Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa II, 30 hp

Transkript

1 Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa II, 30 hp HT

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmän information... 4 Undervisningsformer och examinationer... 5 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i Hälsa och förebyggande av ohälsa II... 8 Portfolio med självvärdering Farmakologi PBL-seminarier: basgruppsarbete med utgångspunkter Dokumentation Smärta och smärtbehandling Sårvård Ögonvård Nutrition: gerontologi och geriatrik Nutrition: metabola syndromet Gerontologi och geriatrik Palliativ vård Mikrobiologi och immunologi 2 Klinisk mikrobiologi Vetenskaplig metod Kommunikation Motiverande samtal IPL Patient- och anhörigbemötande Etik Diskrimineringsgrunder Lika villkor Våld i nära relation 2: Våld mot äldre Yrkesmässig handledning Medicinsk rätt Hjärt- och kärlsjukdomar Diabetes Osteoporos Pre- och postoperativ vård samt sond, sug och syrgasbehandling och transfusionsmedicin Förberedande kunskaper inför termin Medicinsk teknik, allmän information Allmän omvårdnad Blodtrycksmätning och benlindning Förflyttningsteknik Kateterisering Kapillärprovstagning Perifer venkateter Praktiskt prov

3 Verksamhetsförlagd utbildning, allmän information VFU i T Praktiskt genomförande, VFU Peer Learning under VFU Samtalsuppgift, VFU VFU-observationer Nutrition 2: gerontologi och geriatrik Bilaga. Förtydliganden i AssCE, anpassad till T

4 VÄLKOMMEN TILL KURSEN! ALLMÄN INFORMATION Uppsala universitet Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm. Kursplan och utbildningsplan I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet. Programsida för sjuksköterskeprogrammet Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student. Kursadministration Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet. Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt dokument. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor. Information från kursledningen Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post. Schema Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud. 4

5 Arbetsformer Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen Icke godkända kurser/spärregler/fortsätta på nästkommande termin Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på sjuksköterskeprogrammet. Internationalisering Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar, välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet. UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under andra terminen kommer du att ha sammanlagt sex veckors verksamhetsförlagdutbildning (VFU) som varvas med teoriperioderna. En sammanställning av kursens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Utöver studiehandledningen finns en momentöversikt tillgänglig i Studentportalen. Kursen består av ett antal "provkoder som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och inkluderar merparten av kursens moment. Basgrupp I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter. 5

6 PBL-seminarium i basgrupp Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall helst stå på kontraktet. Basgrupper byts varje termin, och basgruppskontrakt skrivs varje gång. Obligatorisk närvaro Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Basal omvårdnad, KOL och Cancer Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället. För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen. Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet. Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. Problemlösningsprocessen Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i Studentportalen. Obligatoriska moment i kursen Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via Studentportalen eller som hemtentamen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer. Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs presenteras i Tabell 1. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer. Frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment Är du frånvarande vid ett obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare. 6

7 Tentamina Skriftlig individuell salstentamen i farmakologi: läkemedelräkning Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 100% rätt krävs för godkänt Tre timmars tentamenstid Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt. Skriftlig individuell hemtentamen Skriftlig, obligatorisk, individuell hemtentamen (gerontologi och geriatrik) Mer information om tentamensformen ges separat senare Skriftlig individuell tentamen i mikrobiologi och immunologi Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen (klinisk mikrobiologi) 70% rätt krävs för godkänt Tre timmars tentamenstid Skriftlig individuell tentamen i statistik Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 70% rätt krävs för godkänt Två timmars tentamenstid Individuell skriftlig sluttentamen Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 70% rätt krävs för godkänt. Omfattar två patientfall från områden som du har läst i kursen (allmän omvårdnad, KOL och cancer). Tentamen inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition, farmakologi, hjärtsjukdomar, smärta, palliativ vård, osteoporos, diabetes, sårvård, ögonvård, medicinsk rätt samt medicinsk teknik. Tidigare förvärvad kunskap kan ingå (T1). Fyra timmars tentamenstid Tentamensanmälan - för salstentamina Du ska själv anmäla dig till tentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12 dagar före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på programsidan: Student vid UU/Regler och rättigheter/tentamen). Läs även Övriga föreskrifter i kursplanen om vad som gäller avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande termin. 7

8 TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA II Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och områden/moment (tidsordning) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Reservation för enstaka förändringar Farmakologi 2 (2hp; två provkoder nedan): Seminarium (0,5hp) Seminarium Basgrupper v Portfolio * Skriftlig individuell tentamen (1,5hp) Läkemedelsräkning i skrivsal Individuell 20/11 Hälsa och folksjukdomar 2 (3,5 hp) Basgrupp Utgångspunkter med patientfall, PBL-seminarier Ja - Basal omvårdnad Introduktion/uppföljning En/två basgrupp - KOL inkl. sårbara grupper Introduktion/uppföljning En/två basgrupp - Cancer Introduktion/uppföljning En/två basgrupp Smärta Smärta, e-post frågor inför föreläsning 29/12 Basgrupp 22/12 Nutrition 2: - Geriatrik och gerontologi Inlämningsuppgift (datainsamling -VFU) Individuell 28/12 Seminarium nutrition Basgrupp v 2 - Metabola syndromet Inlämningsuppgift (svar på frågor) Individuellt Metabola syndromet, kamratåterkoppling Grupp Facit för egen rättning, inför seminariet Individuellt Seminarium metabola syndromet 4 basgrupper v 1-2 Palliativ vård Seminarium palliativ vård Basgrupp v 1-2 8

9 Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och områden/moment (tidsordning) Medicinsk teknik 2 (1,5 hp) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Obs! Motsvarande webbdugga måste vara godkänd innan färdighetsträning: Webbduggor Webbdugga om KAD/RIK Individuell Öppen v Webbdugga om PVK Individuell Öppen v Färdighetsträning Kapillärprovtagning/blodsocker 2 basgrupper v 36 Basal omvårdnad 2 basgrupper v 37 Kateterisering (KAD/RIK) Basgrupp v 37 Förflyttningsteknik Basgrupp v 37 Perifer venkateter (PVK) Basgrupp v 42 Examination Examination KAD/PVK Individuell v 1 Ja Mikrobiologi och immunologi 2 (4 hp; två provkoder nedan): Demonstration (0,5hp) Laboratoriedemonstration 3 grupper v Skriftlig individuell tentamen (3,5 hp) Tentamen i skrivsal; klinisk mikrobiologi Individuell 27/11 Skriftlig individuell hemtentamen (1,5 hp) Hemtentamen i Gerontologi och geriatrik Individuellt v 44 Verksamhetsförlagd utbildning (9 hp; två provkoder nedan): VFU praktiskt genomförande 7,5 hp Bedömning, AssCe Individuell v40/49; v51 Ja Klinisk övning Individuell VFU-period 1 VFU teoretiskt genomförande 1,5 hp - Nutritionsobservation Datainsamling (se Nutrition) VFU-period 1 - Samtalsuppgift Inlämningsuppgift Individuell VFU-period 1 - VFU-observationer a-d) Inlämningsuppgift Individuell 8/1 - VFU-seminarium Seminarium Basgrupp v 2 Portfolio * 9

10 Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och områden/moment (tidsordning) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Portfolio * Vårdvetenskap 2 (4,5 hp) Professionsutveckling 2: - Yrkesmässig handledning Handledning: Handledning 1 Grupp v 38 Handledning 2 Grupp v 40 Handledning 3 Grupp v 50 Handledning 4 (ej Gotland) Grupp v 51 - IPL: Patient- och anhörigbemötande Inlämningsuppgift IPL-grupp 21/10 Seminarium 4 program 5/11 eller 10/12 Kommunikation 1 - Motiverande samtal (MI) Inlämningsuppgift Individuell meddelas Metodövning Grupp v 41 och 43 Vetenskaplig metod 2 - Bibliotekskunskap Sökteknik och sökning av artiklar inför PM Två basgrupper v PM omvårdnad/teori 2-3 studenter Ja - Handledning i grupp Basgrupp v 43 - Inlämning till handledare Bestäms vid mötet v 43, ska ske senast v 48 - Inlämning färdigt PM 11/1 - PM-seminarium Seminarium (presentation och diskussion) Basgrupp v 2 Etik 2 - Diskrimineringsgrunder Seminarium ½ basgrupp x 6 v 43 (50) Seminarium basgrupp v (50) 1-2 Ja - Etik Våld i nära relation 2: - Våld mot äldre VFU-observation beskäftigt tvång (se VFU) Medicinsk rätt 2 Ingår i skriftlig individuell sluttentamen Skriftlig individuell sluttentamen (2,5 hp) Tentamen i skrivsal, innehåll se tentamina i Studiehandledningen Individuell 15/1 Statistik (1,5 hp) Tentamen i skrivsal, innehåll se Vetenskaplig metod/statistik i Studiehandledningen Individuell 23/10 10

11 PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING Ingår i flera provkoder/moment Introduktion Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Du kan välja portfölj i menyn, och där får du upp alla samlade uppgifter. Syfte Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång. Uppgift Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment, samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer: Skriftlig Muntlig Grupp Klinisk färdighetsträning VFU Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp, och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter. Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ej inlämnad. Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet. Examination Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften. När det står klar i inlämningsuppgiften så är din reflektion tillräcklig. Kursmål som examineras Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens Ansvarig för momentet Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se 11

12 FARMAKOLOGI 2 Ingår i samtliga utgångspunkter samt VFU Syfte Farmakologin går som en strimma genom hela utbildningen och olika kunskapsbitar byggs på efter hand. På termin 2 bygger vi vidare på de basala kunskaper om hur läkemedel utövar sina effekter som gavs termin 1 och utökar även kunskapen om hur man använder FASS. En stor del av farmakologin under T2 är att lära sig de vanligaste läkemedlen som används vid behandling av våra folksjukdomar. På terminens föreläsningar, utgångspunkter och seminarier tas följande sjukdomar upp: Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, epilepsi, ångest och depression, smärta, hjärt-kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), diabetes, osteoporos och cancer. Till dessa sjukdomar ges läshänvisningar i Farmakologiboken (se dokumentet T2 Läshänvisningar till läroboken Norlén & Lindström Farmakologi, 3:e upplagan). Ryggraden i farmakologin under hela utbildningen är Läkemedelshäftet, som kan sägas vara en kort sammanfattning av det som står om de vanligaste läkemedelsgrupperna i läroboken i Farmakologi. Innehållet i Läkemedelhäftet kommer således att byggas på allt eftersom, men det ökar allra mest på termin 2 (från 6 läkemedelsgrupper på T1 till 27 st på T2). I det kliniska arbetet är FASS den viktigaste kunskapskällan inom farmakologi. Det är därför viktigt att lära sig hitta i FASS och förstå vad som står där. Mål Målet är att du ska kunna: Läkemedelshäftet: 27 vanliga läkemedelsgruppers indikationer, verkningsmekanismer och biverkningar, första bokstaven för varje ATC-grupp, vanliga substanser i varje grupp samt gemensamma orddelar i läkemedelsgruppernas substansnamn. Utifrån kursboken förstå och redogöra för de termer och begrepp som tas upp på det sammanfattande dokument Basala termer och begrepp i farmakologi som läggs ut i Studentportalen. Förstå och kunna förklara de termer och begrepp som tas upp på Per Hellströms föreläsning Farmakologi, som ingår i FASS webbkurser Kort om läkemedel. Utifrån en patients läkemedelslista och med hjälp av FASS-rubrikerna Indikationer, Kontraindikationer, Biverkningar, Farmakodynamik och Farmakokinetik kunna ge patienten relevant läkemedelsinformation. Utifrån Farmakologiboken och det som tas upp på farmakologiseminariet kunna förklara irreversibel COX-hämning, COX-hämningens effekter på magsäcken samt varför statiner i regel tas till kvällen (sid 219, 227 och 254). Innehåll Webbföreläsningen Guide till FASS 12

13 Webbföreläsningen Farmakologi, som finns under FASS webbkurser Kort om läkemedel Seminarieuppgifter Undervisningsform Föreläsningar/frågestund, litteraturstudier. Examination Individuell skriftlig tentamen i läkemedelsräkning. För godkänt krävs 100% rätt Ingår i skriftlig individuell tentamen Kursmål som examineras Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning samt delar av analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod Litteratur FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten, uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Läkemedelshäfte 27 vanliga läkemedelsgrupper, se Studentportalen Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Sammanfattande dokumentet Basala termer och begrepp i farmakologi Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ) Lund: Studentlitteratur Se Länksamling Medicinsk vetenskap/farmakologi Ansvarig lärare för momentet Mårten Fryknäs: marten.fryknas@medsci.uu.se Håkan Melhus: hakan.melhus@medsci.uu.se 13

14 PBL-SEMINARIER: BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER Introduktion Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod. Utgångspunkter kallas ofta patientfall. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på samma sätt varje gång. Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt. Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap. Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur som rekommenderas. Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live, eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten så att ni når målet. Uppföljning av utgångspunkterna Uppföljning av patientfallet sker i seminarieform. Till uppföljningen av utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen redovisas och diskuteras tillsammans med den egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen, t.ex. skriftlig tentamen. Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen. Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur. Litteratur Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 1. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 4, 11, 16) Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 28, 30, 32-34) Benzein, E. (red.) (2014). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Bjuväng, A. (2014). Klinisk kemi och klinisk fysiologi: analyser och undersökningar. (4. [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur 14

15 Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 3-5, 7-21) Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2-4) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.(Kapitel 7,11-12) Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Sand, O. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Övrig kurs- och resurslitteratur Examination För godkänt krävs: Deltagit i basgrupp med utgångspunkt samt aktivt deltagit vid uppföljningen. Kursmål som examineras Samtliga 15

16 Utgångspunkt- basal omvårdnad Syftet är att du ska kunna tillämpa Basal omvårdnad, så att patientens olika behov kan tillgodoses. Du ska kunna översiktligt beskriva uppkomsten av och symtom på orörlighetskomplikationer som trombos, blodtrycksfall, pneumoni, kontrakturer, trycksår, osteoporos, obstipation, urinvägsinfektion och psykisk ohälsa, samt hur du kan förebygga dessa. Du ska även inhämta grundläggande kunskaper i ögonvård, sårvård, samt smärta och smärtbehandling. Du ska vidare känna till och kunna tillämpa viktiga principer som rör patientens personliga hygien, nutrition (matning) och munhälsa samt rutiner kring bäddning. Du ska kunna konkretisera användningen av VIPS-sökorden kommunikation, kunskap/utveckling, andning/cirkulation, nutrition, elimination, hud/vävnad, aktivitet, sömn, smärta/sinnesintryck, sexualitet/reproduktion, psykosocialt, andligt/kulturellt, och välbefinnande. Du ska kunna förutse och konkretisera omvårdnadsproblem, samt utföra omvårdnadsåtgärder utifrån olika tänkbara orsaker men oberoende av diagnos. Du ska kunna skilja mellan ANAMNES och STATUS. I utgångspunkten basal omvårdnad ligger fokus på vilka omvårdnadsproblem du ser och vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara tänkbara oberoende av vilken eller vilka medicinska förklaringar som kan finnas. Patientfall man- skrivs ut av basgrupperna A, I, H, C, G, D, L Du arbetar eftermiddagspass på en vårdavdelning på Akademiska sjukhuset och träffar Josef, 26 år för första gången. Josef kom till Sverige för tre år sedan och bor i norra Sverige. Josef har vänner i många länder och håller kontakten med alla via Internet. Sedan han kom till Sverige har han läst svenska och tagit körkort. Han tycker om att snickra och arbeta med sina händer. Hans dröm är att få jobb som snickare. På grund av sin sjukdom har Josef ofta svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att kläderna blir blöta. Josef har inte haft avföring på flera dagar. De sista dagarna har hans aptit blivit sämre och han dricker dåligt. På dagarna ligger Josef mest på sängen. Han har ont i huvudet, och han vill inte gå ut i dagrummet och äta med de andra längre. Som barn var han med i en stor bilolycka och förlorade ett antal tänder. Han har nu delprotes. Nattpersonalen har rapporterat att han har svårt att somna och sover oroligt, samt att han har börjat få trycksår i sacrum och på hälarna. När du pratar med honom så får du irrelevanta svar. Du ser också att han har blivit röd och irriterad i ett öga. Josef delar rum med två andra patienter. 16

17 Patientfall kvinna skrivs ut av basgrupperna B, E, K, J, N, F, M Du arbetar eftermiddagspass på ett äldreboende och är omvårdnadsansvarig för Agnes, 89 år. Hennes man dog för många år sedan och hon har efter hans död bott tillsammans med sin hund Hubert i huset som hon och hennes man byggde själva på 40-talet. Agnes har alltid älskat att pyssla i trädgården, koka sylt och baka. Hon har god kontakt med sina två barn och barnbarnen trots att de bor långt borta, vilket gör att de inte kan hälsa på så ofta. Agnes har alltid tyckt om att läsa, både tidningar och böcker, men under sista tiden har det blivit allt svårare att se. Hon har glaukom sedan många år. Hörseln har börjat bli sämre. Agnes flyttade in på äldreboendet då det blev för svårt att klara sig själv och barnen hade inte möjlighet att hjälpa till. Agnes har svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att kläderna blir blöta. Agnes har inte haft avföring på en vecka. De sista dagarna har hennes aptit blivit sämre och hon dricker dåligt. Hon sätter lätt i halsen. Agnes har en löstagbar tandprotes i överkäken. På dagarna ligger Agnes mest på sängen. Hon har ont i ryggen och i benen. Benen är svullna, och hon har fått ett sår på underbenet, där huden även är något missfärgad. Hon vill inte gå ut i dagrummet och äta med de andra längre. Nattpersonalen har rapporterat att hon har svårt att sova. Vid ett tillfälle har hon ramlat ur sängen. Seminarium i basal omvårdnad Innan seminariet ska alla frågor vara besvarade av varje enskild student och tillsammans ska ni i basgruppen ha diskuterat igenom era svar. Du ska också, tillsammans med din basgrupp, ha sorterat in vad som ska dokumenteras under anamnes och under status. Introduktion ( ) Tvärgruppsarbete (inklusive fikapaus) Ca ( ) Det ska vara minst en student från varje patientfall (d v s en från kvinna och en från man) i varje grupp. Det blir 2-3 studenter/grupp. Ni ska diskutera igenom fallen parallellt från anamnes och sedan sökord för sökord: Vad har ni för problem under sökordet? Vilka omvårdnadsåtgärder har ni kommit fram till? Referera till använd litteratur/källor Diskutera eventuella likheter och olikheter i omvårdnaden av de två patienterna samt vad det kan bero på Diskutera/repetera vilka sänglägeskomplikationer era patienter kan riskera att drabbas av samt hur ni konkret kan förebygga det Prata också om hur det skulle bli om ni bytte ålder, etnicitet och kön på era patienter. Behöver ni vara uppmärksamma på andra omvårdnadsbehov? Förändras omvårdnadsåtgärderna? 17

18 Skriv om sökordet Ca ( ) Varje grupp blir här tilldelad ett område att redovisa för övriga gruppen. Detta får ni skriva ner i punktform på blädderblock. Sex grupper fördelas på: Kommunikation + ögonvård, Nutrition, Elimination, Sömn + smärta, Aktivitet + sårvård och Anamnes + sänglägeskomplikationer. Redovisning och diskussion Ca ( ) Varje grupp redovisar sitt område, utifrån det som man kom fram till vid tvärgruppsarbetet. Tyngdpunkten bör ligga på problem, omvårdnadsåtgärder samt likheter och skillnader. Övriga grupper kommer med synpunkter och eventuella tillägg efter varje redovisning. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. Avslutning/Utvärdering Ca ( ) 18

19 Utgångspunkt KOL/Sårbara grupper Inom området studeras obstruktiva lungsjukdomar. Särskilt fokus ligger på KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. I detta moment ges även en första introduktion till Jämlik/ojämlik hälsa. Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid KOL, kunskap om omvårdnaden av patienter med KOL, samt om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Även smärta, oro och ångest inkluderas. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Kim Karlsson, 58 år, sökte akuten på grund av dyspné till följd av en luftvägsinfektion med feber och hosta. Hen besväras även av huvudvärk och smärta i höger axel. Kim fick diagnosen KOL för 4 år sedan, röker 10 cigaretter om dagen och är nu motiverad till att sluta röka. Hen är gift sedan 30 år och förtidspensionerad. Kim står på inhalationer med glukokortikoider och antikolinergika. Hen fick på akuten l L O 2/ min utan någon större förbättring. Behandlades då med Beta 2 stim och Bi-PAP och klarar sig nu bra på 1L O 2/min på näsgrimma. Kim har under tidigare sjukhusvård upplevt Bi-PAP behandlingen jätte jobbig. Kim är helt slut, har andnöd, läppcyanos, upplever att hen långsamt håller på att kvävas. Hen sitter upp med uppskjutna axlar, spända hals- och nackmuskler och är orolig och ångestfylld. Har fortfarande ronki bilaterat, kompenserad respiratorisk acidos, känner sig kraftlös och har problem med att orka äta. Kim kommer nu till din avdelning och du är ansvarig sjuksköterska. Kontroller och prover efter behandling: SAT 95% 1L O 2 Andningsfrekvens 32/min Blodtryck 180/100 mmhg Puls 120 slag/min Temp 37,9 grader BMI 18.4 Artärgas B-pH 7,43 B-pCO kpa B-pO kpa B-BE 4.4 mmol/l B-Laktat

20 Tillägg 1- sårbar grupp invandrare Kim är en kvinna som är 70 år gammal. Hon föddes i forna Jugoslavien och flydde till Sverige under kriget. I Sverige har hon bott i 15 år tillsammans med sin man och sina barn. De yngsta barnen går i skolan och pratar bra svenska. Kim umgås mestadels med kvinnor från sitt hemland, men har sista tiden fått svårt att orka med något umgänge. Tillägg 2 - sårbar grupp äldre Kim är en man på 82 år. Han bor i en villa tillsammans med sin fru, som är några år yngre. De har varit gifta i nästan 60 år. Inget av barnen bor kvar i Sverige, de fick jobb utomlands efter studier och Kim och hans fru träffar sällan barn och barnbarn. Tillägg 3 - sårbar grupp ensamstående Kim är en kvinna som nyss fyllt 50 år. I flera år levde hon i ett förhållande som tog slut för några år sedan. Ingen av dem ville ha barn, något Kim tänker ofta på nu när hon är ensam. Förhållandet fungerade bra, tills sjukdomen diagnosticerades. Kim slutade röka vid diagnosen, men tycker ändå att luftvägsinfektionerna kommer tätare och blir värre. Tillägg 4 - sårbar grupp ungdom som anhörig Karl är 50 år, och bor med sin fru och sin son i en lägenhet i innerstan. Han diagnosticerades med KOL för fem år sedan. Tyvärr har han inte lyckats sluta röka helt efter diagnosen trots at han vet att det är nödvändigt och han har försökt oräkneliga gånger. Sonen är 15 år, och går i nionde klass. Karl och hans fru tycker att sonen förändrats under de sista åren. Han vill inte ta hem kompisar längre och har även blivit tystlåten och lättirriterad hemma. De är oroliga för sena kvällar ute på stan, och för att betygen rasar i skolan. Seminarium Patientfallen i KOL följs upp i ett seminarium för två basgrupper. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. I fyra grupper har varje basgrupp läst in sig på fyra olika fall av KOL. I seminariet arbetar basgrupperna tillsammans, i fyra grupper som utgörs av respektive tillägg sårbar grupp. 20

21 Grupperna lottas till ett område att redovisa: - Lungans anatomi/fysiologi- sårbar grupp - KOL patofysiologi sårbar grupp - Omvårdnadsåtgärder sårbar grupp - Farmakologi sårbar grupp Varje delgrupp får 30 minuter på sig att förbereda sin presentation (blädderblock), och får sedan redovisa sin del av sjukdomen/fallet, samt sin egen sårbara grupp (ca 15 minuter). Efter varje redovisning ges möjlighet till diskussion/frågor. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 21

22 Utgångspunkt- Cancer Inom området studeras onkologiska/hematologiska sjukdomar som bröstcancer, prostatacancer, malignt melanom och leukemi. Studierna ska ge kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid onkologiska sjukdomar. Studierna ska ha störst fokus på omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder hos patienter med onkologiska sjukdomar i relation till symtom av sjukdom samt biverkningar av behandling, samt inkludera vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du arbetar dagpass och har hand om Alex Andersson, 45 år. Hen insjuknade i cancer för tre år sedan. Det fanns då en spridning i kroppen. Hen opererades och fick besvär efter operationen. I samband med operationen fick Alex strålbehandling samt cytostatikakurer. Inför cytostatikabehandling fick hen också en subcutan venport. Hen drabbades av ett flertal biverkningar av cytostatika och strålning. I efterförloppet har hen haft en lång period av fatigue, matleda och smärta. Vid ett återbesök för sex månader sedan upptäcktes ett recidiv och då konstaterades att sjukdomen hade spridit sig. Därefter har Alex nu behandlas med cytostatika igen, men tyvärr har ännu inte önskad effekt av behandlingen uppnåtts. Hen har nu nytillkommen pleuravätska som gör att hen andas tungt och det gör ont vid djupandning. Alex är fortfarande förstoppad efter senaste cytostatikabehandlingen. Hen är djupt oroad över sitt återfall samt hur familjen ska klara sig. Tillägg 1 basgrupperna D1, N1, A1, C1, E1, H1, L1 Bröstcancer Tillägg 2 basgrupperna D2, N2, A2, C2, E2, H2, L2 - Prostatacancer Tillägg 3 basgrupperna F1, G1, B1, J1, I1, K1, M1 Malignt melanom Tillägg 4 basgrupperna F2, G2, B2, J2, I2, K2, M2 - Leukemi Seminarium Patientfallen i cancer följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. I halva basgrupper har ni tillsammans förberett fyra olika fall av cancer. Gruppen ska tillsammans förbereda en information om det viktigaste med fallet, för att vid seminariet undervisa resten av gruppen (gärna en ppt-presentation som ni kan dela med er av till gruppen). Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 22

23 DOKUMENTATION Ingår i utgångspunkt basal omvårdnad, nutritionsuppgift samt som uppgift i VFU Syfte Syftet med denna uppgift är att integrera praktiska erfarenheter med teoretiska kunskaper genom att belysa allmän omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessens delar och dokumentation Undervisningsform Webbföreläsning och litteraturstudier Uppgift Se utgångspunkt basal omvårdnad, nutritionsuppgift samt i olika moment i VFU, framförallt i peer-learning moment C. Examination Nutritionsuppgift samt individuell skriftlig tentamen. Litteratur Ehrenberg, A., Wallin, L. (Red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2, 3 och 4) 23

24 SMÄRTA OCH SMÄRTBEHANDLING Ingår i samtliga utgångspunkter Introduktion Smärta är vanligt förekommande vid de flesta sjukdomstillstånd. Smärta är ett obehagligt, subjektivt sinnesintryck som innehåller både kroppsliga och själsliga komponenter. Det grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet. Inom området studeras smärttillståndens: tidsförlopp (övergående-, akut-, långvarig smärta), sjukdomsbakgrund (postoperativ/posttraumatisk, cancerrelaterad, långvarig icke-malign smärta uppkomstmekanism (nociceptiv, neurogen, psykogen, idiopatisk smärta). För att tillgodose patientens behov av smärtlindring behöver sjuksköterskan insikt i smärtupplevelsens natur med det psykiska, sociala, existentiella och kulturella aspekter. Syfte Studierna skall ge kunskap om smärtfysiologi, olika metoder att bedöma smärta samt den principiella behandlingen vid olika smärttillstånd. Du skall kunna förstå och redogöra för den farmakologiska behandling som patienter med olika typer av smärta får, samt redogöra för den verkningsmekanism och eventuell biverkan av givna farmaka, liksom upptagnings-, fördelnings- och utsöndringsfasen. Du skall även skaffa dig kunskap om omvårdnaden av patienter med olika typer av smärta samt förstå vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal omvårdnad till patienter med olika smärttillstånd. Du skall förstå och kunna redogöra för samt konkritisera innebörden av sjuksköteskans omvårdnadsåtgärder i samband med olika smärttillstånd. Undervisningsform För att tillgodogöra dig kursens undervisning bör du repetera smärtfysiologi. Litteraturstudier samt webbföreläsning med uppföljande föreläsning i föreläsningssal. Uppgift Inför uppföljningsföreläsningen ska basgrupperna skicka in frågor till föreläsaren från Smärtcentrum. Detta görs via Inlämningsuppgift i Studentportalen (se deadline i Tabell 1) och frågorna vidarebefordras av kursledare. Uppföljningsföreläsning baseras på inskickade frågor. Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen Litteratur Bergh, I. (2014). Smärta. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ) Lund: Studentlitteratur Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss ). Stockholm: Liber Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Länksamling/medicinsk vetenskap Ansvarig för momentet Christine Lantz christine.lantz@pubcare.uu.se 24

25 SÅRVÅRD Ingår i utgångspunkten basal omvårdnad Syfte Syftet med denna uppgift är att få kunskap om omvårdnad vid sår. Undervisningsform Föreläsning Litteraturstudier, inklusive repetition av anatomi och fysiologi Uppgift Detta moment ingår i Utgångspunkt basal omvårdnad - patientfall Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen. Litteratur Ingebretsen, H. & Storheim, E.(2011). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 2. (ss ). Stockholm: Liber (lästips: ej fokus på hudsjukdomar, hudinfektioner och eksem) Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ) Lund: Studentlitteratur Länksamling/Medicinsk teknik Ansvarig för momentet Christine Lantz christine.lantz@pubcare.uu.se 25

26 ÖGONVÅRD Ingår i utgångspunkten basal omvårdnad Syfte Syftet med denna uppgift är att få kunskap om ögonsjukdomar och ögonvård. Undervisningsform Litteraturstudier, inklusive repetition av anatomi och fysiologi Uppgift Detta moment ingår i Utgångspunkt basal omvårdnad - patientfall Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen Litteratur Sæland, M. & Thorstad, A. (2011). Omvårdnad vid sjukdomar och skador i ögat. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 2. (ss ). Stockholm: Liber Länksamling/Medicinsk teknik Ansvarig för momentet Christine Lantz christine.lantz@pubcare.uu.se 26

27 NUTRITION: GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Syfte Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå komplexiteten runt mat och måltider för äldre och skilja på rekommendationer för den friska, den sköra och den multisjuka äldre och kunna ge adekvat förslag på åtgärder på individnivå. Detta moment är en teoretisk uppgift där datainsamling sker under VFU. För specifik information om momentet, se under VFU. För flödeschema, se Figur 1 nedan. Förberedelser föreläsningar under teoriavsnittet, se schema litteraturstudier 1. Under VFU period 2 datainsamling 2. Under VFU teoretiskt genomförande, period 2 alternativt efter VFU inlämningsuppgift Deadline, se Tabell Under VFU eventuell återkoppling till omvårdnads/patientansvarig sjuksköterska 4. Inför seminariet inläsning av basgruppens inlämningsuppgifter Seminarium, se schema Figur 1. Flödeschema för Nutritionsuppgift under både teori och VFU Ansvariga lärare för momentet Anja Saletti, anja.saletti@pubcare.uu.se Kerstin Lugnet, kerstin.lugnet@pubcare.uu.se 27

28 NUTRITION: METABOLA SYNDROMET Introduktion Kosten har betydelse för fetmarelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt kärlsjukdom och metabola rubbningar. Dessa s.k. kardiometabola sjukdomarna är starkt livsstilsrelaterade, och kosten kan ha stora effekter på hälsostatus, om kosten följs. En»osund«kost har beräknats kunna förklara ca 30 procent av alla hjärtinfarkter. Kostförändringar kan minska den totala dödligheten. De rekommenderade kostmönstren baseras på Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) 2012 och består av en allsidig kost rik på frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornscerealier, fisk, fågel, magra mjölkprodukter och vegetabiliska fetter från oljor och nötter, medan de innehåller begränsade mängder transfetter, rött kött och charkprodukter, mättat fett, socker, salt, snabbmat, processad (halvfabrikat) och friterad mat. Momentet ger en fördjupning och en progression av nutrition och folkhälsoarbete, termin 1. Syfte Syftet med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå och börja tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för metabola syndromet på grupp- och individnivå. Undervisningsform Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar. Litteraturstudier: kurslitteratur samt två vetenskapliga texter Inlämningsuppgift med kamratåterkoppling Seminarium Inlämningsuppgift 1. Besvara frågorna (se länksamlingen). 2. Lägg upp svaren på frågorna i Studentportalen, se nedan (individuell inlämning). 3. Läs sedan kamraters inlämnade svar på frågor i halva basgruppen och ge varje person i halva basgruppen några återkopplande kommentarer/reflektioner, återkopplingen till varje person är max en halv A4-sida. Gör samtliga reflektioner i ett dokument - hänvisa till studenternas respektive namn. 4. Lägg ut återkopplingen i Studentportalen, se nedan (gruppinlämning). 5. Facit till frågorna kommer sedan att läggas ut en vecka innan seminariet för egenrättning. Vid behov av handledning kontaktas Afsaneh Koochek. Inlämning av skriftlig inlämningsuppgift Den individuella inlämningen och återkoppling på frågor görs via Studentportalen/Inlämning under Metabola syndromet, individuell inlämning resp. gruppinlämning. För deadline, se Tabell 1. Examination Godkänd inlämning och kamratåterkoppling. Aktivt deltagande i seminarium med mentometer, både individuellt och i grupp. Sen inlämning och/eller utebliven närvaro på seminariet renderar en kompletteringsuppgift. 28

29 Kursmål som examineras Del av analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod Litteratur Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1. uppl. Stockholm: Norstedt. (Speciellt kapitel 6) Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ) Lund: Studentlitteratur Artiklar/text, se Länksamling - Nutrition Förslag på resurslitteratur: Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber. Ansvariga lärare för momentet Afsaneh Koochek, afsaneh.koochek@pubcare.uu.se Ulf Holmbäck, ulf.holmback@pubcare.uu.se 29

30 GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Introduktion Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling samt den specifika omvårdnaden vid det normala åldrandet, samt vissa av åldrandets sjukdomar. Syfte Syftet är att du ska kunna orsak, symtom, diagnostik och behandling vid Stroke och Epilepsi, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom/demens och Depression hos äldre. Du ska även kunna den specifika omvårdnaden som kan bli aktuell vid ovan nämnda tillstånd. Vidare ska du kunna resonera om närståendes betydelse för patientens situation. Undervisningsform Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar, och litteraturstudier. Examination Hemtentamen Kursmål som examineras Flertalet Litteratur Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Ex. Kapitel 26, 27) Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. (red.) (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (passande avsnitt) Edberg A-K. & Wijk H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 15, 21, 22, samt ev. andra relevanta kapitel, se register) Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 5, samt ev. andra relevanta kapitel, se register) FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten; uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Se även länksamlingar i SP: Medicinsk vetenskap Ansvarig för momentet Christine Lantz christine.lantz@pubcare.uu.se 30