Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp. Kevin Anderson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp. Kevin Anderson"

Transkript

1 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Kevin Anderson

2 2 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Denna artikel publiceras av Cogito, What Next Forum och Dag Hammarskjöldfonden och kan laddas ner för vidare spridning på och Originalartikeln publicerades på engelska Climate change going beyond dangerous Brutal Numbers and Tenous Hope som ett kapitel i boken What Next Volume III: Climate, Development and Equity, som också ges ut som ett nummer av Dag Hammarskjöldfondens Development Dialogue. Hela denna bok kan laddas ner gratis på och Artikeln bygger på en presentation för brittiska Department for International Development (DFID) i juli 2011, som kan ses och lyssnas till på Översättning från engelska: Robert Österbergh, Niclas Hällström och Rikard Warlenius Kevin Anderson är professor i energi och klimatförändring, University of Manchester, vicedirektör vid Tyndall Centre for Climate Change Research och rådgivare till både regeringar, företag och enskilda organisationer. Översättning från engelska: Robert Österbergh, Niclas Hällström och Rikard Warlenius COGITO Photo: NASA

3 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Kevin Anderson Jag har kallat den här artikeln Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp eftersom vi enligt min och många av mina kollegors mening nu befinner oss på tröskeln mellan vad som traditionellt betecknats som acceptabel och farlig klimatförändring. Artikelns undertitel, Brutala siffror och skört hopp, syftar på den matematik och kvantifiering som underbygger analysen. Dessa siffror är brutala och svåra att acceptera, och de reser avgörande frågor om hur vi lever våra liv det är helt enkelt inte siffror vi vill höra talas om. När de översätts till samhälleliga åtgärder blir det uppenbart att det nu bara finns ett skört hopp om att nödvändiga utsläppsminskningar ska komma till stånd inom den snabbt krympande tidsram som står till förfogande. Om vi inte ärligt beskriver situationen är risken stor för att samma ineffektiva åtgärder som har använts i två decennier fortsätter något jag kallar för kognitiv dissonans (en akademisk eufemism för hyckleri dvs., vi stoppar huvudet i sanden och intalar oss att allt kommer att bli bra, trots all den forskning och data som finns). I den allvarliga situation som vi (medvetet) har försatt oss måste vi vara uppriktiga, raka och tydliga vad gäller konsekvenserna. Bara om vi skalar bort den retorik och naiva teknikoptimism som genomsyrar klimatpolitiken finns det hopp om att kunna svara upp mot vidden av de utmaningar vi står inför. Om vi inte ärligt beskriver situationen är risken stor för att samma ineffektiva åtgärder som har använts i två decennier fortsätter något jag kallar för kognitiv dissonans (en akademisk eufemism för hyckleri dvs., vi stoppar huvudet i sanden och intalar oss att allt kommer att bli bra, trots all den forskning och data som finns). Utan tvekan har vi under många år varit på väg i fel riktning, och det är djupt oroande att situationen inte förbättras utan förvärras. Sedan Riokonferensen 1992 där klimatkonventionen förhandlades fram har utsläppen ökat år efter år. Och inte nog med det även utsläppens tillväxttakt har ökat. Om vi ska kunna vända denna utveckling måste vi först erkänna att vi har misslyckats kapitalt med att få bukt med utsläppen trots en rad klimatkonferenser, politisk retorik och optimistiska tongångar kring den koldioxidsnåla teknikens möjligheter.

4 4 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Gapet mellan retorik och verklighet För att tackla klimatutmaningen är det nödvändigt att vi tydliggör gapet mellan retorik och verkligheten i fråga om utsläppsminskningar. Även om det finns en omfattande debatt om utsläppsminskningar fokuserar den sällan på det stora gapet mellan å ena sidan de utfästelser och löften som individer, företag, nationer och det internationella samfundet gör, och å andra sidan vad som faktiskt sker vad gäller utsläpp. Att till exempel köpa en något mer effektiv bil eller förbättra effektiviteten i snabbköpens kyldiskar har inget att göra med verkliga lösningar på klimatproblematiken så länge vi kör mer bil och kyler större mängder mat. Så vad handlar klimatförändringen egentligen om? Vilka är problemen och knäckfrågorna som vi måste ta itu med? Det finns en rad uttalanden och deklarationer som tillsammans utgör ramverket för hur vi på det internationella planet förhåller oss till och hanterar klimatförändringen. Det viktigaste dokumentet, FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, 1992), anger i artikel 2 att: Slutmålet för denna konvention och varje hithörande legal handling som partskonferensen kan komma att anta är att uppnå... att atmosfärens koncentrationen av växthusgaser stabiliseras i på en nivå som skulle förhindra farlig antropogen störning av klimatsystemet. En sådan nivå bör vara uppnådd inom en tidsram som är tillräcklig för att tillåta ekosystemen att anpassa sig naturligt till klimatförändring, att säkerställa att livsmedelsproduktionen inte hotas och att möjliggöra för ekonomisk utveckling att fortgå på ett hållbart sätt. Den senare Köpenhamnsöverenskommelsen (UNFCCC, 2010) anger som mål att hålla ökningen av den globala temperaturen under 2 Celsius, och att vidta åtgärder för att uppfylla detta mål i överensstämmelse med vetenskapen och med utgångspunkt i rättvisa (den indikerar även att det kan vara nödvändigt att skärpa målet till 1,5 C). Det här är ett mycket tydligt uttalande, vilket också upprepades i Cancúnöverenskommelsen (UNFCCC, 2011), och det är en viktig utgångspunkt för att analysera och kvantifiera omfattningen av den politiska utmaning vi står inför. Även EU framhåller nödvändigheten av att säkerställa att den globala genomsnittliga temperaturökningen inte överstiger de förindustriella nivåerna med mer än 2 C och att vi måste vidta för regionen nödvändiga åtgärder för att garantera detta (Europeiska kommissionen, 2007). På samma sätt slår Storbritanniens Low Carbon Transition Plan fast att den genomsnittliga globala temperaturen inte får stiga med mer än 2 C (DECC, 2009; författarens kursiveringar).

