Varför demokrati? Studiehandledning

Transkript

1 AV-nummer: tv 1 10 Programlängd: 55 min Studiehandledning Beskrivning och syfte: VARFÖR DEMOKRATI? består av 10 vitt skilda dokumentärfilmer från hela världen som behandlar ämnet demokrati. Filmerna är 52 minuter långa och kommer från Kina, Indien, Japan, Pakistan, Liberia, Egypten, Danmark, Ryssland, Bolivia och USA. Demokrati diskuteras direkt och indirekt i relation till bland annat ledarskap, val, diktatorer, kön, diskriminering, religion, revolution och terrorism. VARFÖR DEMOKRATI? är ett globalt projekt där runt 40 public servicebolag världen runt samarbetat, och filmerna har vistats i över 200 länder och territorier för uppemot 300 miljoner tittare. Med varje film följer en grundfråga, som man alltså kan diskutera med andra tittare från hela världen på sajten eller på Myspace och Facebook. Sammanfattning: Den här handledningen är till för dig som är samhällskunskaps- och historielärare på gymnasiet. Med varje film följer en beskrivning, bakgrund/kontext 10 diskussionsfrågor påkomna av BBC + enkäter med svar från hela världen (extramaterial). Nivå: mellan avancerad. Programmanus finns inte, men varje film är uppdelad i olika delar med tillhörande korta beskrivningar. Introduktion Vad betyder demokrati egentligen? Är det en ism, en teori, eller en ideologi? Räcker det med en definition eller finns det många olika? Ser demokrati lika ut i världens alla hörn? Hur mäter man demokrati? Passar demokrati alla? Det är några av frågeställningarna som de tio dokumentärfilmerna utgår ifrån. Tanken med detta globala projekt är att väcka eftertanke och skapa diskussion om just begreppet demokrati, vad det betyder och innebär. Programmen Filmerna i turordning: 1 Varför demokrati? : Rösta på mig 2 Varför demokrati? : På jakt efter revolutionen 3 Varför demokrati? : Middag med presidenten 4 Varför demokrati? : Taxi till den mörka sidan 5 Varför demokrati? : Muhammedteckningarna 6 Varför demokrati? : Patrioterna 7 Varför demokrati? : Kampanjen 8 Varför demokrati? : Alla presidentens kvinnor 9 Varför demokrati? : I Gandhis fotspår 10 Varför demokrati? : Vi ser dig Handledning till Varför Demokrati? 1

2 Diskussionsfrågor till filmerna: Frågorna är framtagna av styrelsen till Steps International (organisationen som drog igång Why Democracy) i samarbete med BBC. De är tänkta att vara lika delar generella och specifika, och även till viss del provocerande med uppgift att få världens medborgare att tänka till och diskutera. BBC har i samarbete med andra public service bolag (däribland SVT) ställt frågan till en rad makthavare, intellektuella, underhållare och andra och filmat svaren som presenteras i enkäter. Till varje fråga finns alltså även sex minuters filmat material med enkätsvar. Frågorna ligger också som grund för diskussioner i särskilda forum på olika sajter på Internet, däribland Facebook, Myspace och Why Democracys egen hemsida. Filmerna: 1. Rösta på mig 2. På jakt efter revolutionen 3. Middag med presidenten 4. Taxi till den mörka sidan 5. Muhammedteckningarna 6. Patrioterna 7. Kampanjen 8. Alla presidentens kvinnor 9. I Gandhis fotspår 10. Vi ser dig Frågorna: 1. Vem skulle du rösta på som världens president? 2. Vad skulle få dig att starta en revolution? 3. Kan en diktator någonsin vara bra 4. Kan terrorism förstöra demokratin? 5. Kan gud vara demokratisk? 6. Vem styr världen i dag? 7. Är demokrati bra för klimatet? 8. Är kvinnor mer demokratiska än män? 9. Är demokrati bra för alla? 10. Varför ska man rösta? Användbara webbsajter: whydemocracy.net/house Handledning till Varför Demokrati? 2

3 Demokrati Några frågor att diskutera Hur kan man fostra till en demokratisk kultur? Hur kan man utveckla elevdemokratin på en skola? Vad kan man göra för att stärka demokratin i Sverige? Är civil olydnad bra eller dålig för demokratin? Är det alltid önskvärt att demokratiska länder försöker påverka odemokratiska länder i demokratisk riktning? Hur skall man förändra odemokratiska länder? Går det att avsätta en diktator med andra medel än våld? Är demokratin sin egen största fiende, d.v.s. tillåter demokratin för mycket såsom t ex antidemokratiska demonstrationer? Vilka övriga brister har demokratin? (kompromisser, lång tid att fatta beslut, inkompetenta får vara med och bestämma osv.) Vilka argument använder demokratins motståndare? Vilka är de största hoten mot demokrati? (terrorism, lågt valdeltagande, nynazism och annan extremism, politikerförakt osv.) Offensiva miljöbeslut tycks politiker vara rädda för att ta i tider när väljarna inte vill skära ner på materiell välfärd (såsom statsjeepar mm.) Kan demokratin lösa det överhängande miljöhotet? Hur skall man kommentera EU och demokratin? Är demokratiska stater mindre benägna att kriga mot varandra? Kan du komma på något exempel där två demokratier krigat mot varandra? Vilka faktorer har varit viktiga när demokratin har införts? Hur kommer det sig att demokratin till slut infördes i Sverige 1921 (allmän rösträtt osv.) Hur skall man förklara att vissa länder i Europa, som t.ex. Schweiz inte fick rösträtt förrän på 1970-talet? Varför bör vi värdesätta demokratin? Hur skall man rangordna demokratins fri och rättigheter? Vad är viktigast? Hur definierar man demokrati? Är demokrati ett relativt begrepp? Lever vi i en skendemokrati? Handledning till Varför Demokrati? 3

4 AV-nummer: tv 1 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Rösta på mig Hur fungerar en demokratisk diktatur? Hur ska en bra ledare vara och bete sig? Möt tredjeklassarna i den kinesiska staden Wuhan som ska välja en av tre elever till klassens tillsynsman. Se hur det går när de tre ska övertyga sina klasskompisar om att just de är bäst lämpade att styra sin klass. Chen Chen och hans två konkurrenter hamnar snart i en maktkamp. De baktalar varandra, hotar med stryk, och mutar med både privilegier och presenter, allt för att få sina klasskamrater att välja just dem. Föräldrarna dras också med och hjälper sina barn genom att öva strategier, skriva deras tal och bjuda på gratis resa med stadens nya spårvagn. Flera gånger leder kampanjandet till både skratt och tårar. Filmen handlar om vanliga medelklassbarn till föräldrar som jobbar i offentliga och privata sektorer i en modern kinesisk stad inte helt olikt en svensk dito. Den är ett tidsdokument men också en allmängiltig diskussion om moral, etik och rättvisa. Vad är tillåtet i jakten på makten, vad är okej och vad är fult spel? Vinner alltid den bäst lämpade i en demokratisk omröstning? Kan demokratiska val vara mer eller mindre demokratiska? Det är några av frågorna som väcks i denna intensivt charmiga dokumentärfilm. Bakgrund Kina: Kina är med sina 1,3 miljarder invånare världens folkrikaste land, ändå röstar inte befolkningen fram sina politiska ledare. Det hålls inte demokratiska val i Kina eftersom Kina enväldigt styrs av kinesiska kommunistpartiet (KKP). Rösta kan man göra om man är medlem i kommunistpartiet. Då röstar man på vem som ska ingå i parlamentet. Man kan gå med i partiet om man är en arbetande vuxen som aktivt deltar i att bygga Folkrepubliken Kina. Ibland hålls det också val ute på landsbygden, till byrådet i vissa byar. Republiken Kina bildades 1912, men Kina var ett splittrat land fram till 1949 då det kinesiska kommunistpartiet med Mao Tse Tung i spetsen tog makten och utropade Folkrepubliken Kina. Centralkommittén är det högsta politiska organet och nationella folkkongressen är det högsta lagstiftande organet. Centralkommittén väljs av nationella partikongressen var femte år. Kinas regering styr enligt 4 principer: följa den socialistiska vägen, uppehålla en demokratisk diktatur, att regering en fortsätter styra landet och att komma ihåg vad Marx, Lenin, och Mao Zedong skrev. Särskilt den demokratiska diktaturen ställer till det internationellt för Kina. Flera människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch protesterar mot hur kinesiska myndigheter behandlar de politiskt oliktänkande. Just nu genomgår Kina en utveckling i rasande fart, särskilt när det gäller ekonomisk utveckling. Man köper, säljer och bygger som aldrig förr och sommaren 2008 kommer de Olympiska spelen att hållas i Peking, Kinas huvudstad. Hur påverkar utveckling och kontakt med resten av världen? Rösta på mig vill visa det moderna Kina och hur det kan vara när det gamla blandas med det nya. Fråga: Vem skulle du rösta på som världens president? Handledning till Varför Demokrati? 4

5 AV-nummer: tv 2 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : På jakt efter revolutionen Vad innebär en revolution? Är en revolution det enda effektiva sättet att få till förändring? Fyrtio år efter Che Guevaras död i södra Bolivia valdes Evo Morales, en karismatisk kokaodlare, till president. Han är den första presidenten av indianskt ursprung i Bolivia, och kom till makten genom ett massivt stöd hos ursprungsbefolkningen. Morales valkampanj andades revolution, men hur mycket har egentligen förändrats? I På jakt efter revolutionen får vi först en kort introduktion till Bolivias historia. Sedan möter vi de fattigaste av de fattiga, en grupp indiankvinnor som knappt har mat för dagen till sig och sina barn. Genom organisationen PLANE får de hjälp att hitta tillfälliga jobb och lär sig kämpa för sina rättigheter. Två färgstarka kvinnor, ensamma mamman Jiovana Navia och fackföreningsledaren Esther Encinas är djupt engagerade i kvinnornas kamp. När Jiovana väljs in i parlamentet samtidigt som Evo Morales kommer till makten är glädjen stor. Men det blir inte riktigt som de hade tänkt sig. Jiovana upptäcker snart att ingen lyssnar till hennes frågor om pengar till PLANE och jobb till kvinnorna. Evo Morales själv säger at det inte finns pengar att ge och Jiovana får höra att PLANE inte längre finns. När hon försöker berätta det för Esther och kvinnorna blir de arga och skyller de på Jiovana, att hon blivit lika korrupt som politikerna. Esther vill ha revolution nu medan Jiovana tror på mer långsiktiga lösningar och tålmodigt förhandlande. Kvinnorna och männen från facket och PLANE splittras mellan de två ledarna. Under tiden som den inre maktkampen pågår går de fattiga kvinnorna fortfarande utan jobb och tvingas tigga. Vad hände med planen att ge slavarna makten efter revolutionen? Nepotismen och korruptionen lever kvar, och många av de fattiga som röstade fram Morales i hopp om en ljusare framtid känner sig svikna. Senaten, som till hälften består av vita män från överklassen går ut i strejk för att de inte vill att deras land ska delas ut till folket. Ursprungsbefolkningen ordnar massdemonstrationer i protest. De vill ha en jordreform, nationellt ägande av råvaror och jobb till de fattiga. Folkets demokratiska revolution ger resultat och lagarna antas. Men sex månader senare har PLANE fortfarande inte fått några pengar och frågan består, vad hände med revolutionen, var den bara en dröm? Bakgrund Bolivia: Bolivia är landet som är döpt efter den sydamerikanska frihetskämpen Simon Bólivar, men med en politisk historia som knappast kännetecknas av frihet. Istället präglas den av en rad militärkupper och motkupper, något som har gjort Bolivia till ett av Sydamerikas fattigaste länder. Sedan sitt oberoende 1825 har landet styrts av en liten, rik elit med rötter i Spanien, trots att mer än två tredjedelar av befolkningen har indianska rötter. När indianen Evo Morales röstades fram som Bolivias president i december 2005 var det många som hoppades på förändring. Trots att mycket har förändrats, blev det kanske inte riktigt som en del hade tänkt sig. Handledning till Varför Demokrati? 5

6 Evo Morales har två politiska förebilder, Kubas president Fidel Castro och Venezuelas president Hugo Chavez. Moralez för en socialistisk politik och är emot marknadsliberalism, bland annat när det gäller handel. Sedan han kom till makten har han nationaliserat energisektorn, som främst består av Sydamerikas största naturgasdepåer, något som skapat högljudda politiska diskussioner både i Bolivia och i resten av världen. De flesta Bolivianer av indianskt ursprung är fattiga och försörjer sig som bönder på landsbygden. Huvudgrödan är kokabusken, växten som kan omvandlas till kokain. Evo Morales var själv bonde och odlade kokabuskar innan han blev president. Anledningen till att så många odlar koka är dels för att indianerna i regionen alltid odlat koka och dels för att det är en gröda som alltid går att sälja. USA har utövat påtryckningar på Bolivia i decennier för att få bönderna att sluta. Frågan är bara, hur ska de försörja sig istället? Morales valkampanj andades revolution, men hur mycket har egentligen förändrats? På jakt efter revolutionen visar hur verkligheten ser ut för dem som röstade fram Morales. Vi får följa deras mödor, förhoppningar och besvikelser medan de kämpar för mat på bordet och tak över huvudet. Fråga: Vad skulle få dig att göra revolution? Handledning till Varför Demokrati? 6

7 AV-nummer: tv 3 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Middag med presidenten Kan en diktator någonsin vara bra? Kan en general också vara demokratisk och främja demokrati? General Pervez Musharraf tog makten över Pakistan i en statskupp 1999, och 2001 svors han in som president. Musharraf själv menar att han kämpar för att göra Pakistan mer demokratiskt, men frågan är hur det är möjligt i ett land där ungefär hälften av invånarna varken kan läsa eller skriva och många lever efter strikta religiösa lagar och regler. Dokumentärfilmaren Sabiha Sumar äter middag med president-generalen och diskuterar politik och möjligheten till ett demokratiskt Pakistan. Hon reser från söder till norr och pratar med mullor om kvinnors rättigheter och hälsar på hos de allra fattigaste för att höra om de ska rösta. Unga västerländska pakistanier på en strandfest i solnedgången tycker att Musharraf är det bästa som hänt på länge och att de tack vare honom kan leva sina liv som de vill trots att det finns islamistiska byråd som gifter bort flickor i späd ålder. I Middag med presidenten varvas presidentens röst med röster från pakistanska militanta islamister, livegna bönder, gatuförsäljare, intellektuella, lastbilschaufförer, journalister, politiker och arbetare. Alla har de sina åsikter om politiker, utveckling, fattigdom, rättigheter, kvinnors roll, koranen och demokrati. Mullorna tycker att deras tolkning av Koranen är den enda rätta. En försäljare tycker att Musharraf gör rätt i att behålla uniformen eftersom den skrämmer mullorna från att ta mer makt. En kvinnlig designer tycker att presidenten och generalen är den ende som tänker på landets bästa och inte på sig själv, till skillnad från andra politiker. Filmen målar en mångfacetterad bild av ett stort och splittrat land och visar att allt inte alltid är som det verkar. Den utmanar vår svenska uppfattning om hur en diktator ska vara och vad som driver honom. Vad betyder det för den demokratiska utvecklingen i Pakistan att ha en general som president? Fråga: Kan en diktator någonsin vara bra? Bakgrund: När general Musharraf 1999 återvände till Pakistan från en resa till Sri Lanka förbjöds han komma in i landet av dåvarande presidenten Nawaz Sharif. Inom några timmar genomförde Musharraf en statskupp och tog över makten, med stöd från högsta domstolen och stora delar av parlamentet. Han svors in som president Musharraf själv påstår att han sedan dess jobbat hårt för att förbättra förutsättningarna för att Pakistan ska bli mera demokratsikt. Pakistan skapades 1947 när Storbritannien lämnade regionen och är ett av värdens största muslimska länder. Muhammed Ali Jinnah är namnet på pakistaniernas frihetskämpe. Pakistans politiska karta har sedan landet bildades formats och färgats av både religionen och militären. Landet har Handledning till Varför Demokrati? 7

8 genomlidit flera krig, fyra militärkupper och möter en växande ström flyktingar främst från grannlandet Afghanistan. Med tanke på hur Pakistans politik sett ut de senaste åren kan det vara lätt att glömma att landet är en federal republik där presidenten är statsöverhuvud och den folkvalda premiärministern leder regeringen. Parlamentet är lagstiftande instans och presidenten och hans kabinett är verkställande. Musharraf utlyste lokalval 2001, ett val som bojkottades av många och allmänt ansågs vara riggat. Musharraf motiverade sina dubbla roller som president och general med att han vill verka för demokrati och motverka att islamisterna får ökad makt. Trots detta har det religiösa partiet Muttahida Majlis-e-Amal (MMA) fått allt mer stöd och i lokalvalet 2001 vann de en jordskredsseger i nordvästra Pakistan. Redan när Musharraf tog makten 1999 försatte han sig i en svår sits. Att som armégeneral företräda demokrati är en motsägelse i sig, och att göra det i ett samhälle med gigantiska samhällsklyftor, där samhällsstrukturen till stora delar bygger på en slags feodalism och där islamistiska strömningar blir allt starkare gör inte det hela lättare. Pakistan är dessutom en av USA:s och Storbritanniens allierade i kampen mot terrorismen i Irak och Afghanistan, något som MMA motsätter sig. Sedan dokumentärfilmen blev klar har Musharraf avsagt sig rollen som armégeneral och utlyst allmänna val. Politikern Benazir Bhutto har blivit mördad och valet har skjutits upp. Handledning till Varför Demokrati? 8

