Gräv där du står Gävle 27 oktober

Transkript

1 Gräv där du står Gävle 27 oktober Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Tillväxtverket, Försäkringskassan, Skolverket, Nordens Välfärdscenter, Kronofogden, Sveriges Kommuner och Landsting.

2 Gräv där du står för att Ta lärdom av vad som sker i närområdet i er kommun - uppfinn inte hjulet! Utveckla och gör det du /ni gör bra ännu bättre - använd framgångsfaktorerna! Utforska och erkänn ungas resurser, kompetenser och erfarenheter gräv i det som hos unga fungerar!

3 Röster om några framgångsfaktorer Individanpassat arbetssätt ungas drömmar i fokus! Vi måste vara väldigt flexibla och hela tiden kunna kasta om Vi fick gå tillbaka till upplägg på mer individuell plan. Ju längre tiden lider försöker vi ändå få igång någon form av gruppaktivitet men alltid utgå från individens behov. Först; skapa ett förtroenden vi skriver en lista med tre saker som du vill göra. Tänk på vad de olika sakerna i praktiken skulle innebära och försök matcha ihop det med vad du kan, vill och tycker om.

4 Håll koll, följ upp, va nära, släpp inte taget! Vi visste inte hur många individer som föll under KAA när vi startade. Preliminär information sa att det var ett 50-tal. Men när vi senare kunde samköra våra data med skolans datasystem fick vi 700 namn på listan. Lite av en chock! Vi alla utgår från våra metoder i de fyra stegen hitta, möta, aktivera och matcha Utveckla, förädla kontakterna med arbetslivet! Vi använder en checklista som ett tidigare projekt utarbetade en praktiköverenskommelse. Vi gör ett avtal mellan oss, handledaren, arbetsplatsen och ungdomen. I den står syftet med praktiken, regler, praktiska frågor och praktikantens egna mål. Under praktikens gång kan vi sedan gå tillbaka till överenskommelsen vid olika typer av avstämningar.

5 UVAS-siffror 2014 Diskutera på hemmaplan Varför ser UVAS siffrorna ut som dom gör hos oss? Vad är det som skiljer oss från andra kommuner? Hur arbetar vi idag och hur kan vårt arbete utvecklas med denna målgrupp?

6 UVAS Norra Mellansverige ,0 16,0 15,2 Andel av ungdomspopulationen 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 10,7 12,6 13,8 12,6 12,5 12,6 12, år år år 4,0 2,0 2,4 2,4 2,1 2,7 0,0 Totalt riket Norra Mellansverige Kvinnor NM Män NM

7 UVAS i några kommuner Norra Mellansverige 20,0 18,0 16,0 Andel av ungdomspop. 14,0 12,0 10,0 8,0 6, år år år 4,0 2,0 0,0 Riket Gävle Sandviken Hudiksvall Borlänge Falun Avesta Karlstad Kristinehamn Arvika UVAS 2014

8 Summering Gräv där du står jobba med framgångsfaktorerna! Reflektera på hemmaplan använd UVAS statistik. Varför ser UVAS siffrorna ut som dom gör hos oss? Vad skiljer oss från andra kommuner? Hur arbetar vi idag och hur vill vi arbeta framåt?

9 Tack!

10 Vad säger unga själva? Rätt stöd i tid! Strul, bråk och ohälsa! Brist på intresse och motivation!

11 Rätt stöd i tid! Jag fick inte rätt stöd och i slutet av 9 an blev det panik då både jag och skolan fattade att jag måste bli godkänd men då var det kört

12 Strul, bråk och ohälsa! Det var massa strul, bråk med kompisar och med lärare, ibland ren mobbing faktiskt! Jag tycker att skolan borde ha tagit tag i problemen, det var nog en anledning att jag inte ens ville gå till skolan

13 Brist på intresse och motivation! Jag var helt enkelt inte intresserad, så himla skoltrött, och så bytte jag program men det blev heller inte så bra, jag kände mig efter hela tiden

14 Ungas och yrkesverksammas röster om orsaker till avhopp - Mobbing/kränkande behandling (U) - Bristande pedagogiskt stöd(u) - Stökig skolmiljö/bemötande (U) - Hemförhållanden (Y) - Psyk ohälsa (Y) - Sena diagnoser (Y)

15 Kunskap om målgruppen i siffror 13% tjejer 16% killar ej behörig för gymnasieprogram 30 % klarar inte gymnasiet (4år), går ut utan slutbetyg 10% byter gymnasieprogram 7,5 % mellan varken arbetar eller studerar 50% större risk/odds för 29-åringar utan gymnasiet att bli arbetslös

16 Kunskap om målgruppen 27% tjejer, 15% killar uttrycker psykiska besvär i form av ängslan, oro och ångest Flickor bättre på alla utbildningsnivåer - och är mer stressade i skolan - och får lägre lön i arbetslivet Föreningsaktivitet kan vara en skyddsfaktor mot utanförskap I dag har de flesta ungdomar inte problem på arbetsmarknaden men en ganska stor grupp unga som varken arbetar eller studerar (c a 7,5-10%).

17 Inrikes/utrikes födda UVAS 35,0 33,3 30,0 Andel av ungdomspopulationen 25,0 20,0 15,0 10,0 12,6 13,8 10,9 11,7 11,7 9,9 24,9 8,6 8,2 19,6 25, år år år 5,0 0,0 2,4 Norra Mellansverige totalt 1,2 1,7 Inrikesfödda kvinnor Inrikesfödda män Utrikesfödda kvinnor Utrikesfödda män UVAS 2014

18 Andel sjuk/funk i Norra Mellansverige 35 32, , ,6 22,6 25,3 Andel av UVAS ,1 20,3 18, år år år ,8 3,2 2,5 0 Totalt riket Totalt Norra Mellansverige Kvinnor NM Män NM

19 Gävle jämfört med riket 18,0 16,0 15,6 Andel av ungdomspop. 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 10,7 12,59 14,0 13,8 13,6 14,5 12, år år år 4,0 2,0 2,4 2,4 2,3 2,6 0,0 Totalt riket Totalt Gävle Kvinnor Gävle Män Gävle UVAS 2014

20 Återgått till arbete/studier i riket totalt och gruppen sjuk/funktionshinder Andel av UVAS i riket Totalt UVAS Totalt sj/funk Kvinnor sj/funk Män sj/funk

21 Vad vill och kan politiken åstadkomma? Annica Dahl Statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

22 Utveckling av ungdomsarbetslösheten (15-24 år), fram till och med kvartal tal Procent Antal arbetslösa (vänster axel) Andel arbetslösa (höger axel) Anm.: Säsongrensade och utjämnade värden. Källa: SCB, AKU. Arbetsmarknadsdepartementet Säsongrensade värden visar: arbetslösa ungdomar, färre än för ett år sedan och en minskning jämfört med närmast föregående månader. Sedan kvartal har antalet arbetslösa ungdomar har minskat med I relativa tal uppgick ungdomsarbetslösheten till 18,9 procent, 1,1 procentenheter lägre än för ett år sedan men en svag ökning jämfört med närmast föregående månad. Den relativa ungdomsarbetslösheten har

23 Åldersfördelning bland asylsökande, år 2015 Antal Män Kvinnor år 7-12 år år år år år år >64 år Ålder Källa: Migrationsverket Arbetsmarknadsdepartementet

24 Åldersfördelning i etableringsuppdraget, september 2016 Antal Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsdepartementet

25 Genomströmning i gymnasieskolan Andel elever med gymnasieexamen och studiebevis inom 4 år efter starten i gymnasieskolan. Nybörjare år Källa: Skolverket. Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Nyinvandrad vid gymnasiestart studiebevis Gymnasieexamen Med nyinvandrad menas 0-4 år i Sverige Arbetsmarknadsdepartementet

26 Nyanmälda lediga platser och antal varsel Anm.: Säsongrensad och utjämnad månadsdata. Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsdepartementet Antal varsel (vänster axel) Antal nyanmälda lediga platser (höger axel) Säsongrensade och utjämnade månadsvärden visar att: varslades om uppsägning i september. Det är 200 färre än i augusti Under årets nio första månader har varslats om uppsägning. Det är färre jämfört med motsvarande period Antalet nyanmälda lediga Källa: Arbetsförmedlingen. platser till Arbetsförmedlingen uppgick till Det är fler än i augusti 2015.

27 Flöde in i studier Flöde till studier mellan kvartal 2 och 3 resp. år Antal, 1000-tal år år Män Kvinnor Totalt ca fler i studier utanför arbetskraften jämfört med 2015 Fler män än kvinnor till studier sedan K K K K K K K K K Anm.: Faktiska värden. Källa: SCB, AKU. Arbetsmarknadsdepartementet

28 Varifrån kommer de som börjar studera? Samtliga Ungdomar Antal, 1000-tal år Antal, 1000-tal år Arbetslösa Sysselsatta Övriga Arbetslösa Sysselsatta Övriga 0 K K K K K K K K K K K K K K K K K K Anm.: Faktiska värden. Källa: SCB, AKU. Arbetsmarknadsdepartementet

29 Fortsatta satsningar Kunskapslyftet nya utbildningsplatser DUAs utvidgade uppdrag - samverkan Implementering av 90 dagarsgarantin Förändring av aktivitetsstöd för ekonomiskt understödja att återgå till studier Studiestartsstöd och möjlighet att plugga med aktivitetsstöd Arbetsmarknadsdepartementet

30 Instruktioner för dialogprocess i fyra steg Steg1 (14.45) Mingel och möte med en för dig ny person (bilda par) - presentera er för varandra - läs era instruktioner Steg 2 (14.55) Hitta ett annat par och slå er ned vid ett bord. Dela tankar om dagen. - Vad tar du med dig hem från dagen (lärdomar, insikter, idéer)? - Vad är ditt nästa steg? Anteckna gärna ned era tankar på papper Steg 3 (15.10) Slå er samman med de bordsgrupper som finns nära ert eget bord och har samma bokstav. Ta del av varandras tankar och skriv ned det ni vill förmedla på anvisat A3-papper. Vad är viktigast för oss att lägga energi på efter konferensen? Steg 4 (15.45) Återsamling för presentation i storgrupp regiongavleborg.se

31 Europeiska Socialfonden Norra Mellansverige

32 Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet för unga Beslut på EU-nivå om särskild satsning till regioner inom EU som 2012 hade en ungdomsarbetslöshet (15-24 år) över 25 %. I Sverige omfattas Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland. Medlen ska användas för att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken för unga. Öka sysselsättning och deltagande i utbildning hos unga (15-24 år) arbetslösa kvinnor och män och andra unga som varken arbetar eller studerar. 126 miljoner till Norra Mellansverige

33 Erfarenheter kr beslutat till ungdomsprojekt (PO2:2 och PO3) Av 39 projekt finns 6 i Norra Mellansverige PO3 AF / Ung Framtid och Ung Komp SKL / Plug In 6 projekt i Mellersta Norrland 4 projekt i Norra Mellansverige 12 projekt i Sydsverige

34 Utmaningar Trög start för flera, svårt att få upp volymen som projektet planerat för. Hittills inte nått personer med funktionsnedsättning. 104% av medlen inom PO3 är utlyst, drygt 90% beviljat. Det kommer att kunna förstärkas i några av de pågående projekten. Behov av att se insatser för de som står längst från arbetsmarknaden.

35 Aktuellt läge 4 pågående projekt i Norra Mellansverige - Ung i Gävleborg (1000 deltagare) Region Gävleborg (37, kr) - Unga till arbete ( 800 deltagare) Region Dalarna (26, kr) - Ung Horisont ( 300 deltagare) Karlstad kommun (8, ) - Värmlands framtid (900 deltagare) Karlstad kommun (35, kr)

36 Arbetet för de som står längst från arbetsmarknaden måste stärkas Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar 27 oktober U 2015:06 1

37 VAD VI VET OM UNGAS SITUATION U 2015:06 2

38 Ungas förutsättningar för etablering Kraven på utbildning har ökat Många är inte behöriga till nästa utbildningsnivå Negativ utveckling av psykisk ohälsa Starkt samband mellan psykisk ohälsa och skolprestationer och välfärd Många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden särskilt unga med funktionsnedsättning och unga med kort tid i Sverige U 2015:06 3

39 Unga som varken arbetar eller studerar Gruppen är heterogen och behov och förutsättningar varierar stort Ofta olika svårigheter eller utmaningar, inte ovanligt med en kombination Befinner sig många gånger i en särskilt utsatt situation U 2015:06 4

40 Hinder/riskfaktorer Ofullständig skolgång, skolmisslyckande Utlandsfödd, kommit till Sverige i tonåren Nyanländ Funktionsnedsättning Psykisk ohälsa Tidigt föräldraskap U 2015:06 5

41 Frågans vidd och djup arbete hälsa/omsorg många politikområden - bred ansats utbildning unga som varken arbetar eller studerar snäv målgrupp U 2015:06 6

42 VAD VI GÖR ELLER VAD VI BORDE GÖRA U 2015:06 7

43 Hur ser samhällets respons ut idag? Ökad intresse och kunskap om målgruppen Mångfald aktörer, verksamheter och metoder Ofta projekt kortvariga insatser för långvariga problem Insatser i ett sent skede Ibland liknande insatser, bristande samordning och konkurrens Bristande evidens och kunskap om effekter U 2015:06 8

44 Behoven framåt Minska antalet och andelen individer som varken arbetar eller studerar genom tidiga och holistiska insatser Synliggöra levnadsvillkor, möjligheter och behov i gruppen liksom samhällets stöd Underlätta och stärka vägarna in i studier och arbete U 2015:06 9

45 Det lönar sig att satsa tidigt U 2015:06 10

46 Vilket stöd behöver unga? Ofta från flera aktörer Som är flexibelt, får ta tid, personligt, är sammanhängande/länkar till varandra Långsiktigt och som finns kvar så länge det behövs, någon som håller i U 2015:06 11

47 Hur ser stödet ut? Ofta får individen Stöd i form av pusselbitar som inte alltid passar ihop Vänta på rätt stöd Fel stöd Stöd försent Själv samordna stödinsatserna U 2015:06 12

48 Hur borde nästa steg ser ut? Unga själva unga är en resurs brukarinflytande Perspektiv det är en livssituation behov av holistiskt perspektiv ett gemensamt ansvar flera samhällsaktörer har en roll att spela U 2015:06 13

49 Hur borde nästa steg ser ut? Insatser bör präglas av Kunskapsbaserat arbete Individfokus och målgruppsanpassning Systematiskt och långsiktigt arbete Samverkan, behöver både utvecklas och problematiseras Undanröja systemfel och inlåsningseffekter U 2015:06 14

50 Kontakta gärna oss webbplats: e-post: Nationell samordnare: Inger Ashing Sekreterare: Oscar Svensson Emma Sterky U 2015:06 15

51 Hur stöttar vi fler unga att fullfölja sina studier? Fler kompetenser i skolan Beprövade erfarenheter och lärande exempel från Plug In-projektet

52 NATIONELLT KANSLI PLUGINNOVATION JÄMTLAND HÄRJEDALEN KALMAR KRONOBERG GÄVLEBORG GÖTEBORGS- REGIONEN SKÅNE VÄSTER- BOTTEN ÖSTER- GÖTLAND Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner VERKSTÄDER

53 Studieavbrott är en process Resultat av en interaktion: (individ/hem/samhälle/skola) Eleverna distanserar sig gradvis ( disengagement ) Effektivt med tidiga insatser: när distanseringen börjar Effektivt att öka elevernas anknytning till skolan: Satsa energi på de faktorer man kan påverka (öka engagement )

54 Indikatorer på involvering/distansering (engagement/disengagement) Uppmärksamma och stärk involveringen Beteende: närvaro, aktiv på lektioner, fullföljer uppgifter, läxor, fokuserad tid på uppgifter under lektionstid, ställer frågor, (extra-curricular) o.s.v. Akademisk: resultat/betyg, läxläsning, tid på skolarbete och skolrelaterade saker i skolan/hemma Kognitiv: hur ser elever kopplingen mellan skola och framtida mål, relevansen, meningsfullheten, hur sätts mål med lärande och för framtid. Även självreglering av prestation, inlärningsstrategier, problemlösning o.s.v. (inkrementell syn i lärandet) Psykologisk, Affektiv: identifierar sig med skolans värderingar (normer) kompatibla normer hem-skola, värderar skola/utbildning; känner man tillhörighet, anknytning till andra i skolan (hemmet), stöd och social trygghet och stimulans, gemenskap, positiva relationer o.s.v. (Bl.a. Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)

55 Ex. Fallstudier/utvärdering i hela projektet Nya metoder/nytt innehåll i skolan/utbildningen Ofta holistisk fokus: motivationshöjande aktiviteter: arbetslivskunskap, praktik, livskunskap, friskvård kognitiv beteendeterapi som omfattar mental träning och motiverande samtal Mentorskapsmodeller Utökat mentorskap: utveckling av format, innehåll och arbetssätt samt kompetensutveckling för mentorer Nya funktioner kompetenser in i skolan Elevcoacher/koordinatorer/case managers/socialpedagoger, socionomer, handläggare från Af, arbetsterapeuter o.s.v Utveckla arbetssätt/innehåll över hela skolan undervisning/arbetslag Anpassa schema/strukturer/iup/formativa arbetssätt, autentiskt lärande, integrera praktik/teori/inkluderande miljö/språkutvecklande arbetssätt/nya modeller för nyanlända Plattformar/center/samverkansstrukturer med olika kompetenser inom/utanför skolan Multikompetenta team/samlokalisering eller fysiska träffa/navigatorcentrum/vägledningscentrum/

56 ramgångsfaktorer

57 Effektivt att arbeta på flera nivåer forskning och beprövade erfarenheter från Plug In Prevention (förebyggande, universella) - ofta system/organisations-nivå omfattar alla Övergångar introduktionsarbete Meningsfullhet (kursplaner, SYV, framtidsmål, arbetslivskunskap, praktik etc. Utveckla undervisningen (elev-centrera, autentiskt lärande, integrera praktik/teori) Relationellt arbete (klimat, trivsel etc) Beredskap ( Early-warning-systems för närvaro, beteende, akademisk progression, välbefinnande) Flexibilitet/inkluderande arbetssätt - Intervention (förebyggande) riktade insatser till individ/grupp när problem uppstått Repertoar av stödinsatser/program- holistiska utifrån behov (i och utanför skolan) Ex. mentorsprogram med intensitet, coacher Kompensatoriska (KAA) - stötta unga tillbaka, återuppta studier eller komma i arbete Flexibla lösningar Holistiska insatser (Dale, 2011, OECD, 2013 m.fl)

58 ramgångsfaktorer

59 Det är andra förutsättningar idag- Eleverna är annorlunda och samhället också (Rektor inom Plug In) Om alla ska klara gymnasiet behövs samverkan och bred kompetens Socionomer Socialpedagoger Arbetsterapeuter SYV (SSA, arbetslivskunskap) Coacher (formell kompetens, KBT) Vårdpersonal Fritidspedagoger Fältassistenter Hälsa skola Hemsituation Fritid relationer

60 Samverkan- ad vet vi?: Riskfaktorer fler kompetenser, sammanhållen process för unga Viktiga, verksamma dimensioner Utreda behov (holistiskt) - många kompetenser involverade Skapa samsyn Samordna insatser Win-win samarbete Olika strukturer/funktioner som prövats Coacher Koordinatorer/case managers/vuxenstödjare Integrera EHT tydligare med pedagoger (SYV!!) Elevnära arbetslag (kollegialt lärande o samarbete) Multikompetenta team (skola/af/ame/soc./fritid) Plattformar för hemmasittare med skola/soc/af/fritid etc.

61 Fler kompetenser och ingångar Jag trodde nog aldrig att jag skulle kunna klara det (kurserna). Men det är som att nu när jag mår bättre, liksom min attityd har ändrats så går det. Det är svårt att säga vad det är. Vi gör det på ett annat sätt, andra saker och så går det med de här uppgifterna också Det är som jag tror att det ska gå nu. (elev i samarbete med coach) Vi måste kunna lägga våra gemensamma bilder på bordet av den här eleven ex. och se vad vi behöver göra.. ta fram alla bilder av vad som är framgångsrikt och ha en gemensam linje - ibland måste vi bråka lite med varandra kring det.. (rektor)

62 För att kunna utnyttja kompetenserna och få till produktiv samverkan Arena och tid/utrymme centralt Strukturer, formalisering av arbetet Prestigelöshet och tillit centralt Tålamod och risktagande. Åre filmklipp

63 Kompetenser som lyfts fram av unga/personal Formella/informella Kunskaper om unga i målgruppen Riskfaktorer/friskfaktorer Funktionsnedsättningar Vägar till stöd i kommunen Bemötande/förhållningssätt (relationell kompetens) Coachande, salutogent förhållningssätt Verktyg, metoder/strategier Intresse, engagemang, förväntningar (tro på förändring)

64 Kontaktinformation Anna Liljeström Tele: Projekt/processledare PlugInnovation Pedagogiskt Centrum GR Utbildning Göteborgsregionens Kommunalförbund Ulrik Fostvedt Tele: Processledare PlugInnovation Pedagogiskt Centrum GR Utbildning Göteborgsregionens Kommunalförbund

65 ORSAKER TILL STUDIEAVBROTT UNGAS RÖSTER 27 oktober 2016 Ylva Johnsson Temagruppen Unga i arbetslivet

66 Vad vet vi om vad ungdomar tycker? GANSKA MYCKET.

67 Tio orsaker till skolavhopp 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brister i pedagogiskt stöd 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Ingen som fångar upp långvarig frånvaro 6. Behov av mer praktik, mindre teori 7. Stökig skolmiljö 8. Fel programval, bristfällig SYV 9. Neuropsykiatriska funktionshinder som inte upptäcks i tid och sist på listan. 10. Dåliga hemmaförhållanden

68 Mobbning och socialt utanförskap Tjej, 25 Det har varit jag som får skärpa mig och inte dom (andra) som måste ändra sig rektorn på en av skolorna sa att det var mitt eget fel att jag blev misshandlad för att jag inte försökte vara normal (nervöst skratt) ja, det var inte så roligt direkt Tjej, 22 Det är först nu jag fått min adhd-diagnos nu har jag fått ett bra stöd och förstår mig själv och andra bättre. Det hade hjälpt om skolan haft fokus på anti-mobbning och om lärarna ansträngt sig för att plocka upp mig i tid så att det inte hann gå så långt som det gjorde. Källa: Temagruppen 2013

69 Andel unga år som känner någon eller själva blivit mobbade minst en gång i månaden på nätet eller i mobilen: Andel elever i åk 3 9 som det senaste året utsatts för mobbning genom verbala eller fysiska handlingar samt gester: 5 10 % 7,5 % Andel ungdomar som uppger till Temagruppen att mobbning varit ett avgörande skäl till avhoppet: 46% Källor: Statens medieråd 2015, Friends 2016, Temagruppen 2013

70 Kille, 22 år Brister i pedagogiskt stöd Började missbruka och lyckades bli ren för jag bestämde mig för att skaffa ett liv. Och då måste man ha gymnasieutbildning. Lärarna på skolan lämnade en hög med böcker framför mig första veckan i skolan och sa att jag behövde läsa allt jag fick inget stöd och blev superstressad och gav upp. Kille, 19 år Elever borde ha inspirerande lärare, inte trötta lärare. Kändes inte meningsfullt och jag såg inget syfte med något alls. Jag ville ha någon form av sammanhang som knyter ihop skolan. Källa: Temagruppen 2013

71 Brister i skolmiljö Kille, 20 år I min skola gick lärarens jobb ut på att hålla ordning på alla stökiga och högljudda elever. Det var en kaotisk skola och jag hade ont i huvudet varje dag och mådde allmänt dåligt. Tjej, 21 år Jag mår dåligt i större grupper och kan inte ta in något! All min energi gick åt till att samla krafter för att klara av situationen i klassen och i skolan för att inte bryta ihop Nu fungerar jag mycket bättre. För nu kan jag välja att vara i en mindre grupp och ibland kan jag plugga ensam hemma också. Källa: Temagruppen 2013

72 Ungdomars tankar speglas i många studier: jag visste egentligen inte vad som krävdes för att få det betyget och så där. Det gjorde att jag trodde att jag kanske skulle få bättre än jag fick, jag visste liksom inte att jag bara låg på G för jag tyckte att jag hade gjort precis som jag gjort tidigare. En elev ger exempel på att hen får positiv uppmärksamhet: Mentorn kollar upp mig varje dag hon kan vara asjobbig, men schysst. En annan elev uttrycker om en lärare: hon tjatar hela tiden, det är bra för mig. Läraren brukar släppa iväg de elever som stör på lektionerna när halva lektionstiden har gått, för läraren vill hinna hjälpa eleverna som behöver det. Källor: Skolverket 2007, Skolinspektionen 2015, Skolinspektionen 2016

73 Hur skulle en perfekt skola se ut? Kanske och?

74 En perfekt skola, som skulle hjälpt mig, har " Lärare och vuxna som bryr sig och inte blundar Tillräckligt pedagogiskt stöd, i tid Mindre klasser och grupper, studiero Individuell och anpassad studieplan Mer praktik och mindre teori Flexibla tider och scheman Källa: Temagruppen 2013

75 Bristande lärarstöd i undervisningen. Graden av lärarstöd anges totalt och för respektive arbetsform. Oanmälda besök genomfördes den 15 mars 2016 på fem olika yrkesprogram i sammanlagt 47 gymnasieskolor i hela landet. Källa: Skolinspektionen 2016

76 Upplevelserna återkommer ofta i olika studier OECD (Pisa in focus 2014/01) Umeå universitet Osäkra övergångar (2013) Skolinspektionen Skolors arbete med att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan (2015) Lärarstödet i gymnasieskolans yrkesprogram (2016) Skolverket Varför hoppade du av? (2007) Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan (2014) Strand, Ann-Sofie. Skolk ur elevernas och skolans perspektiv. (2013)

77 Presentation vid Tema Ungas konferens i Gävle den 27 oktober 2016, Pontus Ringborg

78 Bakgrund År 2014 hög ungdomsarbetslöshet Politisk prioritering att sänka ungdomsarbetslösheten på riktigt Samtidigt stor efterfrågan på kompetens Af och kommun hade svårt att var för sig lyckas Samverkan krävs

79 Dua:s uppdrag sänkt ungdomsarbetslöshet Främja statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer, bl.a. genom lokala överenskommelser Identifiera hinder och problem i samverkan mellan staten och kommunerna och påtala behov av åtgärder Fram till idag: 287 kommuner med överenskommelser Stöd till och dialog med kommuner och Af-kontor Rapport till regeringen i mars 2016: God samverkan men utmaningar, krångliga regelverk, stuprör Statsbidrag för att stärka samverkan

80 Resultat Ungdomsarbetslösheten sjunker! (Högkonjunktur och mindre årskullar huvudförklaringen) Bättre koll på målgruppen, kartlagda behov, gemensamma mål Tydliga strukturer för samverkan (ledning, styrning, ansvarsfördelning, individperspektiv) Vanligt med samlokalisering

81 Behov av strukturella förändringar Minska gapet mellan utbildning och arbete Fokusera mer på kompetensförsörjning Förbättra förutsättningarna för stabil och långsiktig samverkan Förändra regelverken för att klara en 90- dagarsgaranti

82 Utmaningar Att stödja de unga som inte får del av konjunkturuppgången Att utnyttja befintliga insatser, verktyg och metoder effektivt Att mäta resultaten av samverkan

83 Utökat uppdrag avisering i BP 2017 Dua ska främja också samverkan om nyanländas etablering i arbetslivet Förlängning av uppdraget till februari 2019 Erfarenheterna av samverkan rörande unga ska beaktas Tilläggsdirektiv före årsskiftet

84 Duas fortsatta arbete Dialoger och fortsatt stöd; fokus unga nyanlända Statsbidrag för samverkansprojekt och erfarenhetsutbyte Lärprojekt tillsammans med IPF, Uppsala universitet: - samverkan mellan kommun och Af - företags kompetensförsörjning Samverkanskonferens den 8 november Utökat uppdrag rörande nyanlända

85 facebook Dua Unga till arbete

86 Utbildning nyckeln till arbete

87 Matchningen på svensk arbetsmarknad (Beveridgekurva), utveckling

88 Matchningen på svensk arbetsmarknad (Beveridgekurva), utveckling

89 Huvudsysselsättning

90 Andel individer som varken arbetar eller studerar samt saknar avgångsbetyg från gymnasiet

91 Uppföljning av årskull Nästan 27 procent har inte fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder Varav - nästan 5 procent har ett samlat betygsdokument - Ytterligare cirka 2 procent varit inskrivna i årskurs 3 - Vid 25 års ålder har: - 16,5 procent motsvarande tvåårig gymnasieutbildning eller lägre - 41,5 procent har en eftergymnasial utbildning - Vid 29 års ålder har: - 15 procent motsvarande tvåårig gymnasieutbildning eller lägre - 48 procent har en eftergymnasial utbildning

92 Uppföljning av årskull Ca en tredjedel av de som inte fullföljt gymnasiet kompletterar - Många fler är inskrivna på Komvux, men slutför inte gymnasiestudierna - De har högre risk för arbetslöshet - Större risk att hamna i låglönejobb - Större risk att bli beroende av transfereringar

93 Gymnasieresultat vid 20 års ålder samt utbildningsnivå vid 29 års ålder

94 Ökar möjligheterna att ha ett arbete 2010 om individen slutför gymnasiet istället för att hoppa av? - De som slutför gymnasiet med betyg i det lägsta intervallet (0 10), har 20 procents högre chans att ha ett arbete vid 29 års ålder. - De som slutför gymnasiet med betyg i mellan intervallet ( ), har 50 procents högre chans att ha ett arbete vid 29 års ålder. - De som slutför gymnasiet med betyg i högsta intervallet ( ), har 59 procents högre chans att ha ett arbete vid 29 års ålder. 9

95 Förklarande faktorer - Att ha haft ett jobb tidigare en av de viktigaste faktorerna - Att klara gymnasiet ökar chanserna till jobb 2001, som i sin tur påverkar chansen att ha ett jobb Att ha ett jobb under gymnasietiden påverkar chanserna till jobb Utbildningsnivån påverkar starkt - Påverkas av gymnasieresultat, som påverkas av grundskoleresultat, som påverkas av föräldrars utbildningsnivå (mer än inkomst)

96 Andel arbetslösa

97 Andel i resp. grupp som är arbetslösa längre än 90 dagar

98 Personer utan avslutat gymnasium Har: - 43 procents högre risk för arbetslöshet vid 20 års ålder - 60 procent högre risk för arbetslöshet vid 25 års ålder - 86 procents högre risk för arbetslöshet vid 29 års ålder 13

99 Andel av inskrivna på Arbetsförmedlingen som får A-kassa

100 Andel som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året, personer födda 1981 som har, respektive inte har avslutat gymnasiet vid 20 års ålder

101 Personer utan avslutat gymnasium Har: - 3,5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd vid 20 års ålder - Drygt 4 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd vid 24 års ålder - 5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd vid 29 års ålder

102 Förändring av sysselsättning mellan näringsgrenar 2001 t o m 2010

103 Löneutveckling för kvinnor och män med avslutat gymnasium samt kvinnor och män som ej fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder

104 Löneutveckling - Män utan gymnasieutbildning har högre genomsnittsinkomst jämfört med kvinnor - Dock är spridningen bland män betydligt större jämfört med kvinnor - Faktorer som påverkar är: - Anställda i olika sektorer - Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid

105 Förändring av bostadslän mellan 2001 och 2010

106 Varför är det här så viktigt? - Bidrar till ytterligare tudelningen av arbetsmarknaden - Produktivitet har näst intill varit oförändrad sedan samtidigt som ojämlikheten har ökat - Dock stora skillnader mellan grupper, företag och regioner - En av de viktigaste faktorerna för att hålla ihop samhället är utbildning

107 Utmaningar - För att nå full sysselsättning måste fler nå gymnasienivå - Dags för en bredare diskussion om utbildningens organisering? - Stärka skolans kompensatoriska roll - Snabbare och mer överskådligt utvärderingssystem - Stärk kopplingen mellan forskning och skola - Finns pedagogiska och organisatoriska modeller som gör att fler kan nå gymnasienivå

108 Utmaningar forts. - Utveckla arbetet med sommar- och feriejobb - Koppla ihop branscher och företag med gymnasieskolor - Nya tider efterfrågar nya färdigheter - Utveckla elevernas analytiska-, sociala- och entreprenöriella förmågor

109 Rapporterna Utbildning nyckeln till arbete Utbildning nyckeln till arbete, den fördjupade versionen Finns att ladda ner på