Yttrande över Integrationsstrategi för Kalmar län

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund KS 2012/0768 Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott antar yttrandet som sitt och överlämnar det till länsstyrelsen som Kalmar kommuns yttrande över integrationsstrategin Bakgrund Länsstyrelsen har översänt förslag till integrationsstrategi för Kalmar län. Remissvaret kommer att ingå i den slutliga regionala överenskommelsen. Kerstin Björklund Strateg social hållbarhet Bilagor: Förslag till yttrande Kommunledningskontoret Utvecklingsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx Fax Kerstin.Bjorklund@kalmar.se

2 Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund KS Länsstyrelsen i Kalmar län Yttrande över integrationsstrategi för Kalmar län (dnr ) Kalmar kommun har fått länsstyrelsens förslag till Integrationsstrategi för Kalmar län för yttrande. Kalmar kommun vill framföra följande synpunkter på förslaget. Övergripande synpunkter Kalmar kommun är positiv till länsstyrelsens initiativ att arbeta regionalt och länsöverskridande med detta komplexa område. Vi tror att det är en framgångsfaktor och ser detta förslag till strategi som ett avstamp för ett långsiktigt gemensamt arbete över huvudmannagränserna. Kalmar kommun anser att dokumentet i sin nuvarande utformning är en blandning av strategi, program, handlingsplan och plan för mottagande av flyktingar. Det skulle bli tydligare om dokumenten skiljs åt eftersom syftet är delvis olika. Synpunkter på integrationsstrategin Vision Kalmar kommun instämmer i visionens innehåll. I Kalmar kommun är integration ett prioriterat område. Syfte Kalmar kommun delar länsstyrelsens uppfattning vad gäller syftet. Vi tror att det finns goda förutsättningar att bli ett föregångslän men det krävs ett medvetet, långsiktigt och målfokuserat arbete för att förändra attityder och att se mångfald och förnyelse som en utvecklingspotential. Kansli- och omvärldsenheten Kommunledningskontoret Adress Tel vx

3 2 (4) Målgrupp Kalmar kommun har samma uppfattning som länsstyrelsen vad gäller definition av målgruppen och vill understryka vikten av att arbeta efter såväl FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som Barnkonventionen. Övergripande mål Kalmar kommun har inga invändningar mot det sätt som länsstyrelsen valt att formulera och bryta ner det övergripande målet. Det stämmer väl överens med det angreppssätt som gäller på nationell nivå. Uppföljning, samverkansparter, organisation Kalmar kommun har inga invändningar mot det föreslagna tillvägagångssättet. Åtaganden enligt bilaga 1: handlingsplan Övergripande mål För att uppnå ett öppet samhälle med många möjligheter och ett län dit fler utrikes födda väljer att bosätta sig och stanna kvar i, krävs att attityder förändras, att utrikes födda ska ses som en självklar del av länets framtid och utveckling. Gemensamt har vi goda förutsättningar att öka andelen utrikes födda i Kalmar län. Kalmar kommun har nyligen inrättat en särskild tjänst som integrationslots och har i den nystartade strategfunktionen prioriterat integrationsområdet. Det pågår ett utvecklingsarbete, med start i Bergaområdet, för att engagera de boende att arbeta enligt mottot Ett tryggt och trivsamt Berga. Tanken är att detta föregångsarbete ska spridas även till andra områden i kommunen. Delmål sysselsättning För att uppnå en högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda och påskynda processen där individen når sysselsättning finns en rad metoder att tillgå. Exempel på detta är anskaffande av fler praktikplatser och instegsjobb. Vidare finns det en stor utvecklingspotential inom näringsliv och landsbygd. Genom att identifiera specifika bristyrken, tidigt involvera potentiella arbetsgivare och skräddarsy utbildningar för individer med relevant bakgrund eller intresse skapas möjligheter både för individen och kommande arbetsgivare. Utbildning på alla nivåer är ytterligare en viktig del i vägen till varaktig sysselsättning. För många utrikes födda är eget företagande en av vägarna till självförsörjning. Var femte nyföretagare i landet är en person med utländsk bakgrund. Kalmar kommun prioriterar denna fråga högt. En särskild integrationslots har från den 1 januari tillsatts som kommer att arbeta med fokus att öka företagandet bland utrikes födda i Kalmar. Tankar finns om att genomföra starta-egetutbildningar på andra språk än engelska och svenska. Delmål språkkunskap För att uppnå höjda kunskaper i det svenska språket bör svenskundervisning för invandrare utvecklas. Att effektivisera undervisningen och skapa mervärden som har betydelse för språkinlärning och integration är ett led i en sådan utveckling. Att urskilja varje individs förmåga att tillgodogöra sig språket och därefter anpassa undervisningen ställer krav på utförarna. Undervisningen kan även förläggas till andra miljöer, där till exempel svenska för invandrare med akademisk bakgrund kan bedrivas i universitetets lokaler, för att på så vis skapa

4 3 (4) ökad förståelse för det svenska systemet och bidra till andra kontakter. Språkundervisningen kan även individualiseras efter specifikt yrke och då kompletteras med praktikplats inom tillhörande område. Ytterligare exempel är språkpraktik, inte minst för analfabeter och lågutbildade, som skapar möjligheter till ökad språkförståelse och sociala kontaktnät. Kalmarsunds Gymnasieförbund ger följande svar på delmålet Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att det tar cirka sju år för en nyanländ att etablera sig på arbetsmarknaden. Statistiken visar också att 30 procent har arbete efter tre år, men att det är 50 procent färre kvinnor än män som har arbete efter tre år. Med ett annat upplägg av sfi-undervisningen vid komvux är förbundets mål att korta denna tid. Genom kartläggning av intressen, yrkespraktik, validering, yrkesinformation och kortare yrkesutbildningar är målet att deltagarna snabbare ska lära sig svenska och snabbare komma ut i arbetslivet. Det nya upplägget har två huvudspår: pedagogiskt spår - språkträning i skolan praktikspår - språkträning i arbetsmiljö Genom att anpassa undervisningen mer individuellt för varje elev, dels utifrån den erfarenhet som personen har med sig från sitt tidigare hemland, dels genom att koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser, är syftet för deltagaren att nå en högre måluppfyllelse i svenska språket och samtidigt lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Kalmarsunds Gymnasieförbund har under två år praktiserat och tagit fram modeller för det nya arbetssättet genom ESF-projektet SFI-Yrkesutveckling. Projektet har främst syftat till att snabbare och bättre integrera nyanlända invandrare i det svenska samhället genom att utveckla och effektivisera sfi-undervisningen. Från och med årsskiftet 2012/2013 har förbundets styrelse fattat beslut om att det nya arbetssättet ska vara implementerat i all sfi-undervisning inom komvux. Fokusområde hälsa Genom att fånga upp ohälsa på ett tidigt stadie samt förebygga ohälsa ökar individens möjligheter att tillgodogöra sig etableringsinsatser. Antalet genomförda inledande hälsoundersökningar uppgår till 92 procent i länet, vilket kan jämföras med 54 procent för landet som helhet. Redan vid den inledande hälsoundersökningen upptäcks flera fall av ohälsa. Hälsokommunikatörer är ett ytterligare sätt att förebygga ohälsa och ge individen kunskap om hur att använda vården på rätt sätt. Vidare är barnavårdscentraler och skolhälsovården viktiga aktörer för barnens hälsa. Vi vill påpeka att Länsstyrelsen i detta avsnitt endast berör flyktingar och mottagandeperspektivet inte integrationsperspektivet. Skolhälsovården i Kalmar arbetar enligt skollagens uppdrag. Alla elever erbjuds hälsosamtal med skolsköterska. Dessa samtal syftar till att fånga upp eventuella medicinska och psykologiska problem samt psykosociala svårigheter och till att ge information om kost, rökning, motion etc för att förebygga ohälsa. Vid behov används tolk och erbjuds skriftlig information på hemspråk för att underlätta för elever och vårdnadshavare som inte talar svenska. I skolhälsovårdens förebyggande arbete ingår också vaccinering enligt det svenska vaccinationsprogrammet. De elever som inte har erhållit vaccination i enlighet med detta erbjuds kompletterande vaccination som planeras och utförs under skolgången.

5 4 (4) Skolhälsovården kan även medverka när det gäller insatser för elever med särskilda behov. Fokusområde bostad Boendeintegration kan relateras både till en balanserad etnisk mångfald i bostadsområden och till individens tillgång till boende efter sina behov och förutsättningar. Möjligheten till egen bostad är en grundläggande faktor för en långsiktig och hållbar etablering i det nya samhället. Det krävs att utrikes födda får tillgång till bostadsmarknaden på samma villkor som inrikes födda för att minimera utsatta områden och känslor av utanförskap. Vad gäller fokusområde bostad kan Kalmar kommun se behov av att under perioden sätta upp följande mål: - Kalmar kommun ska synliggöra nyanländas behov av boende - Kalmar kommun ska under perioden genom avtal med hyresvärdar tillse att nyanlända har boende med eget kontrakt med sin hyresvärd - Kalmar kommun ska tillse att hela kommunen utnyttjas för nyanländas boende. Fokusområde social sammanhållning Uppnås social sammanhållning uppnås även Regeringens övergripande integrationsmål, Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att åstadkomma detta krävs att attityder i samhället och inom befintliga organisationer, myndigheter och företag förändras. Utrikes föddas betydelse för länets framtida tillväxt och välfärd och vårt ansvar att visa solidaritet med våra medmänniskor ligger till grund för integrationsarbetets alla delar inom länet. Det är av grundläggande betydelse att arbeta med attitydfrågan. Kalmar kommun har satsat starkt på att utbilda all personal i bemötandefrågor. En naturlig fortsättning på detta arbete är att höja kompetensen vad gäller attityder hos personalen alla som arbetar med människor och det är i stort sett alla. Särskilt viktiga målgrupper är personal i skola, förskola och SFI. Även personal i bostadsföretag, samhällsbyggnad, mark- och plan är nyckelpersoner i strävandena att åstadkomma ett integrerat samhälle. Den nya tjänsten som frivilligsamordnare ska också ha fokus på detta. Kommunen bör även tillsammans med universitetet överväga att särskilt stimulera utrikes födda ungdomar att prioritera universitetsstudier. Kerstin Björklund strateg social hållbarhet

6 REMISS 1 (2) ( ) Enligt sändlista Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen ska verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser för nyanlända. Länsstyrelsen ska även verka för att det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn. Som ett led i detta har Länsstyrelsen initierat ett länsövergripande samarbete med en regional integrationsstrategi. Vid två olika tillfällen har Länsstyrelsen bjudit in samverkansparter till dialog. Länsstyrelsen har i möjligaste mån vägt in de synpunkter som har framkommit vid dialogmötena och tagit fram ett förslag till en regional överenskommelse. Länsstyrelsen välkomnar härmed samtliga samverkansparter att lämna in ett yttrande på bifogat förslag. Remissvar uppdelat efter rubrikindelning i strategin ska ha inkommit till Länsstyrelsen, senast 31 januari 2013, märkt med diarienummer ( ). Remissvaret ska vara i word-format (inte pdf) och vara namngivet med svarande organisations namn. Remissvaren sänds med e-post till kalmar@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen kommer att inarbeta remissvaren i den regionala överenskommelsen som respektive samverkanspart sedan erbjuds att underteckna och medverka i. Kontaktperson är Martina Almqvist, e-post martina.almqvist@lansstyrelsen.se telefon Kalmar Stefan Carlsson Landshövding Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

7 REMISS 2 (2) ( ) Sändlista Samtliga länets kommuner ALMI företagspartner, Kalmar Arbetsförmedlingen AMO Kalmar, AMO Västervik Företagarna Kalmar län Försäkringskassan Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Landstinget i Kalmar län Lantbrukarnas riksförbund Sydost Linnéuniversitet Migrationsverket Regionförbundet i Kalmar län Skatteverket Svenskt näringsliv Kalmar Polismyndigheten Kalmar län

8 Integrationsstrategi för Kalmar län ett regionalt program Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:01) Vision Kalmar läns integrationsvision är att gemensamt skapa förutsättningar för ett län med ett inkluderande mottagande, där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens och regionens utveckling. Integration ska ses som en ömsesidig process och är beroende av den växelverkan som sker mellan individ och samhälle. Bakgrund Det har i Kalmar län tidigare funnits en regional överenskommelse om integration av nyanlända invandrare. Den reviderades senast 2007 och sedan dess har flera förändringar skett. En ny reform för etablering av nyanlända trädde i kraft den 1 december Flera aktörer har fått ändrade roller och nya aktörer har tillkommit. Länsstyrelsen har fått utökade uppdrag från regeringen när det gäller integration av nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelsen ska bland annat främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Tillika ska länsstyrelsen följa upp organiseringen och genomförandet av insatser för nyanlända på regional och lokal nivå samt samordna uppdragen mellan nyanlända och ensamkommande barn. Ovanstående uppdrag ligger till grund för Länsstyrelsens sammankallande funktion i ett regionalt strategiskt arbete. Syfte Genom samverkan kan vi gemensamt se till att Kalmar län blir ett föregångslän, där utrikes födda ges samma möjligheter som inrikes födda, och därmed väljer att bosätta sig och stanna kvar i länet. För att uppnå detta krävs att attityder förändras och att mångfald och förnyelse synliggörs som en viktig del av regionens utveckling. Den regionala överenskommelsen ska vara lösningsorienterad och präglas av ett regionalt synsätt. Överenskommelsen ska samverka med den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som antogs av Regionförbundets styrelse efter överläggningar och dialoger med Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Landstinget och länets kommuner i mars

9 Läget i länet Kalmar läns befolkning består idag av ca nio procent utrikes födda, vilket kan jämföras med ca 15 procent för riket som helhet. Samtliga av länets kommuner har överenskommelse om att ta emot nyanlända och nio av länets kommuner har dessutom överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Drygt hälften av de som kommer till länet är barn, antingen ensamkommande eller barn till nyanlända. I Kalmar län råder det obalans i befolkningsstrukturerna med en alltmer åldrande befolkning, unga som flyttar, flickor i högre utsträckning än pojkar, samt en låg andel utrikes födda i befolkningen. Länet har länge också brottats med vikande befolkning och utan invandring av utrikes födda skulle siffrorna vara ännu svagare. OECD beskriver flera utmaningar för regionen och menar att länet behöver underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens, öka antalet kvinnor i den privata sektorn, skapa fler kunskapsintensiva företag och stärka kopplingen till universitetet för att utveckla regionen och öka inflyttningen. Vidare belyses vikten av att ta tillvara på barn och unga som en resurs för regionens framtid. Migrationsverket prognostiserar att antalet asylsökande och personer som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning kommer att öka markant. På grund av detta samt en hög andel bifall i prognostiserade asylsökande grupper blir resultatet att behovet av kommunplatser kommer att öka kraftigt de kommande åren. För Kalmar län innebär detta att antalet platser i överenskommelserna bör utökas både vad gäller nyanlända och ensamkommande barn. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser berörs Kalmar län av generationsväxling på arbetsmarknaden. De demografiska förändringarna och en samtidigt pågående befolkningsminskning krymper tillgången på arbetskraft inom allt fler yrken. Genom fortsatt inflyttning av utrikes födda ökar möjligheterna att finna arbetskraft till specifika tjänster. Det finns en tydlig politisk vilja i länet och Regionförbundet har påbörjat ett arbete med att formulera ett handlingsprogram av insatser för att hantera utmaningen med befolkningsutvecklingen i länet. En del av insatserna i programmet kommer vara inriktade mot integration och arbetskraftsinvandring och samköras med den här överenskommelsen. Kalmar län har, med Regionförbundet som samordnande aktör och Länsstyrelsen som finansiär, varit tidigt ute med att bygga regionala strukturer för samhällsorientering på modersmål, en viktig insats för nyanlända för att möjliggöra och tidigarelägga etableringen i Sverige. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram en nationell integrationspolitisk strategi för , där fokus kommer att ligga på varaktig sysselsättning och företagande, utbildning, urbant utvecklingsarbete och social sammanhållning. Det regionala strategiska arbetet kommer att omfatta ovanstående områden exkluderat urbant utvecklingsarbete då det främst berör landets större städer. Målgrupp - Nyanlända kvinnor och män som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn. - Ensamkommande flickor och pojkar. - Individer med uppehållstillstånd för studier, arbete, anknytning etc. - Samtliga organisationer/aktörer som kommer i kontakt med integrationsprocessen. - Länets invånare 2

10 Då målgruppen innefattar båda vuxna och barn utgår det gemensamma arbetet både från FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Övergripande mål Öka andelen utrikes födda i Kalmar län. Målet mäts genom följande indikator och fördelas på kön: - Andel utrikes födda totalt i länet. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart 2011: totalt 9,2 procent utrikes födda, utrikes födda kvinnor 9,4 procent och utrikesfödda män 8,9 procent.) Det övergripande målet underbyggs av två delmål och tre fokusområden. Genom att följa upp grad av sysselsättning och språkkunskaper samt belysa vikten av hälsa, tillgång till bostad och social sammanhållning ges en god bild av möjligheter till integration i samhället Delmål sysselsättning Öka andelen utrikes födda i sysselsättning i Kalmar län. Utbildning ger individer möjligheter till social interaktion och öppnar dörrar för att komma in i yrkeslivet. I den mån skolan och utbildningsinstitutionerna präglas av mångfald erbjuder de en arena för förståelse och samverkan. Arbetslivet har avgörande betydelse för integration och utfallet där påverkar kvalitativ delaktighet inom andra samhällsområden. Delmål sysselsättning mäts, inom åldern år, genom följande indikatorer och fördelas på kön: - Andel utrikes födda i sysselsättning i länet. Fördelat på förvärvsarbetande och företagare. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart: 2010: 51,8 procent av kvinnorna förvärvsarbetade varav 8,6 procent var företagare. För männen var motsvarande siffror 59,7 procent förvärvsarbetande varav 13,3 procent företagare). - Andel utrikes födda i länet som har deltagit i arbetsmarknadsprogram. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart 2011: 3,6 procent av de utrikes födda kvinnorna och 4,4 procent av de utrikes födda männen har någon gång under året deltagit i arbetsmarknadsprogram). - Andel utrikes födda i länet som studerar. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart 2010: 15,4 procent av länets utrikes födda kvinnor och 10,9 procent av länets utrikes födda män var registrerade som studerande i olika skolformer. En del av dessa individer är även förvärvsarbetande). Delmål språkkunskap Öka kunskaperna i svenska språket för länets utrikes födda. Språkfärdighet påverkar individens möjlighet till arbete, delaktighet och engagemang i samhället. Språkkunskap mäts genom följande indikatorer: - Andel personer i länet godkända i sfi. (Statistik inhämtas från SCB och fördelas på kön. Mätstart 2010: 54,3 procent av kvinnorna och 48,4 procent av männen blev godkända i sfi.) 3

11 - Andel personer i länet som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B, C och D på sfi. (Statistik inhämtas från Skolverket. Mätstart 2010: kurs B med 65 procent, kurs C med 64 procent och kurs D med 73 procent som har uppnått målen.) - Andel elever i länet i åk 9 med minst betyget godkänt i svenska som andraspråk. (Statistik inhämtas från Skolverket. Mätstart läsåret 2010/11: 60,7 procent av eleverna i länet har uppnått målen.) Fokusområde hälsa En god hälsa skapar bättre förutsättningar för etablering i det nya samhället. Flera studier visar att nyanlända flyktingar har högre fysisk- och psykisk ohälsa än inrikes födda. Detta kan bero på ett antal faktorer, men även på den stress som individen har utsatts för och även krav på prestationer i det nya landet. En särskilt utsatt grupp är barn, både barn i familjer där föräldrarna mår dåligt och ensamkommande barn. Fokusområde bostad Boendeintegration kan relateras både till en balanserad etnisk mångfald i bostadsområden och till individens tillgång till boende efter sina behov och förutsättningar. Möjligheten till egen bostad är en grundläggande faktor för en långsiktig och hållbar etablering i det nya samhället. Det krävs att utrikes födda får tillgång till bostadsmarknaden på samma villkor som inrikes födda för att minimera utsatta områden och känslor av utanförskap. Fokusområde social sammanhållning Ett samhälle som förmår att eliminera diskriminering och rasism kommer ha mycket större möjligheter att lyckas med integration. Integration gäller alla som bor i ett samhälle och social sammanhållning innefattar både individens tillgång till sociala nätverk och relationer, så väl som samhällets öppenhet för minoriteter. Uppföljning Överenskommelsen följs upp och revideras kontinuerligt. För att driva integrationsarbetet framåt i länet är det av stor vikt att alla samverkansparter efterlever sina uppdrag, att målen följs upp och att integrationsaspekten får spridning i ytterligare sammanhang. Länsstyrelsen ansvarar för att årligen ställa samman data för att följa upp indikatorerna. Data fördelas i möjligaste mån på kön, för att synliggöra eventuella skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Samverkansparter Samverkansparter i Kalmar län är: ALMI företagspartner, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Försäkringskassan, Hushållningssällskapet, Kommunerna, Landstinget, Lantbrukarnas riksförbund, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Regionförbundet, Skatteverket, Svenskt näringsliv och Polismyndigheten. Fler samverkansparter är välkomna att ansluta sig till överenskommelsen över tid. Den regionala överenskommelsen ska även öppna upp för möjligheter att i specifika frågor samverka med angränsande län. 4

12 Organisation För att överenskommelsen ska vara en drivkraft för respektive aktör och vara väl förankrad i den ordinarie verksamheten finns en organisation kopplad till det strategiska arbetet som följer och förenar utvecklingen i verksamheterna med strategidokumentet. Organisationen består av tre led enligt modellen nedan. Integrationsråd Arbetsgrupp Verksamhetsnätverk Integrationsrådet består av de ytterst ansvariga i respektive organisation i länet. Integrationsrådet fattar beslut om och reviderar överenskommelsen utifrån förslag från arbetsgruppen. Följer arbetet och sprider information i den egna organisationen. Integrationsrådet träffas en till två gånger per år där Landshövdingen sammankallar. Arbetsgruppen består av nyckelpersoner i respektive organisation som har en övergripande funktion gällande uppdrag och verksamhet. Beroende på vilka frågor som är aktuella kan arbetsgruppen formateras och specifikt sakkunniga referenspersoner kan bjudas in. Arbetsgruppen arbetar strategiskt med överenskommelsen och kommer med förslag till förändringar inför integrationsrådet. Ansvarar för förankring på lokal nivå samt följer det strategiska arbetet i förhållande till de ordinarie verksamheterna. Arbetsgruppen träffas två till tre gånger per år och Länsstyrelsen sammankallar. Verksamhetsnätverk består av idag redan existerande nätverk och ger information till arbetsgruppen angående den ordinarie verksamheten. Referensgrupperna träffas efter behov. Respektive myndighet/aktör sammankallar. 5

13 Bilaga 1: Handlingsprogram Övergripande mål För att uppnå ett öppet samhälle med många möjligheter och ett län dit fler utrikes födda väljer att bosätta sig och stanna kvar i, krävs att attityder förändras, att utrikes födda ska ses som en självklar del av länets framtid och utveckling. Gemensamt har vi goda förutsättningar att öka andelen utrikes födda i Kalmar län. - Respektive samverkanspart fyller här i vad man åtar sig och hur man konkret kan arbeta för att nå måluppfyllelse under perioden Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast Svaren kommer att sammanställas och kopplas samman aktörer emellan. Delmål sysselsättning För att uppnå en högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda och påskynda processen där individen når sysselsättning finns en rad metoder att tillgå. Exempel på detta är anskaffande av fler praktikplatser och instegsjobb. Vidare finns det en stor utvecklingspotential inom näringsliv och landsbygd. Genom att identifiera specifika bristyrken, tidigt involvera potentiella arbetsgivare och skräddarsy utbildningar för individer med relevant bakgrund eller intresse skapas möjligheter både för individen och kommande arbetsgivare. Utbildning på alla nivåer är ytterligare en viktig del i vägen till varaktig sysselsättning. För många utrikes födda är eget företagande en av vägarna tillsjälvförsörjning. Var femte nyföretagare i landet är en person med utländsk bakgrund. - Respektive samverkanspart fyller här i vad man åtar sig och hur man konkret kan arbeta för att nå måluppfyllelse under perioden Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast Svaren kommer att sammanställas och kopplas samman aktörer emellan. Delmål språkkunskap För att uppnå höjda kunskaper i det svenska språket bör svenskundervisning för invandrare utvecklas. Att effektivisera undervisningen och skapa mervärden som har betydelse för språkinlärning och integration är ett led i en sådan utveckling. Att urskilja varje individs förmåga att tillgodogöra sig språket och därefter anpassa undervisningen ställer krav på utförarna. Undervisningen kan även förläggas till andra miljöer, där till exempel svenska för invandrare med akademisk bakgrund kan bedrivas i universitetets lokaler, för att på så vis skapa ökad förståelse för det svenska systemet och bidra till andra kontakter. Språkundervisningen kan även individualiseras efter specifikt yrke och då kompletteras med praktikplats inom tillhörande område. Ytterligare exempel är språkpraktik, inte minst för analfabeter och lågutbildade, som skapar möjligheter till ökad språkförståelse och sociala kontaktnät. - Respektive samverkanspart fyller här i vad man åtar sig och hur man konkret kan arbeta för att nå måluppfyllelse under perioden Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast Svaren kommer att sammanställas och kopplas samman aktörer emellan. 6

14 Fokusområde hälsa Genom att fånga upp ohälsa på ett tidigt stadie samt förebygga ohälsa ökar individens möjligheter att tillgodogöra sig etableringsinsatser. Antalet genomförda inledande hälsoundersökningar uppgår till 92 procent i länet, vilket kan jämföras med 54 procent för landet som helhet. Redan vid den inledande hälsoundersökningen upptäcks flera fall av ohälsa. Hälsokommunikatörer är ett ytterligare sätt för att förebygga ohälsa och ge individen kunskap om hur att använda vården på rätt sätt. Vidare är barnavårdscentraler och skolhälsovården viktiga aktörer för barnens hälsa. - Respektive samverkanspart fyller här i vad man åtar sig och hur man konkret kan arbeta under perioden Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast Svaren kommer att sammanställas och kopplas samman aktörer emellan. Fokusområde bostad Genom att möjliggöra eget boende, som uppfyller individens behov, ökar individens chans att integreras i samhället i ett vidare perspektiv. Om utrikes födda inte får tillgång till bostadmarknaden påverkas hela etableringsprocessen i en negativ riktning. Särskilt bör här beaktas barnens uppväxtmiljö och hur detta influerar barnen senare i livet. För att synliggöra vikten av eget och lämpligt boende kan kommunala och privata hyresvärdar informeras om betydelsen av en balanserad etnisk mångfald. I de kommuner där bostadsbrist råder bör bostadsförsörjning för utrikes födda synliggöras. Om bostäder finns utanför centralorten kan utökade kommunikationer och samkörning med befintlig kommunikation eftersträvas för tillskapande av fler boendealternativ. - Respektive samverkanspart fyller här i vad man åtar sig och hur man konkret kan arbeta under perioden Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast Svaren kommer att sammanställas och kopplas samman aktörer emellan. Fokusområde social sammanhållning Uppnås social sammanhållning uppnås även Regeringens övergripande integrationsmål, Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att åstadkomma detta krävs att attityder i samhället och inom befintliga organisationer, myndigheter och företag förändras. Utrikes föddas betydelse för länets framtida tillväxt och välfärd och vårt ansvar att visa solidaritet med våra medmänniskor ligger till grund för integrationsarbetets alla delar inom länet. - Respektive samverkanspart fyller här i vad man åtar sig och hur man konkret kan arbeta under perioden Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast Svaren kommer att sammanställas och kopplas samman aktörer emellan. 7

15 Bilaga 2: Förteckning av respektive samverkansparts ansvar, uppdrag och arbete som är direkt kopplat till eller tangerar integrationsarbetet i länet. Respektive organisation ser över och fyller i under sin rubrik. Återsänds till Länsstyrelsen i remissyttrandet senast ALMI företagspartner Arbetsförmedlingen - Sammanhållande ansvar att tillsammans med övriga aktörer korta tiden från nyanländ till etablerad och i egenförsörjning. - Tillhandahålla etableringssamtal. - Ansvara för upprättande av etableringsplan. - Ansvara för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan. - Erbjuda lämpliga insatser och program som ligger i linje med etableringsplanen. - Besluta om etableringsersättning. - Ansvara för att vara uppdragsgivare åt lotsar. - Tillhandahålla prestationsförmågebedömning. Företagarna Försäkringskassan - Tillhandahålla individuell information på telefon på olika språk genom tidsbokning hos Försäkringskassans kundcenter. - Tillhandahålla information på olika språk på Försäkringskassans hemsida. - Tillhandahålla information vid personligt besök Försäkringskassans servicekontor. - Informera om regler och ansvarsfördelning. - Betala ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. Hushållningssällskapet Kommunerna - Ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. - Ansvarar för undervisning i sfi, samhällsorientering och annan vuxen utbildning. - Ansvarar för skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. - Ansvarar för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. - Ansvarar och bedriver boende för ensamkommande barn. Landstinget i Kalmar län - Erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande i enlighet med den lag som finns om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (2008:344). - Erbjuda en god hälso- och sjukvård till personer som är folkbokförda i landet. - Erbjuda en kostnadsfri inledande hälsoundersökning till Asylsökande och flyktingar. (SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl.). Detta innefattar även ensamkommande minderåriga utan vårdnadshavare samt gömda. De personer som kommit på anknytning till någon anhörig bosatt i Sverige och där den anhörige innehaft permanent uppehållstillstånd i mindre än två år omfattas också (förordning 1990:927). 8

16 - Den kulturella sammansättningen i vårt län ska återspeglas på hälso- och sjuvårdens platser. - När behov finns ska tolk användas på det språk som individen behärskar i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Lantbrukarnas riksförbund Linnéuniversitetet - Arbeta för frågor och förslag till projekt för studenterna inom integrationstemat. - Arbeta för att föra dialog med studenter, lärare och forskare. - Verka för frågor och idéer kring uppdragsforskning. - Vara ett aktivt bollplank kring möjligheter till kompetensutveckling riktat till målgruppen nyanlända, och till personal som arbetar inom området integration och etablering. - Arbeta för att internationella studenter känner till möjligheten att stanna och verka i regionen (arenor, mötesplats, utbildning). - Informera studenter, anställda om insatser inom integration. - Främja samverkan med LNU och andra aktörer, målgruppen, samhället. Länsstyrelsen - Främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända och ensamkommande barn. - Följa upp, utvärdera och sammankalla i arbetet med en gemensam regional strategi. - Ansvara för att den regionala överenskommelsen kontinuerligt uppdateras. - Teckna överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. - Tillsammans med regionförbundet i Kalmar län samordna och utveckla den regionala samverkan kring introduktion och stöd av nyanlända. - Informera om hedersrelaterat våld och förtryck. - Informera om människohandel och prostitution. Migrationsverket - Verka för att samtliga nyanlända genomför Migrationsverkets informationspaket. - Informera och bistå nyanlända som vill ha praktik eller jobba i Sverige. - Samarbeta med föreningsliv och samhällen där Migrationsverket är etablerade. - Genomföra underrättelse om permanent uppehållstillstånd tillsammans Arbetsförmedlingen. Gällande ensamkommande barn - Genomföra underrättelse om permanent uppehållstillstånd. - Ställa prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser för asylsökande barn. - Teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn som söker asyl och ensamkommande barn med uppehållstillstånd. - Anvisa till kommun. - Fatta beslut om statliga ersättningar till kommuner. - Lämna uppgifter om barnet till berört landsting för att barnet ska kallas till hälsoundersökning. Regionförbundet Kalmar län - Beakta överenskommelsen i det regionala utvecklingsarbetet. - Stödja ALMI IFS Kalmar, vars uppgift är att främja invandrarföretag - Vidta särskilda åtgärder för att främja invandrade kvinnors företagande. 9

17 - Tillsammans med Länsstyrelsen samordna och utveckla den regionala samverkan kring introduktion och stöd av nyanlända. Ett exempel är Regional samverkan av samhällsorientering på modersmål. Skatteverket Svenskt näringsliv Polismyndigheten - Prioritera och medverka vid informationsträffar för nyanlända och ensamkommande barn i Kalmar län. - Vara en av aktörerna i arbetet med integration av nyanlända och ensamkommande barn. 10

18 Bilaga 3: Nyckelbegrepp Ensamkommande barn Etableringsplan Hedersrelaterat våld och förtryck Nyanlända Prestationsförmåga Samhällsorientering Sfi barn under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. tas fram av Arbetsförmedlingen i samarbete med individen. Etableringsplanen beskriver de aktiviteter som den nyanlände ska delta i för att så snabbt som möjligt komma i arbete. Vilka aktiviteter som ingår i etableringsplanen beror på den nyanländes behov, men ska alltid innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Hot, tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i samhällen eller grupper med starkt patriarkala familjesystem och ett gruppcentrerat skamtänkande. Bakom hedersbrotten ligger alltid ett kollektivt tryck om att bestraffning måste ske för hederns återupprättande. De allvarligaste hedersbrotten är alltid planerade och genom det kollektiva trycket blir kraven på bestraffning oftast kompromisslösa och långsinta. enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år, samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhöriga, i samma ålder, som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. individens förutsättningar och förmåga att delta i de program och insatser som finns med i individens etableringsplan. syftar till att den nyanlände ska få en grundläggande förståelse för det svenska samhället. Orienteringen ska underlätta för den nyanlände att skaffa sig ytterligare kunskaper som påskyndar etableringen. svenskundervisning för invandrare. 11