5 5 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Dessa formuleringar innebär alltså inte ett godtagande av till exempel en 50-procentig chans att nå tvågradersmålet. Såväl Cancúnöverenskommelsen som EU och Storbritannien slår kategoriskt fast att temperaturen helt enkelt inte får stiga med mer än 2 C. En informerad diskussion om utsläppsminskningar måste vara tydlig med sannolikheten för att temperaturökningen ska kunna hållas under en viss nivå (t.ex 2 C) brist på tydlighet skapar förvirring och felaktig politik. Men som det nu är slår politikerna (och även många forskare och experter) gång på gång fast att temperaturen inte får öka mer än 2 C samtidigt som de bedriver en politik som innebär en överhängande risk för att tvågradersmålet överskrids. Detta är gapet mellan retorik och faktisk politik. Vad innebär 2 grader? Tvågradersmålet talar om hur mycket den globala medeltemperaturen vid jordytan får tillåtas öka jämfört med tiden innan industrialismens början. Under denna period har koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stigit till följd av förbränningen av fossila bränslen, och därmed även temperaturen. En genomsnittlig ökning på 2 C låter kanske inte så farligt för den som till exempel bor i Storbritannien. Men de regionala effekterna varierar kraftigt. En genomsnittlig uppvärmning på 2 C kan innebära att temperaturen vid polerna ökar med upp till 6 C och att delar av Afrika får betydligt högre uppvärmning än många andra regioner (May, 2006). Eftersom planeten till största delen dessutom består av hav, och vatten absorberar stora mängder värme, så kan en genomsnittlig global ökning på 2 C motsvara en genomsnittlig temperaturökning på land om 3 C, vilket skulle ge upphov till markanta förändringar i temperatur- och nederbördsmönster. Konsekvenserna av en genomsnittlig uppvärmning av 2 C är större än vi normalt föreställer oss. Varför har just två grader hamnat i fokus? Under de senaste decennierna har ett stort antal forskare studerat effekterna av globala och regionala temperaturförändringar. Tvågradersmålet växte fram under en långsam process mellan forskare, politiker, företag och civilsamhället och etablerades som ett slags skyddsräcke

6 6 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp mellan acceptabel och farlig klimatförändring. Även om effekterna av en temperaturökning på under 2 C är långt ifrån önskvärda anses de ofta, inte sällan underförstått, ändå vara hanterbara och acceptabla TAR (2001) Reason for Concern Higher Risk to many Risk to some Large increase Increase Negative for Most Regions Negative for some regions; Positive for others Net Negative in all metrics Positive or negative market impacts; Majority of people adversely affected Ver y low Increase in Global Mean Temperature above circa 1990 ( C) Risk to many Risk to some Large increase Increase Updated Reasons for Concern Negative for Most Regions Negative for some regions; Positive for others Net Negative in all metrics Positive or negative market impacts; Majority of people adversely affected Higher Very low Future Past Risk to unique and threatened systems Risk of extreme weather events Distribution of Impacts Aggregate Impacts Risk of Large Scale Discontinuities -0.6 Risk to unique and threatened systems Risk of extreme weather events Distribution of Impacts Aggregate Impacts Risk of Large Scale Discontinuities Figur 1: Konsekvenserna av två grader är allvarligare än vi tidigare trott. Konsekvensanalyserna på senare tid visar att två graders ökning snarare utgör tröskeln mellan farliga och extremt farliga klimatförändringar (Smith et al., 2009). Effekterna av temperaturökningarna har sammanställts till ett koncist verktyg för politikerna (Figur 1), med fem olika kategorier 1 där varje kategori är färgad längs ett kontinuum från vitt (acceptabel) till röd (farlig). Den första konsekvensanalysen gjordes i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet (den vänstra grafen). När nya analyser gjordes inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 hade forskningen nått en djupare förståelse av den globala uppvärmningens konsekvenser samtliga grafer visade nu mer påtagliga effekter för varje grads temperatur ökning. Det är inte nog med att effekterna inträffar tidigare än vi antagit. De effekter vi betraktat som mer eller mindre acceptabla kommer att inträffa vid betydligt lägre temperaturer. Slutsatsen är tydlig. Konsekvenserna av 2 C är allvarligare än vi trott, och följaktligen befinner sig skyddsräcket på farlig mark. Om vi nu tillämpar den logik som låg till grund för synen att en temperaturökning på 2 C utgör gränsen mellan acceptabla och farliga klimatförändringar, så visar de nyaste konsekvensanalyserna att två graders ökning snarare utgör tröskeln mellan farliga och extremt farliga klimatförändringar. Det kan därför med fog hävdas att 1 C snarare än 2 C egentligen borde vara målet. 1 Risker för unika och hotade system, risker för extremt väder, spridning av påverkan, aggregerad påverkan, risk för storskaliga diskontinuiteter (dvs tröskeleffekter/tipping points).

7 7 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Om vi menar allvar med att förhindra farliga klimatförändringar är det svårt att rent vetenskapligt argumentera mot engradersmålet. Men ur en rent praktisk, politisk synvinkel är det däremot nästan omöjligt att föreställa sig en stabilisering vid 1 C med hänsyn till vad vi redan har släppt ut i atmosfären. Även om alla utsläpp upphörde med en gång skulle 1 C sannolikt ändå överskridas. Med andra ord utgör 2 C, eller möjligen 1,5 C, förmodligen gränsen för vad vi rimligen kan uppnå. Samtidigt måste vi komma ihåg att vi hittills fullständigt misslyckats med att slå in på en kurs som skulle kunna leda till att temperaturökningen inte blir större än 2 C. Vilka är konsekvenserna av två graders uppvärmning? Eftersom tvågradersmålet idag är så politiskt etablerat är det motiverat att analysera vad det innebär politiskt och socialt. Hur mycket måste utsläppen minska för att temperaturökningen ska begränsas till eller hålla sig under 2 C? Att ställa denna fråga leder också in på en relaterad fråga: Hur ska världens koldioxidbudget fördelas mellan Annex 1-länderna (i huvudsak OECD-länderna) och icke-annex 1-länder (i huvudsak icke-oecd-länderna), dvs mellan de industrialiserade länderna och de fattigare utvecklingsländerna? När det gäller den första frågan finns en rad långsiktiga mål som verkar ambitiösa. Till exempel har Storbritannien åtagit sig minskningar på 80 procent CO 2 -ekvivalenter till EU har antagit ett liknande mål, och vid FN:s klimatförhandlingar på Bali 2007 slogs fast att en minskning av de globala utsläppen med 50% till 2050 är nödvändig. Problemet med 2050 som mål är att det skapar en bekväm illusion av att vi kan fortsätta som vi gör idag och skjuta problemet vidare till kommande generationer som mål är bekvämt för såväl politiker och företag som för allmänheten det påverkar varken de politiska besluten, näringslivets dagordning eller hur vi lever våra liv. Lockelsen med långsiktiga mål är utan tvekan stor. Dessvärre finns det ingen vetenskaplig grund för att tro att problemet kan lösas med teknik av någon annan i framtiden. Det är därför oroväckande att många forskare fortsätter att legitimera ett sådant förhållningssätt. Den CO 2 vi släpper ut i dag blir kvar i atmosfären i över 100 år. Följden är att målet att minska utsläppen med en viss procentsats till 2050 inte direkt går att översätta till hur mycket temperaturen kommer att stiga och om farliga klimatförändringar kan undvikas eller ej (man kan till exempel tänka sig kontinuerligt höga utsläpp under flera decennier som följs av en kraftig nedgång precis i tid för att möta 2050-målet). För långlivade gaser som CO 2 och många andra växthusgaser så är de kumulativa utsläppen, den samlade mängden som byggs upp i atmosfären, av-

8 8 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Problemet med 2050 som mål är att det skapar en bekväm illusion av att vi kan fortsätta som vi gör idag och skjuta problemet vidare till kommande generationer. görande. Varje dag vi tänder lyset och varje gång vi kör bil så bidrar vi till en bestående ökning av koldioxiden i atmosfären. Våra ackumulerande utsläpp och vår koldioxidbudget är av central betydelse för att förstå temperatur- och klimatförändringar. Denna insikt är grundläggande; den avslöjar hur otillräckligt det är att sträva efter långsiktiga, gradvisa minskningar som ska levereras av framtida teknik och visar istället hur angeläget det är med snabba och radikala minskningar nu. Detta är förstås mycket mindre tilltalande. Och det är därför vi drar oss för att ta itu med de kumulativa utsläppen. Vi föredrar att fokusera på vad vi ska ha uppnått långt fram i tiden. Dessa långsiktiga mål kan visa sig vara betydelselösa för den globala uppvärmningen, men är som skräddarsydda för att förstärka vår kognitiva dissonans. Att ta forskningen på allvar gör det omöjligt att bortse från det vi inte är beredda att acceptera att vi måste ändra vår livsstil idag. Hur omfattande är problemet? Hur förändras förutsättningarna för debatten om utsläppsminskningar av en vetenskapligt grundad förståelse av koldioxidbudgeten? Till att börja med är det nödvändigt att ta hänsyn till de senaste utsläppssiffrorna och det är uppenbart att situationen försämras i mycket snabb takt. Figur 2 visar de globala CO 2 -utsläppen. Grafen stiger skarpt och denna ökning står i samband med en rad variabler, från det vi konsumerar de plasmaskärmar vi köper, hur många bilar vi har och hur långt vi kör, hur många kylskåp vi köper till befolkningstillväxten, och så vidare. Om någon annan art uppvisade samma exponentiella mönster skulle vi konstatera att den var på väg in i en genetisk återvändsgränd. Tron på att en sådan ständig tillväxt på alla fronter är möjlig och att människan på något sätt är tillräckligt intelligent för att kunna trotsa vetenskapens och fysikens lagar avslöjar en viss arrogans i vår kollektiva föreställningsförmåga. Under de senaste 100 åren har CO 2 -utsläppen ökat med cirka 2,7 procent per år. Trots en utbredd debatt om klimatförändringen, särskilt sedan Riokonferensen 1992, har utsläppen inte minskat, vilket man kunde ha väntat sig, utan ökat. I själva verket har även ökningstakten stigit. Mellan 2000 och 2007 var den 3,5 procent, trots att den globala uppvärmningen samtidigt fick stora rubriker. 2 I absoluta tal innebär detta betydande ökningar eftersom ökningen är exponentiell; tillväxttakten verkar på en summa som varje år blir allt större. 2 Baserad på data från CDIAC (Carbon Dioxide Information Analysis Center),

9 9 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Carbon dioxide emissions (MtC) ~2.7% p.a. last 100 yrs ~3.5% p.a ~5.9% p.a ~3.2% p.a Year Figur 2: Det är inte bara utsläppen som ökar utan också utsläppens tillväxttakt. Den ekonomiska krisen bromsade visserligen upp utsläppen, men mindre än vad man i allmänhet tror och bara under en kort tid. De senaste siffrorna visar att utsläppen ökade med 5,9 procent under och med 3,2 procent under trots den ekonomiska nedgången i ett flertal industrialiserade länder. Att världsekonomin tog igen vad den förlorade under den senaste lågkonjunkturen kan förklara en del av ökningen, men ökningstakten kommer med största sannolikhet att bli ännu högre på grund av att många utvecklingsländer (icke-annex 1-länder) i synnerhet Kina och Indien, som producerar en stor del av de varor som konsumeras i väst nu driver upp utsläppen. Utan radikala och omedelbara minskningar kommer de globala utsläppen sannolikt att öka med 3-5 procent per år från Vi är snabbt på väg i fel riktning. Istället för att röra oss bort från klippans brant accelererar vi mot den.

10 10 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Hur ser de möjliga utsläppsminskningsscenarierna ut? Vad säger forskningen om kumulativa utsläpp om de åtgärder som nu måste vidtas för att begränsa temperaturökningen till 2 C mot bakgrund av att vi hittills har misslyckats med att minska utsläppen? För det första, ju tidigare utsläppen kulminerar, desto bättre. Allmänt sett gäller att om utsläppen når en topp tidigt så krävs det inte lika drastiska minskningar därefter, som om toppen nås senare. Det svåra är att ta sig förbi kulmen det kräver kontinuerliga utsläppsminskningar varje år samtidigt som politiker och stora delar av samhället strävar efter ökad ekonomisk tillväxt peak 2020 peak 2025 peak Emissions of greenhouse gases (GtCO2e) Emissions of greenhouse gases (GtCO2e) Emissions of greenhouse gases (GtCO2e) Figur 3: Möjliga utsläppsminskningsscenarier vid olika tidpunkter för utsläppskulmen. Den vetenskapliga osäkerheten om det exakta sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och temperaturökning åskådliggörs av de olikfärgade kurvorna. Kurvor med samma färg motsvarar samma kumulativa utsläppsbudget. (Anderson & Bows, 2008) De tre diagrammen i figur 3 åskådliggör olika möjliga utsläppsminskningsvägar vid tre olika tidpunkter för utsläppskulmen. Det är viktigt att notera att utsläppen fortsätter att öka i samtliga scenarier innan de når en global topp 2015, 2020 eller Den vetenskapliga osäkerheten om sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och temperaturökning är ännu stor, vilket syns i diagrammens olikfärgade kurvor. Men även den minst krävande och mest hoppfulla kurvan antar horisontell form och planar ut runt Skälet är att utsläppen från samhällets sammantagna aktiviteter med undantag för matproduktionen då måste vara noll. Även om vi lyckas med effektiviseringar inom jordbruket är det inte möjligt att föda världens befolkning, som beräknas nå 9 miljarder vid mitten av seklet, utan betydande utsläpp av växthusgaser. Även om traktorerna drivs koldioxidfritt släpper såväl användningen av konstgödsel som själva markanvändningen ut växthusgaser i atmosfären. Dessa utsläpp tar upp en betydande andel av tvågradersbudgeten, vilket sätter ytterligare press på energisektorn att omgående minska utsläppen.

11 11 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Kärnpunkten här är att kurvor med samma färg motsvarar samma kumulativa utsläppsbudget. I den första grafen nås utsläppstoppen 2015, vilket är det antagande som Sternrapporten gör. Enligt många bedömare är det emellertid högst osannolikt att de globala utsläppen kan kulminera så tidigt som Utsläppskurvorna i den andra och tredje grafen når toppen 2020 respektive Eftersom de kumulativa utsläppen är desamma i alla de tre graferna så är de minskningar som måste göras efter att kulmen nåtts betydligt mer dramatiska när kulmen inträffar senare. Om utsläppen dessutom växer okontrollerat fram till kulmen så blir vissa kumulativa utsläppsbudgetar omöjliga att klara, och det är därför som grafen till höger innehåller färre kurvor än grafen till vänster ppmv cumulative emissions scenario speaking in 2020 (Global) Figur 4: Till och med de minst krävande kurvorna innebär radikala utsläppsminskningar på cirka 10 procent per år från och med 2020 och dessa årliga minskningar måste sedan pågå i ungefär två decennier. (Anderson & Bows, 2008) Emissions of greenhouse gases (GtCO2) Om vi tittar närmare på grafen för 2020 och dess olika uppskattningar av vad som krävs för 50 procents chans att undvika en uppvärmning som överstiger 2 C kan vi dra flera slutsatser. Till och med de minst krävande kurvorna innebär radikala utsläppsminskningar på cirka 10 procent per år från och med 2020 och dessa årliga minskningar måste sedan pågå i ungefär två decennier. Det är denna utmaning vi måste hantera för att ha 50 procents chans att inte överskrida tvågraderströskeln det vill säga för att undvika vad som förmodligen utgör extremt farlig klimatförändring. Det ser inte bra ut, och situationen blir ännu allvarligare när vi drar ifrån de oundvikliga utsläppen från matproduktionen och avskogningen för att åskådliggöra det utrymme som kvarstår för energirelaterade utsläpp: när dessa subtraheras från de gröna och lila kurvorna i figur 4 får vi kurvorna i figur 5. Observera att kurvorna i figur 5 motsvarar samma

12 12 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp mängd kumulativa utsläpp (det mest optimistiska fallet i förhållande till vad som behövs för att undvika en global uppvärmning som överstiger 2 C) och endast skiljer sig åt vad gäller de antaganden om avskogning som görs. Oavsett vilket av de två mycket optimistiska scenarierna för avskogning vi väljer så måste de globala energirelaterade CO 2 -utsläppen minska med procent per år för att bli noll någon gång mellan 2035 och Att flyga, köra bil, värma upp våra hem, använda tekniska apparater i princip allt vi företar oss skulle behöva ske helt utan fossila bränslen. Och märk väl, inga fossila bränslen betyder verkligen inga fossila bränslen. Koldioxidavskiljning och lagring (CCS) kan inte, så som tekniken ser ut idag, tillnärmelsevis kompensera detta faktum. 60 Figur 5: När man tar hänsyn till de oundvikliga utsläppen från matproduktionen och avskogningen så måste de globala energirelaterade CO2- utsläppen minska med procent per år från kulmen 2020 för att bli noll någon gång mellan 2035 och Emissions of greenhouse gases (GtCO2e) peak High D L 2020 peak High D H 10-20% annual reductions even for a high proability of exceeding 2 C En minskningstakt på procent saknar motstycke det finns inga tidigare motsvarigheter för denna nivå på utsläppsminskningar. Sternrapporten (Stern, 2006) konstaterar att utsläppsminskningar på mer än 1 procent historiskt sett har skett enbart i samband med recession eller samhällskollaps. Även den omfattande övergången till naturgasbaserad el i Storbritannien och den massiva ökningen av kärnkraftsproduktion i Frankrike gav endast små utsläppsminskningar när ekonomierna började växa igen. När utsläppen från internationell sjö- och luftfart räknas in, vilka för närvarande inte ingår i Kyotoavtalet, ser man ingen betydande utsläppsminskning, bara en tillfällig avmattning i tillväxttakten. Sovjetunionens katastrofala kollaps gav upphov till 5 procents utsläppsminskningar per år under cirka 10 års tid det vill säga mellan hälften och en fjärdedel av det som är nödvändigt för att vi ska ha 50 procents chans att uppnå tvågradersmålet (Anderson och Bows, 2008).

13 13 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Samtidigt som utsläppen i år (2012) ligger på en historiskt hög nivå och den ekonomiska tillväxten fortsätter att driva upp dem så finns det helt enkelt inga exempel som kan fungera som vägledning för en omställning av samhällsekonomin i linje med det som krävs för att undvika en farlig (eller till och med extremt farlig) klimatförändring. Varför skiljer sig den här analysen från de vanliga? Praktiskt taget alla etablerade analyser förutsätter att utsläppen bara kommer att öka med 1-2 procent per år innan de når kulmen. Men i verkligheten ökar utsläppen med närmare 3-5 procent per år och kommer att fortsätta att öka i denna takt eftersom det i dagsläget inte finns något i sikte som begränsar ökningen. Storbritanniens Committee on Climate Change (CCC) är bara en i raden av aktörer som förlitar sig på sådana antaganden för de modeller som ligger till grund för deras klimatpolitiska rekommendationer. Dessutom utgår praktiskt taget alla etablerade analyser från att utsläppen kulminerar under perioden (endast undantagsvis anges 2020). Sternrapporten anger 2015, CCC:s analyser 2016 och även EU:s färska rapport, Adaptation and Mitigation Strategies (ADAM), utgår från att utsläppen når toppen 2015 (Stern, 2006; CCC, 2008; Hulme et al., 2009). När vi studerar de faktiska globala utsläppen måste frågan ställas om dessa antaganden om små utsläppsökningar och tidiga toppar ger en korrekt bild av verkligheten på kort sikt. Det är värt att notera att om de globala utsläppen kulminerar 2015/2016 så måste utsläppen från Kina och Indien nå toppen 2017/2018, men det finns inga forskare som menar att det är vare sig rimligt eller rättvist. I korthet baseras nästan alla vedertagna utsläppsscenarier på implicita antaganden om en utsläppskulmen för icke-annex 1-länder som få, om några, seriösa betraktare ser som rimliga. När det gäller takten på utsläppsminskningarna efter att kulmen nåtts, så är min analys att minskningen (av energi) därefter måste ligga på procent per år långt mer utmanande än vad de flesta andra analyser föreslår, där takten vanligtvis är två, tre eller fyra procent per år. Det är inte svårt att dra slutsatsen att vi lever med en villfarelse om absurt låga utsläppsökningar och tidiga toppar för att det möjliggör en illusion om utsläppsminskningar som är förenliga med ekonomisk tillväxt. En mer specifik skiljelinje kan dras mellan min analys och de analyser som görs av Stern, CCC och många andra som hävdar att problemet kan lösas med storskaliga tekniksatsningar på utbudssidan (till exempel ny kärnkraft eller ny kolkraft med koldioxidavskiljning och lagring). Huvudfrågan är om det är möjligt att bygga ut tekniken på utbuds-

14 14 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp sidan tillräckligt snabbt för att kunna bryta utsläppskurvan i tid för att undvika en global uppvärmning på mer än 2 C. Jag menar inte att tekniken är oviktig. Tvärtom är rätt teknologi en förutsättning för att få till stånd en koldioxidsnål framtid men den är inte i sig tillräcklig och ger inte tillräckligt snabba effekter. Vi behöver få ner utsläppen med en gång och storskalig teknologi kan inte leverera det i den tidspress vi befinner oss. Beteendeförändringar skulle kunna leda till en snabbare omställning, vilket även en del teknik med fokus på på efterfrågesidan skulle kunna göra, men det finns inget sätt att få tekniken på utbudssidan på plats tillräckligt snabbt i de rika delarna av världen. Sokolóws berömda kilar skulle ha fungerat om förändringsprocessen hade inletts tidigare (det vill säga, då en mycket lägre minskningstakt skulle ha räckt, vilken skulle ha kunnat uppnås genom gradvis ökning av utsläppsminskningarna se Figur 6). 3 GtC Electricity and end-use efficiency Other end-use efficiency Passenger vehicle efficiency Other transport efficiency Renewables CCS & Supply efficiency Figur 6: Sokolows kilar otillräckliga och för sena. Vi har kommit till en punkt där vi behöver kilar som är vända åt andra hållet, vars breda sida direkt ger betydande utsläppsminskningar. Eftersom vi nu tar oss an klimatförändringarna i ett så sent skede kan vi inte enbart förlita oss på teknikkilar på utbudssidan och vänta på att de växer tillräckligt snabbt. Analysen i den här artikeln utmanar även den etablerade ekonomiska eller rättare sagt, snävt begränsade finansiella problembeskrivningen. Vi har väntat så länge med att ta itu med problemet att nettokostna-

15 15 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Med den globala uppvärmningen har vi att göra med icke-marginella, stora förändringar som sker mycket snabbt. derna nu i praktiken är meningslösa. Vi lever i en icke-marginell värld som redan påtagligt förändras både vad gäller effekterna av ett förändrat klimat och hur samhället förhåller sig till dem och de spänningar som därmed uppstår, vare sig vi talar om utsläppsminskningar eller klimatanpassning. Dessa stegvisa förändringar kommer att eskalera i takt med att den globala uppvärmningen fortskrider. Det konventionella marknadsekonomiska tänkandet grundar sig på att förstå och göra små (marginella) förändringar. Men med klimatförändringarna talar vi inte om små förändringar vi har att göra med mycket stora systemförändringar som den etablerade marknadsekonomins teori inte klarar av att hantera. Inom fysiken används Newtons principer för att förstå hur en bil fungerar, men för att förstå subatomära partiklar måste fysikerna använda sig av en annan teoribildning kvantmekaniken. De neoklassiska nationalekonomerna fortsätter däremot att använda sig av teorier som grundas på teorin om marginalnytta, vilken bara kan hantera små förändringar, oavsett problemets omfattning. Det är inte bara vetenskapligt oärligt utan också farligt vilseledande. Med den globala uppvärmningen har vi att göra med icke-marginella, stora förändringar som sker mycket snabbt, en typ av problem som det marknadsekonomiska tänkandet är illa rustat att hantera. 3 Det innebär inte att kostnader, prissättning och marknadsekonomin som sådan inte kan vara till hjälp för att hantera specifika, begränsade aspekter av klimatförändringen. Men de är inte speciellt användbara för att ta sig an den övergripande utmaningen. Vad innebär en fyragradersvärld? Den situation vi nu befinner oss i är mycket riskabel. Det är så lätt att ge upp med motiveringen att de nödvändiga förändringarna är omöjliga att åstadkomma och att vi helt enkelt kommer att få leva med högre temperaturer. Av detta skäl är det viktigt att bättre förstå vad dessa högre temperaturer faktiskt innebär. Låt oss föreställa oss en framtid med 4 C uppvärmning, det vill säga den temperaturökning vi verkar vara på väg mot om inte mer. Hur ser fyragradersvärlden ut? En global genomsnittlig temperaturökning av jordytan på 4 C motsvarar en uppvärmning på cirka 5-6 C av den globala genomsnittliga temperaturen på land. Enligt Hadley Centre (Sanderson, 2011; New, 2011) i Storbritannien skulle de varmaste dagarna 3 Inte nog med att omedelbara, rejäla och systemgenomgripande investeringar i koldioxidsnål infrastruktur är nödvändiga, dessa måste också åtföljas av en snabb omställning till koldioxidsnåla beteenden och förhållningssätt. Samtidigt ser vi tidiga tecken på att klimatförändringarnas konsekvenser och kraven på anpassning sker på ett icke-marginellt vis. Detta kompliceras dessutom av det faktum att många av dessa förändringar sker över nationella och kulturella gränser vilket gör cost-benefit analys och andra marknadsbaserade värderingsmekanismer olämpliga, i bästa fall, och direkt konfliktskapande i värsta fall.

16 16 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp i Kina i en fyragradersvärld sannolikt vara 6-8 C varmare än de varmaste dagarna som Kina har upplevt under de senaste värmeböljorna, vilka har varit svåra nog att hantera. Centraleuropa skulle få värmeböljor som liknar den från 2003 men med 8 C högre maxtemperaturer. Och när värmeböljan drar in över New York under sommarmånaderna skulle de varmaste dagarna bli runt C varmare. Allt detta som en följd av en genomsnittlig global uppvärmning på cirka 4 C. I dagsläget är vår infrastruktur och vårt sätt att leva inte anpassade för dessa temperaturer och det är därför mycket sannolikt att konsekvenserna blir ödesdigra för många människor, särskilt de som lever i mer sårbara samhällen. På lägre breddgrader skulle 4 C resultera i omkring procents minskade skördar av viktiga stapelgrödor som majs och ris samtidigt som världens befolkning år 2050 kommer att vara runt 9 miljarder människor. Mot bakgrund av många samtal jag haft med andra klimatforskare kan det med fog sägas att det finns en utbredd syn på att en fyra grader varmare värld är oförenlig med en rimlig definition av ett organiserat, anständigt och civiliserat globalt samhälle. En framtid med fyra grader överskrider dessutom vida vad många bedömare menar att det förmodligen är möjligt att anpassa samhället till. Förutom de samhälleliga effekterna kommer denna framtid också att vara förödande för många, om inte en majoritet, av ekosystemen. Karta över möjliga tröskeleffekter ("tipping points") i klimatsystemet (baserad på Lenton, 2008)

17 17 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Dessutom och det är kanske ännu mer oroväckande är det möjligt att en fyragradersvärld inte skulle vara stabil och att den kan utlösa en rad naturliga återkopplingar, vilket skulle driva upp temperaturen ännu mer (Lenton, 2008). En rättvis giv för icke-annex 1-länderna vad kvarstår för Annex 1-länderna? I stort sett alla samhällen strävar idag efter ekonomisk tillväxt. Men vi måste balansera detta mot en begränsad och snabbt krympande utsläppskaka som ska fördelas mellan utvecklingsländerna (icke-annex 1) och de rika industriländerna (Annex 1). Tillsammans med min kollega Alice Bows (Sustainable Consumption Institute, University of Manchester) har jag analyserat hur långt det är möjligt att få ner utsläppen i icke-annex 1-länderna för att få en uppfattning om det utsläppsutrymme som kvarstår för Annex 1-länderna. Som grund för analysen utgår vi från en global utsläppsbudget som motsvarar en sannolikhet om 40% att överskrida 2 C (dvs det är inte fråga om ett särskilt ambitiöst scenario i förhållande till de risker vi spelar med). Figur 7 visar en utsläppskurva för icke-annex 1-länderna under 2000-talet där utsläppen växer (med en liten dipp för den ekonomiska nedgången 2008) med 3,5 procent per år till 2025, vilket är betydligt lägre än exempelvis de utsläppsökningar på 6-8 procent som vi faktiskt ser i Kina. Efter toppen 2025 minskar utsläppen med 7 procent varje år, vilket är dubbelt så mycket som Sternrapporten och de flesta ekonomer menar är möjligt i en växande ekonomi. Redan detta betyder att vi utgår från en mycket krävande kurva för icke-annex 1-länderna. Figur 7: Även med mycket krävande utsläppsminskningsscenarier för icke- Annex 1-länderna finns bokstavligen talat inget utsläppsutrymme kvar för Annex 1-länderna. (Anderson & Bows, 2011) GtCO2/yr Peak ~2010 Reduction % p.a. Non-annex 1 Annex

18 18 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Vad kvarstår för Annex 1-länderna i detta scenario? Den blå kurvan visar den bistra verkligheten: redan 2010 tog Annex 1-ländernas utsläppsutrymme slut. Det innebär att vi skulle behöva släcka alla lampor idag i själva verket borde vi ha släckt dem igår. Det innebär att vi inte skulle ha kunnat ta bilen hem från jobbet igår och istället sitter fast på kontoret. När vi till slut kommer hem efter att ha tagit cykeln måste vi avboka flyget till södra Frankrike, vilket är det sista vi gör på laptopen innan batteriet tar slut. Eller rättare sagt, det är det sista vi försöker göra men misslyckas med eftersom internet ligger nere. Det finns bokstavligen talat inget utsläppsutrymme kvar för oss som lever i världens Annex-1-länder om vi ska ha ungefär 50 procents chans att hålla temperaturökningen under 2 C och därmed undvika extremt farliga klimatförändringar. Detta är en minst sagt krävande situation. Men även det här scenariet kan vara för optimistiskt. För att bättre förstå den verklighet vi har att göra med är det viktigt att noggrant studera i synnerhet Kinas och Indiens utsläpp. Ofta ligger en naivitet till grund för de dominerande, västerländska sätten att analysera dessa frågor. Kinas årliga utsläpp från fossila bränslen uppgår till cirka 7,5 gigaton CO 2, vilket är omkring en fjärdedel av världens totala utsläpp. De senaste tio åren har Kinas BNP-tillväxt legat på cirka 10,5 procent per år. 4 Enligt en del ekonomer kan inte denna takt upprätthållas mycket längre, men det har man sagt under en lång tid samtidigt som tillväxten faktiskt har bibehållits. Kina har varit mycket framgångsrikt i att upprätthålla en stark ekonomisk tillväxt och det finns faktiskt inga tecken på att man har för avsikt att låta den stanna av än. Indiens utsläpp, som är av ungefär samma storlek som Japans (cirka 6 procent av de totala utsläppen vardera), har vuxit med cirka 7,5 procent per år under den senaste tioårsperioden. Utsläppens tillväxttakt är lägre än Kinas, men ändå betydande. Frågan är om och hur länge detta kan fortsätta. Shanghais och Pekings BNP per capita motsvarar ungefär genomsnittet för OECD-länderna. Men det finns 200 miljoner människor i Kina som tjänar mindre än 1,25 dollar om dagen och cirka 250 miljoner människor som tjänar mellan 10 och 20 dollar per dag. Det finns alltså en stor outnyttjad reservoar av människor som potentiellt kan göra det möjligt för Kina att förbli ett betydande industricentrum med en kraftig tillväxt av ekonomin och krafigt ökande utsläpp i många år framöver. Kinas växelkursbaserade BNP per capita (vilket inte är ett perfekt mått men godtagbart i detta sammanhang) är cirka fem procent av OECD- 4 Baserat på CDIAC data (Carbon Dioxide Information Analysis Center)

19 19 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp genomsnittet. Trots att Shanghais och Pekings invånare (med en sammanlagd befolkning på cirka två tredjedelar av Storbritanniens) i genomsnitt är lika rika som en genomsnittlig brittisk medborgare, är genomsnittsinkomsten för alla kineser endast cirka 5 procent av genomsnittet för invånarna i OECD-länderna. I Indien är BNP per capita ännu lägre, cirka två procent av OECD-genomsnittet och drygt en tredjedel av Kinas. Allt detta tyder på att det finns en stor potential för fortsatt ekonomisk tillväxt i dessa länder. De utsläpp som sannolikt följer med denna tillväxt skulle kunna innebära att vi vida överskrider vad såväl min analys som de etablerade utsläppsscenarierna räknar med. Förutsatt att Kina förverkligar sin tolfte femårsplan och infriar sina andra löften om utsläppsminskningar är det troligt att landet kommer att stå för ungefär hälften av världens samlade CO 2 -utsläpp vid början av 2020-talet. Om denna tillväxt fortsätter kommer Kina år 2030 att på egen hand släppa ut lika mycket som resten av världen idag. Är dessa antaganden rimliga? Många kinesiska forskare förväntar sig att utsläppen kommer att kulminerar 2030 och sedan förmodligen plana ut. Den lägsta utsläppsökningstakten fram till kulmen antas ofta ligga mellan 5 och 7 procent, vilket är mycket högre än i nuvarande modeller som utgår från en tillväxt om endast 1-2 procent och en mycket tidig kulmen. Det finns en stor diskrepans mellan de modeller och scenarier som används i Väst och de som många kinesiska forskare håller för rimliga; och det förefaller sannolikt att de kinesiska experterna har en mer robust förståelse av Kinas faktiska utsläpp. I de flesta integrerade modeller för låga koldioxidutsläpp som regeringar runt om i världen använt sig av antas utsläppstopparna inträffa mellan 2005 och Men långt från rubrikerna och mikrofonerna är det få, om ens någon av dem som arbetar med klimatfrågan som anser att dessa tidiga toppar och de låga uppskattningar av tillväxttakten på utsläppen som också antas är möjliga eller rimliga. I Indien är situationen liknande. Om Indien följer en väg som kan jämföras med Kinas kommer utsläppen år 2020 att vara ungefär 3.5 Gt och kan uppgå till 7 Gt Många indiska klimatexperter menar att de energirelaterade utsläppen kommer att nå kulmen någon gång efter 2030, vilket återigen står i skarp kontrast till de beräkningar som de etablerade västerländska modellerna gör. Allt detta har alltså allvarliga konsekvenser för hur vi analyserar och formulerar en politik för utsläppsminskningar och klimatanpassning, såväl globalt som för enskilda länder runt om i världen. När vi tittar på denna helhetsbild ser världen helt annorlunda ut jämfört med den bild som till exempel Storbritanniens Committee on Climate Change målar upp, där Kinas och Indiens utsläpp antas kulminera runt I de flesta integrerade modeller för låga koldioxidutsläpp som regeringar runt om i världen använt sig av antas utsläppstopparna inträffa mellan 2005 och Men långt från rubrikerna och mikrofonerna är det få, om ens någon av dem som arbetar med klimatfrågan som anser att dessa tidiga toppar och de låga uppskattningar av tillväxttakten på utsläppen som också antas är möjliga eller rimliga.

20 20 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp 2 C en politisk och vetenskaplig tro? Jag vill påstå att tvågradersmålet vilar på något vi kan kalla en politisk och vetenskapligt tro snarare än en uppdaterad förståelse av klimatforskningen. Den rådande ortodoxi som våra politiker vägleds av artikuleras i en kan-göra -diskurs som ligger långt ifrån den verklighet vi står inför. Exemplen är många: Det är möjligt att begränsa uppvärmningen till 2 C eller mindre... med en sannolikhet om minst 50%. AVOID-programmet (AVOID, 2009) [För 2 C är det nödvändigt att] Storbritannien minskar utsläppen med minst 80%... till Den goda nyheten är att minskningar av den storleken är möjliga utan att offra de förmåner som nyttan av ekonomisk tillväxt och stigande välstånd för med sig. Storbritanniens Committee on Climate Change (CCC, 2008: s.xiii & 7)... ett lågt stabiliseringsmål på 400 ppm CO 2 e kan uppnås till rimlig kostnad... med... hög sannolikhet att uppnå detta mål. Adaptation and Mitigation Strategies: Supporting European Climate Policy (ADAM) Report (Hulme et al, 2009:. s.19) Men med samma vetenskap kan helt annorlunda slutsatser också dras, något som jag och Alice Bows har påpekat i en artikel. Vi hävdar istället att:... det är svårt att tänka sig att något annat än en planerad lågkonjunktur är förenlig med en stabilisering vid eller under 650 ppm CO 2 e [dvs ~ 4 C] I en senare artikel konstaterar vi att: (Anderson och Bows, 2008)... en global utsläppskulmen vid , (CCC; Stern; ADAM) innebär... en period av långvariga åtstramningar för Annex 1-länderna och ett snabb övergivande av rådande utvecklingsmönster inom icke-annex 1-länderna. (Anderson och Bows, 2011) Det här är radikalt olika tolkningar av samma vetenskap. Sammanfattningsvis skiljer sig de etablerade modellerna från våra i följande avseenden:

Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp. Kevin Anderson

Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp. Kevin Anderson Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Kevin Anderson 2 Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp Klimatförändring bortom farlighetens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Ödesfrågan om jordens klimat har hamnat högst upp. Energislukare i knipa. Kinas position i klimatförhandlingarna

Ödesfrågan om jordens klimat har hamnat högst upp. Energislukare i knipa. Kinas position i klimatförhandlingarna tema: klimat Energislukare i knipa Kinas position i klimatförhandlingarna Ödesfrågan om jordens klimat har hamnat högst upp på den globala agendan vid en tid då Kina står inför enorma utmaningar. Trots

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice.

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Innehållsförteckning Syfte och mål med kampanjen: 2 Hur: 2 Press: 3 Kampanjens grafiska profil 4 Bilder: 4 Webbplats: 5 Sociala medier:

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward Three Monkeys Trading Tärningar och risk-reward I en bok vid namn A random walk down Wall Street tar Burton Malkiel upp det omtalade exemplet på hur en apa som kastar pil på en tavla genererar lika bra

Läs mer