9 AV-nummer: tv 4 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Taxi till den mörka sidan Kan terrorism förstöra demokrati? Kan demokrati förstöra terrorism? Över hundra människor som USA hållit som krigsfångar under kriget mot terrorismen har dött under mystiska omständigheter. Afghanska taxichauffören Dilawar tillfångatogs och misshandlades till döds av amerikanska soldater. Filmaren Alex Gibney tittar närmare på Dilawars sista veckor i livet och visar samtidigt hur beslut tagna av Bush-administrationen ledde direkt till Dilawars död. Hur gick det till när republikanske försvarsministern Donald Rumsfeld tillsammans med Vita husets rättsliga team övertalade kongressen att tillåta tortyr som förhörsmetod? Att inte få sova eller sitta, att bli utsatt för skällande hundar, hög musik, extrem kyla eller värme, det är några av de metoder som amerikansk militärpolis använde på fångarna i militärfängelser som Abu Graib och Guantanamo. Med starka och samtidigt svåra bilder ger Taxi till den mörka sidan en unik insikt i hur militärpolisen använde tortyr när de förhörde fångarna. Filmen förklarar hur den amerikanska administrationen med George Bush i spetsen kringgick Genèvekonventionen om de mänskliga rättigheterna och hur det i jakten på terrorister blev tillåtet att använda förhörsmetoder som tidigare varit förbjudna. När tortyren sedan blev känd skyllde man på några få rötägg inom militären. Men i filmen vittnar förhörsledare om order uppifrån att fortsätta med sina metoder tills fångarna började ge den information de var ute efter. I jakten på svaret på hur tortyren blev vardag och på förklaringen på Dilawars död möter vi en rad olika personer, från Dilawars familj, journalisterna som undersökte hans fall, före detta Guantanamofången Moazzam Begg, de försvarsadvokater som försvarade Guantanamofångar, till militärpolisen som torterade honom och andra fångar, jurister och USA:s vicepresident. Tv-tal med George Bush och Donald Rumsfeld visas, arkivklipp och stillbilder blandas med autentiska intervjuer i ett klassiskt format. Detta är undersökande journalistik i dokumentärfilmsform. Frågorna som ställs i början svaras under filmens lopp. Bakgrund: Vad är terrorism och vem är egentligen terrorist. Sedan USA förklarade krig mot terrorn 2001 har vi hört mycket om terror och terrorism. Det har stiftats speciella lagar som begränsar människors rörelsefrihet, tillgångar och yttrandefrihet allt för att bekämpa terrorismen. Det har blivit lättare för myndigheter och polis att skaffa information om, avlyssna, arrestera och låsa in medborgare från hela världen. Det har byggts särskilda fängelser som Guantanamo på Kuba där människor kan hållas fängslade på obestämd tid utan tillgång till advokater och utan att någonsin få sina fall prövade i domstol. Den amerikanske presidenten och landsfadern Abraham Lincoln förordade att demokrati stod för folkstyre och att individens frihet är en del av de demokratiska rättigheterna. Hur långt är man beredd att tumma på denna och andra demokratiska rättigheter i kampen på terrorismen? Handledning till Varför Demokrati? 9

10 Genèvekonventionen är egentligen fyra olika överenskommelser som reglerar väpnade konflikter och särskilt då hanteringen av krigsfångar, flyktingar och civila. Om man bryter mot Genèvekonventionen kan man så småningom hamna i en internationell eller nationell krigsdomstol. USA har aldrig skrivit på Genèvekonventionen och kritiker påpekar att landet systematiskt bryter mot överenskommelserna utan att det får några konsekvenser. Man kan fråga sig hur USA, ett land som säger sig representera frihet, jämlikhet och demokratiska rättigheter inte respekterar dessa värden och vilken effekt det har? Citat: You have no rights, you have no right to a lawyer, no meaningful right to witnesses, you don t really don t know what the charges are, and you certainly don t know what the secret evidence against you are. What starts at the top of command drops down to the bottom of the chain of command like a rock. That s reality. That s human nature. You put people in a crazy situation and people do crazy things. Fråga: Kan terrorism förstöra demokratin? Handledning till Varför Demokrati? 10

11 AV-nummer: tv 5 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Muhammedteckningarna Innehåll: filmbeskrivning, bakgrund med politisk och historisk kontext, och frågan som tillhör filmen. Vad kan danska serieteckningar säga oss om nutida demokrati? Ganska mycket verkar det som. Yttrandefrihet har alltid varit en grundläggande del av demokratibegreppet. Att föreställa sig den ena utan den andra är otänkbart för de flesta. Men vad händer när en demokratisk rättighet inskränker en annan? Sedan bråket om Muhammedteckningarna står det klart att alla inte uppskattar idén om yttrandefrihet utan gränser. Det här är en dokumentär om hur och varför tolv teckningar i en dansk lokaltidning kunde försätta ett litet land med fem miljoner invånare i strid med muslimer över hela världen. Regissören har filmat i Libanon, Iran, Syrien, Qatar, Frankrike, Turkiet och Danmark. Vi möter intellektuella, mullor och en äldre proffsdemonstrant. Karsten Kjaer är journalist, regissör och producent och har arbetat som utrikeskorrespondent, särskilt i Mellanöstern. Han har producerat mer än 200 tv-dokumentärer och är känd för att använda satir, humor och okonventionella metoder i sin bevakning av känsliga politiska och kulturella frågor. Bakgrund: Det var i september 2005 som danska tidningen Jyllandsposten (oberoende borgerlig) publicerade teckningar av profeten Muhammed. Man motiverade sin handling med att man ville visa hur svårt det var att hitta konstnärer villiga att illustrera en barnbok om profeten och ställa frågan varför. Publiceringen ledde till våldsamma protester i länder med stor andel muslimsk befolkning, man bojkottade skandinaviska produkter, demonstrerade, och brände flaggor och ambassader. I Europa flammade en diskussion om yttrandefrihet och tryckfrihetsrätt upp och flera tidningar i olika länder bestämde sig för att publicera teckningarna som stöd för Jyllandsposten och yttrandefriheten. Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen har kallat kontroversen runt bilderna för Danmarks värsta internationella kris sedan andra världskriget. Kritiker till bilderna kallar dem för rasistiska och islamofobiska, och hävdar att de är ett uttryck för ett samhälle och ett politiskt system som är intolerant mot muslimer. De som stödjer publiceringen menar att bilderna inte var menade som en attack mot muslimer utan att de är ett uttryck för yttrandefrihet i ett land som ständigt publicerar bilder av olika religioners profeter. Fråga: Är gud demokratisk? Handledning till Varför Demokrati? 11

12 AV-nummer: tv 6 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Patrioterna Mikhail Morozov är en rysk patriot, en god kristen och en framgångsrik affärsman. Han äger Durakovo dårarnas by, som ligger tio mil sydväst om Moskva. Hit kommer människor från hela Ryssland för att lära sig hur de ska leva och hur de ska bli sanna ryssar. När de nya invånarna ansluter sig till Dårarnas by ger de upp alla sina tidigare rättigheter och lovar att lyda Mikhail Morozovs stränga order. Vad är det egentligen som driver den ryska patriotismen? Och vad har händer när ett land med Rysslands kultur och historia demokratiseras? En rysk kille kommer till Durakovo med sin mamma. Han vill egentligen inte vara där, men har följt med för att göra henne till lags. Mamman tycker att det är dags för sonen att växa upp och få lite gammal rysk tåga i sig, han behöver lära sig om gud, tsaren och faderlandet. Han behöver disciplin, och det finns det gott om i Durakovo. Vi får lära oss om vertikal makt som går direkt från gud till tsaren och kyrkan, demokrati är inget att ha, det är till och med onaturligt enligt Durakovos ledare och starke man, affärsmannen Mikhail Morozov. Filmen följer Morozov när han predikar sina ideal för byborna och när han besöker sina vänner i ryska parlamentet. I ett möte mellan ryska politiker och sydamerikanska diplomater tar vi del av Rysslands mål att återta platsen som en av världens supermakter. Den ryska själen ska räddas och det nya väldet ska byggas på patriotism och religion. Byn Durakovo är modellen som Ryssalnd ska byggas efter. Bakgrund Time Magazine utnämnde Rysslands president Vladimir Putin till årets person. Det är inte bara den internationella tidskriften som hyllar Putin som en Rysslands starke man, en stor del av den ryska befolkningen ser honom som den länge behövde och saknade landsfadern. Putin gör allvar av att återskapa Rysslands och Sovjetunionens forna glans. Nationalism, patriotism, och den ryskortodoxa kyrkan är grundpelare i den nya ryska identiteten och det som stadsmakten bygger sitt stöd på. Efter Sovjetunionens fall 1991, gjordes internationella och nationella försök till att bereda plats för framväxten av en rad demokratiska stater, däribland Ryssland. Med facit i hand går det dock att konstatera att det fortfarande är lång väg kvar. Sedan Putin tog makten har regimkritiska journalister, människorättsaktivister och den politiska oppositionen systematiskt trakasserats, fängslats eller försvunnit. Vidare förtrycks minoriteter. Sedan Putin tog makten år 2000 har han sett till att få alltmer kontroll över bland annat media och industrier. Trots dessa tydliga antidemokratiska tecken vann hans parti en jordskredsseger i parlamentsvalet i december 2007, val som av internationella experter bedömdes som varken fria eller demokratiska. Även i framtiden väntas Putin sitta kvar. Han anses vara den som fick Ryssland på fötter efter ekonomisk kris och ruin, som byggde upp en ny stark identitet och självkänsla hos ett förvirrat folk och en splittrad nation. Särskilt många unga stödjer Putin och hans politik. Fråga: Vem styr världen? Handledning till Varför Demokrati? 12

13 AV-nummer: tv 7 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Kampanjen Kan en person utan vare sig politisk erfarenhet eller karisma vinna ett val? Under hösten 2005 vändes Kazuhiko "Yama-san" Yamauchis liv upp och ner. Plötsligt blev han vald av premiärminister Koizumis parti LPD till att bli den officiella kandidaten till staden Kawasakis stadsråd. Yama-san hade ingen utstrålning, inga anhängare, ingen valkrets och ingen som helst tid att förbereda sig. Genom att använda kampanjtaktiken "jag bugar mig för alla, till och med telefonstolpar" besöker Yama-san festivaler, dagis, ålderdomshem, tågstationer, busshållplatser. Kan Yama-san ta hem segern? Och om han gör det är han då lämpad att styra? Filmen är ganska långsam. Man följer Kazuhiko på gator och torg när han pratar med väljare och upprepar sitt namn, för det är det han fått höra att han ska göra. Scenerna utomhus varvas med scener från kampanjkontoret. Det finns bara en tydlig konflikt och den handlar om att partiet vill styra över Kazuhikos fru. Det börjar med en diskussion om hon ska kalla sig fru eller hemmafru. Sedan tycker de att hon ska säga upp sitt jobb om han blir vald, något som hon motsätter sig. Hon blir arg på Kazuhiko för att han inte säger ifrån och för att han låter de andra partimedlemmarna styra över honom. Dessutom får han ingen lön för det arbete han utför under kampanjandet, och om hon skulle säga upp sig, vad ska de då leva av? På slutet, vinner Kazuhiko lokalvalet, men i stället för att vänta utanför kampanjkontoret som han blivit tillsagd har han åkt hem. Det blir spänt bland de äldre och mer erfarna partimedlemmarna som kommenterar det faktum att Kazuhiko brister i respekt. Plötsligt blir den politiska hierarkin tydlig och som tittare kan man fråga sig hur mycket makt den enskilde egentligen har i ett så starkt parti. Hur stor roll spelar det egentligen att man inte har någon tidigare politisk erfarenhet? Bakgrund: Traditionellt bygger relationen mellan en japansk politiker och väljarna på att politikern lovar att göra väljaren en tjänst om han blir vald. Ofta kommer politikern från en familj med flera medlemmar som är verksamma politiskt. Hierarki och tradition är begrepp som fortfarande värderas högt i det japanska samhället. Förre premiärministern Shinzo Abe kom från en politiskt blåblodig familj med både en farfar och en gammelfarbror som suttit som premiärministrar. Därför är det väldigt ovanligt att någon utan politisk bakgrund försöker bli politiker genom något så otraditionellt som en valkampanj. Japan blev en konstitutionell monarki efter andra världskriget. Då gjordes det politiska systemet om, Japan fick ett demokratiskt parlamentariskt system (inspirerat av den tyska modellen med två kammare) och en ny grundlag introducerades. Det feodala samhället avskaffades och för första gången fick alla medborgare rösta. Handledning till Varför Demokrati? 13

14 Demokratiska Partiet (LDP) har styrt nästan oavbrutet sedan det bildades Det klassas som ett konservativt och företagsvänligt parti av tidningen The Economist. I valet som ägde rum i juni 2007 förlorade LDP för första gången majoriteten i den övre kammaren. Politiska analytiker tolkade situationen som att väljarna var missnöjda med premiärministern, partiet och den politik som fördes och röstade därefter. Den mest berömda japanska politikern de senaste decennierna är den färgstarke Junichiro Koizumi, som var premiärminister mellan 2001 och Koizumi var en okonventionell politiker som ville bryta från LDP:s traditionellt konservativa linje. Kanske var det därför som han 2005 valde en frimärksförsäljare utan tidigare politisk erfarenhet, en man av folket, till att bli partiets officiella kandidat till statsrådposten i staden Kawasaki. Det finns en trend världen över att man i valkampanjer fokuserar på en persons personliga bakgrund istället för på deras kapacitet som politiker med fokus på den politik de förväntas föra. Kampanjen tittar på mekanismerna bakom en valkampanj och ställer bland annat frågan om vi väljer rätt man för jobbet. Fråga: Är demokrati bra för klimatet? Handledning till Varför Demokrati? 14

15 AV-nummer: tv 8 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Alla Presidentens Kvinnor Efter ett inbördeskrig som varat i nästan två decennier är Liberia redo för en förändring. Den 16 januari 2006 valdes Ellen Johnson Sirleaf till president. Hon är den första fritt valda kvinnan att leda ett afrikanskt land. Valet vann hon med hjälp av ett massivt stöd från kvinnor över hela Liberia, och nu har hon tillsatt kvinnor på en mängd ledande positioner. Kommer de att kunna förvandla det härjade Liberia till en hållbar och fredlig demokrati? Filmen börjar dagen då Ellen Johnson Sirleaf ska sväras in som president. Ellen delar med sig av sina tankar medan hon sminkas inför sitt framträdande. Utanför på Huvudstaden Monrovias gator jublar Liberias invånare. Filmen fortsätter i samma anda, med Ellens röst som funderar över sin roll som president och berättar om de problem som hon möter. Tittaren får en unik insikt i Ellen Johnson Sirleafs första år som president och hennes kamp för att få Liberia på fötter. Hon är med i radio, hon träffar oppositionsledare, representanter från världsbanken, läxar upp finansdepartementet och hälsar på en amerikansk fabrik där de liberianska arbetarna lever under ovärdiga omständigheter. Under en lugn stund hemma i presidentpalatset går hon på ett rullband iklädd träningsoverall. Beatrice sitter hemma i sitt vardagsrum i New Jersey, USA när presidenten ringer och vill att hon ska komma tillbaka till Liberia för att bli polischef. Den annars ganska barska Beatrice blir rörd till tårar. Väl tillbaka i Liberia är den olagliga gatuförsäljningen ett av hennes första uppdrag. Det ska byggas en ny marknadsplats, barnen ska få tillbaka sin lekplats och gatorna ska användas för fordon att köra på. Men det är lättare sagt än gjort, eftersom kvinnorna har lovats riktiga stånd och det saknas pengar till stånden och marknadsplatsen. Oppositionspartierna, som verkar bestå av endast män, är rädda för att de inte ska få vara med och dela makten. I ett möte med presidenten påpekar de hur viktigt det är att alla är med och bestämmer och delar på pengarna så att det inte blir krig igen. Det minsta presidenten vill är att det blir krig igen, men hur mycket makt ska hon egentligen dela med oppositionen? De största problemen verkar vara korruption, allmän otålighet på att se resultat och det omöjliga uppdraget att få pengarna att räcka till alla förändringar och förbättringar som behövs. Att bygga upp ett land på ett demokratiskt sätt är inte lätt, särskilt inte när korruptionen är utbredd och systemet inte fungerar. Fråga: Är kvinnor mer demokratiska än män? Handledning till Varför Demokrati? 15

16 Bakgrund: Liberia har genomlevt två inbördeskrig sedan slutet på 1980-talet liberianer dödades och en miljon drevs på flykt. Dagens Liberia har stora skulder och kämpar för att komma på fötter, genom att bygga upp infrastruktur och sociala system som raserats under krigen. Det var 1989 som Liberias forne handelsminister Charles Taylor och hans Libyentränade milis The National Patriotic Front of Liberia (NPFL) anföll Liberia och avsatte president Samuel Doe. Det var inledningen till det första liberianska inbördeskriget. Does stamfränder hade satt i system att attackera och utöva våld mot folk som tillhörde andra stammar, och Taylor och hans milis sade sig vilja hämnas dessa attacker. Det blev snart tydligt att han var ute efter presidentposten. Rebellerna splittrades i två grupper med Taylor som ledare för den ena (NPFL) och Prince Johnson för den andra, Independent National Patriotic Movement (INPFL) gick den nu mördade Does styrkor samman och formade United Liberation Movement of Liberia for Democracy (ULIMO). De stred först i Sierra Leone och gick sedan in i Liberia, där de främst riktade in sig på att överta landets diamantgruvor. De tre rebellgrupperna stred fram till 1996 då västafrikanska ekonomiska unionen ECOWAS mäklade fred och satte datum för demokratiska val Taylor vann valet med 75 procent av rösterna. Freden varade inte länge, redan 1999 invaderade rebellgruppen Liberians United for Reconciliation and Democracy (LURD) från norr med stöd från Guinea. En andra rebellgrupp Movement for Democracy in Liberia (MODEL), tog kontroll över södra Liberia i början av 2003, medan Taylor stödde rebellgrupper i Sierra Leone och Guinea. Efter påtryckningar från USA och Storbritannien och försök att fredsmäkla från andra västafrikanska stater avgick Charles Taylor och gick i exil i Nigeria. När det 2006 beslutades att han skulle lämnas ut till Liberia för att ställas inför rätta i krigsbrottsdomstolen i Freetown flydde han, men fångades in redan nästa dag. Säkerheten ansågs dock inte tillräcklig och därför flyttades han till den internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag. Han är åtalad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ellen Johnson-Sirleaf valdes till president i november 2005 och tillträdde posten i januari Efter 14 års inbördeskrig lever ungefär tre fjärdedelar av befolkningen på mindre än en dollar om dagen. Utlandsskulden uppgår till 3.7 miljarder dollar, det är åtta gånger mer än landets årliga GDP (som uppgår till cirka 80 miljoner dollar om året). Även om USA avskrev Liberias skuld kvarstår skulderna till IMF och Världsbanken. Handledning till Varför Demokrati? 16

17 AV-nummer: tv 9 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : I Gandhis Fotspår I början av 1900-talet fick Mahatma Gandhi miljoner indier att stå upp emot det brittiska kolonialväldet. Tack vare Gandhis fredliga revolution "Satyagraha" kan Indien i år fira sextioårsjubileum som ett fritt och demokratiskt land. Men vad är det för slags demokrati som Indien har idag? I sann roadmovieanda reser filmteamet i Gandhis fotspår. De stannar i samma byar som Gandhi där han och hans anhängare predikade självständighet, och träffar människorna som bor där idag. "Sökandet efter Gandhi" är ingen resa tillbaka i tiden, utan letar efter demokratin som den ser ut idag och i framtiden. På vägen möter och skildrar filmaren Lalit Vachani flera viktiga motsättningar i dagens Indien: mellan hinduer och muslimer, fattiga och rika, höga kast och låga kast. Gujarat är Indiens mest industrialiserade delstat och ligger på gränsen till Pakistan. Här bodde Gandhi och här finns fullt av statyer av den store ledaren, men hans idéer och ideal om att alla ska leva som jämlikar verkar bortglömda. Istället regerar politikern Mohdis ideal som handlar om att göra delstaten till en ekonomisk frizon, bygga femstjärniga hotell och shoppinggallerior och friheten att ha pengar att kunna köpa vad man vill. Lalit Vachani pratar med de allra fattigaste och de rika, med hinduer och muslimer, kvinnor och män. Vi färdas till små byar på landet, bland annat byn Napa där jämlikhet råder och där muslimer och hinduer lever i fred och jämlikhet. I storstaden Surat, Indiens diamant, pratar han med unga moderna indier som tror att anledningen till att Ganhdis ideal är bortglömda är för att man inte kommer särskilt långt med snällhet i dagens samhälle. Arkivbilder från Gandhis tid och Gandhis ord blandas med människor och möten från dagens Indien. En film som ger både en historielektion om Indiens frihetskamp och en mångsidig bild av dagens Indien, samt en diskussion runt de humanistiska värden som Gandhi stod för. Bakgrund: Gandhis berömda saltmarsch, i vars fotspår filmen vandrar, var en massdemonstration mot den saltskatt som införts av den brittiska kolonialmakten. Veckorna efter den långa marschen genom delstaten Gujarat genomförts, följde liknande manifestationer i civil olydnad, över hela den indiska subkontinenten protesterade man mot det brittiska styret, mot fattigdom och orättvisor. Den befolkning som en gång enats mot britterna är nu bittra fiender och hyser hat mot varandra. Den linje av passivt motstånd och fredlig, civil olydnad som Gandhi stod för är ett minne blott, särskilt i Gujarat. Den 27 februari 2002 utbröt kravaller i staden Ghodra efter att islamiska fundamentalister gått till attacker mot hinduiska pilgrimer genom att spränga ett tåg. Detta förvärrade en redan känslig situation och ledde till en blodig hämnd där hinduer förstörde muslimska hem och affärer. Flera hundra muslimer mördades och tusentals drevs i flykt. Den dåvarande partiledaren för det hinduiska nationalistpartiet BJP, Narendra Modi, sympatiserade med hinduerna och anklagade Pa- Handledning till Varför Demokrati? 17

18 kistan för att ligga bakom tågattentatet. Muslimerna i Gujarat kände sig diskriminerade och åsidosatta då och gör det än i dag. Hur kan ett land kalla sig för världens största demokrati när stora delar av befolkningen öppet diskrimineras? Vad har hänt med Gandhis vision om att Indiens många olika folkgrupper ska kunna leva sida vid sida i fred, jämlikhet och rättvisa? Har Gandhi blivit en kommersiell symbol bland många andra, något att visa upp för turister och tjäna pengar på? Citat: My notion of democracy is that under it the weakest should have the same opportunities as the strongest. (Ghandi) We have made Gandhi irrelevant, we have frozen him in time, we have not bothered to reinvent his ideas, and we are living with the consequences. We won our freedom 60 years ago, but what has really hanged? Well, Gandhi s ideas don t really work today. If you show such goodness you don t get ahead. Fråga: Är demokrati bra för alla? Handledning till Varför Demokrati? 18

19 AV-nummer: tv 10 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Vi ser dig Enligt George W Bush är det Egypten som kommer att leda vägen för demokrati i mellanöstern. Tre egyptiska kvinnor startar en gräsrotsrörelse för att upplysa folket om meningen med demokrati. De döper sin kampanj till "Shayfeen.com" som betyder "Vi ser dig". Filmen följer rörelsens första år med dess framgångar och motgångar. De insisterar på att förändring bara kan ske med hjälp av folket, och kräver grundläggande mänskliga rättigheter, yttrandefrihet. Under 2005 års presidentval i Egypten, det första där flera partier fick ställa upp, förekom internationell kritik om misstänkt valfusk, våld och repressalier mot opposition. Det största oppositionspartiet, Muslimska Brödraskapet, kunde inte ställa upp över huvud taget eftersom rörelsen är förbjuden. I Vi ser dig bestämmer sig tre kvinnor, varav en är journalist, för att starta en gräsrotsorganisation med uppgift att dokumentera det som pågår under valet och att upplysa folket om deras demokratiska rättigheter. De filmar när kvinnor och muslimer hindras från att gå och rösta, när polisen och deras civila hejdukar slår ner demonstranter, intervjuar en misshandlad domare från högsta domstolen om rättsläget i landet och deltar själva i organiserade protester mot Mubaraks oävna metoder. När de får till ett möte med FN och med amerikanska politiker för att diskutera hur det står till med demokratin i Egypten tänds ett hopp, men besvikelsen är ett faktum när det verkar vara mycket snack och lite verkstad. Vi ser dig börjar med att journalisten Bosayna berättar om hur hon rapporterar i tv om att landets befolkning röstar som aldrig förr, trots att hon vet att vallokalerna praktiskt taget står tomma. Hon funderar på vems perspektiv, vems nyheter, hon egentligen rapporterar, folkets eller regimens? Under filmens gång får vi sedan följa hennes och hennes vänners kamp för demokratin. En fråga som framkommer tydligt är varför rösta när det Bakgrund: Det har rått undantagstillstånd i Egypten sedan 1981 då dåvarande presidenten Sadat mördades. Undantagstillståndet betyder rent praktiskt att vem som helst kan fängslas utan rättegång och hållas fängslad på obegränsad tid, och att den politiska grenen av rörelsen Muslimska Brödraskapet förbjuds. Mubarak motiverar fortsatt tillämpande av undantagsstillståndet med att det behövs för att bekämpa militant islamister och terrorism. President Hosni Mubarak har valts till president 5 gånger sedan 1981, i val där han varit den ende kandidaten års val sades vara annorlunda, eftersom flera kandidater fick vara med, men samtidigt hindrades den starkaste kandidaten från att delta genom en lag som förbjöd hans parti. Dessutom fängslades det liberala partiet Hizb-al-Ghads kandidat före valet och dömdes senare till fem års fängelse. Resultatet blev att endast 23 procent av befolkningen röstade och Mubarak vann och blev president för femte gången. Trots internationell kritik stödde USA valet under hela processen och kallade det för en seger. Fråga: Varför ska man rösta? Handledning till Varför Demokrati? 19

20 12 fiktiva och dokumentära kortfilmer: 1. Coming of age 2. Don t Shoot 3. Famous last words 4. Feminine, Masculine 5. Interferenze 6. Kinshasa Maria and Osmay 8. My body my weapon 9. Old Peter 10. On the Square 11. Three Blind Men 12. You cannot hide from Allah Coming of Age Dokumentär Speltid: 8 min 57 sek Land: Kenya Språk: engelska En film som kortfattat men kärnfullt skildrar Kenyas historia sedan oberoendet. Vi får höra om landsfadern Jomo Kenyatta och hans efterföljare Daniel Arap Moi och Mwai Kibaki. Med hjälp av gamla video- och tv-klipp, tidningsartiklar, fotografier och musik skapar regissören Judy Kibinge en känsla för historiens utvecklig. Tilltalet är personligt med Judy själv som berättar om tiden då hon växte upp, om hur hennes familj reagerade på de politiska händelserna och om vad som sades i skolan. Så småningom landar vi i nutid med en beskrivning av ett på ytan pluralistiskt politiskt system men där presidentens porträtt fortfarande sitter på varje vägg med allseende ögon. En film med en personlig ton där humorn ständigt ligger på lur i den varma kvinnorösten. Filmen är informativ och underhållande på en och samma gång. Ramsan Judy sjöng som liten ramar in hennes berättelse: One two three, what s the meaning of democracy. Ämnet känns relevant med tanke på de oroligheter som utbrutit i samband med de senaste valen i Kenya. Handledning till Varför Demokrati? 20