LOCKAR BYBOR OCH TURISTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOCKAR BYBOR OCH TURISTER"

Transkript

1 Goda rätter med nya korn Så kom brödet till Sverige Danmark planerar för mer fullkorn LOCKAR BYBOR OCH TURISTER Råg platsar på stjärnkrogen SVENSKA NÄRINGSEXPERTER: Välj gärna fullkorn MATEN HEMIFRÅN NÄRODLAT HETASTE MAT-TRENDEN

2 INNEHÅLL BRÖDTEXT GAMMALT OCH NYTT t I Ransbysätter, en liten by i området vid Övre Fryken i Värmland, finns både en gammal fungerande kvarn, en bagarstuga och ett galleri med servering. Här sker ett spännande samarbete om sädesslag och mjöl. Ett nytänkande som hämtar inspiration i det gamla och som gynnar både det lokala företagandet och turismen. sidan 6 Livsmedel är mat maud lindblå Chefredaktör MÅLTIDSTURISMEN VÄXER t Måltid + turism är en kombination som växer snabbt i hela världen just nu. Lokala och regionala specialiteter lockar. Matbröd, bullar och småkakor är en än så länge rätt outnyttjad turistattraktion i Sverige. Men potentialen finns. sidan 8 JÄRNÅLDERSBAK t Liselott Bergström satte fyr på elden och provbakade på järnåldersvis för att utforska Sveriges första bröd i grunden. De äldsta svenska brödresterna är från 200-talet och kommer från en offerplats på Helgö i Mälaren. sidan 10 BAKTERIER GER FRISKARE FRÖN t Utvalda bakterier, som kan skydda späda frön mot sjukdomar testas i sommar i ett stort försök med bland annat gröna ärter. Metoden används redan på spannmålsfrön, och gör att man kan gå ifrån att beta utsädet med kemikalier. sidan 12 PASSION FÖR YOGA OCH MAT t Therese Fridh har två passioner i livet yoga och mat. Hon bjuder på spännande recept med gryn och fröer som får smaklökarna att gå i spinn. sidan 14 LIVSMEDELSVERKET: VÄLJ FULLKORN t Livsmedelsverket har sammanställt aktuell forskning om fullkorn och hälsa och rekommenderar i sina kostråd att man gärna ska välja fullkorn när det gäller bröd, flingor, ris och pasta. sidan 20 ja, gärna, svarade 16-åringarna som fick frågan om de kunde tänka sig att jobba med mat i framtiden. När frågan istället gällde om de ville jobba med livsmedel var ointresset totalt. Intresset för mat bara växer, men livsmedelsbranschen är en av Sveriges mer anonyma verksamheter. En av dem som funderar över detta är Bo Thunberg, en av författarna bakom den nyutkomna boken Matsmart, på spaning efter nya goda trender, som presenteras i den här tidningen. Han konstaterar att livsmedelsbranschens produkter finns nära oss, ständigt närvarande. Svenska livsmedel exporteras med stor framgång. Men på hemmaplan försvinner företagen in i något av en gråzon. I boken finns basfakta, intressanta att ta fram i ljuset. omkring människor arbetar i sektorn som innefattar jordbruk, fiske, förädling och beredning samt en stor del av dagligvaruhandeln. Till branschen räknas också restauranger och storkök. livsmedelsindustrin är den fjärde största industribranschen i Sverige om man utgår från produktionsvärde och antalet sysselsatta. Det finns cirka företag som sysselsätter runt människor. bageriindustrin är störst i branschen med drygt personer och cirka företag Så gott som varje del av vårt samhälle är på något sätt sammankopplad med livsmedelssektorn. Den spelar en viktig roll för Sveriges ekonomi, för sysselsättning och företagande men också för människors hälsa och dagliga välbefinnande och för miljö, klimat och den globala utvecklingen. Livsmedel är mat och mat har makt. chefredaktör maud lindblå telefon ansvarig utgivare ingmar börjesson adress idétidskriften c box stockholm grafisk form pagarango jan reinerstam omslagsillustration daniel egneus redaktionsråd viola adamsson, ingmar börjesson, elisabeth forsum tryck jms mediasystem upplaga exemplar issn x Text och bild i C lagras elektroniskt och kan publiceras på Internet. Externa medarbetare måste meddela eventuella förbehåll mot att få sin text lagrad och spridd elektroniskt. 2 idétidskriften C nr

3 SMÅFRALLA POTATIS EN DOLD SKATT t Det här året kommer potatisen att lyftas fram som en framtidsgröda i världen. FN har utsett 2008 till det internationella potatisåret. En dold skatt är rubriken för olika aktiviteter världen över. Bland annat har FAO, FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation utlyst en internationell fotografitävling för att belysa potatisens roll som källa till mat, sysselsättning och inkomst i utvecklingsländer. Världens största potatisprodu LOMPE Norsk lompe är ett potatistunnbröd, som kan ätas som det är med bara lite smör eller fyllas med goda saker. Prova den norska klassikern pölse med lompe i sommar: Ta en kokt eller grillad korv, linda lompen om och ät. till 8 bröd 800 gram kokt skalpotatis 1 tsk salt 2 2,5 dl vetemjöl Skala potatisen och pressa den i en potatispress, eller riv fint på rivjärn. Arbeta ihop potatispresset med saltet och arbeta sedan in det mesta av mjölet. Hur mycket mjöl som krävs varierar med vätskemängden i potatisen. Degen ska påminna om trolldeg i konsistensen. Forma degen till en rulle på väl mjölat bakbord. Dela rullen i 8 delar. Kavla ut varje del till en rund kaka med ungefär 15 cent är Kina och i Indien har konsumtionen av potatis fördubblats de senaste två åren. På Svenska FN-förbundets webbplats presenteras varje månad ett nytt potatisrecept. Lomper var februarireceptet. Det finns mer att läsa om potatisåret på centimeters diameter. Grädda kakorna i medelhet torr stekpanna. När det bildas bruna fläckar på undersidan är det dags att vänta lompen. Den puffar gärna upp lite under gräddningen. Det är bara att sticka hål på blåsorna med en gaffel. Låt lomperna svalna i en bakduk. (recept: Margit Richert och taffel.se) MATNYTTIG HEMSIDA FÖR BARNFAMILJER t heter en matnyttig hemsida för barnfamiljer. Här finns vardagsrecept, mattips, inspiration och kunskap att hämta. Sidan uppdateras varje vecka. Margareta Frost- Johansson är en av initiativtagarna och den som håller i hemsidan tillsammans med kocken Håkan Svensson. Margareta är utvecklingsledare för området mat i Hushållningssällskapens förbund. Hon har under många år samarbetat med Sveriges barnavårdscentraler för att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelskunskap och matlagning. Ett resultat är Matstart, föräldraträffar som sker i samarbete med BVC. Hungrig.nu kan ses som en slags fortsättning när barnen blivit större. Håkan Svensson står bland annat för recepten och gör veckomatsedlar. En av hans tankar är att förenkla planeringen genom att laga rätter som bygger på varandra. Man behöver alltså inte börja från början varje gång man ska laga mat. Både Margareta och Håkan bloggar på hemsidan och tar upp aktuella och praktiska frågor. En inspirationsbok som ska delas ut via alla barnavårdscentraler planeras som en del i projektet. Den ska påbörjas så snart finansieringen är klar. Jag vill ha Idétidskriften C som är gratis Ja tack! Jag har inte C men vill gärna ha den till adressen här intill DU SOM REDAN HAR C SKA INTE SKICKA IN DENNA KUPONG! Nej tack! Jag vill inte längre ha tidningen till adressen här intill FÖRETAG/ORGANISATION: BEFATTNING: NAMN: ADRESS: POSTADRESS: Idétidskriften C, Lantmännen, Box 30192, S Stockholm. E-post: idétidskriften C nr

4 AV MAUD LINDBLÅ FOTO STEFAN WETTAINEN KLIMATHOTET MATEN FÅR OSS ATT VÄLJA HEMIFRAN Det går en ny grön våg genom Sverige. Hetaste mattrenden just nu heter närproducerat och lokalt. t Klimathotet, lokalpatriotism och längtan efter det goda hantverket hålls fram som några av orsakerna till att intresset för närproducerad mat växer så starkt just nu. Klimatfrågan har fått ett enormt genomslag i debatten och satt fokus på kortare transporter och resurssnåla förpackningar. Men det handlar också om en motreaktion mot stordrift och anonyma matvaror. Samma trend finns i hela Europa och USA, säger Ingela Hallberg, som är verksamhetsledare för Regionalmat.se, ett kunskapsnav och nätverk för lokal och regional mat vid Institutionen för Livsmedelsvetenskap, SLU i Uppsala. Etik och patriotism I en stor undersökning anger svenska konsumenter att de viktigaste orsakerna till att köpa lokal eller regional mat är att man vill främja kortare transporter, miljön, småskalig produktion och en levande landsbygd. Konsumenterna vill uppenbart ta ett samhällsansvar med sitt val av produkter. Djuretiken är viktig. Djuren ska behandlas väl och långa transporter undvikas. Det är viktigt att produkterna har en tydlig avsändare. Det finns också en stark lokalpatriotisk kraft som inte ska underskattas. Att stödja en lokal producent från hembygden eller där släkten har sina rötter är viktigt för konsumenten, säger Ingela Hallberg. Även handlarna har ett samhällsansvar med i sitt perspektiv. Som skäl till att sälja lokal och regional mat anger man i första hand konsumentnyttan och därnäst att 4 man stöttar bygden och skapar arbetstillfällen. Just nu gör alla de tre stora svenska butikskedjorna kraftfulla satsningar på lokalt producerad mat. LRF tror att marknaden är värd en miljard kronor år Bönder tror på det lokala Bönderna är också med på tåget. Två av tre bönder vill att mer av deras produktion ska säljas lokalt eller regionalt som närproducerad. Det visar en färsk Sifoundersökning med nära bönder. Mest intresserade av att sälja närproducerat är naturligt nog de som producerar trädgårdsprodukter. Därnäst kommer nötköttsproducenter och får- och lammproducenter. Sex av tio lantbrukare tror att lokalproducerad mat får stor eller mycket stor betydelse i framtiden. Regionalmat.se, som funnits i tio år, har som uppgift att försöka hålla ihop de olika aktörerna på den svenska marknaden. Vi ska bevaka och lyfta fram frågor som är viktiga för att utveckla den lokala och regionala svenska maten, säger Ingela Hallberg. Vi ska också stimulera forskare att ta sig an frågor inom ämnesområdet, och se till att rådgivare och producenter får information om nyheter och forskningsrön som de kan ha nytta av. Ett exempel på en sektor som behöver utvecklas är de små lokala producenternas transporter. De går ofta till så att producenten själv kör ut varorna med bil, inte det bästa ur klimatsynpunkt. Men nu pågår utvecklingsprojekt, som ska leda fram till mer klimatvänliga alternativ. Ett nytt matlandskap I dagarna utkommer boken Matsmart på spaning efter nya goda trender (Gullers Förlag), som sammanfattar dagens utveckling i matsverige. Det är en reportage- och debattbok av författarna och miljödebattörerna Stefan Edman och Bo Thunberg samt fotografen Jan Töve. De beskriver hur ett nytt matlandskap växer fram. Nytänkare och finsmakare från norr till söder vill producera matvaror som inte bara är goda och hälsosamma utan också bra för djuren, miljön, landskapet och jordens klimat. I boken möter vi i ord och bild en rad spännande mathantverkare; vinproducenter vid Öresund, strutsfarmare på Västgötaslätten, den värmländske ekomjölksfantasten, Sveriges största odlare av grönsaksprimörer och många fler. Samtidigt tar författarna pulsen på de stora matjättarna både i Sverige och världen. Vi har varit engagerade i livsmedelsdebatten under lång tid, ofta med kritik av den lågprisfixerade industrimatkultur, som alltför länge dominerat Sverige, säger Stefan Edman och Bo Thunberg. Här kan vi nu visa att något nytt äntligen är på väg och att var och en av oss kan göra skillnad genom våra egna matvanor och matval. idétidskriften C nr

5 Lantbrukaren Bengt Hedelin experimenterar med ovanliga och inte sällan gamla sädesslag, som passar markerna i Värmland, där han bor. Se reportaget på nästa uppslag. idétidskriften C nr

6 Kvarninnehavaren Lennart Svahn tar hand om skörden och utvecklar nya produkter. Skrädmjöl, rostad nakenhavre samt mjöl av vete, råd, svedjeråg och dinkel i fullkornsversion och i siktad form finns i sortimentet. På varje förpackning anges var och av vem säden har odlats. AX LIMPA I BYN DÄR ALLT FINNS NÄRA Från till AV JENS LINDER Djupt inne i Värmland, i trakterna kring Sunne, händer det spännande saker när det gäller säd och mjöl. Där tänker man både nytt och hämtar inspiration ur det gamla. t Lantbrukaren Bengt Hedelin och kvarninnehavaren Lennart Svahn är nyckelpersoner i ett samarbete om sädesslag och mjölmetoder från förr. Detta sker bland annat i Ransbysätter, en liten by i området kring Övre Fryken där det både finns en gammal fungerande kvarn, en bagarstuga, och ett galleri med servering. Ransybysätter är ett exempel på hur folk i glesbygd kan gå samman för att skapa en miljö gynnsam både för turister och för det egna företagandet. I detta är sädesodlingen central. Utgångspunkten är att arbeta med ovanliga och inte sällan gamla sädesslag som sedan förädlas. Bengt Hedelin berättar att har funnits en utbredd uppfattning om att odling av brödsäd inte är lämplig i den trakten. Men jag menar att det måste bero på vilka sorter man använder, säger han. Det finns varianter som inte ger så hög avkastning, men däremot väldigt hög kvalitet. Förr har liknande sorter säkert odlats i Värmland, men de har varit försvunna i decennier. 6 Sådana sorter, menar Bengt, passar svårframkomliga kuperade marker. Och i flera år har han experimentet med olika kultursorter som vårspelt, vårvete och vårkorn. I år blir det sådd av vårråg, vårvete och nakenhavre. Vårråg från Finland Vårrågen som Bengt använder heter Juuso och kommer från Österbotten i Finland, där många äldre sädessorter har överlevt. Bengt sår den för första gången och han berättar att höstsåddar av råg kan vara känsliga för varmt eller varierat vinterväder. Den risken undviker man vid vårsådd. Bengt tror att Juuso ska visa sig ha goda egenskaper. Liknande fördelar får man av vårvete som Bengt också provsår i år. Det ger mindre skördar än vanligt vete, men höga proteinhalter och goda bakningsegenskaper. Nakenhavre sådde Bengt redan förra säsongen och det var lyckat. Sorten heter Annina (också den finsk) och i år använder han redan eget utsäde. Havrekärnorna rostas sedan och kan serveras som frukostflingor, bland annat har Hotell Frykenstrand i Sunne det på frukostbuffén. Och nu är det meningen att rostad nakenhavre ska ut på hälsokostmarknaden i sommar. Havren förpackas och säljs av Lennart Svahns företag Stöpafors Kvarn. Nävgröt och kakor Den rostade nakenhavren påminner i smaken om skrädmjöl, som är Stöpafors kvarns stora produkt. Det är helt enkelt vanlig havre som rostas med skal och allt. Rostningen tar cirka 2 1/2 timme i en speciell gryta. Sedan skalas havren och kärnan mals till ett fint mjöl med en utmärkande rostad karaktär. Av skrädmjölet lagar man bland annat till nävgröt, en gammeldags värmländsk specialitet som görs så att man sjuder mjölet i vatten så att det klumpar sig. Nävgröten serveras med stekt fläsk, flott och lingon och är en riktig husmanskostdelikatess. Men det rostade havremjölet kan också ingå i kakor, matbröd och våfflor eller användas vid panering av fisk. Bengt odlar även vanlig havre samt lite vall till djurfoder. Han planerar också att driva upp nakenkorn men vill hinna vara noga med varje prov, så det får inte bli för många åt gången. Energideklarerat Intresset för ovanliga sädesslag och nya mjölprodukter är stort bland vanligt folk, menar Bengt Hedelin. Men många väljer idétidskriften C nr

7 foto : stefan wettainen DET GÅR FRAMÅT MED STORMSTEG. SKRÄDMJÖLET SÄLJER BÄTTRE OCH BÄTTRE, BÅDE UTE I LANDET OCH I VÄRMLAND. OCH I OCH MED ATT ALLTING LIGGER NÄRA FÅR VI LÄGRE KOSTNADER ändå konventionella alternativ. Folk säger att de är intresserade, men väl i affären är det ofta prislappen som avgör trots allt. Ändå säljs i princip allt som tillverkas i Lennart Svahns två kvarnar Björkaholm Qvarn och Stöpafors Kvarn. Och när det införs ett system för klimatmärkt, energideklarerad mat räknar de båda med att deras närproducerade produkter kommer att kvalificera sig, eftersom allt de sysslar med är närproducerat och miljövänligt. Så håller Bengt på att bygga en egen torkanläggning som ska drivas med flis. Allt för att få ner energibelastning och transporter. Svårast är det med bränslet för transporter, menar Bengt. Men Björn Gillbergs projekt med metanolbaserad diesel kan kanske lösa det problemet. Tror på framtiden Mjölnaren Lennart Svahn är mycket optimistisk inför framtiden: Det går framåt med stormsteg. Skrädmjölet säljer bättre och bättre, både ute i landet och i Värmland. Och i och med att allting ligger nära får vi lägre kostnader. Under sommaren utökas hans sortiment till tio artiklar: skrädmjöl, rostad nakenhavre samt mjöl av vete, råg, svedjeråg och dinkel i fullkornsversion och i siktad form. På varje förpackning anges var och av vem säden har odlats. Svedjeråg är en sort som växer i tuva på mark som man svedjer för att göra den näringsrik, vilket ger mjöl av hög klass. De små transporterna och den ökade försäljningen gör också att Lennart kan hålla ett lågt pris till köparna och ändå ge producenten hyggligt betalt, berättar han. En del av mjölet används redan av Konstantin Messmer i Bakarstugan i Ransbysätter. Och fler följer efter. En annan lokal bagare, Lars Gustafsson i Höje, kommer att gå över till våra produkter inom kort. Det gör att han sparar in tiotusentals kronor som han idag betalar varje år för transporter. Kvarnväggen är vitpudrad av mjöldamm. I sommaridyllen utvecklas en ny affärsverksamhet. idétidskriften C nr

8 LOKAL OCH UNIK MAT LOCKAR MÅLTIDSTURISTER Svenskt matbröd, bullar och småkakor har en framtid som turistattraktion och exportvaror. Men vi måste lära oss att sälja det lokala och unika i vår mat. t Vi måste utveckla lokala och regionala specialiteter, och hålla fast vid just det som är unikt för varje produkt, säger Urban Laurin, som är expert på måltider och turism. Alla kan inte följa efter varandra och göra likadant, det gäller att tänka efter vad som verkligen är speciellt för regionen och maträtten eller råvaran. Det är så man skapar en appellation, ett unikt varumärke. Måltid + turism är en kombination som växer oerhört snabbt i hela världen just nu. Människor på resa är inte bara intresserade av tips på flotta restauranger. De vill ha hela matbilden av ett nytt land eller resmål: marknader, frukostmat, utbud i butiker, mat att laga själv eller stoppa i utflyktskorgen, fikaspecialiteter och drycker. Råvaror och ceremonier Urban Laurin har intervjuat matjournalister från nio länder om deras uppfattning om svensk mat. De kommer från de nio länder som skickar flest turister till Sverige: Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Holland, Storbritannien, Frankrike, Italien och USA. Intervjuerna avslöjar att svensk mat är mycket mindre känd utomlands än vi själva tror. När matjournalisterna besöker Sverige har de ofta svårt att hitta fram till regionala och lokala specialiteter. Men när de väl gör det blir de begeistrade, framför allt över råvarornas kvalitet och våra exotiska måltidsceremonier. Hummer och ostron på Västkusten, potatisprovning på Bjärehalvön, vodka 8 gjord på råvara från utvalda gårdar, ålagille, gåsmiddag, midsommarfest och kräftskiva. Det är måltider som lämnar bestående minnen av en unik matkultur och läckra rätter. Kanelbullar en kulturskatt Det svenska brödet, både hårdbröd, tunnbröd och mjukt bröd är en matkulturskatt, som skulle kunna användas mycket mera medvetet, påpekar Urban Laurin. För att inte tala om kanelbullar, kubb och småkakor. Våra svenska konditorier och den kaffebrödstradition de representerar är något vi är ensamma om. Det nordiska klimatet med svala temperaturer och långa ljusa sommardagar gör att allt växer långsamt och smaken hinner utvecklas mer. En jämförelse har till exempel visat att kummin från mellersta Finland har tre gånger så hög aromkoncentration som kummin från sydeuropa. Gammaldags spannmålssorter kan ge nya smaksensationer och vara ett alternativ för småskalig produktion förädlare på landsbygden Det pågår mycket aktivitet och många roliga projekt runt om på den svenska landsbygden. Projektet Eldrimner i Jämtland får nu stöd av regeringen för att arbeta på nationell nivå som ett resurscentrum för småskalig, hantverksmässig livsmedelsförädling. Eldrimner har funnits i över 10 år och bland annat genom kursverksamhet inspirerat och stöttat utvecklingen av hantverksmässig livsmedelsproduktion. Ungefär fem företag per år har bildats. Idag finns ett 80- tal företag med allt från enmansföretag med caféverksamhet till mejerier med ett tiotal anställda. Men den hantverksmässiga produktionen vill man lyfta fram de unika egenskaperna i produkter som ofta vilar på en traditionell grund. Det finns ingen som vet exakt hur många lokala och regionala företag som finns i Sverige, eller hur utvecklingen varit de senaste åren. Men enligt den senaste utredningen i frågan finns det drygt småskaliga livsmedelsförädlare baserade på landsbygden. Flest finns i Västra Götalands län med 160 företag, följt av Skåne län med 140, Jämtland med 90 och Dalarna med 70. är en mötesplats på nätet som förvaltas av Livsmedels- Sverige/ SLU. Webbplatsen stöds av Kunskapscentrum för lokal livsmedelsförsörjning och regional mat. idétidskriften C nr

9 AV MAUD LINDBLÅ LOKAL, REGIONAL, TRADITIONELL t lokal mat såväl produktion som konsumtion sker inom ett begränsat område och avsändaren är tydlig. regional mat mat med en tydlig avsändare som har anknytning till det regionala köket. Innebär oftast att maten kommer från en viss region, men inte nödvändigtvis konsumeras där. Ofta högförädlade nischprodukter, som bär namn från regionen. EU stimulerar framtagande av regionala livsmedel genom bland annat olika kvalitetsmärken. För närvarande finns tre olika märken, som används tillsammans med produktens eget varumärke: skyddad ursprungsbetckning (SUB). Finns på bland annat Parmaskinka och Parmesanost, men inte på någon svensk produkt. skyddad geografisk beteckning (SGB). Sveciaost och Skånsk Spettekaka bär märket. garanterad traditionell specialitet (GTS). De svenska produkter som bär märket är Falukorv och Hushållsost. Skyddad ursprungsbeteckning har de strängaste kraven. Råvaran måste komma från samma område där produktionen sker. För den geografiska beteckningen räcker det med att produktionen sker inom ett visst område, råvarorna kan komma utifrån. När det gäller särartsskyddet är det enbart själva receptet som är skyddat. Det svenska brödet är en matkulturskatt. foto : stefan wettainen idétidskriften C nr

10 AV KARL-JOHAN BÖRJESSON SÅ KOM TILL BRÖDET SVERIGE Liselotte Bergström har undersökt Sveriges tidigaste bröd. foto: karl-johan börjesson När började man baka bröd i Sverige? Hur såg bröden ut? Vad innehöll de? Det var några av de frågor, som Liselott Bergström ville få svar på, när hon började sitt doktorandarbete vid Stockolms universitet. Nu, nästan fem år senare, har hon hittat ett antal svar. t I hennes doktorsavhandling Gräddat brödkultur under järnålder i östra Mälardalen finns flera nya teorier. En är, att det var romerska legosoldater, som tog med sig brödet till Sverige. När romarriket skulle expandera norrut, behövdes förstärkning, och legosoldater från andra områden, däribland Norden, lejdes. Romarna höll hårt på den egna matkulturen och använde till och med portabla ugnar på fälttågen för att kunna baka sitt dagliga bröd. När de nordiska soldaterna sedan avslutade sina tjänster och återvände hem, tog de kunskapen att baka bröd med sig. De äldsta brödfynden i Sverige är samtida med romerska importföremål. Från den här tiden kommer också de första fynden av föremål för bakning och matlagning med romersk utformning. 10 Många har tagit för givet att bröd har funnits så länge det har odlats säd, men det finns inget som tyder på det. Förmodligen användes säden först för att brygga dricka och sedan till gröt, berättar Liselotte Bergström. Det är ett långt steg från att odla säd till att baka bröd. Kornen ska krossas till fint mjöl, de ska blandas med vätska till en deg och sedan gräddas över eld. Dessutom är näringsinnehållet detsamma oavsett om man gör gröt av säden eller bakar bröd av den. Bränt bröd Det är inte så lätt att som arkeolog studera bröd på våra breddgrader. Det fuktiga klimatet gör att brödet inte bevaras för eftervärlden. Annat är det i varmare länder. I Egypten har man hittat torkade brödkakor som är flera tusen år gamla. Här uppe i Norden har bara förbrända bröd bevarats. De äldsta svenska brödresterna är från 200-talet och kommer från en offerplats på Helgö i Mälaren. De första bröden tillagades förmodligen i rituella syften. Det finns tecken på att de är skurna, det är troligt att man har ätit en del av brödet själv och offrat en del till guden, säger Liselotte Bergström. Majoriteten av de bröd hon studerat kommer från gravar från järnåldern. Seden var att bränna en del personliga tillhörigheter tillsammans med de döda. Brödet skulle troligen fungera som färdkost på resan till dödsriket. Men det är långt ifrån alla gravar som innehåller brödrester. Brödgravarna innehåller i regel också föremål som tyder på rikedom; smycken, vapen och redskap. Från början är brödet antagligen en ren statussymbol. Det visar att man har råd att hålla sig med arbetare utöver familjen på gården. Med de enkla kvarnar, som användes på den här tiden, kunde det ta en hel dag att mala mjöl till hushållets dagsbehov. Korn till mjöd Liselott Bergström har analyserat brödresterna med hjälp av mikroskop. Hon har tittat på skaldelarna från kornen och hittat sju sädesslag: korn, havre, vete, råg, emmervete, speltvete och enkorn. De tre sistnämnda är alla äldre släktingar till dagens vete. Korn har varit det klart vanligaste sädesslaget under järnåldern. De äldsta idétidskriften C nr

11 bröden från Helgö bestod av korn och havre. Senare blev också blandningar av korn och vete vanliga. Liselotte Bergström ser flera förklaringar till att korn dominerade under järnåldern, trots att skalveten var vanligare under bronsåldern. Den huvudsakliga förklaringen är att klimatet blev kallare. En annan faktor som kan ha spelat in var att korn var det bästa sädesslaget för den ökande mjödbryggningen, säger hon. Även formerna på bröden skiljer sig mycket från varandra. De äldsta bröden från Helgö är platta, runda och ett par centimeter tjocka. Olika former av tunnbröd och kulbröd förekommer i järnåldersgravarna. Det förvånade mig att det var de tunna bröden som innehöll vete, medan de tjockare bröden bestod av korn och havre. Det går emot det man tänker sig. Av vete, som innehåller gluten, borde det bli stora, fluffiga bullar. Havre- och kornmjöl brukar ge plattare bröd. DE FLESTA BRÖDEN ÄR FÖRMODLIGEN TILLAGADE PÅ STEKJÄRN ÖVER ÖPPEN ELD. MEN DET FINNS OCKSÅ RESTER AV LER- OCH STENUGNAR SOM KAN HA ANVÄNTS Baka och smaka För att undersöka hur bröden kan ha tilllagats och sett ut har Liselotte Bergström provbakat. Hon vet vilka sädesslag bröden innehållit, men inget om andra ingredienser. Hon har inte hittat spår efter några kryddor eller fett i bröden, och hon har inte heller säkert kunnat avgöra om de har innehållit salt. I några fall finns indikationer på att Mälarens bräckvatten kan ha använts som degvätska. För att kunna jämföra med det arkeologiska materialet har hon även bränt en del av bröden och sedan brutit itu dem för att se om strukturen överensstämmer. De flesta bröden är förmodligen tilllagade på stekjärn över öppen eld. Men det finns också rester av ler- och stenugnar som kan ha använts, särskilt under yngre järnåldern, säger hon. Liselotte Bergström har genomfört de flesta av försöken på Lejre försökscenter i Danmark. Där blev hon mer eller mindre frivilligt en del av besöksverksamheten. När jag stod där och bakade kom det en massa skolbarn och frågade vad jag gjorde och om det var gott. Jag försökte förklara att jag inte var så intresserad av att brödet blev gott utan hur det såg ut, men de vill smaka ändå. Så jag fick göra en extrasats som jag bjöd på, säger hon. Bröd har tidigare varit ett område som har varit förbisett av svenska arkeologer, mycket eftersom det är ett begränsat material. Men Liselotte Bergström har fått blodad tand och skulle gärna fortsätta att studera brödets utveckling under medeltiden. Det finns teorier om att det fanns särskilda bagerier i Birka. Jag skulle gärna undersöka om det finns någon sanning i det. foto: liselotte bergström Liselotte har själv provbakat på stekjärn över öppen eld. Både runda och platta bröd av järnåldersmodell. idétidskriften C nr

12 AV ULRIKA PALMKVIST OCH MAUD LINDBLÅ ÄRTER UTAN GIFTER TÄMJDA BAKTERIER GER FRISKARE FRÖER Tämjda och dresserade mikroorganismer kan ge friskare fröer till ärter, spenat, dill och persilja. t Metoden, som redan används på spannmålsfrön, bland annat korn, testas i sommar i stor skala. Betning kallas det när man behandlar utsäde för att skydda det från angrepp av svampar och andra skadegörare. Traditionellt har man betat med kemikalier. Men svenska forskare har upptäckt att naturligt förekommande mikroorganismer är ett betydligt miljövänligare sätt att minimera sjukdomar i grodd och späda plantor. De bakterier som används förekommer naturligt i marken. I högkoncentrat blir de potenta nog att förhindra flera olika sjukdomar. I årets storskaliga försök med ärter samarbetar Maselaboratorierna, Lantmännen Lantbruk och Findus. Det är oerhört spännande med en så stor undersökning, i ärter sås 400 hektar med bakteriebehandlat utsäde. Vi känner stor tillförsikt eftersom vi har gjort många tidigare försök, som gett bra resultat, säger Margareta Hökeberg, biträdande programchef på Maselaboratorierna, som bedriver en omfattande utvecklings- och försöksverksamhet med olika grödor. Mer eko-odlat Förutom bättre arbetsmiljö för grönsaksodlarna innebär bakteriebehandlingen också en stor miljövinst jämfört med traditionell kemisk betning. Vi har märkt att grönsaksodlarna efterfrågar mer miljövänliga produkter eftersom de får ett högre värde på marknaden. Vi tror också att konsumenterna vill ha mer miljövänliga produkter, säger 12 programchef Christopher Welch. Även på Findus ser man stora möjligheter med bakteriebehandlingen. Detta ligger helt i linje med vårt arbete att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i vår grönsaksodling, säger Åsa Josell, utvecklingschef på Findus. Miljö- och livsmedelssäkerhet är två starka trender i Europa. Vi i Sverige ligger lite efter, säger Margareta Hökeberg, som spår att svenska livsmedelsaffärer snart kommer att börja ställa lika hårda miljökrav som man gör på många andra håll i Europa. De stora livsmedelsjättarna har idag brist på eko-odlade produkter. Margareta och Christopher är övertygade om att prisskillnaderna mellan ekologiska varor och konventionella kommer att minska framöver. I framtiden kommer ekologiska varor att vara de konventionella. DET ÄR ETT VERKLIGT DETEKTIVARBETE ATT HITTA RÄTT BAKTERIER. DE SKA FUNGERA MED VÄXTEN, DE SKA VARA STABILA NOG ATT ÖVERLEVA PRODUKTION OCH DISTRIBUTION Detektivarbete Margareta Hökeberg har forskat om mikroorganismer sedan 1980-talet. Det är ett verkligt detektivarbete att hitta rätt bakterier. De ska fungera med växten, de ska vara stabila nog att överleva produktion och distribution och dessutom ska alla säkerhetsaspekter uppfyllas så att inget blir skadligt för omgivningen, säger Margareta Hökeberg. Det första betningsmedlet som blev färdigt för försäljning var Cedomon för korn och havre. Idag finns också Cerall för vete. De bakterier som nu utvärderas storskaligt används för sjukdomsbekämpning, men Mase forskar även på andra typer av bakterier. En produkt som testas är en tillväxtstimulerande bakterie som i försök har gett både bättre uppkomst, tillväxt och skörd i potatis och många grönsaker, bland annat isbergssallad. Försöken har gett skördeökningar på runt procent. Mase arbetar också tillsammans med Svenska Golfförbundet med att utveckla en biologisk produkt för sjukdomsbekämpning på golf-greener och andra gräsytor. Det är mycket roligt att vi inom Lantmännen ligger i frontlinjen inom grönt växtskydd och det är ett stort internationellt intresse för uppföljande produkter till Cedomon och Cerall. Vi har stora förhoppningar att kunna lansera fler produkter de kommande åren, säger Peter Annas, chef för avdelningen Seed Treatment, Lantmännen Lantbruk. mase-programmet (Microbial Activity for a Sound Environment) bedrivs av Mase-laboratorierna AB, som är ett helägt dotterbolag till Lantmännen Lantbruk och är lokaliserat i Uppsala och Bjuv. Mase finansieras av Mistra (Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning) samt genom investeringar från Lantmännen, Findus, Svenska Golfförbundet och det tyska företaget e-nema GmbH. idétidskriften C nr

13 Nya En ny tidning på svenska och en öppen webb-sida för publicering av vetenskapliga artiklar är resultatet när SNF, Swedish Nutrition Foundation, nu förnyar sin information om nutritionsfrågor. t I vår verksamhet har vi under de senaste åren upplevt ett behov av att informera två delvis olika målgrupper. Därför blev beslutet att skapa två olika informationskanaler, berättar Susanne Bryngelsson, som är chefredaktör för den nya tidningen Nordisk Nutrition. I snart 50 år har snf informerat om näringsforskning. Fram till 1991 var informationskanalen en tidning med namnet Näringsforskning, som gavs ut på svenska. De senaste åren har tidningen förändrats, från en informationstidskrift till en vetenskaplig tidskrift, och hette fram till årsskiftet Scandinavian Journal of Food and Nutrition. Språket var engelska. Men tidningen var endast indexerad i livsmedelsvetenskapliga databaser, inte i PubMed, den centrala amerikanska databasen inom det medicinska området. Detta gjorde att vi inte kunde locka de bästa skribenterna, berättar Susanne Bryngelsson. Och i och med att inflödet av bra artiklar därför avtog, blev möjligheterna att få tidningen indexerad allt sämre. Vi hamnade i en återvändsgränd. Att tidskriften är indexerad i PubMed är också viktigt för att få en så kallad impact factor, som speglar hur väl tidningen är citerad. För forskarna har det under de senaste åren blivit allt viktigare att, vid ansökan om nya forskningspengar, visa att man publicerat sin forskning i välciterade tidskrifter med hög impact factor. Tidning och webbplats Resultatet blev en lösning i två delar: Med tidningen Nordisk Nutrition vill vi erbjuda en kunskapskälla för alla som i sin yrkesroll på olika vis informerar om AV MAUD LINDBLÅ INFORMATIONSKANALER OM NÄRINGSFORSKNING nordisk nutrition Tema: Benhälsa Lågkolhydratkost vad är det? Nytt om fullkorn och använder sig av ny kunskap inom nutritionsområdet, säger Susanne Bryngelsson. Tidningen kommer att belysa ett brett spektrum av nutritionsrelaterade frågor på vetenskaplig grund. Även frågor relaterade till märkning och marknadsföring av livsmedel med hälsopåståenden kommer att tas upp, liksom frågor relaterade till fysisk aktivitet planerar man för fyra nummer, därefter troligen sex nummer per år. Exempel på teman som kommer att tas upp under första året är benhälsa, mjölkfett, antioxidanter och tarmhälsa. Dessutom öppnas en nättidning; Food and Nutrition Research. Det är en så kallad open access-tidning. Det innebär att vem som vill kan gå in och läsa och ladda ner artiklarna från nätet. Läsarna behöver inte prenumerera på tidningen eller ens betala för artiklarna. Istället får skribenterna betala en mindre publiceringsavgift. I nättidningen finns också tidigare artiklar inlagda. Food and Nutrition Research är en av de första open access-tidningarna inom nutritionsområdet, säger chefredaktören professor Nils-Georg Asp, vd för snf, Swedish Nutrition Foundation, och tillägger att utsikterna nu är goda att snabbt få den nya tidskriften indexerad i PubMed. snf, swedish nutrition foundation, (tidigare Stiftelsen Svensk Näringsforskning) bildades Ändamålen med SNF:s verksamhet är att främja vetenskaplig forskning inom näringsläran och närliggande områden samt att främja det praktiska utnyttjandet av framstegen inom denna forskning. SNF har ett 40-tal företag och organisationer som medlemmar. FRISK SMAL OCH ENERGISK I vår del av världen nöjer man sig numera inte med att bara äta. Maten ska helst ge mer än vanlig näring. t Mer än varannan vuxen i USA bekymrar sig om vad han eller hon äter. Vanligast är att man vill gå ner i vikt, eller åtminstone inte gå upp. Men man är också orolig för kolesterolet, blodsockernivån, högt blodtryck och diabetes. Vuxna med barn har hälsosam barnmat som trea på listan över saker som bekymrar dem. Allt detta vill man att mat och dryck ska kunna hjälpa till med och utbudet av så kallde functional foods växer. Tidningen Food Technology har listat de populäraste trenderna i USA just nu, en önskelista över allt man vill att maten ska kunna hjälpa till med: naturligt nyttigt Livsmedel som på naturlig väg anses ge positiva hälsoeffekter är populära och betecknas som superfood. Som exempel kan nämnas blodapelsiner, havtorn, hallon, blåbär, nypon, spenat och valnötter. mätt och smal Att gå ner i vikt är fortfarande centralt, men viktminskningsprogrammen minskar i betydelse. Istället blir det vanligare att kontrollera vikten genom att äta mindre portioner och hoppa över viss mat. Det gör att efterfrågan ökar på produkter som ger en stark mättnadskänsla. bättre värden Efterfrågan på mat som kan påverka eller förebygga exempelvis högt blodtryck eller diabetes förväntas öka kraftigt i takt med att allt fler blir äldre. Exempel på vad som efterfrågas är omega-3 och antioxidanter, vitaminer, kalcium och järn. närmare och grönare Fler och fler vill ha nyskördade livsmedel. Kort resväg är ett plus. Eterfrågan på ekologiska livsmedel förväntas fortsätta att öka. nyttigt godis Godis och snacks med mer näring och färre kalorier önskas. mer energi Många vill bli mer uthålliga, mer energiska och känna sig mer alerta och söker produkter att äta och dricka som kan hjälpa till med detta. idétidskriften C nr

14 AV VIKTORIA MYRÉN FOTO MELKER DAHLSTRAND SMAKLÖKARNA GÅR I SPINN Therese Fridh har två stora passioner i livet; mat och yoga och de hänger ihop. t Många matintresserade yogautövare har grym koll på gryn och fröer. Bovete, quinoa, sesamfrön, pumpakärnor, hirs hör till Thereses favoriter, liksom korn och dinkel. Yogan gör kroppen känsligare, genom yogan kan vi känna vad vi mår bra av att äta, säger hon. Smaka på det här! Therese Fridh sträcker fram en sked sesam- och cocossås, som bara smälter i munnen och får smaklökarna att skrika av lycka. I flera år har Therese Fridh drivit cateringfirman Sojabönan och ännu längre har hon hållit på med yoga. För ett år sedan öppnade hon så sin egen yogashala i Hökarängen. Yoga betyder att sammanföra kropp och huvud. Det handlar om att medvetandegöra relationen mellan våra kroppar och sinnen och vad vi stoppar i oss. Therese Fridh, liksom många andra yogisar, är vegetarian. Det är ett politiskt ställningstagande, men målet är också att ha en lätt känsla i kroppen. Mycket baljväxter och bönor hjälper till att hålla magen i trim och frön och gryn ger inte bara proteiner, spårämnen och mineraler, utan också bra fett. När Therese använder mjöl, till bak eller matlagning, så väljer hon dinkel. På samma sätt som hon alltid väljer fullkornspasta, gärna pumpa- eller quinoapasta. 14 Yoga MATEN Det handlar om enkelhet För henne handlar både maten och yogan om enkelhet. Bra, lokalproducerade råvaror plus fina kryddor. Hon tror exempelvis på en renässans för korn, en mycket användbar, svensk stapelvara, som kan användas istället för ris eller pasta och är en superbra bas i vegetariska biffar. Till recepten här intill har hon mätt upp alla ingredienser men vanligtvis lagar hon maten på ren känsla och smak. Är måltiden för skarp eller syrlig? Runda av med aningen honung. Känns måltiden oinspirerande? Ta några droppar lime och en näve solrosfrön! Mellan tankarna Enkelheten i yogan handlar om att fokusera på sina övningar, asanas, och sin andning och därmed inte tänka så mycket på allt annat som snurrar i våra liv. Målet är att vara mellan tankarna, i ett slags meditativt tillstånd. Det viktiga är inte hur vig man är, eller hur avancerat man utför en rörelse, det viktiga är att vi faktiskt gör. Själv brukar Therese säga att det tog henne sju år att känna sig bra utan att jämföra sig med tjejen eller killen på mattan bredvid. Den andning, som är så central i yogan, ser Therese Fridh som mat för våra liv. Precis som att det vi äter med ögat, äter vi också med våra sinnen. Hon berättar att det var hennes italienska pappa som väckte intresset för matlagning. Som ung rymde han från ett traditionellt fåraherdejobb till att arbeta ombord på privata lyxbåtar vid franska rivieran. På båtarna lärde han sig laga mat och i Stockholm öppnade han en pizzeria redan på 70-talet. När jag var fem år gammal fick jag gå och hälsa på pappa på restaurangen och jag fick pizzadeg som jag tog med till kulturhuset och lekte med och var cool med mina kompisar, säger Therese Fridh med ett skratt. Thereses Tips blir maten för salt tillsätt honung, söt tillsätt citron, chili, salt, fadd tillsätt citron och peppar, torr gör en yoghurtsås, hacka rödlök, droppa citron, smaklös tillsätt mer av allt lägg mandlar i blöt ett dygn häll bort vattnet och ät, otroligt gott! förutom bra fett så innehåller frön och nötter bland annat mineraler, spårämnen och proteiner. solrosfrön passar till allt och ger maten lite knaprighet! Men köp inte rostade solrosfrön, smakar ofta härsket pumpafrön innehåller mycket järn släng ner pistagenötter i kokande vatten några sekunder, eller torrosta i het stekpanna, så får du fram den fina, gröna färgen! Vackert att dekorera med. alla nötter och frön är utbytbara mot varandra, exempelvis kan solrosfröna bytas ut mot pistagenötter så blir det en pistagesås. Mycket av sin inspiration har hon hämtat från Indien och Thailand. Det ena landet reser hon ofta till, i det andra bodde hon i fyra år. I Thailand har man en otrolig vördnad inför maten. Där tar man hand om allt, både blast och kycklingben. Indierna är de som trollar mest med kryddor i världen, de är de riktiga trollkarlarna. I Sverige är vi ofta fega. Ett tips är att ta dubbelt så mycket kryddor i som du hade tänkt dig! En måltid ska innehålla sött, salt, surt, hetta och kanske lite beska. Det gäller att våga, det är då man kan laga såser som får smaklökarna att gå i spinn! idétidskriften C nr

15 BOVETEGRÖT Koka upp bovete (se mått och proportioner på paketet). Byt vatten och koka sedan i cirka tio minuter. Hacka samtidigt ner aprikoser, russin, linfrön, katrinplommon, solrosfrön ( Ju mer nötter och frön desto godare ). Hacka eventuellt ner även cocos och koka med en kanelstång, eller varför inte saffran! (till jul och fest). QUINOASALLAD Blanda 1 dl röd och 1 dl vit quinoa. Skölj först i varmt vatten och koka sedan i 4 dl vatten. Koka i tio minuter (det står alltid alldeles för lång koktid på påsarna!) och skölj inte av efteråt för då blir quinoan klibbig. Stek under tiden upp en grönsaks- och fröblandning:1 hackad zucchini, 1 hackad rödlök, 1 grovriven morot (eller sockerärtor, majs, körsbärstomater), 1 dl solrosfrön, 1 dl cashewnötter eller pistagenötter samt koriander/persilja/basilika och en halv hackad chili (eller hel beroende på styrka och hur mycket hetta man vill ha). Blanda quinoan med grönsaks- och fröblandningen, garnera med nötter och örter.

16 DADEL- OCH FRÖBOLLAR 3 dl urkärnade dadlar 2 dl osvavlade aprikoser (mörka i färgen, ej gula) 2 dl solrosfrön 1 dl pumpakärnor 1 dl krossat linfrö 0,5 dl sesamfrö 0,5 dl cocos 2 tsk kakao (kan uteslutas) en nypa salt Rosta hälften av fröna och pumpakärnorna för den goda smakens skull. Behåll resten orostade för det fina fettets skull. Klipp dadlar och aprikoser smått. Mixa sedan ihop med övriga ingredienser. Gör bollar och rulla i cocos eller sesamfrö. Är mixen för lös? Tillsätt mer frön eller cocos. Är mixen för hård? Tillsätt mer dadlar/aprikoser. SÖTPOTATISRÖRA Pricka skalet på en stor sötpotatis och baka den i en form i ugnen i 225 grader i cirka en timme (lägg även med hela vitlökar, de blir söta och smakar gudomligt!). Ta ut potatisen och låt den svalna, gröp sedan ur innehållet. Mixa med: saften av en lime, en deciliter sesamfrön, en rödlök, en nypa färsk chili Smaka av med färsk basilika eller koriander. SOLIG COCOSSÅS Gör först en fröblandning av 2 dl solrosfrön och 1 dl pumpakärnor som du rostar lätt i en torr stekpanna. Mixa sedan med en stavmixer blir nästan som en redning! Koka sedan upp cirka 4 dl vatten, 2 dl frystorkat cocospulver (blir mycket godare än med färsk cocos!) och 2 3 krm gurkmeja. Låt sjuda i cirka 5 minuter. Tillsätt fröblandning, saften av 2 lime, (eventuellt en knippe persilja eller annan färsk ört), en nypa chili. Smaka av med salt och peppar! SESAM- OCH PERSILJESÅS Finhacka en stor knippe persilja, använd både stammar och blad! Tillsätt saften av 1 2 citroner, 1 dl sesamfrö, 1 dl kallpressad rapsolja,1 dl vatten. Mixa allting med en stavmixer eller i en matberedare. Tillsätt salt och peppar och njut! 16 idétidskriften C nr

17 GODA KORN t Matkorn, mathavre och matvete är nya produkter i butikshyllan, som alla består till 100 procent av fullkorn. Det gör dem till viktiga källor för kostfiber, vitaminer, mineralämnen och antioxidanter. I korn och havre finns den lösliga kostfibern betaglukan. En näringsrik kost rik på betaglukaner kan bidra till sänkta kolesterolnivåer i blodet och därmed till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. En portion (35 gram) matkorn innehåller 1,4 gram betaglukan. För att sänka ett något förhöjt kolesterolvärde behövs 3 g betaglukan per dag eller 0,75 g betaglukan per portion. Matkornen är smakrika och passar utmärkt i mat där man annars använder till exempel ris eller bulgur. Här kommer några recept att prova. SUFFLERADE MATKORNSPLÄTTAR MED BJÖRNBÄR Matkornsrolls är små goda biffar med matkorn som bas. 1/2 dl matkorn 1 1/4 dl mellanmjölk 1 msk strösocker 1/2 krm salt 1 syrligt äpple 1 ägg 1/2 dl kesella, lätt 1/2 dl vetemjöl Koka en gröt av matkorn, mjölk, socker och salt. Rör om då och då. Låt gröten svalna. Skala och skär äpplet i tärningar. Knäck ägget och separera äggulan från vitan. Blanda ner äppeltärningar, kesella, mjöl och äggula i gröten. Vispa äggvitan med socker och vaniljsocker till hårt skum och vänd ner i gröten. Stek till gyllenbruna plättar i smör eller margarin. Pudra över florsocker och servera med vaniljglass, björnbärssylt och björnbär. Läcker dessert av hälsosamma korn. 2 msk strösocker 1 msk vaniljsocker smör eller margarin till stekning till servering: florsocker, vaniljglass, björnbärssylt, björnbär. MATKORNSROLLS MED HET MANGOSALSA 4 portioner matkornsrolls 1 dl matkorn 50 g rotselleri 60 g rökt skinka 2 msk pumpakärnor 1-2 schalottenlökar 1 vitlöksklyfta smör eller margarin 1 ägg 1 msk vetemjöl salt och svartpeppar färska örtkryddor: persilja, gräslök, mejram rapsolja salsa 1 mogen mango 1 röd eller grön paprika 2 msk färsk koriander 1/2 dl sötsur sås salsa: Skala mangon och skär loss fruktköttet från kärnan. Skär mango och paprika i små fina tärningar. Grovhacka koriandern. Blanda alla ingredienserna till salsan och ställ i kyl fram till serveringen. matkornsrolls: Koka matkorn enligt anvisningen på förpackningen. Tärna rotselleri och skinka. Grovhacka pumpakärnorna. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs lök och rotselleri i smör eller margarin. Blanda kokta matkorn, rotselleri, skinktärningar, pumpakärnor, fräst lök, ägg, mjöl, salt och kryddor. Forma små biffar och stek dem gyllenbruna i. Ät med salsan och en sallad till. FRITTATA MED MATKORN 4 8 portioner 1 pkt (150) g bacon 2 dl matkorn 2-3 salladslökar 3 dl vatten äggstanning: 6 ägg 1 dl mjölk peppar skivad ost Hetta upp en stekpanna och stek baconet. Tillsätt matkorn, lök och vatten. Låt småkoka cirka 10 minuter. Vispa ihop äggstanningen och häll den över kornblandningen. Täck med ostskivorna. Sjud på svag värme under lock på spisen (eller grädda utan lock i ugn, 225 grader) minuter. Låt frittatan svalna och skär upp i tårtbitar. Servera gärna med salami, oliver, kapris och bröd. KÖTTFÄRSRÖRA MED MATKORN I WRAP 4 portioner gram köttfärs, nöt eller lamm rapsolja till stekning 1 stor morot 100 g vitkål 2 dl matkorn 3 dl vatten 1 tärning köttbuljong 1 dl stark söt senap 1 msk soja 1/2 tsk salt till servering: tortillabröd sallad, t ex ruccola eller annan plocksallad tomater rödlök Bryn köttfärsen i lite olja tills den får färg. Skala och grovriv moroten samt strimla vitkålen. Rör ner morot och vitkål i färsen och fräs ytterligare någon minut. Tillsätt matkorn, vatten, buljongtärning, senap, soja och salt. Låt småkoka under lock i cirka 15 minuter. Servera köttfärsröran i tortillabröd tillsammans med grönsaker. idétidskriften C nr

18 AV MAUD LINDBLÅ Mer FULLKORN ÅT DANSKARNA Ett nytt initiativ förbereds just nu för att få danskarna att äta mer fullkorn. Bland annat kommer man att arbeta för att göra fullkorn lättillgängligt. t Samarbete över samhällsgränserna är metoden som ska få initiativet att lyckas. Genom samarbete mellan så kallade hälsopartners, det vill säga myndigheter, forskare och hälsoorganisationer och kommersiella partners som är producenter, handel, restauranger och storkök vill man öka tillgängligheten av fullkornsprodukter och göra danskarna medvetna om hälsofördelarna med fullkorn. Bakgrunden är fetmaproblematiken som beskrivs som den största näringsoch hälsomässiga utmaningen just nu. Det är helt nödvändigt att energiintaget minskar, att intaget av vitaminer och mineralämnen bibehålls och att näringstätheten i maten ökar. Här är fullkorn det självklara valet. Fiberinnehållet i fullkorn hjälper också till att öka mättnadskänslan, skriver man i projektbeskrivningen som finns att läsa på Nya bröd behövs En förebild är 6 om dagen-kampanjen i slutet på 1990-talet, som ökade konsumtionen av frukt och grönsaker i Danmark med 45 procent. Där använde man sig bland annat framgångsrikt av så kallad firmafrukt, ett projekt där både arbetsgivare, anställda och frukt- och grönsaksindustrin involverades. I Danmark är läget idag sådant när det gäller fullkorn, att även om de flesta konsumenter vet att man ska äta grovt, så minskar konsumtionen av rågbröd. Rågbrödet i matpakker och skolrestauranger ersätts av ljusa bröd med lite fullkorn. I projektet ser man en stor utvecklingspotential i att ta fram attraktiva vetebröd med ett högt fullkornsinnehåll. Liksom att utveckla rågbröd med 100 procent fullkorn med ett modernt och läckert utseende. En vision är att producera toastbröd så att de är näringsmässigt bra och kan locka även de konsumenter som annars inte vill ha grovt bröd. 18 Men innan man kommer fram till att utveckla nya bröd är det mycket som ska ske i projektet. Själva initiativet beräknas starta i januari Innan dess ska bland annat en rekommendation om lämpligt fullkornsintag tas fram och fullkorns gynsamma effekt på hjärt- kärlsjukdom, cancer och diabetes med flera sjukdomar ska kartläggas. Matkulturen analyseras En analys av den matkultur där bröd ingår är en annan viktig del av föreberedelserna. Resultatet ska visa på i vilka situationer danskarna är öppna för produkter med fullkorn och i vilka de med stor sannolikhet inte kommer att välja fullkornsprodukter. Kulturanalysen ska svara på frågor som: vilka kulturella och sociala normer är styrande när det gäller brödets placering i DET FINNS EN STOR UTVECKLINGSPOTENTIAL I ATT TA FRAM RÅGBRÖD MED 100 PROCENT FULLKORN MED ETT MODERNT OCH LÄCKERT UTSEENDE vår matkultur och i förhållande till andra måltidskomponenter? när är man sugen på bröd och var skulle man aldrig komma på att äta bröd? Den nya mängdrekommendationen, kulturanalysen, kunskap om konsumtion och marknadsdata kommer sedan att ligga till grund för en gemensam kampanjstrategi. Bakom initiativet står Foreningen af kliniske diætister, Diabetesföreningen, Kræftens Bekæmpelse och Fødevarestyrelsen samt DI Fødevarer, Kohberg Brød, Lantmännen Cerealia, Schulstad, Valsemøllen och Wasabröd. Initiativet ska pågå till Då ska man förhoppningsvis kunna se mätbara förbättringar av danskarnas hälsa och ett ökat utbud av fullkornsprodukter. Se mer på Kontakt: Regitze Siggard. idétidskriften C nr

19 I Danmark hittar man rågbröd både på tvåstjärniga restaurang noma och på dessertbordet. AV EJA NILSSON Rågbröd PÅ FINKROGEN t Trendiga restaurang noma med nordiskt koncept ligger vid hamnen mitt i Köpenhamn och har två stjärnor i Michelinguiden. Här bjuder man på spännande råvaror och smaker från hela Norden, bland annat myskoxe från Grönland och vinäger på finska granskott! Även brödet är en upplevelse. Den traditionella brödkorgen är en tovad yllekudde i vars innanmäte de nybakade små kuvertbröden hålls varma. Rågbrödet har också fått en särskild plats i maten på ett lite annorlunda sätt. Rågbröd är ju en viktig del av matkulturen i både Danmark och Skåne och därmed en självklar nordisk ingrediens, som passar till noma:s matidéer. Den mörka surbrödssmaken i rågbrödet används både som konsistens- och smakgivare. Torrt rivet rågbröd strös till exempel på helstekt grisfilé, som serveras med en sås på maltsirap. Brödet ger en krispig konsistens när man tar en tugga av köttet och maltsirapen understryker brödets surbrödssmak. I Danmark är det inte ovanligt att man använder rågbröd på många fler sätt än bara till smörrebröd. Torkat rivet rågbröd blandas med farinsocker och används i rugbrødsdrys som man strör på filmjölken Rågbröd i exklusiv tappning på Noma i Köpenhamn. på morgonen. Man ser recept på rågbrödsparfait med rostat, rivet rågbröd i parfaitsmeten i stället för mandel och i Sønderjylland bakar man saftiga, mörka tårtbottnar av rivet torrt rågbröd, vilka läggs ihop med vispgrädde och björnbärssylt. Den klassiska äppelkakan med äppelmos och vispgrädde har också rostat rågbröd med farinsocker mellan lagren. En klassiskt favoritefterrätt i Danmark är øllebrød, som nu också upphöjts till gastronomi på finkrogarna. Det är en mörk, mustig och söt gröt, som kokas av torrt gammalt rågbröd och en slags julmust. foto: ditte isager idétidskriften C nr

20 AV MAUD LINDBLÅ LIVSMEDELSVERKET: Välj gärna FULLKORN Aktuell forskning, framför allt baserad på epidemiologiska fynd, pekar på att regelbundet intag av fullkornsprodukter är gynnsamt. t Det svenska Livsmedelsverkets experter rekommenderar i sina kostråd att vi gärna ska välja fullkorn när det gäller bröd, flingor, ris och pasta. Exempel på lagom mängd att äta per dag är 1 2 portioner ris eller pasta, en portion flingor och 6 8 små brödbitar. Man kan naturligtvis välja att ta mer av ris, pasta eller flingor och mindre av bröd. Bra matvanor kan avsevärt minska risken att drabbas av vissa sjukdomar, betonar Livsmedelverket, och sammanfattar de mekanismer som kan bidra till hälsoeffekterna av fullkorn så här: Fullkornsprodukter är rika på kalium, magnesium, vitamin E och folat. De innehåller också en rad andra biologiskt aktiva ämnen, till exempel fenoliska ämnen, lignaner och växtsteroler. Flera av dessa ämnen kan fungera som antioxidanter i kroppen. En del fibertyper som finns i bland annat korn och havre påverkar också blodfetterna gynnsamt. Ett högt intag av kostfiber kan vidare ge en viss sänkning av blodtrycket som i sin tur påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Betydelsen av fullkorn för viktutveckling och diabetes kan vara kopplad till faktorer som kostfiberinnehåll, att fullkornsprodukter har lägre energitäthet och effekter på glukos- och insulinomsättning. Även glykemiskt index (GI) har diskuteras men GI för fullkornsprodukter påverkas mer av andelen hela, intakta korn än av fullkornsinnehållet i sig. Ett problem med de epidemiologiska Kostfiber kan minska viktökning. 20 idétidskriften C nr

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 9 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta förp quinoa Hej! Broccoligratäng med fejkon får inleda denna vintervecka. Fejkon är ett vegetariskt alternativ till bacon och passar prefekt i

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos!

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos! 8 recept för alla matglada magar Fritt från gluten, mjölk & laktos! Är du känslig mot laktos, mjölk eller gluten? Inga problem. Du kan laga nästan vad du vill det gäller bara att hitta rätt produkter.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Ingredienser v. 2. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.2. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Ingredienser v. 2. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.2. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! v. Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta mm pkt pasta pkt hirs, Grönsaker rödlök gul lök vitlök citron sötpotatisar kruka basilika kruka dill salladshuvud gurka tomat

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken Mer tid för fredag Nygrillat i butiken Smarta och festliga recept med lite fusk... Äntligen fredag igen! Skäm bort dig själv och dina vänner med härligt nygrillad kyckling och läckra tillbehör. Med lite

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjortgryta med hasselnötter... 3 Hjortrulader med lingongräddsås... 4 Fyllda färsbiffar med dragonpepparsås... 6 Viltjärpar med

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret 5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret Ugnsbakad lax med råris och pestosås 4 portioner, ca 30 min, 684 kcal Laxfilé 600 g Råris 4 portioner Rödlök 1 st Babyspenat 80 g Citron ½ st Grönsaksbuljongtärning

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård

Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård MENY Söndag 3 augusti. Lunch: Mackor, tonfisk, skinkröra, makrill, ägg. Middag: Pyttipanna med stekt ägg och rödbetor. Måndag 4 augusti. Lunch: Korv Stroganoff

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Recept Produktinformation

Recept Produktinformation Recept Produktinformation Varm choklad» 1-2 tsk Kung Markatta Kakao» 1 tsk Kung Markatta Rårörsocker» 2½ dl ekologisk mjölk, sojamjölk eller havredryck Blanda socker och kakao i en kopp. Värm mjölken och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Recept på Matskolan i Ingå juni 2012

Recept på Matskolan i Ingå juni 2012 Recept på Matskolan i Ingå juni 2012 Innehåll Scones... 2 Grahamssemlor... 3 Potatismos... 4 Fisk i tomatsås... 5 Tomatsås... 5 Snabb strimmelkyckling... 6 Köttbullar... 7 Rabarberdryck... 8 Smoothie (ca

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta Hej! Vi inleder denna aprilvecka med en riktigt snabb pastarätt med milda goda edamamebönor, även kallat sojabönor. Edamamebönan härstammar från Östasien och

Läs mer

5 DAGAR VECKA 7 VECKANS MENY

5 DAGAR VECKA 7 VECKANS MENY Hej! Välkomna till fjärde veckan med vår Bocuse d Or- aktuella gästkock Tommy Myllymäki. Tommy är kanske mest igenkänd från Tv4 där han bla lagar mat i Mitt Kök och även medverkade och kammade hem vinsten

Läs mer

Härliga helger och festligare vardag!

Härliga helger och festligare vardag! Middagstips Härliga helger och festligare vardag! Det ska vara lätt att laga god mat oavsett vilken dag i veckan det är. Prova vår nyhet Pulled Chicken Taco Style en blivande klassiker till fredagsmyset.

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Barnens bästa festkyckling ( 6 recept ).

Barnens bästa festkyckling ( 6 recept ). 1 Barnens bästa festkyckling ( 6 recept ). Barnsligt goda och lättlagade rätter som passar hela familjen. Foto: Ulrika Pousette Kycklingburgare med chilimajonnäs Ingredienser 4 personer 6 st skivor bacon

Läs mer

Peters magiska rödspätta. Vecka 45

Peters magiska rödspätta. Vecka 45 Peters magiska rödspätta A Vecka 45 Peters magiska rödspätta Anki från Uppsala, som bidragit med detta recept, säger sig inte vara helt förtjust i fisk, men älskar att äta rödspätta som hennes Peter lagar!

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer

Laga mat med Mille: Muffins med vit choklad och majs. Så här gör du: Du behöver: (ca. 9-10 muffins)

Laga mat med Mille: Muffins med vit choklad och majs. Så här gör du: Du behöver: (ca. 9-10 muffins) Muffins med vit choklad och majs (ca. 9-10 muffins) 75 g smör 75 g socker 2 ägg 1 dl yoghurt, t.ex. grekisk Rivet skal från 1 obesprutad apelsin 180 g vetemjöl 1½ tsk bakpulver 50 g hackad vit choklad

Läs mer

Fruktsallad. Ingredienser: 1 äpple. 10 vindruvor. 1 banan. ½ apelsin. ½ dl krossad ananas. Gör så här: 1. Skölj och skär äpplet i tärningar.

Fruktsallad. Ingredienser: 1 äpple. 10 vindruvor. 1 banan. ½ apelsin. ½ dl krossad ananas. Gör så här: 1. Skölj och skär äpplet i tärningar. Fruktsallad 1 äpple 10 vindruvor 1 banan ½ apelsin ½ dl krossad ananas 1. Skölj och skär äpplet i tärningar. 2. Skölj och dela druvorna, ta bort kärnorna. 3. Skala bananen och apelsinen, skär dem i skivor.

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS ENKLA SMÅRÄTTER MED varg SOM BAS PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil.

Läs mer

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola 3 smarta frukostskålar Står macka och gröt dig upp i halsen? Testa de här fräscha frukostskålarna. Alpmüsli 1 dl vardagsmüsli, se s. xx. 2 dl lättmjölk 1 dl turkisk yoghurt färsk eller torkad frukt i bitar

Läs mer

Recept. Ingredienser v.17. Hej! Bra att ha hemma v.17. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.17. Hej! Bra att ha hemma v.17. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! v.17 Kött/fisk Ca 00 gram nötfärs Ca 700 gram kycklinginnerfilé Ca 800 gram torskfilé Ca 00-600 gram chorizokorv Recept 1 2 4 Potatis/ris/pasta mm 2 kg potatis 1,2,4 Hej! Förra veckan hade vi glädjen att

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Grillspett av struts. 4 personer

Grillspett av struts. 4 personer Grillspett av struts 500 600 g wokbitar av biff/filé 1 pkt bacon 8 st små tomater 12 st hela champinjoner ev gul lök 1 banan ev 1 paket strutskorv Grillolja: 4 msk matolja 1 krm svart- eller citronpeppar

Läs mer

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund Matlag ETT 24 februari 2011 hos Monica Berglund Jordgubbsbruchetta Toppad Laxcarpaccio med Sparris & Hollandaise Flamerad Oxfile med Calvadossås & Svamp och Ostsallad Chokladmousse med Chilikokta Aprikoser

Läs mer

Art. 1041 Sejfilé MSC 100-300 g

Art. 1041 Sejfilé MSC 100-300 g Art. 1041 Sejfilé MSC 100300 g Sejfilé renskuren (Pollachius virens Energivärde 340 kj, 80 kcal FAO 27 Nordostatlanten) Protein 18,0 g Kolhydrater 0,5 g Denna produkt kommer från Fett 0,5 g ett fiske som

Läs mer

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken Den vegetariska recepthandboken Här får du ett brett urval av smarriga rätter som inte inkluderar kött eller fisk Morotssallad med päronvinäger och mynta 4 st morot 3 msk päronvinäger 1 tsk mynta 1 msk

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

me&eat vinnarbidragen i me&i:s recepttävling april 2008 en samling goda, enkla och snabblagade recept för småbarnsfamiljer www.meandi.

me&eat vinnarbidragen i me&i:s recepttävling april 2008 en samling goda, enkla och snabblagade recept för småbarnsfamiljer www.meandi. me&eat vinnarbidragen i me&i:s recepttävling april 2008 en samling goda, enkla och snabblagade recept för småbarnsfamiljer www.meandi.se världens bästa köttfärs Garanterat en hit bland barnen! receptet

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v.4. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.4. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v.4. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.4. Köp gärna med fler matvaror! dagar v.4 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram kycklingklubbor Potatis/ris/pasta pkt quinoa, Hej! Vi har en riktigt färgglad vecka framför oss med massa goda och härliga grönsaker

Läs mer

Vid grillen: Stjärnkocken Paul Svensson.

Vid grillen: Stjärnkocken Paul Svensson. Grilla på norska Gillar du när det är enkelt att grilla? När fisken inte fastnar på gallret, när det blir gott och alla njuter av maten och har trevligt? Då kommer du att älska att Grilla på norska Stenström

Läs mer

Välkommen till... Vecka 35. oss på Facebook. Basvaror. Meny. Innehåll. Viktig information. Om du inte tål laktos...

Välkommen till... Vecka 35. oss på Facebook. Basvaror. Meny. Innehåll. Viktig information. Om du inte tål laktos... Välkommen till... Vecka 35 5-DAGARSKASSEN Pål Björdin är diplomerad kostrådgivare och arbetar som butikskock. Hejsan! Nu har skolorna börjat och snart drar alla aktiviteter igång och det är vardag igen.

Läs mer

Pasta arrabbiata. vecka 5

Pasta arrabbiata. vecka 5 Pasta arrabbiata vecka 5 inspiration Pasta arrabbiata Arrabbiatan i denna rätt är en riktig smakhöjare. Tillsammans med lök och persilja förhöjs aromerna ytterligare. Mozzarellan och de krispiga pumpafröna

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

Matinspiration & Recept från Coop. Lätta recept! laga dina middagsfavoriter på nytt och varierat vis!

Matinspiration & Recept från Coop. Lätta recept! laga dina middagsfavoriter på nytt och varierat vis! Matinspiration & Recept från Coop Lätta recept! laga dina middagsfavoriter på nytt och varierat vis! Innehåll 4 lasagne Klassisk bolognese Kallrökt lax, grillad paprika, zucchini och feta. Kantareller,

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46 Pasta mozzarella med bresaola vecka 46 inspiration Pasta mozzarella med bresaola Bönor steks ihop med vitlök där sedan citronsaft, färsk basilika, soltorkade tomater och riven mozzarella blandas till en

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v.46. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.46. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v.46. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.46. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v.46 Recept Kött/fisk Ca 600 gram rödspätta Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 600-800 gram fläskkarré/ytterfilé förp bacon av rapsgris 2 4 5 3 Potatis/ris/pasta mm 2 kg potatis pkt

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 8 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 500 gram nötfärs pkt chorizo kg kycklingben 5 Potatis/ris/pasta kg potatis, Hej! Välkomna till första veckan med vår nya gästkock Fredrik Jonsson.

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Nyhet! Ekologisk Nötköttbulle. Helt fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Garanterat!

Nyhet! Ekologisk Nötköttbulle. Helt fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Garanterat! Nyhet! Ekologisk Nötköttbulle Helt fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Garanterat! Varför ska inte alla kunna äta samma mat i skolan? Det skulle vara enklare både för mina

Läs mer

Mathavresallad med paprika, gurka, avokado, spenat, vita bönor, citron & pumpakärnor. Ägghalvor

Mathavresallad med paprika, gurka, avokado, spenat, vita bönor, citron & pumpakärnor. Ägghalvor Lördagsbuffé! Klyftpotatis m franska örter Quinoa-sallad med ingefärsdressing och grönt 2 sorters ekosalami Tonfiskröra m lime Fänkål i citronolja & dill Fetaostcreme Vitlöksmarinerad zucchini Mathavresallad

Läs mer

Kallt och gott på buffén. (5 recept).

Kallt och gott på buffén. (5 recept). 1 Kallt och gott på buffén. (5 recept). Sill, sikröra och lax i alla former går bra att förbereda till festen. Matjes i glas Ingredienser 8 personer 2 burk hela matjesfiléer, (200 g) 8 st potatisar, kokta

Läs mer

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Foto: Arne Adler 8 portioner 1 kg nötinnanlår 2 vitlöksklyftor,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vegetariskt varje dag! 8 smarta vegorätter

Vegetariskt varje dag! 8 smarta vegorätter MEJERI&MAT INSPIRATION FRÅN OSS SOM ÄLSKAR VEGO NR. 3 Inspiration från SKÅNEMEJERIER STORHUSHÅLL Vegetariskt varje dag! 8 smarta vegorätter Vego varje dag? Idag är det självklart att ha ett vegetariskt

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

KOKBOKEN Kniv och Gaffel Recept inlämnade av elever på Bosvedjeskolan

KOKBOKEN Kniv och Gaffel Recept inlämnade av elever på Bosvedjeskolan KOKBOKEN Kniv och Gaffel Recept inlämnade av elever på Bosvedjeskolan BRA mat till bra BARN Här kommer kokboken som vi har jobbat med under några terminer. Tack till alla barn som har lämnat in recept

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Höstmeny. Måndag: Tisdag: Onsdag: Torsdag: Fredag: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik:

Höstmeny. Måndag: Tisdag: Onsdag: Torsdag: Fredag: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Måltidspedagogik: Höstmeny Måndag: Barnens pasta med tomatsås Buffé: rostade kikärter, stekt zucchini & paprika, basilika, rödlök, ost höstens äppelgröt Dagens smak: kikärter, zucchini Barn får komponera sin egen pasta

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Saltå Kvarn. Sortiment 2013:1

Saltå Kvarn. Sortiment 2013:1 Saltå Kvarn Sortiment 2013:1 Mjöl Mustigt och näringsrikt mjöl malt på stenkvarn. Saltå Kvarn i Järna Saltå Kvarn startade 1964 med att mala mjöl och baka bröd av biodynamiskt odlad spannmål. För oss är

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Het lövbiff med ingefära och soja. Vecka 51

Het lövbiff med ingefära och soja. Vecka 51 Het lövbiff med ingefära och soja A Vecka 51 Het lövbiff med ingefära och soja Strimlad lövbiff snabbt i en het panna tillsammans med salladslök och sockerärtor inte helt olikt en wok! Lövbiffen och grönsakerna

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer