Folkhälsans rapporter 1/2014. Bra mat för äldre. slutrapport för projektet Matlusten Carina Blom och Hedvig Silén

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 1/2014 Bra mat för äldre slutrapport för projektet Matlusten Carina Blom och Hedvig Silén

2 Innehåll Förord Inledning och bakgrund Projektets mål och visioner Projektets verksamhetsformer Matskolor Föreläsningar: Bra mat för äldre Ledarutbildning Fortbildning: Matlust från kök till mun Slutfester Smakskola 8 4 Projektets resurser Marknadsföring av projektet Materialproduktion Avvikelser från projektplanen Resultat av projektet Matlusten Resultatet av Matskolorna Resultat av föreläsningar Resultat av ledarutbildningar Resultat av fortbildningar Resultat av slutfester Övriga resultat Smakskola för att utveckla smaksinnet och luktsinnet Jämförelse av kvantitativa mål och resultat 25 Folkhälsan 2014 Författare: Hedvig Silén och Carina Blom Redaktör: Eva-Maria Nystén Illustrationer: Stina Ericsson Fotografer: Hedvig Silén och Carina Blom 9 Utvärdering Utvärdering av Matskolorna Utvärdering av föreläsningar Utvärdering av ledarutbildningar Utvärdering av fortbildningsdagar Utvärdering av slutfester Projektledarnas iakttagelser och kommentarer Avslutning...34 Bilagor...36 Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå ISBN ISSN (tryckt) ISSN (online)

3 Förord Då näringsterapeut Susanna Strandback och kostrådgivare Linda Hongisto på Folkhälsans förbund vintern 2010 presenterade sin idé om att främja de äldres intresse för matlagning och matglädje, upplevde jag att de kommit på en idé som gjorde det möjligt att nå ut till en målgrupp som knappt fått någon uppmärksamhet då det gäller stöd i kost- och näringsfrågor. De första nationella näringsrekommendationerna för äldre var lämpligt på kommande och då penningautomatföreningen RAY också upplevde ärendet aktuellt och kom med ett ekonomiskt bidrag var det bara att planera vidare och genomföra det projekt som fick namnet Matlusten. Nu, nästan fyra år senare, kan vi konstatera att satsningen inte varit förgäves; projektet har kunnat genomföras planenligt och med mycket goda resultat. I den här rapporten sammanställs projektet Matlusten och de olika skedena under de tre år projektet verkade. Rapporten innehåller en beskrivning av projektet, de resultat man nått fram till och en utvärdering av de centralaste delarna av projektet. Rapporten avslutas med projektledarnas egna reflektioner och kommentarer, vilka också är värdefulla med tanke på eventuella kommande, likartade projekt. Projektet Matlusten hade fem innehållsdelar som beskrivs i detalj i rapporten. Matskolorna, där de äldre aktivt kunnat förverkliga sig själva, var Matlustens mest centrala verksamhetsform. Matskolor har genomförts på flera olika sätt, men resultatet har alltid varit det samma: de äldre har genomgående visat sin uppskattning för att de fått ta del i en konkret verksamhet utgående från sina behov och sin verklighet. De övriga innehållsdelarna ledarutbildningar, föreläsningar, fortbildningar och slutfester har också varit framgångsrika och omtyckta. Efter varje kapitel i rapporten följer en sammanställning med det mest centrala innehållet för att underlätta läsandet för den som inte har möjlighet att läsa hela rapporten från pärm till pärm. Jag vill här i förordet framföra mitt tack till projektets referensgrupp som strategiskt fört projektet framåt och till den arbetsgrupp som sammankommit många gånger under projekttiden och utvecklat olika idéer. Ett speciellt tack går till Ulrika Skräddar, som gjorde sitt examensarbete inom ramen för projektet Matlusten. Hon kom med värdefull kunskap om hur projektet kan utvärderas. Det största tacket vill jag rikta till projektledarna Carina Blom och Hedvig Silén som med entusiasm och iver levt sig in i projektet och oförtröttligt fört ut Matlustens budskap till byar och städer, allt för att främja livskvaliteten för äldre. Det är många som fått ta del av Carinas och Hedvigs hälsofrämjande matbudskap och nu då projektet avslutats kan man gå till och ta del av projektets godbitar. Projektet lever vidare också via de matskolledare som utbildats i projektet och via de föreningar, medborgarinstitut m.m. som tagit in Matskolor i sitt program. Jag vill också rikta ett varmt tack till RAY för deras ekonomiska stöd. Inledningen till den här rapporten är skriven av Linda Hongisto och Susanna Strandback. De övriga kapitlen är skrivna av Hedvig Silén och Carina Blom. Jag hoppas att rapporten inspirerar till goda matstunder också framledes! Helsingfors, mars 2014 Per Lindroos Tack för att äldre får vara med! Avdelningschef Livsstilsfrågor, referensgruppens ordförande Folkhälsans förbund 1

4 1 Inledning och bakgrund Erhållit massor av information Vi lever allt längre och de äldres andel av befolkningen ökar hela tiden. Matlusten och näringsintaget hos äldre har en stor roll i att upprätthålla en god hälsa och livskvalitet. Trots att den äldres energibehov minskar behövs lika mycket näringsämnen som tidigare. Därför är det ännu viktigare att det serveras näringsrik mat och att den faktiskt blir uppäten. Har vi inte alla rätt till god mat i en trevlig miljö? Under Folkhälsans föreläsningar om kost för äldre kom det ofta frågor om vilka val man ska göra i affären och varför. Många äldre upplever att det är svårt att välja rätt livsmedel i affärernas allt större utbud av produkter och sålla bland alla hälsopåståenden. Det kan vara bra att påminna om att det i frysdisken finns bra produkter, till exempel färdigskurna grönsaker som är ett bra alternativ när det inte längre finns ork att själv skala och skära färska grönsaker. Vi funderade på hur vi kunde öka ensamma äldres intresse för bra matvanor, matlagning och matglädje. Vi kom fram till att någon form av träffar i små grupper där man tillreder och diskuterar mat och måltider tillsammans kunde vara ett bra sätt att sänka tröskeln för att laga mat hemma. Vi hoppades också att deltagarna skulle få nya sociala kontakter och i bästa fall nytt måltidssällskap. Det har visat sig att äldre med ett rikt socialt nätverk har bättre matvanor än personer som är mer ensamma. De första nationella näringsrekommendationerna för äldre i Finland kom våren 2010, men endast en kort sammanfattning fanns på svenska. Folkhälsan ordnade några föreläsningar på svenska för vård- och kökspersonal och vi märkte att många av dem som arbetar inom kosthåll och äldreomsorg inte kände till rekommendationerna. Vi ville därför sprida rekommendationerna genom projektet Matlusten och öka samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Som det står i näringsrekommendationerna för äldre har kosten en viktig roll för livskvalitet, funktionsförmåga och hälsa hos äldre. Mellan åren 2003 och 2005 pågick ett EU-projekt kring äldre och mat, Food in later life Mat på äldre dar. Efter EU-projektet startade Uppsala universitet matskolor i Sverige och producerade ett handledarmaterial för matskolor för äldre. De här matskolorna gav oss inspiration till att starta våra egna Matskolor för äldre som vill lära sig mera om mat och måltider tillsammans med andra. Matskolorna skulle innehålla lagom mycket information om hälsa, näring, förpackningspåskrifter, hygien och matlust och tröskeln att delta skulle vara låg. Andra inspirerande projekt som berör äldre och kost är bland annat Finlands minnesspecialisters Ravitsemus muistisairaan kodissa

5 Måltider ger möjlighet till trevliga gemensamma upplevelser. Vår förhoppning var att också Matskolorna skulle leda till positiva sociala sammankomster. Vi ville att Matskolorna skulle rikta sig till både män och kvinnor över 65 år, utan hänseende till tidigare erfarenhet av matlagning. Speciellt ville vi nå ensamstående äldre. Vi insåg snabbt projektets storskalighet och insåg att det behövdes någon eller flera som var engagerade att arbeta med detta på heltid. Recepten och upplägget skiljer sig något mellan de olika regionerna. Under projektets gång har projektledarna gjort projektet till sitt eget och Matskolorna har utvecklats så att de möter behovet på fältet. Eftersom vi arbetat med konceptet smakskola med alla sinnen tidigare ville vi också testa om det går att öka de äldres matglädje med sensorisk träning. Projektledarna testade olika smakskolövningar under projektet. Projektet Matlusten har varit ett fantastiskt tillägg till den verksamhet Folkhälsans förbund har för äldre. Eftersom det är många som arbetar med äldres hälsa har det funnits ett stort engagemang och många kontakter vilket också har hjälpt projektledarna. Trevligt sällskap vid matbordet betyder ofta ett bättre näringsintag. Vi ville att Matlusten skulle fokusera mycket på den sociala biten av ätandet; trevliga måltider tillsammans är en av våra viktigaste friskfaktorer! 2 Projektets mål och visioner En av målsättningarna med projektet Matlusten var att jobba för att förbättra kunskapen om äldres näringsbehov hos allmänheten. Vi ville sprida de nya näringsrekommendationerna och hjälpa till att få dem implementerade. Att nå ut med vårt budskap till personer som jobbar med äldre var också viktigt. Vi ville understryka vikten av en god och välbalanserad kost för äldre. En bra näringsstatus bland äldre stöder funktionsförmågan, humöret och också den kognitiva förmågan. Projektet Matlusten ska inspirera äldre personer till hälsosam kosthållning för att de ska kunna stärka sin hälsa och höja sin livskvalitet. Den som har god näringsstatus hålls pigg och kry och har möjlighet att bo hemma längre. För att uppnå detta måste man upprätthålla förmågan och glädjen att laga mat. Matlusten vill stödja de äldres matglädje och skapa trygghet kring deras matsituation. Vi vill öka de äldres praktiska färdighet att handla och tillreda mat och erbjuda 3

6 dem saklig information om livsmedelsinnehåll och om hur livsmedlen ska hanteras och förvaras. Samtidigt vill vi ge de äldre en möjlighet till social samvaro och motverka en eventuell känsla av ensamhet. Matlusten fungerar också som ett socialt nätverk. Vi vill i detta skede informera läsaren om att allt vi sade och gjorde inom projektet Matlusten baserar sig på de officiella näringsrekommendationerna för äldre. De senaste, och samtidigt de första, näringsrekommendationerna specifikt för åldersgruppen över 65 år publicerades våren 2010 av Statens näringsdelegation. Framöver i rapporten skriver vi kort näringsrekommendationer i stället för näringsrekommendationer för äldre personer. Mål och målgrupp De kortsiktiga kvalitativa målsättningarna: 1. Informera om näringsrekommendationerna 2. Ge tips och råd till en enklare och lättare mathushållning 3. Förbättra praktiska färdigheter 4. Ge saklig information om livsmedelsinnehåll 5. Öka kunskapen om hur livsmedel ska hanteras och förvaras De långsiktiga kvalitativa målsättningarna: 1. Förebygga undernäring och höja de äldres näringsstatus 2. Stödja de äldre i ett tidigt skede så att de kan bo kvar i sitt eget hem och behålla sitt oberoende genom god hälsa och funktionsförmåga 3. Ge äldre ett utökat eller nytt socialt nätverk De kvantitativa målsättningarna: 1. Ordna matskolor/år med deltagare i Nyland, Åboland och Österbotten 2. Nå 100 närståendevårdare/år med upplysning och information 3. Nå personer/år med innovativa seminarier om äldres kostbehov 4. På 6 kurser utbilda 60 ledare för Matskolor Målgrupp för projektet var 65 år fyllda personer i Nyland, Åboland och Österbotten. Man ville speciellt nå ensamstående personer och närståendevårdare. Matlusten ville också beakta synskadade personer. 4

7 3 Projektets verksamhetsformer Matlustens delar och skeden under de tre projektåren: Marknadsföring, utvärdering och förankring har gjorts fortlöpande under hela projekttiden. 3.1 Matskolor En Matskola är en kurs för personer som fyllt 65 år. Utgångspunkten är att en kurs har högst sex deltagare. Matskolan består av fem kurstillfällen à tre timmar. På varje kurstillfälle lagar gruppen mat och äter tillsammans. I Matskolan ingår ett butiksbesök. På kursen går man igenom näringsrekommendationerna. Ledaren berättar hur märkningarna på livsmedelsförpackningarna ska tolkas och hur mat ska förvaras. Deltagarna diskuterar smaksinne och aptit. Deltagarna får en hel del tips och goda råd. De lär sig hur man kan göra butiksbesök och matlagning enklare för sig. Efter teorigenomgången lagar de mat och äter tillsammans. Butiksbesöket är ett handlett studiebesök till matbutiken. Deltagarna har förberetts med att få information om råvaror och förpackningsmärkningar. I butiken får de stifta bekantskap med en hel del bra och enkla alternativ. Äldre vet sällan att det finns små påsar med torkade eller frysta grönsaker eller många slag av fryst fisk i portionsbitar eller tärningar. Deltagarna kan i lugn och ro jämföra alternativa produkter och få svar på sina frågor om enskilda produkter. Matskolor för synskadade ordnades i Österbotten. Dessa beskrivs i avsnitt 8.1 Resultatet av Matskolorna. I samma avsnitt nämns att en del regionala skillnader gällande Matskolorna uppstod under projektets gång. Nu vet jag bättre vad det finns i matbutiken 5

8 Sammandrag: Matskola Max sex deltagare/grupp Fem gånger à tre timmar + butiksbesök Teori Näringsrekommendationer Förpackningsmärkningar Smak och aptit Tips och goda råd Smakövningar Receptgenomgång Matlagning Gemensam måltid Bilaga 1a: Kursprogram för Nyland och Åboland respektive Österbotten. Bilaga 1b: Exempel på Matskolans recept. Har gett vidare av råden och tipsen 3.2 Föreläsningar: Bra mat för äldre Föreläsningarna bestod av en genomgång av näringsrekommendationerna, information om hur förpackningsmärkningar ska tolkas och om utbudet i matbutikerna samt tips om hur man kan göra butiksbesök och matlagning enklare för sig. Under föreläsningarna fick åhörarna en mängd tips och goda råd, om allt från kylskåpstemperatur till vad man ska göra om man tappar matlusten. Aptit, smaksinne och luktsinne diskuterades också. En Bra mat för äldre-föreläsning tog i allmänhet en och en halv timme. Sammandrag: Föreläsningarna Näringsrekommendationer Förpackningsmärkningar Enkla lösningar i butik och kök Tips och goda råd Smak och aptit Smakskola Hade nytta av att få veta att det finns små förpackningar med djupfrysta grönsaker 6

9 3.3 Ledarutbildning Ledarutbildningarna till Matskolorna marknadsfördes till personer som är intresserade av kost, hälsa och näringsfrågor och av att jobba med äldre. Deltagarna fick en heldagsutbildning. I Nyland och Åboland föreläste Folkhälsans kostrådgivare Linda Hongisto om näringsrekommendationerna och i Österbotten föreläste Folkhälsans sakkunniga i kost och hälsa Susanna Strandback. Projektledarna berättade om Matskolorna och om tanken med Matskolans recept. Vidare gick de igenom hur butiksbesöket genomförs. Deltagarna informerades också om allt förarbete de ska göra för att kunna starta en Matskola och hur de leder sin Matskola. Deltagarna i utbildningen fick laga mat och mellanmål tillsammans så som man gör i en Matskola. De fick också göra smakskolövningar. Efter kursdagen ska deltagarna kunna ordna och leda en Matskola enligt det koncept som utarbetats av projektet. Sammandrag: Ledarutbildningarna För personer intresserade av kost, hälsa och matlagning och av att jobba med äldre. En heldagsutbildning. Efter kursen kan ledaren ordna och leda en Matskola enligt Folkhälsans koncept. Bilaga 2: Utbildningsdagens program. 3.4 Fortbildning: Matlust från kök till mun Vi ville ordna innovativa fortbildningsdagar genom att sammanföra personal som representerar olika yrkesgrupper som jobbar med äldre och förmedla information om näringsrekommendationerna till dem. Vi ville också öka förståelsen för de äldres behov och rätt till önskemål gällande sin mat samt inspirera till att tillsammans ta ansvar för detta. Projektets fortbildningsdagar riktades till personer som arbetar med kost, vård och hemservice inom äldreomsorgen, alltså till personer som innehar en nyckelställning vad gäller de äldres matlust och näringsstatus. Projektet Matlustens fortbildningar var heldagsfortbildningar. Sammandrag: Fortbildningsdagarna Sammanföra olika yrkesgrupper inom äldreomsorgen Informera om innehållet i näringsrekommendationerna Bilaga 3: Fortbildningsdagarnas program. 7

10 3.5 Slutfester Inom projektet ville vi sammanföra matskoldeltagare, matskolledare och aktiva inom Folkhälsans lokalföreningar för att ytterligare stärka implementeringen av Matskolorna. Sammandrag: Slutfesterna Redogörelse över Matlusten Sammanföra matskoldeltagare, -ledare och föreningsfältet Bilaga 4: Program för slutfesterna. 3.6 Smakskola I inledningen till denna rapport framkommer att vi ville testa att göra smakövningar med våra deltagare. Smakövningarna, som vi kallade smakskola, baserar sig på saperemetoden. Sapere är latin och betyder att smaka, att lukta, att känna, att uppfatta smak. En smakupplevelse påverkas av flera av våra sinnen, inte endast av smaksinnet. Vi använder flera av våra sinnen för att göra en korrekt bedömning av det vi äter. Ursprungligen var metoden avsedd för barn och en av tankarna var att barn skulle lära känna sina sinnen och sin egen smak. Barnen skulle träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt och de skulle våga prova på nya produkter och rätter. Det här skulle leda till att barnen åt mer varierat och utvecklades till medvetna konsumenter. Vi utvecklade ett antal smakövningar som vi använde i projektets olika delar. Bilaga 5: Smakskolans övningar. 8

11 4 Projektets resurser Projektet planerades, ordnades och genomfördes av Folkhälsans förbund med penningautomatföreningen RAY som finansiär. RAY Arbetsgrupp Folkhälsans förbund r.f. Referensgrupp Projektledare Projektledare Under våren 2011 valde Folkhälsans förbund två projektledare för projektet Matlusten. Carina Blom anställdes som projektledare i Österbotten och Hedvig Silén i Nyland och Åboland. Projektledarna inledde sitt arbete den 2 maj Arbetsgrupp Till arbetsgruppen för projektet utsågs anställda på Folkhälsans förbund. De är sakkunniga inom områdena kost, äldre och hälsa. Arbetsgruppen har hållit möten vid behov, totalt 17 gånger under projekttiden. Projektet har haft stor nytta av de erfarna kollegernas omfattande sakkännedom. Arbetsgruppens medlemmar Helena Ahlers, sakkunnig i minne och hälsa Malin Grönros, koordinator för äldre och hälsa Pia Nabb, koordinator för äldre och hälsa Susanna Strandback, sakkunnig i kost och hälsa Linda Hongisto, kostrådgivare Per Lindroos, avdelningschef Livsstilsfrågor Hedvig Silén, projektledare Carina Blom, projektledare Referensgrupp Referensgruppen fick sin slutliga sammansättning under hösten Sammansättningen avviker något från den man tänkt sig enligt projektplanen. Referensgruppen har träffats i maj och november varje projektår med början hösten Medlemmarna har ställt sina kunskaper och erfarenheter till vårt förfogande och kommit med värdefulla åsikter och tankar för att vi på bästa sätt ska kunna leda projektet på ett ändamålsenligt sätt och nå ett lyckat resultat. 9

12 Referensgruppens medlemmar Majlis Kvist, representant för och styrelseledamot i Svenska pensionärsförbundet rf Satu Jyväkorpi, planerare vid Finlands Minnesspecialister rf Carola Ray, forskare vid Folkhälsans Forskningscentrum Maria Eklin, kostservicechef vid Folkhälsan Syd Ab Per Lindroos, avdelningschef Livsstilsfrågor vid Folkhälsans förbund rf Susanna Strandback, sakkunnig i kost och hälsa vid Folkhälsans förbund rf Linda Hongisto, kostrådgivare vid Folkhälsans förbund rf Hedvig Silén, projektledare Folkhälsans förbund rf Carina Blom, projektledare Folkhälsans förbund rf Sammandrag: Matlusten Finansierades av RAY, Folkhälsan stod för administration och ledning Projekttid Budget euro 2 projektledare 6 sakkunniga i arbetsgruppen 7 sakkunniga i referensgruppen 5 Marknadsföring av projektet En viktig uppgift redan i början av projekttiden var att sprida information om projektet. Synlighet i medierna Under 2011 skrev Åbo Underrättelser, Vasabladet, Syd-Österbotten, Pargas Kungörelser och Annonsbladet, som utkommer på Kimitoön artiklar om Matlusten. Båda projektledarna intervjuades i lokalradion i Åboland respektive Österbotten. Under sommaren fick projektet egna webbsidor på Folkhälsans webbplats. Under 2012 fick projektet synlighet i bland annat Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, några lokala nyhetstidningar och flera organisationers tidskrifter. Projektet syntes och hördes i Radio Vega, i tv-programmet Min morgon i Yle Fem och i lokala tv-kanaler skrev tidningarna om Matskolorna som då ordnades i föreningsregi. Mycket bra och upplysande artiklar kunde man läsa i bland annat Vasabladet, Borgåbladet och Annonsbladet. 10

13 Personliga besök och kontakter Vi besökte pensionärsföreningars månadsmöten, Folkhälsans lokalföreningar, träffpunkter för äldre, församlingars diakonissor, hälsocentralers diabetessköterskor samt vuxen- och medborgarinstitut och berättade om projektet. Vi skickade information till kommunernas hälsovård, äldreomsorg och äldreråd samt till hemserviceföretag och serviceboenden. Folkhälsans egna grupper för närståendevårdare, Coach 65+ och mimoselgrupper samt resurspoolen i Österbotten fick information om Matlusten-projektet. Projektet hade en infopunkt på friskvårdsmässan för seniorer i Österbotten. Vi hann med 26 större informationstillfällen med 400 åhörare under Var vi än presenterade projektet blev vi mottagna med stort intresse och hälsningen att det vi gör är mycket viktigt! Sammandrag: Matlusten syntes och hördes i dagstidningar, tidskrifter, radio och tv Projektledarna informerade kommuner, församlingar, medborgarinstitut, pensionärsförbundet och -föreningar, Folkhälsans föreningar och grupper 6 Materialproduktion Utöver informationsmaterial om projektet och dess Matskolor behövdes diverse material för själva verksamheten. Recept För Matskolorna behövdes en hel del material. Den viktigaste och mest omfattande biten var att utarbeta recept. Äldre personer äter små portioner, har behov av minst lika mycket näring som yngre och kan ha svårigheter med tuggandet. Vi utgick ifrån tanken att alla inte har en frys utan att en del endast har kylskåpets frysfack till sitt förfogande. Vi gjorde en enkät bland 39 slumpmässigt utvalda äldre och frågade dem om deras favoritmat. De fick lista de tre rätter de tycker bäst om. Resultatet från enkäten visade att husmanskost är omtyckt. Fisk i alla former var favoritmat och på andra plats kom rätter av köttfärs. Kållåda och 11

14 kåldolmar var populärt bland många och över hälften nämnde soppa eller specifikt någon viss soppa bland sina favoriter. Utgående från resultatet från enkäten utformades recepten. Vi ställde höga krav på recepten. De skulle svara mot näringsrekommendationerna för äldre och de skulle vara för två personer för att man inte ska behöva äta samma mat i flera dagar. Vi försökte utveckla enportionsrecept men det visade sig vara svårt, speciellt med ugnsrätter. Det var viktigt för oss att alla ingredienser skulle vara förmånliga och gå att få i minsta lilla bybutik. En annan tanke var att få in mera variation i kosten med olika sorters rätter. Detta främjar både matlusten och ätandet. Till recepten som vi utvecklade valde vi råvaror som underlättar matlagningen men som ändå har ett bra näringsvärde. Exempel på detta är frysta grönsaker, vilka är färdigt ansade, skalade och skurna. Recepten skulle vara lättlagade och rätterna skulle smaka bra. Förpackningarna skulle vara små och innehållet skulle gå att använda i flera av recepten för att minimera svinnet. Antalet ingredienser skulle vara så litet som möjligt. Det handlade alltså om vardagsmat som skulle vara god, näringsrik, lättlagad och prisvärd. Övrigt material För Matskolorna utarbetade vi ett teoripaket bestående av näringsrekommendationer, information om näringsinnehåll och förvaring samt en mängd tips och goda råd. Recepten och deltagarmaterialet delades ut i form av lösblad i mappar. På detta sätt kunde vi förbättra och uppdatera materialet under hela projekttiden. De framtida matskolledarna kan också få materialet på ett USB-minne. Vi konsulterade synpedagog Misa Möller 2 och koordinator för äldre och hälsa Pia Nabb 3 för att få hjälp med hur recept, frågeformulär och annat pappersmaterial ska utformas med tanke på personer med nedsatt syn. På de första Matskolorna frågade vi också deltagarna hur de upplevde materialets läsbarhet. Utvärderingsblanketter för Matskolorna utarbetades. Deltagarna skulle fylla i ett frågeformulär vid kursstart och ett då kursen var slut. Detta visade sig vara en mycket arbetsdryg fas. Redan i detta skede lekte vi med tanken att göra en utvärdering med en del av deltagarna ett år efter. Varje matskoldeltagare och -ledare fick ett eget orangefärgat förkläde. Vi skaffade diverse köksredskap att ha med oss. Vi kunde inte räkna med att alla kök där det skulle ordnas Matskolor skulle ha de redskap vi behövde. För ledarutbildningarna sammanställdes information om hur man genomför ett butiksbesök, om hur en Matskola genomförs, om ledarens uppgifter och om lämpliga tillvägagångssätt. 2 Folkhälsan Syd Ab 3 Folkhälsans förbund, tidigare rehabiliteringsrådgivare på Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f. i Österbotten. 12

15 Vi sammanställde Powerpointpresentationer och tillhörande åhörarmaterial. Broschyrer om kost och hälsa beställdes av organisationer inom området eller skrevs ut för att delas ut på föreläsningarna. Sammandrag: Materialproduktion Informationsmaterial Recept Utvärderingsblanketter Teorikompendium Powerpointpresentationer Åhörarmaterial Det här var jättegott. Det hade jag aldrig trott då receptet var så enkelt! Anskaffningar Köksredskap Förkläden Broschyrer 7 Avvikelser från projektplanen Inga ändringar gjordes i huvudmålen för projektet. Smärre ändringar gjordes i del- och etappmålen. En del benämningar ändrades. Om detta har årligen rapporterats till penningautomatföreningen RAY. 13

16 8 Resultat av projektet Matlusten Tack för alla tips om lättare lösningar! Under våren 2012 började organisationer och allmänheten få upp ögonen för projekt Matlustens verksamhet. De märkte att Matlusten har gedigen sakkunskap och förmedlar saklig information. Detta ledde till att projektledarna redan i slutet av det första verksamhetsåret fick önskemål om att ordna föreläsningar och fortbildningstillfällen. 8.1 Resultatet av Matskolorna Den viktigaste och mest konkreta uppgiften med tanke på framtiden var att utarbeta ett koncept för Matskolorna. Vi samlade våra idéer och testade dem i praktiken på sammanlagt nitton Matskolor. Hela processen från idékläckande till färdigt koncept tog över ett år. Konceptet Matskola Matskolkonceptet testades i en pilotmatskola i Österbotten och en i Åboland. Avsikten var att efter dessa göra ändringar och förbättringar. Sen skulle Matskolan ha sin form. I praktiken blev det ändå så att ändringar och förbättringar gjordes efter nästan varje kurs. Nu utgör konceptet en logisk helhet som består av teori om hälsosam mat, tips om enkla och praktiska lösningar, diskussion om näringsstatus, aptit och smak, matlagning och måltid i grupp samt ett butiksbesök. Alla som är intresserade får fritt använda vårt handledar- och deltagarmaterial. Det kan beställas av Linda Hongisto och Susanna Strandback på Folkhälsans förbund. Genomförda Matskolor Projekt Matlusten ordnade 19 Matskolor från hösten 2011 till slutet av år I dessa Matskolor deltog 95 personer. Könsfördelningen var 66 damer och 29 herrar och åldern från 65 till 97 år. Kom med för att jag inte tycker om maten i stadens låda. Vill börja laga mat själv Åldersfördelning: år: 40 deltagare, år: 43 deltagare, 85 år eller äldre: 12 deltagare En avsikt redan från början var att få Matskolorna att leva vidare efter projekttiden och att förankra verksamheten hos Folkhälsans lokalföreningar. Under 2013 ordnade tolv ledare 22 Matskolor i Folkhälsans föreningars regi. Kurserna hade sammanlagt 131 deltagare. Under detta år kunde Folkhälsans lokalföreningar ansöka om verksamhetsbidrag från Folkhälsans förbund för en Matskola, detta utöver det normala ansökningsförfarandet för verksamhetsbidrag. Föreningarna kunde tack vare detta starta Matskolor i snabb ordning. Projektledarna hjälpte ledarna med kontakten till lokalföreningarna, med marknadsföringen och med att komma igång med verksamheten. 14

17 I dessa Matskolor betalade deltagarna för ingredienserna. Kostnaden låg på euro för en kurs. Deltagarna fick ta hem den mat och de ingredienser som blev över. Sammandrag: Matskolor nov 2011 dec Matskolor av vilka 22 i en Folkhälsanförenings regi 226 deltagare Utöver dessa ordnade medborgarinstitutet i Malax en Matskola enligt Folkhälsans koncept Nu har jag mindre dåligt samvete över matlagning Matskolorna blev en trevlig mötesplats för deltagarna. Med stigande ålder tunnas det forna kontaktnätet ut och Matskolan bidrog till att äldre kunde knyta nya kontakter. Att äta i sällskap vid ett vackert dukat bord ger matglädje. Matlusten ökar och man äter mera. Vi diskuterade nyttan och glädjen av att få äta i sällskap och försökte inspirera dem som oftast äter ensamma att söka sig måltidssällskap. Projektet hade möjlighet att upplysa om att det finns trygga och praktiska lösningar på många svårigheter som äldre kan ha i sitt hem. Vi hade med oss en uppsättning ergonomiska köksredskap och andra hjälpmedel som deltagarna använde eller åtminstone testade vid varje kurstillfälle. Vi har förevisat de ergonomiska redskapen i många olika sammanhang där vi rört oss. Vi passade också på att uppmärksamma delta g- arna på att de flesta köksattiraljer finns i många olika utföranden och att man ska vara noga med att välja det som passar en själv bäst. Deltagarna använde köksredskap av olika modell, form och färg. På grund av regionala skillnader och olika praktiska förutsättningar utvecklades Matskolorna lite olika i Österbotten och södra Finland. Också projektledarnas personlighet och deltagarnas önskemål spelade in. Grunden och principen var densamma, men det blev skillnader i det praktiska utförandet. En skillnad är recepten. Projektet utvecklade två receptsamlingar, en i södra Finland och en i Österbotten. 15

18 Matskolor för synskadade Två av projektets Matskolor riktade sig till synskadade äldre personer. De flesta av dem levde ensamma och alla hade fått sin synnedsättning klassad som en synskada. Den första Matskolan för synskadade fick hjälp av en assistent. En volontär läste in Matskolans teoridel och recept på CD. Några av deltagarna som hade levt länge med sin synnedsättning hade kommit på olika strategier för att klara av sin matlagning. De delade gärna med sig av sina erfarenheter till de övriga deltagarna. Matskolorna passar också för synskadade. Då fokuserar man på de delar som dessa deltagare har mest nytta av, exempelvis att lära sig använda livsmedelsprodukter som inte kräver förarbete. I Matskolan för synskadade har också olika hjälpmedel lyfts fram, t.ex. en äggklocka anpassad för personer med nedsatt syn och en talande våg. Strategier som att märka kryddburkar med taktila bokstäver eller punktskrift diskuterades. Butiksbesöket inspirerade deltagarna att berätta om de svårigheter de brukar stöta på i matbutiken. Dessa var bland annat: Synhandikappet gör det ännu krångligare att ta sig till butiken och att transportera hem mat. Butikerna har personal som ger service men de har oftast inte den specialkompetens som behövs för att kunna bemöta och hjälpa en synskadad på ett bra sätt. Det är svårt att vara en medveten kund och ta del av informationen och jämföra priser på livsmedelsförpackningarna när man inte ser. En helt blind person klarar inte av ett butiksbesök utan sin personliga assistent. Sammandrag: Två matskolor för synskadade med nio deltagare Anpassad kurs med fokus på livsmedel som underlättar matlagningen Informativt butiksbesök, svårt för en synskadad att få info om nya produkter På kartan på nästa sida syns de 33 orter där de sammanlagt 41 Matskolorna ordnades mellan november 2011 och december 2013: 16

19 17

20 Matskolorna lever vidare Intresset för projektets Matskolor var stort. Många av Folkhälsans lokalföreningar ordnade egna Matskolor under projekttiden. Verksamheten ses som ett bra komplement till de övriga aktiviteter som ordnas för äldre inom Folkhälsan. Folkhälsan har hundra lokalföreningar. Av dessa har hela 20 stycken planerat in sammanlagt 24 Matskolor för år Vi är mycket nöjda med detta resultat eftersom många lokalföreningars verksamhet riktar sig endast till barn och unga. Utöver dessa Matskolor i föreningsregi tar medborgar- och arbetarinstituten i åtminstone Åbo, Pargas, Närpes och Malax upp Matskolor enligt Folkhälsans koncept i sitt program under Folkhälsans förbund har utsett Susanna Strandback och Linda Hongisto att koordinera matskolverksamheten i fortsättningen. Sammandrag: Planerade Matskolor Folkhälsanföreningar ordnar 24 Matskolor 4 medborgar- och arbetarinstitut ordnar Matskolor enligt Folkhälsans koncept Jag har alltid haft termometer i kylskåpet. Och nu vet jag vad den ska visa! 8.2 Resultat av föreläsningar Projektet nådde en stor skara människor med information om vad som enligt näringsrekommendationerna är bra mat för äldre. Största delen av deltagarna på föreläsningarna var äldre kvinnor. Vi försökte uppmuntra också yngre personer att delta. Vi ansåg att det skulle vara bra att få med barn och barnbarn på föreläsningarna då det ändå ofta är de som kontrollerar och fyller på sina anhörigas kylskåp. I Österbotten bjöds projektledaren in som föreläsare till grupper och föreningar. I Nyland och Åboland hölls föreläsningarna enligt två olika modeller. Antingen var projektledaren inbjuden till en grupp, som i Österbotten, eller så tog projektledaren initiativ till en föreläsning och ordnade hela tillfället från början till slut. Vid tre sådana tillfällen bjöds hjälpmedelsfirmor in för att förevisa ergonomiska redskap och hjälpmedel. Givande samarbeten gjordes både i Åboland och i Österbotten. Projektledarna fick föreläsa i interaktiv tv med åhörarna sittande vid sina hemdatorer. I Åboland gjordes detta i samarbete med projektet VIRTU 4, som riktade sig till ensamma äldre i skärgårdarna i Åboland, Åland och Estland. I Österbotten gjordes samarbetet med projektet Trygghet i hemmet dygnet runt 5, som riktade sig till ensamma äldre i byarna runt om i södra Österbotten. På detta sätt kunde projektet Matlusten nå äldre som bor isolerat och därför inte hade kunnat delta. Några föreläsningar hölls på två språk. Åhörarmaterialet översattes till finska

21 Sammandrag: Bra mat för äldre-föreläsningar Från Lovisa i öst till Iniö i väst och Karleby i norr 2011: 12 föreläsningar med 250 deltagare 2012: 50 föreläsningar med 1500 deltagare 2013: 17 föreläsningar med 420 deltagare 2014: flera föreläsningar hålls under första halvan av året Genom samarbete med andra projekt nådde vi äldre som bodde isolerat på landet eller i skärgården 8.3 Resultat av ledarutbildningar Ledare utbildades vid fem tillfällen i Österbotten: i Jakobstad, i Närpes och tre gånger i Vasa. I södra Finland ordnades utbildningar i Helsingfors, Sibbo, Karis, Pargas och Västanfjärd. Fram till slutet av år 2013 har projektet utbildat totalt 71 ledare. I Åbo utbildas i januari 2014 ytterligare fem nya ledare. Vi har alltså en bra geografisk spridning på våra ledare. Också mängdmässigt ligger vi bra till: enligt projektplanen skulle sextio ledare utbildas. Alla utbildade ledare kommer inte att ordna en Matskola, men de kommer att sprida sin inspiration och idéerna de fick till sina arbetsplatser, nätverk och familjer. Det är en stor vinst för dem som får ta del av deras kunskap och intresse för kost och hälsa. I projektplanen talas om frivilliga ledare för Matskolor. Vi ställde oss tveksamma till hur det skulle lyckas att få ledare att ställa upp frivilligt eftersom arbetsinsatsen för en Matskola är omfattande. Arbetsinsatsen med att förbereda själva kursen och de enskilda kursgångerna och att leda kursen motsvarar i det närmaste en arbetsvecka. Vi fick förståelse för vår synpunkt från ledningen för Folkhälsans förbund. Så småningom bestämde ledningen att ett arvode kunde betalas ut till matskolledarna. Under projekttiden fick ledarna 500 euro per kurs och kilometerersättning. Många ledare inledde ett aktivt samarbete med våra lokalföreningar för att ordna Matskolor. Sammandrag: Ledarutbildningarna 76 ledare utbildades vid elva tillfällen Under 2013 har 12 ledare hållit 22 Matskolor I fortsättningen kommer Folkhälsans sakkunniga i kost och hälsa och kostrådgivare att vid behov utbilda ledare enligt det koncept som utarbetats inom projektet. Jag fick en massa tips hur man kan förenkla matlagning och hurdana svårigheter seniorer kan ha med tanke på mat 19

22 8.4 Resultat av fortbildningar Vi hämtade inspiration ur Finlands minnesspecialisters 6 digra material om kost och hälsa. Kompetenta och inspirerande sakkunniga inom olika områden ställde upp som föreläsare. Matlustens fortbildningsdagar svarade mot och fyllde ett tydligt behov. Fortbildningsdagar ordnades på fyra orter: Helsingfors, Pargas, Närpes och Jakobstad. Sammanlagt deltog 196 personer, vilket är ett bra resultat med tanke på förminskade personalstyrkor och vikariestopp inom äldreomsorgen. Yrkesfördelningen låg jämn mellan kost- och vårdpersonal men med ett mindre antal personer från hemservicen. Fortbildningsdagarna var uppskattade speciellt för att de erbjöd deltagarna möjlighet till kontakt över sektorgränserna. När personal från olika verksamhetsområden möts och får diskutera ökar förståelsen för de andra yrkesgruppernas utmaningar och deltagarna inspireras till att söka gemensamma lösningar. Efteråt fick vi höra att förändringar hade varit lätta att genomföra och att de inte hade krävt extra resurser. Dessa fyra fortbildningsdagar som ordnades av projektet Matlusten inspirerade äldrevårdspersonal att kontakta oss med önskemål. Hemvården i Borgå önskade fortbildning för sin personal. Projektet ordnade en halvdags fortbildning för dem i vilken 22 hemvårdare deltog. I samarbete med Folkhälsan Botnia har två halvdags fortbildningar ordnats för personal på Folkhälsans gruppboende i Korsholm och servicehem i Karleby. Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård K5 inspirerades att ordna en fortbildning i augusti 2013 för personal inom äldreomsorgen i södra Österbotten. Folkhälsans Susanna Strandback och Carina Blom inbjöds som föreläsare. I januari 2014 ordnades en motsvarande utbildning för förmän inom äldreomsorgen i K5-området. Sammandrag: Fortbildningsdagarna erbjöd kontakt över sektorgränserna kost-, vård- och hemservicepersonal 196 deltagare Helsingfors, Pargas, Närpes och Jakobstad Fick idéer hur köket och vårdpersonalen kunde samarbeta bättre tack vare denna dag

23 8.5 Resultat av slutfester Hösten 2013 ordnade projektet tre slutfester. I Nyland deltog 40 personer, i Åboland 48 och i Österbotten 90 personer. Vi sammanförde lokalföreningsaktiva och matskoldeltagare- och ledare för att ytterligare öka Matlustens chanser att leva vidare. Samtidigt ville vi bjuda in personer som hjälpt till att förverkliga projektet, bland annat föreläsarna från fortbildningsdagarna och medlemmarna i arbetsoch referensgrupperna. Samarbetsparter och personer i nyckelställning bjöds in. Deltagarna bjöds på en presentation av vad projektet åstadkommit. Projektets olika skeden presenterades genom en bildkavalkad. Slutfesterna förgylldes med hjälp av de kulturella inslag som nämns i projektplanen. Sammandrag: Slutfesterna Sammanförde matskoldeltagare, -ledare och föreningsfältet 178 deltagare Esbo, Korsholm och Åbo 8.6 Övriga resultat Ovan har vi presenterat resultaten för projektets fem delar. Utöver dessa resulterade projektet i en hel del både väntade och oväntade resultat. I enlighet med projektplanen spred vi information om näringsrekommendationerna. Ett avsnitt i rekommendationerna handlar om munhälsa. Under projektets gång lärde vi oss hur viktig en god munhälsa är med tanke på näringsstatus och därmed hälsa och funktionsförmåga. Denna insikt kunde vi förmedla både till seniorerna själva och till personal inom äldrevården. I avsnitten nedan berättar vi både om dessa väntade resultat och om oväntade resultat som projektet Matlusten ledde till. Öka kunskap om näringsrekommendationerna Projektet har spridit information om näringsrekommendationernas existens och innehåll. Föreläsningarna och Matskolornas teori gick ut på att presentera innehållet i rekommendationerna för deltagarna. Vidare har information om näringsrekommendationerna förmedlats till de nya ledarna och till de yrkesmänniskor som deltog i fortbildningsdagarna. Näringsrekommendationerna finns på finska i sin helhet både i bokform och på Statens näringsdelegations hemsida. Det enda som finns på svenska är ett kort sammandrag på hemsidan. Av sammandraget framkommer knappast något som ger konkret vägledning om hur äldres kost borde komponeras. Då vi rörde oss i svenskbygderna märkte vi att köks- och vårdpersonal som lever och jobbar på svenska inte alltid vet att det finns näringsrekommendationer specifikt för äldre. En del kände till att det fanns rekommendationer, men kände endast flyktigt till innehållet. 21

24 Enligt näringsrekommendationerna är det speciellt viktigt att äldre får tillräckligt med energi, protein, näringsämnen, D-vitamin, fibrer och vätska 7. Fakta: Information om näringsrekommendationerna spreds till över personer under perioden oktober 2011 till och med januari 2014 Nu vet jag bättre vad som är bra Information om vikten av god munhälsa I näringsrekommendationerna lyfts även betydelsen av god munhälsa fram. En försämrad tandstatus kan bidra till problem vid ätandet (Lövenstam, 2011). Svårigheter att äta leder lätt till en dålig näringsstatus och i värsta fall till undernäring. Undernäring igen leder till en försvagad munhälsa. Ett enkelt sätt att värna om sin munhälsa är att stoppa syraattackerna i munnen. Projektet lärde ut att man alltid ska tugga på nötter eller en bit ost eller suga på xylitoltabletter efter att man ätit eller druckit någonting annat än vatten. Nötter innehåller goda fetter, proteiner och fibrer, alltså det som näringsrekommendationerna förordar. Varje måltid på en Matskola i Åboland och Nyland avslutades med nötter eller mandlar. En gång på varje kurs fick deltagarna smaka på nötter som blötts i vatten i några timmar. Nötterna blir då mjukare och är lättare att äta för dem som har problem med tänderna. Ökad insikt om risken för undernäring Då projektet började år 2011 talades det mycket i medierna om äldres undernäring. Problemet kvarstår. Matlusten har genom sin verksamhet bidragit till att denna insikt spridits till yrkesmänniskor och till äldre själva. Med stigande ålder avtar signalerna för hunger och törst. Kunskapen om åldersförändringarnas negativa inverkan på matlust och aptit blev en tankeväckare för många äldre. Med en ökad medvetenhet kommer insikten att en bra kost har en positiv inverkan på hälsan. De äldre som deltagit i föreläsningar har inte vetat hur mycket näringsämnen och energi de behöver. De har inte känt till sitt proteinbehov och att de borde äta många gånger per dag oberoende av om de känner hunger eller inte. Nu vet anhöriga som nåtts av projektet vad de har rätt att fordra för sina äldre släktingar som ligger på sjukhus eller långvård. Bättre livskvalitet för äldre Jag äter mera grönsaker numera Anna K. Forsman, som har forskat kring äldre och ensamhet, har kunnat peka på att ensamma äldre löper en större risk för att drabbas av depression. Forsman skriver i sin doktorsavhandling The Importance of Social Capital in Later Life (2012) att äldre människor behöver ställen där de kan träffas och ha meningsfulla aktiviteter. Det är viktigt att få känna sig delaktig i ett sammanhang

25 Matskolorna utgör sådana mötesplatser. De personer som deltog i den utvärdering som gjordes ett och ett halvt år efter Matskolan berättade att de hade uppskattat informationen om kosten men att det hade känts lika viktigt för dem att hitta sällskap. Deltagare som hade blivit ensamma berättade att de insett att sällskap är viktigt för deras välbefinnande. Matskolorna har en hälsofrämjande inverkan på deltagarna. Med ett rikare socialt liv ökar livskvaliteten, medan känslan av ensamhet minskar. För deltagare som av en eller annan anledning inte kunde delta var saknaden stor. Det kom tydligt fram att de upplevde att de gick miste om ett viktigt evenemang. Deltagandet i en Matskola stimulerar den äldres kognitiva förmåga. Många äldre var nedstämda då de kom till Matskolan. Att få tillreda mat tillsammans med andra och sedan sätta sig vid ett vackert dukat bord i trevligt sällskap har en positiv inverkan på humöret. Några äldre sade att deltagandet i Matskolan var bra träning för minnet och koncentrationsförmågan. För närståendevårdare innebar Matskolan ett avbrott i vardagen och en paus i vårdarbetet. Matskolan gav dem nya idéer och infallsvinklar om hur de kan hantera matsituationen hemma. Matskolan innebar hjälp för två personer. Många närståendevårdare skulle gärna ha deltagit i Matskolan men hade svårt att lösgöra sig. Vi såg närståendevårdare som var trötta och stressade då de kom och efter en stund var glada och koncentrerade på matlagningen. Tänkvärt: Det finns personer som lever allena men inte känner sig ensamma. Det finns personer som deltar i många aktiviteter men ändå känner sig ensamma. Det är ofta svårt att hitta den som är ensam. Ofrivillig ensamhet drabbar allt fler. Har varit på gott humör efter varje träff, så fint att laga mat med andra människor Matlusten nådde deltagare med funktionsnedsättning Utöver synskadade hade Matskolorna deltagare med andra typer av funktionsnedsättning. Kurserna hade deltagare som blivit rörelsehindrade efter en stroke eller som på grund av hög ålder mist delar av funktionsförmågan. Gruppstorleken minskades då flera deltagare använde rullator. 23

26 Vi är mycket glada över att personer med funktionshinder vågade sig på att delta i Matskolorna. På det här viset nådde projektet ut till personer som lätt blir isolerade av praktiska orsaker. Matlusten Matcirkel Som ett led i strävan att försöka få Matskolan att leva vidare gjordes ett samarbete med Svenska studiecentralen (SSC) 8 och Vasa svenska församling. Planen var att skapa en verksamhetsform som skulle ha låga kostnader och där tröskeln att delta är låg. En grupp som hade gått projektets Matskola skulle få en fortsättning i form av en SSC-studiecirkel. Församlingen ställde upp med utrymmen. Så länge gruppen hade en frivillig ledare med ansvar för verksamheten fungerade allt bra. Ansvaret för matcirkeln skulle flyttas över på deltagarna själva. De skulle turvis ta ansvar för recept, råvaror och kök. Det visade sig ändå att det här konceptet inte fungerade. Deltagarna ansåg att de inte vågade förbinda sig att ta ansvar för cirkeln på grund av ålder, hälsa och oförutsedda förhinder. En grupp behöver alltid ha en namngiven ledare eller ansvarsperson för att en fortsättning ska kunna garanteras. Matskolor på två språk Projektet lockade även finskspråkiga personer. På några orter hölls Matskolorna på två språk. Materialet översattes inte utan ledarna eller de andra deltagarna hjälpte med tolkning vid behov. Konversationen fördes spontant på två språk. Det var enbart berikande att ha också finskspråkiga deltagare. Deltagarna lärde sig mat- och kökstermer av varandra. Pakastekasvikset ja ergonomiset välineet hieno juttu! Medvetna konsumenter Projektets föreläsningar och Matskolor inspirerade deltagarna att komma med åsikter om produktmärkningar och matbutiker. Vi fick höra väldigt många och väldigt kritiska åsikter. Vi understödde deltagarna och uppmuntrade dem att kräva nytänkande av köpmännen. Vi skulle gärna ha fört åsikterna vidare till minuthandeln och producenterna men till det räckte inte projektets resurser. Det finns behov av ett projekt inom detta område. Vi tror att det så småningom kommer att ske förändringar då skaran av dem som behöver tillämpade lösningar ökar. 8.7 Smakskola för att utveckla smaksinnet och luktsinnet På projektets föreläsningar fick deltagarna göra en övning med mörk och ljus choklad. I denna övning använder man alla sina fem sinnen. Man jämför färg och lukt. Man noterar hur det låter då man biter i ljus respektive mörk choklad. Man känner efter hur chokladen smälter i munnen och man fäster sig vid vilka grundsmaker som finns eller saknas i chokladen. En programpunkt på fortbildningsdagarna var smakskola. I Nyland och Åboland bjöd projektet på smakprov på våra fem grundsmaker: surt, sött, salt, beskt och umami. Deltagarna smakade cirkelrundturen-matlustenmatcirkel 24

27 på citron, torkade blåbär, oliver, mörk choklad och parmesan. I Österbotten handlade övningarna om doft, färg och form. I Matskolorna valde vi att ta med smakskola av flera orsaker. En del var hungriga då de kom till Matskolan så det var lämpligt med ett litet mellanmål genast i början av varje kurstillfälle. Övningen är rolig och får igång diskussionen. Med tanke på att smaksinnet och luktsinnet kan försvagas med åldern är det en bra övning för att komma underfund med var man riktigt står. Vi använde övningarna också som ett sätt att introducera exotiska frukter och grönsaker. Begreppet sapere och idén med smakskola var ny för matskoldeltagarna. De upplevde att smakskolövningarna var spännande och roliga. Många konstaterade att deras smaksinne och luktsinne försvagats. Många aha-upplevelser med sapereövningen Roligt att ha provat äta sådant jag aldrig förr smakat! 8.8 Jämförelse av kvantitativa mål och resultat I projektplanen talas om att ordna ett visst antal tillfällen per år. Det första projektåret gick till stor del till förberedelser och marknadsföring. Den egentliga verksamheten kom igång på senhösten Kvantitativa resultat fram till slutet av januari 2014: Verksamhetsform Antal tillfällen Antal deltagare Antal deltagare förverkligade förverkligade planerade Matskolor av vilka minst 14 var närståendevårdare Föreläsningar Föreläsningar för närståendevårdare * 200 Ledarutbildning Fortbildning Slutfester *) Antalet närståendevårdare som nåddes av projektet är sannolikt större. 175 närståendevårdare deltog i tillfällen som ordnades specifikt för dem. Vi känner inte till hur många närståendevårdare som deltog i de övriga 77 föreläsningarna. 25

28 9 Utvärdering Utöver alla ovan nämnda resultat ledde Matlusten också till ett samarbete med studerande Ulrika Skräddar. Hon inspirerades av vårt projekt och ville göra sitt examensarbete i samarbete med oss. Efter diskussioner utkristalliserades alternativet att hon sammanställer en manual 9 över hur utvärderingen av projektet kunde göras. Frukten av samarbetet syns i den här rapporten. Enligt Skräddar är utvärderingens två huvudgrupper formativ och summativ utvärdering. Formativ utvärdering strävar efter att ändra eller förbättra en intervention. Det används ofta i nya projekt där projektets mål är klargjort och syftet med utvärderingen är att justera projektet så att man når målet. Under hela projekttiden utvärderade vi kontinuerligt det vi gjorde. Vid behov gjorde vi ändringar. Matskolornas innehåll filade vi på nästan lika länge som vi själva ledde dem. Föreläsningarna och ledarutbildningarna genomgick samma process. Vi hade inte samma möjlighet med fortbildningsdagarna och slutfesterna eftersom de utgjorde några enstaka tillfällen. Summativ utvärdering fokuserar på vad ett projekt har åstadkommit. Då man använder den här metoden får man en slutrapport om ett projekts resultat. Skräddar ger förslag på ett antal utvärderingsfrågor som svarar mot målsättningarna i projektplanen. En av frågorna lyder: Har deltagarna uppnått bättre näringsstatus? Hon konstaterar att frågan är mycket tidskrävande att utvärdera. Den skulle sträcka sig över flera år, speciellt om man ville ta reda på om projektet har medfört förkortade sjukhusvistelser och lägre sjukvårdskostnader. Den frågan får vi inte svar på inom detta projekt. En annan relevant fråga skulle vara att undersöka om tid och pengar använts ändamålsenligt. Skräddar konstaterar att kostnads- och lönsamhetsanalyser för hälsofrämjande projekt är svåra att göra. Då borde man kunna mäta en äldre persons näringsstatus eller trygghetskänsla i pengar. I sin manual föreslår Skräddar ett antal metoder för att utvärdera de olika frågorna. Vi använder oss av följande metoder i utvärderingen: enkäter, statistik och uppföljning av deltagarna. Hon föreslår också intervjuer med projektledarna som en metod. Vi valde istället att sammanställa våra anteckningar från projekttiden. På det sättet får vi framfört det vi själva tycker är väsentligt att ta upp. 9.1 Utvärdering av Matskolorna För varje Matskola i projektets regi samlades information in, dels om hur Matskolan upplevdes av deltagarna, dels om hur deltagarnas vanor ändrades, om de överhuvudtaget ändrades. Vi ville samtidigt få deltagarna att reflektera över om de var i behov av matsällskap. Min matlagning har blivit mångsidigare I anmälningsblanketterna frågade vi efter deltagarnas ålder och om de var ensamstående. Vi kan konstatera att projektet rätt väl nådde målgruppen ensamma äldre. Av de 95 personer som deltog i projektets egna Matskolor var 61 ensamstående personer. De ensamstående utgjorde 64 % av deltagarna. 9 Kartläggning av utvärderingsmetoder för projektet Matlusten 26

29 Startfrågor Varje Matskola började med att deltagarna fyllde i startfrågor. Den första varianten av frågeformuläret var rätt omfattande då vi ville göra en noggrann kartläggning av deltagarnas utgångsläge och vanor. Detta frågeformulär visade sig vara för besvärligt och tidskrävande att fylla i. Startfrågorna omarbetades och testades under kommande Matskolor. Det slutliga frågeformuläret var kort. Vi begränsade det till att fråga vad deltagarna hade behov av att lära sig och vad de hade för förväntningar på Matskolan. Utöver detta ville vi ha svar på frågorna Jag vill veta mera om matställen i mitt närområde och Jag vill veta mera om var jag kan hitta måltidssällskap. Dessa två frågor var närmast tänkta att väcka diskussion om vad deltagarna kan göra om de känner sig ensamma. En del deltagare bodde på orter där det inte fanns matställen och vi kunde därmed inte ge dem några tips. På en del Matskolor fick deltagarna listor över matställen med öppethållningstider och detaljkartor. På kurserna diskuterades hur man kan lösa problemet med brist på sällskap. Tabell över deltagarnas önskemål inför kursen: Jag vill lära mig mera om: Andel: Vad som är hälsosam mat 78 % Praktisk matlagning 64 % Vad förpackningsmärkningarna innebär 64 % Utbudet i matbutikerna 44 % Hur jag ska förvara mat hemma 36 % 82 % av deltagarna svarade på startfrågorna. Bilaga 6: Blanketten med startfrågor och de fritt formulerade önskemålen. 27

30 Slutfrågor Matskolornas femte och sista träff ordnades fyra till åtta veckor efter den fjärde träffen för att deltagarna skulle hinna tillämpa sina nya kunskaper och därmed kunna utvärdera dem. Vi bad dem också utvärdera själva kursen. Vi ville inte skapa mera förvirring hos deltagarna med tanke på senaste års livliga kostdebatter. Ur nedanstående tabell kan vi utläsa att vi lyckats förmedla information utan att öka otryggheten kring frågor om hälsosam mat. Jag förstår bättre vad texterna på förpackningarna innebär 88 % I det stora hela känner jag mig tryggare och säkrare med min matsituation 85 % Jag tycker matlagning känns lättare än förut 85 % Jag hittar lättare lämpliga varor i matbutiken 80 % Numera väljer jag hälsosammare varor i matbutiken 76 % Jag vet bättre hur mat ska förvaras hemma 75 % Det var den bästa kurs jag någonsin gått på! 89 % av deltagarna svarade på slutfrågorna. Av de svarande var det endast få som svarade nekande på någon eller några av frågorna. Då motiverade de flesta sitt svar med att de hade i frågavarande kunskap från förut. Alla var mycket nöjda med själva kursen. Många sade att de fått nya idéer och mycket information och de flesta ansåg att butiksbesöket var mycket bra. Många sade att kursen var mycket lyckad. Bilaga 7: Blanketten med slutfrågor och fritt formulerade kommentarer. Ett år efter-frågor Redan i ett tidigt skede blev vi nyfikna på att få veta om Matskolan haft inverkan på deltagarna på lite längre sikt. Vi sammanställde ett frågeformulär och bjöd in ett antal deltagare på träff ett och ett halvt år efter avslutad kurs. I södra Finland valdes deltagarna från två Matskolor. Det var den fjärde och den femte gruppen, så matskolkonceptet hade redan klart tagit form. Grupperna valdes så att de fanns nära varandra geografiskt och så att de hade varit så stora som möjligt. Nio personer deltog i utvärderingstillfället. I Österbotten valdes den första och andra Matskolgruppen. Den andra gruppen hade deltagit i en fortsättningskurs som ordnades av Folkhälsans lokalförening i Korsholm. Elva personer deltog. Alla 20 deltagare önskade sig en fortsättning på Matskolan. Motiveringarna till detta var: för att få lära mig mera för att få lära mig laga flera lättlagade rätter för att få vara med i en grupp för att få mera nya idéer och inspiration för att få mera kunskap och mera gemenskap. 28

31 På frågan: Har du fortfarande nytta av att Du deltog i en Matskola? svarade alla ja. En deltagare skrev att det mesta fortfarande är i färskt minne och att när man har börjat tillämpa det så hänger det med. Deltagarna meddelade att Matskolans sociala effekter fortfarande kändes viktiga. Alla hade känt varandra från förut eftersom de bodde på små orter. Inga nya kontakter hade alltså skapats men de hade en ny gemensam erfarenhet. På frågan vad som var det viktigaste med Matskolan angav de flesta den sociala gemenskapen. Utöver det nämndes: Det känns mera Tipsen. positivt med Att lära sig nya saker. matlagning än Att se att det kan vara roligt att laga mat. förut Att mat smakar bättre i sällskap. Att Matskolan fungerar som koncentrations- och minnesträning. Att Matskolan är bra verksamhet på landsbygden eftersom det mesta ordnas i tätorter. Vid diskussionen i samband med detta utvärderingstillfälle fick vi veta att några använder Matskolans receptsamling regelbundet. En del använder recepten dagligen och en del använder dem sporadiskt som inspirationskälla. Några deltagare har använt alla recept de fick på kursen. De flesta har fortsatt att använda råvaror som de stiftade bekantskap med i Matskolan. De har också fortsatt att använda sig av tipsen om enklare matlagningsmetoder. Intresset för att följa med utbudet i matbutiken sitter kvar. De flesta meddelade att de fortsatt att fästa uppmärksamhet vid produkternas kvalitet och fortsatt att göra sina val på basis av det. Några berättade att de åt oftare för att få mera näring i sig. Medvetenheten om riskerna med ett för lågt näringsintag satt kvar. Bilaga 8: Blanketten med ett år efter -frågorna och de svar som inte redovisats ovan. Matskoldeltagarnas kommentarer De deltagare som saknade matlagningskunskap tyckte att kursen var för kort. De hade velat öva mera för att få bättre självförtroende. De yngre pensionärerna som deltog i Matskolorna sade att det var en förmån att få kunskap om kost och hälsa i god tid. De ansåg att insikten om matens betydelse för hälsan leder till ett hälsofrämjande tankesätt. Några deltagare berättade att de inte hade börjat laga mat i någon större utsträckning men att de istället hade beställt matservice eller hade börjat gå ut och äta för att de hade blivit medvetna om att en god kost och gott sällskap främjar hälsan. En del av deltagarna var å andra sidan missnöjda med kommunens matservice och kom på kurs för att lära sig att laga bra mat själva. Några berättade att de i och med kursen fick ökat självförtroende och nu vågar delta i en matlagningskurs på ett arbetar- eller medborgarinstitut vilket de drömt om, men inte vågat sig på förut. Över lag var deltagarna mycket nöjda och många konstaterade att de fått vara med om någonting helt enastående. Bilaga 9: Mera kommentarer av matskoldeltagarna; användes som reklam för Matskolor. 29

32 Butiksbesök Butiksbesöken ordnades antingen i anslutning till ett kurstillfälle eller som en fristående träff. Om butiksbesöket ordnades i anslutning till en kursgång blev dagen lång för deltagarna. För dem som hade svårt att ta sig till kursen var det ändå en fördel. Då butiksbesöket ordnades som ett separat tillfälle gladdes deltagarna åt att få träffas en extra gång. De olika tillvägagångssätten berodde på deltagarnas önskemål och på om ledaren hade nyckel till kursplatsen eller inte. Hade man inte nyckel var det lättare att ordna butiksbesöket fristående för att inte deltagarna skulle behöva vänta medan ledaren gjorde förberedelser eller städade undan. Deltagarna var intresserade och aktiva med frågor och kommentarer under butiksbesöken. Ibland anslöt sig utomstående till dessa guidade rundvandringar. Butiksbesöken tog oftast mellan en timme och en och en halv timme beroende på hur väl deltagarna orkade stå och gå i butiken. Butiksbesöken fick idel positiva omdömen. Under de senaste årtiondena har matbutikerna och utbudet i dem förändrats avsevärt. Innehållsförteckningar med alla sina krångliga ord fanns inte i nuvarande form då vår målgrupp var ung. Det finns ett uppenbart behov av att informera äldre människor om utbudet. Människor i alla åldrar borde få information om hur förpackningsmärkningar ska tolkas. Vi ser i utvärderingarna att många ändrat sitt köpbeteende efter att de fått kunskap om innehållsförteckningar och märkningar. Under butiksbesöket kunde jag se på varorna i lugn och ro 9.2 Utvärdering av föreläsningar Efter föreläsningarna samlades inga utvärderingar in. Många deltagare kom emellertid fram och tackade för den viktiga information de hade fått. På basis av de rikliga kommentarerna kan man dra slutsatsen att föreläsningarna upplevdes som intressanta och fyllde ett stort behov. 9.3 Utvärdering av ledarutbildningar Efter varje ledarutbildning utvärderade deltagarna utbildningsdagen. De formulerade sig fritt. Exempel på omdömen: Det var en väldigt fin genomgång av allting. Fast det var mycket information som kom på en gång, så fick man ändå klarhet vad allting gick ut på. Fint också att deltagarna var aktiva och att det var meningen att de skulle vara det. Känner mig beredd att börja med detsamma. Omdömena var genomgående mycket positiva. Utbildningen engagerade deltagarna. De kom med idéer hur de skulle kunna ordna en Matskola på sin hemort eller vad som kunde läggas till i utbildningsprogrammet. Bilaga 10: Utvärderingsblankett för ledarutbildning och flera åsikter. 9.4 Utvärdering av fortbildningsdagar Projektet nådde personal inom äldreomsorgen som planerat. Också kommunernas äldreråd hölls informerade om projektets verksamhet. I rätt många kommuner fanns ännu inte äldreråd. I Närpes deltog några medlemmar från äldrerådet i projektets fortbildningsdag. Givande dag som säkert leder till Matskola i den egna kommunen 30

33 I utvärderingarna kan vi läsa att köks- och vårdpersonal redan ordnade gemensamma matmöten på många ställen. De ansåg att deras system borde utvecklas och mötena ordnas oftare. Några av dem som inte tidigare hade hållit dylika möten kommer nu att börja arrangera sådana. Kost för äldre är ett angeläget och aktuellt ämne och vårt initiativ till fortbildningsdagar uppskattades. I de spontana diskussionerna under dagen väcktes många frågor kring äldres kost: vad som redan görs, vad som kunde göras och vad som kunde göras annorlunda. Deltagarna sade att de fick konkret information, tips och idéer att ta med till sina respektive arbetsplatser. Deltagarna efterlyste att liknande utbildningsdagar ordnas igen. Det framkom att köks- och avdelningspersonal på stora enheter inte känner varandra. De kommuniserar via lappar som åker med matvagnen eller har ingen kontakt överhuvudtaget. Några deltagare kom underfund med att de jobbar på samma ställe fast de aldrig sett varandra förut. De var överens om att det skulle främja de boendes situation om de anställda lärde känna varandra. På små enheter kände hela personalen varandra. De sitter dagligen tillsammans runt kaffebordet och kan diskutera enskilda boendes behov och önskemål. De verkade ha mycket större förståelse för varandras arbetssituation. Många kände till näringsrekommendationerna medan de för andra var obekanta. Efter varje fortbildningsdag fyllde deltagarna i en utvärdering. De formulerade sig fritt. Exempel på omdömen: Fortbildningsdagen gav många aha-upplevelser fast man jobbat många år. Man tänker mera på hur den färdiga matportionen ser ut. Har varit en positiv dag, har fått mycket viktig information. Det var bra att ha en matningsövning så man vet hur det kan kännas. Mun- och tandhälsa gav mycket, skulle gärna ha hört mera om det. Bilaga 11: Exempel på utvärderingsblankett för fortbildningsdagarna och flera omdömen. Päivä on ollut mielenkiintoinen, kaikki aiheet koskettavat jokapäiväistä työtäni 9.5 Utvärdering av slutfester Inga utvärderingar gjordes. Många hörde av sig och tackade för en givande fest med fina arrangemang. 9.6 Projektledarnas iakttagelser och kommentarer Efter varje Matskola gjorde vi anteckningar om kurstillfället. Vi skrev upp våra egna reflektioner och det som deltagarna hade sagt. En del av anteckningarna resulterade i omedelbara förändringar, andra bildade större helheter. Dem presenterar vi i detta stycke. Konsekvens av ensamhet Många matskoldeltagare berättade att de tappat matglädjen då de blivit ensamma. En äldre kvinna kan tappa matlusten och slutar bry sig om att laga mat åt sig själv. För en äldre man är det ofta bristande matlagningskunskaper som gör att han inte äter ordentligt. En äldre änkling kan ha svårt att klara av sina matinköp för att han inte besökt en matbutik så ofta medan hans 31

34 hustru levde. Allt detta kan vara faktorer som bidrar till ett sämre allmäntillstånd. Forskare Elina K. Einiö har visat att sannolikheten för äldre personer att bli intagna på en institution ökar tydligt då livskamraten dör 10. Två generationer av äldre I det här projektet ville vi speciellt nå ut till de ensamma. Det visade sig då att deltagarnas ålder blev högre än väntat. 33 % av deltagarna var 80 år eller äldre. Idag finns ålderspensionärer vars föräldrar ännu lever. Åldersspannet för Matskolornas deltagare var 32 år. De äldsta och de yngsta deltagarnas behov var till en del olika. För de äldre var det sociala umgänget på kurserna viktigt, kanske till och med det viktigaste. För oss kändes det bra att veta att de gick hem mätta och belåtna med en matportion med sig. De yngre deltagarna kom för att lära sig om hälsosam mat och enklare lösningar med tanke på framtiden. Intresset för vad livsmedelsförpackningarna egentligen innehåller verkade inte vara åldersbundet. De deltagare som behärskade matlagning från tidigare ansåg att största nyttan var den nyvunna inspirationen. De värdesatte också råden om genvägarna och de informativa tipsen. Utrymmen och utrustningsnivå I projektplanen bedömdes det som en risk att inte hitta lämpliga utrymmen för Matskolorna. Det var emellertid inte svårt att hitta ändamålsenliga utrymmen. Inom projektet har vi ordnat Matskolor i seniorhus, undervisningskök, skolkök, församlingars utrymmen, vänstugor och lokaler för för- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn. Utmaningen blev istället att alla lokalerna inte hade adekvat köksutrustning. Därför skaffade projektet nödvändig utrustning. Utgångspunkten var att praktiska problem ska gå att lösa och hinder för att ordna Matskolor ska undanröjas. 10 Determinants of Institutional Care at Older Ages in Finland 32

35 Namnet Matskola Kanske ordet skola, att det heter Matskola avskräcker en del Vi var förbryllade över att det inte stod människor i kö för att få delta i Matskolorna eftersom vi fick så mycket signaler om att Matskolorna var en fantastisk sak. Vi kom till att det antagligen berodde på namnet. Det var lätt att missförstå vad kursen gick ut på. Detta ledde till att speciellt aktiva insatser krävdes vid marknadsföringen av Matskolorna. Så småningom kom det fram att många äldre var skeptiska till Matskolan på grund av namnet. Att gå på kurs för att lära sig matlagning förbryllade dem: vi har ju hållit liv i våra familjer i 50 år, sade många äldre damer. Då vi insåg detta funderade vi på namnbyte för kurserna. Vi kom till att vi skulle behålla namnet Matskola för att inte förorsaka ytterligare missförstånd. Vi kallade våra smakövningar för smakskola. Dessa två namn passade bra ihop. Vid den tid vi funderade på namnfrågan lanserade organisationen 4H Matskolor för barn. Vi har ömsesidig nytta av att kalla våra kurser Matskola. Jag har aldrig lagat sås förut, nu kan jag! Roligt med sällskap! Skillnader mellan stad och landsbygd Det kan vara stor skillnad på hur en äldre person hanterar sin mathushållning beroende på om hon bor i en stad eller på landsbygden. I städer finns tillgång till butiker och restauranger; det är lättare att gå och handla eller stämma träff för ett restaurangbesök. I en stad där man är mera anonym kan en ensamstående ha svårt att knyta nya kontakter. På landet känner alla varandra men där saknas ofta både butik och restaurang och av den orsaken kan det vara svårt att sköta sin mathushållning. 33

36 10 Avslutning Genvägarna största nyttan! Tre mycket givande och lärorika år ligger bakom oss. Vi har haft den bästa utsiktsplatsen i ett fantastiskt projekt. Vi har mött kvinnor och män, äldre och yngre, privatpersoner och yrkesfolk. Alla har varit förväntansfulla och intresserade av vår verksamhet. Vårt arbete har varit mycket omväxlande och intressant. Vi har lärt oss stora och små saker av personerna vi träffat och vi har fått njuta av rikligt med positiv respons. En matskolledare sade att jobbet att leda en Matskola är ett av de roligaste arbeten hon har haft. I detta instämmer vi till fullo. Vi kom i kontakt hundratals människor och tiotals samarbetsparter. Det vidgade våra kontaktnät ansenligt. Projektet samarbetade med många organisationer som har verksamhet för äldre. Vi kan konstatera att alla var mycket positivt inställda till projektet. Utan detta samarbete skulle projekt Matlusten inte ha fått samma spridning och inte uppnått ett så gott resultat. Samarbetsparterna kommer också efter projektiden att vara värdefulla ambassadörer för Matskolorna. På våra Matskolor och föreläsningar kunde vi konstatera att de flesta deltagarna inte kände till vad de borde äta för att få i sig tillräckligt med näring. Detta gällde speciellt för proteiner. Gemene man har en vag uppfattning om i vilka livsmedel det finns proteiner och i vilka mängder. Många känner inte heller till sitt dagsbehov och vad proteinerna behövs till. Många människor läser inte innehållsförteckningen på livsmedelsförpackningarna. Om man inte vet vad man ska se efter blir det inte bättre av att läsa dem. Våra föreläsnings- och kursdeltagare var mycket intresserade av att få information om hur förpackningsmärkningar ska tolkas. Då man kan läsa informationen rätt har man möjlighet att välja produkt enligt andra kriterier än endast pris. Vi anser att denna information hör till det viktigaste vi förmedlat och vi hoppas att alla människor får möjlighet att få kunskap om dessa saker. Projektet Matlusten har inneburit en fantastisk möjlighet till kunskapsspridning på detta område. Vi hoppas att Matskolorna ska leva vidare i många, många år. Av deltagarkommentarerna att döma inspirerar de till matlagning och till att tänka på vad man äter. Dessa faktorer stöder äldres hälsa och funktionsförmåga och ökar därigenom deras livsglädje. Vi projektledare önskar matskolledarna, Folkhälsans lokalföreningar och alla andra som ordnar Matskolor lycka till med detta roliga, viktiga och uppskattade arbete! 34

37 Källor: Einiö, E. K. (2010). Determinants of Institutional Care at Older Ages in Finland. Finnish Yearbook of Population Research XLV 2010 Supplement Hämtad 28 februari 2014 från pdf/796784/yearbook supplement 2010_Einio.pdf Forsman, A. (2012) The Importance of Social Capital in Later Life. Mental Health Promotion and Mental Disorder Prevention among Older Adults. 65. KTMP: Finland. Lövenstam, E. (2011). Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen (Livsmedelsverkets rapportserie nr 3/2011). Livsmedelsverket NATIONAL FOOD ADMINSTRATION.9. Hämtad 17 januari 2014 från underlag_till_rad_aldreomsorgen.pdf Nydahl, M. (2007). Matskola för äldre : implementering av resultat från EU-projektet Mat på äldre dar. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Näring och ätande för äldre. Tillgänglig: net, Tematiska rum Nydahl, M., Sjögren. C., Aunver, K., Söderqvist, J. (2006). Matskola för äldre Handledardel. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap. Nydahl, M., Sjögren. C., Aunver, K., Söderqvist, J. (2006). Matskola för äldre Deltagardel. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap. Skräddar, U. (2013). Kartläggning av utvärderingsmetoder för projekt Matlusten Examensarbete: Idrott och hälsopromotion. 9-10,19, Arkada. Hämtad 9 januari 2014 från handle/10024/54261/skraddar_ulrika.pdf?sequence=1 Valtion ravitsemusneuvottelukunta (2010). Ravitsemussuositukset ikääntyneille.9. Helsingfors: Edita publishing OY. Hämtad 17 januari 2014 från ikaantyneet.suositus.pdf Webbsidor: K5, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Hämtad 17 januari 2014 från Svenska studiecentralen, Cirkelrundturen: Matlusten-matcirkel Hämtad 20 januari 2014 från article cirkelrundturen-matlustenmatcirkel Söin muistaakseni Suomen muistiasiantuntijat ry Hämtad 20 januari 2014 från Trygghet i hemmet dygnet runt Hämtad 17 januari 2014 från Virtu Hämtad 17 januari 2014 från 35

38 Bilaga 1a: Matskolans kursprogram i Nyland och Åboland Träff 1 Träff 2 Träff 3 Träff 4 Träff 5 Teori Kost-rekommendationerna Teori Kost-rekommendationerna Enligt deltagarnas önskemål Teori Förpackningsmärkningar med mera inför butiksbesök Teori Återkoppling till butiksbesöket Enligt deltagarnas önskemål Teori Enligt deltagarnas önskemål Meny Meny Meny Meny Meny Ostsoppa Dekorativa små smörgåsar Bär Nötter eller mandlar Laxlåda Rödbets-pepparrotssallad Apelsinsallad Nötter eller mandlar Malda leverbiffar Sås Kokt potatis Kokta grönsaker Riven morot Rårörda lingon Frukt stekt i ugnen Nötter eller mandlar Broilerknyten Kokt korn eller spelt Ugnsstekta rotsaker Smoothie Nötter eller mandlar Guacamole Gubbröra Makrill-kvarkröra Fiskröra Hötad potatis Mörk och ljus choklad Nötter eller mandlar Avsikt Avsikt Avsikt Avsikt Avsikt Soppan: Att lära sig att tillämpa mottot: man tager vad man haver Öva sig att använda stavmixer. Det visade sig att rätt många av deltagarna aldrig hållit i en mixer förut. Initierade Marevandiskussion. Smörgåsarna var exempel på ett hälsosamt mellanmål och samtidigt ett tips på hur man kan bjuda på ett dekorativt salt tilltugg åt sina kaffegäster Idén med bären var att påminna om att utländska bär skall kokas Korngryn eller spelt i laxlådan för att visa att det finns alternativ till ris. Vi har bra, till och med bättre, gryn på närmare håll Testa den ergonomiska burköppnaren för glasburkar Inlagda rödbetor finns - skivade - strimlade - i tärningar Inlagda rödbetor finns utan socker eller sötningsmedel Apelsin-sallad: ser mycket mera aptitretande ut än en skalad apelsin Lika delar köttfärs och mald lever ökar proteinhalten jämfört med traditionella leverbiffar Alla rev sin egen morot för att testa de olika rivjärnen Ugnsfrukt: alternativ för dem som inte klarar av färsk (rå) frukt Diskutera salmonellarisk och handhygien Alla lagade sin egen smoothie: senast nu använde alla stavmixer Repetition av vad som gäller vid användning av utländska bär Deltagarna fick se att det finns frukt i frysdisken Guacamole: avokado är ett exempel på ett livsmedel med hög halt av goda fetter Upprepa teorin om mjuka fetter och Omega-3 Fiskrörorna är exempel på rätter med rikligt med proteiner Fiskkonserverna är exempel på produkter man kan ha hemma i lager Varje deltagare fick öppna minst en burk med den den ergonomiska öppnaren för konservburkar Chokladen utgjorde dagens smakskolövning 36

39 Bilaga 1a: Matskolans kursprogram i Österbotten Träff 1 Träff 2 Träff 3 Träff 4 Träff 5 Teori Näringsrekommendationer för äldre Teori Näringsrekommendationer för äldre Teori Vad kan en livsmedelsförpackning berätta Teori Butiksbesök Teori Tips och råd för trygg matlagning Meny Meny Meny Meny Meny Fisksoppa Kycklingsoppa Bröd, ost, tomat, gurka Äppelhavredelikatess Sås= ekologisk vaniljyoghurt eller Plättar med topping av bär-frukt-grynost Bröd med sillröra Omelett med makrill Pytt i panna med stekt ägg Rödbeta Rostad paprika med timjan Vitkål-morotssallad med senapsdressing Blåbärsdrink Anjovisfisk Köttfärsbiffar Persiljesås Potatis och rotsaker rostade i ugn Vitkålssallad med lingon Rödkålssallad med pepparotsgräddfil Jordgubbskvark Baconlindade broilerknyten Currysås Broiler-grönsakssås Ris och flerkornsblandning Kokt broccoli med dressing Mandelpersikakaka Glass Kycklingfilésmörgås Snittar med skagenröra Smörgås från Italien Kalvdans med blåbärssylt Fruktsallad toppad med kolakvark och krossad pekannöt Yoghurtlimpa med frukt och frön Russin citronmuffins (att ta med hem) Avsikt Avsikt Avsikt Avsikt Avsikt Bra mat på 30 minuter Mat från skafferiet Mat från frysen Enkel festmat Goda smårätter Deltagarna får använda genvägsråvaror Av en djupfryst påse potatis-rotsaker kan man göra flera olika soppor Av flytande matfett, äpple, havreflingor och havrekli får man en god fiberrik efterrätt med nyttiga fetter som också kan serveras som bakverk till kaffet Yoghurt tillför tarmen goda bakterier Öka fiberhalten genom att blanda havrekli i plättsmet Höja proteinvärdet genom att blanda grynost med frukt och bär Diskutera handhygien Äggrätter, i ägg finns nästan alla näringsämnen Sill och makrill ger nyttiga fetter Snabba pytt i pannan av djupfrysta potatis och rotsakstärningar Alltid någonting rött på tallriken främjar aptit och matlust Rostad paprika som allternativ till råa grönsaker Olja tillför nyttiga fetter på grönsaker och i dressingar Öva på att använda ergonomisk burk och flasköppnare Näringsberikning i bärdrinkar med mjölkpulver, olja och ägg Öva att använda stavmixern Av ett paket djupfryst fisk och köttfärs kan man få festliga rätter Djupfryst potatis och rotsaker kan också rostas i ugn En burk lingonsylt från butiken kan blandas med en påse tinade mixade djupfrysta lingon, sylten får mera smak av lingon och blir mindre söt Kål en billig och näringsrik grönsak Kvark är en bra kalcium och proteinkälla Diskutera broiler och salmonellarisk Dressing med olja kan också smaksätta kokta grönsaker Ris och flerkorn alternativ till kokt potatis Öka fiberhalt och näringsvärde i bakverk med graham och mandelmjöl Fina varma och kalla smörgåsar kan vara en god måltid eller ett gott mellanmål Kalvdans en proteinrik efterrätt eller mellanmål En burk blåbärssylt från butiken kan blandas med en påse tinade mixade djupfrysta blåbär, sylten får mera smak av blåbär och blir mindre söt Smakrika, snabba, enkla mat- och kaffebröd med goda fetter och mycket fiber Diskussion: Inhemska vs utländska bär, utländska bär skall alltid kokas 37

40 Bilaga 1b: Exempel på recept Matskolans recept är för två om inte annat anges Tomatfisk i ugn 2 msk djupfryst hackad lök eller en ½ färsk lök 1 msk matfett 2 portionsbitar fryst fisk (sej) eller färsk fisk t.ex. lax eller abborrfilé 1 tomat i skivor Sås: 2-4 ansjovisfiléer 1 dl matlagningsgrädde 1 krm svartpeppar Till gratinering: 1 dl riven ost Till dekoration: Färsk finhackad dill Redskap: Ugnsform, skärbräde, kniv, skål, stekpanna, stekspade, visp, sax, (rivjärn) Tillagning 1: 1. Fräs strimlad lök i matfett. 2. Placera löken i botten på en ugnsform. 3. Placera den frysta fisken ovanpå. 4. Blanda ihop alla ingredienser till såsen, häll den ovanpå fisken. 5. Strö riven ost ovanpå. 6. Stek i ugn i 200 c (varmlufts ugn 170 c) i minuter. 7. Strö fin klippt dill ovanpå den färdiga fisken. Tillagning 2: 1. Sätt ugnen på 200 (varmluftsugn på 170 ). 2. Plocka fram alla ingredienser och tillbehör. 3. Skala löken och skölj, skär i strimlor eller tärningar på ett skärbräde. 4. Hetta upp en stekpanna, tillsätt matfett och lök, dra ner värmen, fräs löken och låt den bli glansig och mjuk utan att bli brynt. 5. Placera löken i botten på en ugnsform. 6. Placera den frysta portionsfisken (eller färsk fisk) ovanpå. Otinad fryst fisk behöver lite längre stektid än tinad eller färsk fisk. 7. Mät upp i en skål och blanda ihop alla ingredienser till såsen, häll den ovanpå fisken. 8. Strö riven ost ovanpå fisken. 9. Stek i ugn i 200 c (varmlufts ugn 170 c) i minuter. 10. Strö fin klippt dill ovanpå den färdiga fisken. 38

41 Broiler i bacon OBS! Man skall vara extra noga med hygienen då man behandlar rå broiler! Tvätta händerna omsorgsfullt med tvål alltid före du vidrör något för att inte sprida eventuell salmonella till olika ställen i köket. Diska alla redskap med hett vatten och diskmedel före du använder dem till annat. 3 msk rybsolja 2 msk smaksatt färskost t.ex. soltorkad tomat, chili eller blåmögel eller 2 msk naturell färskost + egen kryddning t.ex. citron, paprika, curry, ingefära, örtblandning, gurkmeja 4 skivor bacon 2 broilerbröst Ställ ugnen på 200 grader. Smörj en liten ugnsform med oljan. Klicka färskosten i en hög i hörnet av ett skärbräde. Lägg baconskivorna på skärbrädet. Lägg broilerbrösten på skärbrädet. Gör man det i den här ordningen undviker man att eventuella bakterier sprids till t.ex. ostasken. Strö lite salt på broilerbitarna. Lägg två baconskivor bredvid varandra. Lägg ett broilerbröst mitt på skivorna. Lägg hälften av osten (eller naturell ost + kryddor) på broilerbiten. Vik bröstbiten dubbel och förslut med baconskivorna. Lägg knytet i formen med skarven neråt. Ställ formen i den heta ugnen. Stektid ca minuter. Stick i tjockaste stället. Broilern är färdig om vätskan som sipprar ut är klar. Sipprar ingen vätska ut har broilern varit färdig redan en stund. Leverbiffar 5 10 msk djupfryst lök 2 msk olja 1 ägg 150 g malet kött 150 g mald lever 1 tsk salt eller 1 msk sojasås en knivsudd vitpeppar smör och/eller olja Häll oljan och lökhacket i en kall stekpanna. Värm upp på medelvärme. Rör om emellanåt. Efter fem minuter är löken mjuk och genomskinlig. Dra stekpannan åt sidan så att löken svalnar. 39

42 Knäck ägget i en 2 3 liters spilkum. Blanda ner det malda köttet med hjälp av en visp eller trägaffel. Tillsätt levern och kryddorna. Blanda väl. Tillsätt löken och blanda. Hetta upp stekpannan på nytt för biffarna. OBS! Ifall man använder en teflon- eller keramisk panna ska dess botten vara väl täckt med vatten under uppvärmningen. Först då vattnet kokar hårt häller man bort det. Häll olja eller lägg en klick smör i pannan. Då fettet smultit och blivit gyllenbrunt klickar man ut smeten med en matsked. Minska på värmen, biffarna brinner lätt. Efter 4-5 minuter ska biffarna vändas och stekas 3 4 minuter på andra sidan. Dra pannan åt sidan och lyft leverbiffarna på en tallrik. Hetta upp pannan på nytt och stek resten av smeten. TIPS! I gjutjärnspannor fungerar en vändspade av metall bäst. I teflon- eller keramiska pannor använder man trä- eller plastredskap annars tar ytan skada. Bärsmoothie 1 portion ½ 1 dl bär: efter tillgång och smak Ca 1 dl yoghurt och/eller mjölk 1 msk havre- eller rågkli eller lin- eller sesamfrön honung eller vaniljsocker efter smak Häll ingredienserna i en kanna. Kör jämt med stavmixer. OBS: utländska bär ska kokas! TIPS: 1) Det går bra att sätta kvark, gräddfil eller surmjölk i smoothien. Banan passar också bra. 2) Näringstätare alternativ: tillsätt en äggula / använd fet yoghurt i stället för mager / byt mjölken till grädde 40

43 Bilaga 2: Utbildningsdagens program Utbildning Matskolledare 8 november i Vasa Program under dagen 09:30 Kaffe med salt tilltugg, inledning 10:00 Bakgrunden till projekt Matlust 10:30 Workshop, vi gör vår lunch 12:00 Lunch 13:00 Näringsrekommendationerna för äldre 14:00 Kaffe 14:30 Introduktion till matskolans teoridelar 15:00 Hur sätta igång en Matskola 15:30 Diskussion, utvärdering och avslutning 16:00 Dagen slut Utbildning Matskolledare Sibbo Välkomstkaffe, introduktionsrunda Projekt Matlusten, Matskolorna Näringsrekommendationerna för äldre Lunch Tankarna bakom Matskolans recept Sträcka på armar och ben, laga röror Information om butiksbesöket Kaffe + rörorna Information om spelreglerna och hur komma igång med en Matskola Smakövningar Sapere Utvärdering, avslutning

44 Bilaga 3: Fortbildningsdagarnas program Matlust från kök till mun projekt Matlustens fortbildningsdag för vård- och kökspersonal inom äldreomsorg 9.00 Kaffe och smörgås. Edi Jorpes, ledare för projekt Matlusten hälsar välkommen och berättar om projektet 9.30 De officiella näringsrekommendationerna för äldre, aptit och matglädje, Linda Hongisto, kostrådgivare, Folkhälsans Förbund Paus med lätta rörelser Äldres munhälsa, Minna Kallio, munhygienist, Pargas stad Förändringar som åldrandet medför, Matti Viitanen, professor i geriatrik, Åbo Universitet Lunch Assistans vid måltid och matningsövningar, Mona Lindström, sjukskötare, Pargas Mat - näring för sinnen och själen, Marika Kovanen, ergoterapeut, Folkhälsan Syd Ab Sapere-övningar Kaffe, diskussion, dagen avslutas Matlust från kök till mun projekt Matlustens fortbildningsdag för vård- och kökspersonal inom äldreomsorg 9.00 Kaffe och smörgås. Edi Jorpes, ledare för projekt Matlusten hälsar välkommen och berättar om projektet 9.30 Mun- och tandhälsa, Helene Victorzon, ansvarig sjuksköterska, Folkhälsan Syd Ab Paus med lätta rörelser När jag inte minns om jag ätit? Helena Ahlers, vårdutvecklare, Folkhälsans Förbund Tips vid matsituation, Mia Jäderholm, vik. enhetschef vid HDC, Kårkulla Ergonomiska redskap, Jenny Lönnroos, ergoterapeut, Folkhälsan Syd Ab Matningsövningar, Mia Jäderholm, vik. enhetschef vid HDC, Kårkulla Lunch Mat - näring för sinnen och själen, Marika Kovanen, ergoterapeut, Folkhälsan Syd Ab De officiella näringsrekommendationerna för äldre, matglädje och aptit, Linda Hongisto, kostrådgivare, Folkhälsans Förbund Sapere-övningar Kaffe, diskussion och avslutning

45 Matlust från kök till mun Fortbildningsdag för dig som arbetar med äldre inom kök, vård och hemservice Fortbildningsdagen ordnas inom ramen för Folkhälsans RAY projekt Matlusten. Vi kommer att fokusera på äldres kost som en viktig del i samarbetet mellan kök, vård och hemservice. Under dagen lyfter vi fram problematiken kring de äldstas kost, samt att ni skall kunna utbyta erfarenheter och få inspiration till att jobba vidare på den egna arbetsplatsen. Fortbildningsdagen är kostnadsfri. Plats: Närpes vuxeninstitut, Vasavägen 764, Yttermark När: tisdagen den 12 mars Dagens program: 08:30 Registrering, kaffe och smörgås 09:00 Presentation av Folkhälsans RAY projekt Matlusten Carina Blom, projektledare Folkhälsans förbund rf. 09:20 Mat för alla sinnen Carina Blom 09:45 Näringsrekommendationer för äldre Susanna Strandback, näringsterapeut Folkhälsans förbund rf. 10:45 Paus/frukt 11:00 MNA pilotprojekt i Närpes Harriet Harf, K5:s projektarbetare, Äldrecentrum i Österbotten ll 11:45 Lunch/Sapere/promenad 12:30 Har de äldre hjälp av en kostplan? Sirkku Säätelä, lektor Novia 13:45 Varför behöver maten konsistensanpassas? Hanna Udd, talterapeut 14:30 Kaffe 15:00 Kreativitet och kvalitet i vården Barbro Kloo, sektorchef Folkhälsan Botnia 15:45 16 Avslutning Carina Blom Välkommen! Anmälningar senast fredagen den till Carina Blom Tel carina.blom@folkhalsan.fi Dokumentation inför fortbildningen hittar du under följande länkar: Projekt Matlustens webbsida Ravitsemussuositukset ikääntyneille Näringsrekommendationer för äldre personer, sammanfattning Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd, en rapport om de österbottniska äldres nutrition Sirkku Säätelä. Mellanuppföljning av MNA i Närpes hemservice, norra distriktet; Isabella Nyman 43

46 Matlust från kök till mun Fortbildningsdag för dig som arbetar med äldre inom kök, vård och hemservice Fortbildningsdagen ordnas inom ramen för Folkhälsans RAY projekt Matlusten. Vi kommer att fokusera på äldres kost som en viktig del i samarbetet mellan kök, vård och hemservice. Under dagen lyfter vi fram problematiken kring de äldstas kost, samt att ni skall kunna utbyta erfarenheter och få inspiration till att jobba vidare på den egna arbetsplatsen. Fortbildningsdagen är kostnadsfri. Plats: Optima, auditoriet Paul Hallvar, Paul Hallvarsgata 1, Jakobstad När: tisdagen den 9 april Dagens program: 08:30 Registrering, kaffe och smörgås 09:00 Presentation av Folkhälsans RAY projekt Matlusten Carina Blom, projektledare Folkhälsans förbund r.f. 09:20 Mat för alla sinnen Carina Blom 09:45 Näringsrekommendationer för äldre Susanna Strandback, näringsterapeut Folkhälsans förbund r.f. 10:45 Paus/frukt 11:00 MNA pilotprojekt i Närpes Harriet Harf, K5:s projektarbetare, Äldrecentrum i Österbotten ll 11:45 Lunch/Sapere/promenad 12:30 Har de äldre hjälp av en kostplan? Sirkku Säätelä, lektor Novia 13:45 Varför behöver maten konsistensanpassas? Hanna Udd, talterapeut 14:30 Kaffe 15:00 Kreativitet och kvalitet i vården Barbro Kloo, sektorchef Folkhälsan Botnia 15:45-16:00 Avslutning Carina Blom Välkommen! Anmälningar senast onsdagen den till Carina Blom Tel carina.blom@folkhalsan.fi Dokumentation inför fortbildningen hittar du under följande länkar: Projekt Matlustens webbsida Ravitsemussuositukset ikääntyneille Näringsrekommendationer för äldre personer, sammanfattning Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd, en rapport om de österbottniska äldres nutrition Sirkku Säätelä. Mellanuppföljning av MNA i Närpes hemservice, norra distriktet; Isabella Nyman 44

47 Bilaga 4: Program för slutfesterna Projekt Matlustens slutfest lördagen den 26 oktober 2013 klockan Café Margreteberg Välkomstkaffe, smörgås med fiskpålägg för Matlustens gäster: Föredrag om Margreteberg, Catharina Hanstén för landskapsföreningens mötesdeltagare: Höstmöte Pausjumppa, Malin Grönroos Välkomstskål Information om projekt Matlustens skeden under åren , Edi Silén Matskola ur deltagarperspektiv, Carl Göran Pousette Köttgryta med tillbehör och kaffe från stående bord Underhållning med Thomas Lundin och Calle Pettersson Bussarna avgår Projekt Matlustens slutfest onsdagen den 13 november 2013 klockan Restaurang Daphne och Forum Marinum Välkomstkaffe med salt tilltugg för Matlustens gäster: Guidad rundvandring på Forum Marinum, två grupper; ena gruppen startar och den andra för landskapsföreningens mötesdeltagare: Höstmöte Välkomstskål Information om projekt Matlustens skeden under åren , Edi Silén Matskola ur deltagarperspektiv, Bjarne Nylunds hälsning Intervju med Ulla Eklund och Outi Lindblom Pausjumppa, Mari-Sofi Johansson Underhållning med Thomas Lundin och Teddy Granroth Middag Bussarna avgår 45

48 Bästa Anna Andersson Välkommen på projekt Matlustens Avslutningsfest. Vi vill samla Alla som förverkligat och skapat ett gott resultat för projektet. Middag med program Välkommen, avdelningschef för livsstilsfrågor Per Lindroos Sällskap ger matlust, sociala relationers betydelse för hälsan, forskare Anna Forsman Matlusten-resumé, projektledare Carina Blom Om ti få kok ilag Lasse Eriksson intervjuar Matskoledeltagare Sång och musik med Lasse Eriksson Ordet Fritt Plats, datum och tid Folkhälsanhuset i Korsholm, Niklasvägen 1. Onsdagen den 30 oktober 2013 med start klockan 16:00. Avslutningsfesten är kostnadsfri. Vi önskar få svar senast den 23 oktober, vi önskar också få veta om du har Om någon busstransporten specialdiet. Anmäl på nästa dig till sida. Carina Blom. Tfn , carina.blom@folkhalsan.fi Hjärtligt välkommen på fest! Carina Blom 46

49 Bilaga 5: Smakskolans övningar Doft och minne Lukta på kryddgömmor Försöka förnimma och gissa doften En övning som visar på hur bra luktsinne man har. En bra minnesövning som kan leda in på olika diskussioner om t.ex. traditionell mat och matminnen. Vilka kryddor som användes när deltagarna var barn Doft och smak Knipa för näsan med två fingrar, smaka på kanel och socker. Känn efter smaken Släpp näsan så att luft slipper in genom näsan. Känn efter smaken Med täppt näsa känner man bara söt smak i munnen, när luftens syre kommer in i smakorganen så känner man också smaken av kanel Övningen visar på hur äldre personers smak och doftsinne har förändrats Färg och smak Grundsmaker: söt, sur, besk och salt smak Konsistens: Mjukt, knaprigt och krispigt Förnimmelse: Brännande och heta Smaker Hur synsinnet inverkar på hur vi väljer livsmedel Välja mellan rödfärgad apelsinjuice och gul apelsinjuice Välja mellan ett rött eller ett grönt äpple Banan, citron, rättika, kalles kaviar och knäckebröd Ingefära och chili Mörk choklad smaksatt med ingefära eller chili Många äldre känner bara den söta smaken, det går att konstatera om delar av smaksinnet har fallit bort, en anledning till att mat inte smakar som tidigare Vi äter först med ögonen Det visade sig att äldre i de flesta fall väljer den röda apelsinsaften eller det röda äpplet Röd färg signalerar att frukten är mogen eller att det är en sötare produkt Känna igen grundsmaker Hur påverkas smak och hörselsinnet av olika strukturer på livsmedel, hur låter banan när man tuggar och hur låter knäckebröd? Hur känns brännande och heta smaker? Hur smakar t.ex. mörk choklad smaksatt med chili och ingefära? Syrade mjölkprodukter Titta, lukta, känna och smaka Rangordna efter smak Två av fyra var magra med mindre än 1% fett och de två andra var feta med 10% fett Kan vi lära oss tycka om nya kryddor? Ingen är för gammal för att upptäcka nya smaker. Det visade sig vara svårt att känna skillnad på de feta och de magra alternativen Denna övning visade samtidigt på proteinrika mellanmålsalternativ Ost Smaka och känna på varm och kall ost med olika fetthalt Varm ost har mera smak Ostens fetthalt påverkar konsistensen Vi hittar den femte grundsmaken umami i lagrad ost Proteinrikt snacks En bit ost efter maten förebygger syraangrepp på tänderna 47

50 Mjölkprovning Smaka på olika sorters mjölk med olika fetthalt Det visade sig vara svårt att känna skillnad på de feta och de magra alternativen Denna övning visade samtidigt på vilka proteinberikade mjölkdrycker det finns Citrusfrukter Ordna citron, lime, grapefrukt och apelsin på axeln söt - sur Grapefrukten vållade problem då den hade en viss beskhet, vilket de övriga frukterna inte hade Deltagarna konstaterade att bara att titta på en citron ökar salivutsöndringen. Detta är bra att veta för dem som lider av muntorrhet Tomater; körsbärs-, plommon- och vanliga, gula och röda, inhemska och utländska Rangordna efter smak Gissa från vilket land tomaterna kom Övningen väckte diskussion om importerat, närodlat och ekologiskt Oljeprovning Titta, lukta och smaka på kall- och varmpressad rybsolja och neutral och pepprig kallpressad olivolja Varmpressad rybsolja kändes genomgående fetare än de övriga, trots att alla har samma fetthalt, 100 % Övningen ledde till diskussion om olika fetter och vad man ska tänka på då man köper olja 48

51 Bilaga 6: Blanketten med startfrågor och de fritt formulerade önskemålen Välkommen till Folkhälsans Matskola! Vi vill kartlägga deltagarnas behov och önskemål. Vänligen svara på följande frågor: Jag vill lära mig mera om: 1) vad som är hälsosam mat 2) utbudet i matbutikerna 3) vad förpackningsmärkningarna innebär 4) hur jag skall förvara mat hemma 5) praktisk matlagning annat; Jag vill veta mera om matställen i mitt närområde: ja nej Jag vill veta mera om var jag kan hitta måltidssällskap: ja nej Mina förväntningar på Matskolan: TACK! Fritt formulerade önskemål: lära sig att laga god mat snabbt och enkelt lära sig att använda mera kryddor få tips om nya råvaror eller maträtter lära sig att laga mat för en person få ett ökat intresse för matlagning att det skulle vara roligt att delta att kunna laga god mat till ett rimligt pris önskar få inspiration, trevligt sällskap och gemenskap få lära mig om djupfrysta livsmedel få tips om nyheter i butikerna få mera tips om specialmat (=mat som passar för en glutenintolerant och en mjölkallergiker) 49

52 Bilaga 7: Blanketten med slutfrågor och fritt formulerade kommentarer Tack för att du deltagit i Folkhälsans Matskola! Vi är intresserade av att veta om Matskolan har medfört några förändringar för dig. Vänligen svara på följande frågor: Jag tycker matlagning känns lättare än förut: ja nej Numera väljer jag hälsosammare varor i matbutiken: ja nej Jag hittar lättare lämpliga varor i matbutiken: ja nej Jag förstår bättre vad texterna på förpackningarna innebär: ja nej Jag vet bättre hur mat skall förvaras hemma: ja nej I det stora hela känner jag mig tryggare och säkrare med min matsituation: ja nej TACK! Fritt formulerade kommentarer: det är mera variation i min matlagning numera fått nya idéer erhållit massor av information tack för att äldre får vara med läser mycket mera på förpackningarna än förr köper andra produkter numera har blivit mycket noggrannare vid val av varor nu har jag mindre dåligt samvete över min matlagning jag lärde mig en hel del på butiksbesöket butiksbesöket mycket bra kursen var mycket lyckad lagom stor grupp kursen kunde ha varit längre fortsättning behövs använder mera naturliga grönsaker numera genvägarna största nyttan är mycket nöjd med kursen vågar härefter delta i Arbis matkurser lärde mig mycket nytt om fetter använder härefter rybs- och olivolja bra lära känna utbudet i matbutiken har fått en kick, fuskar mindre med maten matlagning har blivit roligare Blivit mera motiverad Jag förstår bättre var allt finns i butiken Bra med frusna grönsaker när man inte själv längre klarar av att skala och hacka Läser innehållsförteckningar och förpackningsmärkningar noggrannare Hittar nya och lämpliga varor tack vare att jag fått pröva 50

53 Bilaga 8: Blanketten med ett år efter -frågorna och de svar som inte redovisats ovan Utvärderingsfrågor om Matskolan 1 1½ år efter kursen 1) De flesta deltagarna önskade en fortsättning på Matskolan. Var Du en av dem? I så fall; önskar Du fortfarande en fortsättning? ja nej Varför: 2) Väckte Matskolan tanken hos Dig att det är viktigt att äta hälsosamt? Ja Hur väljer Du idag? Nej Varför inte: 3) Har kunskapen om genvägarna/de lättare lösningarna betytt någonting för Dig? Ja Vad: Nej Varför inte: 4) Läser Du förpackningsmärkningarna? Ja Varför: Nej Varför inte: 5) Har Du fortfarande nytta av det Du lärde Dig på butiksbesöket? Ja Hur: Nej Varför inte: 6) Har Du använt Matskolans recept? Ja Varför: Nej Varför inte: 7) Har Du fortfarande nytta av att Du deltog i en Matskola? Ja Hur: Nej Varför inte: 8) En tanke med Matskolan är att den kan ge möjlighet att skapa nya bekantskaper. Har Matskolan i Ditt fall haft denna effekt? ja nej Beskriv gärna: 51

54 9) Vad var det viktigaste för Dig med Matskolan? TACK FÖR DITT SVAR! 2) Väckte Matskolan tanken hos Dig att det är viktigt att äta hälsosamt? De som svarade ja på frågan svarade: Har ännu mera tänkt på vad jag äter Satsar ännu mera på grönt och frukt Enligt vad vi lärde oss. Läser på förpackningarna och undviker de dåliga produkterna Jag kunde i teorin. Men nu gör jag i praktiken och det är helt annorlunda än förut. Äter till exempel mera nötter. Tänker mig för mera när jag köper mat. Ökat på grönsaker och bär. Minskat på bröd och sött. Nötkonsumtionen ökat Försöker variera mera Tar D-vitamin dagligen Använder mera grönsaker än tidigare Förstår att jag måste äta tillräckligt De som svarade nej på samma fråga meddelade att: Det visste jag redan förut Jag har alltid försökt äta hälsosamt, men jag fick nya idéer på kursen Har de flesta råvarorna från gården och skogen. Det blir inte att ändra så mycket på ingredienserna 3) Har kunskapen om genvägarna/de lättare lösningarna betytt någonting för Dig? Svar: Har vetat redan förut, använder nog mera nu Har gjort det förut Jag tror det är mindre näring i genvägarna Vi fick fina tips om färdiga djupfrysta saker, men jag kommer att använda dem senare i livet, när det blir svårt att laga mat från början Använder nu ofta djupfrysta grönsaker och rotsaker Efter att vi fick pröva i Matskolan vågar jag använda dem hemma Före jag tog hemservicemat kokade jag ofta sopporna som vi lärde oss Bra att ta till när krafterna tryter Värdefulla tips 52

55 4) Läser Du förpackningsmärkningarna? Alla svarade att de gör det och många att de läser mycket mera än före Matskolan. Flera konstaterade att det är problematiskt då texten är så finstilt. Mera kontroll på innehåll, vikt och ursprung Tittar på sista förbrukningsdag och sista användningsdag 5) Har Du fortfarande nytta av det Du lärde Dig på butiksbesöket? Deltagarna meddelade så gott som genomgående att de fortfarande har nytta av det de lärde sig på butiksbesöket, bland annat så här: Kontrollerar noggrannare vad jag köper Vet var allting finns och vad som finns Ser nu med andra ögon på det som finns i butiken Två deltagare svarade nekande: Nej, det är alltid frun som handlar Nej, handlar som jag alltid har gjort och för det mesta för mycket varor 6) Har Du använt Matskolans recept? Nej. På grund av gammal vana Nej. Vet inte riktigt varför. Det går snabbare att hålla sig till det gamla Nej, jag kokar de rätter jag alltid har gjort Ja. De är bra. Borde använda mera Ja. De är lite annorlunda och läckra samt lätta att laga. Jag har använt en del av dem Ja. De är lätta, mycket bra förklarat. Har använt en del av recepten och vissa många gånger Ja. Använder och har berättat åt mina bekanta och gett kopior av recepten, är enkla och behöver ej en massa ingredienser Ja. Nya recept inspirerar. Annars gör jag ofta mat enligt de samma recepten. Jag har provat flera recept av och till enligt vad jag råkar ha hemma. Goda soppor och lådor Ja. Enkla, bra förklarande recept. Har testat en del av recepten, inte alla. Torskleverpålägg jättegott Ja. Innehåller inte för många ingredienser som man inte har hemma. Recepten var tydliga och klara. Ostsoppan var god och den lagar jag ofta samt guacamole Bra nybörjarrecept, vågar nu testa andra recept Tar fram dem för att få inspiration Har ordnat recepten annorlunda, enligt: fisk, kött, efterrätt, bakning o.s.v. Har gjort alla recept, har matlagning som ett tidsfördriv Använder ofta vissa recept, har t.ex. gjort Ernst limpa och kalvdans ofta. 53

56 Bilaga 9: Mera kommentarer av matskoldeltagarna; användes som reklam för Matskolor Har blivit mycket mera noggrann vid val av varor och jag har börjat läsa mycket noggrannare på förpackningen SAGT OM MATSKOLAN Läser mycket mera på förpackningen än förr Har fått nya idéer, nu mera variation Erhållit massor av information Min matlagning har blivit mångsidigare Tack för att äldre får vara med! Det känns mera positivt med matlagning än förut Jag har gjort stora ändringar i vad jag köper Fryst lök är jättebekvämt. Tack! Köper ej mera någonsin färdigt packat kaffebröd! Vågar härefter delta i t ex Arbis matkurser Nu köper och tillreder jag mat, köper ej blott färdiglagad mat Stort urval i butikerna, bra lära känna Butiksbesöket bra! Recepten lätta! Bytt en del produkter/ingredienser Har gett vidare av råden och tipsen Matlagning känns trevligare nu Jag har aldrig lagat sås förut, nu kan jag! Tack för tipset med teflonpannan. Hade aldrig hört det och ingen av mina bekanta heller! 54 Pakastekasvikset ja ergonomiset välineet hieno juttu! Jag har lagat mat åt mig själv för jag tycker inte om att äta på barer. Nu har jag fått mod att bjuda mina vänner på mat men jag ska testa på mina barn först SAGT OM MATSKOLAN

57 Pakastekasvikset ja ergonomiset välineet hieno juttu! Mycket informativt Tänker mera på förvaring Inser salmonellarisk med broiler Jag har lagat mat åt mig själv för jag tycker inte om att äta på barer. Nu har jag fått mod att bjuda mina vänner på mat men jag ska testa på mina barn först Det bästa var hälsoaspekterna och hygien Kom med för att jag inte tycker om maten i stadens låda. Vill börja laga mat själv SAGT OM MATSKOLAN Genvägarna största nyttan! Tillreder nu det jag vill äta Fastän man i så gott som hela livet kokt sin och familjens mat så fick man fiffiga idéer, som jag tänker använda mig av i fortsättningen Nu vet jag bättre vad det finns i matbutiken Numera planerar jag, lagar lista, handlar och lagar mat. Jag använder Matskolans recept Jag har bytt till andra produkter Tack för alla tips om lättare lösningar! Under butiksbesöket kunde jag se på varorna i lugn och ro Har mera börjat tänka vad jag använder för råvaror Jag äter mera grönsaker numera Hade nytta av att få veta att det finns små förpackningar med djupfrysta grönsaker Nu vet jag bättre vad som är bra Kursen kunde ha varit längre Jag har lärt mig mera om matfetter Fortsättning behövs! Har lärt mig att bara använda kallt kranvatten Roligt med sällskap! Det var den bästa kurs jag någonsin gått på! Kan vi få fortsättning: vill ha mera lärdom, mera kunskap. Sällskapet är också viktigt 55