l l l Nr 2 maj 2012 Forskning en garant för välfärden På väg ut på arbetsmarknaden här får du goda råd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "l l l Nr 2 maj 2012 Forskning en garant för välfärden På väg ut på arbetsmarknaden här får du goda råd"

Transkript

1 l l l Nr 2 maj 2012 Forskning en garant för välfärden På väg ut på arbetsmarknaden här får du goda råd

2 INNEHÅLL 2 TEMA FORSKNING Forskningen gör skillnad men är ingen dans på rosor...4 SRATs förbundsordförande: Nu måste villkoren förbättras...7 Lust & nyfikenhet lockade till forskning...8 Arbetsförmedlingens forskningschef: Egen forskning och utvärdering ger underlag för politiska beslut...11 Råd till dig som är på väg ut i arbetslivet Kari Svensson, Försvarsmakten: 40 år som fackligt aktiv...18 Utlandsjobbet kan bli en härlig nystart men var noga med kontrakt och regler!...22 Lotsförbundet: Arbetstid och vilotid är centrala frågor På väg ut i arbetslivet 18 I varje nummer: 4-11 Ledare... 3 Arbetsrätt Fråga & Svar Krönika Student Aktuellt från föreningarna Korsord Lisbeth förverkligade sin dröm att arbeta utomlands SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, Bitr. förbundsdirektör Ingvar Eriksson, Informatör/redaktör Marie Norell, Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, Förbundsjurist Sophie Silverryd, Ombudsmän Anders Berndt, Martin Berndtsson, Mats Eriksson, Ann Garö, Linda Lekander, Maria Yngvesson, SRAT-informationen nr

3 Ledare Målmedvetenhet, sammanhållning och gemenskap Just nu pågår förberedelsearbetet inför årets förbundsmöte i början av juni. Det är viktiga beslut som fattas under dessa försommardagar, och det känns lite högtidligt när så många kunniga och engagerade förtroendevalda samlas för att dra upp riktlinjerna för de kommande årens arbete. Förbundsmötet består av oerhört kompetenta personer, som representerar medlemmar i olika professioner och som kommer från olika delar av landet. Det är en församling som ser de stora vinsterna med, och glädjen över, att tillhöra en gemenskap som arbetar mot samma mål. Formuleringen kommer från Kari Svensson, som beskriver sina 40 år som förtroendevald i en intervju på sidan 18 och den ger en bild av det fackliga arbetet som jag tycker om. Den handlar om målinriktning, sammanhållning och gemenskap. Det är hängivna förtroendevalda på alla nivåer och med olika uppdrag som utgör själva grundvalen för vårt fackliga arbete. Utan alla förtroendevalda som finns nära medlemmarna och som känner till förhållandena på arbetsplatserna skulle vi stå oss slätt. Förbundsstyrelsens ledamöter har en särskild ställning, eftersom deras uppgift är att se till alla förbundets medlemmar och eftersom arbetet till stora delar också handlar om samhällspolitik i vid mening. Det är en av förbundsmötets viktiga uppgifter att välja ny förbundsstyrelse, och fyra ledamöter har aviserat att de nu lämnar sina uppdrag. Lena Andersson, Ronny Andersson, Jonas Norling och Reza Zarenoe har alla bidragit med engagemang, kunskap och god kamratskap. Vid mötet i juni får vi tillfälle att tacka dem för deras insatser och önska dem varmt lycka till i deras yrkes- respektive pensionärsliv. Samtidigt kan vi se fram emot att välkomna nya, engagerade styrelseledamöter till ett arbete som är spännande, lärorikt och krävande. Och det är naturligtvis precis så det ska fungera i en ideell organisation som vår att var och en bidrar utifrån sina möjligheter och att man turas om att bära ansvaret. Det lär bli en och annan avtackning ute på arbetsplatserna också, nu när det är dags för den stora 40-talistgruppen att lämna arbetslivet. Vi kan avläsa det i våra medlemsregister; ungefär 350 medlemmar lämnar förbundet varje år i samband med att de går i pension och så kommer det att fortsätta också under de närmaste åren. Glädjande nog har många nya, unga medlemmar sett värdet med ett SRAT-medlemskap, så trots avhoppen fortsätter SRAT att växa. I det ligger en stor utmaning att vi använder alla våra kanaler för att fånga in också den unga generationens behov och krav, och omsätter dem till en bra verksamhet som gagnar både kollektivet och de enskilda. SRAT ska också i fortsättningen uppfattas som en pålitlig och kunnig företrädare för medlemmar inom förbundets alla yrkesområden och på alla arbetsplatser. De samtal som förs och de beslut som fattas av förbundsmötet kommer att lägga grunden för det arbetet. Under de här junidagarna fattas också beslut om medlemsavgiften, och vi kan se att det finns goda skäl för förbundsmötet att besluta att den kommer att vara oförändrad under de kommande tre åren. Också det är ett resultat av den goda spiral som uppstår när ett bra fackligt arbete lockar fler medlemmar och förtroendevalda som i sin tur lockar fler Jag hoppas att vi alla får tillfälle att njuta av våren, även om vi inte, likt skomakaren i talesättet, kan sätta upp en skylt med stängt mellan hägg och syren. SRAT ska också i fortsättningen uppfattas som en pålitlig och kunnig företrädare för medlemmar inom förbundets alla yrkesområden och på alla arbetsplatser. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Denny Lorentzen Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2012 Nr 1 v.10 Nr 2 v.19 Nr 3 v.28 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning Tidningen är momsbefriad. IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Catharina Jansson, Telefon Vx Fax E-post Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen nr

4 FORSKNING Forskningen gör skillnad men är ingen dans på rosor Ett av de viktigaste förslagen under hela mandatperioden. Så beskriver Linda Simonsen, ekonom på Saco, den forskningspolitiska proposition som regeringen väntas lägga fram till hösten. Med anledning av den framför Saco en rad krav till utbildningsministern. De handlar bland annat om marknadsanpassade doktorandlöner, fler forskartjänster och större möjligheter till långsiktig planering. Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Ladislav Kosa Förhoppningarna är stora på den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Så är också engagemanget för forskningen och forskarnas villkor stort, både inom Saco och i SRAT eftersom medlemskap till stor del bygger på kunskap och utbildning. I den nyutkomna skriften Den hållbara forskningspolitiken, som framför allt handlar om den statligt finansierade forskningen vid högskolor och universitet, betonar Linda Simonsen, ekonom på Saco med forskningsfrågor som ett av ansvarområdena, två huvudskäl. Det är forskningens betydelse för samhällets utveckling, för välfärden och för kunskapsutvecklingen. Det är också det fackliga perspektivet, som handlar om forskarnas rätt till trygga anställningar och goda villkor och som i sin tur har betydelse för möjligheten att skapa god forskning. En av huvudfrågorna är hur man lockar fler unga till forskningen och vilka villkor som krävs för att de ska stanna kvar där. Ingen dans på rosor Linda Simonsen konstaterar att forskarkarriären är kantad av hårt arbete och otrygga villkor. Många har tidsbegränsade anställningar och oklara anställningsformer. Ökade krav på undervisning vid sidan av forskningen och jakt på externa medel stjäl dessutom ofta tid från själva forskningen. Inte heller forskarutbildningen är någon dans på rosor, skriver Linda Simonsen i rapporten och syftar bland annat på att nästan en tredjedel av doktoranderna lever med otrygga finansieringar i form av stipendier eller utbildningsbidrag, och dessutom utanför de trygghetssystem som följer med en anställning. Det är självklart att en person som utför ett arbete ska få lön och omfattas av de sociala trygghetsförmånerna, som sjuk- och föräldraförsäkring, menar hon. Ett annat problem är att doktorandlönerna inte är marknadsanpassade, och att det därför lönar sig betydligt sämre för många att gå en doktorandutbildning än att söka ett jobb utanför universitet. Ska man locka de bästa till en forskarutbildning krävs därför både att doktoranderna erbjuds tjänster, som ger dem tillgång till det sociala trygghetssystemet, och att de får löner som motsvarar dem de skulle fått på den övriga arbetsmarknaden. För idag är forskning mer något man satsar på trots de villkor som gäller, inte tack vare dem. Förutom villkorsfrågorna innehåller Sacorapporten också en lång rad andra förslag på hur svensk forskning ska bli bättre. De handlar bland annat om att ge lärosätena större möjlighet till långsiktig planering genom mer direkta anslag, vikten av att man satsar på fler forskartjänster och på fler disputerade lärare på alla nivåer i utbildningssystemet. Här påpekas också vikten av att stimulera till större rörlighet mellan lärosätena och att uppvärdera och uppmuntra samverkan med näringslivet. Långsiktighet eller snabba resultat Kajsa H. Abrahamsson är docent och universitetslektor vid odontologiska institutionen vid Sahlgrenska akademin. Hon t 4 SRAT-informationen nr

5 FORSKNING Forskning är grunden för kunskapsutveckling Vad är forskning? Ett svar på den frågan återfinns på regeringens hemsida, där man inleder med att beskriva forskning som själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Grundforskning definieras här som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer. Tillämpad forskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap men med en bestämd tillämpning i sikte. Behovsmotiverad forskning utgår från ett problem eller en frågeställning inom en sektor och kan innehålla element av både grundforskning och tillämpad forskning. Den offentligt finansierade forskningen uppgick 2010 till drygt 35 miljarder kronor eller ungefär 1,1 procent av BNP. Den största delen av de statliga forskningsmedlen går till lärosätena, det vill säga universitet och högskolor. Det svenska näringslivets FoU-satsningar uppgick 2009 till 78 miljarder kronor, motsvarande cirka 2,6 procent av BNP. SRAT-informationen nr

6 FORSKNING är också ledamot av akademistyrelsen och ansvarig för tandhygienistprogrammet och har alltså en gedigen erfarenhet från den akademiska världen. De erfarenheter hon beskriver stämmer väl överens med de förslag som Saco nu har överlämnat till utbildningsminister Jan Björklund. Hon instämmer både i kravet på bättre villkor, både för den personliga tryggheten och för att allt för mycket tid går åt till att söka pengar, och i behovet av ökad samverkan med näringsliv och samhälle. Kajsa H. Abrahamsson, som också är ledamot i Vetenskapliga rådet för Sveriges Tandhygienistförening, STHF, beskriver den akademiska världen som till vissa delar nästan väsensskild från det snabba informations- och prestationssamhälle vi lever i. Forskningen har naturligtvis inget egenvärde, säger hon. Den ska komma till nytta. Men man måste också inse att de höga krav på effektivitet och snabba resultat som präglar dagens samhälle krockar med forskningens krav på hållbarhet och evidens. Men hon kan också berätta att forskningen verkligen har gjort skillnad. Numera är det självklart att vår profession är representerad i finrummen, att vi är med och fattar beslut om tandvårdens utformning, säger hon. Det är ett tydligt tecken på att forskningen påverkar synen på vår profession och det får naturligtvis betydelse också för det kliniska arbetet. På många arbetsplatser har man kanske uppfattningen att det inte händer så mycket. Inom forskningen kan vi se det på annorlunda sätt. Vi levererar inte snabba resultat och allt är inte svart eller vitt. Det är många antaganden och en hel del avvägningar. Direktverkande resultat, som att nu behandlar vi så här, är betydligt mer sällsynta. Ofta leder ett resultat i stället till nya frågor och att vi ser behov av att göra ytterligare studier. Men titta på nobelpristagarna! De kan ha hållit på i tjugo, trettio år innan de har kommit fram till resultat som så småningom kommit att betyda mycket för många. Kunskap som påverkar Men kravet på långsiktighet står inte i motsatsförhållande till vikten av ökad samverkan mellan forskare, samhälle och arbetsliv. Kajsa H. Abrahamsson påminner om det ansvar som alla inblandande har för att den nya kunskap som forskarna kan bidra med verkligen förs ut och görs tillgänglig i professionerna och i samhället. Vi forskare måste bli bättre på att dela med oss, säger hon. Och ute på arbetsplatserna måste man ha en organisation och beredskap för att ta till sig nya rön och omsätta ny kunskap i den kliniska verksamheten. Kajsa H. Abrahamsson har blivit den akademiska världen trogen sedan hon var färdig med sin doktorsavhandling om tandvårdsrädsla för åtta år sedan, och hon beskriver sitt arbetsliv med glädje och engagemang. Hon delar också med sig av en vidare syn på forskarutbildningen. Vi utbildar kunskapsgeneralister, och kunskap gör alltid något med oss. Det är människor som har lärt sig ett kritiskt förhållningssätt, som är skolade att värdera och att söka ny kunskap, samtidigt som de är vana att skriva och hålla ihop projekt. Om man tänker lite bredare inser man snart att det är kunskaper som förbereder för många olika uppgifter. Strategisk satsning Tandhygienistyrket är fortfarande en relativt ung profession, men den av SRATs medlemsgrupper som har flest forskare. Att ett 20-tal av dem nu är doktorerade och fler är på väg mot disputation har alltså givit avtryck. Det gäller alla SRATs yrkesgrupper och nu står till exempel styrelsen för SRATs yrkesförening Hälsoakademikerna, i startgroparna för ett arbete som syftar både till att öka medlemmarnas intresse för egen forskning och till ökad implementering av de nya rön som kommit fram inom närliggande områden. Redan nu har vi flera medlemmar som har påbörjat doktorandutbildningar, och ett antal som har hört av sig för att ta reda på vilka möjligheter som finns och vilka villkor som gäller, säger föreningens ordförande Andreas Lövdahl. Hälsoakademikerna arbetar inom områdena idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. Andreas Lövdahl konstaterar att folkhälsoområdet redan är ganska väl beforskat, men att forskningen också är väl etablerad inom flera av föreningens branschområden, som idrott och människors fysiska hälsa. Och inom området företagshälsovård togs ett viktigt steg när företagshälsovårdsutbildningarna blev en del av högskolesystemet förra året och en professur i företagshälsovård inrättades på Karolinska institutet. Här är nu områden som rör framtidens företagshälsovård och sambandet mellan hälsa och produktivitet föremål för studier. Hittills har föreningens arbete till stor del varit inriktat på arbetsmarknadsfrågor, säger Andreas Lövdahl. Nu har vi beslutat att, parallellt med det arbetet, satsa mer på frågor som rör professionen och dess utveckling. Det är strategiskt viktigt för våra medlemmar att lyfta fram och arbeta vidare med den kunskapsgrund som yrkesutövandet bygger på. Det kommer förhoppningsvis att påverka synen på vårt yrke och respekten för vårt kunnande och därmed också vår ställning på arbetsmarknaden. n n n 6 SRAT-informationen nr

7 FORSKNING SRATs förbundsordförande: Nu måste villkoren förbättras Forskningens stora betydelse, både för samhället i stort och för enskilda individer, är oomstridd. Det är genom den viktiga samhällsfunktioner kan utvecklas och det är från den vi får ny kunskap för att öka folkhälsan, utveckla vården, förbättra skolan, skapa bättre arbetsmiljöer, hitta nya tekniska lösningar Listan kan göras väldigt lång, och det är ingen överdrift att påstå att det är genom forskningen som vi kan säkra vår framtida välfärd. Utifrån nya forskningsrön kan arbetsorganisationer utvecklas, nya metoder för ökad sjö- och flygsäkerhet växa fram och hjälpmedel vid olika funktionsnedsättningar göras effektivare. Inom hälso-, sjuk- och tandvården bidrar forskare till allt bättre behandlingsmetoder och material och säkerställer att praxis bygger på vetenskaplig grund. Det är med glädje och stolthet jag noterar att allt fler av SRATs och yrkesföreningarnas medlemmar fördjupar sig inom sina respektive professioner, att fler söker sig till forskarutbildningar och att vi får allt fler disputerade medlemmar. De är viktiga kunskapsbärare, som gör det möjligt för oss alla att utveckla både yrkesområdena och oss själva som professionella yrkesutövare. Dessutom bidrar de i hög grad till att öka respekten för och kunskapen om våra yrken. Jag är inte lika stolt och glad över de usla villkor som många av våra ambitiösa forskande medlemmar har och som med stor sannolikhet leder till att andra avstår från att satsa på en karriär inom akademien. Det borde vara en självklarhet att de som ägnar tid och kraft åt forskning har trygga tjänster och marknadsanpassade löner. Hur ska vi annars kunna locka fler till den akademiska världen och därmed bidra till uppfylla att de mål, som både politiker och representanter för näringsliv och samhälle lyfter fram som viktiga förutsättningar för ökad välfärd och konkurrenskraft? Men så är det inte. I dag har många forskare en osäker tillvaro. Ungefär en tredjedel av den forskande och undervisande personalen vid universitet och högskolor har någon form av tidsbegränsad anställning, många med oklara anställningsformer. Alldeles för många som genomgår en forskarutbildning har otrygga försörjningar i form av utbildningsbidrag eller stipendier. För mycket värdefull tid går åt till att söka fortsatt finansiering, samtidigt som den långsiktiga planeringen försvåras. Så kan vi inte ha det! För att göra forskarkarriären mer attraktiv måste villkoren ses över. Både doktorander och disputerade forskare ska, i rättvisans namn, ha ordentliga anställningar och löner. Precis som andra i samhället ska de omfattas av de sociala trygghetsförsäkringarna, till exempel vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet. Det här är några av de krav som Saco har framfört till utbildningsminister Jan Björklund och som vi hoppas få gehör för i den forsknings- och innovationspolitiska proposition som väntas till hösten. Men för att stärka Sveriges position som ledande kunskapsnation krävs stora förändringar på flera plan. Lärosätenas möjligheter till långsiktig planering måste förbättras, till exempel genom ökade direkta anslag och minskat beroende av externa medel. Fler forskartjänster måste inrättas och vi behöver fler disputerade lärare på» Det borde vara en självklarhet att de som ägnar tid och kraft åt forskning har trygga tjänster och marknadsanpassade löner. «Foto: Peter Rosén alla nivåer i utbildningssystemet. För att säkra kvaliteten på forskarutbildningen krävs också omfattande handledarresurser. Att all forskning dessutom måste kvalitetssäkras är självklart. Samhället och arbetslivet måste också bli bättre på att ta tillvara de nya rön som forskarna bidrar med! Det gäller att vi alla yrkesverksamma, lärare och studenter följer och värderar utvecklingen inom våra områden. Ett särskilt ansvar åligger cheferna, för att se till det finns utrymme för att ta till sig nya kunskaper. Med en samsyn om var vi står kunskapsmässigt och vart vi är på väg blir vi bättre rustade för att göra våra professioner tydligare för omvärlden. Det blir allt viktigare när beslutsfattare nu i högre grad frågar efter kostnadseffektivitet, evidens och kvalitet. Jag har förståelse för att forskningsfrågorna i det vardagliga livet kan kännas avlägsna. Samtidigt berör de, på ett eller annat sätt, alla SRAT-medlemmars olika professioner. En alldeles speciell betydelse har forskningen för yrkesgrupper med legitimation tandhygienister, audionomer, optiker och kiropraktorer eftersom vi ju har ett lagreglerat ansvar för att följa utvecklingen inom våra respektive professioner. Men det är ingen tvekan om att nya forskningsrön påverkar oss alla, nu och i framtiden. Att det dessutom kan vara så roligt och inspirerande att fördjupa sina kunskaper är en trevlig spin-off-effekt. Jag rekommenderar alla intresserade att läsa mer om forskningen och forskningens villkor, sett ur ett Saco-perspektiv, i skriften Den hållbara forskningspolitiken, som kan laddas ned från ww.saco.se. Jag hoppas att också utbildningsministern gör det! Anitha Wijkström SRAT-informationen nr

8 FORSKNING LUST & NYFIKENHET lockade till forskning Det roligaste jag har gjort! En otrolig stimulans! Mer än ett vanligt jobb! Så låter det när tre SRAT-medlemmar berättar varför de har valt att fördjupa sig inom sina olika professioner. Alla tre beskriver hur viljan att bidra till nya lösningar på olika problem, i kombination med lusten att fördjupa sig inom det egna området, har lockat dem att forska. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox 8 SRAT-informationen nr

9 FORSKNING När Ulrika Jansson gick på optikerutbildningens informationsmöte hade hon aldrig tidigare ägnat yrket en tanke. Hon hade inte ens varit hos en optiker. Men det sa klick direkt, säger hon. Det här var min grej. Intresset höll i sig och när hon var färdig med grundutbildningen kändes steget mot en magisterexamen självklart. Nu står hon i startgroparna för att påbörja sin doktorandutbildning vid Karolinska institutet. Under de fyra kommande åren ska hon med hjälp av nya tekniker undersöka patienter som har problem med gula fläcken. Syftet är att ta reda på huruvida intag av antioxidanter kan hindra fortsatt försämring eller till och med minska synproblemen. Samtidigt fördjupar hon sig i hur man använder nya tekniska hjälpmedel och hur man tar vara på Ulrika:» Det här var min grej «riktigt duktig, och förhoppningsvis kunna dela med mig av ny kunskap till andra optiker, säger hon. den information de kan ge. Mitt personliga mål är att bli Passionerat intresse Samtidigt som Ulrika Jansson forskar på heltid håller hon liv i sin enskilda firma, i alla fall på sparlåga. Det kommer nog att gå i vågor, tror hon. Med perioder då forskningen tar all hennes tid och andra då hon kan ägna sig mer åt kliniskt arbete. Det är ett praktiskt upplägg, eftersom det ena gagnar det andra. För att hon kan stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats och göra studierna från privata Synvårdsinstitutets lokaler i St Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Men också för att hon räknar med att hitta lämpliga patienter till sin forskning där. Ulrika Jansson beskriver sitt intresse för ögon som närmast passionerat. Jag grottar ofta och gärna ner mig i spännande böcker om ögonsjukdomar, säger hon. För att ögat är ett så intressant organ, och för att synen har en så stor betydelse för oss alla det gäller åttaåringen som behöver glasögon likaväl som 70-plussaren med åldersförändringar. Att det än så länge finns få disputerade optiker är ytterligare en av hennes drivkrafter, eftersom hon är övertygad om att forskningen bidrar till att göra optikernas kompetens tydligare, och därmed till att öka kårens status. Hon har prövat på hur det kan vara att ha en arbetsgivare som har uppfattningen att en duktig optiker är en som kan göra undersökningen på kortast möjliga tid. Så kan vi inte ha det! Nu inser hon att det kommer att bli några knapra år framöver även om ekonomin blir bättre än under studenttiden. Jag satsar på ett roligt arbetsliv, och ser fram emot att fördjupa mig inom mitt område. Det är långt viktigare än att tjäna mycket pengar. Olika villkor Villkoren för forskare är olika, och försörjningen skiljer sig särskilt mellan dem som, likt Sarah Granberg, är externt finansierade. Hon är doktorand, men har alltså ingen doktorandtjänst. Lönen, som är densamma som innan hon påbörjade sin forskning, får hon via fyra olika forskningsfonder. Annars hade det varit svårt när man är vuxen och familjeförsörjare, säger hon. Sarah Granberg har arbetat fyra år som legitimerad audionom inom rehabiliteringen och sedan 2006 har hon en fast tjänst som lärare på audionomutbildningen i Örebro. Men nu är hon helt tjänstledig för att arbeta i ett stort internationellt projekt, där hon ska ta fram underlag för ett klassificeringssystem om hälsa och funktion för vuxna med hörselnedsättning. Syftet är att kartlägga hur personer med hörselnedsättningar fungerar i vardagen, och vitsen med just det här projektet att man ska kunna systematisera konsekvenser av hörselproblem på samma sätt i alla länder. Målet är inte enbart den egna doktorshatten, utan också en rad rapporter som ska skrivas till WHO. Förhoppningen är förstås att det jag gör ska bli ett bra redskap i rehabiliteringsarbetet och bidra till att hörselskadade får en bättre vardag, säger hon. Livet som forskare beskriver hon som det roligaste jag har gjort och hon tror att det kommer att vara en stor del av hennes framtida yrkeskarriär. Det kände jag redan när jag började arbeta på audionomutbildningen, säger hon. Jag har hittat min nisch. Och det är bra att hålla till här, vid det audiologiska forskningscentrum som ligger vid Universitetssjukhuset i Örebro. Här samlas forskare från hela Sverige och vi har nära till kliniken. Det finns många poänger med det. Audionomerna är en liten yrkesgrupp och de som forskar är lätt räknade. Än så länge finns bara nio disputerade i Sverige. Det gör det enkelt att hålla kontakterna och för Sarah Granbergs del innebär det också att hon då och då blir inbjuden att hålla föreläsningar och att kollegor runt om i landet hör av sig för att diskutera olika frågor vilket gör arbetet än roligare. Hon har med glädje noterat ett ökat intresse för forskning, framför allt från unga kollegor. Det har kommit ett nytt tänkande i kåren, säger hon. Dessutom vill de unga ha tydligare karriärvägar. Men hon efterlyser också ett större intresse ute på arbetsplatserna. Sarah:» Det roligaste jag gjort «Det är en till stor del en ledningsfråga, säger hon. Cheferna måste se till att det avsätts tid på kliniker och mottagningar för att ta till sig ny kunskap. Samtidigt måste vi som har legitimationsyrken ta vårt ansvar. t SRAT-informationen nr

10 FORSKNING Legitimationen är ett kvitto på vad man kan, men den innebär också krav på en motprestation. Att följa vetenskapens utveckling inom den egna professionen följer också med legitimationen. Men själv ser hon alltså det som en möjlighet och en ynnest. Har man väl börjat så är det lätt att bli fast. Det är en av riskerna i den här världen, att man vill så mycket och att arbetsbördan därför lätt blir för stor. Att ha man och barn är en hjälp att hålla en skiljelinje mellan arbete och privatliv. Men jag tror att det är många som jobbar alldeles för mycket för det finns alltid nya uppgifter som väntar. Lust att utforska Så är det för Sara Szymanska också, att arbetsdagarna kan vara lite väl hektiska. Hon är i slutet av sin doktorandutbildning vid Karolinska institutet (KI) och räknar med att disputera nästa sommar. Sara Szymanska kom till Sverige från Polen på 80-talet, och hon har pluggat hela livet, säger hon. Jag var ju tvungen att lära mig språket, konstaterar hon med en så lätt brytning att den knappast märks, och jag läste in gymnasiekompetensen på Komvux. Men lusten att utforska har inte minskat med åren. Snarare tvärtom. Och när hon, som en i den första kullen, gick det tredje året på tandhygienistutbildningen som växte intresset för forskning fram. Jag var engagerad och intresserad. Men jag hade också turen att träffa duktiga och inspirerande personer. Hon säger att hon är av den nyfikna sorten, och att hon numera vet att det ligger en del sanning i den gamla klyschan om att ju mer man lär desto mer inser man att man måste lära. Att hon tycker om att ha mycket omkring sig är ett extra plus i hennes situation, som innebär en hel del pusslande med olika uppgifter. Hon delar sin tid mellan en adjunktstjänst vid tandhygie- Sara:» Det är en stimulans som inte går att beskriva «nistutbild- ningen och forskningen på Karolinska institutet. Hon hinner också med att arbeta på en privat tandvårdsmottagning, som egen företagare. I genomsnitt blir det två dagar i veckan med undervisning, två dagar med forskning och en dag med kliniskt arbete. När hon började forska var hon tvungen att lämna sin fasta anställning. Det var därför hon startade eget, för att kunna fortsätta med tandhygienistjobbet också under de här åren. Men så borde det inte vara, tycker hon. Det skulle gagna både verksamheterna, till exempel på Folktandvården, och forskningen om doktoranderna kunde ha sina tjänster kvar. Det är en sak jag hoppas, att man skapar bättre möjligheter att ta tillvara de medarbetare som är engagerade, och ser forskningen som en resurs. När Sara Szymanska blev antagen som doktorand 2008 hade hon redan arbetat en tid i forskningsprojektet, som handlar om oral hälsa hos personer med Crohns sjukdom och som har initierats av Riksförbundet för mag- och tarmsjuka. 225 personer, av vilka 75 utgör en frisk kontrollgrupp, ingår i studien som enligt planen ska resultera i en avhandling med fyra vetenskapliga artiklar. Den första, om hur patienterna upplever sin munhälsa, är redan publicerad och hon är på god väg med den andra, om förekomsten av karies. Sedan väntar en studie om parodontit, tandlossning, och en där hon tillsammans med Försäkringskassan ska undersöka hur mycket tandvård personer med den här sjukdomen konsumerar. Skulle studierna visa att munhälsan är betydligt sämre hos patienter med Crohns sjukdom kan det komma att få betydelse för deras försäkringsskydd. Om vi ser ett samband mellan sjukdomen och ökat behov av tandvård kan det också leda till att man skapar ett särskilt profylaxprogram för dem. Stimulerande miljö En doktorandutbildning tar normalt fyra år. Sara Szymanska kommer, om allt går som hon har tänkt, att klara av den fortare ungefär fem år på halvfart. Och ännu, när hon har ett drygt år kvar, har hon inte ångrat att hon gav sig på det. Det är en stimulans som inte går att beskriva, säger hon. Att få vara i en internationell miljö med så många duktiga kollegor och så stor samlad kunskap och med tillgång till så mycket stöd och hjälp. Jag är oerhört stolt bara över att få vara här på KI, som ju är ett av Europas största medicinska universitet och Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning. Samtidigt innebär det ett pusslande för att allt att gå ihop, inte minst ekonomiskt. Det är ju omöjligt att klara sig på ett utbildningsbidrag som på heltid är kronor brutto i månaden särskilt om man också har barn att försörja. På medaljens baksida finns också den otrygghet det innebär att stå utanför de trygghetssystem som gäller för anställda. Och så osäkerheten om hur länge projektet är finansierat, eftersom jag får besked för några månader i taget. Men det har ju ordnat sig hittills n n n Nyfiken på forskning? På forskning.se, som ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning och samarbetar med Sveriges högskolor och universitet, finns forskning från olika områden samlad. Här finns temaproduktioner, bloggar och pressmeddelanden och dessutom möjlighet att söka i många, tillförlitliga forskningskällor. 10 SRAT-informationen nr

11 Arbetsförmedlingens forskningschef: Egen forskning och utvärdering ger underlag för politiska beslut Det gäller att ha tentaklerna ute, och att fånga upp vad som händer både i forskarvärlden och inom politiken. Det säger Susanna Okeke, som är chef för forsknings- och utvärderingsenheten på Arbetsförmedlingen, där man både gör egna avancerade utredningar och följer den forskning som pågår inom arbetsmarknadsområdet. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox Det är en av Arbetsförmedlingens uppgifter att följa upp och utvärdera det egna arbetet med matchningsinriktade insatser och olika arbetsmarknadspolitiska program. På liknande sätt är det vid andra myndigheter, att man gör utredningar och sammanställer forskningsresultat både för att förse politiker och andra beslutsfattare med underlag och för att ha en bra grund för att utveckla den egna verksamheten. Arbetet vid Arbetsförmedlingens forsknings- och utvärderingsenhet är alltså bara ett exempel på hur forskning kommer till konkret nytta. Här arbetar man med komplicerade statistiska metoder för att visa orsakssammanhang som till exempel effekten av olika arbets- FORSKNING marknadsutbildningar och förmedlingsinsatser. Det ställer höga krav på egen kunskap, och en majoritet av de 13 personer som arbetar på Susanna Okekes enhet är själva disputerade, har forskarutbildning eller magisterexamen. Ett välkänt dilemma är den press de kan känna från politiker och andra beställare som vill ha fram snabba resultat, samtidigt som det måste få ta tid att få fram säkra analyser. Men vi har en bra omvärldsbevakning och vet ofta vad som händer både i politiken och inom forskningen, säger Susanna Okeke. Därmed kan vi också räkna ut vad som kommer att efterfrågas framöver, och ta egna initiativ när vi bedömer att något kommer att vara särskilt intressant. Vid sidan av det egna arbetet följer man forskningen inom arbetsmarknadsområdet, och har ett nära samarbete med forskare, bland annat vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utbildning i Uppsala. Man bjuder också in forskare från olika institutioner till seminarier både för att få kunskap om olika projekt och för att myndighetens egna experter ska få möjlighet att kommentera och ge synpunkter. Eftersom vi är en del av myndigheten finns risken att vi inte betraktas som helt opartiska, säger Susanna Okeke. I gengäld har vi mycket bakgrundskunskap och kan stötta forskarvärlden. Forsknings- och utvecklingsenheten har också utarbetat olika modeller för att öka effektiviteten inom myndigheten. Susanna Okeke berättar bland annat om ett webbaserat verktyg för att vikta olika faktorer och som används som stöd när man ska bedöma risken för långtidsarbetslöshet. Vissa saker som vi har gjort skulle nog kunna användas mer direkt i förmedlingsarbetet, säger hon. Det kan till exempel vara undersökningar om hur insatser fungerar för olika grupper. Men jag tror också att det kan vara ett lyft för en arbetsförmedlare att ta del av resultat, som bidrar till att de kan se arbetet i ett större sammanhang. Det är en viktig strategisk fråga hur vi ska nå ut i organisationen. Men redan nu finns alla rapporter på hemsidan, och alltså tillgängliga för alla som är intresserade. n n n Vetenskapsrådet föreslår centra för vårdforskning Vårdforskningens vetenskapliga bas och kopplingen till hälso- och sjukvårdens behov bör stärkas. Det är en av slutsatserna i den utvärdering som Vetenskapsrådet har gjort på regeringens uppdrag. Utvärderingen rör forskningens vetenskapliga kvalitet, nyttan för samhället och betydelsen för vård och behandling. Man har också studerat forskningens omfattning, finansiering och geografiska fördelning. Vetenskapsrådet föreslår att nya vårdforskningscentra ska inrättas och att forskningsprogram inom vårdområdet ska utlysas. För att utveckla karriärmöjligheter föreslås också forskarskolor med inriktning mot teoriutveckling och vårdrelevant innovation. Förslaget innehåller också ett karriärstöd i form av 15 halvtidsforskartjänster. SRAT-informationen nr

12 Arbets Rätt Förhandlingsskyldighet Kraft AB planerade en omorganisation som skulle leda till arbetsbrist och uppsägning av medlemmar i Saco-förbundet Naturvetarna. Den 31 maj 2010 påkallade bolaget förhandling med förbundet. Förhandlingarna inleddes den 9 juni, förbundet begärde mer information, på kvällen frånträdde bolaget förhandlingarna. Den 10 juni sade bolaget upp Naturvetarnas medlemmar. Arbetsdomstolen konstaterade att hela förhandlingsprocessen gått ovanligt snabbt men att det inte finns någon lagstadgad minimitid som man måste lägga på förhandling. Däremot borde förbundet ha fått mer tid att diskutera med sina medlemmar. Bolaget har, genom att frånträda förhandlingen istället för att gå in i sakliga förhandlingar, brutit mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen MBL. För detta dömdes de att betala skadestånd till Metoder för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen Sommaren 2010 fick Försäkringskassan i uppdrag att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga. Den tredje och sista delrapporten överlämnades 5 mars och en slutrapport planeras till januari Den nya metoden har beskrivits i tidigare rapport. Ett verktyg som består av tre delar; självrapporterad förmåga, befintliga medicinska underlag och klargörande undersökning. Den första delen består av ett formulär som individen fyller i själv och den klargörande undersökningen utförs av särskilt utbildade läkare. Den sista delrapporten beskriver genomförande och uppföljning av ett första begränsat införande hösten Under tiden september december 2011 har 86 ärenden utretts och prövats enligt de nya metoder som Försäkringskassan utvecklar. Dessa omfattar bland annat nya sätt att göra den försäkrade delaktig och nya sätt att uttrycka de försäkrades förmågor. Försöket ska följas upp på en rad olika sätt. Vissa aktiviteter är genomförda och andra har påbörjats. Delrapporten redovisar hittills insamlad information. Naturvetarna med kronor samt att betala Naturvetarnas rättegångskostnader på kronor. Yttrandefrihet En rektor på en privatägd gymnasieskola i Luleå sades upp av personliga skäl bland annat på grund av sitt agerande på Facebook. På sin Facebook-sida hade rektorn angett att han var rektor för skolan, han hade bilder med sexuellt innehåll, han var medlem i grupper med namn som tydde på att de handlade om sex och han hade kontakt med elever. Tingsrätten i Luleå ansåg inte att det fanns saklig grund för uppsägning av rektorn och domen överklagades till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen diskuterade i sin dom utifrån lojalitetsplikten som alla anställda, och särskilt en chef, har gentemot sin arbetsgivare men att en enskilds yttrandefrihet på fritiden är särskilt skyddad. I frågor som inte har ett tydligt samband med anställningen eller arbetsgivarens verksamhet har även chefer en yttrandefrihet. De ansåg att rektorn hade framträtt på Facebook som en privatperson och att det inte fanns saklig grund för uppsägningen. Skolan dömdes att betala skadestånd till rektorn på kronor, allmänt skadestånd för förlorad arbetsförtjänst samt hans rättegångskostnader. Sophie Silverryd, förbundsjurist De intervjuer som gjorts med berörda bedömningsläkare och berörda handläggare är överlag uppmuntrande. Bedömningsverktyget uppfattas som ett steg i rätt riktning och det beslutsunderlag som metoderna resulterar i uppfattas som mer greppbart och användbart. Båda grupperna har också lämnat en rad förbättringsförslag som kommer att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Underlagen som de nya metoderna resulterar i får genomgående goda omdömen men ytterligare studier behövs för att konstatera underlagens kvalitet och i vilken utsträckning underlagen leder fram till enhetliga slutsatser bland olika handläggare. Under våren ska verktyget revideras med utgångspunkt från ett slutförande av uppföljning av första prövotiden. Planering och aktiviteter för genomförande av utökat införande sker i början på hösten 2012 för att i oktober december användas i flera vissa utvalda landsting. Uppdraget ska slutredovisas senast 14 januari Ann Garö ombudsman FRÅGA: Jag är anställd sedan ett par år tillbaka och skulle vilja läsa språk ett år på universitetet. Jag kom in som reserv så jag fick besked bara ett par veckor innan kursen började. Naturligtvis begärde jag ledigt direkt men min chef sa att jag inte fick ledigt för kommande termin. För nästa termin skulle vi vänta och se hur det ser ut längre fram då språk inte är något som prioriteras på min avdelning. Därför kan jag först få besked senare om det passar att vara ledig. Kan min arbetsgivare verkligen neka mig ledighet dessa båda terminer? SVAR: Det är faktiskt olika svar för de olika terminerna. Till att börja med så har du som varit anställd i minst sex månader sammanhängande eller sammanlagt minst 12 månader under en period av två år, rätt att vara ledig för studier. Det har alltså ingenting att göra med vilken tjänst du har idag eller vad din arbetsgivare tycker är viktigt för ditt fortsatta arbete. Det din arbetsgivare däremot mycket väl kan ha synpunkter på är hur snabbt du kan påbörja din ledighet. Enligt studieledighetslagen kan arbetsgivaren skjuta på din begärda ledighet om det inte passar för verksamheten. Finns det kollektivavtal som du omfattas av så är denna rätt begränsad till sex månader. Det innebär att från den dag du begär ledigt så kan arbetsgivaren välja att bevilja ledigheten att starta upp till sex månader senare. Konsekvensen kan bli att du inte beviljas ledighet förrän termin nummer två ska börja. Förhoppningsvis kan ni ändå hitta ett sätt att lösa situationen så du kan fullfölja dina studier. SRAT Fråga & Svar SRAT-informationen nr

13 Ingen forskning utan forskare! Det borde vara ledstjärnan när regeringen tar itu med årets forskningspolitiska proposition. Om man talar med dagens forskare är detta för det mesta deras största bekymmer. Varför är det så få studenter som vill gå vidare? Ur samhällets perspektiv borde det vara än mer betänkligt. På ett par årtiondens sikt tror de flesta att kopplingen mellan tillväxt och forskning kommer att bli allt starkare. Då är det människor det handlar om. Forskning blir ofta ett alldeles för abstrakt begrepp. Forskning är forskare som iakttar resultat, som kommer på samband, som formulerar hypoteser och frågar sitt material om de stämmer. Sådana resultat kan så småningom bli nya produkter och processer. Kopplingen handlar också om forskare som arbetar nära verkstaden, som reser på konferenser och letar igenom vetenskapliga tidskrifter för att hitta pusselbitar som kan utveckla vad företaget redan gör. I båda fallen kommer det att krävas många människor, en påfyllnad efter dem som lämnar, men också en utvidgning av forskarkåren i vid mening. Därför borde rekryteringen vara en huvudfråga i den forskningspolitiska propositionen Det finns två huvudproblem. På viktiga områden lönar det sig alldeles för dåligt att satsa på en osäker forskarbana. Inom medicin får den nyexade läkaren åtskilliga tusen mer i månaden som AT-läkare jämfört med att ta en doktorandtjänst. För unga civilingenjörer kan skillnaden vara ännu större, trots att forskningen borde vara mer angelägen för samhällsekonomin än McKinsey och andra glassiga konsulterier. Men det största problemet är nog att alldeles för få vågar tänka tanken. Att bli forskare ligger långt från de flesta barns och ungdomars uppväxt och vardag. Att föreställa sig själv på jakt efter ny kunskap, det är den drömmen propositionen måste hjälpa till att tända. Det börjar i skolan. I min generation mötte vi fortfarande disputerade akademiker, lektorer som brann för sina ämnen och entusiasmerade några elever i varje årskull att drömma sig hän. Att förverkliga målet om tusen nya lektorer är det allra minsta man kan begära, men kanske också utbytestjänster för unga doktorander, som kan betala sina forskarstudier med tio veckotimmar på gymnasiet? Det skulle bli en vitamininjektion både för eleverna och lärarkollegierna. Dessutom behöver skolan en drömfabrik. Nobelmuseet borde bli den forskningspolitiska propositionens krona! Ett klartecken för en permanent lösning skulle betyda att varje skolklass på den snitslade banan genom huvudkommunen skulle möta den bästa forskningens utmaningar och möjligheter. Att Stockholm skulle få sin andra unika världsattraktion vid sidan av Vasa gör inte saken sämre. Det fortsätter vid universitetet. Det räcker inte att staten satsar på enskilda forskare och forskargrupper, den borde också satsa på några starka forskningsuniversitet, kanske utan annan utbildning än den på masternivå. Då skulle studenterna tidigt få träffa framstående vetenskapsmän, och den kontakten skulle betyda mycket för deras lust att själva gå vidare. Satsningen på forskarrekryteringen skulle bli alliansens viktigaste framtidsinvestering. n n n Krönika Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco SRAT-informationen nr

14 På väg ut i arbetslivet Texter: Nina Enström Foto: Colourbox samt privata På nästa sida berättar fem SRAT-medlemmar om sina erfarenheter av att söka jobb och vara ny på arbetsmarknaden. 14 SRAT-informationen nr

15 Ta alltid kontakt med SRAT innan du skriver på ett anställningsavtal Hur ska en student förbereda sig inför övergången mellan utbildning och arbetsliv? Vad ska man tänka på, när ska man börja och vilka åtgärder kan man vidta mitt i studentliv och tentor? Det finns förstås en hel rad tips och råd för det är verkligen viktigt att skaffa sig en beredskap för att få använda sig av sin utbildning fullt ut. En av dem som möter många unga människor på väg ut i eller nykomlingar i arbetslivet är Linda Lekander, ombudsman och karriärcoach på SRAT. När SRAT-Informationen träffar henne har hon just kommit tillbaka från ett besök på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, där hon träffat studenter, som snart är färdiga. Då, när utbildningen är avklarad, bör man redan ha tagit flera steg för att övergången ska bli så smidig som möjligt, förklarar hon. Utbildningstiden kan lätt kännas som att vara i en bubbla, och många får lite panik under sista terminen när det börjar gå hål på bubblan. Därför är det viktigt att förbereda sig i god tid. Det kan bland annat ske genom att ta kontakt med SRAT, som ju är expert på studenternas arbetsmarknad. Studerandemedlemmar har rätt till stöd under utbildningen. Ett viktigt råd är också att ta egna kontakter, till exempel på arbetsplatser man är intresserad av, kanske skaffa sig en mentor. Eller att inför C-uppsatsen fråga om det finns någon frågeställning de vill ha belyst. Arbetsmarknaden är ganska tuff idag och det är många som tar kontakt med SRAT för att få stöd och råd. Därför gäller det att vara lite kreativ själv och även om man inte fått drömjobbet inse att det kanske går att själv påverka och utveckla sina arbetsuppgifter. Det är också viktigt att veta att kan ta tid att få en anställning, ibland upp till ett halvår. Därför är det bra att vara förberedd, att ha cv, intyg och personligt brev klart. Ta reda på vilka alternativ som finns, hur man söker jobb, hur man förbereder sig för en anställningsintervju och så vidare. När man kommit så långt som till ett jobberbjudande är det klokt att ha lite is i magen, som Linda Lekander säger. Om man inte är helt säker kan man backa lite och inte skriva på direkt. Där kan vi hjälpa till och se om något ska in i anställningsavtalet som inte står där. Vi kan stötta och räta ut frågetecken så att man vet vad man skriver på. Linda uppmanar också nyexaminerade på väg in i en anställning att ha mod att förhandla om lönen, även om det förstås alltid är en avvägning. Och att alltid ta kontakt med SRAT före beslut. Vi har den bästa lönestatistiken som kan underlätta i en förhandling, man kan visa svart på vitt hur det ser ut. För det är viktigt att inte gå in på en för låg nivå också för den egna yrkesgruppen. Man ska ha lön för sin formella kompetens! n n n Mateos Kokkalis Falk, arbetsförmedlare Alla får samma service oavsett bakgrund Alla som kommer på sitt första besök på Arbetsförmedlingen får samma service, oavsett bakgrund i studier, utbildning och erfarenhet. Det berättar Mateos Kokkalis Falk, arbetsförmedlare i Helsingborg, en av dem som tar emot nya arbetssökande. I samband med inskrivning får den arbetssökande ett första samtal med en arbetsförmedlare, och en individuell handlingsplan utarbetas. Då kartläggs förutom utbildning och erfarenheter även allmänna förutsättningar och en arbetsmarknadspolitisk bedömning, det vill säga vilka möjligheter den arbetssökande har på arbetsmarknaden. Det här är nytt. Inte själva handlingsplanen, men att den utarbetas redan vid första besöket och i samarbete med kunden. Tidigare kunde det ta veckor. Syftet är att snabbt få alla papper klara för att kunna söka jobb, det vill säga verifierad meritförteckning, anställningsbevis, intyg, betyg och så vidare. Men matchningen mot arbetsmarknaden påbörjas redan vid första besöket både lokalt och över hela landet. Vi har alltid jobbfokus, även om ärendet skulle gälla något annat. Eftersom Arbetsförmedlingen generellt fått mer resurser har vi tätare uppföljning och mer kontakt med den arbetssökande. Det är väldigt positivt. Senast efter två veckor ska alla meriter vara verifierade och klara och efter en månad görs en uppföljning mellan den arbetssökande och dennes arbetsförmedlare. I Helsingborg sker detta på något av de tre branschkontoren de är uppdelade i; Utbildning och vård, Teknik samt Service. Arbetsförmedlaren ger också råd och tipsar till exempel om alternativa sätt att söka arbete på nätet. I Platsbanken, som är Arbetsförmedlingens egen sajt, finns bara cirka 30 procent av alla utannonserade tjänster. Den som är under 25 år räknas som ungdom, och om den arbetssökande efter 90 dagars inskrivning fortfarande inte löst sin situation erbjuds man en plats i Jobbgarantin för ungdomar. Först då öppnas möjligheten för praktik, arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser, avslutar Mateos Kokkalis Falk. n n n SRAT-informationen nr

16 Tips och tankar från några SRAT-medlemmar som är nya på arbetsmarknaden... Marini Näslund, Östersund, hälsorådgivare, Östersund Att vara fokuserad har hjälpt mig När Marini Näslund studerade idrottsvetenskap i hemstaden Östersund visste hon att det inte var prestationsidrott hon ville arbeta med, även om det var utbildningens huvudinriktning. Det är en bred utbildning som ger kunskap inom många områden. Det är positivt eftersom man lär sig lite om många olika saker, men kan vara negativt om det gör det svårare att få arbete därför att arbetsgivare inte förstår vår kompetens. Att fundera ordentligt på vad man vill använda sin utbildning till är viktigt. Min var inriktad på elitidrottare, men jag visste att jag ville arbeta med vanliga människor att hjälpa folk må bra. Genom att vara så fokuserad tidigt kan man välja kurser klokare och även använda dem utifrån sitt eget intresse för att få ut så mycket som möjligt, menar Marini Näslund som hade två praktikperioder under de tre åren. Jag ville söka mig ut till praktikplatser där jag eventuellt kunde få jobb när jag var klar. Den första praktiken på två veckor sökte hon på Itrim, men fick nej. Då kom hon till Östersunds kommun, där hon fick arbeta administrativt med kommunens utredare för folkhälsa, bland annat genom att kartlägga hälsoläget i kommunen och titta på vilka faktorer som påverkar hälsan. Jag kände att det inte var något för mig, eftersom man inte fick arbeta direkt med människor. Så till nästa praktikperiod, på tre veckor, under sista året fick hon praktisera på Itrim, där verksamheten går ut på att arbeta direkt med människors hälsa. Sedan under arbetet med C-uppsatsen kom ett samtal från Itrim med förfrågan om det fanns intresse för ett längre vikariat. Det fanns det. Det var så otroligt skönt att veta att jag hade jobb när utbildningen var klar! Marini Näslund är fortfarande vikarie, men hon hoppas hon får stanna, trots att kundunderlaget sjunkit lite på grund av konjunkturen. Men hon hoppas att arbetsgivare förstår betydelsen av hälsa då kan arbetsmarknaden för hälsoakademikerna blir bättre. Men att redan från början ha ett hum om vad man vill med sin utbildning är jätteviktigt. Att vara fokuserad har hjälpt mig, säger Marini Näslund, som även läst till diverse kurser för att få mer spetskompetens och på så sätt bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Målet på sikt är att starta eget inom området folkhälsa. n n n Daniel Johagen, perfusionist, Norrlands Universitetssjukhus Det gäller att få in foten på alla sätt När Daniel Johagen utbildade sig till perfusionist i danska Århus hade han en anställning i botten, som intensivvårdssjuksköterska vid Thoraxintensiven på Norrlands Universitetssjukhus. Det var också där han fick genomföra den praktiska delen av utbildningen, som var ett villkor för en ny perfusionisttjänst han var intresserad av. Den teoretiska delen gjordes i Århus, där den enda utbildningen i Skandinavien finns. Nu har Daniel Johagen alltså återvänt till sin gamla arbetsplats, men på Thorax operation, i ett nytt yrke. De flesta som utbildar sig till perfusionister har redan en specialistutbildning. Men under sjuksköterskeutbildningen hade det varit bra med mer praktik, menar Daniel. Man måste försöka få in foten tidigt. Inte bara genom praktikplatser, utan på alla sätt man kan. Ju mer erfarenhet man får redan under studietiden, desto tryggare blir man i sin blivande yrkesroll. n n n Linda Nordin, leg audionom, Stockholm Man måste vara aktiv När Linda Nordin gjorde sin andra praktik under femte terminen började hon på allvar fundera på livet efter audionomutbildningen. Hon pluggade i Örebro men kommer från Stockholm och ville helst ha jobb där. Men jag insåg att man inte kan vara kräsen och att man måste vara beredd att flytta. Att ta arbete på annan ort kan vara en bra erfarenhet. Hon behövde dock inte flytta från storstaden, eftersom hon fick anställning i maj förra året, alltså före examen. Hennes jobbsökande 16 SRAT-informationen nr

17 började runt årsskiftet och i mars ringde hon runt till några tänkbara arbetsplatser, bland annat till en av praktikplatserna. Och trots att hon då fick nej blev hon inte särskilt nedslagen. Jag fick ett så positivt bemötande! De tyckte det var kul att jag ringde, men att de tyvärr inte hade någon möjlighet att anställa mig. Men jag var välkommen att ringa igen. Så såg hon på en annons från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där hörseldiagnostiken sökte en audionom. Hon svarade på annonsen, blev kallad till intervju och fick jobbet som började direkt efter examen. Audionomerna har en bra arbetsmarknad och nästan alla i Linda Nordins klass fick arbete snabbt. Det är förstås bra förutsättningar, men det gäller att vara aktiv innan man går ut, menar Linda. Det är viktigt att se till att man har ett bra cv ganska tidigt, så det är klart. Man kan också prata med andra audionomer för att höra sig för var det kan finnas en chans. Och sedan, när man har jobb, vara medveten om att det tar tid att komma in i arbetet. Så man inte tror att allt ska klaffa från dag 1. n n n Anders Jönsson, leg kontaktlinsoptiker, Lund Se till att få en bra praktikplats När Anders Jönsson var färdig optiker i februari 2011 var han en av de första med den nya optikerutbildningen i Köpenhamn 3,5 i stället för tidigare 4,5 år. Då hade det hänt en hel del på den arbetsmarknad som bidragit till att hans val av yrke. Från att ha varit optikerns marknad har det blivit arbetsgivarnas. Under slutet av studietiden funderade man mycket på hur det skulle gå med studielån och allt om man inte fick jobb direkt. Eftersom vi var första årskullen hade vi inget att relatera till när det gäller utbildningsnivå i förhållande till marknadens krav. Här i Skåne är det extra svårt, det är överbefolkat av optiker. Det beror på flera saker. Det utbildas många optiker i södra Sverige förutom i Kalmar finns utbildningen alltså även i Köpenhamn. Där ingår totalt 1,5 år i butik, varför praktikplatsen ofta är den vanligaste vägen till ett arbete. Eftersom vi har så mycket praktik under utbildningen är vi i stort sett klara optiker när vi kommer ut på den andra praktikperioden. Men löneskillnaden mellan en praktikant och nuvarande ingångslön är stor. Då tar en del danska arbetsgivare hellre in en ny praktikant än att anställa, säger Anders Jönsson som hade en klasskamrat som blivit lovad anställning på sin praktikplats, men blev ersatt av en ny student. Så det viktigaste rådet till optikerstudenter är att se till att få en bra praktikplats och skapa goda relationer där det kan öppna för en anställning. Men läget har blivit mycket tuffare på senare år, bland annat beroende på internet och lågpriskedjorna. Det är marknaden som styr och vi får anpassa oss. Det positiva för min del är att jag känner att min utbildning gjort mig redo för de krav arbetet ställer, säger Anders Jönsson som fick arbete på Synsam i Lund direkt efter utbildningen. n n n Anna Linder, leg tandhygienist, Sysslebäck Man kan mer än man tror När Anna Linder blev färdig tandhygienist hade hon redan sin anställning tryggad. Hon hade fått en förfrågan under sin sista praktik på Folktandvården i Sysslebäck, där hon även praktiserat på hösten. Så det var bara några sommarmånader mellan examen och arbete en tid som Anna använde till att fortsätta studera. Jag läste in sådant jag behövde friska upp. Det var klart nervöst! Nu skulle man kunna allt det där man läst i tre år. Men det kändes roligt också att få använda sina kunskaper. Anna Linder har en treårig distansutbildning vid Karlstads universitet bakom sig med allt vad det innebär av hemmastudier, kommunikation över internet, resor till salstentor och en del föreläsningar. En del av undervisningen var också förlagd till universitetets egen tandvårdsklinik. Man kan känna sig lite ensam när man läser på distans, utan nära tillgång till lärare. Men vi hade mycket kontakt i klassen och hjälpte varandra. Det viktigaste för en nyutbildad är som Anna Linder ser det att försöka få ett arbete så snabbt som möjligt för att komma in i yrket och hålla kunskaperna levande. Och även om tandhygienistutbildningen innehåller en hel del praktik tycker Anna att det kunde vara mer. Det är ju ett väldigt praktiskt yrke, och det är lätt att känna sig osäker i början. Men man kan mer än man tror, så det gäller att försöka ha självförtroende, säger Anna Linder och återgår till sina patienter vid Folktandvården i värmländska Sysslebäck. n n n Besök oss gärna på Där hittar du marknadens bästa lönestatistik, information om vad du ska tänka på om anställningsvillkor med mera. SRAT-informationen nr

18 Kari Svensson, Försvarsmakten 40 år som fackligt aktiv Har man fackliga uppdrag är det faktiskt roligt att bli gammal. Jag tycker om att hjälpa de unga på traven och få dem att hitta nya vägar. Slåss inte med din arbetsgivare, gör så här i stället, brukar jag säga. Text: Torbjörn Tenfält Foto: Denny Lorentzen Kari Svensson rensar undan i sitt arbetsrum i en av MUSTs korridorer på Högkvarteret, en halv distansminut från Stockholms stadion. Efter drygt 40 år som fackligt aktiv är det dags att gå i pension. Hon lämnar ordförandeskapet i Saco Högkvarteret och en arbetsplats som är tyngd av tuffa besparingskrav. I höst väntar stora omställningar och många medarbetare ser oroligt på framtiden. Det gör det också svårt att rekrytera folk till det fackliga arbetet. När man inte vet vilken tjänst man själv kommer att ha om ett halvår kan det vara svårt att tänka på annat än sin egen situation. Risken att bli uppsagd kryper närmare oss alla och då hårdnar klimatet. När Kari Svensson inledde sitt yrkesliv hemma i Ystad såg arbetsmarknaden annorlunda ut. Trots att hon bara hade gått flickskola fanns det många jobb att välja mellan. Att det blev järnvägen låg nära till hands, då familjen jobbat där i tre generationer. Arbetet gav henne snabbt en inblick i samhällets orättvisor. När jag började på järnvägen låg vi flickor två lönegrader lägre än pojkarna. Några år senare bytte hon till Försvaret och Marinens dåvarande avdelning i Malmö. Även det ett rätt naturligt steg, med tanke på hennes bakgrund som unglotta. Mina kompisar var överstens barn så det var inte så mycket att välja på. Men vi hade roligt och god kamratskap. Just kamratskapet kommer hela tiden upp under samtalet med Kari Svensson. Glädjen över att tillhöra en gemenskap och jobba mot samma mål. När hon började jobba i Malmö var hon den enda civilanställde. Då var jag ju så illa tvungen att engagera mig fackligt. Jag hade trevliga civilanställda kamrater i Karlskrona. De tog hand om mig och såg till att jag kom med på en av Försvarsförbundets fackliga grundkurser och sedan dess har intresset funnits fick Kari Svensson ett erbjudande om jobb vid Försvarsmakten i Stockholm. Tillfället kom lägligt då den marina verksamheten i Malmö var på väg att läggas ner och då hon träffat en ny man. Mina barn var så vuxna att de hade egna lägenheter, så då kunde mamma flytta vart hon ville. Först bodde vi på Sandelsgatan på Gärdet, sedan flyttade vi till Solna och där blev vi kvar. Arbetsmässigt var det ingen större omställning, hon kände de flesta av arbetskamraterna sedan tidigare. Exakt vad jobbet innebar hamnar däremot under sekretess. Flytten innebar också att Kari Svensson inledde sin långa fackliga karriär i SRAT och Saco Försvar. Antalet akademiker var ännu ganska få, men Kari insåg att det var viktigt att hålla ihop styrkorna. Först tog hon plats i valberedningen och jobbade några år med att lotsa in bra personer i det fackliga arbetet. Snart satt hon själv i styrelsen och har sedan slutet av 1990-talet växlat mellan positioner som vice ordförande, sekreterare och ordförande, samt som förtroendevald i Saco Försvar de senaste fem åren. Vid senaste årsskiftet hade antalet medlemmar växt till 690. Tillströmningen av akademiker har ökat i takt med att Högkvarteret växt och fått fler civilanställda. När jag kom hit var det nästan otänkbart att en civil skulle vara chef, ännu mindre en kvinnlig civilanställd. Nu finns en insikt om att vi har en helt annan kunskap än officerarna. De kraftiga neddragningarna inom Försvaret ställer stora krav på den fackliga solidariteten mellan civilanställd och militär personal. Konkurrensen märks, men Kari Svensson vill ändå inte kalla det för motsättningar. Det är klart att Officersförbundet slåss för sina medlemmar och de gör inget som jag inte skulle göra för mina. Jag har alltid predikat att vi ska ha en ömsesidig respekt för varandras kunskaper, men jag har också full respekt för att de vill rädda sina jag har ju gjort vad jag kan för att rädda mina. Saco är noga med att det är kompetensen som ska styra, vare sig den som söker en tjänst är civil eller militär. Om militären har tagit en juristexamen eller ekonomiexamen har Kari Svensson inga invändningar, men hon finner sig inte i att arbetsgivaren ersätter en av hennes medlemmar med en militär som gått kortvariga kurser, och jämför den utbildningen med de civilanställdas 3-5 åriga examina. Det kan ta väldigt lång tid att lära en militär att få den överblick som behövs på en civil tjänst. På samma sätt som vi ju aldrig kan slå dem när det gäller taktik och teknik i deras profession. De senaste fem åren har varit de mest intensiva i Kari Svensson fackliga liv, med en arbetsvecka som aldrig stannat vid 40 timmar. Till det hon är mest nöjd med hör det nya arbetstidsavtal som träder i kraft i höst eller vid årsskiftet. Det har varit ett lagarbete i allra högsta grad. Nu får vi ett avtal som ger lika villkor för all personal, utom för SEKO-medlemmar som sedan tidigare har ett eget avtal. Kari Svensson sitter även i medlemsföreningen SRAT-As styrelse, som hon hade tänkt lämna vid årsmötet i mars, men ombads att vara 18 SRAT-informationen nr

19 Kari lämnar över ordförandestolen för Saco Högkvarteret till Camilla Robertsson. kvar som suppleant. Hon avser att sitta till nästa årsmöte, men inte längre. Jag tror jag kan göra nytta ett år till, men sedan har jag tappat kontakten med yrkeslivet. Och jag tycker egentligen att en suppleantplats ska vara en upplärningsplats. Hon känner stor tillförsikt över att hennes efterträdare som ordförande i Saco Högkvarteret, Camilla Robertsson, och de övriga styrelsemedlemmarna kommer att driva det fackliga arbetet med samma engagemang som hon själv gjort. Det jag alltid kämpat för fackligt är att bygga broar och se till att alla vi som jobbar inom Försvaret får bra villkor. Det gör lika ont att frysa vare sig man är civilanställd eller militär. Den fackliga avtrappningen kommer att ske parallellt med en upptrappning på andra, mer personliga områden. Fyra barnbarn pockar på uppmärksamhet och hon längtar efter tid till mera segling. Båten ligger redo för avfärd i Karlsuddsviken söder om Vaxholm. Jag blev seglingsfrälst när jag flyttade till Stockholm. Vi har seglat runt Gotland och på många andra ställen i Östersjön. Nu drömmer min man om att runda bojen i Töre. Han har redan gått i pension och väntar på att jag ska bli ledig, säger Kari Svensson. n n n SRATs allmänna sektion - SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson Camilla är även ordförande i Saco Försvar, organisation för alla Sacoförbundsmedlemmar (ej Officersförbundet) inom Försvarsmakten. SRAT-informationen nr

20 Maria ny på kansliet Den 10 april började Maria Yngvesson som ombudsman på SRATs kansli. Hon ersätter Anna Ericsson som börjat på Diskrimineringsombudsmannen. Så här beskriver Maria sig själv: Jag är uppvuxen i Nacka och har bott i Stockholm större delen av mitt liv. Jag har två barn, en son på tre år och en dotter på ett år, så lyx för mig just nu är att få sova på morgonen. Direkt efter min juristutbildning arbetade jag ett tag på dåvarande Sifs a-kassa. Det senaste åren har jag arbetat som körkortsutredare på Transportstyrelsen vilket i korthet innebar att jag återkallade körkort på grund av exempelvis trafikbrott eller sjukdom. Mitt intresse för arbetsrätt har dock alltid funnits och jag ser väldigt mycket fram emot att arbeta på SRAT. Plockat Ny chef för Arbetsdomstolen Regeringen har utsett Cathrine Lilja Hansson till ny chef för Arbetsdomstolen. Hon är idag ordförande för densamma. Cathrine Lilja Hansson tillträder den 1 maj Källa: Regeringen Försäkringskassan inför antikrångelkatalog Katalogen innehåller ungefär 30 förenklingsförslag som ska underlätta för medborgarna i kontakter med Försäkringskassan. Marie Norell, informatör Sacoförbund kritiserar Socialstyrelsen Socialstyrelsens byte av datorsystem förhindrar en rad färdigutbildade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården från att börja arbeta. Detta är orimligt, anser Anitha Wijkström, förbundsordförande för SRAT och åtta andra Sacoförbundsföreträdare. Flera av Sacoförbunden har fått samtal från studerandemedlemmar som tar examen i vår och som fått besked av Socialstyrelsen att det kommer att ta upp till två månader för dem att få sin legitimation. Dessa unga akademiker hindras därmed från att påbörja sin yrkeskarriär och kunna försörja sig. Konsekvenserna för hälso- och sjukvården blir också stora. Marie Norell, informatör Stress vanligare bland kvinnliga chefer Enligt Previas stressindex för chefer har kvinnliga chefer fler stressymptom än sina manliga kollegor. Var fjärde kvinnlig chef är uttröttad dagligen efter hemkomst från arbetet mot var sjätte manlig ledare. Samma samband råder när det gäller tankar på arbetet under ledig tid. Previa pekar på att kloka arbetsgivare utbildar sin ledare i hållbar livsbalans och hur man hanterar egen stress. Källa: Previa Medarbetare vill att lönen sätts i samtal med chefen Medarbetare i kommuner och landsting vill inte att lönen ska sättas i centrala avtal. De vill hellre att den sätts i samtal med chefen. Det visar en ny undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Källa: SKL SRATs nya ombudsman Maria Yngvesson. Foto: Marie Norell Anitha Wijkström, SRATs förbundsordförande Foto: Peter Rosén Sacos ordförande Göran Arrius Foto: Kalle Assbring Källa: Försäkringskassan Motion kan hjälpa vid depression Fysisk aktivitet kan hjälpa vid bland annat depression. Det minskar också risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, högt blodtryck och åldersdiabetes. Den som rör på sig orkar mer och känner sig oftare nöjdare med tillvaron. Källa: Göran Arrius ordförande för Brysselkontoret Den 30 mars hade Föreningen för LO/TCO/Sacos Brysselkontor årsmöte. Göran Arrius blev vald till ny ordförande för föreningen de kommande två åren. Att ordförandeskapet kommer att rotera bland de fackliga organisationerna är nytt. Tidigare är det TCO som har stått för ordförandeskapet. Källa: Saco Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/ värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på varva_kollega Kampanjen pågår under SRAT-informationen nr

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening FÖRENINGSINFO Svensk Perfusionistförening Varför ska man vara med i ett fackförbund? Det finns många anledningar till att vara medlem i facket. Det kan vara trygghet i form av försäkringar vid arbetslöshet

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet,

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet, FÖRENINGSINFO Svenska Logopedförbundet, Slof Svenska Logopedförbundet Svenska Logopedförbundet (Slof) är en partipolitiskt obunden facklig och yrkesmässig sammanslutning av legitimerade logopeder och logopedstuderande.

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Chef? Konsult Starta eget Arbeta utomlands Glesbygd Industi Forska Klinik Skola Förtagsläkare vårdcentral Storstad En större mångfald

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Att söka jobb Från annons till anställning

Att söka jobb Från annons till anställning Att söka jobb Från annons till anställning..för dig som vill få drömjobbet! Läsa annons Svara på Annons Vidimerade kopior Anställning! Syfte: För att du ska förstå vilka förväntningar som ställs på dig

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO FÖRENINGSINFO Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens personalförening (UPF) är en exklusiv förening för oss som är anställda i utrikesförvaltningen.

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer