Konsten att hantera uppsägningar på ett snyggt sätt. Mattias Klum: MILJÖN SOM DRIVKRAFT. Lågkonjuktur: Gasa och bromsa parallellt?

Transkript

1 Posttidning B Posttidning B Nr Mattias Klum: MILJÖN SOM DRIVKRAFT Läs mer på s 14» Lågkonjuktur: Gasa och bromsa parallellt? Läs mer på s 6» Varannan vinner på att bli av med jobbet Läs mer på s 9» Östeuropa visar vägen i tuff jakt på kompetens Läs mer på s 5» World Medical Card Läs mer på s 7» Styrs utbildningsval av konjunkturläget? Läs mer på s 11» Konsten att hantera uppsägningar på ett snyggt sätt Läs mer på s 4»

2

3 Tänker du delta i lågkonjunkturen? Jag har hört flera företagare som har berättat att de har tagit ett ledningsgruppsbeslut på att inte delta i lågkonjunkturen. Visserligen påminner det om fiskargubben i England som blev så trött på alla brev från skattemyndigheterna att han till slut skrev till dem att han inte mera ville ha deras brev och begäran om pengar. Men när det gäller att trotsa lågkonjunkturen så är det en ny trend. Många företag vill inte se sig som offer utan vill se orostider som utmaning att vässa sin verksamhet. Gamla rutiner ses över och nytänk kommer till. Dåligt fungerade delar byts ut. Visserligen måste företag se över sin personalstyrka, men läs artikeln om att många vinner på att byta jobb. Kanske kan personer komma ur jobbfällan som orsakas av rädslan för att lämna sin köplats enligt den destruktiva turordningsregeln - sist in först ut. Det finns även de som säger att det är skönt att det äntligen blir lite lugnare när lågkonjunkturen kommer. Då får man vila sig från all hets att hålla positionerna, expandera och konsumera. Men lågkonjunkturen är också ett utmärkt tillfälle till kompetensutveckling, läs artikeln om Företags utbildningsval. Se också information om det nya nätverket Tillväxt och Lönsamhet. Anders Åkerman Chefredaktör Adress: World Trade Center D Stockholm Tel , Fax info@personalchefen.nu HR-Tidningen Personalchefen är en oberoende tidning om Human Resources som utkommer fyra gånger om året. Chefredaktör och ansvarig utgivare Anders Åkerman info@personalchefen.nu Annonser Prenumerationer se tidningens adressuppgifter Formgivning Jens Arenhill Tryck STC, Stockholm Tidningen är RS-kontrollerad Nytt nätverk för VD, affärsnära chefer, HR-Chefer med flera: Tillväxt! - Försäljning, Ledarskap, Samverkan och Förbättringsarbete. 10 träffar i Stockholm under Se www-personalchefen.nu Growth Scandinavia AB och Avensus AB i samarbete med Personalchefen. utveckling genom insikt Besök vår hemsida: lanalys.com 3

4 Konsten att hantera uppsägningar på ett snyggt sätt Att behöva säga upp medarbetare är aldrig roligt, men det är något som behövs göras och som chef faller det på din lott att ta tjuren vid hornen och göra det bästa möjliga av situationen. Att varsla medarbetare är onekligen ett av de svåraste beskeden man tvingas ge som chef och eftersom det vanligtvis sker relativt sällan är det lätt att känna sig osäker inför uppgiften. - Beroende på vad personer har med sig i bagaget sedan tidigare i form av kriser och problem så hanterar de ett uppsägningsbesked på väldigt olika sätt. De allra flesta människor blir chockade när de blir uppsagda och det kan leda till oförutsägbara reaktioner. De personer man minst anar kan reagera som på det mest oväntade sätt, säger Doris Dahlin, som är organisationskonsult som genom det egna företaget Kompetenskraft arbetat med att handleda chefer som står inför uppsägningar i drygt tjugo års tid. Hon menar att många chefer står valhänta, känner sig osäkra och gärna överdramatiserar när de tvingas säga upp folk. Det är lätt att skjuta upp det obehagliga beskedet, oavsett om det gäller en uppsägning av en medarbetare av personliga skäl eller massuppsägningar till följd av nedskärningar. Det bästa för alla parter är att inte linda in sitt budskap i onödan utan istället ge beskedet och direkt därefter komma med en förklaring till varför personen blir av med jobbet. - Underlätta för dig själv genom att skriva ner stödord som du kan ha i åtanke när du säger upp en medarbetare. Under samtalets gång kan det exempelvis vara ledord som Lyssna, bekräfta, behåll ögonkontakten. Lämna också utrymme 4 för de eventuella reaktioner som beskedet kan ge upphov till. Undvik försvarsposition. Om en medarbetare börjar gråta eller visar tecken på ilska så låt individen få utlopp för sina känslor. Förbered dig också så du kan ge klara besked till medarbetaren under samtalets gång angående eventuell uppsägningstid, möjliga vägar inför framtiden och liknande, säger Doris Dahlin. Boka in ett uppföljningsmöte Förklara alltid för personen varför just han eller hon blir uppsagd. Undvik personangrepp utan ta hellre upp exempel på situationer som bidragit till uppsägningen. Den som inte får en förklaring till varför de blir uppsagda riskerar annars att grubbla och dra förhastade slutsatser kring beslutet och kanske också tvivla på sin egen förmåga. Se också till att boka in ett uppföljningsmöte. Den chock som uppsägningsbeskedet innebär gör ofta att medarbetaren stänger av och får svårt att ta till sig den information du vill delge. - Satsa istället på ett uppföljningsmöte ett par dagar senare, där du erbjuder stöd från exempelvis företagshälsovården eller gör dig själv tillgänglig för frågor och funderingar kring framtiden. Den individuella uppföljningen är viktig, även om det rör sig om massuppsägningar. De medarbetare som finns kvar riskerar annars att fungera sämre och en dåligt hanterad uppsägning riskerar att skada företagets varumärke, säger Doris Dahlin. Ta alltid svåra samtal ensam Hon poängterar att även chefen behöver stöd och avlastning i arbetet med att säga upp medarbetare. En vd kan exempelvis få stöd från en coach eller mentor och en personalchef kan få uppbackning från vd. Men själva samtalet med medarbetaren bör man alltid ta ensam eftersom medarbetaren lätt kan känna sig i underläge om ni är två eller fler som lämnar det svåra beskedet. Försök inte att agera kurator genom att släta över beskedet när du indikerar att det finns möjligheter att jobba kvar även om det inte finns det i realiteten. Det inger bara medarbetaren falska förhoppningar som inte gagnar någon. Självklart ska du stötta medarbetaren efter det tunga beskedet, men gör det på ett sätt som inger hopp för framtiden genom att lyssna aktivt och lämna utrymme för de känslor som beskedet kan generera. - Undvik till varje pris hurtfriska kom-

5 mentarer som att Kriser stärker människor eller Det finns ingen anledning att bli så arg och glöm inte att förlägga samtalet till en ostörd miljö där ni absolut inte riskerar att bli störda. Avsätt också ordentligt med tid. Den här typen av samtal måste helt enkelt få ta den tid de tar. Även om du som chef behöver stöd för att genomföra ett varsel så möt alltid medarbetaren på tu man hand. Om ni är två eller fler som möter en enskild medarbetare så riskerar medarbetaren att känna sig underlägsen helt i onödan, säger Doris Dahlin. Roman om uppsägningens effekt på individen Medarbetare är av naturliga skäl ofta nervösa inför ett samtal med chefen. Ofta känner man på sig att ett obehagligt besked väntar. Som chef är det lätt att känna sig osäkra när man möter medarbetare som sitter helt tysta eller dess motsats, medarbetare som pratar på oavbrutet hela samtalet. Doris Dahlin har tidigare i höst gett ut boken Vi vet nog vem du är, en roman som tar upp människoöden, personer som blivit avskedade på sämsta möjliga vis. - Jag skrev boken för att visa hur en dåligt skött uppsägning kan drabba en individ. Förhoppningen är att boken ska vara en tankeställare och ge nya synvinklar för chefer, säger Doris Dahlin. Annika Wihlborg Ny utbildning Att friskvård är viktigt vet de flesta. Men det är lika viktigt att internt kunna förmedla detta på ett korrekt och skickligt sätt genom att ha argumenten samt veta hur man skall förhandla för att få genomslag och ta plats i budgeten. En positiv hälsoutveckling i varje organisation innebär sannolikt fler affärer, bättre produktivitet, större trivsel och ökad lönsamhet på både kort och lång sikt. Du får kunskap och färdighet i hur du driver dessa frågor på högsta nivå i en organisation genom såväl lobbying som kraftfull argumentation mot ledningen, samt insikter i hur en affärsplan är uppbyggd och hur man implementerar sina idéer i de övergripande målen. Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med hälso- och friskvårdsfrågor på en strategisk eller operativ nivå. Arrangör är Hälsokompetens Sverige AB, telefon Östeuropa visar vägen i tuff jakt på kompetens Jakten i Sverige på rätt medarbetare har blivit stenhård de senaste åren. Oavsett konjunktursvängningar är det en oerhörd konkurrens mellan företag att hitt rätt medarbetare med specialistkunskap. Alla svenska företag, även de stora med starka varumärken, måste anstränga sig för att attrahera rätt personer. Men det är ingenting jämfört med hur det är i Estland. Och i Ryssland. Headhunting har blivit ett måste även där. Vårt första kontor utanför Norden öppnade vi i Tallin 2006, och hamnade mitt i en turbulens utan like. För bara fem, sex år sedan kunde estländska företag enkelt byta ut sin personal om det var någon som inte passade. Arbetskraft var slit och slängvara och ingen ansträngde sig det minsta för att försöka behålla sin personal. Även om de hade specialistkunskaper. Det var ju så enkelt att ersätta dem. I dag har så gott som alla med erfarenhet och specialistkunskaper jobb. Väldigt få söker jobb aktivt. Samtidigt utvecklas landet och alla företag skriker efter rätt medarbetare. Bristen på specialistkompetens och ledningskompetens är akut. Och det måste lösas snabbt. Så nu är rollerna ombytta. I dag är det företagen som måste sälja sig, verkligen göra reklam för sin förträfflighet som arbetsgivare. Personalchefer, som tidigare bara riktigt stora företag ansåg sig behöva, finns idag även hos de mindre företagen för att se till att personalen tas om hand på bästa sätt. Vid vår första kontakt med de kandidater vi valt ut till våra uppdragsgivare, läggs stor tyngdpunkt på att berätta om fördelarna med att vara anställd hos företaget i fråga. Och efter slutintervjuerna måste företagen agera blixtsnabbt. Duktiga personer uppmärksammas allt snabbare så risken är att någon annan hinner före. Det absolut viktigaste för många är att den nya arbetsgivaren är stabil. Man vill till exempel ha en stadig lön hellre än hög bonus. Lite längre österut, i St Petersburg, öppnade vi våren 2007 vårt andra utlandskontor. Nu skulle man kunna tro att det finns stora likheter mellan Estland och Ryssland. Och det gör det. Det finns ett enormt behov av specialistkompetens inom många områden. Väldigt få söker jobb aktivt. Men ungefär där slutar likheterna. Om Estland kännetecknas av snabbhet och smidig byråkrati, så står Ryssland för en enorm tröghet och blytung byråkrati. Du måsta ha laddat med ett stort tålamod innan du som utländsk arbetsgivare försöker etablera dig i Ryssland. Vi höll på i fyra månader innan vi till slut kunde dra igång vår verksamhet. Att hitta rätt nyckelmedarbetare i Ryssland är svårt, mycket svårare än både i Estland och i Sverige. Där är flaskhalsen att hitta rätt specialistkompetenser. Ibland blir man tvungen att välja bort något av kraven, till exempel att kunna flytande engelska, till förmån för andra kunskaper. Den svenska, den estländska och den ryska rekryteringssituationen har trots sina olikheter ganska många likheter. Personer med specialist- eller ledningskompetens behöver headhuntas i en allt större konkurrens. Det ställer allt större krav på arbetsgivarna och oss som rekryteringsföretag. Den tuffa jakten på kunskap eskalerar. 5

6 Lågkonjunktur ett bra PERSONALCHEFEN tillfälle för personalchefer att ta en mer strategisk roll Kompetensföretaget Senior Works undersökning bland 100 av sina medlemmar, med minst 25 års yrkeserfarenhet varav minst ett par år på ledande positioner. Tillsammans har de upplevt över 400 lågkonjunkturer. De har frågat sig vilka de viktigaste kompetenserna i en lågkonjunktur är och kartlagt vilka misstag vi kan dra lärdom av från tidigare lågkonjunkturer. När konjunkturläget blir tuffare så har personalchefer en möjlighet att bidra med kritisk kompetens och därmed få en mer offensiv och strategisk roll i företagsledningen. Senior Works rapport visar att goda faktaunderlag, bra ekonomiska underlag, bra analytiska verktyg och senior kompetens med erfarenhet från tidigare lågkonjunkturer och krishantering är de mest attraktiva kompetenserna och förutsättningarna vid en lågkonjunktur. Ett gott omdöme och en stark genomförandekraft samt förmågan att ta obehagliga beslut och leda i förändringsprocesser rankas också högt av Senior Works medlemmar. - För att kunna hantera en mer långsiktig lågkonjunktur så gäller det att ha en tidig anpassningsplan, som minskar kostnaderna även på lång sikt. Chefens kommunikativa förmåga och interninformation, delaktighet, tydlighet och ärlighet är andra viktiga faktorer, liksom framtidstro, säger Satish Sen, vd på Senior Works. Andra egenskaper som rankades högt av Senior Works medlemmar var nytänkande, optimism, och förmågan att se möjligheter även i en nedgång. Förmågan att behålla specialister på produktsidan samt inom sälj och marknad bedöms också som viktigt för at överleva en lågkonjunktur. - Flexibilitet i organisationen och förmågan att ställa om till nya lägen snabbt är många gånger avgörande i sämre tider, säger Satish Sen. 6 Gasa och bromsa parallellt I undersökningen har Senior Works också fått svara på vilka de största misstagen från tidigare lågkonjunkturer var. En av dem var att man agerade för sent och för inflexibelt. Kortsiktigt agerande, stoppade långsiktiga investeringar och att man släppte iväg kompetens som är kritisk för företaget är andra vanliga misstag. - Lågkonjunkturen är ett bra tillfälle för personalchefer att ta en mer strategisk roll och visa på nyttan med sin kompetens. Ett vanligt misstag är att företag gör sig av med fel kompetens. I sämre tider ligger det nära till hands att skära ner på exempelvis sälj- och marknadsavdelningen, men den som inte har ett långsiktigt tänk kring kompetensförsörjning riskerar att göra sig av med fel individer och därmed stå utan affärskritisk kompetens när den väl behövs. Där spelar personalchefen, i egenskap av pesonalexpert, en viktig roll, säger Satish Sen. Att underskatta konjunkturnedgången genom att inte agera tillräckligt kraftfullt och inte ta varningssignaler på allvar är andra klassiska misstag. Förnekelse och tankar i stil med att Det drabbar inte oss är inte heller helt ovanliga. Överdriven optimism kan leda till att man inte tar till tillräckligt kraftfulla åtgärder för att klara sig igenom en hel lågkonjunktur. - Om man osthyvlar i samband med nedskärningar och bara drar ner lite på toppen av kostnadsberget så riskerar man att få göra om hela processen igen. Då riskerar man att utsätta medarbetarna för onödig oro. Samtidigt så gäller det att inte glömma bort att det finns en morgondag och inte bara fokusera på problem och nedskärningar. Nyckeln till att klara sig igenom en lågkonjunktur ligger i mångt och mycket att hitta en balans mellan gas och broms. Parallellt med nedskärningar så bör man kunna tänka framåt och se möjligheterna som det förändrade konjunkturläget för med sig, säger, säger Satish Sen. Fler vill hyra in ledningskompetens Han tror att marknaden för chefer att hyra kommer att expandera kraftigt i samband med lågkonjunkturen. Bemanningsföretagen har länge haft en uppåtgående trend, men nu förflyttas alltså utvecklingen även till ledarskapssidan. - Fler företag kommer att vilja hyra in en förändringsledare för tidsbegränsade projekt eller som en vd på deltid. Det är ett sätt att minska kostnadskostymen och samtidigt ha tillgång till rätt kompetens precis när den behövs. Den svenska uthyrningsmarknaden för chefer har än så länge varit relativt begränsad, men jag tror definitivt att efterfrågan kommer att öka i samband med lågkonjunkturen. Fler kommer också att ta vara på senior kompetens, särskilt i samband med att chefsbristen blir allt tydligare, säger Satish Sen. - I sämre tider har personalchefen en möjlighet att anta en offensiv snarare än defensiv roll. Samtidigt så visar vår rapport att vi är förvånansvärt dåliga på att ta vara på lärdomar från tidigare lågkonjunkturer. Seniora chefer har en viktig roll i att coacha yngre kollegor igenom en lågkonjuktur genom att bidra med sin erfarenhet. Många har en tendens att stoppa huvudet i sanden och inte vilja konfronteras med de omställningar som en lågkonjunktur kräver. Det gör att man agerar för lite och för sent, vilket personalchefen i viss mån ofta kan förebygga, säger Satish Sen. Annika Wihlborg

7 World Medical Card säkerhet för medarbetare World Medical Card gav Kommunicera i uppdrag att genomföra en kvalitativ undersökning med personliga djupintervjuer. Undersökningen genomfördes med HR-ansvariga, VD, och vvd på medelstora företag och stora börsföretag med syfte att undersöka företagens tankar kring säkerhet och trygghet för sina medarbetare, samt reaktioner på och intresse för konceptet World Medical Card. De intervjuade företagen är främst tjänsteföretag och samtliga av dem har medarbetare som resor inom tjänsten, både i Sverige och utomlands. Exempel på företag är revisionsföretag, kommunikationsföretag, säkerhetsföretag, transportföretag. Förutom denna målgrupp intervjuades specialister inom samhälls- och säkerhetstjänster (akutsjukvård, ambulans-, räddnings-, och polisväsende, samt säkerhetskonsulter och facility managers). Dessa personer är nyckelgrupper som på olika sätt möter drabbade personer i akuta sjukdoms- och nödsituationer, och som kan komma att använda tjänsten i arbetet med att bistå en drabbad kortinnehavare. Det framkommer att företagen idag i allt större utsträckning visar på en ökad proaktivitet vad gäller säkerhet och trygghet för sina anställda i jämförelse med för ett antal år sedan. Detta yttrar sig i utökade säkerhetspolicys och nya försäkringslösningar. En del av dessa lösningar består av preventiva åtgärder såsom säkerhetsgenomgångar med konsulter, utvecklade försäkringsprodukter, men också mer hälso- och friskvård på programmet i syfte att skapa en säkrare och friskare arbetsplats. Frågan om ökad säkerhet och trygghet för medarbetare har lyfts upp på ledningsnivå. Katastrofer och olyckor i omvärlden på senare tid har bidragit till att lyfta ämnet. Man har på många av företagen Kommunicera intervjuat medarbetare eller anhöriga till dessa som drabbats vilket gjort att frågan om krisberedskap medvetandegjorts. Exempel är att ta fram aktuella listor på anhöriga, utveckla reseförsäkringar. Fortfarande säger man dock att det på vissa håll finns både en okunskap och en omognad vad gäller att tänka och agera för att öka tryggheten och säkerheten för medarbetare. Några av de intervjuade betonar att det är lätt att skjuta undan tanken på katastrofer och incidenter innan man drabbats. I takt med att man i större utsträckning idag ingår i större, ofta internationella organisationer eller nätverk så ökar både riskexponering och erfarenheter av olika incidenter. Att investera i omfattande säkerhetsinsatser för företagen och dess medarbetare kostar en hel del och värdet av dessa kan inte riktigt bedömas förrän en skada eller incident uppkommer. Däremot får dessa insatser en betydelse i form av ett gott rykte som arbetsgivare och kan spela en roll i rekryteringen av medarbetare på en konkurrensutsatt marknad av välutbildad arbetskraft. I jakten på lämpliga tjänster/produkter inom säkerhetssfären har World Medical Card mottagits med både nyfikenhet och ett stort intresse. Det uppfattas som ett intressant koncept till en ringa kostnad som kan utgöra skillnad mellan liv och död för en drabbad individ. Med en snabb access till den drabbades medicinska information kan sjuktiden förkortas och graden av skada minskas (genom tillgång till adekvat behandling) och genom detta också utgöra ett reellt värde för företaget. En annan mer vardaglig tillämpning av tjänsten som intervjupersonerna har sett och lätt kan leva sig in i, är exempelvis borttappade glasögon, bortkomna läkemedel på resa, då tjänsten får en påtaglig och momentan nytta. Som en intervjuperson uttryckte det: Tjänsten är faktiskt precis som en försäkring. När en skada uppstått utfaller ersättningen snabbt i form av kunskap. Jag tänker på när jag en gång på tjänsteresa tappade bort mina glasögon och inte hade med mig mitt glasögonrecept. Vilken tid det tog att ordna det hela så att jag kunde både se och läsa igen. I en sådan situation skulle ett sådant här kort gjort hela skillnaden. Det har varit spännande att ta del av den här undersökningen och se vilka utmaningar och frågeställningar som företag idag står inför när det gäller personalens säkerhet. Vi märker också tydligt att proaktiva åtgärder är allt vanligare på företag idag. Vi ser att World Medical Card är rätt i tiden eftersom vi mer och mer går från att prata IT säkerhet till att prata personsäkerhet - säger Tanya Yrttimaa, Nordisk VD för World Medical Center som säljer och distribuerar World Medical Card konceptet. Läs mer om Kommunicera Läs mer om World Medical Card 7

8 PG Wettsjö delar med sig av sitt engagemang för service, kommunikation och försäljning PG Wettsjö är en av Sveriges mest anlitade talare. Med drygt 1500 föredrag och utbildningar i bagaget så fortsätter han att använda sig av sin talartalang till att lära ut allt han vet om kundservice, försäljning och kommunikation. PG kommer även att tala på årets upplaga av Kompetensmässan. PG Wettsjö inledde sin karriär som föreläsare för tolv år sedan. Innan dess var han entreprenör och startade och drev bland annat sängbutikskedjan Sova i många år. Efter att ha avyttrat Sova-kedjan så startade PG Norrskenet. En av hans medarbetare där uppmuntrade honom till att satsa på en talarkarriär när utbildningsföretaget Euro Businesschool sökte ny kompetens. - Jag har alltid älskat att trollbinda och underhålla en publik. Ett av mina största intressen genom åren har dessutom varit allt som rör mellanmänsklig kommunikation. Jag har läst otaliga böcker i ämnet och är fascinerad av hur mycket det är möjligt att påverka omgivningen bara genom sitt sätt att kommunicera. Bok om mellanmänsklig kommunikation PG:s eget utbildningsföretag EQP erhöll Dagens Industris gasellpris förra året då det utsågs till Uppsala läns mest snabbväxande företag. I våras gav han också ut sin första bok, den uppmärksammade När surpuppan log, som han skrivit tillsammans med föreläsaren och författaren John Steinberg, som är filosofie doktor och har skrivit ett 40-tal böcker inom humanistiskt ledarskap, kommunikation, värderingar och pedagogik. - Vårt gemensamma intresse för kommunikation och ambitionen att skriva en underhållande och samtidigt lärorik bok förenade oss. Vi var nyfikna på vilka konsekvenser det får för omgivningen om en person är negativ eller positiv i sitt sätt att kommunicera. Framöver så ska vi också hålla gemensamma föreläsningar i ämnet. Målgruppen är alla som vill bli bättre på att förstå sitt eget och andras sätt att kommunicera, säger PG Wettsjö, som för närvarande skriver två nya böcker, en om kundservice och en om konsten att starta och driva företag. 8 Servicefunktionen viktig i en lågkonjunktur Efter drygt 1500 föreläsningar brinner PG fortfarande lika mycket för att stå på scen. Det som triggar honom är i första hand att skapa en närvaro och en nyfikenhet bland åhörarna. Att omvända en person som går in på föreläsningen med en skeptisk inställning är också en kick. Inspirationen till sina föreläsningar hittar PG i vardagen; i en bra bok, möten med inspirerande människor eller en lugn fisketur på en älv i Norrland. - Mina två främsta förebilder är Leif Ottesen och Morten Brandt, två norska retoriker med en lång karriär bakom sig. De är otroligt duktiga på att fängsla en publik och jag har lärt mig mycket av dem. Nu när lågkonjunkturen har tagit sitt grepp över Sverige så märker PG att företagen efterfrågar andra typer av föreläsningar än under en blomstrande högkonjunktur. De mjuka ämnena, exempelvis kundservice och kommunikation, prioriteras inte lika högt som tidigare. Efterfrågan på försäljningsföreläsningar ökar däremot. - Självklart ska man rusta sin försäljningsorganisation och passa på att ta marknadsandelar under en lågkonjunktur, men samtidigt så bör man inte glömma bort att ta hand om sina befintliga kunder. Det kan ta år att skaffa en bra kund och sekunder att förlora den. Personligen så tror jag att företag som gör stora nedskärningar på kundserviceområdet biter sig själva i svansen eftersom de riskerar att tappa många av sina viktigaste kunder, säger PG Wettsjö. Högre krav på konkreta resultat Under sina tolv år i föreläsarbranschen har han varit med om många förändringar i efterfrågan. Kunderna ställer överlag högre krav på att föreläsningar och utbildningar verkligen ska leda till konkreta resultat idag och en föreläsning gör sällan någon bestående skillnad i företagets sätt att agera. För att åstadkomma genomgripande förändringar krävs längre utbildningssatsningar och kontinuerlig träning. Utifrån det perspektivet är tiden inte alltid den mest kritiska punkten. Många chefer anser att det får ta den tid det tar bara insatsen leder till konkreta resultat. - Mitt tips till personalchefer är att våga lyfta blicken och se bortom de kortsiktiga resultaten och prognoserna. Titta inte enbart på den senaste veckans eller senaste månadens resultat, utan fokusera också på de målbilder ni har satt upp för organisationen på ett eller kanske två års sikt. Utgå från den när ni sätter upp motiverande mål för er själva och era medarbetare. Fundera också på vad din personal verkligen motiveras av. Ibland lurar vi oss själva genom att intala oss att de motiveras av samma faktorer som ledningen, men det förhåller sig sällan så. Fördjupa dialogen med medarbetarna och sträva efter att identifiera varje individs drivkraft, säger PG Wettsjö. Annika Wihlborg

9 Varannan vinner på att bli av med jobbet Ett varsel kan ge karriären en rejäl skjuts framåt. Det visar rapporten Varannan vinnare på varsel från Svenskt Näringsliv, där man undersökt hur det gick för de som varslades i samband med att ITbubblan sprack Hälften av de uppsagda lyckas hitta ett bättre och roligare jobb. Kvinnor är verkliga vinnare, de lyckas nämligen höja lönen mer än männen när de hittar ett nytt jobb. - Att bli av med jobbet är ångestladdat för många. Man skäms och är rädd för den omställning som väntar samtidigt som man är rädd att behöva minska ner på sin levnadsstandard. Dessutom är det vanligt att man börjar tvivla på sin egen identitet. Vår undersökning visar att hälften av de uppsagda lyckas bättre på arbetsmarknaden än personer som inte tvingats byta jobb. Kvinnor kan beskrivas som uppsägningarnas vinnare, säger Björn Lindgren, ekonom på Svenskt Näringsliv. Enbart en försvinnande liten andel av dem som sägs upp hamnar i långtidsarbetslöshet. De allra flesta lyckas alltså relativt fort hitta ett nytt jobb. Hälften av de uppsagda mellan 2003 och 2005 får en högre lön än tidigare. Kvinnor i privata tjänstebranscher utpekas som lönemässiga vinnare. De kvinnor som frivilligt byter jobb fick ett ännu större lönelyft. I den gruppen hade kvinnorna i snitt en löneökning som är åtta gånger högre än män i samma situation. - Män byter jobb nästan dubbelt så ofta som kvinnor. Kvinnor tenderar att stanna kvar på sitt jobb tills de får ett erbjudande som är betydligt mer attraktivt, medan män mer frekvent söker bättre betalda jobb. När kvinnor väl byter jobb så lyckas de ofta hitta en mer klockren matchning mellan sin egen kompetens och arbetsgivarens önskemål Kvinnor är oftare underkvalificerade, vilket ger dem en större skillnad i lönekuvertet när de väl söker sig vidare, säger Björn Lindgren. Varsel ger synergieffekter Han menar att ett varsel är en händelse som ofta utlöser en rad positiva bieffekter. - Den som blir av med jobbet tvingas agera och verkligen ta tag i sin situation. För många leder det till att man lyckas hitta ett jobb där man verkligen kan få användning för hela sin kompetens och där man både trivs och passar in bättre än på sitt föregående arbete. Det gör att man blir mer effektiv och mår bättre på jobbet, något som i sin tur kan leda till högre lön, säger Björn Lindgren. Varsel kan utlösa positiva bieffekter Han betraktar den vedertagna bilden av att det finns stora risker förknippade med jobbyte som en bidragande faktor till att kvinnor i mindre utsträckning tar vara på tillfällen att byta upp sig i karriären. Den som tror att man riskerar arbetslöshet avstår ofta från att frivilligt byta jobb. Undersökningen visar också att individers benägenhet att frivilligt byta jobb minskar kraftigt när deras anställningsform övergår från tillfällig till fast anställning. - Rädslan för att bli uppsagd är överdriven. Den argumentation som går ut på att trygghet kommer från att stanna i befintligt jobb leder därför istället till att många personer stannar i jobb som de för sin egen utveckling och sitt välbefinnande borde lämna för något bättre passande, säger Björn Lindgren. Han menar att ett varsel är en händelse som ofta utlöser en rad positiva bieffekter. - Den som blir av med jobbet tvingas agera och verkligen ta tag i sin situation. För många leder det till att man lyckas hitta ett jobb där man verkligen kan få användning för hela sin kompetens och där man både trivs och passar in bättre än på sitt föregående arbete. Det gör att man blir mer effektiv och mår bättre på jobbet, något som i sin tur kan leda till högre lön, säger Björn Lindgren. Svenskt Näringsliv hänvisar till en undersökning som fackförbundet TCO gjorde i somras, som visade att oviljan att ge upp sin plats i turordningen och hamna i gruppen sist in först ut på den nya arbetsplatsen hindrar många från att söka sig vidare i karriären, trots att de vantrivs på jobbet. - I undersökningar där man jämfört anställda Sverige med medarbetare i andra länder visar att personer i exempelvis Danmark, som har en betydligt mindre komplex anställningstrygghet än Sverige, inte känner sig mer otrygga på arbetsmarknaden än svenskarna. I länder med mindre tungrodda anställningslagar upplever individer ofta att de har en större handlingsfrihet. Anställningslagarna kan därför ibland vara ett hinder för människors karriärmässiga och personliga utveckling, säger Björn Lindgren. Anna fi ck ett bättre chefsjobb efter varslet Anna Zachrisson, som blev uppsagd från sitt jobb som affärsutvecklare på utbildningsföretaget Lernia i samband med att företaget genomgick omfattande omorganiseringar förra året, är en av de kvinnor som relativt fort lyckades hitta ett nytt och bättre jobb efter att ha blivit varslad. - Jag blev uppsagd eftersom organisationen skulle slimmas och jag var den chef som anställts sist. Jag fick stöd och coaching från Trygghetsrådet, som bland annat erbjöd en rad olika jobbsökarkurser. Jag gick alla kurser som erbjöds och är jättenöjd med det stöd jag fick under den första tuffa perioden efter varslet, säger Anna. Snart hittade hon ett nytt jobb som passade hennes kompetensprofil bättre än det tidigare, som utbildningschef i Nykvarns kommun. Annika Wihlborg 9

10 Låt hela företaget vara med! Bra företagsevenemang! PERSONALCHEFEN VINN BÄTTRE HÄLSA! Varje arbetsplats kan anmäla flera tävlingslag med 8-10 deltagare. Tävlingen inleds med konditionstest och en kortare hälsoutbildning. Det tävlingslag som kan förbättra sin kondition mest under 3 månader, vinner tävlingen. Fina priser! Delpriser utgår även till det företag som redovisar bäst sammanlagd motionsaktivitet. Se även Anmäl ditt intresse till info@kompetensgruppen.se eller Besök vår hemsida: lanalys.com 10

11 Företags utbildningsval styrs av konjunkturläget När högkonjunktur byts mot lågkonjunktur förändras efterfrågan på utbildningsmarknaden. Sonja Schiechtl på Företagsuniversitetet har inte märkt någon allmän minskning av efterfrågan på utbildningar under hösten. Däremot har hon märkt ett minskat intresse för längre ledarskapsutbildningar under hösten. Hon menar att det kan bero på att många chefer just nu fokuserar på omorganiseringar och effektiviseringar och därför inte prioriterar utbildningar för egen del. Efterfrågan på ekonomi- och IT-utbildningar har ökat. Ekonomi- och datakurser är populära - Det kan bero på att ekonomi är ett ämne som alltid är gångbart och som efterfrågas allt mer av även icke ekonomiska personer på företagen. Allt fler efterfrågar dessutom Diplomutbildningar när det gäller de längre kurserna. Tidigare räckte det ofta med att få ett intyg efter genomgången kurs, men idag vill allt fler ha ett konkret bevis på vad de kan i form av ett diplom. Ett annat ämne som fått ett uppsving i samband med lågkonjunkturen är arbetsrätt. Många vill förmodligen bättra på sina kunskaper i bland annat anställningstrygghet och LAS i samband med organisationsförändringar och neddragningar, säger Sonja Schiechtl, som generellt sett ännu inte märkt av någon större nedgång i efterfrågan. - I samband med den förra stora lågkonjunkturen så var det många mindre, nischade utbildningsföretag som gick i konkurs. För att överleva som utbildningsföretag i en lågkonjunktur så gäller det att vara lyhörd för nya trender och att ständigt anpassa sitt utbud efter dem, säger Sonja Schiechtl. - På senare år är det fler kursdeltagare som på förhand vill veta vilka kunskaper kursen genererar, för att kunna använda det som argument när de talar för sin sak på utvecklingssamtalet. Allt fler säljer själva in de kurser de vill gå gentemot sin chef, säger Sonja Schiechtl. Hon märker också av att allt fler väljer att gå kurser som är utspridda över tiden framför intensiva kurser med ett späckat och komprimerat schema. Eftertanken mellan kursdagarna och möjligheten att ta till sig och direkt tillämpa sina nya kunskaper samt tidsvinsten med att slippa vara borta från jobbet i flera dagar talar till den kursformens fördel. - Eftersom många företag planerar sina utbildningsinsatser på lång sikt och de utbildningar som medarbetare går idag planerades för ett drygt år sedan så tar det ett tag innan lågkonjunkturen märks i utbildningsbranschen. En tendens som i allmänhet märks relativt fort vid lågkonjunkturer är dock att företag drar ner på utbildningar för hela avdelningar eller personalgrupper. Många satsar istället mer på punktinsatser för enskilda medarbetare, säger Anna-Mona Wincrantz på utbildningsföretaget Mindset. En av de största omställningarna för utbildningsbranschen var i samband med terroristattentaten i New York Då minskade efterfrågan på utlandsförlagda utbildningar drastiskt, samtidigt som efterfrågan på säkerhetsutbildningar ökade markant. Tidsbrist större hinder än pengabrist - Generellt sett så är i princip alla kurser idag sanktionerade och strategiskt valda utifrån den enskilde medarbetarens behov. Kurser med syfte att inspirera mer än att kompetensutveckla är vanligare vid en högkonjunktur. I samband med en lågkonjunktur så väljer somliga företag att enbart genomföra de utbildningar som tillför affärskritisk kunskap, säger Anna-Mona Wincrantz. Hon menar att det är viktigare än någonsin att erbjuda bra kompetensutveckling för de medarbetare som finns kvar efter en varselomgång, även om det strategiskt sett inte alltid är så klokt att initiera några större utbildningssatsningar mitt under pågående varsel. - Korta och praktiskt inriktade utbildningar är populärast just nu. För de flesta företag är tidsbrist ett större hinder än pengabrist och i samband med en lågkonjunktur så väljer många företag att utbilda de medarbetare som inte hunnit avsätta tid för utbildning när beläggningen var som högst under högkonjunkturen, säger Anna-Mona Wincrantz. För många företag är utbildningskontot den andra utgiften som ses över, efter att man skurit i kontot för externa konsulter. Anna- Mona Wincrantz märker att många små och medelstora företag som ännu inte märkt av några effekter av lågkonjunkturen börjat se om sitt hus och rusta organisationen inför en kommande nedgång, ofta genom att inta en avvaktande inställning. - Just nu är ledarskap, kommunikation och förhandlingsteknik några av de populäraste kurserna hos oss. Efterfrågan på försäljningskurser ökar i allmänhet i samband med en lågkonjunktur eftersom fler medarbetare då får kavla upp ärmarna och agera säljare, säger Anna-Mona Wincrantz. Telenor storsatsar i lågkonjunkturen Medan somliga företag drar ner på sina utbildningssatsningar så gör andra tvärtom. Telenor är ett av de företag som valt att utöka sin utbildningssatsning för att motivera och visa att de satsar på sina medarbetare även under en lågkonjunktur. - Vi satsar mer än tidigare på utbildning under hösten och i vår eftersom vi är inne i en expansionsfas och anser att utbildning är en så viktig del av vår verksamhet att vi helst inte minskar ner på den när tiderna blir tuffare. Försäljning, ledarskap och kundnöjdhet är de tre områden som vi prioriterar i första hand, säger Elin Arnell, utbildningsansvarig för Telenor Stores på telekomföretaget Telenor. För att cheferna ska kunna motivera sig själva och sina medarbetare när konkurrensen blir tuffare så är gedigna utbildningssatsningar för båda grupperna ett måste, enligt Elin Arnell. Annika Wihlborg 11

12

13 Kräv kvalitet av utbildningsanordnare Regeringen gör helt rätt i att skjuta till pengar till bl a Arbetsförmedlingen i samband med konjunkturnedgången illustrerad senast genom Volvos varsel. En del av dessa pengar kommer att gå till någon form av kompetensutvecklingsåtgärd. Som företrädare för utbildningsbranschen och SAUF, Sveriges Auktoriserade Utbildningsföretag, vill jag framhålla vikten av att kvalitetssäkra dessa och andra kompetensutvecklingssatsningar. Genom tydliga upphandlingsmål och att säkerställa att utbildningsanordnaren kan möta dessa med god kvalitet har åtgärderna alla förutsättningar att ge önskat resultat. I Sverige har vi i dag olika myndigheter som är satta att kvalitetssäkra utbildningsanordnare, Högskoleverket, KY-myndigheten (Myndigheten för kvalificerade yrkesutbildningar) och Skolverket. I tillägg till de utbildningsanordnare som lyder under dessa myndigheters kontroll har vi de kommersiella utbildningsanordnarna, som i praktiken står för större delen av den samlade kompetensutvecklingen av vuxna i och för arbetslivet. Branschen omsätter drygt 10 Miljarder kronor årligen. SAUF är det organ i Sverige som kvalitetssäkrar utbildningsföretag. Organisationens syfte är att arbeta för en seriös utbildningsbransch med hög kvalitet och god yrkesskicklighet. I dag auktoriserar vi utbildningsleverantörer enligt kvalitetskriterier inom fem områden. 1. Åtaganden mot kund 2. Mål för lärandet 3. Metod för lärandet 4. Rutin för utvärdering av målet för lärandet 5. Resultat i relation till åtagandet. Allt fler arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor använder sig av dessa kvalitetskrav vid upphandling av kompetensutveckling, vilket är glädjande. Tyvärr är det långt ifrån alla som har tagit till sig Eva M Torsson, VD SAUF denna möjlighet till kvalitetssäkring. Våga ställ adekvata krav på utbildningsanordnarens kvalitetssäkringsrutiner. Resultatet av utbildningsinvesteringen måste vara det viktigaste, då prislappen för utbildningsinsatsen normalt är en bråkdel av den potentiella vinsten. Resultatet kan helt utebli om utbildningsleverantören saknar kvalitetssäkringsrutiner. Det blir kostsamt för såväl individer som organisationer att förbise kvalitetskraven. För att kunna ställa krav måste utbildningsköpare veta. och vara tydlig med, vad målet med utbildningsinsatsen är. Det är svårt att kräva rätt kvalitet och konkreta resultat av luddigt formulerade målsättningar. En seriös och kunnig utbildningsanordnare kan genom sin erfarenhet vara behjälplig i krav- och målformuleringsfasen. En seriös och kunnig utbildningsanordnare ska även tacka nej till uppdrag som ligger utanför dess kompetens eller om uppdraget av annan anledning inte ges rimliga förutsättningar att leverera och uppfylla efterfrågat resultat. Avslutningsvis uppmanar jag alla upphandlare av kompetensutveckling, inom såväl näringslivet som offentlig sektor, att kräva adekvat kvalitet av utbildningsanordnare. KOMPERO.SE Samlingsplats för öppna och anpassade utbildningar för arbetslivet. LEDARSKAP HÄLSOARBETE MBA-UTBILDNINGAR PROJEKTLEDNING IT-UTBILDNINGAR EKONOMI COACHUTBILDNINGAR 13

14 Mattias Klum med miljön som drivkraft Fotografen Mattias Klum är tillbaka i Sverige igen. Efter att ha tagit storslagna bilder från några av världens mest avlägsna hörn vill han nu visa den vackra svenska naturen. Han vill få oss att upptäcka allt det vi har runt knuten, och att hitta drivkraften i det meningsfulla. Mattias Klum är en av våra mest kända naturfotografer och den enda svensk som har löpande kontrakt med det ansedda magasinet National Geographic. Han är också en inspiratör och en ledare som har förmågan att entusiasmera både sig själv och andra i långa, krävande projekt i extrema miljöer. Att det finns en djupare mening och ett syfte med det man gör kan då vara avgörande för att lyckas. Gruppen behöver också ha ett gemensamt engagemang och en passion för projektet. - De stunder när man tvivlar behöver det finnas andra i gruppen med entusiasm som kan spridas, säger Mattias Klum. Det är också viktigt att vi börjar ett projekt med att definiera vår roll och vad vi vill åstadkomma. Vad ska vi göra, varför och vad gör det för skillnad? Efter förberedelsearbetet är man så sugen på att komma igång så då finns glöden där. Den djupa förankringen är också viktig för slutresultatet, menar Klum. - Ska resultatet kunna beröra någon behöver det först ha landat och blivit förankrat hos oss själva, så att det är på riktigt och att det känns. Varje projekt bygger därför på något vi vill bevara eller visa upp. Något spännande, intressant eller hotat. De senaste åren har miljöengagemanget blivit en allt starkare drivkraft. - Jag har upplevt många av världens vackraste platser, och också många av de mest förstörda. Det har lett till viljan att göra saker som kan leda till något bättre. Det finns också en stor drivkraft i att jag hoppas att mina barn ska få chansen att se det jag har sett, att allt detta ska finnas kvar till dem. Hans senaste projekt Expeditionsverige.se syftar till att alla ska få upp ögonen för hur spännande och intressant det är runt knuten. Det är ett projekt där upplevelsen står i centrum och där alla är inbjudna att delta med sina berättelser och synsätt. - Ingen bild i världen toppar en fantastisk upplevelse, säger Mattias, och det vi har här i Sverige är verkligen unikt. Med projektet vill han att göra hållbar utveckling till något mer än ord och han hoppas att människor ska revidera sitt sätt att tänka. - Det man tycker om vill man också bevara, säger han, och framhåller att miljöarbetet inte ska ses som något negativt som handlar om uppoffringar och bakåtsträvande. Det handlar inte om att sluta leva, utan om att börja tänka. För företag är det ofta smart att försöka bli klimatneutrala. Det kan spara pengar och ge en ny vinkel på hur företaget använder sina resurser. Grönt entreprenörskap börjar också bli allt större när människor inser att det går att skapa nya affärsmöjligheter genom att göra rätt, att ta fram produkter som är bättre för människor och för världen. - Den kreativa sidan är viktig att ta vara på. Men kreativiteten brukar inte dyka upp av sig själv. Man behöver stimulera människor att tänka och skapa gynnsamma förhållanden för företagets anställda att utvecklas. Det ligger en otrolig kraft i det, avslutar Klum. Mattias Klum kommer att hålla ett seminarium om hållbar utveckling på KompetensMässan den 11 november klockan Gabriella Wejlid 14

15 Arbetsglädjen i Sverige, sämst i Norden I dagarna släpps Ennovas European Employee Index, en världsomspännande rapport som redovisar vad medarbetare från 20 länder tycker om sina arbetsplatser. De nordiska länderna ligger mycket högt i denna internationella jämförelse av arbetsglädje, men Sverige ligger trots positiva tendenser fortfarande en bit efter sina nordiska grannar. Det är tydligt att svenska företag satsar alldeles för lite på medarbetarnas yrkesmässiga och personliga utveckling för att hänga med i den internationella konkurrensen. För åttonde året i rad redovisas resultatet av den årliga medarbetarundersökningen European Employee Index från Ennova. Undersökningen är en av de mest omfattande på medarbetarområdet personer på 20 marknader har tillfrågats om sina arbetsförhållanden och om arbetsglädje. Arbetsglädje är ett sammantaget uttryck för hur nöjd man är på sin arbetsplats och mäts i sju parametrar: anseende, överordnad ledning, närmaste chef, samarbete, det dagliga arbetet, löneoch anställningsförhållanden samt yrkesmässig och personlig utveckling. Sammanfattningsvis är resultatet för den svenska arbetsmarknaden upplyftande. Årets mätning visar att arbetsglädjen på de svenska arbetsplatserna fortsätter att stiga men Sverige står trots det kvar på sin åttonde plats från Det är framförallt medarbetarnas uppfattning om det dagliga arbetet som har förbättrats. Dock är resultatet det sämsta i Norden. En av de största orsakerna är den uppfattade bristen på yrkesmässig och personlig utveckling på många arbetsplatser. Sverige backar från nionde till tolfte plats på detta område, som är ett av de mest betydelsefulla för arbetsglädjen. Arbetsglädje i olika branscher Den bransch som har högst arbetsglädje är finans och försäkring där medarbetarna har ett större förtroende för sin närmaste chef och ger ett högre betyg till sin arbetsgivares anseende. Sämst ser det ut för post och telekommunikation samt transport. Detta beror framförallt på brister i den yrkesmässiga och personliga utvecklingen. Många byter jobb men få är nöjda Enligt rapporten har 17 av 100 svenskar bytt jobb under de senaste två åren. Var sjätte svensk som har bytt jobb under de senaste två åren är redan på väg att byta jobb igen. Lön och dålig yrkesmässig och personlig utveckling är några av de viktigaste orsakerna. Resultat visar dock att gräset sällan är grönare på andra sidan. Det är endast uppfattningen om lönen som förbättras. De som bytt jobb sätter nämligen samma betyg på den yrkesmässiga och personliga utvecklingen som de som Globala resultat för arbetsglädje Placering i Ennova A/S Land Danmark Indien Norge Brasilien Finland Holland USA Sverige Tyskland Ryssland Estland Irland Frankrike Kina Spanien Italien Polen Storbritannien Tjeckien Japan inte byter och inte heller arbetets innehåll, som är av stor vikt för arbetsglädjen, förbättras nämnvärt. 15

16 Chefsutveckling IPF är ett konsultbolag vid Uppsala universitet med fokus på organisation, ledarskap och HRM Utbildningsprogram Grundläggande ledarskap en grundläggande kort utbildning för förstagångschefer/ledare IPF Ledarskap + ett kvalificerat längre utvecklingsprogram för erfarna chefer på strategisk nivå För ytterligare upplysningar kontakta Tina Lindeberg, Läs mer på Tjänstepensioner 10 taggare - en förklaring I förra numret av Personalchefen gjorde vi en intervju med Glenn Nilsson, Vvd på Max Matthiessen, angående pensionsförmåner för s.k. 10-taggare, dvs. tjänstemän som tjänar mer än 10 inkomstbasbelopp om året ( kr år 2008). Vi på Personalchefen tycker att Glenns uttalande Kraftiga fluktuationer i pensionskostnaden och orättvisa fördelningspolitiska rabattregler har fått många ITP-anslutna företag att frångå frilagd premie till egen premietrappa kanske behöver belysas lite extra. Förklaringen ligger i att Alecta, som administrerar och delvis förvaltar tjänstepensionspengarna i ITP-systemet, beräknar och tar ut en något för hög avgift i förhållande till sina pensionsåtaganden. Men i stället för att ge de försäkrade högre pension så rabatterar Alecta premierna som arbetsgivarna behöver betala under enskilda år. T.ex. så rabatterar Alecta premien med 40 % under Det får då konsekvenser för de som använder Alectas premieberäkning ( frilagd premie ) för pensionslösningar i annat försäkringsbolag. Kopplat till premieinbetalningarna finns en premiebefrielseförsäkring som träder in och betalar medarbetarens framtida premier om han/hon blir sjuk. Om nu medarbetaren har otur och blir långvarigt sjuk med start just under 2008 när premierna är 40 % lägre så faller försäkringen ut med motsvarande lägre belopp så länge han/hon är sjuk. Detta kan helt förändra medarbetarens framtida ekonomiska trygghet. Så vad vi förstår så minskar en premietrappa (även kallad procentplan) både företagens och medarbetarnas osäkerhet kring avsättningen till tjänstepensionen och försäkringsskyddet. Exempel på premietrappa för 10-taggare i Företag X (ITP-anslutet företag). För lönedelar upp till 7,5 ibb gäller då förmånsbestämd lösning i Alecta. 1 ibb (inkomstbasbelopp) = kr Ålder /Lönenivå 7,5-20 ibb ibb år 31 % 20 % år 33 % 22 % år 35 % 24 % år 37 % 26 % år 39 % 28 % år 41 % 30 % 16 Bredgränd 18, Uppsala Tel: Fax: E-post: kundservice@ipf.se Elfwendahl & Co För en 10-taggare på företag X som är 34 år och tjänar kr betalar företaget utöver premie för den förmånsbestämda bottenplattan (för lönedelar understigande 7,5 ibb) 31 % av lönen mellan den faktiska lönen (eftersom den understiger 20 ibb) och 7,5 ibb = kr (dvs. 31 % x ( ,5 x ) till något valt pensionsbolag. Med denna lösning vet alla vad som gäller.

17 KompetensMässan anlitar Sveriges bästa och mest efterfrågade föreläsare! KompetensMässan 2008 STOCKHOLM & GÖTEBORG Nordens största mässa inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling World Trade Center, Stockholm november Scandic Crown Hotel, Göteborg 26 november 17

18 KM AFFÄRSNÄTVERKETS UPPDRAGSFÖRMEDLING... för kontakter och kunder competence made easy TÄNK NYTT. GÖR BÄTTRE. M MacoMedia AB DATAUTBILDNING KompetensGruppen MÄSSOR MEDIA UTBILDNING

19 KompetensMässan i Stockholm är sedan 1990 Sveri största och viktigaste forum för kompetensutveckl inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling Här samlas varje år personalchefer, utbildningsansva ga, företagsledare, kompetensutvecklare med flera att utbyta erfarenheter och ta del av det senaste in m sina områden. KompetensMässan består av en utställningsdel med ett 70-tal utställare, ett omfattande seminarieprogr m samt en mängd mässaktiviteter som lanseringar, n- teraktiva workshops, presentation av nya böcker, k- tuella debatter, frukostmöten, mingel och fest. Press, radio och tv besöker gärna KompetensMäs för att rapportera om de senaste trenderna. Gen åren har mässan besökts av drygt yrkesve samma personer. KM KompetensMässans strategiska läge i World Tr Center, mitt i centrala Stockholm, nära till SLs bus tunnelbanor, flygbussar och tåg förenklar besöket. rets KompetensMässa innehåller flera nyhete även KompetensMässan i Göteborg den 26 på Scandic Crown Hotel. Mässan ger dig möjlighet att skräddarsy medarbetares kompetensutveckling gen utställning och mässaktiviteter. Upptäck KompetensMässan du också! Anders Åkerman VD KompetensGruppen ver att, efter min kollega Linda rogramansvarig och få presen- om innehåller flera intres- ik, chefskap, hälsa och hållbarlbar utveckling, KompetensMäs- skattat för sin till oss de - På finns hela KompetensMäs- sans program både för Göteborg och Stockholm. Där finns även utökad och fylligare text till seminarierna. Precis som tidigare år erbjuder vi lunchseminarier, vilka är seminarier på 1 timme mellan KompetensMässan erbjuder ett förmånligt system genom att du i god tid kan köpa seminariepaket med differen tierat t antal seminarier i olika priskategorier. Program för Stockholm finns presenterat på sid 4 7 och fö borg på sid 8. Du bokar seminarier på sid 7 för och Göteborg eller går in på ie N ram KompetensGruppen MÄSSOR MEDIA UTBILDNING november 2008 World Trade Center, Stockholm Klarabergsviadukten 70, alt. Kungsbron 1 Utställning november Seminarier november World Trade Center vid Cityterminalen är knutpunkten för Arlandabanan, Brommaflyget och SJ:s bussar. I anslutning till huset finns även samtliga X2000, fjärrtåg, pendeltåg och tunnebanelinjer. Taxistation finns vid Arlandabanan. Entréavgift till utställningen är 150:-. Vid köp av seminarier ingår entréavgiften till utställningen. Biljetten kan köpas i förväg eller lösas vid utställningens entré. Utställning, utställarnas produkt- företagspresentationer och mässans Speakers Corner, där aktuella böcker och ämnen presenteras. Se utställare och programpunkter: Beställning: Gå in på och beställ det antal seminariebiljetter, företagskort som du önskar. Har du inte internet eller e-postadress gå till talongen på sid 7, fyll i och skicka eller faxa den till Kompetensgruppen så kontaktar vi dig. Företagskorten är inte personliga utan kan användas av en eller flera personer eller överlåtas till annan person. Byte av seminariebiljett på webben kan göras i mån av plats. Anmälan är bindande. Faktura och bekräftelse skickas direkt när beställningen kommit oss tillhanda. Uppge fakturaadress, beställare, kostnadsställe etc. Du som är beställare får ett personligt mail med användarnamn och lösenord för att gå in på och välja seminarier och skriva ut dina biljetter på din egen skrivare. KompetensGruppen i Sverige AB World Trade Center D Stockholm info@kompetensgruppen.se Anders Åkerman Jens Arenhill KompetensGruppen i Sverige AB World Trade Center D8, Stockholm Tel , Fax

20 S MINARI PROGRAM TISDAG 11 NOV MB R Henrik Fexeus Du får veta på vilket sätt vi undermedvetet kommunicerar med varandra och hur man kan använda kunskapen till att förbättra relationer, få andra att lyssna, se om någon ljuger och övertyga om våra åsikter. Med metoder som bottnar i bland annat icke-verbal kommunikation, suggestion, och psykologi öppnas dina ögon för vad som faktiskt är möjligt! Henrik Fexeus har kunskaper inom psykologi, argumentation, skådespeleri, språkvetenskap, hypnos och NLP. KM Stefan Görwik Hur omsätter vi idéer och mål till handling och resultat? På seminariet får vi konkreta tips på hur vi ska göra för att öka vår motivation och energi även när det tar emot. Denna inspirerande föreläsning är ett måste för dem som vill ge sig själv eller sin personal en härligt positiv kick! Stefan Görwik är en av Sveriges mest erfarna föreläsare som i över 20 år inspirerat människor till arbetsglädje, samarbete och ökad motivation. Johan Mathson (Lunchseminarium. Pris, se kupong sid 7) Allt högre finansiella krav kombineras med en ökad internationalisering och en operativ miljö där fattade beslut måste implementeras snabbare än någonsin tidigare. Hur hanterar vi denna situation? Klarar vi av att själva greppa den allt snabbare förändringen? Och att sedan förankra förståelsen i vår organisation? Och hur går vi från ord till handling snabbare än våra konkurrenter? Johan Mathson, Civilekonom, grundare och Senior partner 3S AB. Rådgivare åt företag på över 30 marknader. Ami Hemviken och Patrik Jarenius Hur lyckas du som ledare? Hur kan du använda förändring som möjlighet till utveckling? Genom att kombinera kunskaper i toppklass inom ledarskap och retorik får du förutsättningar och praktiska verktyg att lyckas som ledare och leda med övertygelse. Ami Hemviken och Patrik Jarenius arbetar som konsulter på Mindset. Bitten Jonsson Vad händer med hjärnan, kroppens viktigaste organ, när vi ersätter våra egna naturliga vägar till belöning med ett beroende? Kom och bygg på dina kunskaper kring fenomenet beroende, forskning, hjärnans biokemi, kostens betydelse för en optimalt fungerande hjärna, beroendesjukdomar, uppkomst och utveckling, livsstilsförändringar, holistisk behandlingsmodell och livslångt underhåll. Bitten Jonssen är legitimerad sjuksköterska och Addictionspecialist. Anders Nordmark och Karin Leksell (Lunchseminarium. Pris, se kupong sid 7) Varje människa behöver uppleva prestation för överlevnad och välmående. Prestationsupplevelsen skapar lust och hälsa hos individen och förutsättningar för effektivitet och lönsamhet för företaget. Du får ta del av ett antal olika scenarier som belyses utifrån synsättet att individens behov av att prestera är förutsättningen för verksamhetens effektivitet. Karin Leksell och Anders Nordmark Båda senior konsulter på Agerus. Bokseminarium i samarbete med Agerus. Affärsutveckling Beroendesjukdom Chefskap/Ledarskap E-lärande Framgång Human Resources Hållbar Utveckling Hälsa Kompetensförsörjning Kommunikation Ledarskap Mångfald Offentlig Sektor Organisationsutveckling Personaljuridik Personlig Utveckling Retorik Hälsoekonomi Jimmy Meurling, Lena Ahlström och Sophie Tolstoy Regen En person kan ha hur spännande budskap som helst men om det inte låter och ser ut som om det hänger ihop, faller trovärdigheten och möjligheten att inspirera. Passet belyser praktiskt några av elementen i kommunikationskonceptet SURF som gör det möjligt att bättre nå ut med sitt budskap. Jimmy Meurling, rörelsepedagog och Sophie Tolstoy Regen, röstcoach båda skådespelare, Lena Ahlström VD från Akademin för det Uttrycksfulla Ledarskapet AB. Stefan Einhorn Att vara medmänniska är ett stort ansvar och en stor utmaning. Ibland lyckas vi, ibland misslyckas vi med att vara äkta medmänniskor. Det här seminariet behandlar temat medmänsklighet ur olika aspekter. Som till exempel livsavgörande möten människor emellan. Det är i mötet med medmänniskan vi visar vilka vi är och vart vi är på väg. Stefan Einhorn är professor vid Karolinska Institutet och författare Peter Währborg Stress, inte bara ett problem med exempelvis utmattningssyndrom som följd utan även en betydelsefull riskfaktor för en rad sjukdomar. Stress utvecklas i samspelet mellan de sociala, psykiska och biologiska aspekterna av människan. Under seminariet får du följa med på en resa genom den stressade människans kropp och själ. Peter Währborg är utbildad sociolog, psykolog, psykoterapeut och läkare. Bokseminarium i samarbete med Natur och Kultur Lisbeth Carlborg Att ta ansvar för andra är svårt, att ta ansvar för sig själv är ibland ännu svårare. Vilka är mina förutsättningar i livet? Vem lärde mig mod, försiktighet och ansvar? Vad präglade mig i tonåren, hur såg mina förebilder ut? Hade jag människor runt mig som såg och älskade mig som jag var eller fick jag kämpa för att passa in? För att kunna se och förstå andra måste jag själv veta vad som styr mig! Lisbeth Carlborg är präst, handledare och föreläsare. Susanne Pettersson Vissa organisationer präglas av ett stort ansvarstagande där alla utstrålar högt engagemang, stort ömsesidigt förtroende och agerar extremt professionellt. All energi riktas mot att göra rätt saker på rätt sätt och med gott resultat. Kom och ta del av hur du kan kvalitetssäkra dig själv, teamet och organisationen! Susanne Pettersson är kommunikolog och välrenommerad konsult inom förändringsarbete på individ-, team- och organisationsnivå. Babben Larsson Livet borde vara en räkmacka men är det sällan. Babben Larsson gick in i väggen vid fyrtio års ålder och fick ägna ganska många år att trassla sig ur den igen. Verkligheten hade kommit ikapp henne. Här stod hon, mitt i livet, och var definitivt inte sams med sig själv. Det blev början på en lång och lärorik process. Det var dags att börja leva istället för att bara överleva. Babben Larsson är skådespelare, komiker, föreläsare och programledare Anders Parment 40-talisterna går i pension och in kommer Generation Y 80- talisterna som har vuxit upp med många valmöjligheter och ständig kommunikation. De kan upplevas som besvärliga, men i själva verket är de ofta kreativa och bildade. Lär dig hur du tar tillvara på Generation Y genom rätt medarbetar- och rekryteringsstrategier! Anders Parment, ek. dr., är verksam vid Linköpings universitet samt som konsult och föreläsare. Bokseminarium, bok ingår i samarbete med Liber Anna Löfmarck Vaghult och Magnus Johansson Hur får man sitt företag att växa och utvecklas av egen kraft? Vad bör man i praktiken göra för att lyckas? Det här är ett praktiskt seminarium för dig som vill ta tag i företagets tillväxtarbete på ett konkret sätt. Seminariet bygger på fyra hörnstenar försäljning, ledarskap, samverkan och förbättringsarbete. Anna Löfmarck Vaghult verkar som konsult i det egna bolaget Growth Scandinavia AB och Magnus Johansson i det egna bolaget Avensus AB. Bokseminarium i samarbete med Uppsala Publishing House.