Sammanfattning av WS på seminarium om samverkan 9 april

Transkript

1 Sammanfattning av WS på seminarium om samverkan 9 april Här finns temafrågorna samt en sammanställning av de kommentarer vi fick in i samband med workshopen. Kommentarer och synpunkter är delvis redigerade då det i vissa fall enbart fanns stödord i dokumentationsmallarna. Längs ner finns också de olika dokumentationsmallarna. 1. Intern samverkan Behövs mer kompetens kring samverkan på myndighetsnivå? Hur kan myndigheter bygga upp sin samverkanskompetens? Hur utse en samverkanskoordinator? Ja, länsstyrelserna behöver samverka mer internt! Vad som framförallt krävs är mandat att samverka. Att handläggare generellt ges mandat att samverka med kollegor på andra avdelningar är ett nödvändigt första steg. Ett möjligt, men kanske ej nödvändigt, andra steg är att tillsätta en särskild samverkanskoordinator; arbetssättet kan skilja från länsstyrelse till länsstyrelse. Miljömålssamordnare, landsbygdsutvecklare m.fl. har redan en koordinerande roll, men de behöver tillgång till personal som får lov att samarbeta. Mandat att samverka måste komma uppifrån. Det måste alltså finnas en beställare. Som handläggare ska man känna att det finns stöd (inklusive tid) för att gå utanför ärendehandläggningsstupröret. Temporärt och i enskilda fall kan samverkan åstadkommas genom att olika avdelningar går samman i gemensamma projektstödsansökningar kring konkreta projekt (jfr. Framtidslandskapet). För att samverkan ska hålla i längden behövs en regleringsbrevsuppfordran att samverka mellan avdelningar etc. Det skulle hjälpa cheferna att prioritera samverkan. I regleringsbrevet kunde samverkan t.ex. föras in i anslutning till skrivningar om landskapskonventionen, miljökvalitetsmål och konkurrenskraft. För att skapa samverkansmandat gäller det för handläggare att få med chefer på tåget! Någon måste ta första steget och kanske till och med handla i strid mot ordinarie arbetssätt och arbetsuppgifter. Visa på goda exempel i andra län. Peka på eller föreslå konkreta projekt som skulle gynnas av samverkan. Utveckla länsstyrelsens förmåga till intern och extern samverkan genom lokala case där den externa samverkan handlar om hur länsstyrelsen bättre samverkan mellan olika aktörer som är engagerade i aktuella utvecklingsfrågor som väcks lokalt så att lantbrukets lönsamhet och landsbygdens konkurrenskraft och den yttre miljön och miljökvalitetsmålen stärks. Viktigt att en ev. samverkanskoordinator verkligen arbetar över avdelningsgränser och inte begränsas inom ett sakområde (t.ex. Greppa näringen). 2. Vägledning Behövs vägledning och metodsamling för att visa hur man kan genomföra de olika faserna i en samverkansprocess och hitta en process som passar varje projekt? Vem ska ta fram dokumenten och hur ska de utformas?

2 Ingen dokumentation lämnades från någon grupp på det här temat. 3. Utvärdering och uppföljning Behövs mer utvärdering och uppföljning över vad som fungerar bra eller dåligt i samverkansprojekt? Vilka metoder är bäst och hur kan resultaten spridas och användas på bästa sätt? Utvärdering kan köpas upp av extern konsult men är denne införstådd med vad det handlar om? Man måste lägga upp projektet så det finns möjlighet till utvärdering. 4. Gemensamt lärande Behövs mer aktivt arbete med att stödja och utveckla kollegiala lärgemenskaper för att främja kunskapsutbyte och inspiration? Hur kan befintliga lärgemenskaper förändras för att ge bättre stöd? Behöver nya skapas, isåfall hur? På vilka nivåer behövs de, inom eller mellan organisationer? Man måste mötas, räcker inte med att läsa på varandras hemsidor. Initiativ ska tas av den som är intresserad. Man måste våga ta nya initiativ. Kan vara i mindre grupper. Viktigt att dela med sig av t.ex. ekonomin kring projektet, hur man fått ihop det. Viktigt att man känner samverkan och inte konkurrens. Bra revisioner (av projektstöd och liknande, landsbygdsprogrammet) från länsstyrelsen kan göra att det blir bättre, se positivt. Ha samverkan öppen och lås inga urvalskriterier (regionala handlingsplaner för landsbygdsprogrammet). 5. Intern eller extern kompetens Är det bra att satsa på externa projekt- eller processledare? Hur ska man avgöra när man ska ta in extern kompetens? Extern kompetens finns en risk att kompetensen försvinner vid projektslut. Extern kompetens bör tas in när den interna kommer till korta eller behöver kompletteras. Att ta in/upphandla extern kompetens är inte alltid problemfritt. 6. Avgränsning Ska man sträva efter att skapa win-win mellan alla parter i ett projekt? Hur ska man bestämma vilka som ska vara med i ett projekt? Vad lägger man i begreppet win/win? Det kan vara stolt i bygden bemärkelser ej alltid nödvändigt med jämnlika parter, alla ska kunna uppleva vinstkänsla oavsett om det är ekonomiskt eller ej. Se efter vilka som behöver vara med för att lyckas från fall till fall. Viktigt i miljöprojekt att någon myndighet deltar. Vanligt med hinder miljö-produktionregelverk. Bra om man kan få fler bottom-up projekt, nu är det vanligast att det är kommun eller länsstyrelse; LOVA är ibland initierat av lantbrukare. 7. Prioriterade områden för samverkan

3 Behöver områden där samverkan är extra viktigt pekas ut? Hur ska man välja ut vilka områden inom landsbygdsprogrammet som är extra viktiga att samverka inom för att få bättre lönsamhet & bättre miljö? Ska de väljas ut på nationell eller regional nivå? Ska man även ha principiella ställningstagande kring samverkan som gäller för hela handlingsplanen? Samma fråga kan även diskuteras för andra styrdokument än landsbygdsprogrammet. I vilka typer av projekt är samverkan är extra viktigt? Samverkan bör fokuseras till projekt där inte lösningen finns på enskild nivå, klimat, miljö, energi, vatten. Exempel: projekt som minskar vårt ekologiska fotavtryck kopplat till miljömålet begränsad klimatpåverkan, projekt där det finns praktiska/fysiska skäl att arbeta tillsammans till exempel passage förbi vandringshinder för fisk och andra projekt där man ser att just samverkan ger större miljönytta. Exempelvis samordna skyddszoner inom ett avrinningsområde. Ett annat område är livsmedel, t.ex. skapa enkla system för att leverera mat till städer i närområdet, marknadsföring och distribution. Få in produkter på lokala restauranger och sälja till närliggande marknader verkar vara ett vinnande koncept. Prioritera projekt som kan använda lokala resurser och som kan skapa miljönytta och lönsamhet samtidigt. Prioritera projekt där primärproducenter är med, detta borde ge extra poäng. Bra att ha med miljömål (som krav i ansökan) för projekt kring lokal produktionsutveckling, samverkan kommer naturligt för att skapa hållbara lokala lösningar. Kan länsstyrelsen peka ut värdefulla områden? Bättre om bygden pekar ut områden för utveckling. Det är i bygden engagemanget måste finnas. Styr mot områden med engagemang? Satsa på bärkraftighet mullhalt och bördighet är viktigt för långsiktigt brukande; mat & energi. Bioenergi och mat kan konkurrera med biologisk mångfald i vissa områden, stöd måste riktas så att inte monokulturer skapas. Viktigt är också utbyte av affärsidéer, demonstrationsanläggningar. Policysamordning mellan upphandling och miljömål borde vara ett krav för kommunerna. Det räcker inte bara med att föreslå att man ska samverka för bättre miljö och konkurrenskraft och lönsamhet. Ett viktigt område för samverkan gäller frågan hur man kan överföra unika miljövärden i svensk produktion i stärkta resultaträkningar i företagen så att marknadsandelar höjs, lönsamheten stärks och den yttre miljön förbättras. Detta förutsätter att samverkan har tillgång till kompetens och metodik med kvalitet som gör att man på marginalen stärker de 16 miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag har beslutat och berörda företags lönsamhet tack vare unika miljövärden. 8. Samverkan som urvalskriterium i regionala handlingsplaner Ska samverkan finnas med som kriterium för en del av åtgärderna i landsbygdsprogrammet? Ska samverkan vara ett nationellt kriterium för en del av åtgärderna? För vilka åtgärder ska samverkan vara ett nationellt kriterium? För vilka åtgärder ska samverkan vara ett regionalt kriterium? Hur ska dessa kriterier se ut, dvs. vad ska man få poäng för?

4 Samverkan kan finnas som kriterium för tillexempel bredband, samarbete och miljöinvesteringar. Kan vara bra med ett nationellt kriterium men det får inte bli för detaljerat. Tillexempel kan kriteriet innehålla uppgifter om lokal förankring och tillgänglighet, men det får inte bli så detaljerat att det ska krävas minst 4 olika aktörer osv. Kan också bli högre poäng om man kopplar ihop flera miljömål i projektet eller utifrån hur man visar att allmänheten ska få nytta av projektet. 9. Hålla liv i handlingsplaner och strategier Hur kan man göra för att hålla liv i handlingsplaner och strategier? Hur ska samverkan inom partnerskapet fungera för att alla ska känna sig delaktiga vid skapande och revidering av handlingsplanen? Använd övergångsperioden till att bygga kontaktnätverk inom Leader. Samordna med andra fonder i mellanperioden. Ha partnerskapsmöten. Repro regional processledarutbildning 8 dagar. 2 konsultföretag kr plus moms. Regionförbund, LST, Leader, strukturfondspartnerskap. Contigo och Next stop you - har jobbat med utvärdering av strukturfondsprojekt och offentliga rapporter. Delta i seminarier och Landsbygdsgalan så att man kommer ihåg det som är bra. Varaktighet genom t.ex. nätverk för stödmottagare. Uppföljning allt viktigare i nästa programperiod. Viktigt att också utvärdera kommunikationsmålen som sätts upp i kommunikationsavsnittet i handlingsplanen. Svårt att samordna över flera län, med Leaderområden. Fylla ut de hål som finns i nationella och regionala strategier t.ex. i nationell kommunikationsplan och i RUS/RUP, för att ha en roll för den egna strategin t.ex. landsbygd som målgrupp, område eller perspektiv. Att göra andra saker med partnerskapet. Använda erfarenheter från tidigare partnerskap. Kontinuerlig kommunikation med partnerskapet. Följ upp och revidera regelbundet, uppmärksamma hinder löpande och gör åtgärder. Viktigt att de som är med i partnerskapet får vara kreativa. Ett hinder i processen är att det kan bli många och stora grupper om partnerskapet ska träffas, många olika förväntningar. En lösning är att göra mindre grupper och vara tydlig med förväntningarna och vad som krävs av deltagarna 10. Kontakt mellan regionala och lokala handlingsp laner Vilken samverkan behövs för att synka de regionala handlingsplanerna och de lokala utvecklingsstrategierna? Hur ska Jordbruksverket-Länsstyrelsen-partnerskapet och LLU samverka? Bättre med små möten då representanter för LLU besöker LST eller tvärtom. På dagtid. Låt länsstyrelsen vara representant i LAG. Både LAG och LST ska vara ansvariga för att möten och dialog kring planerna blir av.

5 Ett hinder kan vara att det inte finns tillräckligt med tid för att upprätthålla kontakten utan att det rinner ut i sanden. Dokumentationsmall Deltagare i gruppen: Vi har diskuterat fråga nummer Diskutera och kom fram till ett eller flera svar på frågan ni valt. Fyll sedan i mallen nedan för varje svar. Har ni flera svar så fyll i flera mallar Vårt svar på frågan vi diskuterat Vilka aktörer behövs för att genomföra detta? Hur ska det genomföras?

6 Vem ska ta initiativet? Vilka tänkbara hinder kan vi redan idag se? Redovisa en lösning för varje hinder ovan Övriga kommentarer Dokumentationsmall fråga urvalskriterium, nummer 8 Deltagare i gruppen: Svara på frågorna i mallen nedan. Fyll i flera mallar om ni diskuterat flera åtgärder. Fråga För vilken åtgärd ska ett kriterium för samverkan finnas? Svar

7 Ska det vara ett nationellt kriterium eller ska det vara regionalt? Vad ska kriteriet heta? Vad ska poängsättas? Övriga kommentarer

8