Hej barnhälsovårdsvänner!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hej barnhälsovårdsvänner!"

Transkript

1 Kära barnhälsovårdsvänner... 1 BHV-vänner i Göteborg... 2 Information från barnhälsovårdsöverläkaren Pappaindex Nyheter från barnhälsovården Barn med nydebuterad diabetes är akuta sjukhusfall... 4 Sent upptäckta anorektala missbildningar hos barn... 4 Ökat antal fall av föda hund hos vuxna... 4 Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige... 4 Föräldrars upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården... 5 Doktorsavhandling - hur barn gör sig delaktiga vid hälsobesök inom BHV... 5 Rektaltermometer bör användas på barn under 1 års ålder, örontermometer kan användas därefter... 6 Barnfattigdomen fortsätter att öka i Sverige... 6 Ögonscreening på BHV är effektiv... 6 Bok- och filmtips Barns och ungas säkerhet... 7 Film om amning... 7 Kultur i väst... 8 Viktigast av allt - om barns rättigheter... 8 Ur FN:s knvention om barnens rättigheter Artikel 33 - Skydd mot narkotika... 8 Dietistnytt Ät friskt md fisk... 9 Lilla Märta ska få ett påskägg...,. 9 Främmande ämnen i plast-nappflaskor för barn Tack & hej leverpastej! Psykolognytt Barn och låtsaskompisar Rikshandboken - Barnhälsovård Lägesrapport från HYFS Vår nya adress Centrala Barnhälsovårdens hemsida.. 15 Hej barnhälsovårdsvänner! I samband med att den nya organisationen för primärvården sjösattes i början av året startade också en förändring av de centrala BHV-enheterna genom en sammanslagning av Göteborgs och Södra Bohusläns enheter och planering av en central chef för alla enheterna i regionen. Däremot kommer inte ansvarsområdena (ännu) ändras utan trots den nya områdesindelningen kommer t ex Södra Bohuslän fortsätta att stödja barnavårdscentralerna inom de 8 kommunerna inom nämndområdena 4 och 7. Både mödrahälsovårdsenheterna och barnhälsovårdsenheterna i Göteborg och Södra Bohuslän får nya lokaler inom kort i anslutning till primärvårdskansliet på Lillhagenparken. Vi ser fram emot ett spännande och givande tätare samarbete med våra nya grannar. Det soliga intrycket från barnhälsovården kommer i stor utsträckning från den positiva årsstatistiken från alla BVC:er i Södra Bohuslän och de trevliga möten som anordnas när vi redovisar statistiken och lämnar aktuell information. Siffrorna visar på att verksamheten på de flesta håll har en mycket hög standard och når de flesta barnfamiljerna i området. Vi har delat ut många verbala guldstjärnor till medarbetare med utmärkta resultat! Vi kan också glädja oss åt att SKL och Socialstyrelsen nu äntligen beviljat medel för att upprätta ett nationellt kvalitetsregister inom barnhälsovården i hela landet. Vi är många här i västsverige som har lobbat och jobbat för att vi skall få ett sådant. Jag vill speciellt nämna vår verksamhetsutvecklande BHVsjuksköterka Anita Elfström och Björn Wettergren, chef för barnmottagningarna i VG och ordförande i hälso- och öppenvårdssektionen av barnläkarföreningen som varit positivt envisa i sina ansträngningar. Kombinerat med Socialstyrelsens öppna jämförelser finns det goda förutsättningar att vi får bra och rättvisande instrument att följa upp och utveckla barnhälsovården. Efter det att hygiensjuksköterskan Ann Jansson skrev sitt inlägg om HYFSprojektet har man meddelat från smittskyddet att tjänsterna kommer att permanentas. Arbetssättet har varit mycket uppskattat och vissa preliminära rapporter talar för att både barnen och personalen hållit sig friskare efter att man infört bättre hygienrutiner. Viss effekt av att man var noggrannare med handhygienen under svininfluensaepidemin kan dock inte uteslutas. Som framgår av vår vårdutvecklande dietist Anna Melin Andersens inlägg har hon (i stor konkurrens) fått ett nytt arbete som kommundietist i Mölndal. Hela teamet vill tacka för ett omfattande gediget arbete inom barnhälsovården här, i VG och nationellt. Vi har haft många glada och inspirerande diskussioner under de år du varit med i teamet. Vi önskar dej lycka till på din nya tjänst! Trevlig vår! önskar Rolf Pettersson //BHVÖL 1

2 BHV-vänner i Göteborg! BHV-kanalen nr 1, 2012 Här får Ni, för första, och enda, gången, BHV-kanalen, Södra Bohusläns informationsskrift till barnhälsovården. Nästa nummer kommer att vara gemensamt för Göteborg och Södra Bohuslän, men namnet kvarstår. Min BHV-öl-kollega på Centrala Barnhälsovården i Södra Bohuslän, Rolf Pettersson, förklarar varför i sin inledning av tidningen. De centrala barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland påverkas naturligtvis av primärvårdens omorganisation. Vi har fått uppdraget att samordna våra verksamheter på så sätt att vi kommer med samma budskap över hela regionen. I praktiken har vi arbetat med detta i flera år, med resultat att vi har ett Regiongemensamt basprogram (där det dock finns utrymme för välmotiverade lokala avvikelser), gemensamma barnhälsovårdsutbildningar och stor samordning vad gäller material om kost och uppfödning. Nu går vi vidare med arbete för en gemensam hemsida och ytterligare harmonisering av vårt material. Allt blir inte likriktat. Även om varje Central Barnhälsovårdsenhet har samma uppdrag i grunden kan de lokala hälso- och sjukvårdnämnderna via tillägg i avtalen sätta sin prägel på arbetet. Rutiner måste också anpassas till den lokala sjukvårdsorganisationen och traditionen. För BHV-enheterna i Göteborg och Södra Bohuslän blir förändringen större i och med att vi går samman till en enhet., en process vi funderat över i flera år och nu hälsar med glädje. Vi tror att vi kan effektivisera skrivbordsarbetet och få mer tid över till stöd och uppföljning av barnavårdscentralerna. Ni kommer att märka det på ett bättre utbildningsutbud i form av återkommande mindre seminarier i centrala ämnen för både sjuksköterskor och läkare, som den som önskar kan ta del av. Den gemensamma BHV-kanalen är ett annat resultat. Vi kommer initialt att arbeta vidare med samma geografiska ansvarsområden, men vissa justeringar skall senare göras så att våra geografiska gränser passar bättre med primärvårdsorganisationens, kommunernas och stadsdelarnas gränser. Vad gäller vårt ansikte utåt, assistentfunktionen, så kommer Göteborgs Agnetha Strömbom och S:a Bohusläns Petra Råberg att arbeta tillsammans, dock med fokus på sina gamla områden vad gäller de personliga kontakterna. I juni månad installerar vi oss i gemensamma lokaler i Lillhagsparken 6, dvs där vi göteborgare redan sitter. Samtidigt kommer BHV-öl i Södra Bohuslän, Rolf Pettersson, att lämna för pension och i höst lämnar verksamhetsutvecklare Anita Elfström av samma skäl. Uppgiften att finna nya kolleger är nu påbörjad. Annonser kommer snart och den, som vill höra mer är välkommen att höra av sig till oss. Rolf slutar sin krönika med att önska trevlig vår. Jag skriver detta lite senare, dessutom i strålande sol, så nu är det dags att önska TREVLIG SOMMAR! Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare ( ) 2

3 Informatin från barnhälsovårdsöverläkaren ROLF PETTERSSON BARNHÄSOVÅRDSÖVERLÄKARE Pappaindex 2011 Det är nu tolvte året som TCO (Tjänstemännens Central Organisation) mäter pappornas uttag av föräldraförsäkring TCO s pappaindex (11) är ett index för pappaledigheten och bygger på Försäkringskassans statistik över föräldralediga. Pappaindex är en sammanvägning av pappors andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av de föräldralediga. Om pappa och mamma delar lika på föräldraledigheten blir indexvärdet 100. Pappaindex presenterades för första gången 1999 och var då 16,7 att jämföra med dagens 41,9. Indexet ökar visserligen något årligen vilket främst beror på att de pappor som tar ut dagar i föräldraförsäkringen tar ut fler. Det är något att glädjas åt. Men andelen pappor som tar ut dagar verkar stagnera vilket är oroande. Undersökningar visar att bland pappor i åldern år tar en tredjedel ut mindre än en månad i ledighet i samband med sitt senast födda barn, vilket betyder att de inte ens tog ut den månad som är öronmärkt för pappan. TCO s pappaindex visar att papporna har ökat sitt uttag av föräldraledighet för trettonde året i rad och att ökningstakten sedan ett par år är stabil, 1,2 enheter. Men med årets ökningstakt kommer det att ta ytterligare 51 år innan föräldrarna delar lika på föräldraledigheten. Årets vinnare bland kommunerna är Öckerö med ett index på 53,2. Mölndal har ökat med 2,6 enheter, men en tydlig minskning har skett i Tjörn. Totalt sett ligger kommunerna i Södra Bohuslän klart över riksgenomsnittet. Se diagram! Diagram Pappaindex kommuner, Södra Bohuslän och nationellt En mer jämställd fördelning av föräldraledigheten är ett avgörande steg mot ett mer jämställt samhälle med ett mer föräldravänligt arbetsliv. Utformningen av föräldraförsäkringen är fortsatt en mycket viktig fråga med tanke på barnets rätt till båda sina föräldrar. Jämställdhetsbonusen är ett steg på vägen men måste följas av fler. 3

4 ANITA ELFSTRÖM Nyheter från barnhälsovården VÅRDUTVECKLARE Barn med nydebuterad diabetes är akuta sjukhusfall Nydebuterad diabetes hos barn och ungdomar bör föranleda akut omhändertagande på barnklinik. Risken är stor för hastig försämring med utveckling av ketoacidos. Diabetes är vanligt i förskoleåldern, och det finns risk att småbarnens symtom på ketoacidos misstolkas. Inte sällan kontaktar föräldrarna vårdcentralen för att utesluta urinvägsinfektion som orsak till att barnet springer på toaletten eller kissar på sig på nätterna. Urinstickornas markör för glukos har avslöjat många nya fall av diabetes, och det är viktigt att alla vårdgivare snarast hjälper barnen att komma till barnkliniken. Källa: Läkartidningen nr Sent upptäckta anorektala missbildningar hos barn Varje år föds det ca 25 barn i Sverige med anorektala missbildningar. Oftast upptäcks dessa redan efter förlossningen. Barn till föräldrar som anger ett avvikande utseende på anus och dess placering bör undersökas likväl om spädbarnet utvecklar förstoppning med krystningar vid tarmtömning, rektala blödningar eller slemhinneprolaps, vilket kan tala för att öppningen är trång och stel. Perineum bör då inspekteras och anorektum palperas. Vid anorektala missbildningar med fistel till perineum kan det vara svårare att avgöra om öppningen är normal. Vid anorektala missbildningar föreligger ökad risk för missbildningar i andra organ. Av de 28 senaste barnen med anorektala missbildningar på Uppsala barnklinik hade tolv fistel till perineum, analmembran eller fistel till vestibulum vaginae. Av dem upptäcktes fem sent upp till sju månader efter födelsen. Tre av dessa fem barn hade uttalade förstoppningsbesvär med krystbeteende, och föräldrarna hade påpekat att anus hade avvikande utseende. Hos två av barnen visade utredning missbildningar i fler organ. Källa: Läkartidningen nr Ökat antal fall av röda hund hos vuxna Under 2011 har fem laboratorieverifierade fall av röda hund rapporterats till Smittskyddsinstitutet jämfört med noll till två fall per år de senaste tio åren. Samtliga insjuknade, fyra vuxna och ett barn, var ovaccinerade. Barnet smittades av mamman tidigt under graviditeten och föddes underburet med tecken på ögon-, hörsel- och hjärtskador. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige Åren 2000, 2006 och 2011 har det utförts nationellt representativa studier, där man kartlagt barns och föräldrars attityder och erfarenheter av fysisk barnmisshandel och annan kränkande handling. I föräldrastudierna ses få vuxna vara positiva till kroppslig bestraffning och det har skett en kraftig och kontinuerlig nedgång de senaste åren när det gäller positiva attityder till kroppslig bestraffning. När det gäller fysiskt våld framkommer dock en bild som tyder på att förekomsten av kroppslig bestraffning inte längre fortsätter att minska. Det är framförallt att ha knuffat, huggit tag i och ruskat om barnet som har ökat kraftigt. Nästan var tredje förälder uppgav att de knuffat, huggit tag i eller ruskat om barnet vid konflikt. Dock var det ingen förälder till barn under ett år som angav att de gjort det med sitt eget barn. När det gäller föräldrar som slagit sitt barn är ökningen mellan år 2006 och 2011 inte statistiskt signifikant, men däremot är ökningen statistiskt signifikant mellan år 2000 och Föräldrar som själva blivit slagna någon gång under uppväxten angav i betydligt högre grad att de slagit, huggit tag i och ruskat om sitt barn. Källa: Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011 Stiftelsen Allmänna Barnhuset 4

5 Föräldrars upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården: en intervjustudie Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet ( ) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi. Ett nytt arbetssätt för alkoholprevention har utvecklats vilket innebär att sjuksköterskor på barnavårdscentral (BVC) har korta upprepade samtal om alkohol med föräldrar. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars tankar om alkoholkonsumtion i samband med föräldraskap och deras upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården. Tio föräldrar från Stockholm intervjuades. Insamlingen av data genomfördes under maj Intervjusvaren analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier: Umgängets betydelse, Doktorsavhandling - hur barn gör sig delaktiga vid hälsobesök inom BHV I början av oktober 2011 försvarade Maria Harder sin doktorsavhandling där hon genom videoobservationer kartlagt hur barn gör sig delaktiga i besöken på BVC vid 3-, 4- och 5-årsbesöken och hon har även samtalat med 5-åringar som fått göra teckningar efter vaccinering. Hon har träffat barn vid fem olika BVC i Västmanland och i Sörmland. Avhandlingen, som är skriven på svenska, beskriver barnets olika strategier vid BVC-besöken, och kan därigenom ge oss ett ännu bättre barnperspektiv på BHV-arbetet. För att utforska barnens uttryck i varierande situationer genomfördes i delstudie I, II och III videoobservationer. Hermeneutiskt förhållningssätt användes vid analysen. För förståelse av barnens olika uppfattningar av att genomgå en vaccination användes teckningar och reflekterande samtal, vilka analyserades fenomenografiskt. Utifrån etiska överväganden bjöds samma barn in att medverka i de olika delstudierna. I delstudie I och II analyserades 28 barns kroppsliga och verbala BHV-kanalen nr 1, 2012 Barnets utsatthet, Samtal vid hembesök; svårt att minnas, Samtal i grupp skapar medvetenhet, Stärkt inställning och Otydligt budskap. Det visade sig att föräldrarna hade många tankar om alkohol i samband med föräldraskap och samtliga av de intervjuade ansåg att alkoholfrågan var viktig och berörde dem på olika sätt. De menade att alkoholfrågan skulle tas upp inom barnhälsovården. Flera av föräldrarna hade svårt att minnas att alkoholfrågan hade tagits upp i samband med hembesöket. Alkoholsamtal i samband med föräldragrupp hade skapat nya tankar och en medvetenhet om alkohol i samband med föräldraskap. Slutsatsen av denna studie är att föräldrar har många tankar om alkohol i samband med föräldraskap och att alkoholsamtalen inom barnhälsovården tycks väcka nya tankar och medvetandegöra föräldrar om alkohol i samband med föräldraskap. Det synes vara av stor betydelse för föräldrar med alkoholprevention inom barnhälsovården. Källa: Heimer, Åsa Magisterprogrammet i omvårdnad (Röda Korsets Högskola) En intervjustudie hela uppsatsen En intervjustudie uttryck och i delstudie III 22 barns uttryck. I delstudie IV medverkade 23 av barnen. Resultatet visar hur barnen i samhandling med sjuksköterska och förälder rörde sig mellan olika tillstånd (I); från ett tillstånd av att göra sig redo, till att vara beredd och vidare till ett tillstånd där de bekräftar sig själva. Barnen kunde även vara i tillstånd av att inte vara redo eller av att vara motvilliga. I dessa tillstånd använder barnen olika strategier: de tar in situationen (III), förhandlar bejakande (II, III) och/ eller förhandlar förhalande (II, III). I delstudie IV identifierades tre olika uppfattningar bland barnen av att genomgå en vaccination: Det var inte otäckt, det gjorde inte ont, det kändes bra, Det var otäckt, jag trodde det skulle göra ont, jag behövde göra det, och Jag ville komma undan, det kändes inte bra. Inblick i barns perspektiv och uppfattningar bidrar till sjuksköterskors lyhördhet när de bjuder in och guidar barn genom hälsobesök. Det bidrar även till utveckling av en barncentrerad vård där barns rätt till delaktighet främjas. 5

6 Rektaltermometer bör användas på barn under 1 års ålder, örontermometer kan användas därefter Öron- och axilltemperatur har i en studie från Halland jämförts med temperaturen i rektum på barn upp till 6 års ålder. Syftet med denna studie var framför allt att undersöka om, och i så fall i vilka åldrar, temperaturmätning i öra respektive axill har vetenskapligt stöd. Med hänsyn till specificiteten/sensitiviteten för feber och de uppmätta avvikelserna blir slutsatsen att man i allmänhet bör använda rektaltermometer till spädbarn och örontermometer från 1 års ålder. På neonatalavdelning kan axilltermometer med fördel användas då det är viktigt att dessa barn störs så lite som möjligt. Axilltemperaturerna på de nyfödda gav också värden som skilde sig relativt lite från rektaltemperaturerna. Örontemperaturen bör mätas i bägge öronen och det högsta värdet användas. Tekniken vid denna mätning är viktig: barnets huvud måste hållas stilla och öronproben ska sättas in så långt som möjligt i hörselgången. Ett lätt drag i örsnibb eller öronmussla vidgar kanalen, och termometern kan sedan vridas lite för bästa passform. Barnfattigdomen fortsätter att öka i Sverige Rädda Barnens har nyligen publicerat sin årliga barnfattigdomsrapport, Barnfattigdomen i Sverige Den visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom barn, eller 13 procent, lever i familjer som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd. Det är fler barn än i förra årets rapport. Den negativa utvecklingen fortsätter. Barnfattigdomen har nu ökat i de två senaste rapporterna. Enligt rapporten är de mest utsatta grupperna barn till ensamstående föräldrar, och barn där bägge föräldrarna är födda utomlands. Därför menar Rädda Barnen att man bör fokusera särskilt på dessa grupper för att minska barnfattigdomen och mildra dess konsekvenser Ögonscreening på BB är effektiv Riktlinjerna i Sverige avseende ögonscreening av nyfödda är inte lika tydliga som i USA och Storbritannien. Vid undersökning av screeningpolicyn inom BB/neonatalvård visade att BB-screening är till 90 procent rutin i Sverige. En prospektiv studie baserad på Nationella barnkataraktregistret åren , inkluderande 61 barn opererade före 1 års ålder, visar en markant ökning av andelen remitterade fall från BB jämfört med för tio år sedan, från 50 till 64 procent. Andelen tidigt emitterade och tidigt opererade fördubblas jämfört med om ingen BB-screening görs. Även BVC bidrar till tidig upptäckt. Tydliga direktiv för BB-screening med uppföljande undersökning på BVC vore önskvärt, likt policyerna i Storbritannien och USA, där omprövning sker regelbundet. Källa: Läkartidningen nr 13,

7 BOK- och FILMTIPS Barns och ungas säkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Barn och ungas säkerhet är en nyutgiven bok som vänder sig till yrkesgrupper som arbetar med barn och barns säkerhet. Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland när det gäller barnsäkerhet. Statistiskt sett är antalet barnolyckor bland de lägsta i världen, men många andra länder är på väg att komma ikapp. Det är en positiv utveckling men det är samtidigt viktigt att vi inte slår oss till ro med vår goda statistik. Den här boken syftar till att ge en generell bild av var och hur barn skadas i Sverige, samt att förmedla tips, råd och goda exempel på hur man kan arbeta på lokal nivå för att förebygga skador bland barn. Initiativet till boken togs av Barnsäkerhetsrådet bestående av elva svenska myndigheter som alla har bidragit med sina respektive expertkunskaper. Beställs via kostar cirka 130 kronor. Kan även laddas ner gratis som pdf-fil från webb Jag vill också tipsa om en ny interaktiv film om barns säkerhet som du kan visa/tipsa för föräldrar inviduellt eller i grupp. Filmen är gjord av DinSäkerhet.se, som är en del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Varje år skadas runt barn i Sverige i och kring hemmet. Olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn, och bostaden är en av de platser där flest skadar sig. Om du vill ha mer information om Riskprofilen kontakta: Så här funkar filmen: Du som spelar utsätts för en rad riskfyllda situationer som sker parallellt i filmen. Genom att dra i muspekaren bestämmer du själv vilken scen du vill se mest av. Din riskprofil baseras på vilka risker du uppmärksammat mest och din kunskap om dem. Spela Riskprofilen: Läs mer om barns risker i hemmet: I maj kommer vi att ha en Barnsäkerhetsutbildning på tre platser i Västra Götaland 25 maj Bohusläns Museum Uddevalla, 24 maj Burgårdens Konferenscentrum i Göteborg och Hotel Scandic Billingen, Skövde. Där bland Anna Carlsson, som tidigare har arbetat som BVC sjuksköterska. Hennes presentation baserar sig på hennes avhandling. Där hon beskriver barns utsatthet för olycksfallrisker i hemmet och hur föräldrar följer de råd om olycksfallförebyggande åtgärder de får från BVC. Åsa Olsson från (MSB Myndigheten för säkerhet och beredskap) kommer att presentera nytt material. Förutom dessa medverkar Konsumentverket och NTF i fortbildningen. Anmälan ligger på vår hemsida. Fortbildningen är Film om amning film om amning, handmjölkning och koppmatning på Karolinska Universitetssjukhusets Amningscentrum. Del 1 - Ett nyfött barn ammas Barnet tar ett tag om bröstet, suger några tag, vilar, väntar tills mjölken rinner till så att det går att komma åt att suga ut den, sedan fortsätter barnet att suga varvat med pauser. Pauserna blir längre och längre ju mer amningen fortgår. Till slut är barnet helt nöjt och släpper taget eller somnar. Sugintensiteten varierar beroende på hur hungrigt barnet är, ibland suger barnet för att få vara nära, bli lugn eller tröstad, amning är så mycket mer än bara mat. 7

8 Del 2 - Handmjölkning Att kunna mjölka ur sina bröst för hand är i många situationer en användbar metod. De första dagarna behöver mellan 10 och 20 procent av barnen extra hjälp att få näring i sig av olika anledningar. Mammas mjölk kan då mjölkas ur för hand och sedan får barnet mjölken på en kopp. (se del 3 - koppmatning). När man handmjölkar får man upprepa rörelsen, bakåt ihop vrid/krama flera gånger innan mjölken kommer fram. Och första gångerna man handmjölkar är det inte säkert att det kommer någon mjölk alls. Men ge inte upp - övning ger färdighet. Pröva gärna om någon timma igen. Del 3 - Koppmatning Sträva efter att få barnet att sitta så upprätt som möjligt vid koppmatningen och gärna att du har ögonkontakt med barnet. Koppen lutas så att mjölken når koppens kant och därifrån ska barnet själv lapa i sig mjölken med hjälp av sin tunga. På så vis kan barnet själv påverka matningstakten. Titta på filmen Kultur i Väst - ny hemsida till biblioteksfoldrar Kultur i Väst har ny hemsida och BVC-sidorna finns nu under Litteratur.Gå in på Det här jobbar vi med Litteratur Barn och unga Då ligger BVC sidorna till vänster i spalten. Viktigast av allt om barnets rättigheter Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag tagit fram ett material för föräldrar och blivande föräldrar om barnets rättigheter. Det är i första hand avsett att Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag tagit fram ett material för föräldrar och blivande föräldrar om barnets rättigheter. Material från Barnombudsmannen till föräldrar om barnets rättigheter i familjen. Det består av tre filmer, filmerna riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar med barn i åldern 0 5 år. De har särskilt fokus på relationen mellan barn och föräldrar och tar upp barnets rätt till skydd mot våld och kränkande behandling. Till materialet hör också ett handledningshäfte som stöd, för den som leder föräldragruppen samt en föräldrabroschyr. Materialet är ett komplement och ett verktyg som kan användas i befintliga föräldragrupper inom barnavårdscentraler men kan även användas i andra typer av föräldragrupper t ex inom familjecentraler. Materialet kommer att presenteras i Södra Bohuslän under våren. Ur FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel 33: Skydd mot narkotika Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen 8

9 Dietistnytt ANNA MELIN ANDERSEN VÅRDUTVECKLARE MBHV-DIETIST Ät friskt med fisk När det finns mycket fisk som sill, lax och skaldjur som räkor är det bra att låta det minsta barnet smaka på via små smakprover. Fisk och skaldjur innehåller ju som bekant mycket D-vitamin, jod och selen. Det är ämnen som de flesta av oss får för lite av. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3- fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Ett spädbarn (6-11 månader) får i sig dagsbehovet av omega 3 fett genom att äta 40 gram fet fisk, vilket är totalt omöjligt för det motsvarar en ganska stor fiskportion! Enklare är istället att tillsätta 2 teskedar rapsolja eller 2,5 tesked flytande margarin, som ger samma mängd omega 3 som fiskportionen. Det viktigaste är att få barnet att tycka om fisk i denna ålder. Barn mellan månaders ålder behöver äta 20 gram fet fisk för att tillgodose dagsbehovet av omega 3, vilket är lätt att tillgodose via familjens mat. Här räcker det med en tesked rapsolja eller 2 teskedar flytande margarin för att få i sig motsvarande mängd omega 3. Ett av alternativen täcker alltså barnets behov av omega 3, men fisk är alltid ett bättre alternativ givetvis. Välj fisk i första hand. Tyvärr kom tidningen inte ut till påsk som det var tänkt men vi har ändå valt att ha med detta Lilla Märta ska få ett påskägg! Säger mormor och farmor bland andra släktingar som frikostigt delar med sig av dessa färggranna ovala små saker med lock. Den stora boven under påsken för såväl vikt som hälsa är allt godis. Ett hekto lösgodis innehåller mellan kalorier, beroende av blandningens innehåll. Ett stort påskägg kan innehålla upp mot ett kilo godis ( kcal) vilket motsvarar en elitidrottsmans dagsbehov av energi. Många har den filosofin att barnen ska få äta i princip hur mycket godis de vill då det är påsk, men försök skära ner på mängden och fyll hellre eller komplettera påskäggen med små roliga leksaker istället för godis. Påskmust innehåller lika mycket kalorier som vanlig saft eller juice gör och motsvarande 10 sockerbitar i en liten flaska. Idag är nötter vanligt att vuxna handlar hem på helgen. Även en deciliter nötter ligger runt 400 kalorier, vilket motsvarar en näve. Riktigt små barn bör givetvis inte få tillgång till nötter, och mindre godisbitar 9

10 Främmande ämnen i plast-nappflaskor för barn BHV-kanalen nr 1, 2012 Vi har tidigare uppmärksammat Bisfenol A. Nu har man observerat i en ny studie följande om nappflaskorna vi använder till de små barnen. Länk till studien: Bisfenol A är ett ämne som kan ge hormonstörande effekter på våra barn. Därför valde EU att år 2011 införa ett förbud mot detta ämne i alla nappflaskor inom hela EU. En ny vetenskaplig studie visar nu att även de nya nappflaskorna som ersätter marknaden kan läcka andra farliga ämnen. I studien analyserades 277 plastnappflaskor avsedda för små barn, från 26 länder i EU samt från Schweiz, Kanada och USA. Man tittade på vad som kan flyttas över från plasten till innehållet i flaskan. Den vanligaste plastsorten i nappflaskor var polypropylen (PP), vilket även var den sorts plast där störst antal ämnen flyttades från plasten till flaskans innehåll. Av de 11 flaskor som köptes i Sverige var 6 stycken gjorda av PP, men av vilka märken framgår inte. Totalt fann man att 31 stycken främmande substanser släppte från plasten, en del av dem kan vara skadliga. Man hittade bensenderivat (i 17 % av PP-flaskorna) som kan vara cancerframkallande och är en ämnesgrupp man annars hittar i bensin, och i ett fåtal flaskor hittades även en bensenesulfonamid som visat sig skada nervsystemet. Vidare hittades DIPN (i 45 % av PP-flaskorna), som annars hittas i bläck och återvunnet papper. I 90 % av flaskorna migrerade fenol till innehållet och i 65 % av flaskorna migrerade alkaner. Oavsett vilka halter som hittades i studien så handlar det i flera fall om främmande kemikalier som inte ska föras över via modersmjölkersättning eller välling till små barn. Undvik dock gärna aluminium för även dessa kan ha en plastfilm av hormonstörande BPA på insidan. Det går att läsa mer på denna länk: Råd till konsumenter är att använda flaskor av glas eller rostfritt stål. Det går att hitta på nätet om man inte hittar dem i butik. Se denna länk som exempel: Tack & hej leverpastej! Nu väljer jag ny färdriktning och kommer under april månad börja arbeta som kommundietist vid Specialistenheten, Vård & Omsorg i Mölndals Kommun. Stort tack vill jag ge alla BVC sjuksköterskor, mina närmsta kollegor i CBHV teamet Södra Bohuslän och inte minst samtliga kollegor från alla fem BHV teamen i Västra Götalandsregionen, för en lärorik och trevlig samverkan under 12 terminer. Likaså ett varmt tack till alla mina yrkeskollegor och barndietister vid de barnmedicinska mottagningarna. Att ha uppdraget som er samordnare har varit utvecklande och lärorikt. 10

11 Psykolognytt MONICA LIDBECK VÅRDUTVECKLARE MBHV-PSYKOLOG Barn och låtsaskompisar Vet du om att ungefär hälften av alla barn har en låtsaskompis någon period? Tänk på Karlsson på taket eller Kalles tiger Hobbe. Låtsaskompisen kan vara en osynlig figur eller ett gosedjur som blivit levande i barnets inre värld. Ibland har låtsaskompisen en självständig karaktär, egen vilja och kan vara barnets motsats, men ofta kan den likna barnet själv i ålder, utseende och intresse. Låtsaskompisar kan avlösa varandra eller ha komplementära egenskaper där barnet får pröva olika sidor. Barnet kan i sin självutveckling ta hjälp av låtsaskompisen som en inre coach, som barnet kan bolla idéer, överskrida gränser och pröva olika identiteter med. Det kan ha en funktion för att förstå sig själv och vem man är, vilket motsvarar den vuxnes inre monolog med sig själv. Eva Hoff, forskare i psykologi vid Lunds universitet, har intervjuat barn om låtsaskompisar. Ibland kan låtsaskompisar dyka upp redan i tvåårsåldern, för en del i tioårsåldern. Enligt definitionen är låtsaskompisen någon som barnet har en relation med som varat mer än tre månader. Men en del låtsaskompisar försvinner snabbt, andra blir kvar länge. Framför allt tycker Eva Hoff att man som förälder ska låta barnet vara ifred med sin lek. Vill barnet berätta, lyssna, men lägg dig inte i. Använd inte låtsaskompisen som ett maktmedel mot barnet. Oroa dig inte, utan var tvärtom lycklig över att du har ett fantasifullt barn som har den här förmågan till ett inre liv. Fantasin är en viktig resurs för människan livet igenom och den hjälper barnen att utveckla sin självbild! Källa: vartannat-barn-har-en-latsaskompis_ svd Förskolebarnen är mer öppna med låtsaskompisen och kan kräva särskild hänsyn till låtsaskompisen eller skylla hyss som prövats på låtsaskompisen. Hos skolbarn pågår fantasin inne i huvudet istället för att ageras ut och låtsaskompisen är hemlig för omgivningen. Den främsta funktionen är att låtsaskompisen tröstar och ger sällskap. Den kan stärka självförtroendet, t.ex. genom att en rädd låtsaskompis får barnet att känna sig bättre och duktigare. Och som sagt, den kan få barnet att våga pröva sig själv mot omgivningen i nya roller och genom att överskrida regler. Många föräldrar oroar sig för att barnet inte ska kunna skilja på fantasi och verklighet, säger Eva Hoff. Hon betonar respekten för barnet. Håna eller skratta inte åt det. Vill barnet att du ska duka fram en extra tallrik, så gör det. Spela med! Låtsaskompisen är ett sätt för barnet att hävda sig själv. 11

12 Bilderböcker Alfons och hemlige Mållgan av Gunilla Bergström (2006): Mållgan är Alfons hemlige vän som kommer precis när Alfons vill. Han är så hemlig att bara Alfons kan se honom. En dag vill Mållgan leka, och då gör de något som är förbjudet. Igor och jag av Inger Lindahl (2009): 6-åriga Vera har precis flyttat. Hon längtar tillbaka och känner sig ensam. Tillsammans med sin nye låtsaskompis Igor utforskar hon sitt nya bostadsområde Gårdsten Kapitelböcker Lillebror och Karlsson på taket av Astrid Lindgren (1955): En dag kommer Karlsson inflygande genom fönstret till Lillebror. Karlsson är, enligt honom själv, en vacker, genomklok och lagom tjock man i sina bästa år. Sandvargen av Åsa Lind (2002): Den första av tre böcker om Zacharina, som när mamma och pappa inte vill leka går ner till stranden och pratar med Sandvargen Tillsammans filosoferar de över Zacharinas frågor om till exempel varför benen inte kan vara still eller varför man måste jobba. Salmiak och Spocke av Moni Nilsson-Brännström (2005): Salmiak är 6 år och bor i norra Sverige. Hans mamma är från Stockholm och därför är Salmiak en Stockholmsjävel. En dag dyker Spocke upp. Det är en liten figur som kan röra sig mellan världar, bli osynlig och busa. Salmiak och Spocke börjar mopsa sig mot alla elaka människor. Serier Kalle och Hobbe av Bill Watterson: Om sexåringen Kalle och hans gosedjur tigern som blir levande när ingen annan ser Tips om att använda 1177och Rikshandboken på BVC Du har väl sett 1177 s BVC-guide som ger många tips om hur du hittar material för arbetet på BVC? Om du laddar ner guiden i pdf-format från vår hemsida kommer du lätt till olika avsnitt genom länkar. Lägg gärna och som Favorit/ Bokmärke på din dator så kan du ha dem lätt tillgängliga i arbetet och i möte med föräldrar. och genom att anmäla dig till 1177/ tema Gravid och Barn & Föräldrars nyhetsbrev får du kontinuerlig information om uppdateringar och inspiration att använda portalen. Följ bara länken och fyll i din mejladress, tryck på skicka = klart! När du ska beställa nya klistermärken att användas i Ditt barns Hälsobok mejlar du till Numera ligger besöksstatistiken på drygt 2,2 miljoner användare per månad vilket är ett gott tecken på att används flitigt av allmänhet och profession. I vardagen på BVC kan Rikshandboken vara till god hjälp och vägledning i ditt barnhälsovårdsarbete Här finns nu kapitel om tillväxt ch föräldrastöd i grupp under rubrik Fokus. 12

13 Lägesrapport från HYFS HYFS - projektet är inne på sitt sista år och framtiden ser oviss ut. Jag vet inte i skrivandets stund om vi får vara kvar. Det pågår just nu möte med kommunerna i regionen. HYFS har pågått sedan 2006 i Göteborg och sedan 2009 i hela Västra Götalandsregionen. Vi fem hygiensjuksköterskor (3,5 tjänst) har besökt ca 1200 kommunala förskolor (nästan alla förskolor i Västra Götalans regionen) och flera enskilda förskolor. Hygienronder har gjorts på varje förskola och all personal har fått utbildning i hygien och smittskydd. På många förskolor finns det nu en pedagog som är ansvarigt hygienombud. Tanken är att vi ska ha träffar med hygienombuden, vi har haft några tillfällen. Förskolechefer och hygienombud har erbjudits och erbjuds ytterligare utbildning av smittskyddsläkare och barnhälsovårdsöverläkare i barns infektionssjukdomar. I Göteborg har vi nu haft en utbildning steg 2, om multiresistenta bakterier, tarmsmittor och hudsjukdomar mm. Förskolans hygienarbete Förskolans uppgift är att stimulera barns utveckling och lärande samt att erbjuda en god omsorg. Förskolan som verksamhet lyder bl.a. under miljöbalken och ska därmed förebygga olägenhet för människors hälsa. Det åligger förskolan att känna till miljöbalken och följa lagen bland annat genom dokumenterat egenkontrollsprogram. Skrivna riktlinjer syftar till att stödja personalen i arbetet med att begränsa smittspridning i förskolan och genom att tydliggöra vem som gör vad. På flertalet förskolor saknas det skrivna riktlinjer kring hygienarbetet på förskolan. Den kunskap som finns byggs ofta på personliga föreställningar om god hygien sunt förnuft och hur smittsamma sjukdomar sprids. För att förskolorna ska kunna upprätthålla goda hygienrutiner behöver de ha tillgång till förskolehygienisk expertis som kan utbilda förskolepersonalen och fungera som en konsult. Förskolornas kontakt med BVC Idag är det bara ett fåtal förskolor som har en kontakt med BVC. Då det finns en kontakt är det främst kring enskilda barn, sällan i hygienfrågor och smitta i förskolan. Förskolepersonalen efterfrågar hälso- och sjukvården i kontakten med föräldrarna. Ett problem är att många barn lämnas sjuka på förskolan. Det är skillnad på att vara sjuk hemma eller att vara sjuk bland 20 andra barn. Förskolepersonalen behöver stöd och information om vad som gäller vid infektionssjukdomar hos barnen. Det är en stor efterfrågan på att HYFS informerar på föräldramöten. Hur ser barnens arbetsmiljö på förskolan ut? Barn i förskolan omfattas inte av arbetsmiljölagen. Alla förskolebarn har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö där risken för att drabbas av olyckor och sjukdomar kan förebyggas så långt det går. Barnen kan inte välja sin miljö. Därför har de vuxna ansvar för att barnen ska slippa ohälsosamma miljöer. I miljöbalken står det bl.a. att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa. På förskolan finns det många aspekter att ta hänsyn till när inomhusmiljön ska anpassas till både barn och vuxna. Ur ett hygienperspektiv är utformningen av toaletter, skötrum och vilrum av stor betydelse. Ofta är det ekonomin som styr utformningen av förskolan, mer än barnens och personalens behov. 13

14 Så här ser verkligheten ut på många förskolor. Många förskolor har få toaletter och handfat, det är inte ovanligt att det finns ett handfat och en toalett till 21 barn. Barn hänvisas till pottor för att den enda toaletten på avdelningen är upptagen. Ofta finns det barntoaletter utan möjlighet till avskärmning, det saknas dörrar eller att en liten toalettstol är placerad mitt i ett skötrum. Handfaten är för höga för barnen, de får stå på pallar och det är inte lätt om man bara är ett år. Tvålpumpen är trög eller sitter för högt upp på väggen. Det blir mer och mer sällsynt med textilhanddukar, efter pandemin har nästan alla förskolor gått över till engångshanddukar. Skötrummen kan se olika ut, ibland är skötrummen så stora att det förekommer lek där, vi har även stött på förskolor där man ätit i skötrummet. På några förskolor saknas skötrum, vilket medför att skötbordet är placerat i entrén. Det finns ingen möjlighet till avskärmning. Barnen sover oftast inomhus på madrasser i ett litet rum, ibland kan hela golvet vara täckt av madrasser. Det förekommer att madrasserna ligger framme hela tiden och bara tas upp en gång per vecka, så att golvet kan torkas. Oftast är madrasser, kuddar och filtar personbundna men ibland ligger allt i en hög och det saknas en regelbunden tvättrutin. Trots dåliga förutsättningar så gör många förskolor sitt bästa för att arbeta med hygien, ju mer kunskap desto bättre arbete. Hygienvecka v.38 Hösten 2011 hakade HYFS på Danmarks nationella hygienvecka i samarbete med Rådet för bedre hygiejne. Det var en mycket uppskattad vecka på förskolorna. Hygienveckan riktade sig främst till barn, föräldrar och personal på förskolorna. I år kommer det också att vara en hygienvecka v. 38 och då är vår förhoppning att vi når ut till fler verksamheter. Det skulle vara roligt om BVC kunde vara delaktiga under den veckan, kanske göra besök på förskolorna eller prata hygien med era familjer. På finns en sammanställning från hygienveckan Vi kommer att informera mer, närmare v. 38. wwhar ni några tips och idéer så hör gärna av er till mig. Ann Jansson Hygiensjuksköterska HYFS 14

15 Vår nya adress Centrala Barnhälsovården Lillhagsparken HISINGS BACKA MATERIALBESTÄLLNINGAR Då vi ska flytta kan materialbeställningar endast åtgärdas under vecka 28 (akuta) Central Barnhälsovårds hemsida I och med sammanslagningen mellan Central Barnhälsovård i Göteborg och Södra Bohuslän kommer en ny hemsida att presenteras inom kort. Den kommer att vara tillgänglig för både offentliga och privata vårdgivare 15

16 Vi som jobbar med tidningen är BHV-kanalen nr 1, 2012 Redaktör Petra Råberg Teamassistent Ansvarig för utgivningen och dess innehåll Rolf Pettersson Barnhälovårdsöverläkare Artikelförfattare Anita Elfström Vårdutvecklare & Anna Melin Andersen Vårdutvecklare dietist & Monica Lidbeck Vårdutvecklare psykolog ************************* Vi tar gärna emot era åsikter, tips på artiklar och liknande. Skicka ditt mail till ************************* AnnaKarin Larsson Vårdutvecklare logoped (tjänstledig pga övertalighet) 16

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Hygienveckan vecka 38 på Orust

Hygienveckan vecka 38 på Orust Hygienveckan vecka 38 på Orust 16-20 september, 2013 Det är en vecka med extra fokus på hygien för att öka kunskapen om hur vi kan undvika onödig smittspridning. I år är det en större satsning för att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

SÄLJGUIDE. - så lyckas du med din försäljning

SÄLJGUIDE. - så lyckas du med din försäljning SÄLJGUIDE - så lyckas du med din försäljning Hej! I den här guiden vill vi dela med oss av några tips och råd som vi tror att du och dina kompisar kan ha nytta av när webbutiken ska öppna och försäljningen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer