Sirenen. Snabb evakuering räddningen. nr Räddningsverkets tidning. Kolding: Södra Älvsborg Trött på trög svensk räddningstjänst.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sirenen. Snabb evakuering räddningen. nr 8 2004. Räddningsverkets tidning. Kolding: Södra Älvsborg Trött på trög svensk räddningstjänst."

Transkript

1 Sirenen Räddningsverkets tidning nr Kolding: Snabb evakuering räddningen sidan 10 Södra Älvsborg Trött på trög svensk räddningstjänst sidan 4

2 2 Inledaren Sirenen Nr Mot bättre balans inom räddningstjänsten Lagen om skydd mot olyckor har varit gällande sedan 1 januari i år. Ska jag döma av de reaktioner som jag själv mött eller som medarbetarna kommit i kontakt med, har införandet av lagen genomförts utan några påtagliga komplikationer. Det är bra att arbetet skapat engagemang hos både tjänstemän och politiker. Det är naturligtvis ännu för tidigt att bedöma om den minskade detaljregleringen har lett till en effektivare verksamhet där kommunerna kunnat anpassa och utveckla sin förebyggande verksamhet och räddningstjänst efter de lokala förhållandena. Enskilda och kommuner har haft året på sig att förbereda vissa bestämmelser, som träder i kraft den 1 januari Det gäller ägare av byggnader och andra anläggningar, som ska lämna en skriftlig redogörelse över brandskyddet. Men det rör också kommunerna som ska ha beslutat om handlingsprogram, dels för förebyggande verksamhet, dels för räddningstjänst. Många hinner inte till årsskiftet Det är i dessa handlingsprogram som kommunerna ska ange målen för säkerheten och hur målen ska uppnås. Hur är den förebyggande verksamheten ordnad och planerad? Hur har kommunen tänkt möta de risker som finns, vilken är den egna förmågan och hur ska resurser kunna skaffas om de egna inte räcker till? I början av december hade länsstyrelserna fått in ett drygt hundratal handlingsprogram för samråd före beslut av respektive fullmäktige. Några kommuner har bestämt sig för ett handlingsprogram för vardera verksamheten, men de flesta har kommit fram till att ett gemensamt program är att föredra. Innehåll Vi kan redan nu konstatera att många kommuner inte klarar att leva upp till riksdagens krav att besluta om handlingsprogram före årsskiftet. Ännu sämre verkar det vara med brandskyddsredogörelserna. Skydd mot mer än bränder Det är intressant att konstatera att många kommuner anammat lagens intentioner att verka för skyddet också mot andra olyckor än bränder. Många kommuner tycks inte ha tvekat inför uppgiften att ta initiativet till att samordna all olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet inom kommunen. Tanken på en samsyn om trygghet och säkerhet för kommuninvånarna kan bli en realitet. Jag har också fått intrycket att den kommunala räddningstjänsten klivit fram och förklarat sig beredd att bli motor i det kommunala säkerhetsarbetet. Bättre balans Vi har ännu inte gjort någon sammanställning och analys av handlingsprogrammen, men förhoppningsvis är den nya lagen efter ett knappt år på väg att skapa en bättre balans mellan förebyggande och operativ verksamhet. För räddningstjänstförvaltningarna innebär förändringarna behov av en bredare grundkompetens liksom spetskompetens inom vissa områden. Den nya tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor är viktig i det perspektivet. Vid halvårsskiftet nästa år står de första 170 eleverna till arbetsmarknadens förfogande för arbete med skydd mot olyckor. I förarbetena till lagen understryks vikten av en effektiv tillsyn: kommunerna ska utöva tillsyn över enskilda, länsstyrelserna över kommunerna med Räddningsverket som centralt ansvarig för tillsynen. Länsstyrelsernas kompetens stärkt Vid flera tillfällen under året har våra medarbetare träffat företrädare för länsstyrelserna för att i bästa samförstånd stärka länsstyrelsernas förmåga att både ge råd och utöva tillsyn. Jag vågar påstå att länsstyrelsernas kompetens på dessa områden avsevärt ökat under året. Vi ser vi fram mot ett nytt verksamhetsår där Räddningsverket getts ännu bättre förutsättningar att på central nivå driva säkerhetsfrågorna. Vi har fått ansvaret att samordna barnsäkerhetsarbetet. Regeringen har gett klartecken till att öka resurserna vid Centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO, för att kommuner och andra ska få värdefulla underlag för säkerhetsarbetet. Vi har ansvaret att fördela 37 miljoner kronor till frivilligorganisationer och andra för ett brett samhällsinriktat säkerhetsarbete. Vi går mot ett säkrare samhälle. Tack för 2004 och ett gott nytt 2005! Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Nyheter Trött på konservativ räddningstjänst 4 Halvering av antalet dödsbränder 5 Många kommuner bryter mot lagen 6 Dokumenterar brandskyddet föredömligt 6 Explosionsrisk vid tankbilsolycka 8 Tjänar minuter med mindre enhet 9 Fyrverkeribranden i Kolding December den brandfarliga månaden 12 Räddningsvärnet en viktig resurs 13 Tema Boendesprinkler Sprinkler självklarhet i Scottsdale 14 Privat räddningstjänst blir kommunal 15 Satsa på skydd för utsatta grupper 16 Ofta skillnaden mellan liv och död 17 Satsning på sprinkler efter storbrand 18 Försäkringsbolagen nöjer sig med regelverket 19 Utbildning/Rosersberg Gradin en av kuggarna för säkrare samhälle 20 När krisen kom till Uppsala 22 Räddningsdykare en avancerad roll 23 Brandmän handledare för Lia-elever 24 Barnsäkerhet: Glöm inte fråga barnen 25 Fyskonferensen Efterlängtat stöd för fystest 26 Pension vid 58 år bör avvecklas 27 Erfarenheter Var femte buss en brandfara 28 Öva med inomhusbrandposter 29 Sirenens räddningsskola Räddningstjänsten och miljöbalken Ordet fritt Dags att skapa en värdegrund 33 Gör räddningshelikopterna civila 34 Kunskapsnivån vid tankbilsolyckor för låg 35 Näst sista Nytt om namn, kolumn 39 Omslagsbilden Foto: UFFE KONGSTED/PRESSENS BILD Räddningstjänsten trodde först det var en containerbrand. Det var värre än så. Branden i fyrverkerifabriken i Kolding krävde en brandmans liv, sju skadades.

3 Debatt Sirenen Nr Vart är vi egentligen på väg? Foto: PER WESTERGÅRD På väg, men vart? Ledningen för Brandmännens Riksförbund är oroad över utvecklingen inom svensk räddningstjänst, särskilt neddragningarna av deltidsstyrkor. V art är svensk räddningstjänst på väg? Diskussionen borde inte handla om var vi befinner oss utan vart vi är på väg. Ett problem är att vi aktörer och intressenter i svensk räddningstjänst inte pratar med varandra. Vi bara turas om att prata. Om du inte vet vart du ska är risken stor att du hamnar någon annanstans. Svensk räddningstjänst tycks på väg att omstrukturera/omorganisera och lägga ner sig själv i en otrolig hastighet utan att se målen, det vill säga vart ska du. Så blir det om inget görs nu, ja egentligen nyss för vi tror att vi inte ens är enade om var vi är. Eller som seriefigurerna Kalle och Hobbe säger: Hobbe: Vet du vad du ska skriva nu? Kalle: Nej, jag väntar på inspiration. Att skapa är inte som att vrida på en kran. Man måste vara i stämning. Hobbe: Vadå för stämning? Kalle: Panik i sista minuten Gemensamt upprop. Greger Sundgren, Peter Bergh och Kenneth Carlsson är kritiska till utvecklingen inom räddningstjänsten. Trötta på att ro ensamma Vi inom Brandmännens Riksförbund (BRF) känner Kalles stämning och en djup oro för utarmningen av skyddet av Sveriges medborgare till förmån för kommunalt självstyre och dess ekonomi. Wilhelm Moberg uttryckte detta med; När politiker säger att vi sitter i samma båt så ta dej i akt! Det betyder att det är du som ska ro. Vi i BRF börjar bli trötta på att ro ensamma och vädjar nu efter fler roddare. Vad säger verket? Tyvärr kan vi konstatera att i den nya lagstiftningen läses i stort bara att det kommunala självstyret skall gälla. Sedan tror, snart vet, kommunerna att det är fritt fram. Snart vet beroende på att tiger man så samtycker man och i sanning; Vad säger egentligen Räddningsverket och har någon hört någonting om detta från vår tillsynsmyndighet mer än politiskt korrekta uttalanden och skrivelser i politisk ton? Dagligen kommer det rapporter utifrån landet om nedläggningar och neddragningar inom befintliga organisationer. Detta gäller både deltidsoch heltidskårer. Är du som skattebetalare beredd att betala priset för ett sämre skydd med förhöjda försäkringspremier, minskad etablering av industriell och kommunal verksamhet, långa väntetider innan hjälp anländer, om den nu anländer, med mera? Amatörmässigt Naturligtvis måste man pröva de ekonomiska förutsättningarna för all verksamhet, men oftast är de utredningar som ska ligga till grund för beslutet för gamla, för slentrianmässigt, alternativt amatörmässigt, gjorda om de överhuvudtaget finns. Vidare saknas nästan alltid mål för verksamheten och konsekvensanalysen över vad man egentligen beslutar om. Vår ståndpunkt är dessutom att alla i verksamheten ska vara föremål för utredning och inte bara deltidsbrandmannen, som vi ser som den mest utsatta gruppen. Känner våra beslutande politiker till dessa förhållanden? Svaret är nej och dubbelt nej. Men de beslutar ändå. Vad gör länsstyrelsen och Räddningsverket? Och förstår räddningschefen, som är ytterst ansvarig, sina roller och sitt ansvar? Svaret är nej och tredubbelt nej. Mindre enheter? Vi som organiserar flertalet inom svensk räddningstjänst ser i stället för nedläggning och minskning av resurser många möjligheter att utveckla verksamheten. Ska vi ha kvar våra oftast pompösa huvudbrandstationer i de större städerna eller borde vi bygga mindre enheter på flera platser utrustade med mindre antal fordon, olika fordon och mindre antal personal? Vid larm gäller flerstationslarm, vilket bör vara en självklarhet då ingen säger sig ovillig till dagens modeord samverkan/flexibilitet, åtminstone tills det bara blir ett höjdfordon i stället för två på min station. Ska vi ha utryckningsstyrkor som arbetar heltid? Naturligtvis måste vi i storstäderna ha personal på heltid, men i mindre samhällen och kommuner kan det finnas andra och på många sätt bättre alternativ. Exempelvis heltid dagtid, deltid natt och i flera varianter. Ska vi ha utryckningsstyrkor med deltidsanställd personal i beredskap? Tveksamt om man ser på den av andra än vi inslagna vägen. Trots att detta är det fördelaktigaste alternativet kostnadsmässigt, det vill säga det i särklass billigaste. Vi i BRF hävdar naturligtvis att det enda rätta är att deltiden måste få vara kvar. Vad kan vi då göra för att visa vägen och för att slippa som seriefigurerna Kalle och Hobbe hamna i sista-minuten-panik när Sveriges invånare faktiskt förtjänar ett fullgott skydd mot olyckor? Svaret är fler roddare och mod att synas i debatten. Mod är inte att aldrig vara rädd, mod är att göra saker ändå, ni aktörer inom svensk räddningstjänst. Brandmännens Riksförbund Greger Sundgren (ordf) Peter Bergh (1:e vice ordf) Kenneth Carlsson (2:e vice ordf) Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd: Cirka tecken (inklusive mellanslag). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. e-post:

4 4 Nyheter Sirenen Nr Södra Älvsborg söker utveckling utomlands Trött på konservativ räddningstjänst Södra Älvsborg har tröttnat på tröga svenska räddningstjänster. För att utveckla brandsläckningen tänker man vända sig utomlands. Utvecklingsbenägenheten i Sverige är så förbannat långsam, säger räddningschefen Kjell Wahlbeck. Södra Älvsborg har i många år arbetat med att utveckla teknik och metoder för brandsläckning och livräddning inomhus. Det vill man fortsätta med. Därför kommer räddningstjänsten att vända sig till likasinnade i Birmingham, Prag, Oslo och städer i Tyskland. Vi upplever där ett helt annat engagemang i frågorna än bland svenska räddningstjänster. Vi ser det just nu som intressantare att utveckla internationella samarbeten än att leta motsvarande utmaningar i Sverige, säger Kjell Wahlbeck. Är den svenska branschen konservativ? Ja, utveckling ifrågasätts påfallande ofta. Jag ska inte säga att alla i Sverige är defensiva. Men alldeles för många är det, även Räddningsverkets skolor. Vi i Södra Älvsborg gör inte allt rätt, ibland går vi på minor. Men det är en del i utvecklingen att våga förändra och prova nytt. Vilka är undantagen i Sverige? Framförallt mindre räddningstjänster, ofta där det är inblandning av deltidspersonal. Där verkar man vara mer progressiva och villiga att pröva nyheter. Började med övertryck Södra Älvsborgs arbete med att utveckla teknik och metoder började med tester av övertrycksventilation, det har fortsatt med skärsläckaren. Mycket av arbetet har skett i samarbete med och stöd av Räddningsverket och SP (Statens provningsoch forskningsinstitut) i Borås. Vi är en tämligen liten kår som börjat borra i säkrare och effektivare insatsmetoder. Vårt arbete har varit beroende av projektstöd från Räddningsverket. Genom åren har utbildningsanläggningen vid Guttasjön utanför Borås besökts av många Kjell Wahlbeck räddningstjänster, inte minst från andra länder. Och det är förstås på så vis idén om ett internationellt samarbete väckts. Inriktningen ligger på brandsläckning inomhus. Vilka metoder och tekniker är det som ni främst tänker på? Det handlar egentligen om att utveckla användningen av taktisk brandventilation och olika metoder att snabbt och effektivt lokalisera och bryta brandförlopp, exempelvis med hjälp av IR-teknik, skärsläckare eller annan teknik. Kjell Wahlbeck konstaterar att det de senaste åren i mycket handlat om skadeförebyggande åtgärder och att det är bra. Men han påpekar att man inte får glömma att det finns mycket att göra när det gäller metoder för operativa insatser. För att möta framtiden behöver vi utveckla koncept för insatser med mindre och flexibla enheter, samt säkrare och arbetsbesparande släckmetoder för personalen. Nätverk med likasinnade Wahlbeck ser ökade kontakter i Europa som möjligheter för utveckling, inspiration och för att skapa nätverk med likasinnade. Självmord kostar samhället miljarder Siktar ni in er på att starta EU-projekt? Vi har erbjudits att påbörja ett EU-projekt, men beroende på omfattningen av ett sånt engagemang har vi tillsvidare avböjt. EU ger stora möjligheter och vi i Sverige är dåliga på att nyttja det. Men först vill vi undersöka intresset för samarbete bland likasinnade räddningstjänster i Europa för att hitta gemensamma utvecklingsbehov. Kunskaper och erfarenheter är stora på många håll. Att utnyttja EU i ett konkret samarbete med finansiering är naturligt först därefter. PER LARSSON Närmare personer tog sitt eget liv personer vårdades på sjukhus för självmordsförsök. Samhällets kostnad för detta beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. I en färsk rapport från Räddningsverket har samhällets kostnader för självmord och självmordsförsök beräknats. Statistik och penningvärde är från År 2000 beräknades en miljon människor i världen begå självmord, enligt världshälsoorganisationen WHO. Det motsvarar 16 självmord per invånare. Närmare självmord i Sverige (2001) motsvarar 13,3 per invånare. Siffran var vid sidan av år 2000 det lägsta värdet under perioden självmordsförsök motsvarar 78,4 per invånare, och sex självmordsförsök per självmord. Det är dessa siffror som ligger till grund för beräkningarna av samhällets kostnader. Kostnaderna delas in i indirekta och direkta kostnader. Direkta kostnader kan hänföras direkt till skadan. Det är sjukvård, läkemdel, rehabilitering, sociala insatser med mera. Indirekta kostnader är konsekvenser i ett senare skede. Dominerande är produktionsbortfall, eftersom de flesta drabbade är i arbetsför ålder. Produktionsbortfall står för 84 procent av de totala kostnaderna. Av de direkta kostnaderna är det medicinska insatser som dominerar. 0,2 procent av BNP Den exakta summan i beräkningen är miljoner kronor, därav kostar självmorden miljoner och självmordsförsöken miljoner. Totalsumman motsvarar 0,2 procent av Sveriges BNP De direkta kostnaderna för självmord beräknas till 42 miljoner, de indirekta kostnaderna till 2,1 miljarder. Kostnaden per självmord blir närmare 1,8 miljoner kronor. De direkta kostnaderna för självmordsförsök beräknas till 819 miljoner, de indirekta kostnaderna till 2,5 miljarder. Kostnaden per självmordsförsök blir närmare kronor. Humanvärde Det så kallade humanvärdet ingår inte i beräkningen av totalkostnaden. Humanvärdet handlar om att varje liv räknas som ett kapital och att man i samhället sparar mänskligt kapital genom att rädda liv eller hindra skada. Humanvärdet speglar även nedsatt livskvalité som dödsfall eller skada leder till för drabbade eller anhöriga. Det konstateras att värdet bör ingå i utvärderingar av skadeförebyggande åtgärder och nyttan av dessa. I rapporten har gjorts en värdering av att förebygga självmord och självmordsförsök. Ett liv har värderats enligt Vägverkets beräkningar när det gäller trafikolyckor, det har adderats till kostnaden för självmord eller självmordsförsök. Med de beräkningarna skulle åtgärder som leder till ett räddat liv kunna vara upp till 18,7 miljoner kronor för att vara samhällsekonomiskt lönsam. Notabelt är att självmordsstatistiken har mörkertal. 400 personer dör varje år i händelser där det är osäkert om det handlar om självmord eller olyckor. Region Skånes hälso- och sjukdomsprogram för psykisk ohälsa uppskattar att cirka 75 procent av dessa fall är självmord. De är inte inräknade i statistiken i rapporten.

5 Sirenen Nr Nyheter 5 Halvering av döda i bränder Foto: BILDBYRÅN Södra Älvsborg är trött på rädslan för att prova andra metoder än de traditionella inom svensk räddningstjänst. Därför söker man samarbete utomlands. Foto: MARTIN SJÖHOLM Sjukvårdsstyrkan provar skyddsutrustning i Björröd. Ulf Karlsson hjälper Eva Ringvall och Maria Eriksson att hitta passande utrustning. Första sjukvårdsstyrkan Räddningsverket sänder för första gången en sjukvårdsstyrka till katastrofområde. En läkare och sex sjuksköterskor ska arbeta i Darfur-området i Sudan under tre månader. Det är på uppdrag av WHO, Världshälsoorganisationen, som Sverige skickar sjukvårdsstyrka. Den ska serva omkring personer tillhörande FN och frivilliga organisationer. Styrkan ska stå för den dagliga sjukvården samt akutsjukvård, säger Monica Andersson, Räddningsverkets projektledare. Möjligheten finns att insatsen förlängs till ett halvår. Den här typen av insats är ny för Sverige. FN fick upp ögonen för vår sjukvårdskapacitet när deras huvudkontor sprängdes i Bagdad för snart två år sedan och svensk personal plötsligt fick agera sjukvårdare. Efter det har förfrågningar kommit in, vi ser det här som ett pilotprojekt, säger Andersson. Räddningsverket skickar också två ambulanser. Styrkan har fått utbildning i att köra ambulanserna, sambandsträning, GPS och tropikmedicin. Den kommer även att ha tillgång till ambulanshelikopter. För närvarande gäller säkerhetsläge tre på FN:s femgradiga säkerhetsskala. Styrkan har skyddsutrustning och får särskild utbildning i personligt skydd. Sida finansierar insatsen med 4,5 miljoner kronor. I många år har antalet döda i bränder klart legat över 100, de tre senaste åren i snitt blir ett rekordår i positiv bemärkelse, färre döda än någonsin. Vi är på väg mot en halvering jämfört med de tre senaste åren, säger Räddningsverkets Ulf Erlandsson. Erlandsson är ansvarig för uppföljningen av dödsbränder. Tidigare har han aktat sig för att tala om ett trendbrott, men säger nu: Ett år är förvisso en kort tid, men minskningen under andra halvåret är ännu större än första halvåret, så visst är det ett trendbrott. Erlandsson ser två huvudorsaker till minskningen: De ökade kraven på och information om vikten av brandvarnare har slagit igenom på bred front. Dessutom har kommuner och landsting satsat rejält på brandskyddsutbildning av personal i äldrevården. I år har vi hittills bara haft två omkomna i servicehus och sjukhem. Han tror att uppmärksamheten och domarna kring branden i S:t Sigfrids-kliniken har satt fart på beslutsfattarna. Ansvarsfrågan kom mycket tydligt i fokus och har bidragit till att brandutbildningen av vårdpersonal har ökat. December återstår Innan det är dags att summera året återstår den månad som nästan alltid ligger högst i dödsbrandstatistiken. Snittsiffran för december de senaste fem åren är 15 döda. Även om den skulle bli lika hög i år får vi en slutsiffra på 72 brandoffer, alla tiders lägstanotering. Håller nedgången från årets första elva månader i sig i december hamnar vi på cirka 65 döda under hela året. I statistiken över årets första elva månader ingår tio omkomna i olyckor med fyrverkerier (2), explosioner (3), gräsbränder (2) och bilbränder (5). Några av bilbränderna är konstaterade självmord. Minst 22 dödsbränder har samband med rökning, oftast tappade cigaretter. Det är en nedgång jämfört med tidigare år och de siffrorna kan bli betydligt bättre när vi i Sverige förhoppningsvis får en lag om de självslocknande cigaretter som Sirenen berättade om i förra numret, säger Ulf Erlandsson. 38 av de 57 personer som dog i bränder årets elva första månader var män, 19 kvinnor. Fem av Vikten av brandvarnare har slagit igenom på bred front de omkomna var 24 år eller yngre, 19 var 65 år eller äldre. Malmö ligger före Storstadsregionerna Stockholm och Göteborg är inte längre överrepresenterade i dödsbrandstatistiken. Storstockholm har hittills i år haft sju dödsbränder, Göteborg fyra. I Malmö, som var den kommun i landet som i slutet av 1990-talet gick i spetsen för krav på brandvarnare, finns enbart en dödsbrand registrerad fram till och med november. Det är en glädjande låg siffra som håller i sig även från tidigare år och som visar att konkreta satsningar ger resultat, säger Ulf Erlandsson. I 23 av dödsbränderna är det klarlagt att brandvarnare saknades. I ytterligare fyra dödsbränder fanns brandvarnare, men inget fungerande batteri. 18 av de som hittills omkommit under året befann sig i villa, 15 i flerfamiljshus, tre i radhus och två på hotell. STIG DAHLÉN Döda i bränder Januari Februari Mars April Maj Juni första halvåret Juli Augusti September Oktober November December ? Andra halvåret * Totalt * * Siffrorna för 2004 är preliminära eftersom uppgift i december saknas.

6 6 Nyheter Sirenen Nr Handlingsprogram 41 procent av kommunerna Från årsskiftet ska det enligt lag finnas både handlingsprogram och brandskyddsredogörelser. Men lagen kommer att brytas på många håll. Det visar en enkätundersökning som Sirenen har gjort. Lagen om skydd mot olyckor gäller med full kraft för handlingsprogram och brandskyddsredogörelser från 1 januari. Men 41 procent av landets kommuner kommer inte att ha upprättat handlingsprogram. De flesta ägare som ska lämna in brandskyddsredogörelser kommer inte att göra det. Jag kan inte tycka annat än att det är dåligt att 41 procent av kommunerna inte kommer att ha handlingsprogram, säger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck. 52 procent har hunnit 75 procent av landets kommuner svarade på Sirenens enkät och resultatet torde därför vara tämligen tillförlitligt. På frågan om kommunen antagit handlingsprogram eller kommer att göra det innan årsskiftet svarade 52 procent ja, 41 procent nej och 7 procent att de eventuellt hinner. De 218 kommunerna som svarade på enkäten hade 7 december bara fått in 6,5 procent av de brandskyddsredogörelser man räknade med ska in, i siffror av Ivar Rönnbäck konstaterar att Räddningsverket inte kan ha annan uppfattning än att kommuner och ägare som ska lämna brandskyddsredogörelse ska följa riksdagens beslut. Och vi räknar med att efter årsskiftet få redovisa till regeringen hur läget är. I remissrundorna inför den nya lagen föreslog Räddningsverket först att kommunerna skulle få två år på sig att anta handlingsprogram, i ett andra skede åtminstone ett och ett halvt år. Men förslagen vann inte gehör. Så jag kan ha viss förståelse för att man ansett att det varit ont om tid, säger Rönnbäck. Gjorts för lite Det är tänkbart att en hel del brandskyddsredogörelser rasar in i sista stund. Men tveklöst kommer många att saknas när vi ringer in det nya året. Lärde brandsäkerhet på Cypern och i Gambia Håkan testar att allt fungerar Imponerande dokumentation av brandskyddet tycker räddningstjänsten. Inget märkvärdigt tycker vaktmästaren och brandskyddsansvarige Håkan Persson. Jag vill kunna sova gott om natten, säger han. Håkan Persson anställdes förra hösten som vaktmästare för två hotell i Karlstad. Han började omedelbart organisera brandskyddet. Jag har aldrig tidigare sett så bra uppföljning, säger Claes- Henrik Silfver, brandmästare vid räddningstjänsten. Insikt om brandsäkerhet fick Håkan Persson på Cypern och utvecklade sen sin egen modell under 26 år i Gambia. Han gjorde FN-tjänst som elektriker på Cypern 1977 och ingick i brandstyrkan. Läromästare var en engelsk brandingenjör. Vi skulle testa brandsprutan och konstaterade att motorn gick. Det godtog inte befälet, han ville veta om pumpen var okej. Det var den inte. Styrkan lagade pumpen och gav brandingenjören besked. Men det blev bakläxa igen, eftersom slangarna inte testats. Man får inte invaggas i falsk säkerhet av en brandsyn De hade torkat och small sönder när vi testade dem. Då började jag fatta att man måste kontrollera saker rejält. Byggde säkerhet i Gambia Det tog Håkan med sig när han flyttade till Gambia för att jobba på ett hotell. Han skulle prova på att jobba utomlands, fann kärleken och blev kvar i 26 år. Håkan Persson hann jobba på sju hotell, i byggbranschen, på räkodling och hela tiden med säkerhetsperspektiv. På första jobbet såg jag en mängd brandfaror. Hotellet hade grästak, alla undertak var byggda i varandra. Elektriker Persson var då 24 år. Håkan plockade ner gräs från taket och proveldade. Han hittade ruttna brandslangar och dåliga brandsläckare och bad lokale brandchefen om hjälp att utforma brandskyddet. Arbetet utvecklades från den ena arbetsplatsen till den andra. Håkan ville ha koll och gick igenom hur alla larm var kopplade, han övade arbetsplatsernas brandstyrkor. Vid ett tillfälle märkte han att det låg förtryckta lappar om brandskyddet för kommande år som redan var undertecknade. Jag började testa grejerna och det visade sig att sju av tio brandsläckare inte fungerade. Erfarenheter har blivit goda rutiner. Och de tog Håkan med sig när familjen flyttade till Sverige för att döttrarna skulle få chans till bättre utbildning. På nya jobbet i Karlstad började Håkan bläddra i papper och hittade kontroller av brandlarm och sprinkler, rapporter från räddningstjänstens brandsyn, men inget som företaget själv utförde, inga protokoll i egna checklistor. Det finns nu. Brandsläckare, dörrstängare, dörröppnare, belysning till utrymningsskyltar, larmknappar, trycket i sprinkler system, vattenposter, med mera, testas varje månad. Var sjätte månad testas rökluckor, nödbelysning, utgående elspänning. Det finns checklistor för allt, allt prickas av. Kontroll ingen garanti Man får inte invaggas i falsk säkerhet av en brandsyn. Jag kollade våra brandsläckare 3 november och allt var okej. En vecka senare kom brandserviceföretaget för kontroll, då var två sigill borta. Förmodligen hade någon gäst på hotellet varit och pillat på släckarna. Det bevisar bara att även om man gör egen kontroll så är det ingen garanti. I det sammanhanget är städpersonalen väldigt viktig på hotell. De är inne i alla rum varje dag och kan upptäcka brister. Receptionen är oerhört viktig om det skulle börja brinna, för att få ut folk, stänga av hissar med mera. Men det gäller att alla är medvetna. Avdel-

7 Sirenen Nr Nyheter 7 Sirenens enkät följer inte lagen Har kommunen antagit handlingsprogram eller kommer att göra det innan årsskiftet? Ja 52 procent Eventuellt 7 procent Nej 41 procent Det är möjligt att det lagts för lite tid på att marknadsföra lagens krav. Och det hänger inte bara på kommunerna, utan även på näringslivets intresseorganisationer med flera. Sammantaget tycks det ha gjorts för lite, säger Ivar Rönnbäck. Hur många brandskyddsredogörelser som ska in är det ingen som vet. Vissa kommuner har till Sirenen redovisat exakt antal, andra gjort ganska breda uppskattningar. I april svarade hälften av kommunerna att de hade informerat om att brandskyddsredogörelser är på gång, resten att de hade för avsikt att göra det. Det är rimligt att kommunerna gjort en inventering så att de vet vilka som omfattas av bestämmelserna, säger Jan- Erik Gustavsson på Räddningsverkets tillsynsenhet. Processen tar tid Drygt brandskyddsredogörelser har uppskattats i svaren till Sirenen. Räknar vi om summan till 100 procent av landets kommuner så blir det drygt redogörelser. Som jämförelse gjordes 2003 drygt brandsyner i landet. I Leksand räknar räddningschefen Krister Ejeros att fullmäktige ska anta ett handlingsprogram i december, men att första versionen kommer att sakna en hel del. Processen med politiker och tjänstemän tar tid, och det är något vi får ta hänsyn till. Allt processarbete kommer inte att hinnas med i år, kommunala riskanalysen och politikernas riskvärderingar kommer att kräva fortsatt hårt arbete, säger han. PER LARSSON Hur många brandskyddsredogörelser har ni fått in,och hur många räknar ni med ska in? 218 kommuner hade 7 december fått in brandskyddsredogörelser. Det uppskattades att redogörelser ska lämnas in. Det innebär att 6,5 procent av redogörelserna var inlämnade. Enkäten skickades till landets samtliga räddningstjänster. 137 av 215 svarade. De 137 som svarat representerar 218 kommuner (runt 100 kommuner finns i räddningstjänstförbund). Det innebär att 75 procent av landets kommuner svarat. Brandskyddsredogörelser Företagen gör så gott de kan Foto: PER LARSSON På Cypern lärde Håkan Persson vad brandsäkerhet innebär. Han utövade lärdomen under 26 år i Gambia. Nu är han ansvarig för brandskyddet på två hotell i Karlstad, och räddningstjänsten är imponerad av det helhetsgrepp han tagit. ningscheferna måste göra all ny personal säkerhetsmedveten. Förklaring till det mesta Och för Håkan Persson är det viktigt att gå till botten med osäkerheter. När en detektor nära glastaket började tjuta tidigt på morgonen undrade Håkan varför. Det hände i april, och sedan även i höst. Han konstaterade att tidpunkten var gemensam faktor för larmet och kunde lista ut att morgonsolen vid dessa dagar stod i ett visst läge som gjorde att larmet utlöstes. Det finns förklaringar till det mesta. Hur mycket jobbar du med brandskyddet? Det tog tid att ta fram uppgifter om var saker fanns och att bygga upp rutiner. Men nu tar det inte mycket tid. PER LARSSON Från beslut till praktisk verklighet. För räddningstjänsterna är det en intensiv period att anpassa verksamheten till nya lagen. Vi upplever att vi var tidigt ute, men det är ändå kort om tid, säger Lars Wendel, brandmästare i Karlstad. Lagen om skydd mot olyckor poängterar den enskildes ansvar. Jobbet att göra den enskilde medveten om det tycks i de flesta fall ligga på räddningstjänsten. Det var från början svårt att pedagogiskt nå ut med den enskildes ansvar. Många har pratat om att köpa tjänster av konsulter, och det är ju inte riktigt vad det handlar om. Men i dag är det få företagare eller ägare som inte snappat budskapet, säger Lars Wendel. Karlstadsregionens räddningstjänst har genomfört utbildning i systematiskt brandskyddsarbete sedan 2003 och sedan i somras satsat hårt på marknadsföringen av vad lagen innebär för den enskilde. Välbesökta frukostar I arbetet har ingått kampanjer, brev till ägare av brandsyneobjekt, annonser i tidningar och radio, presskonferenser och inte minst frukostmöten som lockat 400 objektsägare eller nyttjare. Vi i räddningstjänsterna har förvisso vetat länge att det ska lämnas brandskyddsredogörelser, men vi kunde inte göra något förrän vi visste exakt hur lagen var formulerad. Och utifrån en tråkig lagtext skulle vi sen producera information som får budskapet att nå ut. Det har varit kort om tid. Brandskyddsredogörelserna dimper nu så sakta in. Jag upplever att företag och ägare gör så gott de kan. Och det är viktigt att de bemöts positivt av oss. Sen kommer vi säkert att få jaga vissa med blåslampa ändå. Lars Wendel försöker få företagen att koppla de nya kraven till det systematiska miljöskyddsarbete som de redan utför. Kan de omvandla det till systematiskt brandskyddsarbete, då har de hjälp. Skiftande kunskap Brandmästare Claes-Henrik Silfver utför inspektioner och är en av dem som möter företagare ofta. Kunskapen om vad som väntar är väldigt skiftande, konstaterar han. Det enklaste är att sätta sig ner och ställa frågor. Fråga om personalen har kompetens i brandskydd och hur den upprätthålls? Vet alla hur de använder en brandsläckare, vad de gör om larmet går? Det blir mer konkret och lättare för dem att förstå syftet. Några missförstånd? En del pustar ut när de hör att de inte omfattas av brandskyddsredogörelse. Det är då man får förklara att det är det lilla jobbet, att det är dokumentationen som är omfattande och den ska alla göra. Saknar politisk vilja Claes-Henrik Silfver saknar däremot draghjälp från de styrande, att politikerna tydligt pekar ut en riktning och når ut med den till kommuninvånarna. Vi kämpar med våra resurser. Men ska det här bli slagkraftigt måste politikerna ställa sig upp och tala om vad som ska göras. Och det här är viktigt, eftersom skydd mot olyckor rymmer så mycket mer än brand. Anne Carlsson (s) är ordförande i räddningstjänstförbundets direktion och säger att det är viktigt att invånarna får information och utbildning. Hon poängterar att en person från räddningstjänsten just nu arbetar internt i kommunen gentemot förvaltningscheferna för att de ska komma igång med internt skyddsarbete. Claes-Henrik har rätt i att vi ska vara draghjälp. Jag tycker inte det är sant att vi inte gör något, men det är inte bra om han upplever det så. Vi kanske behöver prata mer med varann så han kan tala om var vi ska driva på mer. PER LARSSON

8 8 Nyheter Sirenen Nr kubikmeter bensin och olja rann ut Explosionsrisk försvårade sanering Vid den svåra tankbilsolyckan på E 22 några mil söder om Västervik i slutet av november rann 32 kubikmeter bensin och diesel ut i naturen. Saneringsarbetet försvårades på grund av explosionsrisken, men tack vare mark- och väderförhållanden skedde ingen akut förorening. Olyckan skedde vid 14-tiden på eftermiddagen 22 november. Det snöade ymnigt och i en svag utförsbacke fick tankbilen sladd och släpet gled in i en bergvägg. Bilen kom från oljehamnen i Västervik och var fullastad med bensin, diesel och eldningsolja, sammanlagt 49 kubikmeter. Föraren klarade sig oskadd men det gick hål i både dragbil och släp. När vi kom fram såg vi ingenting för all snö, men vi hörde att det rann, berättar skadeplatschefen Jörgen Svensson. Snart kunde han konstatera att tankinnehållet runnit ut i diket omkring 40 meter i båda riktningarna. 30 minuters körväg Räddningstjänsten i Västervik hade 30 minuters körväg och under den tiden beslöt räddningsledaren och Jörgen Svensson att larma den regionala kemskyddsdepån i Växjö, en extra kemgrupp, ledningsfordon från Oskarshamn och räddningstjänsten i Perstorp som specialiserat sig på överpumpning från tankbilar. Dessutom kopplades kommunens miljöinspektör in. Mycket tidigt tog vi också kontakt med en miljörestvärdesledare och en lokal restvärdesledare som var på plats efter någon timme. Räddningstjänsten lade ut engångslänsar och byggde Foto: Anders Liljegren/Västervikstidningen Stor explosionsrisk. 32 kubikmeter bensin och diesel ut i naturen vid den svåra tankbilsolyckan söder om Västervik i slutet av november. Saneringen försvårades av explosionsrisken, men tack vare mark- och väderförhållanden tycks det mesta ha stannat i marken kring olycksplatsen. Enligt uppskattningar hade omkring 27 kubikmeter pumpats upp veckan efter olyckan. mindre fördämningar i ett grävt åkerdike om föroreningarna skulle ta sig genom vallen mot vägdiket. Slog om till mildväder Markförhållandena med lerjord och minusgrader gjorde att läget inledningsvis såg stabilt ut. Vid 19-tiden övergick insatsen till restvärde. Senare på kvällen slog det om till mildväder och engångslänsarna förmådde inte hindra en spridning till åkerdiket. På grund av explosionsrisken kunde man inte kunde suga upp det som samlats i länsarna utan blandningen av olja och bensin spred sig allt längre från olycksplatsen. Omkring 800 meter bort mynnar diket ut i sjön Maren som i sin tur står i förbindelse med Östersjön. Oljan tycks dock inte har nått Maren. Vi tror att de största mängderna fortfarande finns kvar i marken kring olycksplatsen. Det diskuteras att gräva upp vägbanan för att komma åt eventuella fickor, men om det blir så vet vi inte. Totalt pumpades 16,5 kubikmeter bensin och olja över till tankbilar som av säkerhetsskäl placerades 30 meter från olycksplatsen. Avståndet innebar att det tog tid och först klockan 05 på morgonen var arbetet klart. Sanera tar lång tid Klockan åtta var olycksbilen bärgad och direkt började grävmaskiner gräva brunnar för ansamling av den bensin och olja som fanns i marken. Saneringsarbetet beräknas ta lång tid. Jorden i området ska grävas upp och forslas till deponier där föroreningarna får laka ur. Enligt Jörgen Svensson gick arbetet bra. Problemet var explosionsrisken som medförde att man inte snabbt kunde sätta in insatser direkt mot tankbilen. Med facit i hand frågar han sig om man inte skulle kallat in fler miljöresurser. Vi hade telefonkontakt med en miljörestvärdesledare, men det skulle varit bra att ha haft honom på plats. Tiden när det föreligger explosionisk måste gå att utnyttja bättre, säger Jörgen Svensson. GUNNO IVANSSON Råd efter incident Spänningsprova före skyddsjordning Enligt eldriftledaren och SOS var det grönt räddningsfrånkoppling hade skett. Men när brandmännen startade insatsen vid tågolyckan, var kontaktledningen fortfarande strömförande. Vi hade tur att ingen av oss blev skadad, det var en mycket obehaglig händelse, säger Kent Järnström, insatsledare och brandmästare vid räddningstjänsten i Alingsås. Det var på eftermiddagen den fjärde november som räddningstjänsten fick larmet om en tågolycka. En personbil hade fastnat vid en järnvägsövergång. Föraren hann ta sig ur bilen innan godståget ifrån Göteborg körde in i bilen och släpade den framför sig cirka 800 meter. Redan på väg till olycksplatsen fick jag kontakt med eldriftledaren via SOS och fick bekräftat att spårområdet där godståget stod var räddningsfrånkopplat. Till en början var det heller inga problem när räddningstjänsten skulle spänningsprova och skyddsjorda framför loket, här var strömmen bruten. Men för att inte vara för nära loket beslöt man att flytta på jordningsverktygen 20 meter. Kraftig ljusbåge Det var mörkt och regnigt och vi tog för givet att det var samma ledning en bit bort. Men när en av brandmännen skulle sätta klämmorna i rälsen for en kraftig ljusbåge och ett gnistregn genom luften. Vi hade hamnat precis där omriktaren som matar ut spänning fanns, och här var inte strömmen bruten. Man hade missbedömt hur stor sträcka av spårområdet som skulle frånkopplas. Om eldriftledaren varit mer vaksam hade strömmen på hela stationsområdet brutits. Det här visar att man inte kan vara nog försiktig, lärdomen är att man alltid först ska spänningsprova, även om man tror att det är samma ledning. Banverket har tagit incidenten på stort allvar och har startat en interutredning för att ta reda på hur det kunde ske. Räddningstjänsten har lämnat in de verktyg som skadades på kontroll. Vi fick oss en tankeställare och vill även göra andra uppmärksamma på den här risken, säger Järnström. KATARINA SELLIUS

9 Sirenen Nr Nyheter 9 Sju schweiziska brandmän omkom i garagebrand Sju brandmän dog när taket på ett garage under marknivå rasade i Gretzenbach, Schweiz. Räddningstjänsten var larmad för att släcka en brand i garaget som var beläget under ett hyreshus. Tre bilar brann. 90 minuter efter larmet rasade betongtaket in på det 30x30 meter stora garaget. Elva brandmän deltog i arbetet. Tre brandmän tog sig ut. En drogs ut svårt rökskadad. Övriga sju blev kvar inne i byggnaden. De hade inte en chans. Det hördes ett brak, och direkt efter rasade taket, berättade en brandman. Förutom räddningstjänst engagerades militär och byggnadsarbetare, utrustade med kraftiga lyftanordningar, för att undsätta brandmännen. Två och en halvtimme efter raset upphörde radiokontakten med brandmännen. Om det var några brister i byggnadskonstruktionen ska utredas. Orsaken till branden är inte offentliggjord och utredningen är sekretessbelagd. IVPA kan kräva upphandling Lagändringen som ger kommuner möjlighet att lägga anbud på ambulanssjukvård träder i kraft 1 januari. En konsekvens av lagändringen är att det även krävs anbud för att bedriva IVPA (i väntan på ambulans). Förutsatt att man tar betalt för tjänsten. Det är en ekonomisk tjänst och då ska den upphandlas, om inte ersättningen ligger under gränsen för direktupphandling, säger Johan Höök på finansdepartementet. Gränsen för direktupphandling kan skilja mellan olika landsting, normalt ligger den på två-fyra basbelopp. Ett basbelopp är kronor. Vid direktupphandling kan ett landsting välja att direkt köpa tjänsten av exempelvis en kommunal räddningstjänst. Krävs upphandling för IVPA blir det öppen konkurrens om verksamheten. Betyder det något för existerande avtal? Nej, de löper bara på. Det här gäller tecknande av nya avtal, säger Johan Höök. Kammarrätten avgör Rakel-upphandling I början av december var det fortfarande inte avgjort vem som får bygga det nya radionätet för polis och räddningstjänst, Rakel. Upphandlingen har överklagats och avgörandet ligger hos kammarrätten som inte beslutat om ärendet ska tas upp eller avvisas. Upphandlingen genomfördes av FMV som i våras gav uppdraget att bygga radionätet till konsortiet Nokia, Saab och Swedia Networks. Ordern är totalt värd 2,3 miljarder kronor. Två konkurrerande konsortier, Motorola- Ericsson, Siemens-Teracom och italienska OTE överklagade beslutet till länsrätten och begärde att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten avslog överklagan, men Motorola och OTE gick vidare till kammarrätten. Foto: ULRIKA CARLSTEIN, ORD&BILD Södra Roslagen har två små enheter som är välutrustade. Den största nyttan anses enheten göra vid trafikolyckor. Snabbare med liten enhet Vi tjänar två-tre minuter Allt fler räddningstjänster satsar på mindre enheter. Södra Roslagen har haft sin i gång sedan i våras. Den har gått på ett 20-tal larm och man är mycket nöjd med resultatet. Vi tjänar i snitt två-tre minuter på alla utryckningar, säger projektledaren Peter Sjöman. Sedan mitten av november åker bilen också på def-larm, det vill säga hjärtstopp, vilket Södra Roslagen är först med i Stockholm. Medan flera, till exempel Södertörn, valt Mercedes Sprinter, satsade Södra Roslagen på en Nissan Cab. Vi prioriterade att komma fram lätt och smidigt och koncentrerar oss på en första livräddningsinsats, säger Peter Sjöman. För första skedet På bilen finns bara den utrustning som krävs i ett första skede. Det finns tre rökskyddsutrustningar och för släckningen ett tyskt högtrycksaggregat. Aggregatet arbetar med 200 bars tryck och vattentanken är på 190 liter. Det ger 32 minutliter vilket innebär att man kan släcka i omkring sex minuter. Bilen innehåller en hel del sjukvårdsutrustning med bland annat syrgasväska och defibrillator. Dessutom ytbärgardräkt, flytboj, kastlina, höghöjdsutrustning och en teleskopstege på 3,3 meter. Det har skett en del utveckling sedan i våras. I samarbete med tillverkaren har vi fått fram ett nytt triplexstrålrör som vi tycker ger ett optimalt förhållande vatten kontra tryck. Strålröret har tre lägen: sluten stråle, öppen som ger en vattendimma och ett läge för iblandning av AFFFskum. Bra vid trafikolyckor Vi åker på alla larm utom brand i byggnad, det vill säga där det krävs rökdykning. Det känns som det är på trafikolyckor enheten kan göra den stora skillnaden. Finns det vajerräcken tar den sig förbi och i halka är det inte roligt att komma i en 18 ton tung brandbil. Södra Roslagen har två enheter, en i Åkersberga och en i Vaxholm. Vaxholm har deltid kvällar och helger och där kan tidsvinsten bli ännu större eftersom de två första till station tar bilen och åker. Allt fler positiva Han betonar att aggregatet inte ska jämföras med skärsläckaren. Skärsläckaren är ett spetsverktyg inom sitt område och vi har den på vår förstabil. Men skärsläckaren löser inte alla situationer utan de kompletterar varandra. I början fanns ett motstånd mot den lilla enheten eftersom det befarades nedskärningar i styrkorna, men sedan det stått klart att det inte är syftet är de flesta positiva. Alla är utbildade för att åka med bilen och i regel åker rökdykarledaren (arbetsledare) och rökdykartvåan, säger Peter Sjöman. Projektet utvärderas kontinuerligt och pågår till våren. GUNNO IVANSSON Ny betydelse av NCO Räddningsverkets Nationella centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, som finns i Karlskoga har bytt namn. NCO står nu för Nationellt centrum för lärande från olyckor. Goda exempel om rekrytering På Räddningsverkets hemsida finns en idébank om hur man kan underlätta rekrytering av deltidsbrandmän. Flera av exemplen har funnits med i Sirenen. Adressen är: Kalmar räddningstjänst först att certifieras Kalmars räddningstjänst inte Gotlands var först att certifieras. Det hävdar samhällsbyggnadskontoret i Kalmar som hört av sig efter artikeln i förra numret av Sirenen om att Gotland blev först i landet att certifieras. Kalmars räddningstjänst certifierades enligt både ISO 9001 (kvalitet) och ISO (miljö) redan i december En anledning till att få känt till detta är att räddningstjänsten då ingick i samhällsbyggnadskontoret och så att säga certifierades av bara farten blev räddningstjänsten egen förvaltning men behöll det certifierade verksamhetssystemet. Externa omrevisioner har skett två gånger per år sedan 2001 och enligt chefen för samhällsbyggnadskontoret har räddningstjänsten endast haft smärre påpekanden. Burlövsschemat underlättar för deltidare Vid deltidsstyrkan i Burlövs kommun gick man för fem år sedan ifrån det traditionella schema som bygger på en veckas beredskap. I stället har varje grupp haft beredskap ett dygn under veckorna samt fredag kväll till måndag morgon. Erfarenheterna är mycket goda, säger Bengt Welander vid Burlövs räddningstjänst. Scemat gör att personalen har lättare att kombinera arbetet som deltidsbrandman både med sin huvudanställning, sin familjesituation och sitt övriga sociala liv. Eftersom styrkan i Burlöv har en mycket hög larmfrekvens, i snitt ett larm per dygn, så är detta nya schema fördelaktigt, säger han.

10 10 Nyheter Sirenen Nr Beredskapschefen i Kolding: Vi räddade livet på 20 Tredje november åkte räddningstjänsten i Kolding i Danmark på vad man trodde var en mindre containerbrand på en fyrverkerifabrik. Några timmar senare befinner man sig i en katastrofinsats. En brandman dödas och sju skadas. En månad efter fyrverkeribranden i Kolding har beredskapschefen i kommunen, Claus R Andresen, en ganska klar bild av vad som hände: Vi är egentligen mycket nöjda, vi räddade livet på 2000 människor, det är så vi ser det i dag. Det är oerhört tragiskt att vi miste en brandman, men det hade kunnat bli så mycket värre om vi inte lyckats så snabbt med evakueringen, säger han. Under de omständigheter som var hade vi inte kunnat förhindra att branden blev så omfattande. Vi hade inte kunnat göra något annorlunda. Tappade raketer i golvet Enligt polisutredningen startade branden i en 40-fots container när personal lastade ur fyrverkerier. Större delen av lasten hade redan lossats när en av medarbetarna tappade en kartong med 24 kinesiska raketer av typen 3602 Triple Break i golvet. Den exploderade och antände övriga fyrverkerier som var kvar i containern. Personalen hann med nöd och näppe ta sig ut ur containern och larma, säger Andresen. När första styrkan anlände brann det i två öppna containrar. Släckning påbörjades samtidigt som man kylde två av de stängda 20-fots containrarna som stod närmast. Insatsledare Ole Hauptman sa att det kändes som om det hela var under kontroll. Brandman omkom När containern som var under släckning plötsligt sprängdes i en våldsam explosion, kom det helt oväntat. En 33-årig brandman omkom omedelbart till följd av den kraftiga tryckvågen, flera andra skadades. Tre brandmän gjorde upplivningsförsök. Åtta minuter senare exploderade den andra öppna containern och de tre brandmännen kastades undan av tryckvågen. På grund av värmestrålningen och explosionsrisken kunde de inte ta sig tillbaka till honom, alla beordrades bort från området, säger Hauptman. Explosionerna antände flera lagerbyggnader på skadeplatsen. Sedan kunde vi bara vänta på att resten av fabriken skulle explodera, konstaterar han. Den strategiska ledningen byggdes upp i polishuset och beslut togs att evakuera boende inom en kilometers radie. Sparkade in ytterdörren Radio och polisens högtalarbilar uppmanade folk att omedelbart lämna sina hem. Poliserna gick från hus till hus, där ingen öppnade sparkade de in ytterdörren och försäkrade sig om att huset var tomt. Kvart i sex skakade en våldsam explosion hela staden, tryckvågen blåste fullständigt ut de 176 närmaste villorna och tolv industrier. Många bostadshus i området brann, dessutom bekämpades bränder flera kilometer därifrån sedan brinnande fyrverkeripjäser antänt där de slagit ner. Vilka lärdomar har ni dragit? Det står klart att vi inte haft tillräckliga kunskaper om fyrverkerier, det var omöjligt för oss att veta vilken typ av pjäser som fanns i containern och hur de skulle reagera, säger Claus R Andresen. Ska inte kunna explodera Fyrverkeripjäser ska inte kunna explodera för att man tappar dem i marken. Men något har gjort krutet insatbilt under den två månader långa transporten från Kina. Hur det kunnat ske, det är vad vi måste ta redan på nu. Många fakta spelar in, just att det blev stor lufttillförsel, hög temperatur och en hög luftfuktighet kan ha gjort att Skärpta regler för fyrverkerier Danska myndigheter har infört nya, strängare regler för fyrverkerier. Danska regeringen har lagt fram ett 10-punktsprogram som ska leda till förbättrad säkerhet. Bland annat införs säkerhetsavstånd till bostadshus, något som inte finns i dag. Dessutom har Beredskabsstyrelsen beslutat att alla fyrverkerilager som ligger nära bebyggelse tills vidare ska bevakas dygnet runt. På fem lager i Danmark har man placerat utryckningsstyrkor om sex man. Släckutrustning och slangar har rullats ut inne i lagerutrymmen som dessutom patrulleras konstant. containern förvandlades till en bomb när vi började spruta vatten. I fortsättningen måste vi hålla större säkerhetsavstånd vid en sådan här insats. Första slutsatsen var att de stängda containrarna hade exploderat. Så var det inte, det var de öppna, brinnande containrarna som exploderade. Vi kunde inte drömma om att det skulle ske. I närheten fanns totalt fem stängda containrar, till bredden fyllda med fyrverkerier. Vi var förundrade över att inte någon av dessa exploderade. Det kan ha att göra med att det inte fanns mycket luft i dem. När dessa flera dagar senare öppnades fann man odetonerade fyrverkeripjäser som sakta pyrt. Längst in fanns helt intakta pjäser. Insatsen fungerade bra Insatsen fungerade taktiskt bra, vid allvarliga kriser är det polisen som koordinerar ledningen av hela insatsen. Vi har en ganska unik krishantering i Kolding och brandförsvaret genomför katastrofövningar två gånger om året tillsammans med polis, försvar och sjukvård. I allmänhet fungerar kommunikationen mellan de här organisationerna dåligt. Men tack vare att vi övar mycket känner vi varandra, det hade vi stor nytta av, säger Andresen. KATARINA SELLIUS FAKTA onsdagen den 3 november får räddningstjänsten första larmet. Det brinner i två containrar, fyllda med fyrverkerier på NP Johnsens fyrverkerifabrik i Seest-området i Kolding på Östjylland exploderar den första containern. En brandman dödas, sju skadas meddelar polisen i Kolding att elden är utom kontroll. Evakueringen av människor i området pågår exploderar fabriksbyggnaden, där 800 ton fyrverkeri finns lagrat. Delar från fabriken hittas senare 900 meter från platsen. Totalt flög 2000 ton fyrverkeripjäser i luften. 355 bostäder är skadade, 176 är totalförstörda. 350 brandmän deltog i insatsen de två första dygnen. Den 3 november i år exploderade N.P. Johnsens fyrverkerifabrik i Kolding. Enligt polisutredningen tappade en anställd en kar- Räddningsverket: En sån olyckak Räddningsverket bedömer att en fyrverkeriolycka som den i danska Kolding inte kan inträffa i Sverige. Kolding-fabriken skulle aldrig ha fått tillstånd av oss, en sådan ansökan hade gått tillbaka med vändande post, säger Lars Synnerholm vid Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor. Han tycker det är obegripligt att danska myndigheter tillåtit detta. Alldeles intill ett bostadsområde och med en mängd som överstiger hela den svenska årliga importen. I Sverige finns 17 fyrverkeriföretag som tillverkar och importerar fyrverkeripjäser. De fem största företagen får lagra upp till 100 ton fyrverkerier vardera i sin anläggning. På säkert avstånd De svenska företagen ligger på säkerhetsavstånd till bostäder, exempelvis i en sänka, i gamla grustag eller på gamla militära övningsområden. Avståndskravet till närmaste bebyggelse beror på vilken typ av explosiva ämnen som hanteras och sträcker sig från några hundra meter och uppåt. Polisen lämnar tillstånd till import av fyrverkerier. Den årliga importen till Sverige beräk-

11 Sirenen Nr Nyheter människor De Svenska regler för krångliga Foto: Bax Lindhardt / SCANPIX tong med kinesiska raketer och satte igång en kedjereaktion. Vid insatsen omkom en brandman då en container exploderade. an inte hända i Sverige nas till ton. Det kan jämföras med att det danska företaget hade tillstånd för tillverkning och import av 300 ton. Räddningsverket ger tillstånd till tillverkning av fyrverkerier och ansvarar för tillsynen av verksamheten. För att ge tillstånd kräver Räddningsverket en noggrann beskrivning av plats och typ av tillverkning. Det krävs också att förvaring och tillverkning separeras och att lokalerna är sektionerade. Det finns bestämmelser om vilka och hur mycket explosiva varor som får hanteras och förvaras. Anläggningarna inspekteras minst vartannat år. Varje gång det sker förändringar i verksamheten krävs nytt tillstånd och ny inspektion, säger Synnerholm. Vidtar inga åtgärder Någon extra inspektion av anläggningarna sker inte med anledning av det som hänt i danska Kolding. Nej, vi ser ingen anledning att vidta några extra åtgärder, vi har redan en god koll på läget i Sverige, anser han. Enligt den danska polisutredningen är det en tappad kartong med fyrverkerier som exploderat och startat branden. Lars Synnerholm är dock ytterst tveksam till den uppgiften: Så lättantändligt är inte fyrverkerier, det låter inte alls troligt. Jag vill se en grundligare undersökning först. Beredskabsstyrelsen i Danmark har kontaktat Räddningsverket och bett om att få ta del av de svenska reglerna. Det ställer vi självklart upp på, de är välkomna att ta del av våra underlag och regler. Vi hjälper också gärna till med redogörelser för motiveringar och överväganden som man annars inte kan läsa sig till. KATARINA SELLIUS svenska reglerna för fyrverkerihantering är otillräckliga och förvirrande. Det anser brandinspektörerna Lars Persson och Bo Holmlund vid räddningstjänsten i Göteborg, som tillsammans med räddningstjänsterna i Malmö och Stockholm jobbat fram nya riktlinjer. Under tre år har den så kallade pys-gruppen, som står för Pyroteknisk samverkan, slipat på att förändra de anvisningar som finns. Den lagstiftning som i första hand reglerar hanteringen av fyrverkeriartiklar är lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor tar fram föreskrifter med tekniska detaljkrav. Problemet är att det är krångligt att förstå reglerna. Avsaknaden av godtagbara och lättolkade centrala anvisningar har inneburit att räddningstjänsterna skapat egna bedömningsnivåer. Dessa har då varierat, inte bara mellan olika brandförsvar i landet, utan även mellan olika handläggare, vilket är olyckligt, säger brandinspektör Lars Persson. Polisen ger tillstånd Det är polisen som ger tillstånd till användning av inomhusoch utomhusfyrverkerier, exempelvis vid konserter eller försäljning. I majoriteten av alla tillståndsärenden bollar polisen ärendet till räddningstjänsten. Därför har vi tagit fram egna PM för att kunna göra likvärdiga bedömningar i våra områden. Dessutom anser vi att föreskrifterna är otillräckliga rent säkerhetsmässigt, säger Persson. När det till exempel gäller försäljning handlar föreskrifterna lite tillspetsat mest om hur man bäst låser in fyrverkerier, och knappast om brandskyddstekniska krav. 100 kilo krut i en galleria Just nu är det full fart på nyårsremisserna. Pys-gruppen tycker exempelvis inte att det är OK att periodvis bära in 100 kilo krut och sälja det inne i ett köpcenter eller i en galleria. Vi vet att konsekvenserna av en brand skulle bli förödande. Och i dag vet vi inte hur en sprinkleranläggning klarar att begränsa en brand där fyrverkeriartiklar ingår, det har aldrig testats. Därför ger vi inte vår acceptans till en sådan försäljning, men det är upp till polisen att fatta beslut. Istället rekommenderas försäljning av fyrverkerier från container eller friggebod i anslutning till en stormarknad. Pys-gruppen och Räddningsverket har påbörjat ett samarbete. Lena Tistad, chef för Räddningsverkets avdelning för brandfarliga och explosiva varor, håller med om att reglerna kan vara svåra att förstå: Vi håller på att ta fram nya regler och samarbetar bland annat med pys-gruppen i detta. Vi är på god väg även om vi inte är överens om allt än, säger hon. Sämre sälja från container När det gäller försäljning av fyrverkeri har Räddningsverket exempelvis en annan uppfattning: Vi tycker det är ett sämre alternativ att sälja från en container. Det blir svårare att hålla koll på varorna och risken för stöld ökar. Folk röker, vilket medför risker, säger Lena Tistad. Man måste skilja på galleria och köpcenter och vi tycker det måste vara OK att sälja från vissa köpcentran. Någonstans måste det ju kunna säljas. David Forsander och Henrik Jönsson är blivande brandingenjörer och civilingenjörer i riskhantering vid Lunds tekniska högskola. I ett examensarbete har de studerat risker vid fyrverkerihantering med fokus på myndighetsstyrning. Byråkratisk omväg De går ett steg längre och menar att den slentrianmässiga remitteringen av fyrverkeriärenden från polis till räddningstjänst är en byråkratisk omväg som borde göras om helt. Kommunen, det vill säga räddningstjänsten, bör ta över detta ansvar, säger Henrik Jönsson. Ofta är det den mänskliga faktorn som är orsak till fyrverkeriolyckor. Desto större anledning att låta lagen om skydd mot olyckor ligga till grund för bedömningen i tillståndsärenden, och den är polisen i regel ganska okunnig om. Det viktigaste är att större fokus sätts på säkerhetskultur och säkerhetstänkande. Det handlar inte om att ta bort några detaljkrav, de behövs även i framtiden. Men mjukare faktorer, som utbildning och kunskap, måste ges större utrymme i morgondagens bestämmelser kring hanteringen av fyrverkeriartiklar. KATARINA SELLIUS

12 12 Sirenen Nr Julbränder Kritiskt andra, tredje advent December den farliga månaden. Då inträffar utan jämförelse flest bränder i bostäder. Störst är risken runt andra-trejde advent, när ljusen i adventsstakarna brunnit ner en bit. Vi på Räddningsverket vill inte vara tråkmånsar och avråda någon från att lysa upp vintermörkret. Men det gäller att göra det med förstånd och inte låta elden komma lös, säger brandutredaren Ulf Erlandsson. Det handlar inte bara om att blåsa ut ljusen när man lämnar rummet. Välj också rätt ljus. Kvarglömda ljus vanligast Insatsstatistik från landets räddningstjänster visar att de under 2002 gjorde sammanlagt 334 utryckningar på grund av bränder som orsakats av levande ljus. De allra flesta av dessa bränder inträffade under december och de första dagarna i januari. Den klart vanligaste orsaken är att ljusen i en adventstake blivit bortglömda. Det kortaste ljuset har brunnit ner och antänt mossa eller andra dekorationer. Värmen gör att de övriga ljusen börjat smälta. Den flytande ljusmassan tillför ny energi och snart står hela ljusstaken i full brand, säger Erlandsson. Statistiken visar att faran för detta är störst omkring andra eller tredje helgen i advent. Det första ljuset har då hunnit brinna mer ganska långt samtidigt som det där med levande ljus blivit lite av rutin för alla i familjen. Vaksamheten har släppt samtidigt som det räcker med en timme eller två innan lågan från det kortaste ljuset kommer i kontakt med de brännbara dekorationerna. Ljusmassan brinner Värmeljus är också en vanlig orsak till bränder. De består av en veke med några centiliter paraffin i en aluminiumkopp. När ett värmeljus brunnit en stund är hela ljusmassan i flytande form. Det kan då hända att veken lossnar och flyter upp på ytan. Där brinner den med hög låga. Ljusmassan blir överhettad och brinner allt våldsammare. Aluminiumkoppen blir het och underlaget påverkas. Om ljuset står på en TV eller annat lättantändligt underlag är katastrofen nära. Ett värmeljus som står i en värmeisolerande ljusstake eller intill ett annat tänt ljus kan bli överhettat också av denna orsak. Effekten blir den samma: ljusmassan brinner med lågor över hela sin yta. Farliga kalenderljus Under julhelgen säljs mängder av ljus i olika former. De ska vara dekorativa, men är inte alltid säkra. En del rent ut sagt brandfarliga. En sådan avart är ett kalenderljus som såldes för ett par år sedan. Det bestod av ett vanligt långt ljus med en påklistrad remsa daterad från 1 till 24. Avsikten var att låta ljuset brinna ner en liten bit varje dag under december fram till den 24 december. Upprepade tester visade att den påklistrade remsan fungerade som en extra veke och gjorde att ljuset brann snett. Förkolnade rester av remsan Foto:Tina Petersson räddningstjänsten Jönköping Värsta exemplet. Med ljuset tänt värms sugkoppen snabbt upp och tappar taget. gled utanför ljuset och gav en extra låga nere vid ljusets fot. Ljuset började luta och var nära att falla omkull. Ett annat exempel är en cirka 50 centimeter hög ljushållare av smide som en familj i Småland köpte på ett varuhus. Skapelsen hade formen av ett torn och rymde sex värmeljus placerade i metallkoppar på höjden i ett oregelbundet mönster. Översta ljuset överhettat När familjen provade ljusstaken första gången brann det efter ett tag med centimeter höga lågor från värmeljuset i den översta hållaren. Het paraffin stänkte över bordet runt ljusstaken. Lyckligtvis upptäckte familjen genast vad som hände och kunde släcka ljuset. Orsaken till händelsen var naturligtvis att det översta ljuset blivit överhettat av värmen från de lägre placerade ljuslågorna. Ljus med sugpropp Men det värsta exempel som Ulf Erlandsson hittills sett är en ljushållare med sugpropp avsedd att fästas på exempelvis kylskåpsdörren. I hållaren finns plats för ett värmeljus. Med ljuset tänt värms sugkoppen snabbt upp och tappar taget. Visserligen finns det en varningstext om att man aldrig ska lämna ljuset obevakat. Men modellen medför klara risker från brandskyddssynpunkt. Foto: Anders Sporrong Brandfarligt kalenderljus. En påklistrad datumremsa fungerar som en extra veke. Förkolnade rester av remsan glider utefter ljuset och ger en extra låga nere vid ljusets fot. Se upp med livsfarliga rörbomber! Fyrverkeripjäser är inga leksaker. Men runt tolvslaget varje nyårsafton inträffar likartade tragedier. Människor blir skadade eller dödade, byggnader blir förstörda. Oftast beror det på att fyrverkerierna används på ett annat sätt än det avsedda, säger Ulf Erlandsson, Räddningsverket. Vid förra årsskiftet inträffade två alltför typiska händelser: En dryg timme in på det nya året höll några pojkar på att bränna av sina sista raketer. Plötsligt for en av raketerna iväg åt ett oväntat håll och hamnade på en balkong två trappor upp i ett åttavåningshus. Balkongen övertänd Förskräckta såg pojkarna hur det började ryka från några stolar och annat brännbart på balkongen. De sprang upp och ringde på dörren till den aktuella lägenheten. Men ingen var hemma och dörren var låst. Innan räddningstjänsten var på plats var balkongen övertänd och lågorna slickade flera våningar uppåt fasaden. Den första insatsen handlade om livräddning. Innan branden var under kontroll hade den spridit sig till balkongerna till alla ovanliggande våningsplan och även trängt in i flera lägenheter. Ett gäng ungdomar hade nyårsfest. En av dem skulle markera tolvslaget genom att fyra av en stor så kallad rörbomb. Alla hans kamrater stod en bit ifrån och tittade förväntansfullt. Han tände, men stubintråden slocknade. Efter tio minuter gick han fram för att göra ett nytt tändförsök. Men stubinen slocknade igen. Efter att ha väntat ytterligare en stund gick han fram och lossade locket på fyrverkeripjäsen. Då small den rakt i hans ansikte. Pojken avled i väntan på ambulans. Kraftiga krutladdningar En så kallad rörbomb består av en pappcylinder, centimeter hög och cirka 10 centimeter i diameter. Den ska skjutas stående och vara stabilt förankrad i marken. Bomben består av två kraftiga krutladdningar. I botten finns en så kallad kadus som exploderar och kastar iväg den andra laddningen cirka 100 meter upp i luften. Där exploderar den med en knall och ett dekorativt färg- och ljusmönster. Stubintråden består av två delar. Den yttre tråden brinner relativt sakta. Om den är hel har man gott om tid att förflytta sig till en säker plats innan det smäller. Den inre delen av stubintråden däremot är snabbrinnande och brinner upp på bara en sekund. Öppna aldrig locket på en fyrverkeripjäs och försök aldrig återtända en blindgångare. Det kan kosta dig livet.

13 Sirenen Nr Räddningsvärn 13 Räddningsvärnet i Garda har viktig uppgift Vi är inga gnisttrampare Räddningsvärnet i Garda på Gotland är välutrustat och motiverat. De har länge åkt som förstaenhet på brandlarmen i sitt område. Vi är inga gnisttrampare, säger värnchefen Bo Larsson. Tidigare var det en deltidskår men 1993 lades den ner av besparingsskäl. Några av brandmännen tappade sugen medan övriga gick med i det räddningsvärn som bildades. I dag består värnet av tolv man, varav hälften ingick i den tidigare deltidsstyrkan. Alla har minicall och vi är minst fem-sex man som åker på larmen Några jobbar utanför orten och dagtid vardagar kan det bli ont om folk, men under tio år har det bara hänt två gånger att inte kommit någon vid larm. Det senaste var en söndagsmorgon i somras. Foto: GUNNO IVANSSON Räddningsvärnet i Garda. Niclas Runesson, här representerade av Bo Larsson, Roger Cederlund, Jan-Ola Jonsson, Jens Dahlbom och Magnus Johansson har ovanligt många larm. Av de 50-talet larm de har varje år är hälften IVPA. Delar lokaler med Garda IF Värnet håller till i den gamla deltidsstationen som de delar tillsammans med Garda IF. Fordonsparken består av en basbil med sex kubikmeters tank och en VW-buss. De har ett 50-tal larm om året och ungefär hälften är IVPA-larm. Sjukvårdsutbildning får de av ambulanssjukvården och har delegation på både syrgas och defibrillator. Är ambulansen längre bort än tio minuter blir vi larmade. Vi kan rapportera till ambulansen hur allvarligt det är och hjälpa till med vägbeskrivningen. Det kan dröja upp till 45 minuter innan ambulansen är på plats, säger Jan Ola Jonsson. Det finns både för-och-nackdelar med den starka lokala anknytning som ett värn har. Vi stannar kvar när ambulansen åkt och det uppskattas av de anhöriga. För de drabbade är det en fördel att vi är lokala, de blir glada när de ser någon de känner. Vi har också haft åtta-nio självmord, det är jobbigt och vi har fått hjälp med debriefing av krisgruppen i Visby. Övningsmöjligheterna är viktiga för ett räddningsvärn och där finns det en del att önska. Ska öva 25 timmar Planen är att vi ska öva 25 timmar per år. Förr kom de ner från Visby, men nu får vi öva själva och det blir lite sämre. Det blir mer ordning och struktur om det kommer någon utifrån. Samövningar har varit givande annars är det lätt att det blir lite för mycket kaffedrickande. Eftersom flera är gamla deltidare och en gång har rökdykt har de utrustningen. I dag får de inte rökdyka utan använder utrustningen som personligt skydd. Men vad händer vid en krissituation när någon som kanske till och med är bekant håller på att brinna inne? Det är klart att vi går in om det finns liv att rädda. Och det vet alla om, säger Niclas Runesson och Bo Larsson fyller i: Vi är inga gnisttrampare. Det tar minuter innan den större styrkan kommer och vi har en viktig uppgift första kvarten. GUNNO IVANSSON Räddningsvärn kan lätt hamna i gråzon Medlemmarna i ett räddningsvärn har en gång gått med av frivillighet men när larmet går kallas de in med tjänsteplikt. Det lätt att hamna i en gråszon rättsligt och försäkringsmässigt. Tjänsteplikten används här på ett sätt som den inte var avsedd för, säger Räddningsverkets jurist Per-Olof Wikström. Alla säger brandvärn men sedan en lagändring 1986 heter det räddningsvärn. Att de larmas med stöd av tjänsteplikten innebär att enbart akuta insatser som faller under räddningstjänstbegreppet får utföras. Inte beredskap De kan inte kallas in för att stå i beredskap och täcka upp för den ordinarie styrkan. Det klarlades vid utredningen efter en tankbilsolycka i Hyltebruk 2002, säger Klas Helge, Räddningsverket. Tjänstepliktsförfarandet innebär också att ett värn inte kan larmas direkt från SOS Alarm utan det ska gå via räddningsledaren. Mer komplicerat blir det vid IVPA-larm eftersom det är sjukvård och inte räddningstjänst. I princip förutsätts ett anställningsförhållande. För att ett räddningsvärn ska kunna åka på IVPA-larm krävs individuella avtal med medlemmarna i värnet. Teoretiskt sett kan man tänka sig att kommunen tecknar avtal med en ideell förening där värnmedlemmarna ingår, säger Per-Olof Wikström. Rättslös mark Utan avtal agerar ett räddningsvärn på rättslös mark under ett IVPA-larm. Vad händer om de skulle begå en felbehandling? Vilka försäkringar gäller? frågar sig Per-Olof Wikström. 256 räddningsvärn Årsskiftet fanns 256 räddningsvärn i 102 kommuner. Antalet har legat på en relativt konstant nivå. En av få skyldigheter ett räddningsvärn har är att öva 20 timmar per år. Ett värn kan inte åläggas jour eller beredskap och medlemmarna behöver bara åka på larm om de är tillgängliga. Vid införandet av den nya räddningstjänstlagen 1986 skrev Ängelholms kommun till Räddningsverket och ställde fem frågor om avsikten med räddningsvärnen och vilka arbetsuppgifter som kan anses lämpliga. Enligt Räddningsverkets svar finns det ingen begränsning för vilka larm ett värn kan skickas på. Det är graden av övning och utbildning som avgör. Men med tanke på just utbildning och övning bör ett värn knappast utföra kem- och rökdykning.

14 14 Tema sprinkler Sirenen Nr Sprinkler i bostaden en självklarhet i Scottsdale: De har räddat många liv och enorma egendomsvärd I mitten av 1980-talet drog räddningstjänsten i Scottsdale i Arizona igång en satsning på boendeprinkler. Sedan programmet påbörjades har ingen omkommit i en sprinklad bostad i den snabbt växande staden, granne med Phoenix. Och vinsterna i sparade egendomsvärden är mycket stora. Räddningstjänster och kommunpolitiker från hela världen gör studiebesök i kaktusens förlovade stat i USA och hos eldsjälen Jim Ford, ställföreträdande räddningschef i Scottsdale. Jim Ford och hans kollegor övertygade första halvan av 1980-talet politiker och byggentreprenörer om boendesprinklerns fördelar genomfördes nio fullskaleförsök i två nybyggda bostadshus beslutade Scottsdale om en förordning att alla nybyggda bostäder ska sprinklas, såväl villor som lägenheter. 20 år senare har 55 procent av alla villor/egnahem och 62 procent av alla lägenheter boendesprinkler egna hem och lägenheter är sprinklade. Ingen har omkommit i en sprinklad villa eller lägenhet i Scottsdale sedan kraven infördes. Vi har dokumenterat närmare 20 fall där vi är övertygade om att sprinkler har räddat liv, säger Jim Ford. Måste våga ta steget Scottsdale är en mycket snabbt expanderande stad, befolkningen har senaste decenniet ökat med invånare om året. I dag är invånarantalet Det är förstås lättare att snabbt nå en god täckning när det byggs så mycket nytt, men någon gång måste man bestämma sig och våga ta steget och det var det vi gjorde på 1980-talet. Delegationer från andra delstater i USA, Japan, Tyskland, England, Canada, Australien, Sverige med flera har åkt till Arizona för att studera Scottsdale-modellen. Grundstommen i nästan alla hus är trä, väggarna av formpressad flis. Utanpå fasaden läggs oftast ett tunt lager betong. Börjar det brinna i ett sådant hus går det så fort att brandmännen inte har en chans. Med sprinkler har vi en artificiell brandman på vakt dygnet runt, året om och beredd för omedelbar insats. Små vattenskador Jim Ford berättar om utryckningar till bränder i flerfamiljshus. Jag har varit med om många sådana där sprinklern släckt direkt och vi ens inte behövt evakuera grannlägenheterna. När uppståndelsen lagt sig har grannarna lugnt kunnat somna om. Han demonstrerar skillnaden i vatteninsats mellan en utryckning till en bostad med och utan sprinkler. En myt om sprinkler är att den utlöser av misstag och orsakar vattenskador. Med modern sprinklerteknik är detta oerhört ovanligt. En bostadsbrand som släcks med sprinkler kräver en vatteninsats på några hundra liter, vid en som släcks av brandmän går det i regel åt mer än liter. Stora skillnader i skador Scottsdales Rural/Metro Fire Department har sammanfattat sina erfarenheter från de första 15 åren med krav på boendesprinkler. Snittkostnaden för förstört värde per brand i bostad var (omräknat till kronor med dollarkurs 7 kronor): Icke sprinklat Sprinklat I 92 procent av bränderna som kontrollerades av sprinkler löste högst två sprinklerhuvuden ut. Enligt statistik för åren är siffrorna över förstört värde i bränder bara en tredjedel i Scottsdale jämfört med snittet för USA i övrigt. Priserna har halverats En annan myt om sprinklersystem är att de är väldigt dyra att installera. Enligt Jim Ford kostar det mindre att installera boendesprinkler än att lägga in heltäckningsmattor. I samband med nybyggnad kostar det 60 cent per kvadratfot, drygt 70 cent i befintliga byggnader. Priserna har nästan halverats sedan 1986, säger Jim Ford. I svenska mått betyder Fords siffror cirka 45 kronor per kvadratmeter i samband med nyproduktion av bostäder. Vi besöker en lyxvilla i ett nybyggt område. Huset kostar nära 1 miljon dollar. Alla rum är sprinklade och totalt finns 35 sprinklerhuvuden. Installationen av sprinkler har kostat dollar, alltså mindre än en procent av byggkostnaden. För normalstora villor är det vanligt med drygt 20 sprinklerhuvuden. Vid 90 procent av installationerna används plaströr, vilket kraftigt bidragit till att hålla nere kostnaderna. Materialet är billigare och dessutom enklare att installera. Färre brandstationer I kostnadsbilden ska även vägas in vinster i form av så kalla-

15 Sirenen Nr Tema Sprinkler 15 en Staden tar över privata Rural/Metro de tekniska byten. När boendesprinkler installeras i området tillåts exempelvis bredden på gator minskas med drygt en meter, större avstånd mellan brandposter och lägre klass på brandcellsgränser i egnahem och flerbostadshus. Likaså längre mellan brandstationerna. Scottsdale har tolv brandstationer, utan sprinklerkraven skulle antalet ha varit minst 15. Försäkringsbolagen ger mellan 5 och 40 procents rabatt på hemförsäkringen i sprinklade bostäder. Krav på brandvarnare 1991 införde Scottsdale även krav på brandvarnare i alla bostäder. Reglerna är strängare än i Sverige. Brandvarnare måste finnas också i samtliga sovrum. De ska vara anslutna till husets elnät och det måste finnas batteri som back up. Vi gick först ut med kravet på boendesprinkler eftersom vi tycker att det är viktigare än brandvarnare. Men givetvis, har man inte sprinkler är brandvarnare ett minimiskydd alla måste ha, säger Jim Ford. En rökdetektor kan väcka och varna folk, men den kan aldrig släcka en brand. För att skydda småbarn, gamla eller handikappade krävs något mer, det vill säga sprinkler. Ägaren kan åtalas Några regelbundna inspektioner i hemmen för att kontrollera att fungerande sprinkler och brandvarnare finns görs inte, men Jim Ford är övertygad om att efterlevnaden är stor. De flesta har för familjens bästa insett värdet av dessa skydd. Dessutom kan innehavaren åtalas om det efter en brand visat sig att det saknats brandvarnare. Det kan också bli svårt att få ut pengar från hemförsäkringen för brandskadorna. Krav på sprinkler i alla offentliga byggnader (skolor, affärer, hotell, industrier, förvaltningsbyggnader med mera) infördes redan 1974 i Scottsdale och har sammantaget sparat enorma belopp för kommuner, företag och försäkringsbolag. FOTNOT: Scottsdale är inte representativt för hela USA. Varje år byggs 1,2 miljoner nya bostäder i USA och bara drygt en procent av dessa utrustas med boendesprinkler. En normal villa innehåller ett 20-tal sådana här sprinklerhuvuden. I Scottsdale kostar det knappt 50 kronor per kvadratmeter att sätta in sprinkler i samband med nybyggnaden, mindre än en procent av den totala byggkostnaden och mindre än heltäckningsmattorna. Scottsdale Fire dept Folkmängd: Yta: 474 kvadratkilometer Antal brandstationer: 12 Kostnad per inv: 581 kronor Antal anställda: 257, därav cirka 200 i utryckningstjänst. Dödsbränder: I snitt ärre än 1 per år. Utryckningar: per år, därav ambulanslarm. Brandmanlön: Från till kronor per år, captain (ungefär brandmästare): till kronor. Arbetstider: Tidigare 62 timmar i veckan, vid övergång till treskift minskas tiden till 56 tim. Betald semester: Två veckor. I 52 år har räddningstjänsten i Scottsdale skötts av det privata företaget Rural/Metro. Men 1 juli 2005 tar kommunen över. Rural/Metro har blivit berömt för sitt förebyggande arbete och sitt kostnadseffektiva sätt att driva räddningstjänsten. Vi ska inte göra det sämre, säger nyutnämnde räddningschefen William McDonald. Lite dyrare blir det dock och det hade det blivit även i Rural/Metros regi. Bakgrunden är en ny nationell standard för insatser, som stipulerar att varje styrka ska bestå av minst fyra brandmän. Rural/Metro har tidigare åkt med tre och eftersom Scottsdale har tolv brandstationer betyder det fler anställda. Även brandmännens löner har ökat sedan Rural /Metro släppte in fackföreningen och företaget tvingades höja priset på kontraktet med kommunen. Vi och företaget var rätt överens om att det inte skulle bli någon förlängning, säger Jim Ford, vicechef och chef för förebyggandeavdelningen i Rural/Metro. Han följer med över till den nya organisationen. Det gör också större delen av alla högre befäl. Men först efter sedvanligt anställningsförfarande, bland annat intervjuer med nye räddningschefen William McDonald. TEXT OCH FOTO I SCOTTSDALE: STIG DAHLÉN Chefen intervjuar alla De cirka 200 i Rural/Metros utryckningstjänst då? Jo, även här följer majoriteten med, men McDonald smått chockade alla när han förklarade att ingen brandman anställs utan att först ha varit på personlig intervju hos honom. Rural/Metro har sin bas i Scottsdale, men affärskonceptet har spridits till städer i bland annat Florida, Oregon och Tennessee. I mitten av 1990-talet var Rural-Metro-aktien het på börsen, brandmän och befäl ägde aktier och kände sig rika. Men så kom kraven på minst fyra brandmän i styrkan samt andra fackföreningskrav och aktien störtdök. Både brand och ambulans Räddningstjänsten i Scottsdale kostade förra budgetåret 83 dollar eller 581 kronor per invånare. Långtgående integrering finns med ambulansverksamheten. Den är mycket kostnadseffektiv. Vissa hävdar att en brandman inte klarar att vara både brandman och ambulanssjukvårdare, men det kan de visst. De är professionella brandmän i grunden och alla som kör ambulans måste ha gått igenom en veckors kvalificerad sjukvårdsutbildning, säger Jim Ford. Hur det blir med integreringen brand-ambulans i den nya organisationen förhandlas det om, men chef McDonald vill inget hellre än behålla den. Brandstationerna är små och ligger tätt, tolv stycken och två till är på gång. Genomsnittlig insatstid (här räknas tid från larm till ankomst till skadeplats) har senaste åren varit några sekunder över fyra minuter. Varje enskilt larm analyseras och tiderna följs upp noggrant, särskilt när den överstiger fem minuter. 20 % till förebyggande Satsningen på sprinkler och aktivt förebyggande har gjort att brandskadorna i Scottsdale bara är en tredjedel av snittet för andra städer i USA. Närmare 20 procent av vår totalbudget används till förebyggande. Insatsstyrkorna används flitigt i brandinspektioner på företag, offentliga byggnader och annat. I fjol genomfördes sådana inspektioner, berättar Jim Ford. Alla privatpersoner som så önskar kan ringa och utan kostnad få en genomgång av brandsäkerheten i bostaden.

16 16 Tema Sprinkler Sirenen Nr Sprinkler i svenska bostäder orealistiskt Viktigare satsa på skydd för utsatta Sprinkler i alla nybyggda bostäder glöm det! Det som är en självklarhet i Scottsdale i USA blir bara en utopi i Sverige. Räddningsverkets Mette Lindahl Olsson säger: Det vore ett drömscenario, men Lindahl Olsson är chef för den enhet på Räddningsverket som arbetar med att minska antalet dödsbränder. Trots att hon vet att sprinkler är det mest effektiva för att förhindra dödsbränder säger hon: Byggbolagen jagar kostnader i alla led. Det är inte realistiskt att ställa krav i byggreglerna på sprinkler i alla bostäder. Varför inte när sprinkler bara kostar cirka en procent av byggkostnaden? Inget land har sådana nationella regler. I USA är det bara några få enskilda städer som ställt dessa krav. Men varför kan inte Sverige gå i spetsen för något du kallar drömscenario och som skulle rädda många liv? Vi skulle aldrig få gehör om vi drev en sådan linje. Det är viktigare att vi kräver sprinkler i särskilt utsatt boende, i första hand i äldreboende. Byggregler revideras Boverket ger ut byggregler och en reviderad version är på gång. Den ska ut på remiss nästa år och i förarbetena har Räddningsverket i flera år lobbat för krav på sprinkler i utsatt boende. Det handlar om Sprinklerfrämjandet: gruppbostäder, servicelägenheter, andra särskilda boendeformer för äldre samt institutionsboende. Men kraven sträcker sig inte längre än till om- och nybyggnation som omfattas av Boverkets byggregler. Vi har inte retroaktiv lagstiftning i Sverige. Man kan inte kräva att boendesprinkler byggs in i befintliga byggnader. I de fall det finns särskilda skäl kan dock räddningstjänsten i samband med tillsyn i varje enskilt fall ställa sådana krav om det bedöms skäligt. En lösning inom överskådlig tid kan bli mobila sprinklerenheter. Tekniken håller på att utvecklas, säger Lindahl Olsson. Denna teknik bygger på högtryckssystem, så kallad dimsprinkler. Följer Finland och Norge Så snart Boverkets reviderade byggregler trätt i kraft vill Mette Lindahl Olsson att Räddningsverket ger ut ett så kallat allmänt råd om boendesprinkler. Råd är inte tvingande, det handlar om bör i stället för skall, men allmänna råd brukar ändå få stort genomslag ute i kommunerna. Om Boverkets hantering av byggreglerna går som det är tänkt kan vi ha ett allmänt råd Mette Lindahl Olsson klart Det vore en fördel om vi kunde ta ett helhetsgrepp där vi knyter ihop systematiskt brandskyddsarbete med sprinkler. Räddningsverket vill följa Finlands och Norges exempel med funktionskrav för brandskyddet i utsatta boendeformer. Om de boende själva förväntas kunna uppmärksamma larm och utrymma inom tre minuter räcker det med brandvarnare. Om de boende inte klarar detta själva, men kan få hjälp av utbildad personal inom tre minuter krävs automatiskt brandlarm i bostaden. Uppfylls inget av dessa två kriterier är det boendesprinkler som gäller. I Norge visar en undersökning på bristfälligt brandskydd i 79 procent av äldreboendet. Jag befarar att det är lika illa i Sverige, så detta är verkligen en viktig fråga att åtgärda, säger Mette Lindahl Olsson. Pengar till utbildning Allra viktigast anser Lindahl Olsson utbildningen av personal vara och här ser hon en ny möjlighet öppna sig: Den miljard kronor som regeringen anslagit till utbildning av vårdpersonal inom äldrevården är ett gyllene tillfälle att även på bred front ordna kurser i brandskydd och säkerhet. Jag hoppas verkligen att kommunerna tar vara på denna möjlighet och ansöker om utbildningspengar. När det gäller brandskydd med konventionell sprinkler i samlingslokaler, varuhus och andra byggnader med mycket folk menar Mette Lindahl Olsson att det inte är realistiskt att centrala myndigheter lagstiftar retroaktivt för denna typ av byggnader. I samband med nybyggnation kan man bygga efter Boverkets byggregler, men vill man bygga flexibelt med stora öppna ytor blir ofta sprinkler automatiskt ett krav. Vi är på väg att få en ketchupeffekt Boendesprinkler har ännu inte fått något genomslag i Sverige, men på Sprinklerfrämjandet märker man ett nyväckt intresse. Det känns som om vi är nära en ketchupeffekt, säger vice ordföranden Bo Hjorth. Han talar om ett markant ökat intresse senaste året. Vi får plötsligt massor av förfrågningar till Sprinklerfrämjandet. Ofta är det kommunpolitiker som vill få in boendesprinkler i handlingsprogrammen. Många räddningschefer hör också av sig. I likhet med Räddningsverkets Mette Lindahl Olsson räknar Bo Hjorth inte med något genombrott för boendesprinkler i vanliga privatbostäder, åtminstone inte under den närmaste tioårsperioden. Däremot tror jag att vi får en stor efterfrågan på boendesprinkler i vårdanläggningar, servicehus och äldreboenden de närmaste åren. Det är billigare än konventionell sprinkler samtidigt som kravet från samhället på bättre skydd i detta boende ökat. Brandförsvarsföreningen har gett ut rekommendationer för boendesprinkler för hus upp till åtta våningar, en utveckling av amerikanska regler anpassade till svenska förhållanden. Rekommendationerna är bra och de kan användas även i större anläggningar än folk i regel tror. Därmed riskerar man att missa möjligheten att få ned kostnaderna, säger Bo Hjorth. Plaströr billigare Ett annat sätt att få ner kostnaderna är ökad konkurrens på sprinklermarknaden i takt med större efterfrågan. Ett tredje att använda plaströr i stället för kopparrör eller annan dyr material. Det underlättar även installationen. Hittills har ett problem varit att plaströr av många uppfattats som ett miljöproblem som inte accepterats av miljösäkringssystem. Men nu finns andra plaströrstyper som testats och godkänts av SP i Borås. Miljöfrågan bör därför inte längre vara något hinder. När det gäller konventionell sprinkler är vi enligt Bo Hjorth långt framme i Sverige. I Europa har bara Norge fler sprinklerinstallationer per invånare än Sverige. Men Hjorth tycker att mer borde göras: Det borde vara en självklarhet med sprinklerkrav i större samlingslokaler som diskotek och andra nöjesställen. Han vill att Boverket ska lyfta Miljön kan kräva sprinkler Byggreglerna fokuserar nästan enbart på att människor ska kunna utrymma vid en brand och det är förstås grundläggande. Men inga krav ställs i byggreglerna på skydd av egendom och miljö. Egendom får anses vara ägarnas och försäkringsbolagens bekymmer, men miljön är en gemensam angelägenhet och där kan vi i framtiden möjligen hävda att sprinkler behövs för att undvika miljöförstörande storbränder. I Östersund totalförstördes för ett par år sedan ett köpcentrum. Sprinkler hade troligen förhindrat storbranden. När centrumet byggdes upp igen gjordes det mot räddningstjänstens vilja utan sprinkler. Jag håller i detta fall med räddningstjänsten, men enda sättet att få en praxis är att frågan prövas i domstol. Nästa gång ett liknande fall dyker upp hoppas jag att räddningstjänsten medverkar till att det blir en rättslig prövning, säger Mette Lindahl Olsson. Över huvud taget hoppas hon på lokala initiativ från såväl politiker som räddningstjänsten. Vid exempelvis tillsyn kan kommunen i varje enskilt fall man finner befogat ställa krav på sprinkler. Om det sedan håller för ett eventuellt överklagande vet man inte förrän en prövning skett. Men prövar man aldrig får man heller aldrig några svar STIG DAHLÉN fram sprinkler som en av de möjliga alternativa lösningarna för brandtekniska krav i många fler fall än vad som sker i dag. Han skickar även en passning till Räddningsverket: Kostnads- och nyttarapporten från 1994 borde snarast uppdateras. Den innehöll felaktiga ingångsvärden och dessutom har tekniken utvecklats och förbilligats. Jag skulle gärna också se att verket fanns representerat i ledande arbetsgrupper som har med sprinklerregler att göra. Intresset har hittills varit magert. STIG DAHLÉN

17 Tema Sprinkler Sirenen Nr Fakta boendesprinkler Foto: WIRSBO SPRINKLER Boendesprinkler i servicehus och äldreboende har så smått börjat få genomslag i en del svenska kommuner. Sprinkler i denna typ av boende är en av de viktigaste åtgärderna för att minska dödsbränderna. Sprinkler ofta skillnaden mellan liv och död Nyttan med vattensprinkler är omvittnad, likaså är konsekvenserna av brist på sprinkler väldokumenterade i Sverige. Det mest förskräckande exemplet är diskoteksbranden i Göteborg, det goda exemplet är en brand i PUB-varuhuset i Stockholm Två dagar före julafton 1999 tankade en man 26 liter bensin i dubbla plastsäckar, klev in i det stora varuhusets huvudentré, hällde ut bensinen och tände på. I byggnaden befann sig kunder och 300 anställda. Sprinkleranläggningen löste ut och släckte branden annars kunde vi ha fått ett Estonia på land. PUB kunde öppna igen dagen efter branden. Drygt ett år tidigare omkom 63 ungdomar vid en överfylld festlokal på Backaplan i Göteborg. De flesta experter är överens om att ingen omkommit om samlingslokalen varit utrustad med sprinkler. I centrala Karlstad totalförstördes 1999 varuhuset Domus i en brand. Varuhuset var inte sprinklat. Först i höst har kvarteret börjat byggas upp igen. I köpcentret Obs Bergvik utanför Karlstad anlades två år senare mitt i natten brand i varulager. Den släcktes av sprinkleranläggningen. En anlagd brand i ett varuhus i Landskrona 2002 orsakade skador för miljoner kronor. Byggnaden var osprinklad. Räddningschefen gick efter branden ut i media och efterlyste lagkrav på sprinkler i alla varuhus. För drygt ett år sedan jämnades ett affärshus på kvadratmeter i Östersund med marken av en brand. Nu uppförs ett nytt och mycket större köpcenter, på cirka kvadratmeter. Enbart kvadrat kommer att sprinklas. Boendesprinkler effektiv Listan över tillgång och framför allt brist på traditionell sprinkler kan göras mycket längre. Vi skulle kunna göra en ännu längre förteckning där boendesprinkler skulle ha räddat liv bara sådant skydd funnits. Boendesprinkler är en ny företeelse i Sverige och därför är det svårt att hitta exempel där sprinkler i bostäder verkligen räddat liv. Men alla i branschen vet att de flesta dödsbränder skulle ha undvikits om sprinkler varit installerad. 15 års statistik från staden Scottsdale i USA visar att ingen omkommit i bostäder utrustade med boendesprinkler (cirka 60 procent av bostäderna är sprinklade). Dessutom anser man sig ha bevis för att sprinkler har räddat minst 13 liv. Vidare: - Egendomsskadorna har minskat med 80 procent i sprinklade bostäder. - Genomsnittlig skada i sprinklad bostad: dollar. - Genomsnittlig skada i osprinklad bostad: dollar procent av alla bränder i bostäder med sprinkler släcktes eller kontrollerades (i avvaktan på räddningstjänstens ankomst) av ett eller två sprinklerhuvuden. Sprinkler betyder enligt Akademins ordlista vattenspridare eller automatiskt eldsläckningsanordning. Tekniken att snabbt släcka bränder med sprinkler har funnits i mer än 100 år. Varje år installeras numera cirka sprinklerhuvuden i Sverige. Det sker främst i industrilokaler, varulager, köpcentra, hotell och liknande. Boendesprinkler (eller bostadssprinkler som den först kallades) fick sitt genombrott i delar av USA på 1980-talet. San Clemente, Kalifornien, blev 1978 första kommunen att kräva sprinkler i alla nya bostäder. I Sverige är boendesprinkler en betydligat nyare företeelse och den har ännu inte slagit igenom på bred front. Både Finland och Danmark har kommit längre. I Finland infördes 1997 krav på sprinkler i bostäder med trästomme som är högre än två våningar. Traditionell sprinklers primärsyfte är att rädda både liv och egendom. Huvudsyftet med boendesprinkler är att rädda liv, men den kan som en viktig bonus oftast även släcka branden eller begränsa den i avvaktan på räddningstjänstens ankomst. Sprinkler kan liknas vid en artificiell brandman, som står på vakt dygnet runt och där insatstiden är noll samt där vattenskadorna blir fem till tio gånger mindre än då räddningstjänsten släcker. Ett sprinklersystem består av vattenledningsrör och ett antal sprinklerhuvuden med munstycken. Dessa hålls stängda av värmekänsliga glasbulber fyllda med vätska. När en brand höjer temperaturen på innehållet i glasbulben till cirka 70 grader brister glaset och vattnet släpps på. Varje sprinklerhuvud täcker en yta på cirka 10 kvadratmeter. En traditionellt sprinklersystem kräver cirka liter per minut vid runt 5 bars tryck, för boendesprinkler räcker det med 200 liter per minut vid cirka 2 bar. Boendesprinkler kopplas till bostadens kallvattensystem. Kraven på installation och besiktning är inte lika tydligt uttalade som vid traditionell sprinkler något som bidragit till svenska försäkringsbolags hittills njugga inställning till att ge rabatter på boendesprinklade lokaler. I USA ger försäkringsbolagen i snitt 10 procents rabatt på hemförsäkringen om det finns boendesprinkler. Kostnaden för boendesprinkler är fortfarande hög i Sverige, ofta cirka 200 kronor kvadratmetern. Drygt hälften av kostnaden för boendesprinkler är material, knappt hälften installation. I Scottsdale i USA (se reportaget på förra uppslaget) kostar det med nuvarande dollarkurs 45 kronor per kvadratmeter i samband med nyproduktion av bostäder. En enorm skillnad mot Sverige med andra ord, som främst hänger samman med ett större utbud och tuffare konkurrens i USA. Där beräknas kostnaden att installera boendesprinkler till knappt en procent av byggkostnaden. Gjorda satsningar i Sverige visar dock att det går att installera boendesprinkler klart billigare än 200 kronor per kvadratmeter. När ett servicehus i Borås med 80 lägenheter renoverades för fem år sedan sedan installerades boendesprinkler till en kostnad av 130 kronor kvadratmetern. När värmen når cirka 70 grader brister glasbulben och vattnet släpps på. Installation av boendesprinkler förenklas när man använder plaströr Så här kan det se ut under innertaket när boendesprinkler installerats.

18 18 Tema Sprinkler Sirenen Nr Lägenheter sprinklas efter storbrand En storbrand i Karlstad för tre år sedan tog ett liv, gjorde 150 hyresgäster tillfälligt hemlösa och kostade 90 miljoner kronor. Nu satsas på boendesprinkler. En billig lösning för höjd säkerhet, har bostadsbolaget insett. Branden i bostadsområdet Rud blev en väckarklocka för Karlstads kommunala bostadsbolag (KBAB). Nu sprinklar bolaget alla lägenheter där det finns vad man kallar kritiska byggkonstruktioner. Jag tror att många mörkar behoven. Man vill inte ha utgifter och hoppas att inget händer. Det är nästan så att det krävs lagstiftning om bostadssprinkler, säger Willy Ociansson, installationsansvarig på KBAB. Trevåningshuset på Rud hade byggts till med en fjärde våning. Det var i en lägenhet på fjärde våningen som branden startade, spreds upp till vinden och sedan ner till alla övriga 24 lägenheter på fjärde planet. Brandskyddet på tillbygget höll inte måttet. Totalt brandskadades 68 lägenheter. I bostadsområdet finns ytterligare elva hus med liknande påbyggnad. Alla lägenheter på fjärde våningarna har nu försetts med sprinkler i varje rum. En rad andra säkerhetsåtgärder har också vidtagits. Efter nyår ska säkerheten höjas på liknande sätt i 68 tillbyggda lägenheter samt ett servicehus i området Hagaborg. Även där är det betonghus som inte har samma brandsäkerhet i tillbyggnaden. Vi ska inte sticka under stol med att det är byggfusk. Husen kommer att säkras så att brand inte kan spridas uppåt. Den påbyggda delen sprinklas, det har man nytta av i hela huset. Åtgärden var inget att tveka om, säger Ociansson. Alldeles för dyrt På Rud kostade installation av sprinkler 2,8 miljoner kronor, notan för hela arbetet stannade vid drygt 4,1 miljoner kronor. Men att återställa huset som brann kostade 90 miljoner kronor. 71 miljoner fick försäkringsbolaget stå för. Bostadsbolaget är nöjt med jobbet som gjordes på Rud. Men tycker ändå att det blev för dyrt. Sprinklingen kostade 258 kronor kvadratmetern, det är alldeles för mycket. Plaströr billigare Traditionellt sprinklersystem som kräver installation av certifierade firmor användes. På Hagaborg kommer KBAB att satsa på ett system där varje sprinklerhuvud har förgreningar och matas från flera håll med 16 millimeters plaströr Eftersom vattenförsörjningen kommer från flera håll kan rören underdimensioneras. Jag vet att sprinklerfirmorna fnyser åt detta, men vi tycker att det andra systemet är för klumpigt. En fördel som Willy Ociansson ser är att det går snabbare att installera de mindre rören, och att en VVS-firma kan göra det. För att få fart på installation av boendesprinkler måste det bli billigare, anser Stefan Linder och Willy Ociansson vid Karlstads bostadsbolag. De satsar nu på sprinklerhuvuden med förgreningsrör som matas från flera håll av plaströr. En variant som kan installeras av vanliga rörfirmor och bostadsbolaget räknar med att investeringskostnaden ska bli lägre än med traditionell sprinkler. Vi har inte upphandlat installationen än, men vi räknar med att det blir avsevärt billigare. Enkelt utryckt går det till så att lös slang dras uppe på vinden mellan sprinklerhuvudena. Därefter läggs tetrapapp Foto: PETER BÄCKER, VÄRMLANDS FOLKBLAD Så här såg det ut efter branden i den påbyggda våningen. Bostadsbolaget drog lärdom och sprinklade vid ombyggnaden alla lägenheter och ska göra detsamma i ett bostadsområde med påbyggd våning. Lilla bilden: Även balkongerna har sprinklats för att hindra att brand sprids utifrån. över och sedan placeras isoleringen tillbaka. Dessutom lägger vi in stenull i takfoten där byggnaderna har så kallade skärmtak. På så vis försvårar vi brandspridning utifrån och upp på vindarna, säger byggteknikern Stefan Linder. Rud och Hagaborg är de områden i bostadsbolagets bestånd som har hus som byggts till på höjden. Vid sidan av det håller bolaget också på att installera sprinkler i källarförråden på ett tredje område. Skälet är att det ofta finns mycket brännbart material i källarna, och att pyromaner gärna söker sig dit. Har inte hört att det gjorts tidigare. Men det är lämpligt av flera skäl. Dels finns det stråk med vattenledningar i källare, vilket gör anslutningen enkel. Dels blir kostnader för vattenskador inte höga om sprinkler blir utlöst i en källare, säger Willy Ociansson. Kommer KBAB att sprinkla fler bostäder i framtiden? Vi har inga fler kritiska byggkonstruktioner. Men jag kan tänka mig att vi sprinklar vid nyproduktion. Försäkringsbolagen borde hjälpa till med finansieringen. Gjorde de det, kunde vi kanske få fart på sprinklingen. PER LARSSON

19 Tema Sprinkler Sirenen Nr Försäkringsbolagen nöjer sig med samhällets regelverk Så här höjdes säkerheten Efter branden på Rud i Karlstad gjordes en satsning på övriga elva hus i området som också har en tillbyggd våning. Det här gjordes: Nya brandväggar på vindarna. Dess placering är skyltade på utsidan av husen som information till räddningstjänsten. Trådlösa branddetektorer på vindarna. Alla rum i lägenheterna på de tillbyggda våningarna har sprinkler. Även balkongerna är sprinklade för att förhindra att brand sprids utifrån in genom takfoten till vinden. På vindarna finns tryckvakter för sprinkler som skickar larm till centralenheten som larmar räddningstjänsten. Brandsäkring görs vid hisschakt. Dörrstängare ska klara minusgrader och rörgenomföringar ska vara ordentligt tätade. Rökdetektorer placeras högst upp i trapphusen. För rökventilation finns en tryckknapp vid entrén som öppnar översta fönstret. Kostnaden för installationen i de elva befintliga husen, totalt kvadratmeter, blev drygt 4,1 miljoner kronor. Sprinklingen kostade 2,8 miljoner, byggnation kronor och brandlarm kronor. Priset per kvadratmeter 378 kronor, varav sprinkling 258 kronor. Foto: PER LARSSON I huset som drabbades av branden vidtogs ytterligare några åtgärder: Brandtätad takfot och avfuktare på vind. En mindre fläkt för varje trapphus underlättar sektioneringen på vinden. Ytterdörrar har försetts med elektroniska passersystem som gör det svårare för pyromaner att ta sig in. Här har det inte brunnit, men bostadsbolaget väljer ändå att sprinkla lägenheterna i de påbyggda våningarna. Efter en brand i Åmål krävde Länsförsäkringar att ett liknande bostadshus skulle sprinklas. Men det är snarast ett undantag. Försäkringsbolagen är inte aktiva när det gäller boendesprinkler. Försäkringsbolagen nöjer sig med samhällets regelverk, man driver inte en egen linje, säger Lars Nilsson, Försäkringsförbundet. Men där skadekostnaderna kan bli höga, där kräver försäkringsbolagen också rejält skydd. Det handlar då om egendomsskyddet. Rent strikt så är byggnaden det första man ser till. Sågverk och höga lagerbyggnader försäkras inte om de inte är fullsprinklade. Men allt fler rapporter om brandrisker på äldreboenden har inte inneburit några åtgärder, exempelvis krav om boendesprinkler. Sådana åtgärder är främst för personskydd. Om det är så att frekvensen av bränder kan vara högre där, så har det vad jag vet inte påverkat försäkringsbolagen, säger Lars Nilsson. Leif Beisland på Trygg Hansa har noterat att det installeras allt mer boendesprinkler. Men bolaget är inte aktivt. Kan man som fastighetsägare få premiesänkning om En viktig faktor för att få fart på marknaden för boendesprinkler är möjligheten till lagstiftning. Det konstateras i rapporten Boendesprinkler av Fredrik Jansson och Daniel Hammar på företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Krävs inte boendesprinkler, då väljer aktörerna att inte installera. Det är majoriteten av branschens aktörer överens om, skriver man i rapporten. Det noteras också att i länder som ligger före Sverige i användandet av boendesprinkler har någon form av lagstiftning föregått ett massiv ökning av sprinkler. Jansson och Hammar lyfter fram ytterligare fyra viktiga faktorer: man vill installera boendesprinkler i exempelvis ett servicehus? Om du som försäkringstagaren skulle ställa den frågan hoppas jag att du skulle få ett ja. Trygg Hansa koncentrerar sig, enligt Beisland, på anlagda bränder utomhus. Ser krasst till egendomen På Länsförsäkringar i Vänersborg har man fokus på automatlarm i skolor. Servicehus och andra äldreboenden är inte prioriterade. Man kan säga att vi ser krasst till egendomsskyddet. Servicehus är av hävd bra skyddade. Men att öka skyddet på skolor är ett jättearbete, säger riskingenjör Per Johansson. Dock krävde bolaget att ett bostadshus i Åmål sprinklades. Ett bostadshus med påbyggd våning brann. Ett liknande hus stod kvar. Efter bränderna i Karlstad och Åmål blev sprinkling aktuellt. Länsförsäkringar i Vänersborg har försökt inventera de 19 kommunerna i upptagningsområdet, men inte hittat fler liknande fall. Men om vi i dag fick en fråga om att försäkra ett bostadsområde som ser ut som det i Karlstad gjorde innan det Lagar kan få fart på marknaden Brandkonsulterna är de viktigaste personerna för beslut om sprinkler eller ej. Även om det är kundens beslut, så är dennes kunskap i brandskydd oftast liten och man förlitar sig på brandkonsulten. I praktiken blir det denne som bestämmer om sprinkler ska installeras eller ej. Priset måste sänkas. Det uppnås enklast genom att lokala rörfirmor börjar installera boendesprinkler. Skapa förtroende för branschen. Det är viktigt att hela branschen är kvalitetssäkrad. Öka medvetenhet och kunskap om boendesprinkler hos byggföretag, försäkringsbolag med flera. brann, då skulle vi förmodligen säga nej. En gammal träkåk är inte säkrare. Men det här blir så stort, så stora skador. Kan du tänka dig sänkta premier om en ägare vill sprinkla? Handlar det om servicehus kan jag tänka mig det. Och det är inte osannolikt att det i framtiden blir en diskussion om sprinkling av dem. Kommunen gick vidare Åmåls kommunala fastighetsbolag hade inget val när Länsförsäkringar krävde att huset med tolv lägenheter skulle sprinklas. Hyresgästerna ställde samma krav. Men kommunen har också gått vidare. Ett servicehus med 30 lägenheter håller på att sprinklas och ytterligare ett äldreboende med lika många lägenheter ska förses med boendesprinkler i samband med ombyggnation. I Stockholm har ett antal servicehus försetts med boendesprinkler. I många fall tycks besluten komma efter initiativ från privata brandkonsulter. De styr mycket av vad som blir gjort, säger Gunnar Brandsjö på Svensk brand- och säkerhetscertifiering. PER LARSSON Europas första standard Den första gemensamma europeiska standarden för sprinklersystem, med beteckningen EN 12845, antogs av CEN (Europeiska kommitten för standardisering) i april. Målet är att säkerställa att sprinklersystemen fungerar på avsett sätt under hela sin livslängd. Standarden täcker endast fast installerade sprinklersystem i byggnader eller motsvarande anläggningar på land, även om den allmänna principen mycket väl kan gälla andra områden som också har kompletterande krav, säger Gundega Muchks på SIS (Swedish Standards Institute). Standarden EN finns översatt till svenska och kan beställas från SIS förlag: tel eller e-post:

20 20 Utbildning Rosersberg Sirenen Nr Det är jag som regisserar olyckan En bred lärarkår. Här finns samhällsvetare och präst, idrottslärare och jurister. Och ambulanssjukvårdare som Leif Gradin en av Räddningsverkets 147 lärare. I tolv år körde han ambulans i Stockholm, numera trivs han bäst på övningsfältet. När teori och praktik ska klaffa i en simulerad trafikolycka. I sitt jobb är han en av kuggarna som arbetar för att göra samhället säkrare. Det är en väl genomtänkt trafikolycka. En mulen höstdag, krock mellan personbil och motorcyklist. Bilen har kraschat i en stor sten, motorcykeln ligger på vägen. I diket den svårt skadade motorcyklisten. Bakom ratten sitter en äldre dam, chockad och fastklämd med nacksmärtor. Hennes make irrar omkring på olycksplatsen. Lennart, Inger och Alf är pensionärer från Märsta och vana att ställa upp som markörer vid övningar på skolan. Leif Leffe Gradin duttar ut lite teater-blod och fixar de sista detaljerna innan han larmar räddningstjänsten. Duttar ut lite teaterblod En minut senare anländer två brandbilar till Gamla ruinstadsvägen på övningsfältet vid Räddningsverket i Rosersberg. Eleverna går andra terminen på utbildningen i skydd mot olyckor. Lektionen är tillämpad trafikolycka, prehospitalt omhändertagande och losstagning. Det är nu de ska omsätta sånt de lärt sig i klassrummet och övat i moment, det är viktigt att olyckssituationen är så realistisk som möjligt. Det måste kännas som om det är på riktigt, säger han. Under övningen är Leif observatören som tittar, lyssnar och antecknar. Räddningspersonalen tar hand om de skadade, kollar puls och andning, stoppar blödningar, hämtar filtar, sätter nackkrage, säkrar bilen, klipper taket, lyfter ut Inger på bår. Leffe tittar på klockan, räddningsinsatsen tar 50 minuter. Efteråt får eleverna beröm för vissa prioriteringar och klipptekniken. Men inte för tempot. Ingen sprang, det måste bli bättre drag i arbetet nästa gång. Första lektionen är fortfarande ett svart hål. Jag hittade inte ut till fältet, hade glömt hjälm och minns inte vad lektionen handlade om. Men han repade sig, det blev fler inhopp och efter en tid erbjöds han anställning. Då hade han tolv års erfarenhet från ambulanssjukvård. Och en treveckors instruktörkurs vid Röda Korset. Spindeln i nätet I dag är Leif kunskapssamordnare på halvtid för ämnesområdet Räddning. Det innebär att han är spindeln i nätet på skolan och har ett samlat grepp om vad ämnet ska innehålla, har koll på nya rön och forskning på området. Den andra halvan undervisar han i sjukvård. I dag trivs han med lärarjobbet, men ett tag var han helt tröttkörd. Det var när Räddningsverket bantade verksamheten och flera lärare sades upp. Det satte sina spår, samtidigt som vi tappade lärare hade vi extremt mycket produktion plus att nya utbildningen i skydd mot olyckor skulle planeras och sjösättas. Många av oss hade det oerhört tufft då. Bäst trivs han ute på övningsfältet med eleverna. Eleverna har en otrolig hunger efter kunskap. De är som svampar, suger i sig allt. Och det är en fantastisk känsla att se dem gå från att vara helt gröna till att bli kompetent räddningspersonal. Samtidigt kan jag tycka att det är synd att de är så blåljus-fixerade. De får så mycket annat med sig, utbildningen är bred och alla kommer inte att platsa som brandmän. Men det är ju det dom vill, ibland undrar man om verket lurat dem. Men förhoppningsvis får de även upp ögonen för andra jobb inom risk och säkerhet. Efter övningen tar vi vägen om Leffes skötebarn - garaget där han byggt upp en komplett klippstation. Det går åt 500 bilar på en termin, de ska fraktas och krockas på olika sätt för olika övningar. Inom losstagning har det hänt mycket på senare år. Förr var räddningspersonalen som flugor på en hästskit vid trafikolyckor, mycket folk och ineffektivt. Det fanns inget standardkoncept för losstagning som det finns idag. I dag ska räddningspersonalen ta hänsyn till försäkringsbolagens väl och ve. Ett extra klipp är ett klipp för mycket. Bildelar ska återanvändas och säljas vidare, även från en krockskadad bil. Akademiska vindar Risk- och säkerhetsutbildningen genomgår förändringar. Den bredare synen på säkerhetstänkandet innebär att skolan letar efter ny med en bredare akademisk bakgrund, som exempelvis beteendevetare, samhällsvetare, jurister och en präst. Alltid behövas praktiker Själv är Leif Gradin en praktiker ut i fingerspetsarna. Såna som jag kommer alltid att behövas, säger han samtidigt som han ser positivt på utvecklingen. Det är bra att vi breddar oss. Men risken finns alltid att det uppstår två läger med olika typer av kompetenser, därför ställs höga krav på oss för att hålla en gemensam röd tråd så vi inte halkar av Räddningsverkets konceptet på riskoch säkerhetsutbildning. Text och foto KATARINA SELLIUS Leif Gradin Ålder: 48 Yrke: Lärare Räddningsverket Rosersberg. Utbildar och utvecklar inom området trafikolyckor. Familj: Fru och två tonårssöner. Fritid: Har med trafik att göra på ett eller annat sätt. Hojen Kawazaki 1500 kubik, motorbåt, övningskörning med hela familjen, inklusive frun som tar mc-kort. Skräder inte orden Han har höga krav på eleverna och skräder inte orden om de inte lägger ner tillräcklig energi i arbetet. Jag förväntar mig att de ska vara proffsiga och fokusera till hundra procent på uppgiften. För det handlar om liv och död. Leif Gradin har jobbat som lärare på skolan sedan Det berömda bananskalet, en kollega från ambulansen jobbade extra på skolan och övertalade mig att hoppa in när det fattades folk. Som trastar på en telefontråd. Eller elever på ett vajerräcke. Beröm och kritik. Ni var bra i det stora hela, men det var inget tempo i flödet. Ingen sprang, det måste vara bättre drag i arbetet nästa gång, säger lärarna Leffe och Tonny.

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Har du koll? Fyrverkerier

Har du koll? Fyrverkerier Lärarhandledning Har du koll? Fyrverkerier Varför tror du att åldersgränsen höjdes? Varför tror du att det finns en åldersgräns för inköp och användande av fyrverkerier? Detta avsnitt handlar om fyrverkerier,

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra DOKUMENT KAMPEN MO DET TAR ALLT LÄNGRE TID ATT FÅ LOSS SVÅRT SKADADE MÄNN Nya bilar blir säkrare och säkrare. Det räddar liv. Men det finns en baksida. Som kostar liv. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Informationen under respektive

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER 2 Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete Håbo kommun ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete enligt SRVFS (2003:10) och

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Ring alltid 112. Snabbaste sättet att slå larm är att ringa 112. Därifrån får du hjälp med att bli kopplad till rätt person.

Ring alltid 112. Snabbaste sättet att slå larm är att ringa 112. Därifrån får du hjälp med att bli kopplad till rätt person. Räddning på järnväg Järnvägen är ett säkert och miljövänligt transportmedel. Men de olyckor som ändå inträffar är ofta allvarliga. Att göra räddningsinsatser på eller vid ett järnvägsspår innebär dessutom

Läs mer

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Rescue Team Scandinavia

Rescue Team Scandinavia Rescue Team Scandinavia Vem Är vi? Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Historia Mål Vision Tjänster Resurser Certifieringar Övriga frågor En kort Film om oss Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Easywash

Läs mer

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2011-02-10.. ~. s 'r:7 ~ l.a; ',:DLIHG NR (, 2011 26 (31) 35 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Dnr 2010/6 INLEDNING Motion från Lars Alderfors

Läs mer

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola 1 Register Dokumentation av brandskydd 3 Brandskyddspolicy 3 Drift och underhåll 4 Ansvar och organisation 4 Kontroll och uppföljning 5 Utrymningsplan och

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014.

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. Datum: 2014-08-11 Tid: 19.00 21.10 Plats: Folkets Hus Deltagare: 14 Kommunalrådet Pia Tingvall hälsar välkommen till Medborgarträffen i Kisa

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet Säkerhets och sjukvårdsplan För Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010 Quesadatältet Arrangerad av Boo FF F12 1. Innehåll 1. Innehåll 2. Syfte med planen, dess innehåll och distribution 3. Säkerhetsaspekter

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Trygghetsbokslut 2011

Trygghetsbokslut 2011 Trygghetsbokslut 11 Innehållsförteckning Trygghetsbokslut 3 Vi och omvärlden 3 Indikatorer 4 Våra mål 7 Internt skydd 7 Olycka/brand 7 Krissituation 7 Vad gjordes? 8 Vårt insatsarbete 8 Vårt förebyggande

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" Kommunstyrelsen

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l Kommunstyrelsen ~ ---rc;;:-i :)!~,"""i~'~ A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" '\R1' I'"!(omn:" nswreisi3i") förvaltning IIOK 21111 I~ 2 6 1(2) 2011-01-24 ONR 2010/6 Kommunstyrelsen Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Lars

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun 1.1 Allmänt Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, bl.a. ersatt den tidigare

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete. Vansbro utbildningscenter

Systematiskt brandskyddsarbete. Vansbro utbildningscenter Systematiskt brandskyddsarbete 0281-751 32 Innehållsförteckning 1. Brandskyddspolicy 2. Brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning 3. Riskhantering och nödlägesberedskap 4. Utbildningsplanering 5. Byggnads-

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Exemplet

Läs mer

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer. Södertörns brandförsvarsförbund PM Brandvattenförsörjning Nr: 608 Datum: 2006-11-29 Bakgrund Vatten är den helt dominerande släckmetoden vid brand i byggnad. Därför har samhället sedan mycket lång tid

Läs mer

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga Elhandskar en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga elolyckor, en del med dödlig utgång, har redan inträffat. Risken för nya dödsfall är överhängande om ingenting

Läs mer

Grundläggande brandskydd Utrymningsövning Brandskyddsansvarig Heta arbeten Föreståndare brandfarlig vara Anläggningsskötare brandlarm

Grundläggande brandskydd Utrymningsövning Brandskyddsansvarig Heta arbeten Föreståndare brandfarlig vara Anläggningsskötare brandlarm Grundläggande brandskydd Utrymningsövning Brandskyddsansvarig Heta arbeten Föreståndare brandfarlig vara Anläggningsskötare brandlarm Företagsanpassning Utbildningar 2013 Utbildningar hos FSB Fire & Safety

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Täby kommuns åtgärder och handlingsplan med anledning av olycka med spritkök

Täby kommuns åtgärder och handlingsplan med anledning av olycka med spritkök 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kerstin Carlqvist Susanna Nytell Täby kommuns åtgärder och handlingsplan med anledning av olycka med spritkök Bakgrund Fredagen den 23 augusti 2013 skedde en olycka under en

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer