i verksamhetsplacerad och verksamhetsbaserad utbil dning En intervjustudie från testverksamheten inom Kompetensstegen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "i verksamhetsplacerad och verksamhetsbaserad utbil dning En intervjustudie från testverksamheten inom Kompetensstegen"

Transkript

1 i verksamhetsplacerad och verksamhetsbaserad utbil dning En intervjustudie från testverksamheten inom Kompetensstegen Malin Ljungzell Karin Isaksson-Iliev APeL FoU December 2007

2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...3 Försöksverksamheten inom Kompetensstegen...3 Treklövern...4 Syfte med studien...4 Tillvägagångssätt och underlag...4 Resultat från intervjuerna...5 Att arbeta som lärare i verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning...5 De studerande...5 Inställning till arbetssättet och skillnader mot traditionell utbildning...6 Förhållningssätt till studerande och studieuppgifter...6 Samarbete med verksamhetschefer och projektledare...7 Samarbete med handledare...8 Lärande samtal...9 Studiehörnor Fördelar med verksamhetsbaserad utbildning Svårigheter och brister med verksamhetsbaserad utbildning Stöd Användning och utveckling av verksamhetsbaserad utbildning Verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning ur ett skolledarperspektiv Övergripande vinster av samverkan Stöd till lärare Användning och utveckling av verksamhetsbaserad utbildning Sammanfattning och diskussion Den nya lärarrollen Fortsatta studier

3 Inledning och bakg rund APeL Forskning och Utveckling arbetar på lokal, regional och nationell nivå i olika nätverk och programsatsningar för att aktivt bidra till utveckling och kunskapsbildning inom området vuxnas lärande i arbetslivet. I vårt samarbete med den nationella tematiska gruppen NTG Lärande miljöer inom Equal-programmet har vi identifierat ett gemensamt verksamhetsfält, där det finns möjlighet att utveckla ett konstruktivt och mervärdesskapande FoU-samarbete. Aktörer i samarbetet är Kommittén för Kompetensstegen, tre forskningsmiljöer 1 och de sex kommunerna i Kompetensstegens testverksamhet. Samarbetet möjliggörs med finansiering av medel från Europeiska Socialfonden och bygger på att delar av det stöd som kommunerna i Kompetensstegens testverksamhet får används som nationell medfinansiering. Resultatet från detta FoU-samarbete har mynnat ut i en rapport skriven av Kjerstin Larsson (2007) Lärande på arbetsplatsen exempel från försöksverksamheten i Kompetensstegen. Under denna undersökning framkom en idé att det vore intressant att fördjupa och komplettera resultaten kring lärarrollen. I modellen för testverksamheten ingår för lärarna att arbeta på nya sätt baserat på och placerad i verksamheten inom äldreomvårdnad. Försöksverksamheten inom Kompetensstegen Det är sex kommuner som ingår i den testverksamhet som regeringen beslutat om gällande att höja den grundläggande kompetensen hos omvårdnadspersonal. De kommuner som deltar är Jönköping, Katrineholm, Linköping, Mark, Säffle och Tyresö. Satsningens syfte är att ge fler anställda både grundläggande och specialiserade kunskaper. Kommittén för Kompetensstegens uppdrag är att ta fram en modell för hur verksamhetsnära kompetensutveckling på ett bättre sätt kan systematiseras. Kommittén för Kompetensstegen har även i uppdrag att stödja kommunernas långsiktiga arbete med kompetensutveckling. En modell, i form av ett alternativt sätt att organisera och genomföra en yrkesinriktad utbildning för vuxna, har därför tagits fram. Modellen karaktäriseras av att vara verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad och omfattar karaktärsämnen inom äldreomvårdnadsområdet. Kompetensstegen har genomfört en testverksamhet med ett mindre antal kommuner. I testverksamheten ingår att pröva den modell för utbildning av vuxna som tagits fram. Insatserna kan avse både grundutbildning och kompetensutveckling inom specifika områden. Testverksamhetens syfte: Pröva former för en alternativ utbildningsväg för vuxna som motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen men inriktning mot äldreomsorgens verksamhet. Testa ett antal moduler inom olika kunskapsområden som bas i kompetensutvecklingsinsatser som är integrerade i verksamheten. 1 APeL Forskning och Utveckling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och Helix, Luleå tekniska universitet, Institutionen för arbetsvetenskap 3

4 Undersöka möjligheten för äldreomsorgsverksamheten att få ett större inflytande över och större delaktighet i såväl innehåll som genomförande av grundutbildning och kompetensutveckling för att utveckla det organisatoriska lärandet en lärande organisation. Treklövern Kompetensstegens modell understryker vikten av ett gemensamt ansvar för planering och genomförande av Kompetensstegens utbildningsinsatser. Det ansvaret ska ligga på verksamhetschef 2, lärare och handledare som tillsammans arbetar med det ansvaret. Detta har fått benämningen treklövern. Syfte med studien Syftet med studien är att: belysa lärarens nya roll i verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning fördjupa och komplettera resultat kring lärarrollen i den tidigare studien Målet är att rapporten ska kunna tjäna som underlag för planering av fortsatta studier kring liknande utbildningsformer och inför fortsatt processtöd, utvärderingsstöd till kommuner inom Kompetensstegen. Målgrupp för studiens rapport är i första hand NTG Lär. Även lärare, utbildningsanordnare och arbetsplatser som är involverade inom Kompetensstegen eller andra verksamhetsbaserade utbildningar hoppas vi kan få användning av rapporten. Tillvägagångssätt och underlag Studien bygger på intervjuer med vårdlärare och skolledare från fem av försöksverksamhetens kommuner, nämligen Katrineholm, Linköping, Mark, Säffle och Tyresö. Intervjuer har genomförts med sex vårdlärare och tre skolledare under november månad Urvalet har skett i samråd med den nationella projektledaren för försöksverksamheten inom Kompetensstegen. Intervjufrågorna utarbetades i samråd med den tidigare studiens författare och den nationella projektledaren. Varje intervju varade i ca 1 timme och sammanställningarna från dessa intervjuer bildar underlag till denna rapport. Syftet har inte varit att koppla intervjusvaren till respektive kommun och dess organisering av Kompetensstegen, varför detta inte beaktas speciellt. 2 Med det menas första linjens chefer, med operativt ansvar för verksamheten, ibland även benämnd områdeschef eller platschef 4

5 Resultat från intervjuerna I det här kapitlet redovisas resultat från intervjuerna med fokus på lärarrollen. För att strukturera resultatredovisningen har underrubriker utvecklats. Huvuddelen ägnas åt lärarrollen utifrån vårdlärarnas intervjusvar, resterande del utgår från skolledarnas perspektiv. De som deltar i utbildningen omnämns omväxlande som studerande, deltagare och elever eftersom alla dessa begrepp har använts. Att arbeta som lärare i verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning Här återges intervjusvaren under olika teman som kan beskriva den nya lärarrollen i verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning. Utbildningen baseras på verksamheten genom att det är deltagarnas egna erfarenheter från sin tidigare, ibland mångåriga, yrkeserfarenhet tillsammans med deras praktikplacering på en annan arbetsplats som lärarna ska utgå från när de planerar upplägg och studieuppgifter. Tanken i försöksverksamheten är också att lärarna ska arbeta tillsammans med äldreomsorgens chefer och de handledare som finns på arbetsplatserna så att läraktiviteterna baseras på den verklighet som möter vårdpersonalen i arbetet. Utbildningen är också placerad i verksamheten genom att så kallade studiehörnor ska göras tillgängliga för deltagarna för att de ska kunna sitta på arbetsplatsen och arbeta med studieuppgifter. Flera av aspekterna som framträder som underrubriker speglar både att utbildningen är baserad på och placerad i verksamheten äldreomsorgen. De intervjuade vårdlärarna har arbetat som lärare i två till 23 år och har alla en bakgrund inom sjukvård och omsorg. De valde att vidareutbilda sig till vårdlärare för att de tyckte det var roligt att handleda elever, ville utveckla sig själva eller att de ville ta med sig sina erfarenheter och kunna påverka mer. Någon av de intervjuade trivdes inte på tidigare tjänst och lärarjobbet verkade intressant. De studerande De studerande inom Kompetensstegen är mellan år. De har alla arbetat inom vården och de flesta har endast erfarenhet inom äldreomsorgen. Utbildningsmässigt har majoriteten av de studerande enbart grundskola och några har examen från den gamla vårdlinjen som främst är medicinskt inriktad. Generellt beskrivs de studerande som studiemotiverande och intresserade av att dela med sig av sina erfarenheter och ta emot ny kunskap från övriga studerande och handledarna. Studiemotivationen har legat på topp och det har varit ett guldläge, så det har inte kunnat vara roligare! I början av utbildningen var det en del av de studerande som ställde sig avvaktande och negativt inställda inför utbildningen. Några har från början känt sig dittvingade av sina arbetsgivare men den trevande starten har med tiden bytts ut till entusiasm. Flera av de 5

6 intervjuade lärarna vittnar om att många av de studerande hade dåligt självförtroende och ansåg att de inte skulle klara av att genomföra en utbildning, eftersom det var så länge sedan de studerade. Många av de studerande hade fortfarande bilden av läraren som en auktoritet. De fick större självförtroende och växte som människor. En del av de studerande har ställt sig kritiskt till är att de måste läsa på sin fritid samtidigt som de ska arbeta. Inställning till arbetssättet och skillnader mot traditionell utbildning Den generella inställningen bland de intervjuade lärarna var positiv redan från projektstart, även om en del uttrycker att det fanns en osäkerhet i hur det nya arbetssättet skulle läggas upp. Samtliga anser att det verksamhetsbaserade undervisningen både var utvecklande och spännande. Förra våren var ett enda: Herregud hur ska jag lägga upp det här sättet att arbeta på? Det finns ju en miljon sätt att göra det här på! Flera av de intervjuade menar att även om frågorna var många kring arbetssättet och att det krävdes tid för att sätta sig in i metoden och förstå vad som egentligen skulle göras, så var det en nödvändig process att gå igenom för att komma fram till att det är så här de vill undervisa. Fler av de intervjuade har svarat att de inte kommer ihåg att de har arbetat på något annat sätt innan. Den påtagliga skillnaden att arbeta med verskamhetsbaserad utbildning menar många av de intervjuade är att de som lärare ska utgå från deltagarnas yrkeserfarenhet och att ge de studerande bekräftelse på det de redan kan. Dessutom innebär det nya arbetssättet ett närmare samarbete med verksamheten på arbetsplatserna och med handledarna. Vidare gäller det för läraren att i en dialog med verksamhetschefer skatta vilken kunskap som behövs och vad de studerande behöver. För en del av de studerande innebar det nya undervisningssättet att världen kastades om något. Här vände vi på allt. Vi utgick ifrån ett behov och sedan kopplade vi ihop det med kurslitteraturen och det var ju inte eleverna vana vid. Att arbeta nära verksamheten och inta ett problembaserat förhållningssätt ser de intervjuade som något positivt. Jag får en kick att arbeta på det här sättet eftersom man hela tiden får tänka nytt. Förhållningssätt till studerande och studieuppgifter En av de intervjuade berättar att den första tiden gick ut på att enbart bekräfta och lyfta de studerandes kunskap. I början byggde studieuppgifterna enbart på de studerandes egna erfarenheter och dessa uppgifter bedömdes inte. Intervjupersonen menar att det skulle stjälpa 6

7 mer än att hjälpa att i början av utbildningen bedöma de studerandes uppgifter. Läraren ser sin uppgift att först öppna upp lusten för lärandet. Andra av de intervjuade lärarna stämmer in i att de ville utgå från var de studerande befanns sig och utifrån detta bestämma underlaget för undervisningen, samtidigt som nya kunskaper lyftets in så de blev ett komplement. En del av de studerande kände inte igen sig i sättet att ta till sig ny kunskap. Kritiken låg i att läraren inte förmedlade någon ny kunskap. De sa att: Vi lär oss ju inget nytt, vi berättar ju bara vad vi redan vet. De studerandes inställning har förändrats, menar intervjupersonen, eftersom de har vant sig med arbetssättet och kan se fördelarna med att själva komma på vad de kan och vad de behöver mer kunskap om, samt vad de behöver fördjupa sig i. Det som många av de intervjuade lärarna själva ser som positivt med att de studerande har fått lämna in egna fallbeskrivningar utifrån vissa givna förutsättningar, är att de har fått en inblick i de studerandes verksamheter. Handledarnas erfarenheter har också varit till stor hjälp och nytta. Det som ses som en nackdel med arbetssättet är att det är för lite med tid för att kombinera arbete och studier. De ska både klara av att arbeta heltid och sedan ska de lösa uppgifterna på fritiden. Samarbete med verksamhetschefer och projektledare Majoriteten av de intervjuade är positiva till samarbetet med verksamhetscheferna, men de efterfrågar ökad kontakt under hela utbildningstiden. Huvuddelen av samarbetet skedde i början av projektet, i planeringsstadiet. Många talar om att strukturen för samarbetet har varit bra och att dessa möten har öppnat upp för en större helhetsbild. Samarbetet och mötena har öppnat upp för en förståelse för varandras arbete. Flera av de intervjuade lärarna säger att de själva ansvarade för upplägget av utbildningarna och att verksamhetschefer och övriga involverande gav feedback på förslagen till upplägg. Flertalet av de intervjuade menar att de kände en osäkerhet i början av projektet och att de skulle ha velat ha ett djupare samarbete med cheferna. I vissa fall tunnandes samarbetet ut något med tiden och/ eller att det har varit sporadiskt. Men då en kontakt har tagits har samarbetet och dialogen i vissa fall fungerat väl. Cheferna har kommit med uppskattade utrop om att jag gör ett bra arbete, men jag saknar deras delaktighet i arbetet [---] De har gått miste om något viktigt. Många av de intervjuade lärarna berättar att de har fått fria händer i projektet, något som har uppskattats eftersom detta gav uttryck för att de involverade cheferna litade på att intervjupersonerna klarade av uppgiften. Samtidigt finns en önskan om tätare kontakt. 7

8 Intervjupersonen menar att vissa oklarheter vad gäller upplägg och tid skulle kunna uteslutas om kontakten mellan lärare och verksamhetens chefer varit tätare. En lärare säger att själva samarbetet och dialogen med verksamhetscheferna har fungerat bra, men att det har saknats ett uppföljningsarbete över den nya kunskap som har uppkommit i samband med de studerandes projektuppgift som syftade till att förbättra den egna arbetsplatsen. Läraren saknar verksamhetschefernas delaktighet. Jag tycker att det har fungerat bra, men jag saknar att verksamhetscheferna inte följer upp det som eleverna gör i projekten som ingår i kurserna. De var inte så intresserade. En annan av de intervjuade lärarna upplever också att det finns en brist på delaktighet från verksamhetschefernas sida. Det är först under hösten som kontakten med chefer har varit tät och samarbetet har fungerat. Hon finner förklaringen i att det råder en osäkerhet kring upplägget. Jag tror det beror på att de har varit rädda och osäkra på hur arbetet ska gå till. De är fast i det gamla tänket att skola är skola och jobb är jobb. Projektledare Flera av de intervjuade uppger att det inte har funnits någon formell eller enskild projektledare i kommunens projekt, utan den rollen har även läraren fått ta. En av lärarna uppger att hon inte har haft någon projektledare alls. I de samarbeten som det har funnits en eller flera projektledare visar resultatet att samarbetet har fungerat väl och att projektledarna har varit mycket delaktiga. En av lärarna som själv stod som projektledare uppger att hon hade uppskattat om det hade funnit en representant från verksamheten. Det skulle ha fungerat som en uppskattat input, menar hon. Samarbete med handledare Genomgående har samarbetet mellan handledare uppskattats. I början av projektet fanns en osäkerhet hos några av handledarna då de inte kände sig trygga i sin roll. Men med tiden växte engagemanget och delaktigheten. Handledarna har varit delaktiga i upplägg, studieuppgifter och varit med i diskussioner kring det praktiska. Handledarna har fungerat som en brygga mellan skola och verksamhet, när de väl kommit in i sin roll. De har varit mycket aktiva när de har kommit in i sin uppgift Generellt beskrivs skillnaden mellan lärarens och handledarens roller som att det är läraren som står för det pedagogiska och teoretiska ansvaret, så att de studerande når betygsmålen. Handledarens insatser ses av lärarna som mycket betydelsefulla, både vad gäller erfarerenhetsutbyte och coachning samt som avlastning. Arbetssättet har möjliggjort att sammanlänka teori och praktik samt att de studerande har fått direktkontakt och snabb återkoppling. 8

9 Handledarna kunde ha nyttjats på ett bättre sätt genom att de skulle vara ännu mer delaktiga och ha haft mer ansvar för undervisningen, menar en av de intervjuade. En annan lärare berättar att handledarna arbetar utifrån en genomarbetad modell som utgörs av en gemensam värdegrund. Modellen är förankrad ända uppe hos socialchefen i kommunen.[---] Handledarna är ett gott föredöme och de är mycket professionella och de har varit mycket behjälpliga Lärande samtal Handledarna som har gått en handledarutbildning har fått lära sig en metod som kallas Lärande samtal. Handledarna har använt det lärande samtalet som ett pedagogiskt verktyg för de studerande i deras studiegrupper. Metoden kan användas i personalmöten, vid verksamhetsutveckling och när det uppstår olika dilemman som behöver ventileras. Det lärande samtalet är en metod där samtalen är strukturerade med hjälp av en samtalsledare och en reflektör. Alla måste säga vad man tänker. Det lärande samtalet syftar till att öka förståelsen, vidga egna begrepp samt få tag på skillnader och olikheter. Användning och mottagande av metoden har varit av varierat slag. De lärande samtalen har inte alltid tagits emot på ett bra sätt, men där det har fungerat så har det varit en tillgång. Handledarna har varit de som har ansvarat för de lärande samtalen. De intervjuade lärarna beskriver metoden som ett verktyg för att öppna upp låsta mönster och förhållningssätt. Fördelen är att de studerande och den övriga vårdpersonalen lär sig tala med varandra på ett konstruktivt sätt. Samtalen ger större förståelse och en djupare syn på olika problem. Lärande samtal har gjort att de studerande fått ett vidgat perspektiv. Man går inte direkt på lösningen Flera av de intervjuade lärarna har själva varit delaktiga, främst som observatörer i de lärande samtalen. Tillvägagångssättet har även varit insiktsfullt för lärarnas arbete i den vidare undervisningen. Det har varit givande eftersom jag har kunnat lyssna av var de [studerande] befinner sig och att grupperna kan betydligt mer än vad jag från början trodde. Det som upplevs som en nackdel med metoden är att den tar tid. I vissa fall var det svårt att motivera de studerande att använda sig av lärande samtal, då deras tid upptogs främst av arbete och studieuppgifter. De studerande menade att de inte hade den tid som krävs. Men när förutsättningarnas gavs så upplevde de studerande metoden som givande. De sa: Men varför har vi inte gjort det här tidigare?! Några av de intervjuade lärarna anser att det är synd att de som framkommer i de lärande samtalen inte följs upp i verksamheterna. En annan lärare menar att det har erbjudits kurser i lärande samtal, men att det inte gavs tidsmässiga förutsättningar för personalen att delta i kursen och detta ledde till att lärande samtal inte blev det redskap som hon hade hoppats på. 9

10 Studiehörnor Studiehörnorna har fungerat olika bra, men enligt resultatet har det positiva övervägt även om det har funnits brister som kunde ha förbättrats. En av de intervjuade menar att det sakandes en diskussion i början av projektet vad studiehörnorna skulle syfta till. Det fanns även en avsaknad av en diskussion om vad en lärandemiljö innebär. Tanken var från början att man kunde gå till sin hörna och ta reda på fakta eller lösa uppgifter, men det här tänket måste även den övriga personalgruppen bli invigda i, och det blev de inte. Hörnorna fungerar inte som de var tänkt pga. att de ligger för avsides och det är svårt att ta sig dit. Men det som är bra med hörnorna är att det finns material och Internet. Det har inte varit några större studiehörnor. Lokalerna var inte så lämpliga. [---] De [de studerande] har haft tillgång till en dator men det har varit svårigheter med inloggningskoder, så arbetsplatserna utnyttjades inte så mycket till detta utan kunskapsinhämtningen skedde främst på bibliotek eller hemifrån. En annan lärare uppger att det inte har funnits utrymme för en specifik studiehörna på arbetsplatsen, utan de studerande har fått gå till skolan eller lösa studieuppgifter hemma. Flertalet lärare menar att studiehörnorna har fungerat väl. Det har funnits möjligheter för de studerande att gå åt sidan och studera på arbetsplatserna. En av de intervjuade uppger att den övriga vårdpersonalen numera också har möjlighet att utnyttja studiehörnorna. Studiehörnorna har fungerat bra.[---] Andra i personalen har numera också tillgång till dessa hörnor. Fördelar med verksamhetsbaserad utbildning Generellt ställer sig de flesta av de intervjuade lärarna positiv till utbildningen. Det som de främst ser som en fördel är att allt utgår från verksamhetens behov och att det blir en mer naturlig koppling mellan teori och praktik, än vad det blir i den traditionella utbildningen. En annan fördel är att om det tillstöter problem eller händelser kan de studerande diskutera det direkt, vilket kan leda till konkreta utslag i verksamheten. Förhoppningsvis uppmärksammas och uppskattas detta av de övriga vårdpersonalen. Arbetssättet betyder också en trygghet för de studerande. Det blir positivt för de studerande, att det inte blir så stor sak att studera när man är på hemmaplan och där finns det trygghet. Och om man är trygg så lär man sig lättare och bättre. Arbetssättet gör att undervisningen blir mer levande än i mer traditionell utbildning, menar lärarna. Att arbeta nära verksamheten gör undervisningen spännande, samtidigt som det krävs mer av läraren då man hela tiden måste tänka i nya banor och möta de studerande var de befinner sig och man kan inte arbeta efter ett inarbetat manus. 10

11 Projektet har gett nya insikter om att det finns ett glapp mellan skola och verklighet menar en av de intervjuade. Skolan är inte alltid uppdaterad på metoder, material och de behov som finns ute i verksamheterna, även om det har skett mycket under de senaste åren menar de intervjuade lärarna. Fördelen är att man som lärare lär sig själv nya saker genom att ta del av de studerandes kunskaper om verksamheten. Vi [lärare] tror att vi är så duktiga och att vi kan allting och vi sitter med kursplanerna på ena sidan och läroboken på den andra och så bestämmer vi, det här ska ni lära er Svårigheter och brister med verksamhetsbaserad utbildning Det som framkommer generellt i intervjuerna är att tid för förberedelser är knapp i projektet. Det krävs mer av lärarrollen i det här sättet att arbeta, eftersom det inte finns någon möjlighet att förbereda undervisningen. Att hantera frågor och uppgiftsunderlag kontinuerligt är något som måste skötas parallellt och är tidskrävande. Verksamhetsbaserad utbildning innebär en splittrad tillvaro för lärarna. Man landar aldrig, utan det är nytt hela tiden Det som även har framkommer i intervjuerna är att lärarna anser att det inte har avsatts tillräckligt med tid för verksamhetscheferna för att samarbeta med lärare och handledare. I vissa fall har förväntningarna inte varit samstämmiga. På vissa arbetsplatser har det varit oklart vad projektet går ut på. Tanken har hela tiden varit att de studerande ska finna svar på sina studieuppgifter både i verksamheten och i teorin. Genom att samtala med vårdpersonal skulle de studerande få mer kunskap och erfarenhetsutbyte och på så sätt lösa delar av sina uppgifter. Detta har inte alltid fungerat i praktiken. Eftersom den övriga vårdpersonalen inte har förstått syftet eller blivit välinformerad om vad utbildningen går ut på har det i vissa fall skapats missnöje, då de studerande går ifrån arbetsplatsen för att studera. Ibland har det därför funnits en osäkerhet eller ovilja bland övrig personal att vara en del i kompetensutvecklingen. Eleverna har ibland mötts av kommentarer som fråga inte mig, det kan inte jag, till att jag ska väl inte lösa dina skoluppgifter. Stöd Majoriteten av de intervjuade känner stöd från sin chef och från kollegor. Några av lärarna menar att det har funnits en viss mått av skepsis. Kritiken ligger i att utbildningen inte går tillräckligt djupt och att olika ämnen inte gås igenom lika noggrant. En annan av de intervjuade har saknat stöd av sin chef då det gäller den pedagogiska delen i projektet, att ha någon som fungerat som ett pedagogiskt bollplank. Ytterligare önskemål är att ha låta fler antal lärare arbeta på det här sättet och att skolledaren skulle vara mer delaktig. På så sätt skulle det kännas mindre ensamt. 11

12 Den generella bilden är att det finns en nyfikenhet kring Kompetensstegen och det pedagogiska arbetssättet. Huvudparten av de intervjuade menar att kollegorna har varit engagerade eller involverade på ett eller annat sätt. Användning och utveckling av verksamhetsbaserad utbildning Samtliga av de intervjuade ställer sig mycket positiva till verksamhetsbaserad utbildning och ser med fördel på en implementering av arbetssättet i den ordinarie verksamheten. Många av lärarna är redan välbekanta med liknande arbetssätt även om det inte innefattas av handledare. Jag skulle vilja att handledarnas roll skulle utökas och jag tror att mina kollegor skulle utvecklas genom att arbeta på det här sättet. Andra tillägger att det även har skett ett organisatoriskt lärande i den egna verksamheten. För att möjliggöra en lyckad satsning är det viktigt att verksamhetschefer och skolledare förankrar arbetssättet. I en av kommunerna menar den intervjuade att vårdverksamheterna är mycket negativ till förändringar, men att hon ändå kan se att det sakta börjar ske en omställning i attityden. Det finns en rädsla och en ovilja att förnya och utveckla sig. Man går i gamla spår. Samtalen med lärarna kretsar kring om vikten av att vara ett föredöme och att det är A och O att vårdpersonal har ett professionellt förhållningssätt i sitt arbete. Jag har rört om i grytan och sagt att problemet kanske inte ligger på arbetsplasten, utan hos mig själv. För många [av de studerande] innebär detta en tuff tillvaro, men det har även gjort att de har växt som yrkesmänniskor. En av de intervjuade skulle gärna se att arbetssättet tas upp av andra yrkesförberedande utbildningar. Hon ser också att det finns ett tryck utifrån och ett intresse av att lära sig mer om arbetssättet från andra kommuner. Många hör av sig från andra kommuner och vill veta hur jag gör. Alla intervjuade ställer sig positiva till att fortsätta att arbeta med verksamhetsbaserad utbildning men man efterlyser också stöd från andra aktörer och vill ha uppmärksamhet och etablera ett samarbete med forskare. Nu vill vi ha mer verkstad från universitetet! [---] Vi vill arbeta aktivt med forskare och kunna starta upp kurser och få draghjälp att få in den här strukturen på arbetsplatserna 12

13 Verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning ur ett skolledarperspektiv Av de skolledare som har intervjuats ställer sig samtliga positiva till verksamhetsbaserad utbildning. De intervjuade tror att arbetssättet till stor del är framtidens form för lärande, eftersom det är nära kopplat till en arbetsplats. Arbetssättet ger stora möjligheter till ett mer verklighetsbaserat lärande för de studerande och också ett organisatoriskt lärande för arbetsplatserna. I förlängningen gynnas detta även brukarna inom äldreomsorgen, menar en av skolledarna. Flertalet av de intervjuade skolledarna säger att arbetssättet att hålla nära kontakt med verksamheterna inte är något nytt jämfört med tidigare. Däremot innebär det här arbetssättet nya inslag av samarbete med handledare på arbetsplatser och med verksamhetscheferna, samt med studiehörnorna som finns att tillgå på arbetsplasterna. Möjligheten att använda Internet för att söka kunskap och att arbeta flexibelt samt användning av validering startade innan Kompetensstegen påbörjades. Övergripande vinster av samverkan Mellan utbildningsanordnare och arbetsplatser En av skolledarna berättar att det skedde avhopp från lärartjänsten för Kompetensstegen i början av projektet. Detta kan förklaras genom att den invanda lärarrollen ser ut på ett traditionellt sätt där lärare är inte har nära kunskap om den dagliga verksamheten på olika arbetsplatser inom vård och omsorg. Kurserna i traditionell utbildning är planerade utifrån ämnen, läromedel och nationella kursplaner. Det är jag som står som ledaren och aktoritären [---] och det här är den grupp människor som lyssnar på mig. Men här vänder vi ju på hela kuttingen och så plötsligt så ska man utgå från något som är mycket mer rörligt. Man ska möta en verklighet och vara dagsaktuell. Dessutom är jag som lärare inte med hela tiden utan det finns en länk mellan mig och handledare. Det gör att det krävs en hög mognadsgrad som människa och att kunna ta ett steg tillbaka [---] men ändå vara med på ett annat sätt. Generellt beskriver skolledarna att även andra lärare som inte har varit involverade i projektet, har visat intresse och en nyfikenhet kring att knyta kurser så direkt till verksamheterna. En av skolledarna framför risken för att undervisningsformen kan upplevas hotande för vissa lärare eftersom de måste kliva ner från katedern, men säger också att det inte har uppstått som problem på hennes skola. Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att det blir skola på arbetsplatsen menar en av skolledarna, utan att det snarare handlar om att lära inom den egna organisationen. Man får inte glömma bort var bör ligga då skola och verksamheten möts. Fokus ska ligga på brukarnas behov och för att det ska bli så bra som möjligt för verksamhetens kand. Det är det det handlar om [---] Det här sättet att arbeta har öppnat upp ögonen för många och man är inte van att arbeta så. 13

14 Det framkommer i intervjuerna att arbetssättet har varit inspirerande, och skolledarna ser gärna en fortsättning. Vilken glädje det har varit! [---] Lärarna har varit mycket duktiga på att visa på och locka fram det eleverna är bra på Det har varit inspirerande att se samarbetet mellan lärarna, eleverna och handledarna. Vinster för studerande, verksamheten, lärare och skolorganisationen Skolledarna som vi har intervjuat tror att vi kommer att få se många liknande lösningar framöver. Samtliga av de intervjuade skolledarna är intresserade av att vara med och hitta nya former för lärande. Den traditionella bilden av skolan som ett hus dit man går för att utbilda sig, den är ju på väg att försvinna. En av skolledarna menar att fördelen med att arbeta på det här sättet är att det sker ett naturligt lärande eftersom utbildningen är kopplad till arbetsplatsen. Att arbeta så här innebär inte enbart en kompetensutveckling på respektive arbetsplats utan det stärker de studerandes självförtroende eftersom gruppen generellt saknar studievana. Överlag ställer sig skolledarna positiv till metoden men någon säger att det kan finnas individer som upplever formen svår då det kan finnas risk att det är svårt att koncentrera sig eftersom arbete och studier flyter samman. Ibland har det tagit tid att få med verksamhetscheferna i upplägget, men arbetssättet har genererat i att arbetsplatserna har vuxit, menar en av skolledarna. Verksamhetscheferna har tillslut sett att man kan använda lärandet som en resurs i den egna organisationen. Om jag är chef på en enhet och det finns ett eftersatt område eller ser att det behövs nya rutiner, och så använder man lärandeprocessen och ifrågasätter och analyserar och skapar ett nytt innehåll och förhållningssätt, det är den största vinsten med Kompetensstegen Förutsättningen för att ett projekt ska lyckas är enligt en av de intervjuade skolledarna att det krävs att man är närvarande som skolledare för sin personal och att man har mandat för att kunna driva igenom frågor. Vidare krävs en god och nära kontakt med verksamheterna. Man måste vara närvarande som skolledare, om man inte är det så märker personalen det och det blir aldrig bra. En av skolledarna talar om att det täta samarbetet i planerings- och startfasen mellan skolan och kommunen. Det utvecklades olika temagrupper där alla skolans lärare ingick. De lärare som redan hade kunskap i validering lärde upp de andra som inte hade den kompetensen, vilket ledde till en kompetensutveckling för hela skolan. 14

15 Stöd till lärare De intervjuade skolledarna talar i viss mån på olika sätt om behovet av deras stöd till lärarna. De menar att de har givit tid för planeringsträffar mellan lärarna och handledarna. Skolledarna har även själva har haft en kontinuerlig dialog med lärarna och att verksamhetscheferna har varit delaktiga. En av skolledarna menar att lärarnas arbete bygger på frihet under ansvar och eftersom lärarnas arbete bygger på deras vilja att arbeta så självständigt har det inte krävts så mycket stöd. En annan skolledare betonar dock att det för att ett sådant här projekt/arbetssätt ska kunna fungera så krävs ledningens stöd. Det är ett måste, att cheferna från verksamheterna också måste vara med. Lärarna som har varit involverade har den kompetens och inställning som krävs för ett sådant kreativt och utvecklingsinriktat projekt menar skolledarna. De intervjuade skolledarna anser att det alltid har funnits tid för till exempel planeringsträffar mellan lärare och handledare, men att utmaningen har varit för alla inblandade att inte veta hur arbetet ska gå till. Det har varit en successiv process som har vuxit fram för att finna den rätta formen. Det har även handlat om att även handledarna ska hitta sin roll. Användning och utveckling av verksamhetsbaserad utbildning En av skolledarna berättar att deras målsättning för nästa år är att vigda målgruppen inom kommunen vad det gäller verksamhetsbaserad utbildning. En annan av de intervjuade skolledarna vill fortsätta att skapa och utveckla en lärplattform som är webbaserad, vilket kan ses som ytterligare ett steg för de studerande. Fördelen att arbeta så här är att man bygger upp en struktur för det livslånga lärandet. Samtliga skolledare ser testverksamheten som en kreativ period och ser gärna en fortsättning. En av skolledarna menar att nu bygger utbildningen på de studerandes och verksamhetens behov och inte är en utbildning som sker i skolan, skild från verksamheten. Det känns, i och med Kompetensstegen så skapar vi en utbildning tillsammans. Förut gick man till skolan och fick en utbildning, men nu arbetar man efter vilka behov som finns. 15

16 Sammanfattning och diskussion I det här avsnittet sammanfattar och diskuterar vi några av de viktigaste resultaten från intervjustudien. Vi presenterar också några frågor som har framträtt under studien och som skulle kunna bilda underlag för framtida studier och i ett fortsatt utvecklingsarbete. Resultatet av intervjuerna med lärarna och skolledarna visar att samtliga ställer sig positiva till verksamhetsplacerad och verksamhetsbaserad utbildning. Detta är i och för sig inte anmärkningsvärt eftersom det troligen är dessa personer som har stannat kvar i denna utbildningsform och som kan tänka sig att bli intervjuade. I intervjuerna har det framkommit att de har funnits svårigheter att rekrytera lärare till den här utbildningsformen och att det har funnits lärare som har slutat på grund av att de inte har trivts med arbetssättet. Den nya lärarrollen De största skillnaderna från tidigare arbetssätt som de intervjuade tar upp handlar om utgångspunkter för upplägget av lärarens insatser för den studerande och det närmare samarbetet med verksamheten, både handledare och verksamhetschefer. Lärarna ska utgå från deltagarnas egen yrkeserfarenhet (ibland under många år) och komplettera med teori och stöd för reflektion. De studerande har fått lämna in egna fallbeskrivningar från sina praktikarbetsplatser som bildar underlag för studieuppgifter. De studerande får bekräftelse på sina erfarenhetsbaserade kunskaper och stimuleras till att lära mer. Samarbetet med handledare och verksamhetschefer har medfört ökad kännedom hos lärarna om det dagliga arbetet inom äldreomsorgen. Det har bidragit till att utbildningens teoridelar lättare kunnat knytas till praktiken. De lärare som har deltagit i lärande samtal har uppskattat denna metod som led i deras eget lärande om verksamheten. Chefer och handledare medverkar, i varierande grad, till att utveckla innehåll och upplägg av utbildningen. De intervjuade lärarna upplever att deras arbete känns mer splittrat och mer krävande nu när de inte kan planera undervisningen i förväg på samma sätt som i traditionellt lärarjobb då kursplaner och läromedel är mer styrande. Det krävs en annan typ av närvaro och att man i den nya rollen alltid ska ge feedback på aktuella frågor eller problemområden som är kopplade till arbetsplatserna. Lärarna har upplevt att det många gånger uppstår tidsbrist när frågor och uppgiftsunderlag uppkommer kontinuerligt och måste hanteras under hand. En viktig fråga är därför hur handledarna kan vara ett stöd för lärarna i att göra utbildningen mer arbetsplatsanknuten. I början av försöksverksamheten framkom viss skepsis hos blivande studerande och delar av lärarkollegiet kring syftet med utbildningen, effekterna och hur arbetet skulle läggas upp. Många av de medverkande vårdlärarna kände inledningsvis en stor osäkerhet kring hur de skulle lägga upp sitt arbete. Under projekttiden har inblandade personer både från skolan och arbetsplatserna fått utveckla ett arbetssätt och sina roller, även om det verkar finnas en del osäkerhetsfaktorer och utvecklingsmöjligheter som kvarstår. En ny funktion för lärarna har varit som del i samarbetsgruppen benämnd Treklövern där lärare, handledare och verksamhetschefer tillsammans ska planera utbildningen och samverka i genomförandet av denna. Det nya arbetssättet innebär utmaningar och förändringar av invanda mönster och föreställningar av den egna lärarrollen vilket kräver mer energi jämfört med traditionell 16

17 undervisning. Samtidigt som dessa utmaningar framställs av de intervjuade som svårigheter, upplevs detta som just det som är stimulerande och utvecklande av yrkesrollen. Studien pekar på betydelsen av lärarnas samarbete med verksamhetscheferna. Vår studie visar att lärarna anser å ena sidan att samarbetet med verksamhetschefer har fungerat väl medan det å andra sidan framkommer att lärare önskar ett djupare stöd i form av en större delaktighet i samarbetet. Flera av de intervjuade önskar att chefernas delaktighet skulle vara mer omfattande under hela utbildningstiden, inte bara i den inledande planeringsfasen, eller som i något fall i ett sent skede. Den föregående rapporten (se sid. 3) påvisar att verksamhetscheferna inte har fått någon tid avsatt för Kompetensstegen i sina tjänster, vilket lärare och handledare har fått. Detta kan medverka till att de har svårare att prioritera detta samarbete. Även om de flesta av de intervjuade lärarna har upplevt att de har fått stöd från sina skolledare och kollegor, framkommer behov av en ökad förståelse och stöd för det pedagogiska arbetet. En av skolledarna framförde betydelsen av hela skolans engagemang för och kunskap om verksamhetsbaserad utbildning. Det är alltså inte bara deltagarna och handledarna som behöver stöd av cheferna, utan även lärarna i sina organisationer. Intervjusvaren tyder på att det har funnits brister i kännedom kring utbildningens upplägg och syften hos arbetsplatsernas övriga personal. Det har förekommit irritation över att deltagarna behöver gå ifrån arbetet för att studera, vilket skulle kunna påvisa behov av bättre information inför utbildningssatsningen kring vad utbildningen går ut på och hur det är tänkt att fungera. Även en diskussion om hur placeringen av en deltagare på arbetsplatsen kan ge tillfällen till kompetensutveckling för de övriga anställda skulle kunna öka beredskapen att ta tillvara ny kunskap kunna förbättras. En fördel som framkommit i lärarnas intervjusvar är att de studerande kan ta upp problem eller händelser till diskussion direkt på arbetsplatsen, vilket skulle kunna leda till konkreta utslag i verksamheten. Hur detta tas emot av personalen beror troligen på arbetskulturen och därmed också på verksamhetens ledning. Verksamhetsbaserad utbildning kan vidga perspektivet på lärande genom att det finns en ambition av att också ha ett organisatoriskt lärande och inte enbart individuellt lärande. Lärarnas intervjusvar tyder på att samarbetet med handledarna har uppskattats och fungerat väl, även om det i början fanns uttryck för osäkerhet kring handledarrollen. Det har framkommit förslag och önskemål om att handledarrollen ska vidgas genom att låta handledarna ha ett bredare ansvarsområde än vad de har idag. Handledarna har bland annat ansvarat för de lärande samtalen. Samtalsformen har fungerat i varierande grad, från mycket väl till mindre bra. Där de lärande samtalen har fungerat har det generellt varit en uppskattad metod eftersom den syftar till att träna i att samtala på ett konstruktivt sätt och öppna upp för låsta förhållningssätt. Däremot har det i vissa fall brustit i att kunskap och idéer inte förs vidare in i den egna organisationen/verksamheten. De inblandade parternas roller har vuxit fram under hand i denna försöksverksamhet. Intervjusvaren pekar på behovet av att i ett tidigt skede tydliggöra dessa roller och synliggöra betydelsen av allas delaktighet under hela utbildningstiden. Att beakta är att frigörandet av tid underlättar denna delaktighet. För att skola och arbetsplats ska kunna mötas och integreras behövs ett regelbundet, nära samarbete där några nyckelpersoner får ett uppdrag att utveckla detta. Försöksverksamheten inom Kompetensstegen är ett sätt där man har påbörjat 17

18 ett sådant samarbete. En fråga som man kan ställa sig är hur ser beredskapen ut på olika arbetsplatser att öppna upp invanda mönster och förhållningssätt med hjälp av till exempel lärande samtal och ny kunskap? Hur ges verksamhetscheferna möjligheter och tid för sitt eget lärande? Studien påvisar att det under utbildningen har framkommit oklarheter kring hur de studerandes tidstillgångar fördelas mellan arbete, studieuppgifter och fritid. Klargöranden kring vilken tid som ska avsättas för olika inslag och eventuell beredskap för att göra vissa uppgifter på fritiden skulle kunna göras i ett tidigare skede av utbildningen för att underlätta både för den studerande och för övriga anställda på deras praktikarbetsplats. I modellen för försöksverksamheten har studiehörnor ingått som ett sätt för de studerande att underlätta studiearbetet. Tanken var att deltagarna skulle kunna gå ifrån under arbetsdagen för att arbeta med sina projektarbeten och andra studieuppgifter. Dessutom skulle dessa studiehörnor kunna vara tillgängliga för övriga anställda och för att stimulera till kompetensutveckling. Lärarna har i varierande grad varit närvarande vid dessa studiehörnor. Studiehörnorna på arbetsplatserna har inte alltid fungerat, även om den generella inställningen är positiv. I något fall har hörnorna inte använts på grund av en alltför avsides placering, vilket har medfört att de studerande haft fått lösa studieuppgifter hemifrån eller på bibliotek. Några av eleverna var kritiska i början av projektet att studera på fritiden, men det planandes ut efter hand. De positiva erfarenheterna från försöksverksamheten inom Kompetensstegen har lett till att både de intervjuade vårdlärarna och skolledarna vill fortsätta utveckla arbetet och implementera det i ordinarie verksamhet. Det är främst samarbetet med handledarna på arbetsplatserna som framträder som ett nytt inslag. Lärarna framför betydelsen av en djupare delaktighet hos verksamhetschefer och skolledare. Lärande samtal ser man som viktigt för att kunna stödja utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt som skulle kunna öka kvaliteten i äldreomsorgen. Studien visar att det på en del arbetsplatser skulle det kunna ges större utrymme för dessa samtal, som också skulle kunna utvecklas vidare. Vi har ovan visat på några viktiga resultat från studien, men de ska tolkas med försiktighet eftersom underlaget är begränsat. Materialet från den här studien kommer därför att bearbetas och analyseras tillsammans med tidigare studier i fortsatt forskningsarbete. Fortsatta studier Frågor som har uppkommit under den här intervjustudien skulle kunna bilda underlag för fortsatta studier. I kort form skulle dessa kunna beskrivas som: Hur har handledarna upplevt sin egen roll, den nya lärarrollen och verksamhetschefernas delaktighet? Vilka utvecklingsmöjligheter finns för handledarna? Hur har de studerande upplevt sitt eget lärande med stöd från handledare, övriga anställda och lärare? Hur skiljer sig detta lärande från det man får i en mer traditionell undervisning i skolmiljö? Varför har de lärande samtalen fungerat på vissa arbetsplatser men inte på andra? Hur kan dessa utvecklas? Hur kan linjecheferna få möjligheter att öka sin delaktighet i verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning? Hur kan tid frigöras för deras eget lärande som kan 18

19 ha bäring på arbetsplatsernas beredskap i denna typ av utbildning och för arbetsplatsernas beredskap till förändring och kompetensutveckling? Hur kan forskare knytas till en vidareutveckling av Kompetensstegens ambition att knyta samman arbetsplats- och utbildningssystemet? Hur gynnar utbildningsformen brukarna vid dessa äldreboenden? 19

Lärande på arbetsplatsen

Lärande på arbetsplatsen Lärande på arbetsplatsen exempel från försöksverksamheten i Kompetensstegen 2007 10 29 Kjerstin Larsson ApeL - FoU(www.apel-fou.se) NTG - Lär (www.ntglar.se) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång

Läs mer

Lärare i sitt organisatoriska sammanhang

Lärare i sitt organisatoriska sammanhang Lärare i sitt organisatoriska sammanhang en studie av lärarrollen i arbetsplatsförlagd utbildning 2009 01 22 Kjerstin Larsson APeL Forskning och Utveckling Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Tänker lärare på olika institutioner lika eller olika?

Tänker lärare på olika institutioner lika eller olika? Tänker lärare på olika institutioner lika eller olika? MINIPROJEKT PEDAGOGISK GRUNDKURS II HT-99 Av Karin Gerhardt Olof Hansson Eva Söderman INLEDNING Syftet med detta miniprojekt har varit att undersöka

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Rektor 9 Lärare 12 Förskolechef 8 Förskollärare 5 Personal inom elevhälsa 9 Politiker 6 Skolchef 4 Övriga 3 Totalt 56 Varav: Män 13 Kvinnor 42

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Liv Mannberg, Utvecklingsledare Funktionshinder och verksamhetsutvecklare inom Habiliteringsverksamheten i Sörmland Delaktighetsmodellen Synliggöra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30 ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30 Ett pärlband av projekt Olika kompetensutvecklingssatsningar de senaste c:a tio åren: Kompetensstegen Olika typer av grundutbildningar

Läs mer

Att lära sig jobbet på jobbet

Att lära sig jobbet på jobbet Att lära sig jobbet på jobbet En intervjustudie med yrkesintroduktionsanställda Ulrika Berg Olofson på uppdrag av YA-delegationen 2018-06-20 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Studiens

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor

Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor Malmö högskola har sedan 2014 en femårig försöksverksamhet med övnings(för)skolor i verksamhetsförlagd

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Avslutningskonferensen den 19 november 2015 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018 Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018 Innehåll Uppdrag och bakgrund Programteori Genomförande Resultat Vad tar vi med oss? Hur går vi vidare?

Läs mer

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Presentation av lärarenkät VFU Marie Brandt

Presentation av lärarenkät VFU Marie Brandt Presentation av lärarenkät VFU 2017 Marie Brandt Vad är den största orsaken till att du idag inte är handledare för studenter? 1. tidsbrist 2. ingen ersättning 3. har inte fått frågan 4. saknar erfarenhet

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

Information om LIA. lärande i arbete vid Trädgårdsakademin

Information om LIA. lärande i arbete vid Trädgårdsakademin Information om LIA lärande i arbete vid Trädgårdsakademin 1 Innehåll Vad är LIA? 3 Fördelar med att ta emot en student på LIA 4 Försäkring 4 Handledarens ansvar under LIA 4 Studentens ansvar under LIA

Läs mer

Sammanställning 2. Bakgrund

Sammanställning 2. Bakgrund Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Utveckling för dig som är handledare.

Utveckling för dig som är handledare. Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

Mall för kursrapporter vid Malmö universitet

Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning aplhandledare.skolverket.se Webbaserad handledarutbildning din roll som utbildare Du är viktig som utbildare av

Läs mer

Institutionen för psykologi. Psykologprogrammet. Rapport. Mattias Emgård, Josefin Glantz & Jasmine Tuovinen,

Institutionen för psykologi. Psykologprogrammet. Rapport. Mattias Emgård, Josefin Glantz & Jasmine Tuovinen, Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Rapport Mattias Emgård, Josefin Glantz & smine Tuovinen, 013-1-0. Innehållsförteckning Sida INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT 3 ENKÄTSAMMANSTÄLLNING

Läs mer

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer