Varför demokrati? Studiehandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför demokrati? Studiehandledning"

Transkript

1 AV-nummer: tv 1 10 Programlängd: 55 min Studiehandledning Beskrivning och syfte: VARFÖR DEMOKRATI? består av 10 vitt skilda dokumentärfilmer från hela världen som behandlar ämnet demokrati. Filmerna är 52 minuter långa och kommer från Kina, Indien, Japan, Pakistan, Liberia, Egypten, Danmark, Ryssland, Bolivia och USA. Demokrati diskuteras direkt och indirekt i relation till bland annat ledarskap, val, diktatorer, kön, diskriminering, religion, revolution och terrorism. VARFÖR DEMOKRATI? är ett globalt projekt där runt 40 public servicebolag världen runt samarbetat, och filmerna har vistats i över 200 länder och territorier för uppemot 300 miljoner tittare. Med varje film följer en grundfråga, som man alltså kan diskutera med andra tittare från hela världen på sajten eller på Myspace och Facebook. Sammanfattning: Den här handledningen är till för dig som är samhällskunskaps- och historielärare på gymnasiet. Med varje film följer en beskrivning, bakgrund/kontext 10 diskussionsfrågor påkomna av BBC + enkäter med svar från hela världen (extramaterial). Nivå: mellan avancerad. Programmanus finns inte, men varje film är uppdelad i olika delar med tillhörande korta beskrivningar. Introduktion Vad betyder demokrati egentligen? Är det en ism, en teori, eller en ideologi? Räcker det med en definition eller finns det många olika? Ser demokrati lika ut i världens alla hörn? Hur mäter man demokrati? Passar demokrati alla? Det är några av frågeställningarna som de tio dokumentärfilmerna utgår ifrån. Tanken med detta globala projekt är att väcka eftertanke och skapa diskussion om just begreppet demokrati, vad det betyder och innebär. Programmen Filmerna i turordning: 1 Varför demokrati? : Rösta på mig 2 Varför demokrati? : På jakt efter revolutionen 3 Varför demokrati? : Middag med presidenten 4 Varför demokrati? : Taxi till den mörka sidan 5 Varför demokrati? : Muhammedteckningarna 6 Varför demokrati? : Patrioterna 7 Varför demokrati? : Kampanjen 8 Varför demokrati? : Alla presidentens kvinnor 9 Varför demokrati? : I Gandhis fotspår 10 Varför demokrati? : Vi ser dig Handledning till Varför Demokrati? 1

2 Diskussionsfrågor till filmerna: Frågorna är framtagna av styrelsen till Steps International (organisationen som drog igång Why Democracy) i samarbete med BBC. De är tänkta att vara lika delar generella och specifika, och även till viss del provocerande med uppgift att få världens medborgare att tänka till och diskutera. BBC har i samarbete med andra public service bolag (däribland SVT) ställt frågan till en rad makthavare, intellektuella, underhållare och andra och filmat svaren som presenteras i enkäter. Till varje fråga finns alltså även sex minuters filmat material med enkätsvar. Frågorna ligger också som grund för diskussioner i särskilda forum på olika sajter på Internet, däribland Facebook, Myspace och Why Democracys egen hemsida. Filmerna: 1. Rösta på mig 2. På jakt efter revolutionen 3. Middag med presidenten 4. Taxi till den mörka sidan 5. Muhammedteckningarna 6. Patrioterna 7. Kampanjen 8. Alla presidentens kvinnor 9. I Gandhis fotspår 10. Vi ser dig Frågorna: 1. Vem skulle du rösta på som världens president? 2. Vad skulle få dig att starta en revolution? 3. Kan en diktator någonsin vara bra 4. Kan terrorism förstöra demokratin? 5. Kan gud vara demokratisk? 6. Vem styr världen i dag? 7. Är demokrati bra för klimatet? 8. Är kvinnor mer demokratiska än män? 9. Är demokrati bra för alla? 10. Varför ska man rösta? Användbara webbsajter: whydemocracy.net/house Handledning till Varför Demokrati? 2

3 Demokrati Några frågor att diskutera Hur kan man fostra till en demokratisk kultur? Hur kan man utveckla elevdemokratin på en skola? Vad kan man göra för att stärka demokratin i Sverige? Är civil olydnad bra eller dålig för demokratin? Är det alltid önskvärt att demokratiska länder försöker påverka odemokratiska länder i demokratisk riktning? Hur skall man förändra odemokratiska länder? Går det att avsätta en diktator med andra medel än våld? Är demokratin sin egen största fiende, d.v.s. tillåter demokratin för mycket såsom t ex antidemokratiska demonstrationer? Vilka övriga brister har demokratin? (kompromisser, lång tid att fatta beslut, inkompetenta får vara med och bestämma osv.) Vilka argument använder demokratins motståndare? Vilka är de största hoten mot demokrati? (terrorism, lågt valdeltagande, nynazism och annan extremism, politikerförakt osv.) Offensiva miljöbeslut tycks politiker vara rädda för att ta i tider när väljarna inte vill skära ner på materiell välfärd (såsom statsjeepar mm.) Kan demokratin lösa det överhängande miljöhotet? Hur skall man kommentera EU och demokratin? Är demokratiska stater mindre benägna att kriga mot varandra? Kan du komma på något exempel där två demokratier krigat mot varandra? Vilka faktorer har varit viktiga när demokratin har införts? Hur kommer det sig att demokratin till slut infördes i Sverige 1921 (allmän rösträtt osv.) Hur skall man förklara att vissa länder i Europa, som t.ex. Schweiz inte fick rösträtt förrän på 1970-talet? Varför bör vi värdesätta demokratin? Hur skall man rangordna demokratins fri och rättigheter? Vad är viktigast? Hur definierar man demokrati? Är demokrati ett relativt begrepp? Lever vi i en skendemokrati? Handledning till Varför Demokrati? 3

4 AV-nummer: tv 1 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Rösta på mig Hur fungerar en demokratisk diktatur? Hur ska en bra ledare vara och bete sig? Möt tredjeklassarna i den kinesiska staden Wuhan som ska välja en av tre elever till klassens tillsynsman. Se hur det går när de tre ska övertyga sina klasskompisar om att just de är bäst lämpade att styra sin klass. Chen Chen och hans två konkurrenter hamnar snart i en maktkamp. De baktalar varandra, hotar med stryk, och mutar med både privilegier och presenter, allt för att få sina klasskamrater att välja just dem. Föräldrarna dras också med och hjälper sina barn genom att öva strategier, skriva deras tal och bjuda på gratis resa med stadens nya spårvagn. Flera gånger leder kampanjandet till både skratt och tårar. Filmen handlar om vanliga medelklassbarn till föräldrar som jobbar i offentliga och privata sektorer i en modern kinesisk stad inte helt olikt en svensk dito. Den är ett tidsdokument men också en allmängiltig diskussion om moral, etik och rättvisa. Vad är tillåtet i jakten på makten, vad är okej och vad är fult spel? Vinner alltid den bäst lämpade i en demokratisk omröstning? Kan demokratiska val vara mer eller mindre demokratiska? Det är några av frågorna som väcks i denna intensivt charmiga dokumentärfilm. Bakgrund Kina: Kina är med sina 1,3 miljarder invånare världens folkrikaste land, ändå röstar inte befolkningen fram sina politiska ledare. Det hålls inte demokratiska val i Kina eftersom Kina enväldigt styrs av kinesiska kommunistpartiet (KKP). Rösta kan man göra om man är medlem i kommunistpartiet. Då röstar man på vem som ska ingå i parlamentet. Man kan gå med i partiet om man är en arbetande vuxen som aktivt deltar i att bygga Folkrepubliken Kina. Ibland hålls det också val ute på landsbygden, till byrådet i vissa byar. Republiken Kina bildades 1912, men Kina var ett splittrat land fram till 1949 då det kinesiska kommunistpartiet med Mao Tse Tung i spetsen tog makten och utropade Folkrepubliken Kina. Centralkommittén är det högsta politiska organet och nationella folkkongressen är det högsta lagstiftande organet. Centralkommittén väljs av nationella partikongressen var femte år. Kinas regering styr enligt 4 principer: följa den socialistiska vägen, uppehålla en demokratisk diktatur, att regering en fortsätter styra landet och att komma ihåg vad Marx, Lenin, och Mao Zedong skrev. Särskilt den demokratiska diktaturen ställer till det internationellt för Kina. Flera människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch protesterar mot hur kinesiska myndigheter behandlar de politiskt oliktänkande. Just nu genomgår Kina en utveckling i rasande fart, särskilt när det gäller ekonomisk utveckling. Man köper, säljer och bygger som aldrig förr och sommaren 2008 kommer de Olympiska spelen att hållas i Peking, Kinas huvudstad. Hur påverkar utveckling och kontakt med resten av världen? Rösta på mig vill visa det moderna Kina och hur det kan vara när det gamla blandas med det nya. Fråga: Vem skulle du rösta på som världens president? Handledning till Varför Demokrati? 4

5 AV-nummer: tv 2 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : På jakt efter revolutionen Vad innebär en revolution? Är en revolution det enda effektiva sättet att få till förändring? Fyrtio år efter Che Guevaras död i södra Bolivia valdes Evo Morales, en karismatisk kokaodlare, till president. Han är den första presidenten av indianskt ursprung i Bolivia, och kom till makten genom ett massivt stöd hos ursprungsbefolkningen. Morales valkampanj andades revolution, men hur mycket har egentligen förändrats? I På jakt efter revolutionen får vi först en kort introduktion till Bolivias historia. Sedan möter vi de fattigaste av de fattiga, en grupp indiankvinnor som knappt har mat för dagen till sig och sina barn. Genom organisationen PLANE får de hjälp att hitta tillfälliga jobb och lär sig kämpa för sina rättigheter. Två färgstarka kvinnor, ensamma mamman Jiovana Navia och fackföreningsledaren Esther Encinas är djupt engagerade i kvinnornas kamp. När Jiovana väljs in i parlamentet samtidigt som Evo Morales kommer till makten är glädjen stor. Men det blir inte riktigt som de hade tänkt sig. Jiovana upptäcker snart att ingen lyssnar till hennes frågor om pengar till PLANE och jobb till kvinnorna. Evo Morales själv säger at det inte finns pengar att ge och Jiovana får höra att PLANE inte längre finns. När hon försöker berätta det för Esther och kvinnorna blir de arga och skyller de på Jiovana, att hon blivit lika korrupt som politikerna. Esther vill ha revolution nu medan Jiovana tror på mer långsiktiga lösningar och tålmodigt förhandlande. Kvinnorna och männen från facket och PLANE splittras mellan de två ledarna. Under tiden som den inre maktkampen pågår går de fattiga kvinnorna fortfarande utan jobb och tvingas tigga. Vad hände med planen att ge slavarna makten efter revolutionen? Nepotismen och korruptionen lever kvar, och många av de fattiga som röstade fram Morales i hopp om en ljusare framtid känner sig svikna. Senaten, som till hälften består av vita män från överklassen går ut i strejk för att de inte vill att deras land ska delas ut till folket. Ursprungsbefolkningen ordnar massdemonstrationer i protest. De vill ha en jordreform, nationellt ägande av råvaror och jobb till de fattiga. Folkets demokratiska revolution ger resultat och lagarna antas. Men sex månader senare har PLANE fortfarande inte fått några pengar och frågan består, vad hände med revolutionen, var den bara en dröm? Bakgrund Bolivia: Bolivia är landet som är döpt efter den sydamerikanska frihetskämpen Simon Bólivar, men med en politisk historia som knappast kännetecknas av frihet. Istället präglas den av en rad militärkupper och motkupper, något som har gjort Bolivia till ett av Sydamerikas fattigaste länder. Sedan sitt oberoende 1825 har landet styrts av en liten, rik elit med rötter i Spanien, trots att mer än två tredjedelar av befolkningen har indianska rötter. När indianen Evo Morales röstades fram som Bolivias president i december 2005 var det många som hoppades på förändring. Trots att mycket har förändrats, blev det kanske inte riktigt som en del hade tänkt sig. Handledning till Varför Demokrati? 5

6 Evo Morales har två politiska förebilder, Kubas president Fidel Castro och Venezuelas president Hugo Chavez. Moralez för en socialistisk politik och är emot marknadsliberalism, bland annat när det gäller handel. Sedan han kom till makten har han nationaliserat energisektorn, som främst består av Sydamerikas största naturgasdepåer, något som skapat högljudda politiska diskussioner både i Bolivia och i resten av världen. De flesta Bolivianer av indianskt ursprung är fattiga och försörjer sig som bönder på landsbygden. Huvudgrödan är kokabusken, växten som kan omvandlas till kokain. Evo Morales var själv bonde och odlade kokabuskar innan han blev president. Anledningen till att så många odlar koka är dels för att indianerna i regionen alltid odlat koka och dels för att det är en gröda som alltid går att sälja. USA har utövat påtryckningar på Bolivia i decennier för att få bönderna att sluta. Frågan är bara, hur ska de försörja sig istället? Morales valkampanj andades revolution, men hur mycket har egentligen förändrats? På jakt efter revolutionen visar hur verkligheten ser ut för dem som röstade fram Morales. Vi får följa deras mödor, förhoppningar och besvikelser medan de kämpar för mat på bordet och tak över huvudet. Fråga: Vad skulle få dig att göra revolution? Handledning till Varför Demokrati? 6

7 AV-nummer: tv 3 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Middag med presidenten Kan en diktator någonsin vara bra? Kan en general också vara demokratisk och främja demokrati? General Pervez Musharraf tog makten över Pakistan i en statskupp 1999, och 2001 svors han in som president. Musharraf själv menar att han kämpar för att göra Pakistan mer demokratiskt, men frågan är hur det är möjligt i ett land där ungefär hälften av invånarna varken kan läsa eller skriva och många lever efter strikta religiösa lagar och regler. Dokumentärfilmaren Sabiha Sumar äter middag med president-generalen och diskuterar politik och möjligheten till ett demokratiskt Pakistan. Hon reser från söder till norr och pratar med mullor om kvinnors rättigheter och hälsar på hos de allra fattigaste för att höra om de ska rösta. Unga västerländska pakistanier på en strandfest i solnedgången tycker att Musharraf är det bästa som hänt på länge och att de tack vare honom kan leva sina liv som de vill trots att det finns islamistiska byråd som gifter bort flickor i späd ålder. I Middag med presidenten varvas presidentens röst med röster från pakistanska militanta islamister, livegna bönder, gatuförsäljare, intellektuella, lastbilschaufförer, journalister, politiker och arbetare. Alla har de sina åsikter om politiker, utveckling, fattigdom, rättigheter, kvinnors roll, koranen och demokrati. Mullorna tycker att deras tolkning av Koranen är den enda rätta. En försäljare tycker att Musharraf gör rätt i att behålla uniformen eftersom den skrämmer mullorna från att ta mer makt. En kvinnlig designer tycker att presidenten och generalen är den ende som tänker på landets bästa och inte på sig själv, till skillnad från andra politiker. Filmen målar en mångfacetterad bild av ett stort och splittrat land och visar att allt inte alltid är som det verkar. Den utmanar vår svenska uppfattning om hur en diktator ska vara och vad som driver honom. Vad betyder det för den demokratiska utvecklingen i Pakistan att ha en general som president? Fråga: Kan en diktator någonsin vara bra? Bakgrund: När general Musharraf 1999 återvände till Pakistan från en resa till Sri Lanka förbjöds han komma in i landet av dåvarande presidenten Nawaz Sharif. Inom några timmar genomförde Musharraf en statskupp och tog över makten, med stöd från högsta domstolen och stora delar av parlamentet. Han svors in som president Musharraf själv påstår att han sedan dess jobbat hårt för att förbättra förutsättningarna för att Pakistan ska bli mera demokratsikt. Pakistan skapades 1947 när Storbritannien lämnade regionen och är ett av värdens största muslimska länder. Muhammed Ali Jinnah är namnet på pakistaniernas frihetskämpe. Pakistans politiska karta har sedan landet bildades formats och färgats av både religionen och militären. Landet har Handledning till Varför Demokrati? 7

8 genomlidit flera krig, fyra militärkupper och möter en växande ström flyktingar främst från grannlandet Afghanistan. Med tanke på hur Pakistans politik sett ut de senaste åren kan det vara lätt att glömma att landet är en federal republik där presidenten är statsöverhuvud och den folkvalda premiärministern leder regeringen. Parlamentet är lagstiftande instans och presidenten och hans kabinett är verkställande. Musharraf utlyste lokalval 2001, ett val som bojkottades av många och allmänt ansågs vara riggat. Musharraf motiverade sina dubbla roller som president och general med att han vill verka för demokrati och motverka att islamisterna får ökad makt. Trots detta har det religiösa partiet Muttahida Majlis-e-Amal (MMA) fått allt mer stöd och i lokalvalet 2001 vann de en jordskredsseger i nordvästra Pakistan. Redan när Musharraf tog makten 1999 försatte han sig i en svår sits. Att som armégeneral företräda demokrati är en motsägelse i sig, och att göra det i ett samhälle med gigantiska samhällsklyftor, där samhällsstrukturen till stora delar bygger på en slags feodalism och där islamistiska strömningar blir allt starkare gör inte det hela lättare. Pakistan är dessutom en av USA:s och Storbritanniens allierade i kampen mot terrorismen i Irak och Afghanistan, något som MMA motsätter sig. Sedan dokumentärfilmen blev klar har Musharraf avsagt sig rollen som armégeneral och utlyst allmänna val. Politikern Benazir Bhutto har blivit mördad och valet har skjutits upp. Handledning till Varför Demokrati? 8

9 AV-nummer: tv 4 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Taxi till den mörka sidan Kan terrorism förstöra demokrati? Kan demokrati förstöra terrorism? Över hundra människor som USA hållit som krigsfångar under kriget mot terrorismen har dött under mystiska omständigheter. Afghanska taxichauffören Dilawar tillfångatogs och misshandlades till döds av amerikanska soldater. Filmaren Alex Gibney tittar närmare på Dilawars sista veckor i livet och visar samtidigt hur beslut tagna av Bush-administrationen ledde direkt till Dilawars död. Hur gick det till när republikanske försvarsministern Donald Rumsfeld tillsammans med Vita husets rättsliga team övertalade kongressen att tillåta tortyr som förhörsmetod? Att inte få sova eller sitta, att bli utsatt för skällande hundar, hög musik, extrem kyla eller värme, det är några av de metoder som amerikansk militärpolis använde på fångarna i militärfängelser som Abu Graib och Guantanamo. Med starka och samtidigt svåra bilder ger Taxi till den mörka sidan en unik insikt i hur militärpolisen använde tortyr när de förhörde fångarna. Filmen förklarar hur den amerikanska administrationen med George Bush i spetsen kringgick Genèvekonventionen om de mänskliga rättigheterna och hur det i jakten på terrorister blev tillåtet att använda förhörsmetoder som tidigare varit förbjudna. När tortyren sedan blev känd skyllde man på några få rötägg inom militären. Men i filmen vittnar förhörsledare om order uppifrån att fortsätta med sina metoder tills fångarna började ge den information de var ute efter. I jakten på svaret på hur tortyren blev vardag och på förklaringen på Dilawars död möter vi en rad olika personer, från Dilawars familj, journalisterna som undersökte hans fall, före detta Guantanamofången Moazzam Begg, de försvarsadvokater som försvarade Guantanamofångar, till militärpolisen som torterade honom och andra fångar, jurister och USA:s vicepresident. Tv-tal med George Bush och Donald Rumsfeld visas, arkivklipp och stillbilder blandas med autentiska intervjuer i ett klassiskt format. Detta är undersökande journalistik i dokumentärfilmsform. Frågorna som ställs i början svaras under filmens lopp. Bakgrund: Vad är terrorism och vem är egentligen terrorist. Sedan USA förklarade krig mot terrorn 2001 har vi hört mycket om terror och terrorism. Det har stiftats speciella lagar som begränsar människors rörelsefrihet, tillgångar och yttrandefrihet allt för att bekämpa terrorismen. Det har blivit lättare för myndigheter och polis att skaffa information om, avlyssna, arrestera och låsa in medborgare från hela världen. Det har byggts särskilda fängelser som Guantanamo på Kuba där människor kan hållas fängslade på obestämd tid utan tillgång till advokater och utan att någonsin få sina fall prövade i domstol. Den amerikanske presidenten och landsfadern Abraham Lincoln förordade att demokrati stod för folkstyre och att individens frihet är en del av de demokratiska rättigheterna. Hur långt är man beredd att tumma på denna och andra demokratiska rättigheter i kampen på terrorismen? Handledning till Varför Demokrati? 9

10 Genèvekonventionen är egentligen fyra olika överenskommelser som reglerar väpnade konflikter och särskilt då hanteringen av krigsfångar, flyktingar och civila. Om man bryter mot Genèvekonventionen kan man så småningom hamna i en internationell eller nationell krigsdomstol. USA har aldrig skrivit på Genèvekonventionen och kritiker påpekar att landet systematiskt bryter mot överenskommelserna utan att det får några konsekvenser. Man kan fråga sig hur USA, ett land som säger sig representera frihet, jämlikhet och demokratiska rättigheter inte respekterar dessa värden och vilken effekt det har? Citat: You have no rights, you have no right to a lawyer, no meaningful right to witnesses, you don t really don t know what the charges are, and you certainly don t know what the secret evidence against you are. What starts at the top of command drops down to the bottom of the chain of command like a rock. That s reality. That s human nature. You put people in a crazy situation and people do crazy things. Fråga: Kan terrorism förstöra demokratin? Handledning till Varför Demokrati? 10

11 AV-nummer: tv 5 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Muhammedteckningarna Innehåll: filmbeskrivning, bakgrund med politisk och historisk kontext, och frågan som tillhör filmen. Vad kan danska serieteckningar säga oss om nutida demokrati? Ganska mycket verkar det som. Yttrandefrihet har alltid varit en grundläggande del av demokratibegreppet. Att föreställa sig den ena utan den andra är otänkbart för de flesta. Men vad händer när en demokratisk rättighet inskränker en annan? Sedan bråket om Muhammedteckningarna står det klart att alla inte uppskattar idén om yttrandefrihet utan gränser. Det här är en dokumentär om hur och varför tolv teckningar i en dansk lokaltidning kunde försätta ett litet land med fem miljoner invånare i strid med muslimer över hela världen. Regissören har filmat i Libanon, Iran, Syrien, Qatar, Frankrike, Turkiet och Danmark. Vi möter intellektuella, mullor och en äldre proffsdemonstrant. Karsten Kjaer är journalist, regissör och producent och har arbetat som utrikeskorrespondent, särskilt i Mellanöstern. Han har producerat mer än 200 tv-dokumentärer och är känd för att använda satir, humor och okonventionella metoder i sin bevakning av känsliga politiska och kulturella frågor. Bakgrund: Det var i september 2005 som danska tidningen Jyllandsposten (oberoende borgerlig) publicerade teckningar av profeten Muhammed. Man motiverade sin handling med att man ville visa hur svårt det var att hitta konstnärer villiga att illustrera en barnbok om profeten och ställa frågan varför. Publiceringen ledde till våldsamma protester i länder med stor andel muslimsk befolkning, man bojkottade skandinaviska produkter, demonstrerade, och brände flaggor och ambassader. I Europa flammade en diskussion om yttrandefrihet och tryckfrihetsrätt upp och flera tidningar i olika länder bestämde sig för att publicera teckningarna som stöd för Jyllandsposten och yttrandefriheten. Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen har kallat kontroversen runt bilderna för Danmarks värsta internationella kris sedan andra världskriget. Kritiker till bilderna kallar dem för rasistiska och islamofobiska, och hävdar att de är ett uttryck för ett samhälle och ett politiskt system som är intolerant mot muslimer. De som stödjer publiceringen menar att bilderna inte var menade som en attack mot muslimer utan att de är ett uttryck för yttrandefrihet i ett land som ständigt publicerar bilder av olika religioners profeter. Fråga: Är gud demokratisk? Handledning till Varför Demokrati? 11

12 AV-nummer: tv 6 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Patrioterna Mikhail Morozov är en rysk patriot, en god kristen och en framgångsrik affärsman. Han äger Durakovo dårarnas by, som ligger tio mil sydväst om Moskva. Hit kommer människor från hela Ryssland för att lära sig hur de ska leva och hur de ska bli sanna ryssar. När de nya invånarna ansluter sig till Dårarnas by ger de upp alla sina tidigare rättigheter och lovar att lyda Mikhail Morozovs stränga order. Vad är det egentligen som driver den ryska patriotismen? Och vad har händer när ett land med Rysslands kultur och historia demokratiseras? En rysk kille kommer till Durakovo med sin mamma. Han vill egentligen inte vara där, men har följt med för att göra henne till lags. Mamman tycker att det är dags för sonen att växa upp och få lite gammal rysk tåga i sig, han behöver lära sig om gud, tsaren och faderlandet. Han behöver disciplin, och det finns det gott om i Durakovo. Vi får lära oss om vertikal makt som går direkt från gud till tsaren och kyrkan, demokrati är inget att ha, det är till och med onaturligt enligt Durakovos ledare och starke man, affärsmannen Mikhail Morozov. Filmen följer Morozov när han predikar sina ideal för byborna och när han besöker sina vänner i ryska parlamentet. I ett möte mellan ryska politiker och sydamerikanska diplomater tar vi del av Rysslands mål att återta platsen som en av världens supermakter. Den ryska själen ska räddas och det nya väldet ska byggas på patriotism och religion. Byn Durakovo är modellen som Ryssalnd ska byggas efter. Bakgrund Time Magazine utnämnde Rysslands president Vladimir Putin till årets person. Det är inte bara den internationella tidskriften som hyllar Putin som en Rysslands starke man, en stor del av den ryska befolkningen ser honom som den länge behövde och saknade landsfadern. Putin gör allvar av att återskapa Rysslands och Sovjetunionens forna glans. Nationalism, patriotism, och den ryskortodoxa kyrkan är grundpelare i den nya ryska identiteten och det som stadsmakten bygger sitt stöd på. Efter Sovjetunionens fall 1991, gjordes internationella och nationella försök till att bereda plats för framväxten av en rad demokratiska stater, däribland Ryssland. Med facit i hand går det dock att konstatera att det fortfarande är lång väg kvar. Sedan Putin tog makten har regimkritiska journalister, människorättsaktivister och den politiska oppositionen systematiskt trakasserats, fängslats eller försvunnit. Vidare förtrycks minoriteter. Sedan Putin tog makten år 2000 har han sett till att få alltmer kontroll över bland annat media och industrier. Trots dessa tydliga antidemokratiska tecken vann hans parti en jordskredsseger i parlamentsvalet i december 2007, val som av internationella experter bedömdes som varken fria eller demokratiska. Även i framtiden väntas Putin sitta kvar. Han anses vara den som fick Ryssland på fötter efter ekonomisk kris och ruin, som byggde upp en ny stark identitet och självkänsla hos ett förvirrat folk och en splittrad nation. Särskilt många unga stödjer Putin och hans politik. Fråga: Vem styr världen? Handledning till Varför Demokrati? 12

13 AV-nummer: tv 7 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Kampanjen Kan en person utan vare sig politisk erfarenhet eller karisma vinna ett val? Under hösten 2005 vändes Kazuhiko "Yama-san" Yamauchis liv upp och ner. Plötsligt blev han vald av premiärminister Koizumis parti LPD till att bli den officiella kandidaten till staden Kawasakis stadsråd. Yama-san hade ingen utstrålning, inga anhängare, ingen valkrets och ingen som helst tid att förbereda sig. Genom att använda kampanjtaktiken "jag bugar mig för alla, till och med telefonstolpar" besöker Yama-san festivaler, dagis, ålderdomshem, tågstationer, busshållplatser. Kan Yama-san ta hem segern? Och om han gör det är han då lämpad att styra? Filmen är ganska långsam. Man följer Kazuhiko på gator och torg när han pratar med väljare och upprepar sitt namn, för det är det han fått höra att han ska göra. Scenerna utomhus varvas med scener från kampanjkontoret. Det finns bara en tydlig konflikt och den handlar om att partiet vill styra över Kazuhikos fru. Det börjar med en diskussion om hon ska kalla sig fru eller hemmafru. Sedan tycker de att hon ska säga upp sitt jobb om han blir vald, något som hon motsätter sig. Hon blir arg på Kazuhiko för att han inte säger ifrån och för att han låter de andra partimedlemmarna styra över honom. Dessutom får han ingen lön för det arbete han utför under kampanjandet, och om hon skulle säga upp sig, vad ska de då leva av? På slutet, vinner Kazuhiko lokalvalet, men i stället för att vänta utanför kampanjkontoret som han blivit tillsagd har han åkt hem. Det blir spänt bland de äldre och mer erfarna partimedlemmarna som kommenterar det faktum att Kazuhiko brister i respekt. Plötsligt blir den politiska hierarkin tydlig och som tittare kan man fråga sig hur mycket makt den enskilde egentligen har i ett så starkt parti. Hur stor roll spelar det egentligen att man inte har någon tidigare politisk erfarenhet? Bakgrund: Traditionellt bygger relationen mellan en japansk politiker och väljarna på att politikern lovar att göra väljaren en tjänst om han blir vald. Ofta kommer politikern från en familj med flera medlemmar som är verksamma politiskt. Hierarki och tradition är begrepp som fortfarande värderas högt i det japanska samhället. Förre premiärministern Shinzo Abe kom från en politiskt blåblodig familj med både en farfar och en gammelfarbror som suttit som premiärministrar. Därför är det väldigt ovanligt att någon utan politisk bakgrund försöker bli politiker genom något så otraditionellt som en valkampanj. Japan blev en konstitutionell monarki efter andra världskriget. Då gjordes det politiska systemet om, Japan fick ett demokratiskt parlamentariskt system (inspirerat av den tyska modellen med två kammare) och en ny grundlag introducerades. Det feodala samhället avskaffades och för första gången fick alla medborgare rösta. Handledning till Varför Demokrati? 13

14 Demokratiska Partiet (LDP) har styrt nästan oavbrutet sedan det bildades Det klassas som ett konservativt och företagsvänligt parti av tidningen The Economist. I valet som ägde rum i juni 2007 förlorade LDP för första gången majoriteten i den övre kammaren. Politiska analytiker tolkade situationen som att väljarna var missnöjda med premiärministern, partiet och den politik som fördes och röstade därefter. Den mest berömda japanska politikern de senaste decennierna är den färgstarke Junichiro Koizumi, som var premiärminister mellan 2001 och Koizumi var en okonventionell politiker som ville bryta från LDP:s traditionellt konservativa linje. Kanske var det därför som han 2005 valde en frimärksförsäljare utan tidigare politisk erfarenhet, en man av folket, till att bli partiets officiella kandidat till statsrådposten i staden Kawasaki. Det finns en trend världen över att man i valkampanjer fokuserar på en persons personliga bakgrund istället för på deras kapacitet som politiker med fokus på den politik de förväntas föra. Kampanjen tittar på mekanismerna bakom en valkampanj och ställer bland annat frågan om vi väljer rätt man för jobbet. Fråga: Är demokrati bra för klimatet? Handledning till Varför Demokrati? 14

15 AV-nummer: tv 8 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Alla Presidentens Kvinnor Efter ett inbördeskrig som varat i nästan två decennier är Liberia redo för en förändring. Den 16 januari 2006 valdes Ellen Johnson Sirleaf till president. Hon är den första fritt valda kvinnan att leda ett afrikanskt land. Valet vann hon med hjälp av ett massivt stöd från kvinnor över hela Liberia, och nu har hon tillsatt kvinnor på en mängd ledande positioner. Kommer de att kunna förvandla det härjade Liberia till en hållbar och fredlig demokrati? Filmen börjar dagen då Ellen Johnson Sirleaf ska sväras in som president. Ellen delar med sig av sina tankar medan hon sminkas inför sitt framträdande. Utanför på Huvudstaden Monrovias gator jublar Liberias invånare. Filmen fortsätter i samma anda, med Ellens röst som funderar över sin roll som president och berättar om de problem som hon möter. Tittaren får en unik insikt i Ellen Johnson Sirleafs första år som president och hennes kamp för att få Liberia på fötter. Hon är med i radio, hon träffar oppositionsledare, representanter från världsbanken, läxar upp finansdepartementet och hälsar på en amerikansk fabrik där de liberianska arbetarna lever under ovärdiga omständigheter. Under en lugn stund hemma i presidentpalatset går hon på ett rullband iklädd träningsoverall. Beatrice sitter hemma i sitt vardagsrum i New Jersey, USA när presidenten ringer och vill att hon ska komma tillbaka till Liberia för att bli polischef. Den annars ganska barska Beatrice blir rörd till tårar. Väl tillbaka i Liberia är den olagliga gatuförsäljningen ett av hennes första uppdrag. Det ska byggas en ny marknadsplats, barnen ska få tillbaka sin lekplats och gatorna ska användas för fordon att köra på. Men det är lättare sagt än gjort, eftersom kvinnorna har lovats riktiga stånd och det saknas pengar till stånden och marknadsplatsen. Oppositionspartierna, som verkar bestå av endast män, är rädda för att de inte ska få vara med och dela makten. I ett möte med presidenten påpekar de hur viktigt det är att alla är med och bestämmer och delar på pengarna så att det inte blir krig igen. Det minsta presidenten vill är att det blir krig igen, men hur mycket makt ska hon egentligen dela med oppositionen? De största problemen verkar vara korruption, allmän otålighet på att se resultat och det omöjliga uppdraget att få pengarna att räcka till alla förändringar och förbättringar som behövs. Att bygga upp ett land på ett demokratiskt sätt är inte lätt, särskilt inte när korruptionen är utbredd och systemet inte fungerar. Fråga: Är kvinnor mer demokratiska än män? Handledning till Varför Demokrati? 15

16 Bakgrund: Liberia har genomlevt två inbördeskrig sedan slutet på 1980-talet liberianer dödades och en miljon drevs på flykt. Dagens Liberia har stora skulder och kämpar för att komma på fötter, genom att bygga upp infrastruktur och sociala system som raserats under krigen. Det var 1989 som Liberias forne handelsminister Charles Taylor och hans Libyentränade milis The National Patriotic Front of Liberia (NPFL) anföll Liberia och avsatte president Samuel Doe. Det var inledningen till det första liberianska inbördeskriget. Does stamfränder hade satt i system att attackera och utöva våld mot folk som tillhörde andra stammar, och Taylor och hans milis sade sig vilja hämnas dessa attacker. Det blev snart tydligt att han var ute efter presidentposten. Rebellerna splittrades i två grupper med Taylor som ledare för den ena (NPFL) och Prince Johnson för den andra, Independent National Patriotic Movement (INPFL) gick den nu mördade Does styrkor samman och formade United Liberation Movement of Liberia for Democracy (ULIMO). De stred först i Sierra Leone och gick sedan in i Liberia, där de främst riktade in sig på att överta landets diamantgruvor. De tre rebellgrupperna stred fram till 1996 då västafrikanska ekonomiska unionen ECOWAS mäklade fred och satte datum för demokratiska val Taylor vann valet med 75 procent av rösterna. Freden varade inte länge, redan 1999 invaderade rebellgruppen Liberians United for Reconciliation and Democracy (LURD) från norr med stöd från Guinea. En andra rebellgrupp Movement for Democracy in Liberia (MODEL), tog kontroll över södra Liberia i början av 2003, medan Taylor stödde rebellgrupper i Sierra Leone och Guinea. Efter påtryckningar från USA och Storbritannien och försök att fredsmäkla från andra västafrikanska stater avgick Charles Taylor och gick i exil i Nigeria. När det 2006 beslutades att han skulle lämnas ut till Liberia för att ställas inför rätta i krigsbrottsdomstolen i Freetown flydde han, men fångades in redan nästa dag. Säkerheten ansågs dock inte tillräcklig och därför flyttades han till den internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag. Han är åtalad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ellen Johnson-Sirleaf valdes till president i november 2005 och tillträdde posten i januari Efter 14 års inbördeskrig lever ungefär tre fjärdedelar av befolkningen på mindre än en dollar om dagen. Utlandsskulden uppgår till 3.7 miljarder dollar, det är åtta gånger mer än landets årliga GDP (som uppgår till cirka 80 miljoner dollar om året). Även om USA avskrev Liberias skuld kvarstår skulderna till IMF och Världsbanken. Handledning till Varför Demokrati? 16

17 AV-nummer: tv 9 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : I Gandhis Fotspår I början av 1900-talet fick Mahatma Gandhi miljoner indier att stå upp emot det brittiska kolonialväldet. Tack vare Gandhis fredliga revolution "Satyagraha" kan Indien i år fira sextioårsjubileum som ett fritt och demokratiskt land. Men vad är det för slags demokrati som Indien har idag? I sann roadmovieanda reser filmteamet i Gandhis fotspår. De stannar i samma byar som Gandhi där han och hans anhängare predikade självständighet, och träffar människorna som bor där idag. "Sökandet efter Gandhi" är ingen resa tillbaka i tiden, utan letar efter demokratin som den ser ut idag och i framtiden. På vägen möter och skildrar filmaren Lalit Vachani flera viktiga motsättningar i dagens Indien: mellan hinduer och muslimer, fattiga och rika, höga kast och låga kast. Gujarat är Indiens mest industrialiserade delstat och ligger på gränsen till Pakistan. Här bodde Gandhi och här finns fullt av statyer av den store ledaren, men hans idéer och ideal om att alla ska leva som jämlikar verkar bortglömda. Istället regerar politikern Mohdis ideal som handlar om att göra delstaten till en ekonomisk frizon, bygga femstjärniga hotell och shoppinggallerior och friheten att ha pengar att kunna köpa vad man vill. Lalit Vachani pratar med de allra fattigaste och de rika, med hinduer och muslimer, kvinnor och män. Vi färdas till små byar på landet, bland annat byn Napa där jämlikhet råder och där muslimer och hinduer lever i fred och jämlikhet. I storstaden Surat, Indiens diamant, pratar han med unga moderna indier som tror att anledningen till att Ganhdis ideal är bortglömda är för att man inte kommer särskilt långt med snällhet i dagens samhälle. Arkivbilder från Gandhis tid och Gandhis ord blandas med människor och möten från dagens Indien. En film som ger både en historielektion om Indiens frihetskamp och en mångsidig bild av dagens Indien, samt en diskussion runt de humanistiska värden som Gandhi stod för. Bakgrund: Gandhis berömda saltmarsch, i vars fotspår filmen vandrar, var en massdemonstration mot den saltskatt som införts av den brittiska kolonialmakten. Veckorna efter den långa marschen genom delstaten Gujarat genomförts, följde liknande manifestationer i civil olydnad, över hela den indiska subkontinenten protesterade man mot det brittiska styret, mot fattigdom och orättvisor. Den befolkning som en gång enats mot britterna är nu bittra fiender och hyser hat mot varandra. Den linje av passivt motstånd och fredlig, civil olydnad som Gandhi stod för är ett minne blott, särskilt i Gujarat. Den 27 februari 2002 utbröt kravaller i staden Ghodra efter att islamiska fundamentalister gått till attacker mot hinduiska pilgrimer genom att spränga ett tåg. Detta förvärrade en redan känslig situation och ledde till en blodig hämnd där hinduer förstörde muslimska hem och affärer. Flera hundra muslimer mördades och tusentals drevs i flykt. Den dåvarande partiledaren för det hinduiska nationalistpartiet BJP, Narendra Modi, sympatiserade med hinduerna och anklagade Pa- Handledning till Varför Demokrati? 17

18 kistan för att ligga bakom tågattentatet. Muslimerna i Gujarat kände sig diskriminerade och åsidosatta då och gör det än i dag. Hur kan ett land kalla sig för världens största demokrati när stora delar av befolkningen öppet diskrimineras? Vad har hänt med Gandhis vision om att Indiens många olika folkgrupper ska kunna leva sida vid sida i fred, jämlikhet och rättvisa? Har Gandhi blivit en kommersiell symbol bland många andra, något att visa upp för turister och tjäna pengar på? Citat: My notion of democracy is that under it the weakest should have the same opportunities as the strongest. (Ghandi) We have made Gandhi irrelevant, we have frozen him in time, we have not bothered to reinvent his ideas, and we are living with the consequences. We won our freedom 60 years ago, but what has really hanged? Well, Gandhi s ideas don t really work today. If you show such goodness you don t get ahead. Fråga: Är demokrati bra för alla? Handledning till Varför Demokrati? 18

19 AV-nummer: tv 10 Programlängd: 55 min Varför demokrati? Varför demokrati? : Vi ser dig Enligt George W Bush är det Egypten som kommer att leda vägen för demokrati i mellanöstern. Tre egyptiska kvinnor startar en gräsrotsrörelse för att upplysa folket om meningen med demokrati. De döper sin kampanj till "Shayfeen.com" som betyder "Vi ser dig". Filmen följer rörelsens första år med dess framgångar och motgångar. De insisterar på att förändring bara kan ske med hjälp av folket, och kräver grundläggande mänskliga rättigheter, yttrandefrihet. Under 2005 års presidentval i Egypten, det första där flera partier fick ställa upp, förekom internationell kritik om misstänkt valfusk, våld och repressalier mot opposition. Det största oppositionspartiet, Muslimska Brödraskapet, kunde inte ställa upp över huvud taget eftersom rörelsen är förbjuden. I Vi ser dig bestämmer sig tre kvinnor, varav en är journalist, för att starta en gräsrotsorganisation med uppgift att dokumentera det som pågår under valet och att upplysa folket om deras demokratiska rättigheter. De filmar när kvinnor och muslimer hindras från att gå och rösta, när polisen och deras civila hejdukar slår ner demonstranter, intervjuar en misshandlad domare från högsta domstolen om rättsläget i landet och deltar själva i organiserade protester mot Mubaraks oävna metoder. När de får till ett möte med FN och med amerikanska politiker för att diskutera hur det står till med demokratin i Egypten tänds ett hopp, men besvikelsen är ett faktum när det verkar vara mycket snack och lite verkstad. Vi ser dig börjar med att journalisten Bosayna berättar om hur hon rapporterar i tv om att landets befolkning röstar som aldrig förr, trots att hon vet att vallokalerna praktiskt taget står tomma. Hon funderar på vems perspektiv, vems nyheter, hon egentligen rapporterar, folkets eller regimens? Under filmens gång får vi sedan följa hennes och hennes vänners kamp för demokratin. En fråga som framkommer tydligt är varför rösta när det Bakgrund: Det har rått undantagstillstånd i Egypten sedan 1981 då dåvarande presidenten Sadat mördades. Undantagstillståndet betyder rent praktiskt att vem som helst kan fängslas utan rättegång och hållas fängslad på obegränsad tid, och att den politiska grenen av rörelsen Muslimska Brödraskapet förbjuds. Mubarak motiverar fortsatt tillämpande av undantagsstillståndet med att det behövs för att bekämpa militant islamister och terrorism. President Hosni Mubarak har valts till president 5 gånger sedan 1981, i val där han varit den ende kandidaten års val sades vara annorlunda, eftersom flera kandidater fick vara med, men samtidigt hindrades den starkaste kandidaten från att delta genom en lag som förbjöd hans parti. Dessutom fängslades det liberala partiet Hizb-al-Ghads kandidat före valet och dömdes senare till fem års fängelse. Resultatet blev att endast 23 procent av befolkningen röstade och Mubarak vann och blev president för femte gången. Trots internationell kritik stödde USA valet under hela processen och kallade det för en seger. Fråga: Varför ska man rösta? Handledning till Varför Demokrati? 19

20 12 fiktiva och dokumentära kortfilmer: 1. Coming of age 2. Don t Shoot 3. Famous last words 4. Feminine, Masculine 5. Interferenze 6. Kinshasa Maria and Osmay 8. My body my weapon 9. Old Peter 10. On the Square 11. Three Blind Men 12. You cannot hide from Allah Coming of Age Dokumentär Speltid: 8 min 57 sek Land: Kenya Språk: engelska En film som kortfattat men kärnfullt skildrar Kenyas historia sedan oberoendet. Vi får höra om landsfadern Jomo Kenyatta och hans efterföljare Daniel Arap Moi och Mwai Kibaki. Med hjälp av gamla video- och tv-klipp, tidningsartiklar, fotografier och musik skapar regissören Judy Kibinge en känsla för historiens utvecklig. Tilltalet är personligt med Judy själv som berättar om tiden då hon växte upp, om hur hennes familj reagerade på de politiska händelserna och om vad som sades i skolan. Så småningom landar vi i nutid med en beskrivning av ett på ytan pluralistiskt politiskt system men där presidentens porträtt fortfarande sitter på varje vägg med allseende ögon. En film med en personlig ton där humorn ständigt ligger på lur i den varma kvinnorösten. Filmen är informativ och underhållande på en och samma gång. Ramsan Judy sjöng som liten ramar in hennes berättelse: One two three, what s the meaning of democracy. Ämnet känns relevant med tanke på de oroligheter som utbrutit i samband med de senaste valen i Kenya. Handledning till Varför Demokrati? 20

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om. Thailands väg bort från demokratin

På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om. Thailands väg bort från demokratin Kommentarer Thailands väg bort från demokratin På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om att sälja tolv Jas-plan till Thailand. Nyheten möttes av massiv kritik, både här hemma och i Thailand.

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia

Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia HLF:s- Stockholmkrets satsar i år på att erbjuda sina medlemmar fortbildningstillfällen. Vi inledde i år med ett

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Fördjupning. Rivaliteten med Indien

Fördjupning. Rivaliteten med Indien Fördjupning Under flera århundraden har ett stort antal olika religioner, språk, och etniska grupper levt relativt fredligt på den indiska kontinenten. Mycket av det framväxande motståndet mot den brittiska

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Kronologi Kambodja tidslinje med bilder

Kronologi Kambodja tidslinje med bilder Kronologi tidslinje med bilder Utgå från denna tidslinje över ett antal centrala händelser och personer i den kambodjanska 1900-talshistorien. Placera ut rätt bild vid rätt årtal och redovisa för klassen/gruppen:

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

MINNS DU SOMMAREN 2012?

MINNS DU SOMMAREN 2012? MINNS DU SOMMAREN 2012? Block 1 Fråga 1 Den muslimska fastemånaden Ramadan har passerat under sommaren. Hur många boende i Sverige är muslimer? 1 cirka 15 000 x cirka 150 000 2 cirka 1,5 miljoner En av

Läs mer