INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND..."

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Skolmåltiden ur ett historiskt perspektiv Skollunchen- en socialt utjämnande faktor än idag Kostnader för skolmaten Riktlinjer och rekommendationer Livsmedelskvalitet Skolmatens kvalitet PROBLEMBESKRIVNING SYFTE METOD OCH MATERIAL Datainsamling-produktinformation Datainsamling-kostansvariga Analysmetod RESULTAT Produktinformation Intervjuerna Vilka industrilagade produkter används och i vilken utsträckning Orsaker till val av produkt Påverkande faktorer vid val av produkt Avgörande faktor för val av produkt Råvarukostnad per portion Befintlig kostpolicy- vad säger den om livsmedelsval och näringsinnehåll Riktlinjernas användning Kvalitetssäkring av skollunchen Synpunkter på utbudet av färdiglagade produkter Förändringar av industrins utbud Synpunkter på att industrins produkter inte uppnår rekommenderad mängd råvara En krona mer per portion-vad sker då DISKUSSION KONKLUSION REFERENSER BILAGOR

2 1. INLEDNING När jag skulle skriva min D-uppsats kontaktade jag Tillämpad näringslära/hälsomålet vid Stockholms läns landsting med en förfrågan om de hade någon idé på ett lämpligt uppsatsämne. Det visade sig att under de senaste åren har allt fler frågor dykt upp angående skolmatens kvalitet 1, framför allt de färdiglagade kött/fiskprodukternas kvalitet. Tillämpad näringslära/hälsomålet har genom egna undersökningar märkt att andelen kött/fiskråvara har minskat i industrilagade produkter. Detta har lett till att man har börjat fundera på om barnen verkligen får i sig rätt mängd näringsämnen eftersom kött och fisk bidrar med en stor andel. Då mättnadskänslan är beroende av proteinmängden kan man ställa sig frågan om barnen verkligen blir mätta på skolmaten när proteinmängderna minskar. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal färdiglagade produkter som serveras i skolorna för att undersöka råvarumängd och proteinhalt närmare. Vad som finns i de färdiglagade produkterna istället för kött/fisk kommer att klarläggas. Jag ska även intervjua några kostansvariga inom Stockholms läns landstings kommuner för att få veta deras synpunkter på och val av industrilagade produkter. 2. BAKGRUND 2.1 Skolmåltiden ur ett historiskt perspektiv Skolmaten i Sverige har sitt ursprung långt tillbaka i tiden, redan i slutet på 1800-talet serverades de mest behövande barnen mat i skolan (Hirdman 1983). Syftet var att mätta svältande barn och verksamheten drevs av frivilliga organisationer (Virgin 1970). En form av behovsprövning infördes där barn som hade det sämst ställt erbjöds ett lagat mål mat i skolan. Denna form av bespisning fortsatte en bit in på 1900-talet. Barn som inte fick mat i skolan hade ofta en matsäck med sig hemifrån. I slutet av 1930-talet började staten att ge bidrag till skolmåltidsverksamheten men även nu var det behovsprövat och gavs främst till barn som hade lång skolväg och till dem som kom från barnrika familjer (SOU 1938:6). I befolkningsutredningens betänkande från 1941 lade man fram ett förslag om att skolan inte bara skulle undervisa barnen utan även verka för att utveckla barnen på alla plan (SOU 1945/47). Redan då ansåg man att det fanns ett samband mellan inlärning och hälsotillstånd. Införandet av skollunch fick ett stort inflytande på barnens allmänna hälsotillstånd och på skolarbetet (Halling, Jacobson & Nordlund 1990). Men det var från och med 1946 som skollunchen började få sin nutida form genom att riksdagen beslutade om att ge bidrag till kommunerna för att driva verksamheten. Vissa kriterier fastställdes, förutom att vara ett lagat mål mat skulle den bland annat ge en tredjedel av det dagliga energiintaget och hälften av intaget av protein, kalcium, fosfor, järn, vitamin A, C samt tiamin (SOU 1945:47). Den skulle också vara tillgänglig för alla elever samt vara kostnadsfri. Detta ledde till att skollunchen fick en socialt utjämnande effekt eftersom att alla fick maten gratis kunde ingen pekas ut som fattig (Virgin 1970). Utbyggnaden av 1 Med kvalitet avses här näringskvalitet d.v.s. produkternas kemiska sammansättning och innehåll av protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. 2

3 skolmåltiderna tog många år och det var först 1973 som alla kommuner i landet kunde erbjuda skolmat (Jacobsson & Nordlund 1992). Idag är skolmåltiderna helt och hållet i kommunernas regi (Jacobsson & Nordlund 1992). I skollagen kapitel 4, 4a står det att alla eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Denna lag tillkom så sent som Skollunchen- en socialt utjämnande faktor än idag I takt med att antalet förvärvsarbetande kvinnor ökade under 1970-talet, ökade också kraven på skolmaten. I många fall var skolmaten det enda lagade mål mat som barnen fick och då skulle den vara näringsrik (Halling et al 1990). Från början var det tänkt att skollunchen skulle avhjälpa näringsbrister hos barn som kom från de sämst bemedlade familjerna (Virgin 1970). Maten i skolan har en stor inverkan på många barns kostvanor. Barns och ungdomars måltidsmönster har visat sig vara bättre under skoldagar än under helger (Abrahamsson et al 1999). I en rapport från 2003 (Jälminger, Marmur & Callmer) angående matvanor hos årskurs tre i olika socioekonomiska områden i Stockholm, visade på att det fanns stora socioekonomiska skillnader i barns matvanor. Barn från resurssvaga områden hoppade oftare över måltider, åt mer snabbmat, mer ost än köttpålägg, mindre grönsaker, drack oftare standardmjölk och åt sämre sammansatta mellanmål än barn från de resursstarka områdena. Övervikt visade sig vara sex gånger så vanligt bland barn från de resurssvaga områdena jämfört med barn från resursstarka områden. Däremot visade sig barnen oberoende av socioekonomisk bakgrund äta ungefär lika vid skollunchen. Det är således än idag viktigt att maten i skolan är bra sammansatt och uppfyller riktlinjerna eftersom det för många barn fortfarande är det enda lagade mål mat om dagen som de äter (Livsmedelsverket 2005). 2.3 Kostnader för skolmaten Skolmaten i Sverige kostade i genomsnitt år 2004 cirka 4000 kronor per elev och år (SCB 2004). I den summan ingår livsmedel-, transport- och administrativakostnader. Enligt Grundskoleförordningen 1994 ska alla barn gå minst 178 dagar per år i skolan och max 200 dagar per år (Skolverket 1994). Då blir dagskostnaden per måltid mellan kronor per dag. Det är stora variationer mellan de olika kommunerna, i Stockholm varierade det från kronor per elev och år (SCB 2004). Livsmedelskostnaden varierade år 2005 mellan 5,76-10,80 kronor per portion för kommunerna i Stockholm (Baltscheffsky & Careborg 2005). Intresseorganisationen Skolmatens Vänner har följt prisutvecklingen på skolmat sedan 1996 och procentuellt sett har det skett en ökning med 28,5 procent, från 3080 kronor till 4000 kronor (Skolmatens vänner 2004). Man kan inte helt lita på dessa uppgifter eftersom det inte finns ett enhetligt system för hur redovisningarna ska ske till Statistiska Centralbyrån (Lagerman 2004). 3

4 2.4. Rekommendationer och riktlinjer I början av 1980 talet utfärdades de första nationella näringsrekommendationerna, Svenska näringsrekommendationer (SNR), av Livsmedelsverket. De har reviderats några gånger och år 2005 utgavs den fjärde upplagan av Svenska näringsrekommendationer som i sin tur baseras på de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) från 2004 (Livsmedelsverket 2004). Rekommendationerna ska användas för planering av kost för grupper och som stöd för undervisning och upplysning, till underlag för livsmedels- och nutritionspolitik samt som grund vid värdering av kostintag (Livsmedelsverket 2004). SNR omfattar också rekommendationer om fördelning av energigivande näringsämnen, kostfibrer, vitaminer, mineraler, salt, alkohol, kostens variation, fysisk aktivitet samt riktlinjer för måltidsordning. I Livsmedelsverkets rekommendationer om energi och näring i skolluncher står följande att läsa Skollunchen är en huvudmåltid och är därför viktig för konsumtionen av till exempel kött, fisk och grönsaker. Av detta skäl ställs högre krav på måltidens innehåll av vissa näringsämnen, som oftast finns i dessa livsmedel. Dessutom är skollunchen för många elever den enda lagade måltiden under dagen (Livsmedelsverket 2005). Riktlinjer för skolluncher- råd, tips och mängdtabeller (2001) från Centrum för Tillämpad Näringslära/Hälsomålet och Livsmedelsverket baseras på SNR (1997) och är en revidering av Hälsomålets första förslag om krav och riktlinjer för skolluncher från Syftet med riktlinjerna är att definiera innehållet i en bra skollunch, att stimulera alla elever att äta en komplett skollunch samt att underlätta för skolorna att servera mat som är näringsmässigt bra sammansatt. De kan användas för planering av matsedlar, upphandling av livsmedel, tillagning av måltider, tjäna som underlag för kostpolitiska mål samt användas för utformning av kravspecifikationer. Riktlinjerna innehåller rekommenderade portionsstorlekar och serveringsfrekvenser med syftet att barnen ska få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Enligt SNR ska en lunch ge 25 till 35 procent av det dagliga energiintaget. För elever i årskurs 4-6 motsvarar 30 procent cirka 625 kalorier. En måltids innehåll av fett, mättat fett, protein och kolhydrater är en bra indikator på hur välbalanserad måltiden är, se tabell 1. Lunchen kan i regel vara lite fetare och innehålla mer protein eftersom både frukost och mellanmål ofta är magrare och mer kolhydratrika. Lunchen är en viktig källa för bland annat vitamin C, D, folat, järn och zink (Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet & Livsmedelsverket 2001). Tabell 1. Rekommenderad mängd och fördelning av energigivande näringsämnen i en lunchportion (inkl tillbehör och dryck) för elever i årskurs 4-6 (Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet & Livsmedelsverket 2001). Näringsämne Gram per referensportion Energiprocent Protein Max 30 max 20 Fett Max 23 max 33 Mättat fett Max 8 max 11 Kolhydrater Min 72 min 47 4

5 Protein är en av kroppens viktigaste beståndsdelar och det har en rad olika livsuppehållande funktioner bland annat i form av hormoner och enzymer, protein behövs för transport av syre och järn samt ingår i immunförsvaret (Abrahamsson et al 1999; Mahan & Escott-Stump 2003; NNR 2004). Skolbarn har ett behov av essentiella aminosyror som uppgår till 214 mg per kilo kroppsvikt och dag medan vuxna har ett behov på 84 mg per kilo kroppsvikt och dag (Abrahamsson et al 1999; Mahan & Escott- Stump 2003). Den stora skillnaden beror på att behovet av essentiella aminosyror för tillväxt är större än för underhåll av kroppen (Abrahamsson et al 1999). Proteiner har olika kvalitet så kallat biologiskt värde vilket beror på aminosyrasammansättningen. De med ett högt värde kan i större grad utnyttjas av kroppen än de med ett lågt värde (Abrahamsson et al 1999; Mahan & Escott-Stump 2003; NNR 2004). Animaliskt protein har högre biologiskt värde än vegetabiliskt protein och eftersom barn har ett högt behov av essentiella aminosyror är det viktigt att de får i sig den rekommenderade mängden protein (Abrahamsson et al 1999). Proteinet i en måltid bidrar också till att man känner sig mätt längre (Halton T.L & Hu F.B). De mest proteinrika källorna är kött, fisk, ägg och mejeriprodukter men även baljväxter bidrar med en viss del. Animaliska livsmedel innehåller även många viktiga vitaminer och mineraler såsom järn, zink, B12 och selen. Fisk innehåller dessutom vitamin D samt långkedjiga fettsyror ur omega3-familjen. Barn som växer liksom kvinnor i fertil ålder har ett högt järnbehov. Järn tas dåligt upp av kroppen och absorptionen beror på kroppens järnstatus, vilken typ av järn som finns i kroppen samt måltidens komposition (NNR 2004). Kött är den viktigaste källan för lättabsorberat järn så kallat hemjärn (Mahan & Escott-Stump 2003). Kött, fisk och fågel innehåller också den så kallade köttfaktorn som underlättar för järnabsorptionen i måltiden (NNR 2004). Zink ingår i ett stort antal enzymer som behövs i omsättningen av protein, kolhydrat och fett (NNR 2004). Zink i proteinrik mat absorberas lättast av kroppen (Abrahamsson et al 1999). Vitamin B12 är nödvändigt för cellernas ämnesomsättning, bildningen av blodkroppar och för nervsystemets funktion (Abrahamsson et al 1999). Selen ingår i ett flertal enzymer som skyddar kroppen mot oxidation (Abrahamsson et al 1999). Vitamin D är ett prohormon som deltar i regleringen av kalcium- och fosfatnivåerna i kroppen (Abrahamsson et al 1999). Omega 3 och 6 är med i regelringen av blodtrycket, njurarnas funktion, koagulationsprocessen samt i inflammatoriska och immunologiska funktioner i kroppen (NNR 2004). Under gjorde Tillämpad näringslära/hälsomålet, Stockholms läns landsting en kartläggning av följsamheten av de nationella riktlinjerna angående skolmaten hos kommunerna i Stockholms läns landsting (Friedl, Bonnevier & Callmer 2005). Riktlinjerna användes av kommunerna men en central kostkompetens var avgörande för om de användes. När det gällde rekommendationerna angående serveringsfrekvenser hade få förändringar skett, det serverades allt för lite kött, köttfärs och fisk jämfört med rekommendationerna. Serveringsfrekvenserna för baljväxter och inälvsmat nådde inte heller upp till rekommendationerna. En av orsakerna till att skolmaten inte nådde upp till rekommendationerna kunde vara att det i skolorna idag serveras allt mer halvfabrikat och de innehåller sällan en hel portion protein. Många skolor hade också knappa resurser vilket kan vara en bidragande faktor till minskningen av mängden kött/fisk råvara. Följderna kan bli att barnen inte får i sig viktiga näringsämnen som i värsta fall kan 5

6 resultera i näringsbrist t.ex. järnbrist. Eftersom proteinet i en måltid har inverkan på mättnaden kan ett otillräckligt intag leda till att barnen blir hungriga igen framåt eftermiddagen (Friedl, Bonnevier & Callmer 2005). 2.5 Livsmedelskvalitet Livsmedelskvalitet är ett vitt begrepp med många definitioner. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) tog 1998 fram en skrift som behandlar matens kvalitet. Den beskriver på ett bra sätt de olika kvalitetsaspekterna och används därför i redogörelsen av kvalitetsbegreppet. Nedan följer en kort förklaring över de fyra olika kvalitets områden; objektiv kvalitet, miljökvalitet, immateriell kvalitet och servicekvalitet. Objektiv kvalitet innefattar fyra olika aspekter, funktionell kvalitet (tekniska egenskaper och beredningskvalitet), ätkvalitet, hygienisk kvalitet och näringskvalitet. Det är främst ätkvalitet och näringskvalitet som är intressanta för den här studien. Ätkvalitet innefattar de sensoriska egenskaperna: utseende, smak, lukt och konsistens. Det är ofta dessa faktorer som är av betydelse när man köper en vara. Övervägningar av egenskaperna gör såväl affärerna, restaurangerna som den enskilde konsumenten. Priset har naturligtvis stor betydelse, ofta det avgörande när man väger ätkvalitet mot pris eftersom man vill ha valuta för sina pengar. Näringskvalitet innebär produkternas kemiska sammansättning och innehåll av protein, fett, kolhydrater så väl som vitaminer och mineraler. En fullvärdig kost ska täcka näringsbehovet hos människan och det ska vara en balans mellan energiinnehåll och näringsämne för att det ska vara optimalt. Miljökvalitet beskriver livsmedelsproduktionens påverkan på den yttre miljön till exempel konstgödsel, bekämpningsmedel, transporter och energiförbrukning vid framställning av produkter. Miljökvalitet innefattar också arbetsmiljö och arbetarskydd för de personer som arbetar inom denna sektor. Immateriell kvalitet är svårt att mäta och avser producenters och konsumenters tyckande. Produktionsetik och gentekniken hör hit, likaså kulturella och etniska aspekter. Servicekvalitet innebär att man som konsument kan ställa krav på att en produkts egenskaper skall motsvara ens förväntningar vid varje köptillfälle. Varans/tjänstens pris är av betydelse men även bemötande, öppettider, produktmärkning och utbud är andra viktiga komponenter i vad vi menar med service. 2.6 Skolmatens kvalitet Näringskvaliteten är den mest grundläggande aspekten i både Svenska näringsrekommendationer och i Riktlinjer för skolluncher-råd, tips och mängdtabeller. Dessa är de huvudsakliga skrifterna man behöver när man vill värdera näringskvaliteten på skolmaten. 6

7 Kvaliteten på skolmaten är ett ständigt aktuellt tema. Med detta som grund genomfördes mellan år 2002 till 2005 ett projekt av KSLA som till stor del baseras på Lundmarks (2002) avhandling Kvalitet som utsaga och praktik-kvalitetsaspekter med fokus på skolmåltiden i Sverige. Tanken var att ta fram ett verktyg som kunde fungera som underlag vid kvalitetsmärkning av skolmåltiderna (KSLA 2005). Livsmedelsverket utvärderar för närvarande kvalitetsmärkningsverktyget för att eventuellt implementera det i framtiden. I regeringens Nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen från 2005 står det uttryckligen att skolmåltiderna ska följa nationella näringsrekommendationer och att det bör finnas någon form av ett nationellt kvalitetsmätningsinstrument för skolmaten (Folkhälsoinstitutet 2005). Förbättring av kvaliteten är en ständigt pågående process och den kan beskrivas i tre övergripande faser kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll (Edvardsson, Andersson, Sandén & Waller 1998). Kvalitetssäkring utgörs av olika system för att säkerställa kvaliteten på en organisations varor och tjänster före produktionen. Inom skolmåltidsverksamheten kan det vara att ställa kvalitetskrav vid upphandlingen, följa givna mål och standards, närings- och kostnadsberäkna, utarbeta recept med beredningsanvisningar och provlaga. Kvalitetsstyrning avses det som görs under själva tjänsteproduktionen. Det kan vara system för portionskontroll t.ex. planering av energinivåer, kontrollerad produktion, anvisningar om portionsstorlekar och tillgång på bra portioneringsredskap. Kvalitetskontroll görs i efterhand genom att man följer upp och värderar resultat, process och förutsättningarna för att få underlag för förbättringsarbete. I skolmåltidsverksamheten kan det vara kontroll av kostnader, hygienisk kvalitet, näringskvalitet och kulinarisk kvalitet i form av matråd. Kvalitetssäkring av skolmåltiderna är viktigt för att maten dels ska vara näringsrik och dels för att man ska få valuta för pengarna (Livsmedelsverket 2002). Speciellt i förskolan är det viktigt att maten är energi- och näringsrik eftersom barnen fortfarande växer snabbt och då behöver en fullvärdig kost för att kunna utvecklas på bästa möjliga sätt (Livsmedelsverket 2004). Blandrätter innehåller mindre mängd ren råvara och industrilagade blandrätterna är de som innehåller minst mängd. Därför ska man i möjligaste mån själv tillaga blandrätter för att behålla en hög halt ren råvara (Livsmedelsverket 2002). Kvalitetssäkring sker främst genom de krav som ställs i upphandlingen. Det regelsystem som styr den offentliga upphandlingen finns beskrivet i Lag (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). För att kunna kvalitetssäkra skolmaten och uppnå rekommendationer samt kostpolitiska mål krävs det att man på ett tidigt stadium, redan i upphandlingsprocessen definierar sina verksamhetsmål. Upphandlingsprocessen följer olika steg vilka kan ses i figur 1 (Miljöstyrningsrådet 2006). 7

8 Figur 1. Upphandlingsprocessen Planera upphandlingen utifrån verksamhetens behov. Exempelvis i en måltidsverksamhet görs först en matsedel som näringsberäknas för att kontrollera att rekommendationerna uppnås. Nu vet man vilka livsmedel som ska upphandlas. Nästa steg är att undersöka vilka produkter och leverantörer som finns på marknaden. När väl detta är gjort kan en kravspecifikation utföras t.ex. att köttbullar ska innehålla minst 73 procent råvara, att varje pannbiff ska väga 55 gram eller att fisken ska tåla viss varmhållning och transport. Genomföra d.v.s. annonsering av upphandlingen. Annonsen ska bl.a. innehålla vad som skall upphandlas och vilka krav som ställs på leverantörerna. Utvärdera inkomna anbud och kvalificering av leverantörer. Den upphandlande enheten har två utvärderingsgrunder enligt paragraf 22 i lagen om offentlig upphandling (1992:1528). De kan antingen välja det lägsta anbudspriset där alla krav på produkten som upphandlas blir obligatoriska eller kan de välja det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet, då finns det möjlighet att utvärdera efter andra kriterier än bara pris t.ex. leveranssäkerhet och produktens kvalitet (näringsinnehåll, smak, tillagnings egenskaper). Urvalskriterierna bör anges i prioritetsordning. Besluta om det anbud som ska accepteras och kontraktskrivning med aktuell anbudsgivare. Följa upp om kraven som ställts i upphandlingen efterföljs och upprätthålls. I Europa är skolmaten också ett angeläget ämne. Det är bara Finland som har ett liknande skolmatssystem som Sverige. I andra länder finns det ofta en cafeteria med ett utbud av olika rätter, mycket snabbmat, som eleverna kan köpa för en billig penning eller tar de med sig en matsäck hemifrån. Skolmaten i Tyskland, Österrike och Schweiz innehåller ofta för höga halter av fett och proteiner och för lite fiberrika kolhydrater, vitaminer och mineraler (Baerlocher & Laimbacher 2001). Andelen personer som lider av fetma på grund av felaktigt näringsintag och en stillasittandes livsstil fortsätter att öka (Baerlocher & Laimbacher 2001). Prevention måste riktas mot barnen eftersom vanor ofta grundas tidigt i livet, i detta arbete har skolan en viktig roll att fylla. Ett sätt kan vara att servera mer hälsosam mat i skolornas cafeterior (Baerlocher & Laimbacher 2001). I England har skolmatens kvalitet uppmärksammats de sista åren framförallt innehållet av fett har debatterats(gould, Russel & Barker 2005). Engelsk skolmat, som mest består av 8

9 snabbmat och friterad mat är knappt jämförbar med den svenska skolmaten. En studie av engelska skolluncher från 2004 visade att knappt hälften av 79 undersökta skolor nådde inte upp till de statliga rekommendationerna om näringsinnehåll (Nelson et al 2004). Gould, Russel och Barker (2005) undersökte i en studie om skolbarnens luncher uppfyllde rekommendationerna samt vilken sorts mat barnen väljer i cafeterian. Skolmaten i två av tre skolor uppfyllde inte rekommendationerna. Barn som kom från en sämre socioekonomisk bakgrund valde mindre näringsrika maträtter än de som kom från en mer privilegierad bakgrund (Gould, Russel & Barker 2005). The School Meals Review Panel är ett statligt finansierat projekt, med oberoende experter inom kostområdet, som startades i mars Panelens uppgift är att granska rekommendationer och riktlinjer för skolmaten samt komma med förslag om förändringar. Bakgrunderna till projektet var följande: ett ökat intresse för skolbarnens matvanor, den alarmerande ökningen av barnfetma samt andra kostrelaterade sjukdomar, allmänhetens påtryckningar av att förändra skolmaten samt statens ökade intresse för folkhälsan (Department for Education and Skills 2005). Tv-kocken Jamie Oliver har startat en kampanj som kallas Feed me better, den kämpar för att förbättra skolmaten (Feed me better 2006). I och med ett ökat intresse har allt fler fått upp ögonen för problemet och frågorna hopar sig. Får barnen verkligen i sig rätt mängd näringsämnen? Vad innehåller egentligen maten som vi ger till våra barn? Unnas barnen inte bättre matkvalitet? (Feed me better 2006) Jamie Olivers påtryckningar fick ett stort gehör och det ledde till att den brittiska staten lovade att 280 miljoner pund (ca 3,8 miljarder kronor) ska avsättas de nästkommande tre åren för att öka kvaliteten på skolmaten (The Lancet 2005). 3. PROBLEMBESKRIVNING När råvarumängden minskar i färdiglagade produkter kan det leda till att barnen inte får i sig adekvata mängder näringsämnen. Det kan också påverka hur länge barnen känner sig mätta eftersom det är beroende av proteinhalten i maten. Vad innehåller färdiglagade färs, fisk och kycklingprodukter som säljs till skolorna? Vad drygas de ut med? Är det någon skillnad i produktval mellan olika kommuner? Vad styr upphandlingen? Vad anser de kostansvariga i kommunerna om industrins utbud av färdiglagade produkter? Hur kvalitetssäkras skollunchen? 4. SYFTE Syftet är att undersöka några vanligt förekommande industrilagade kött- och fiskprodukters näringskvalitet, främst med hänsyn till råvaruinnehåll samt att intervjua kostansvariga angående deras synpunkter på och val av industrilagade produkter till skollunchen. 9

10 5. METOD OCH MATERIAL 5.1 Datainsamling-produktinformation Kontakt togs med de tre största grossistföretagen i landet, enligt tidningen Restaurang & Storhushålls årliga statistik (2005), som levererar mat till skolor och personalrestauranger. Uppgifter om vilka färdiglagade fisk (framför allt panerad)-, köttoch kycklingprodukter samt pytt i panna som säljs till skolor respektive personalrestauranger efterfrågades. Dessutom önskades information om vilka av produkterna som det såldes mest av till respektive kundkategori men denna information lämnades tyvärr inte ut. När uppgifterna om sålda produkter erhållits från en av de tre tillfrågade grossisterna kontrollerades råvaruhalt och proteinmängd enligt innehållsförteckningarna i produktdatabasen Dabas 2, version 3. Fanns inte informationen tillgänglig i Dabas kontaktades tillverkaren/återförsäljaren för den aktuella produkten. Skolornas produkter jämfördes med personalrestaurangernas för att undersöka om det var någon skillnad i vad som köptes in. Råvaruandel och proteinmängd i skolornas produkter jämfördes med rekommenderad mängd i Riktlinjer för skolluncher-råd, tips och mängdtabeller (Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet & Livsmedelsverket 2001). Vad skolornas produkter drygas ut med istället för ren råvara enligt innehållsförteckningarna i Dabas registrerades. 5.2 Datainsamling-kostansvariga erna i Stockholms Läns Landsting delades upp efter hur mycket skolmåltiderna kostade per elev och år enligt Statistiska Centralbyråns senaste uppgifter från år Kostansvariga i tre kommuner med höga kostnader (i genomsnitt 4900kr) för skollunchen samt tre med låga kostnader (i genomsnitt 3500 kr) kontaktades per telefon med en förfrågan om de ville ställa upp i en intervju. Datum och plats för intervjun bestämdes. Intervjuerna genomfördes på respektive kostansvarigs arbetsplats under vecka sju och åtta år Intervjun var standardiserad och följde en frågeguide med 13 halvstrukturerade frågor d.v.s. med öppna svar (bilaga 1). En standardiserad halvstrukturerad intervju innebär att samma frågor ställs till alla informanterna, i samma ordning (Lantz 1993). Det som undersöks har likartad betydelse för alla medverkande (Lantz 1993). Informanten ger sin syn på det som intervjuaren finner meningsfullt och svaren är beskrivande och icke analytiska (Lantz 1993). Intervjuerna spelades in med en bandspelare efter godkännande från informanten. Intervjuerna transkriberades därefter i ordbehandlingsprogrammet Word version Dabas är en branschneutral produktdatabas som innehåller information om de livsmedelsprodukter som finns tillgängliga på den svenska storhushållsmarknaden t.ex. tillverkare, ingrediensförteckning och näringsvärde. 10

11 Litteraturen har inhämtats från böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar och relevanta instansers hemsidor. Sökorden var skolmåltider, kvalitet och skolmat school lunch, meat content in school lunch, nutrient and school lunch och protein quality. I sökningen av vetenskapliga artiklar användes främst referensdatabasen Scopus. 5.3 Analysmetod Inte mer än en av de tillfrågade grossisterna tillhandahöll information rörande sålda produkter därför är den första delen av studien beskrivande och redovisar enbart fakta. Informationen redovisas på ett överskådligt sätt i tabeller. Ingen statistisk analys har gjorts av materialet utan endast reflektioner och konstaterande med avseende på produkternas innehåll av ren råvara, protein och övriga ingredienser. Den andra delen är till största delen kvalitativ då den baseras på intervjuer där informanterna bl.a. tillfrågades om sina personliga åsikter. Intervjuerna tolkades med hänsyn till den förförståelse som fanns i ämnet och som kommit fram under studiens gång. Materialet kodades inte och inga mönster söktes eftersom det till största delen var befintlig information som efterfrågades. Metoden syftade på att beskriva fakta samt uppfattningar om skolmaten. Analysen ska skapa mening, den metoden som användes var så kallad eklektisk ad hocanalys (Kvale 1997). Det är den vanligaste formen av intervjuanalys och det innebär att man använder olika angreppssätt och tekniker för att skapa mening. Forskaren kan t.ex. först läsa igenom intervjuerna för att få ett allmänt intryck därefter gå tillbaka till vissa avsnitt och göra vissa kvantifieringar t.ex. räkna yttranden, göra djupare tolkningar av vissa yttranden eller omvandla delar av intervjun till berättelser. Genom denna metod kan man upptäcka förbindelser och strukturer som får betydelse för undersökningen (Kvale 1997). Metoden valdes för att intervjumaterialet innehöll information som både kunde åskådliggöras i tabellform och i textanalyser. Citat kunde användas för att på ett bra sätt spegla resultatet. 6. RESULTAT 6.1 Produktinformation Endast ett av tre tillfrågade grossistföretag var villiga att lämna ut information om vilka färdiglagade produkter de sålde till skolor respektive personalrestauranger och inget av företagen ville uppge vilka produkter de sålde mest av till de två kundkategorierna. Det företag som svarade skickade listor över sålda artiklar. Totalt köpte skolorna 49 olika produkter och personalrestaurangerna 62 olika, av dessa var 21 produkter identiska. Personalrestaurangerna hade en större variation av smaksatta färsprodukter och skolorna hade fler varianter av fiskprodukter. En jämförelse mellan personalrestaurangers och skolors råvaruhalt av köpta produkter enligt uppgifter från Dabas redovisas nedan i tabell 2. 11

12 Tabell 2. Råvaruvariation i olika produktkategorier Produkt Råvaruhalt % Produkt Råvaruhalt % Fisk Kyckling Skola Skola 35, 79 Personalrestaurang Personalrestaurang 35, 69 Färs Pytt i panna Skola Skola Personalrestaurang Personalrestaurang Totalt var det 17 olika tillverkare som sålde färdiglagade produkter till skolorna. Resultatet av jämförelsen mellan innehållet av kött, fisk och kyckling i de industrilagade produkterna och de rekommenderade råvarumängderna i Riktlinjer för skolluncher-råd, tips och mängdtabeller (Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet & Livsmedelsverket 2001) redovisas nedan i tabell 3. Tabell 3. Jämförelsetabell av råvarumängd och proteinhalt med rekommendationerna. Produkt Rek port storlek g Råvaru mängd i produkt % Råvaru mängd i rek port strl, g Rek råvaru mängd g/port Andel råvaru mängd % Protein g/port Fiskbullar , Laxbullar 58 75,4 60 9,6 Ky köttbullar , ,3 Chicken nuggets 35 38, Köttbullar , ,4 Köttbullar , ,3 Grillburgare 53 58, Hamburgare ,4 Hamburgare Pannbiff , Pannbiff , ,1 Pannbiff , ,4 Rödspätta , ,3 Kapkummelfilé 65 81, Skärgårdstorsk 62 77, ,5 Västerhavsfisk 63 78, ,8 Kolja sprb * , Kolja sprb * , ,8 Rödspätta sprb * 70 87, ,5 * Sprödbakad 12

13 Produkt Rek port storlek g Råvaru mängd i produkt % Råvaru mängd i rek port strl, g Rek råvaru mängd g/port Andel råvaru mängd % Protein g/port Citrontorsk , ,3 Sejfilé Sillflundra 78 97, ,8 Frasbakad fisk 58 72, ,5 Julienne fisk ,5 Skeppartorsk ,3 Skeppartorsk ,3 Fylld flundra 49 61, ,5 Sillflundra ,8 Lax i dill 58 72, ,5 Lax bearnaise 53 66, Lax sprdb * 53 66, Flundra filé ,8 Kapkummelfilé Rödspätta pan ** ,8 Stillahskäddfilé ,8 Fiskburgare 57 71, ,8 Sejcrispies 65 81, ,3 Crispies 51 63, ,9 Mini torsk 54 67, ,5 Torskpanett ,8 Torskbitare ,8 Laxfrilett 66 82, ,6 Sejfrilett 66 82, ,5 Torskfrilett 65 81, ,8 Godsägarpytt Nötpytt Kebabpytt Uträkningarna har baserats på Riktlinjer för skolluncher-råd, tips och mängdtabeller (bilaga 2, 3). Innehållsförteckningarna av skolprodukterna granskades och förutom ren kött/fiskråvara innehåller de olika sorters mjöl, stärkelse, fibrer och vatten (bilaga 4). * Sprödbakad ** Panerad 13

14 6.2 Intervjuerna Vilka industrilagade produkter används och i vilken utsträckning Alla tillfrågade kommuner använde sig i av industrilagade produkter. Det var främst köttbullar, färsbiffar, panerad fisk, kyckling nuggets/biffar och pytt i panna som användes. De kostansvariga var styrda att följa kommunens upphandlingsavtal i val av produkter. I fyra av sex kommuner hade husmor på respektive skola stor frihet att välja utifrån anbudslistan. Stod det till exempel bara stekt fisk på menyn valde husmor fritt från anbudets utbud. I kommun 6 fanns det en basmatsedel där det stod exempelvis färs 1 gång per vecka och fågel tre gånger per termin. Där var det husmor på varje skola som bestämde vilken sorts färs eller kyckling det skulle serveras och om den skulle lagas själv eller köpas färdig. De dominerande grossisterna på marknaden hade ungefär samma sortiment, därför var många av kommunernas färdiglagade produkter samma. Ofta gick kommuner samman för att kunna få bättre upphandlingsavtal med grossisterna och därmed pressa priserna. Det var stor variation i hur ofta industrilagade produkter serverades i de olika kommunerna (se tabell 4). Den produkt som förekom oftast var panerad fisk. I kommun 3 varje vecka, i kommun 1, 2 och 4 serverades stekt fisk varannan vecka, i kommun 5 var tredje vecka, och i kommun 6 var det upp till husmor att bestämma vilken sorts fisk som skulle serveras. Tabell 4. Serveringsfrekvens av industrilagade produkter i sex kommuner Produkt Panerad fisk 3ggr/10v 5ggr/10v 8ggr/10v 4ggr/10v 4ggr/10v Husmor avgör Fiskbullar 2ggr/ 2ggr/ - 2ggr/ 1ggr/ Köttbullar 1ggr/ 2ggr/ 2ggr/ 1ggr/ 1ggr/ Övrig färs 4ggr/ 1ggr/ 4ggr/ 3ggr/ 4ggr/ Ky prod - 4ggr/ 9ggr/ - 2ggr/ Pytt i 1ggr/ 1ggr/ 1ggr/ Hemlagad 2ggr/ panna Totalt 11 ggr/10v 15ggr/10v 24ggr/10v 10ggr/10v 14ggr/10v - När det gällde råvaruhalten i produkterna (se tabell 5) var det ingen större skillnad mellan vad kommunerna valde och det hängde samman med att det ofta var samma grossister som levererade och att det fanns ett begränsat utbud av produkter att välja mellan. 14

15 Tabell 5. Råvaruvariation (%) i industrilagade produkter. Produkt Panerad fisk Fiskbullar Köttbullar Övrig färs Ky prod Pytt i panna kött 19 korv Proteinhalten hängde samman med mängden råvara. Nedan i tabell 6 redovisas proteinvariationen per referensportion i de produkter som kommunerna valde att köpa. Tabell 6. Proteinvariation (g) per referensportion i industrilagade produkter Produkt Panerad 15-16,3 11,9-16,3 13,8-16,3 12,5-18,8 12,5-17,5 13,8-15 fisk Fiskbullar Köttbullar 12, ,2 15,4 12, ,1-13,2 Övrig färs 13,2-16,5 12,1-13,2 12,1-16, , , ,1 Ky prod - 13,2-14,3 14,3-15,4 9,9-14,3 14,3 14,3 Pytt i panna 21 13, Orsaker till val av produkt Det var anbudet som var mest avgörande för val av produkter. Andra faktorer som spelade in var priset, att produkten uppfyllde kvalitetskraven, smak, näringsinnehåll, den skulle fungera i produktionen och elevernas önskemål skulle tillgodoses. Ja dels så är det ju innehållsmässigt utgångsläget förstås, sen utgår jag ganska mycket ifrån elevernas matråd (skolmåltidssamordnare kommun 3) Det finns på anbudet så man är hänvisad till de, men priset spelar ju också in, vi har ju inte så där jäkligt mycket pengar att röra oss med (bitr. kostchef kommun 1) 15

16 6.2.3 Påverkande faktorer vid val av produkt Pris, näringsinnehåll, råvarumängd och smak spelade alla roll vid val av produktalternativ. Informanterna hade lite olika syn på rangordningen av dem, fyra tyckte att alla faktorerna hörde ihop. Fem av sex tyckte att smaken var en viktig faktor som de inte kunde bortse ifrån. Ja det är allting egentligen. Det är både priset som styr och det är kvaliteten som styr, att de är goda och sen också vad det är för innehåll i dem. Allt det där ska vara en bra mix. De får inte vara för dyra heller, man försöker få en gyllene medelväg. (kostchef kommun 2) Från utvärdering kom vi fram till att vi styrs till 50 % av priset, 20 % av referenser, 20 % av fast pris garanti, 10 % av miljöfaktorer, 5 % av kvalitet (men då är skall kraven redan uppfyllda) och 5 % av service i val av produkter (kostkonsult kommun 6) Avgörande faktor för val av produkt I denna fråga var de kostansvariga i kommunerna överens om att det var smaken och kvaliteten som var mest avgörande för val av produkt. Barnen skulle tycka om att äta maten och det skulle vara en bra produkt. Priset spelade naturligtvis in men det var inte det som var utslagsgivande. Att våra barn äter det och att de vill ha det. Att det är en produkt som är bra och som de tycker om. (skolmåltidssamordnare kommun 3) Först ska kvalitetskraven vara uppfyllda och sen priset. Kan företaget t.ex. inte garantera att kycklingen är salmonellafri då är produkten överhuvudtaget inte aktuell (kostkonsult kommun 6) [...] vi är tvungna att ta hänsyn till priset förstås det är vi ju men smaken och innehållet det är ju jätteviktigt. (kostchef kommun 5) Råvarukostnad per portion Den genomsnittliga råvarukostnaden för en referensportion i kommunerna redovisas nedan i tabell 7. Tabell 7. Råvarukostnad i kronor per referensportion ,72 6,90 ca 7 8,25 ca 9 6,86-6,99 16

17 6.2.6 Befintlig kostpolicy- vad säger den om livsmedelsval och näringsinnehåll 2, 3 och 4 hade politiskt fastställda kostpolicys. 6 hade ett förslag på en kostpolicy som i skrivande stund var hos sista instansen i kommunfullmäktige. 5 hade precis varit i kontakt med politikerna och fört fram en önskan om politiska mål för skolmaten. I kommun 1 fanns det inga politiskt tagna mål men man hade egna mål för sin verksamhet. 2 och 4 hade liknande kostpolicys, enligt följande: Följa framtagna riktlinjer för näringskvalitet och måltidordning i storhushåll Lunchen skall tillgodose 25-33% av dagsbehovet av energi och näringsämne Måltiderna skall grundlägga och främja god folkhälsa Värna om och inspirera till god matkultur med näringsriktiga och lustfylla måltider Främja resurshållning och kretsloppstänkande Alla elever skall äta en fullgod skollunch varje dag Special kost skall tillhandahållas av medicinska, etiska och religiösa skäl Skollunchen skall vara omväxlande 3 hade politiskt tagna mål men de var mindre omfattande. Enligt dem skulle skollunchen ge 30 procent av dagsbehovet av energi och näringsämne Riktlinjernas användning Alla sex undersökta kommuner använde i större eller mindre utsträckning Riktlinjer för skolluncher- råd, tips och mängdtabeller. Riktlinjerna användes till följande: Beräkna serveringsfrekvens av olika maträtter Matsedelsplanering Salladsbordets placering och innehåll Tillagningsmetoder Servering av lättmjölk, lättmargarin och hårt bröd till varje måltid Stöd i upphandling och vid samtal med politiker, rektorer och föräldrar Det kan man säga är vår bibel (skolmåltidssamordnare kommun 3) Det är bra att ha något att luta sig emot (kostkonsult kommun 6) Två kommuner hade ett vegetariskt alternativ varje dag och följde då inte riktlinjernas råd om en helt vegetariskt rätt per vecka. Övriga kostansvariga kunde inte specificera några delar som inte användes. 17

18 6.2.8 Kvalitetssäkring av skollunchen erna hade någon form av kvalitetssäkring av skolmaten. I kommun 4 och 6 gjordes centrala enkäter över hela skolverksamheten där några frågor berörde skolmaten men det var inget de kostansvariga var delaktiga i. Den vanligaste formen för kvalitetssäkring var matråd och enkäter, fyra kostansvariga (kommun 1, 2, 3 och 5) uppgav att hänsyn togs till dessa vid matsedelsplaneringen. I kommun 6 var det upp till enheterna att själv genomföra enkäter om de ville. Andra former av kvalitetssäkring var: egenkontroll i köken (kommun 1 och 2), krav på leverantörerna om ursprungsmärkning (kommun 1), beräkna svinnprocenten (kommun 2) och näringsvärdesberäkna matsedeln (kommun 3) Synpunkter på utbudet av färdiglagade produkter Samtliga intervjuade var i stort sett nöjda med utbudet av färdiglagade produkter men att det fanns förbättringar som kunde göras. De var överens om att det fanns ett stort utbud och att det gick att köpa bra produkter men att det visserligen kostar mer. De kostansvariga ansåg också att de inte hade något val utan var tvungna att använda vissa färdiglagade maträtter. En kostchef uttryckte sin oro för att hon hade märkt en kvalitetsförsämring Det har gått mot en kvalitetsförsämring kan jag tycka på en hel del produkter. Och sen över huvudtaget på vissa råvaror, att det här att man sprutar in mera vatten i kycklingarna och allt det här (kostchef kommun 2) Det finns oerhört mycket produkter...det finns hur mycket som helst. Det finns produkter som är bra kvalitet fast då måste man betala mer och det gör vi (kostchef kommun 4) Jag tycker att det är ganska ok faktiskt. Jag tycker att de är lyhörda för de krav vi ställer[...] man har ju en möjlighet att påverka. (kostchef kommun 5) Det har hänt mycket [...]finns mycket produkter för olika allergier och känsligheter och det fortsätter att utvecklas och det är bra [...]Vi kunde bli bättre på att tala om hur vi skulle vilja ha det.[...]ser man på innehållsförteckningarna kan man ju undra om alla dessa ingredienser verkligen behövs. (Kostkonsult kommun 6) Förändringar av industrins utbud I tre kommuner var alla överens om att det var för mycket panad på framförallt fiskprodukterna som de fick betala för och det var något som de vill förändra. ja det som är ständigt återkommande tycker jag är för mycket panader på fisk.. Barn gillar ju stekt fisk. [...]där skulle man kunna göra något. För vad vi får betala för. (kostchef kommun 5) 18

19 Två kostansvariga ville att färsprodukterna skulle förbättras men sade samtidigt att det fanns bra varianter att välja. det finns mycket skräpsorter som inte är bra, men det finns ju andra man kan välja. Det är svårt..vi väljer bort en hel del kan jag säga. (kostchef kommun 2) [...] inte tycker varken vi eller barnen om att köttbullarna är en sån där puffmassa som är helt slät. Sen ska det inte vara såna där hårda senor heller naturligtvis. De ska kännas mer naturligt. (bitr.kostchef kommun 1) En kostansvarig uttryckte önskan om att innehållsförteckningarna skulle stå på allting, på varje påse och kartong. En annan tyckte att färdiga bär/frukt krämer och soppor kunde innehålla mer bär och frukt och mindre socker Synpunkter på att industrins produkter inte uppnår rekommenderad mängd råvara Alla tillfrågade var medvetna om att industrilagade produkter inte innehåller lika mycket råvara som hemlagade produkter. Informanterna tyckte att detta var ett dilemma eftersom de i viss utsträckning var tvungna att använda dessa produkter. Några synpunkter som kom fram under intervjuerna ses nedan. Jag vet inte vad man ska göra för att det är jättesvårt. För är där mer kött eller fiskråvara så stiger ju priset också. Och det är ju bara så sorgligt att det är ju skolmaten som inte ska kosta något. [...] Och visst skulle man önska sig att det var högre råvaruinnehåll, det är självklart men då tror jag att antingen går företaget under eller så blir det för höga priser och det kan vi inte betala. (bitr. Kostchef kommun 1) [...] det är dåligt egentligen. Vissa saker kan man inte göra själv, så visst är det dåligt. (kostchef kommun 2) Det är ju tokigt tycker jag. Då måste man ju ha väldigt stora volymer och då kanske inte eleverna äter så stora volymer. Där borde vi liksom trycka på producenterna så att de ändrar sig. (kostchef kommun 4) Det är ju inte bra, det är det ju inte. Men det är ju ändå så att vi har ansvar i skolan för en tredjedel av barnens intag så vi kan ju inte ta på oss hela bekymmert. (kostchef kommun 5) En krona mer per portion-vad sker då Om de kostansvariga fick en krona mer per portion skulle de genomföra vissa förändringar. 1 och 3 skulle servera mjukt bröd oftare, kommun 3 och 5 skulle förbättra salladsbordet, kommun 4 ville servera mer frukt, kommun 6 skulle satsa på att 19

20 utbilda personalen mer, kommun 2 skulle använda sig av mer rena råvaror och slutligen ville 6 laga mer mat från grunden. 7. DISKUSSION Efter denna undersökning går det att fastställa att skolmaten- som vanligt- var ett aktuellt ämne vilket berörde och engagerade många. Det fanns lika många sätt att hantera skolmatsfrågan på som det fanns kommuner. Studiens ursprungliga tanke var att med grossisternas hjälp få veta exakt vilka produkter som såldes mest till skolor respektive personalrestauranger och sedan jämföra produkternas näringskvalitet. Detta fokus fick ändras eftersom det endast var en grossist som var villig att delge information. Den erhållna informationen var inte heller fullständig d.v.s. endast namn på produkter som såldes till skolor och personalrestauranger angavs och ingen försäljningsstatistik. Det saknades information om i vilka proportioner de olika produkterna såldes. Grossisten dröjde med att svara och det gjorde att ytterligare information inte kunde inhämtas på grund av tidsbrist. Den enda slutsats som går att dra från det insamlade materialet är således att utbudet i skolor skiljde sig en del från personalrestaurangers utbud men att det var många produkter som var lika. Personalrestaurangerna hade ett mer varierat utbud och köpte markant fler sorters färsprodukter. Detta kan bero på att de inte var styrda av upphandlingsavtal så som kommunerna var och att vuxna vill ha en större smakvariation än skolbarn. När det gällde råvaruhalten i produkterna var det ingen skillnad. Tvärtemot vad kanske många tror förekom i stort sett samma sorts produkter i skolor och i personalrestauranger och det var definitivt ingen skillnad på råvaruhalten. Det är dock ännu okänt huruvida det är skillnad i hur ofta olika produkter serverades i skolan respektive personalmatsalen. Produkterna som ingick i studien valdes eftersom de var populära och vanligt förekommande i skolorna. Troligen var det dels för tidskrävande och dels för kostsamt att tillaga dessa själv. Det var även dessa produkter som drygades ut med andra ingredienser. Av ovanstående anledningar var det intressant att undersöka valda produkter. Alla tillfrågade kommuner använde sig av produkterna men i varierande utsträckning. Fyra kommuner serverade färdiglagade produkter mellan gånger under en tio veckors period. 6 kunde inte ange serveringsfrekvensen eftersom varje skola hade en egen matsedel. 3 stack ut i mängden och serverade färdiglagad mat 24 gånger under samma tidsperiod vilket motsvarar nästan varannan dag. 3 hade en fem veckors rullande basmatsedel vilket gjorde att samma rätter återkom medan övriga kommuner inte hade en fast matsedel. Detta kunde vara en av anledningarna till att det skiljde sig åt. 3 var också den kommunen som lyssnade mest på sina elever och serverade mat de önskade i större utsträckning än de övriga. Stekt fisk var en omtyckt produkt av eleverna, det serverades nästan varje vecka i kommun 3 medan i övriga kommuner varvades stekt fisk med hel fisk. 20

21 När informanterna valde produkter var de hänvisade till att använda sig av dem som fanns med i upphandlingsavtalet. Men det var många andra faktorer som vägdes in i valet av produkt t.ex. smak, näringsinnehåll, elevernas önskemål och pris. Priset var en viktig variabel att ta hänsyn till eftersom det fanns en budget att rätta sig efter men det var inte den avgörande faktorn vilket var positivt. Det som de kostansvariga uppgav var avgörande för val av produkt var smak och näringskvalitet. Det finns nog en hel del förutfattade meningar om att det endast är priset som styr skolmaten. Alla kostansvariga hade gedigna kostkunskaper och de var angelägna om att servera bra sammansatt skolmat för en rimlig summa pengar. erna som ingick i studien valdes utifrån deras totala kostnader för skolmaten per elev och år enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB 2004). Livsmedelskostnaden efterfrågades i intervjun och det fanns inget samband mellan kommuner med höga livsmedelskostnader och kommuner med höga totalkostnader. Uppgifterna från Statistiska Centralbyrån kan man med andra ord inte jämföra med enbart livsmedelskostnaden eftersom i dessa uppgifter ingår utöver livsmedelskostnaden även transport- och administrationskostnader. Detta var ett sen tidigare känt problem (Lagerman 2004) och det hade varit önskvärt med ett likartat system för uppgiftslämning till Statistiska Centralbyrån. De sex undersökta kommunerna fick därför betraktas som enskilda fall snarare än delas upp i två grupper efter totala kostnaderna vilket var den ursprungliga tanken. Av produkterna som såldes till skolorna var det få som nådde upp i den mängd råvara som rekommenderades i Riktlinjer för skolluncher- råd, tips och mängdtabeller (Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet & Livsmedelsverket 2001). Totalt undersöktes 49 produkter och av dessa var det endast fyra stycken (8 %) färsprodukter som nådde upp i den rekommenderade mängden råvara. Det var inte ett okänt problem hos informanterna men de ansåg att de försökte göra det bästa av situationen. Om man skulle komma upp i den önskvärda mängden borde fiskbullar innehålla minst 96 % råvara, övrig fisk 100 %, färs och kyckling 73 % och pytt i panna minst 33 % råvara. Dessa gränser uppnås med hemlagad mat och med hel fisk. Det är nästan omöjligt att komma upp i dessa värden om man använder sig av industrilagade produkter. För att belysa skillnaden av olika mängder råvara på rättens innehåll av näringsämnen innehåller en portion stekt lax (125gr) 15,6 mcg vitamin D medan en portion av de industrilagade laxprodukter som serveras innehåller mellan 8,3-9 mcg vitamin D (Livsmedelsverket 2004). Industrin borde kunna öka halten av ren råvara i alla sina produkter för att komma närmare rekommenderad mängd råvara, men en följd skulle förmodligen vara att priset ökade. erna skulle kunna ställa högre krav på råvaruhalten redan vid upphandlingen. Det var en svår situation för kostansvariga, eftersom de var styrda av både budget och anbud måste de använda sig av industrins produkter även om dessa inte innehöll önskvärda mängder råvara. Råvaruhalten i produkterna som kommunerna uppgav skiljde sig en del åt. Det var framför allt färs och kycklingprodukter som varierade mest. Färsprodukter varierade mellan procent och kycklingprodukterna mellan procent. Fiskprodukter låg mellan procent och pytt i panna mellan procent. Det var lätt att konstatera att 21

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Riktlinjer för kost i förskola och skola Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef

Läs mer

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

Måltidspolicy. Nässjö kommun

Måltidspolicy. Nässjö kommun Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...

Läs mer

skolmåltiden som offentlig måltid

skolmåltiden som offentlig måltid Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se

Läs mer

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa

Läs mer

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch. www.fazeramica.se

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch. www.fazeramica.se Vi vill bjuda dig på lunch Det bästa sättet att förklara för dig hur vi tänker och arbetar är att träffa dig under en lunch på några av våra restauranger. Då får du smaka, dofta och uppleva våra värderingar

Läs mer

PROJEKT SALT I SKOLMAT

PROJEKT SALT I SKOLMAT PROJEKT SALT I SKOLMAT -KONTROLL AV SALTHALT 2010-08-25 INLEDNING SYFTE Miljöenheten har under tre dagar i slutet av maj och början av juni 2010 besökt tre kommunala skolor för att ta prov på maten. Syftet

Läs mer

Livsmedel- och måltidspolicy

Livsmedel- och måltidspolicy Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn

Läs mer

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...

Läs mer

Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun

Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun Vi vill erbjuda våra matgäster goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas och serveras av kunnig och serviceinriktad personal. Maten skall vara lagad

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur FÖRFATTNING 7.10 Antagen av kommunfullmäktige 7, 2017 Reviderad av kommunfullmäktige 99, 2019 Kostpolicy En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur 2019-02-15 KOSTPOLICY Om detta

Läs mer

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla! Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland

Läs mer

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern 1 Innehåll Bakgrund Matens betydelse...3 Omfattning...3 Syfte...3 Gemensamma synsätt...3 Servera säker mat...4 Servera näringsrik mat...4 Köpa livsmedel...4

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

Bra måltider i skolan

Bra måltider i skolan Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?

Läs mer

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor Källor Ronneby kostpolicy: ronneby.se Ät S.M.A.R.T.-modellen: folkhalsoguiden.se Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer: livsmedelsverket.se Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun Välkommen Ronneby kommun är unik som satsar stort på mat och måltider. Mat är viktigt på många sätt och ett område som väcker både känslor och diskussioner.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Checklista för frågor i webbkät CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy för Haninge kommun

Kostpolicy för Haninge kommun Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan & Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan 170602 & 180216 Läshjälp: Röd genomstruken text = Borttaget Grönmarkerad text = Tillagt 1 Innehåll Bakgrund Matens betydelse...3

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Ärende 11 Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer