KREATIVITET, MENING OCH LÄRANDE.

Transkript

1 Sahlgrenska Akademin STUDIEHANDLEDNING Arbetsterapi: AKTIVITET, KREATIVITET, MENING OCH LÄRANDE. 9 hp ARB022 VT 2011 Anna-Karin Olsson 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kursbenämning 3 Innehåll 3 Mål 3 Arbetsformer 3 Examination 4 Kursutvärdering 5 Kursansvar 5 Studieuppgift 1 5 Studieuppgift 2 6 Studieuppgift 3 6 Studieuppgift 4 7 Studieuppgift 5 7 Studieuppgift 6 8 Examinationsuppgift 9 Kurslitteratur 11 Bilaga 1 Pedagogik, didaktik, retorik 13 Bilaga 2 Sammanfattning till examinationsuppgiften 14 Bilaga 3 Kriterier för examination, hemtentamen 15 2

3 Kursbenämning: ECTS: ARB022, ARBETSTERAPI Arbetsterapi: Aktivitet, kreativitet, mening och lärande Occupational Therapy: Occupation, creativity, meaning and Learning 18 credits INNEHÅLL Teoribildning och centrala begrepp inom arbetsterapi i relation till kreativitet och meningsskapande aktivitet. Teoribildning inom lärande och lärandeprocesser. Aktiviteter och skapande i arbetsterapeutisk praxis Kreativitet och mening i arbetsterapeutisk praxis Meningsskapande aktivitet och läroprocesser i relation till sociokulturella förhållanden Arbetsterapeutens dubbla roller som lärare och lärande Aktiviteters mening för människor i olika åldrar och livssammanhang samt människans upplevelse av aktiviteters påverkan på hälsa. Aktivitetsval och hållbar utveckling MÅL Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - Redogöra för teoribildning och centrala begrepp inom arbetsterapi i relation till kreativitet och meningsskapande aktiviteter. - Relatera olika lärandeformer till arbetsterapeutisk praktik - Förklara aktiviteters betydelse för människan i olika åldrar och livssammanhang. Färdighet och förmåga - Söka, analysera och sammanställa litteratur om aktivitet, kreativitet, mening och lärande samt redogöra för detta skriftligt. - Analysera egna erfarenheter om aktivitet, kreativitet, mening samt lärande och integrera dessa med arbetsterapeutiska begrepp och teoribildning. - Tillämpa pedagogiskt förhållningssätt i olika lärandesammanhang. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Identifiera och reflektera över egna känslor inför, i och efter aktivitet - Reflektera över hur människans aktivitetsutförande påverkas utifrån ett etiskt, mångfaldsoch jämlikhetsperspektiv - Reflektera över människans aktivitetsutförande i relation till hållbar utveckling ARBETSFORMER Arbetsformerna i kursen är utformade i enlighet med det pedagogiska synsättet vid Arbetsterapeutprogrammet i Göteborg, med utgångspunkt i att studenten tar ansvar för sitt eget lärande. Lärandeprocessen fokuserar på: att tänka, att göra själv, att sätta ord på tänkandet och görandet, att relatera till teoretiska perspektiv för att sedan använda tänkandet 3

4 och görandet i terapeutiskt syfte. Synsättet innefattar dessutom att studenter har eget ansvar i utformning och genomförande av lärandesituationerna. Arbetsformerna i kursen utgörs av föreläsningar, seminarier, workshops, studiegrupper samt dagboksskrivande. Dagbok Från första kursdagen ska du skriva dagbok om dina aktiviteter, sätta ord på det du gör själv eller i samspel med andra. Planera en struktur för ditt skrivande, pröva gärna olika sätt under dokumentationsperioden. Dagboken är ditt privata dokument men ligger till grund för studieuppgift 5, 6 samt den skriftliga examinationsuppgiften. Förslag på vad du har nytta av att skriva om i dagboken: Ditt eget lärande Din känsla, din inställning inför en aktivitet, din upplevelse i den och reflektera över aktivitetsutförandet i det sammanhang det skedde. Vilken betydelse/mening hade aktiviteten för dig ur ett praktiskt perspektiv, för din uppfattning om dig själv som person, för andras uppfattning om dig som person? Din närmsta omgivning ur ett praktiskt perspektiv och vilken betydelse aktiviteten hade för din relation till/med din närmsta omgivning och för samhället? Observera och reflektera över andras görande. Har värdet i aktiviteten alltid varit densamma, hur ser det ut i ett livsperspektiv, vilka faktorer påverkar meningen med en aktivitet? Hur gör du i möten med nya aktiviteter eller när aktivitetsproblem uppstår. I vilka aktiviteter upplever du att du är kreativ, hur påverkar den sociala och den fysiska miljön din kreativitet i aktivitet? Ta med såväl vanliga som ovanliga vardagsaktiviteter. Fundera också på dina erfarenheter av aktiviteter betydelse för ditt kommande yrke som arbetsterapeut. Har din egen verktygslåda förändrats under kursens gång. Portfölj Som ett redskap för studentens eget lärande används portfölj inom arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet. I denna samlar studenten; programdokument, dokument som visar kunskaps- färdighets- och personlig yrkesutveckling. EXAMINATION För godkänt betyg i kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid studiegruppstillfällen och seminarier, workshops, examinationer, samt vid eftermiddagsföreläsningen enligt schemat. Bedömning av studentens kunskaper sker i kursens olika moment individuellt och/eller i grupp. Examination av kursen i sin helhet sker genom individuell skriftlig examinationsuppgift. Kriterier för bedömning av godkänd För betyget godkänd i kursen krävs: - förmåga att utifrån egna erfarenheter och litteraturstudier analysera, värdera och ta ställning i arbetsterapiteoretiska frågor - förmåga att identifiera och sätta ord på kreativa och meningsfulla aktiviteter i förhållande till individen själv, andra människor och samhället - förmåga att observera och analysera processer kring människors lärande och aktivitetsutförande 4

5 - aktiv medverkan vid kursens obligatoriska moment - inlämnad skriftlig examinationsuppgift via GUL, godkänt uppfyllande av samtliga kriterier som beskrivs i bilaga 3. Skriftliga inlämningsuppgifter granskas via Urkund. KURSUTVÄRDERING Utvärdering är ett viktigt led såväl i den egna lärandeprocessen som för kvalitetsutveckling av utbildningsprogrammet. Kursen värderas genom kursvärderingsenkät via GUL. Muntlig utvärdering av kursen kommer att ske vid seminariet om examinationsuppgiften. En gång per kalenderår genomförs en kvalitetsutvecklingskonferens där kurser på varje nivå samt hela programmet utvärderas. Studentrepresentanter från respektive termin, lärare, yrkesverksamma arbetsterapeuter och ledning medverkar. Konferensen protokollförs och ligger till grund för förbättringar i programmet. KURSANSVAR Anna-Karin Olsson anna-karin.olsson@vgregion.se tel Examinationsansvarig Lisbet Claesson Medverkar gör också Anneli Lernestål och Susanne Gustavsson samt kliniskt verksamma arbetsterapeuter. STUDIEUPPGIFT 1 - Aktivitet, kreativitet och mening OBS! Föreläsning-obligatorisk Kursen introduceras med en föreläsning utifrån begreppen aktivitet, kreativitet och mening I föreläsningen ingår en film som belyser kursens begrepp. När du ser filmen är det viktigt att du är observant över dina egna tankar och känslor inför de livsöden som beskrivs. Som förberedelse till seminariet ska du läsa igenom kurslitteratur (se *-märkta referenser i litteraturlistan) samt tänka igenom och formulera frågor och reflektioner som du vill diskutera. Seminarium 1 Vid seminariet som sker i studiegrupperna diskuteras reflektioner och frågor som uppkommit utifrån filmen kopplat till litteraturen och egna erfarenheter kring kursens begrepp. Förslag på diskussionsfrågor: Vilket budskap har filmen/litteraturen för er som arbetsterapeuter? Påverkade filmen/litteraturen ert sätt att reflektera kring aktiviteters betydelse i olika livssammanhang? Diskutera reflektioner kring hållbar utveckling för både människor och miljö. Hur har filmen/litteraturen påverkat er syn på kreativitet och meningsfulla aktiviteter? Beskriv reflektioner kring litteratur du läst och filmens budskap. Vilka begrepp från litteraturen kan exemplifieras med avsnitt från filmen? 5

6 I studiegrupperna ska ni slutligen sammanfatta era diskussioner i punktform ca 1 A4-sida, ett dokument som sedan läggs upp på GUL i projektgrupp, helklass senast dagen efter seminariet. STUDIEUPPGIFT 2 Uppgiften innebär att du fördjupar dig i hur specifik kurslitteratur (se **-märkta referenser i litteraturlistan) beskriver om aktivitet, kreativitet och mening. Ta vara på de associationer, tankar, impulser och känslor du får när du läser. Sammanställ de reflektioner och hypoteser som du vill belysa och argumentera för vid seminariet för respektive referens (ca 1 A4-sida). Det ska finnas en tydlig koppling mellan dina reflektioner/hypoteser och litteraturen. Markera därför de textavsnitt i litteraturen som dina tankar är hämtade ifrån så att du på ett tydligt sätt kan guida övriga seminariedeltagarna till dessa. Dina reflektioner skall bidra till din egen och övriga seminariedeltagares fördjupning angående teoretiska aspekter av aktivitet, kreativitet och mening. Det är också betydelsefullt att koppla samman dessa reflektioner med egna empiriska exempel från din vardag och erfarenheter från tidigare VFU. Seminarium 2 Ett litteraturseminarium där ni utifrån individuella litteraturstudier samt den sammanställning var och en förberett, reflekterar tillsammans över aktivitet kreativitet och mening inom arbetsterapeutisk verksamhet. Seminariet är till för att bearbeta en del av kurslitteraturen. OBS! Ta med din skriftliga sammanställning samt de aktuella artiklarna till seminariet. STUDIEUPPGIFT 3 - Kreativa och meningsskapande aktiviteter som medel i arbetsterapeutiska processer Workshop I samarbete med yrkesverksamma arbetsterapeuter genomförs workshops ute i kliniska verksamheter för att studenten ska få möjlighet att uppleva aktiviteter som används i behandlingssituationer i en arbetsterapeutisk miljö. Studieuppgift 3 Integrera kursens litteratur med erfarenheter från Workshop Inom studiegruppen läser ni igenom den litteratur om kreativitet och mening som finns i studiehandledningen (framförallt ***-märkta referenser). Reflektera och diskutera de aspekter i litteraturen som kan integreras med upplevelser från workshopens olika aktiviteter Beskriv, värdera och granska kritiskt era erfarenheter. Dokumentera hur upplevelserna från aktiviteten kan belysas och förstås utifrån litteraturen. Använd gärna diskussionsverktygen på GUL för era diskussioner. Sammanfatta diskussionen om litteraturen och era egna erfarenheter till en presentation uppdelat utifrån aktiviteterna inför seminarium 3. Spara reflektioner om lärandet till seminarium 5. Seminarium 3 Seminariet är till för att väva samman erfarenheterna från Workshopen och kurslitteraturen för att ytterligare fördjupa kunskapen om kursens centrala begrepp. Vid seminariet presenteras och diskuteras aspekter från litteraturen som kan belysas med hjälp av egna upplevelser och erfarenheter från aktiviteterna. OBS! Ta med litteratur och gruppens diskussionsunderlag till seminariet 6

7 STUDIEUPPGIFT 4 Hur kan kreativa idéer, lösningar i omgivningen påverka en människa att ändra på sitt aktivitets utförandet Arbetsterapeutens arbete innebär att stödja människor till att förändra sitt aktivitetsmönster och utförande av aktiviteter etc. För att kunna motivera människor till förändring krävs en förståelse för persons inställning och motiv för förändring. Ett intressant experiment hur man lyckats nå en förändring kan du se på vars grundtanke är att genom att göra saker och ting lite mer lustfyllda så är det lättare att få människor att förändra sitt beteende och sitt aktivitetsutförande. Studieuppgiften introduceras med en inspirations stund och tid för diskussion i slutet av föreläsningen om kreativitet. Varje studiegrupp ska därefter planera och utföra ett experiment med syfte att: Skapa en ny aktivitetsupplevelse som kan vara hälsofrämjande för era medmänniskor inom eller i närheten av institutionens lokaler. Det finns möjlighet att använda utrymme och material i sal 3012, (kontakta kursansvarig för mer information). Experimentet ska sedan dokumenteras och presenteras vid seminarium 4. Presentationen bör ge en tydlig bild av bakgrund och planering av experimentet Använd kursens litteratur om aktivitet, kreativitet och mening i bakgrunden till er presentation Idéen bakom experimentet bör kunna kopplas till arbetsterapi och/eller aktivitetsvetenskapens resonemang. Presentationen bör också innehålla en beskrivning av aktivitetsupplevelsen och resultatet av ert experiment. Redogör dessutom för hur aktivitetsupplevelsen skulle kunna utvärderas, vilken typ av mätning skulle kunna göras före, under och efter aktivitetsupplevelsen. Seminarium 4 Studiegrupperna presenterar sitt experiment i form av en poster, föreläsning, film, bildspel eller på ett annat illustrativt sätt. Varje studiegrupp har ca 30 minuter för presentation samt diskussion. STUDIEUPPGIFT 5 - Lärande Föreläsning Studieuppgiften introduceras med en föreläsning och workshop om olika perspektiv på lärande och arbetsterapeutens ansvar för lärande i olika sammanhang. Studieuppgift 5 Studieuppgiften innebär att gruppen ska sätta in kunskap om lärande i ett praktiskt sammanhang. Respektive studiegrupp fördjupar sig i ett av nedanstående fyra teman. Genom gemensam reflektion utifrån litteraturstudier och erfarenheter, fördjupar sig gruppen i hur lärande kan ta sig uttryck utifrån det valda temat. Under fördjupningen bör gruppen föra diskussioner med fokus på vad som påverkar lärande i arbetsterapeutisk vardag, och utifrån vilka grunder arbetsterapeuten bör agera i olika sammanhang där lärande är i fokus. Som utgångspunkt för uppgiften används kurslitteratur och annan relevant litteratur utifrån gruppens tema. 7

8 De fyra temana, som fördelas mellan studiegrupperna är: 1. Arbetsterapeutens pedagogiska roll i behandlingssituationer - klienters lärande. 2. Instruktion/handledning i relation till närstående och vårdpersonal 3. Att bli handledd som student och att handleda studenter i framtida yrkesverksamhet 4. Livslångt lärande, utveckling av den egna professionella kunskapen Seminarium 5 Varje studiegrupp skall presentera resultatet av gruppens fördjupning genom att: Åskådliggöra temat i ett praktiskt sammanhang (rollspel eller liknande). Välj en konkret situation utifrån ert aktuella tema i ett arbetsterapeutiskt sammanhang. Redogör för hur temat relaterats till litteraturstudierna och egna erfarenheter genom PowerPoint eller overhead presentation. Beskriv också gruppens reflektioner under fördjupningen och hur det lett till lärande i gruppen. Presentationen skall genomföras i form av ett pedagogiskt seminarium. Varje studiegrupp har 30 minuter för sin presentation samt 15 minuter för dialog med och återkoppling från övriga seminariedeltagare där gruppen leder diskussionen utifrån åhörarnas frågor och reflektioner om det som presenterats. Sammanställ redovisningens centrala budskap i åhörarkopior med bifogad referenslista, som laddas upp på GUL innan seminarium 5. Bilaga 1 om pedagogik, didaktik och retorik kan vara vägledande i förberedelserna för arbetet. Efter respektive grupps redovisning ges feed-back till gruppen av seminarieledaren. STUDIEUPPGIFT 6 Det egna lärandet Förbered en presentation, som ska framföras under 10 minuter (se bilaga 1 om pedagogik, didaktik retorik), I presentationen ska du beskriva hur du ser på ditt eget lärande, din förmåga att förmedla och bidra till andras lärande samt om/hur detta har förändrats under kursen. Du har kontinuerligt under kursen dokumenterat i dagboken kring det egna lärandet samt fått återkoppling vid seminarier på framförande och diskussioner. Reflektera över det du skrivit och ställ det i relation till kurslitteraturen om lärande. Reflektera också över hur kursen förändrat eller påverkat innehållet i din egen professionella verktygslåda. Har några nya verktyg tillkommit? Workshop Genomförs i halvklass där var och en presenterar det egna lärandet i ett individuellt anförande på 10minuter, se studieuppgift 6. Återkoppling avseende framförande och innehåll ges av studiekamrater och seminarieledare. 8

9 EXAMINATIONSUPPGIFT - Individuell skriftlig hemtentamen Examinationsuppgiften omfattar en skriftlig dokumentation med utgångspunkt i dina dagboksanteckningar, utformad som en vetenskaplig rapport. Inlämning nr 1: Den första delen av examinationsuppgiften består av att vid seminariet på ett pedagogiskt sätt presentera din skriftliga examinationsuppgift. För att du ska få så mycket feedback som möjligt behöver dokumentet vara klart till stora delar. Tillsammans med en studiekamrat som läst ditt arbete diskutera ni med varandra och de övriga seminariedeltagarna. Ni har sammanlagt omkring 30 minuter till förfogande för varje arbete. Här ska tiden fördelas på presentation och diskussion. Dokumentet skickas till kursansvarig (se datum och tid i schemat) inför seminariet och kommer sedan distribueras till den studiekamrat som ska läsa in sig på arbetet inför seminariet. Skriv ner reflektioner och tips på hur arbetet kan uppnå kriterierna (se bilaga 3) för godkänt, ca en A4 sida. Seminariet sker i halvklass och det är obligatorisk närvaro. Inlämning nr 2: Den andra delen av examinationsuppgiften innebär att du tar tillvara erfarenheter från seminariet, förbättrar din examinationsuppgift och lämnar den till kursansvarig via GUL fur urkundsgranskning, se datum i schemat. I bilaga 3 finns de kriterier som examinationsuppgiften granskas utifrån i kortfattat format. Alla punkter måste vara uppfyllda för att hemtentamen ska bli godkänd. EXAMINATIONSUPPGIFTEN SKA INNEHÅLLA FÖLJANDE DELAR Ditt skriftliga dokument bör omfatta minst 5 och maximalt 6 sidor, förutom titelsida/sammanfattning (se bilaga 2) samt en referenslista. Typsnitt för arbetet ska vara Times New Roman 12 med undantag för huvudrubriker som kan skrivas med teckenstorlek 14, 1,5 radavstånd samt 2,5 cm marginal. Sträva efter att i så hög grad som möjligt använda ett välskrivet, vetenskapligt språk med yrkesspecifika termer. Titelsida/sammanfattning, se bilaga 2 BAKGRUND (ca 1 sida) I bakgrunden ska du välja ut och beskriva aspekter av kursens begrepp som är relevanta utifrån de aktiviteter du senare kommer att beskriva i resultatet. Som i en vetenskaplig rapport bör texten leda läsaren från det generella perspektivet till det mer specifika, undvik rubriker och att rada upp begrepp utan tydlig koppling till varandra. Avsluta bakgrunden med att kort argumentera för varför du valt just dessa aspekter och dessa aktiviteter. Syfte Att beskriva hur egna erfarenheter av aktivitetsutförandet av (benämn de aktiviteter du valt) kan integreras med och förstås utifrån arbetsterapeutisk litteratur och forskning 9

10 METOD (ca 1 sida) Datainsamling Beskriv Dagboken som metod för datainsamling, referera till litteratur om dagboksskrivande. Redogör för hur du har dokumenterat i din dagbok, när har du skrivit om aktiviteterna, i direkt samband med aktiviteten eller en gång om dagen, varannan dag, oregelbundet. Vad har styrt om du dokumenterat eller inte. Har du skrivit anteckningarna med papper och penna eller i datorn? Varför? Vad har det för betydelse för dej? Vilken struktur har anteckningarna haft kladd eller hela meningar, som ett brev. Databearbetning Beskriv också tillvägagångssätt i val av den aktivitet/de aktiviteter som kommer att presenteras i resultatet. Redogör och argumentera för processen mellan dagboksanteckningar till det färdiga resultatet, som kommer att presenteras i resultatet. RESULTAT (ca 2 sidor) Här ska du beskriva dina egna erfarenheter i relation till valda aktiviteter. Sätt ord på de aktiviteter som du valt att ta upp, samt reflektera över de iakttagelser och de erfarenheter du haft i samband med aktiviteterna och dagboksskrivandet. Beskriv om aktiviteterna haft någon påverkan på din kreativitet, känslan av mening och ditt lärande. Redogör för egna erfarenheter av meningsskapande genom aktivitet. Beskriv om du upptäckt ditt eget aktivitetsmönster samt dina tankar och känslor inför, i och efter valda aktiviteter. DISKUSSION (ca 2 sidor) Metoddiskussion Redogör för tankar och erfarenheter av att använda dagbok som ett sätt att beskriva och kartlägga aktivitetsutförande utifrån dina egna erfarenheter och som ett kommande arbetsterapeutiskt redskap. Beskriv fördelar och nackdelar. Resultatdiskussion Integrera dina egna erfarenheter, det du beskrivit i resultatet med litteratur från bakgrunden. Använd kurslitteratur samt sök en ny vetenskaplig artikel som är relevant utifrån dina valda aktiviteter som du beskrivit i resultatet. Använd den nya artikeln i din diskussion. Reflektera över hur dina valda aktiviteter används och påverkar människan i olika åldrar men också hur de påverkas sett utifrån ett etiskt, mångfalds- och jämlikhetsperspektiv. Hur kan du som kommande arbetsterapeut använda denna kunskap och erfarenhet i mötet med patienter och i rehabiliteringsprocesser? Beskriv erfarenheter och tankar kring dina valda aktiviteter arbetsterapeutens dubbla roller som lärare och lärande. Reflektera utifrån dina egna erfarenheter över tillämpning av kreativitet, mening och lärande i arbetsterapi och aktiviteters betydelse för upplevelse av hälsa och välbefinnande. Redogör också för tankar kring utförandet av valda aktiviteter i förhållande till hållbar utveckling. REFERENSLISTA Referenser i texten samt referenslista ska vara utformade enligt Vancouver-systemet. Läs mer om Vancouversystemet på följande länk: ATBVMVJjBGVeOABgUGRWYVI0VjUBOgBuB2AENQA3BDALaAFlBGcDZFc0UGMF YgNgBjJVMlBuUD8AZw==) Länk till hur tidskrifter ska förkortas: ftp://nlmpubs.nlm.nih.gov/online/journals/ljiweb.pdf 10

11 KURSLITTERATUR Backman J. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur; Aktivitet, Kreativitet och mening ***Christiansen C, Baum C, Bass-Haugen J (red). Occupational Therapy: Performance, Participation and Well-Being Thorofare: SLACK Incorporated; s Christiansen CH, Townsend EA. Introduction to occupation, the art and science of living. New Jersey: Pearson; s ***Creek. J. Occupational Therapy and mental health 4 th ed. Edinburgh:Churchill Livingstone; s ***Charmaz K. The self as habit: The reconstruction of self in chronic illness. Occup Ther J Res 2002;22 Suppl: **Cour K, Josephsson S, Luborski M. Creating connection to life during lifethreatening illnes: Creativ activitey experienced by elderly people and occupational therapists. Scand J Occup Ther; 2005; 12: ***Finlay L. The practice of Psychosocial Occupational Therapy. 3 th ed. Cheltenham: Nelson Thornes; s **Hammell KW. Dimensions of meaning in the occupations of daily life. Can J Occup Ther 2004; 71: *Hasselkus B.R. The meaning of everyday occupation. Thorofare: SLACK Incorporated; 2002.s 13-56, , (* gäller sid 13-56) Kielhofner G. Model of Human Occupation: Theory and application. 4 th ed. Baltimore:Williams and Wilkins; s 32-50, ***Persson D. Aspects of meaning in everyday occupations and its relationships to health-related factors. Avhandling; Lunds universitet: s *Persson D, Erlandsson L-K. Time to reevaluate the machine society postindustrial ethics from an occupational perspective. J Occup Scie; 2002; 9 (2): **Persson D, Erlandsson L-K, Eklund M, Iwarsson S. Value dimensions, meaning, and complexity in human occupation a tentative structure for analysis. Scand J Occup Ther; 2001; 8: **Schmid T Meaning of creativity within Occupational Therapy practice. Austr J Occup Ther 2004;51:80-8 Townsend E (ed.) Enabling occupation: An occupational therapy perspective. Ottawa s ***Wilcock A A. An Occupational Perspective of Health. 2 th ed. Thorefare: Slack Incorporated; s *förklaras i studiehandledningen, vid de olika studieuppgifterna. 11

12 Lärande Christiansen C, Baum C, Bass-Haugen J (red). Occupational Therapy: Performance, Participation and Well-Being Thorofare: SLACK Incorporated; s Dahlin-Ivanoff S, Klepp KI, Sjöstrand J. Development of a health education programme for elderly with age-related macular degeneration, a focus group study. Patient Educ Couns 1998;34:63-73 Duncan E. editor. Skills for practice in Occupational therapy. Edinburgh: Churchill Livingstone; kap5 (s 55-72), kap 11 (s ) samt kap 21 (s ). Frank G. The concept of adaptation as a foundation for occupational science. In: Zemke R, Clark F editors. Occupational science: The evolving discipline. Philadelphia: FA Davies Company; s Fraser SW, Greenhalgh T. Complexity science: coping with complexity: educating for capability. BMJ 2001; 323 (7316): Hagedorn R. Tools for practice in occupational therapy: a structured approach to core skills and processes. Edinburgh: Churchill Livingstone; s 66-67, Mosey A.C. Psychosocial components in occupational therapy. New York: Raven Press; 1986 s Säljö R. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm; Norstedts Akademiska Förlag; 2010 s 11-46, , Referenslitteratur Se separat lista 12

13 Bilaga 1 PEDAGOGIK - DIDAKTIK - RETORIK...är viktiga ämnen att hämta kunskap från för att t ex som föreläsare åskådliggöra ett ämne för andra. Arbetsterapeuten använder pedagogisk kunskap och ett pedagogiskt förhållningssätt i sitt behandlingsarbete. Som underlag vid planering av muntlig framställning kan nedanstående text vara vägledande. PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Samspelet mellan föreläsare, åhörare och undervisningsstoff har stor betydelse vid presentationer om de lärandes förståelse för ämnet skall förändras. Föreläsarens förmåga att övertyga, entusiasmera och använda levande eller slående exempel har stor betydelse. Att medvetet använda sig själv och sin person på detta sätt kan leda till djup förståelse hos den lärande. Läraren måste även anpassa sin presentation efter de lärandes behov och situation. DIDAKTIK Didaktikern sysslar med vad, hur och varför frågor. Förutom att ha ämneskunskap (vad) är undervisningsdimensionen (hur) viktig. Det är även av vikt att fundera över om ämnet är värt att veta något om (varför). För att budskap skall nå fram måste undervisare reflektera över hur ämnet skall hanteras; hur det skall göras vetbart. Det underlättar att veta något om åhörargruppens tidigare erfarenhet av eller uppfattning av ämnet. Ett sätt att bli medveten om vad det är som gör att människor lär, är att fråga åhörare vad i framställningen det var som gjorde att de lärde något. Föreläsare måste även vara medvetna om hur de använder sig själva/sin person och den icke-verbala kommunikationen. RETORIK Retorik är konsten att övertyga, eller vad man gör och åstadkommer med språket. Den viktigaste tekniken i retoriken är att åskådliggöra. Vanlig struktur vid framförande bygger på: säg vad du vill säga - säg det - säg vad du har sagt. Det bör även vara en lagom dos av ethos - logos - pathos på rätt ställe. Ethos/etik används i inledningen för att bygga upp förtroende och övertyga om att man är rätt person att tala i ämnet. Logos/förnuft används därefter för att bygga upp en saklig argumentation i ämnet. Pathos/känsla används i slutet då åhörarens känslor berörs i någon riktning genom att något talande exempel ges. Budskapet i framställningen behöver vara tydligt. Som föreläsare skall man varken över- eller underskatta åhörares förmåga att lyssna. För att tala till andra så att de lyssnar måste man hela tiden vara intressantare än lyssnarens egna tankar. 13

14 Bilaga 2 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi EXAMENATIONSUPPGIFT Hösten 2011 Aktivitet, kreativitet, mening och lärande, 9 hp Titel Författare Sammanfattning Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: Nyckelord 14

15 Bilaga 3 - Examinationsuppgiften bedöms enligt följande kriterier Bakgrund Litteraturgenomgång Metod Beskrivning av tillvägagångssätt Resultat Benämna sätta ord på aktiviteter och reflektioner kring dem Känna beskriva egen känsla inför, i och efter aktiviteter Diskussion Analysera, värdera och kritiskt granska tillvägagångssätt och resultat Integrera Sammanfatta och relatera görandet, kreativiteten, meningen och det eget lärande till teoretiska tankegångar Egna erfarenheter i relation till aktivitet, kreativitet, mening och lärande med utgångspunkt i aktivitetsutförande för människan i olika åldrar och livssammanhang Redogör också för tankar kring utförandet av valda aktiviteter i förhållande till hållbar utveckling. Fördjupad kunskap om arbetsterapi Fördjupning i ämnet arbetsterapi för att gagna arbetsterapeutiskt yrkesutövande och klienters rehabiliteringsprocess. Reflektera över arbetsterapeutiskt professionellt förhållningssätt och yrkesetiska aspekter Använda kunskap Reflektera utifrån erfarenheterna kring tillämpning av mening, kreativitet och lärande i arbetsterapi och aktiviteters upplevelse av hälsa och välbefinnande. Sök och referera till ny artikel. Presentation av arbetet Läsbarhet, formuleringar, noggrannhet Struktur, Logisk uppbyggnad av dokumentet, sidantal Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga Referenshantering Övergripande omdöme: Kommentarer 15