INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE AV ARBETSFÖRHÅLLANDE SAMT PERMITTERING 6 Uppsägning och permittering samt samarbetsförfarande 4 7 Helgdagsersättning..

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE AV ARBETSFÖRHÅLLANDE SAMT PERMITTERING 6 Uppsägning och permittering samt samarbetsförfarande 4 7 Helgdagsersättning.."

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: I II III IV V sidan ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Avtalets tillämpningsområde Arbetsfredsförpliktelse 3 3 Bifogade avtal. 3 4 Arbetsreglemente Anställning och uppsägning 4 INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE AV ARBETSFÖRHÅLLANDE SAMT PERMITTERING 6 Uppsägning och permittering samt samarbetsförfarande 4 7 Helgdagsersättning.. 4 ARBETSTID, PAUSER OCH FRITID 8 Arbetstidsbestämmelser Lokala avtal om arbetstid Arbetstidens utjämningssystem och arbetstidsschema :: Övertids- och söndagstidsarbete... 9 LÖNESYSTEMET 12 Begrepp Lönegruppering och grundtimlön Lönegrupper Arbetsbaserad lön och arbetsbaserat tillägg Premielön, ackordlön och ersättningslön Väntetidslön Utryckningspenning Löneutbetalningen. 17 SOCIALLÖNER OCH BETALD FRÅNVARO 20 Semester - Rätt till semester, semesterlön och ersättning Semesterpremie Sjukdom, olycksfall, hälsokontroll 19 - Lön för sjukdomstid Direktiv beträffande av lön för sjuktid Förutsättningar för ersättning av förlorad arbetsförtjänst vid läkarundersökning Lagstadgade läkarundersökningar Övriga läkarundersökningar Uträkning Skötsel av sjukt barn under föräldrarnas arbetstid 26 - Bestämmelser för utbetalning

2 22 Övrig betald frånvaro - Arbetstagarens vigsel-, 50- och 60-årsdag Nära anhörigas begravningsdag 27 - Uppbådsdag Reservövning och befolkningsskyddskurs VI VII VIII RESEARBETE OCH ERSÄTTNING FÖR UTGIFTER 23 Researbete och resekostnadsersättningar A. Resor för uppgifter på arbetsplatsen 28 - B. Resor från den egentliga arbetsplatsen C. Användning av egen bil 30 - D. Gemensamma bestämmelser 30 - E. Lokala avtal Arbete utomlands a Arbete i de nordiska länderna och Tyskland ÖVRIGA SOCIALA BESTÄMMELSER 25 Grupplivförsäkring Skyddsutrustning Diverse skydd.. 34 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 28 Lokala överenskommelser Förtroendemannen och förbundets funktionärer Medling av konflikter Avtalets giltighetsgrad Avtalsexemplaren.. 36 PROTOKOLL VID UNDERTEKNANDET AV KOLLEKTIVAVTAL JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL. 37 AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING INOM JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHEN 43 PROTOKOLL I SAMBAND MED UNDERTECKNANDET AV AVTALET RÖRANDE ARBETSTIDSFÖRKORTNING INOM JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHEN 45 KOLLEKTIVAVTAL OM ARBETSTIDEN I MUDDRINGSARBETE. 47 KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE UNDERHÅLLETS OMRÅDESENTREPRENADER 49 KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE ARBETSTIDEN I FORTGÅENDE TVÅSKIFTSARBETE OCH I KONTINUERLIGT TRESKIFTESARBETE AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING INOM JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHEN. 55 ARBETSTIDSLAG, NR 605/

3 KOLLEKTIVAVTAL mellan INFRA rf och BYGGNADSFÖRBUNDET rf för tiden I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Avtalets tillämpningsområde Detta kollektivavtal tillämpas i arbetsavtalsförhållande för arbetstagare i schakt- och vattenbyggnadsarbeten anställda hos medlemmar i INFRA rf med undantag för arbeten utförda av medlemmar i INFRA rf då asfaltbranschens kollektivavtal tillämpas på arbetet i fråga. 2 Arbetsfredsförpliktelse 3 Bifogade avtal 4 Arbetsreglemente Detta kollektivavtal är bindande för de förbund och deras underorganisationer som undertecknat avtalet samt arbetstagare, som är, eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa organisationer. Såsom en del av detta avtal tillämpas 1. Avtal on arbetstidsförkortning inom jord- och vattenbyggnadsbranchen 2. Kollektivavtal om arbetstiden i fortgående tvåskiftsarbete och i kontinuerligt treskiftesarbete 3. Kollektivavtal om arbetstidsbestämmelser gällande områdesentreprenader för underhåll 4. Kollektivavtal om arbetstiden i muddringsarbete 5. Avtal om uppsägningsskydd och permittering inom jord- och vattenbyggnadsbranchen 6. Avtal om användningen av utomstående arbetskraft 7. Avtal om uppbörd av fackföreningsavgifter 8. Skolningsavtal 9. Förtroendemanna-avtal 10. Avtal om samarbete i fråga om arbetsskydd inom jord- och vattenbyggnadsbranchen Jämte dessa avtal tillämpas på arbetsplatsen eventuellt stadfäst arbetsreglemente, såvida detta inte står i strid med detta avtal. 3

4 5 Anställning och uppsägning Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt bestämma om arbetets ledning. Anställande och avskedande bör ske bestyrkt. Arbetsgivarna och arbetstagarna har rätt att fritt besluta om huruvida de ansluter sig till fackliga organisationer. II INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE AV ARBETSFÖRHÅLLANDE SAMT PERMITTE- RING 6 Uppsägning och permittering samt samarbetsförfarande Permitteringar och uppsägningar av ekonomiska eller med produktionen sammanhängande orsaker samt de därtill hörande utbildnings- och omplaceringslösningarna faller inom ramen för det i samarbetslagen definierade samarbetsförfarandet endast i fall då de förorsakas av sådana av arbetsgivaren vidtagna, åtgärder, som med beaktande av de naturliga fluktuationerna i behovet av arbetskraft hos företag inom jord- och vattenbyggnadsbranschen, kan anses onormala och vilka i regel medför personella följder för flera arbetsställen. Protokollanteckning: 7 Helgdagsersättning I denna paragraf definieras de permitteringar och uppsägningar som faller inom ramen för samarbetsförfarandet. I paragrafen tas inte ställning till den rätta tidpunkten för samarbetsförfarandet. Den avgörs av bestämmelser i samarbetslagen: ifall arbetsgivarens beslut gäller ärende, innan beslutet görs, i övriga fall, som enligt paragrafen definieras som hörande till samarbetsförfarandet bör förhandlingarna föras innan beslut om uppsägning och permittering görs. Åt arbetstagare betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredag, annandag påsk, 1.maj, Kristi himmelsfärsdag, midsommarafton, julafton och första juldagen helgdagsersättningen under nedan nämnda förutsättningar ersättningslön. Ersättning för söckenhelg betalas i lönegrupp I enligt lönegrupp I, i lönegrupp II enligt lönegrupp II, i lönegrupp III enligt lönegrupp III och i övriga lönegrupper enligt lönegrupp IV. Helgdagsersättning betalas dock endast åt arbetstagare vars arbetsförhållande fortgått oavbrutet minst sex veckor före ifrågavarande söckenhelg och under förutsättning att arbetstagaren varit i arbete enligt tidsschemat den sista arbetsdagen före söckenhelgen liksom närmast följande arbetsdag efter den, eller en av dessa dagar om det gällt frånvaro med arbetsgivarens tillstånd eller kollektivavtalsenlig betald frånvaro. Helgdagsersättning betalas också i de fall att arbetstagaren på grund av permittering varit frånvarande den närmast följande arbetsdagen efter söckenhelgen, förutsatt att de andra villkoren för heldagsersättning uppfylls. 4

5 Åt arbetstagare som i övrigt är berättigad till helgdagsersättning betalas helgdagsersättning också för de söckenhelger vilka infaller under en period då arbetstagaren erhåller lön för sjukdomstid av sin arbetsgivare. Helgdagsersättning betalas också för söckenhelger, vilka infaller under semester eller under lagstadgad moderskaps-, faderskaps- eller föräldrarledighet samt för söckenhelger vilka infaller under lediga skift för arbetstagare i skiftesarbete, dock inte om söckenhelgen infaller på en lördag eller söndag. Arbetstagaren förlorar inte sin helgdagsersättning då han försenar sig till arbetet den sista dagen före söckenhelgen eller den på söckenhelgen närmast följande arbetsdagen, om förseningen beror på hans transportmedel har drabbats av oförutsedd skada eller på att det har inträffat störningar utöver det normala i trafikförbindelserna. Någon allmän regel för acceptabla förseningar går inte att ge. Frågan måste lösas från fall till fall, dock med beaktande av att vilken kort försening som helst inte i och för sig leder till förlust av helgdagsersättningen. Om arbetstagare är i arbete under nyårsdagen, trettondagen, långfredag, annandag påsk, 1.maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, julafton eller första juldagen, betalas åt honom lön enligt samma grunder som för söndagsarbete. Helgdagsersättning betalas inte. Om en arbetstagare på grund av sjukdom, inte har rätt till lagstadgad lön för självständighetsdagen, betalas åt honom ersättning för självständighetsdagen lön enligt förutsättningarna i denna paragraf. För självständighetsdagen betalas lön enligt lagen om firandet av självständighetsdagen som en allmän högtidsdag och ledig dag. III ARBETSTID, PAUSER OCH FRITID 8 Arbetstidsbestämmelser Inom arbetsförhållandena tillämpas förutom arbetstidslagens bestämmelser följande avtalade villkor om arbetstid. Ordinarie arbetstid 1. Den regelbundna arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar i veckan. 2. Treskiftesarbete kan ordnas också så, att den regelbundna arbetstiden per vecka enligt ett på förhand uppgjort arbetstidsschema under en period på fem veckor utjämnas till i medeltal 40 timmar. 3. Varutransportarbete, lastning och lossning av fartyg och järnvägsvagnar, maskinellt skogsförbättringsarbete, bevakningsarbete och därmed sammanhängande uppvärmningsarbete kan organiseras som periodarbete enligt arbetstidslagens 7. I periodarbete är arbetstiden högst 80 timmar under en två veckors period och högst 120 timmar under en tre veckors period. Tillämpningsdirektiv: 5

6 Gällande motorfordonsförare tillämpas arbetstidslagen i fråga om arbetstiden och EU-rådets förordning om kör- och vilotider (EEG nr 561/2006) i fråga om körtiden. Regelmässig arbetstid 1. Arbetet inleds i ettskiftesarbete kl 7.00 och avslutas kl I tvåskiftesarbete inleds arbetet kl 6.00 och avslutas senast Skifterna växlar veckovis. I treskiftesarbete, lokalt överenskommen medelarbetstid och i periodarbete inleds och avslutas arbetet enligt arbetstidsschemat. 3. Lördag är ledig dag utan lön, ifall det inte på grund av arbetets natur eller produktionstekniska orsaker föreligger behov av att utföra arbete på lördagen. Om man inte har kommit överens om någon annan ledig dag, ersätts lördagen med ledighet någon annan dag samma vecka eller därpå följande vecka. Ändringar i arbetstiden 1. Då arbetsgivaren bereder eller ämnar verkställa ändringar i utjämningssystemet för arbetstiden skall arbetsgivaren ge arbetstagarnas förtroendeman eller, om en sådan inte valts, arbetsskyddsombudet eller, om arbetsplatsen också saknar arbetsskyddsombud, arbetstagarna tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid bör med beaktande av bestämmelserna i punkterna 2. och 3. reserveras för att bekanta sig med utkastet. Arbetstagarna bör i god tid få meddelande om ändringar i utjämningssystemet för arbetstiden. 2. Då det på grund av arbetets inledande eller avslutande, effektiv användning av maskinerna eller eljest för arbetsarrangemangen är nödvändigt, kan arbetstiden ordnas på sätt som avviker från ovan nämnda allmänna tider för arbetets inledande och avslutande. Arbetstagaren måste få meddelande om dylika ändringar i arbetstiden två arbetsskift eller två lediga dagar på förhand. I brådskande fall, vilka gemensamt konstateras, kan arrangemanget verkställas utan förhandsmeddelande. 3. Arbetstidsscheman och arbetstider om vilka avtalats på lokal nivå enligt 9, ändras i första hand genom att avtala därom. Ifall en överenskommelse inte kan nås, har arbetsgivaren rätt att göra ändringar i arbetstidsschemat på basen av vägande skäl gällande organiseringen av arbetet. I så fall tillämpas bestämmelserna i punkt 2. i föregående stycke. Pauser 1. I mitten av ett 8-timmars arbetsskift ordnas en måltidsrast på en timme. Måltidsrasten kan också placeras däremellan. Genom att ingå en lokal överenskommelse, kan en halv timmes måltidsrast tillämpas. 6

7 2. Motorfordonsförare skall erhålla en minst 30 minuter lång paus i en eller två delar för varje arbetsperiod på 5 timmar 30 minuter. Motorfordonsförare skall dock erhålla en minst 45 minuter lång paus efter fyra och en halv timmes körtid, om inte hans vilotid påbörjas då. Pausen kan ersättas med minst 15 minuter långa pauser som hålls mellan körtidens inledande och avslutande eller omedelbart efter körtiden i enlighet med bestämmelserna i föregående mening. 3. Arbetstagaren har rätt att hålla en kaffepaus på 12 minuter under såväl den första som den andra hälften av arbetsskiftet. Då arbetstagares arbete räcker över åtta timmar, hålls efter åtta timmar en kaffepaus på 15 minuter och då arbetet fortsätter en 15 minuters kaffepaus varannan timme. Om övertidsarbetet endast räcker en kort tid hålls ingen paus. Kaffepauserna inräknas i arbetstiden. Motorfordonsförare kan hålla kaffepauserna som en del av de obligatoriska pauser som avses i arbetstidslagen eller förordningen om kör- och vilotider enligt punkt 2 ovan. 4. Då det regelbundna arbetsskiftets längd avviker från åtta timmar, kan man lokalt komma överens om att placera pauserna på ett sätt som avviker från vad som avtalats i föregående punkt. Om arbetsskiftet räcker högst 6 timmar, kan man också till andra delar lokalt avtala om pauser på sätt som avviker från vad som sägs i punkterna 1 och 2 förutom i fråga om motorfordonsförare. 9 Lokala avtal om arbetstid (arbetstid i medeltal) 1. På basen av ett lokalt avtal kan den regelbundna arbetstiden ordnas så att den under en period på högst tjugo (20) veckor utjämnas till i medeltal 40 timmar. Arbetstiden per dag får i så fall vara högst 10 timmar och arbetstiden per vecka högst 50 timmar. I undantagsfall kan man dock avtala om en längre arbetstid per dygn eller vecka. Den regelbundna arbetstiden per dygn får i så fall dock inte överstiga 12 timmar. Arbetsgivaren bör sända ett sådant lokalt avtal till båda förbunden för fastställande senast en vecka innan ifrågavarande arbetstid tas i bruk. I detta lokala avtal skall man samtidigt avtala om hur arbete som utförts på lördagar skall ersättas. Förbunden skall inom en vecka besluta om huruvida de fastställer avtalet. Underlåtande att fastställa avtalet kan bara ske om härtill motiverande orsak föreligger. 2. Vid tillämpning av arbetstid i medeltal kan ett lokalt avvikande avtal ingås om tidpunkterna för när den regelbundna arbetstiden inleds och avslutas samt om ersättning för avvikande arbetstider. 3. Permitteringen av en arbetstagare kan inte inledas innan arbetstiden har utjämnats till avtalat antal timmar. Ifall arbetstagarens arbetsförhållande avbryts innan arbetstiden har utjämnats till i medeltal 40 timmar per vecka, beräknas hur många timmar totalt arbetstiden i medeltal per vecka överskrider 40 timmar per vecka, varvid en ersättning som motsvarar lönen för den regelbundna arbetstiden betalas för de timmar med vilka timantalet överskrids. 7

8 4. Ett lokalt avtal om jämna löneutbetalningar kan ingås, så att lönen per löneperiod motsvarar den regelbundna arbetstid som arbetstiden i medeltal motsvarar. 5. På lokala avtal enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 28 med följande preciseringar: Ett lokalt avtal skall alltid göras skriftligen. Ett lokalt öavtal görs i första hand med den förtroendeman som representerar arbetstagarna. Ett lokalt avtal kan ingås på personnivå med en arbetsgrupp eller med en enskild arbetstagare, om han på grund av sina arbetsuppgifters karaktär i regel måste arbeta ensam. Ett lokalt avtal som slutits med en arbetsgrupp eller en enskild arbetstagare får inte stå i strid med eventuella sk. ramavtal om arbetstiden vilka uppgjorts mellan arbetsgivaren förtroendemannen. Förtroendemannen måste informeras om lokala avtal på personnivå. 6. En arbetstagare som inte ingått avtal är berättigad att tillämpa sin tidigare arbetstid, om han meddelar om detta till arbetsgivaren senast två dagar före det lokala avtalet skall tillämpas. 7. Arbetstagaren har rätt till ersättningar för dagliga resekostnader enligt 23 oberoende av arbetsskiftens längd. Rätten till löneersättning och ersättning för förlorad inkomst bestäms på basen av arbetstidsschema. Lediga söckenhelger och självständighetsdagen ersätts enligt åtta timmar ifall man inte avtalat om kortare regelbunden arbetstid, varvid ersättningarna betalas enligt avtalad arbetstid. 10 Arbetstidens utjämningssystem och arbetstidsschema 1. Om den regelbundna arbetstiden har ordnats som period- eller skiftesarbete eller som arbetstid i medeltal, skall ett utjämningssystem för arbetstiden på förhand uppgöras åtminstone för den tid under vilken den regelbundna arbetstiden utjämnas till det medeltal som bestämts. 2. För varje arbetsplats skall minst en vecka innan ifrågavarande period inleds uppgöras ett skriftligt arbetstidsschema som visar när arbetstagarens regelbundna arbetstid inleds och avslutas samt pausernas tidpunkter. Arbetstidsschemat skall uppgöras för samma tid som utjämningssystemet om inte detta på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet är synnerligen svårt. Arbetstidsschemat måste dock uppgöras för en så lång tid som möjligt. I fråga om periodarbete måste arbetstidsschemat åtminstone innehålla uppgifter om när den dagliga arbetstiden inleds samt om arbetstagarens lediga dagar. 3. Utjämningssystemet för arbetstiden och arbetstidsschemat kan finnas i samma dokument. 4. Erhåller arbetstagaren ersättningslön eller ersättning för förlorad förtjänst för längre tid än den period för vilken arbetstidsschemat är uppgjort, anses arbetstiden för de dagar som går utanför ifrågavarande period bestämmas enligt 8. 8

9 11 Övertids- och söndagsarbete 1. Övertids- och nödarbete definieras och ersätts enligt arbetstidslagen. För de två första timmar med vilka arbetstiden per dygn överskrids betalas lönen förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna förhöjd med 100 procent. För övertidsarbete per vecka betalas för de 8 första timmarna en med 50 procent och för de följande timmarna en med 100 procent förhöjd lön. Om arbetstagare gjort övertidsarbete per dygn samma arbetsdag som han gjort 8 timmar övertidsarbete per vecka, betalas åt honom för övertidsarbetet per dygn en med 100% förhöjd lön. Då arbete inom ramen för periodarbete har fortgått under hela perioden på två eller tre veckor, betalas lönen för de första 12 eller 18 timmarna med vilka den regelbundna arbetstiden överskridits inklusive inledande och avslutande arbeten, förhöjd med 50 procent och för därpå följande arbetstimmar förhöjd med 100 procent. 2. Arbetsveckan anses börja på måndagen. I treskiftesarbete anses arbetsveckan dock inledas på söndag, då när arbetstagaren regelmässigt anländer till sitt arbete. Arbetsdygnet anses börja då den regelbundna arbetsturen börjar. Söndags- och heldagsersättning räknas dock för nämnda dygns kalendertid dvs från kl 00 till kl I övrigt än eldnings- och bevakningsarbete betalas för arbete som utförts på påsklördag, även om det inte är övertidsarbete, för högst 8 timmar en med 50% förhöjd lön. Om arbete samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsersättning. 4. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att helt eller delvis byta ut lönen för övertid mot motsvarande ledig tid under arbetstagarens regelbundna arbetstid. Längden på den lediga tid som motsvarar övertidsarbetet beräknas i tillämpliga delar enligt vad ovan stadgas om penningersättningar för övertidsarbete. Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren beviljas ledig tid under sin ordinarie arbetstid och för denna tild betalas lön för ordinarie tid. Ledighetens längd beräknas på samma sätt som ersättningen för övertid. Om arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om att byta ut en timmes övertid som skulle berättiga till 50 % övertidstillägg, mot ledig tid har arbetstagaren rätt till 1,5 timmar ledig tid. Den lediga tiden bör ges inom sex månader efter att övertidsarbetet utförts, ifall ingenting annat avtalats. Arbetsgivaren och arbetstagaren skall sträva till att avtala om när den lediga tiden tas ut. Om avtal inte kan nås, bestämmer arbetsgivaren tidpunkten, om arbetstagaren inte då kräver ersättning i pengar. Avtal om att byta ut övertid mot ledig tid bör alltid ingås skriftligt. 5. Uppföljningsperioden för övertid utgörs enbart av kalenderåret. Nattarbete 9

10 1. Nattarbete får utföras i enligt bestämmelserna i arbetstidslagens 26. Man kan dock lokalt avtala om att nattarbete också eljest får utföras ifall arbetet inte kan utföras under arbetsplatsens regelbundna arbetstid, eller om det på annat sätt är nödvändigt av produktionstekniska eller andra särskilda orsaker. IV LÖNESYSTEMET 12 Begrepp Lönegruppering Tidsbaserad lön Grundtimlön Arbetstagarens grundtimlön bestäms på basis av hans placering i lönegrupperingen. Det finns sex lönegrupper. Grupperingen baserar sig på arbetstagarens yrkesskicklighet. Med detta avses hur krävande arbetsuppgifter klarar av. Den tidsbaserade lönen består av grundtimlön och arbetsbaserat tillägg. Grundtimlönen är arbetstagarens minimilön enligt kollektivavtalet. Arbetsbaserad lön och arbetsbaserat tillägg Premielön Ackordlön Ersättningslön Den arbetsbaserade lönen består av arbetstagarens grundtimlön och ett arbetsbaserat tillägg om vilket arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan överenskommit. Om det arbetsbaserade tillägget kan man avtala lokalt gällande ett arbete eller ett projekt för en viss tid eller tills vidare. Den arbetsbaserade lönen kan också utgöras av lön som avtalats enligt arbetsavtalet. Med premielön avses en avlöningsform där man utöver grundtimlönen avtalat om en premie vars storlek bestäms på basis av arbetstagarens eller gruppens arbetsprestationer. Premiens storlek kans bindas till en månsättning som uppställts för arbetsprestationen i fråga om mängd, tid, kvalitet eller annat motsvarande. Med ackordlön avses att arbetstagarens eller gruppens lön fastställs enbart på basis av arbetstagarens eller gruppens prestation. Lönens storlek kans bindas till en målsättning som uppställts för arbetsprestationen i fråga om mängd, tid kvalitet eller annat motsvarande. Med ersättningslön avses lön som betalas för kollektivavtalsenliga söckenhelger, lediga dagar som enligt avtal berättigar till lön eller för resetid. 10

11 13 Lönegruppering och grundtimlön Lönegruppering Det finns sex lönegrupper. Grupperingen baserar sig på arbetstagarens yrkesskicklighet. Med detta avses hur krävande arbetsuppgifter arbetstagaren klarar av. Arbetstagarens lönegrupp Fastställande av lönegrupp få arbetsförhållandet inleds Lönegruppen fastställs enligt den kompetens som visats vid anställningen. I början av arbetsförhållandet görs ett preliminärt fastställande och lönegruppen fastställs egentligen senast inom en månad. Lönegruppen antecknas på en anställningsblankett eller i ett skriftligt arbetsavtal. Överföring mellan lönegrupper Grundtimlöner 14 Lönegrupper Lönegruppen höjs i takt med att arbetstagarens yrkesskicklighet utvecklas exempelvis genom utbildning eller praktik. Överföring till en lägre lönegrupp är exceptionellt och kan komma i fråga i följande fall: 1. Det har skett ett fel vid fastställandet av lönegrupp. 2. Arbetstagarens yrkesskicklighet har inte följt med utvecklingen av arbetet innehåll. Innan en överföring till en lägre lönegrupp görs skall löntagaren och vid behov den förtroendeman som representerar honom höras beträffande åtgärdens grund. Det finns sex lönegrupper. Grundtimlönerna i dessa är: Från och med Från och med Lönegrupp Grundtimlön /h Grundtimlön /h I 10,31 10,51 II 11,21 11,42 III 12,08 12,31 IV 13,07 13,32 V 14,12 14,39 VI 15,34 15,63 1. Grupperingen sker på basis av arbetstagarens yrkesskickighet. Lönegrupp I 11

12 Lönegrupp II Arbetstagaren förutsätts inte ha någon kännedom om jord- och vattenbyggnadsbranschens arbeten. Om lönen för arbetstagare under aderton år liksom för skolelever och studerande som arbetar under sina ledigheter kan man avtala lokalt på ett avvikande sätt. Lönen bör dock vara minst 75 % av lönen enligt lönegrupp I. För studerande som arbetar under sina ledigheter och som under minst ett läsår studerat inom jordbyggnadsbranschen betalas åtminstone 75 % av lönen enligt lönegrupp II. Arbetstagaren förutsätts ha allmänna kunskaper om jord- och vattenbyggnadsarbeten. Tillämpningsanvisning: En arbetstagare som hör till denna lönegrupp I utför biträdande arbeten inom jord- och vattenbyggnadsbranschen. Också arbetstagare som hör till lönegrupp I utför arbeten ovan nämnda arbete, men hans arbetsprestationer kräver noggrannare handledning. För att uppnå den kompetens som krävs i lönegrupp II krävs vanligtvis två års arbete i olika arbeten inom jord- och vattenbyggnadsbranschen. Lönegrupp III Arbetstagare som utför mindre krävande yrkesarbeten Lönegrupp IV Yrkesarbetare Arbetstagaren behärskar något yrke inom jord- och vatten byggnadsbranschen. Tillämpningsanvisning: En arbetstagare som hör till denna lönegrupp klarar av att utföra ett arbete / en arbetshelhet inom ramen för något yrke utan att han innehar den yrkesskicklighet som krävs för lönegrupp IV. Till denna lönegrupp hör arbetstagare som genomgått yrkesutbildning inom sin bransch (grundexamen) eller primär yrkesutbildning för vuxna eller en behövlig del av en yrkesexamen för mobilkranförare. Arbetstagaren har genom utbildning och praktik förvärvat sådan kunskap och sådan skicklighet att han a) behärskar arbetena inom något yrke mångsidigt och självständigt eller b) självständigt klarar av också mer omfattande arbetsuppgifter inom ramen för flera yrken. Tillämpningsanvisning: Till denna yrkesgrupp hör yrkesarbetare med grundläggande yrkeskunskaper. 12

13 Till denna yrkesgrupp hör också på basis av sin mångsidighet arbetstagare som inte behärskar alla arbeten inom ett visst yrke, men som innehar den yrkesskicklighet som behövs för lönegrupp III beträffande flera yrken. Lönegrupp V Arbetstagare som utför krävande yrkesarbeten En djupgående eller bred yrkeskunskap: Arbetstagaren klarar självständigt avkrävande arbeten inom sitt eget yrke eller självständigt och mångsidigt av arbeten inom flera yrken. Tillämpningsanvisning: Arbetsuppgifterna förutsätter yrkesmässig skicklighet på hög nivå, utveckling inom yrket samt teoretiska kunskaper. Detta åskådliggörs bland annat genom en snabb arbetstakt, god förmåga att läsa ritningar, skicklighet i utförande; förmåga att lösa problem i anslutning till arbetets utförande och att utveckla lämpliga arbetsmetoder. Teoretiska kunskaper och förmåga till praktisk tillämpning behövs exempelvis för arbeten som kräver mätning och arbetsplanering. Till denna lönegrupp hör på basis av sin mångsidiga yrkesskicklighet också arbetstagare som besitter grundkunskaper i flera yrken, utan att behärska krävande arbeten inom något yrke. Med flera yrken avses i inte närstående parallella yrken. Arbetstagare som avlagt yrkesexamen hör till denna lönegrupp. För de arbetstagare som avlagt yrkesexamen förutsätts minst tre års erfarenhet av arbeten inom ifrågavarande yrke. Lönegrupp VI Arbetstagare son utför särskilt krävande yrkesarbeten Särskilda yrkeskunskaper: Arbetstagaren kan utföra arbeten som medför stort ansvar och som kräver särskilda yrkes- och planeringskunskaper samt tillämpningsförmåga eventuellt övervaka och leda andra yrkesarbetares arbete. Tillämpningsanvisning: Till denna lönegrupp hör företagets nyckelpersoner som till exempel yrkesarbetare som kan utföra ansvarsfulla och krävande mätuppgifter yrkesarbetare som kan vara förmän för arbetslag eller grupper yrkesarbetare som klarar av alla de arbeten som kan krävas inom ramen för sitt yrke, som klarar av att handleda andra arbetstagare inom sitt eget yrke Avlagd specialyrkesexamen berättigar en person att höra till denna lönegrupp. 1. Om arbetets svårighetsgrad väsentligt understiger arbetstagarens yrkesskicklighet 13

14 Om ett arbetsavtal undantagsvis ingås gällande arbete vars svårighetsgrad väsentligt understiger arbetstagarens yrkesskicklighet, kan parterna avtala om att lönegruppen och minimilönen fastställs på basis av den yrkesskicklighet som krävs för arbetet i fråga. Om arbetstagaren senare börjar utföra arbete som motsvarar hans yrkesskicklighet, hänförs han från denna tidpunkt till den lönegrupp som yrkesskickligheten förutsätter. 15 Arbetsbaserad lön och arbetsbaserat tillägg Avtal om arbetsbaserat tillägg Den arbetsbaserade lönen utgörs av grundtimlönen och ett arbetsbaserat tillägg om vars grunder och storlek arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar innan arbetet inleds. Till tidlönesystemet hör att arbetstagaren i regel för ett arbetsbaserat tillägg. På begäran av arbetstagaren skall arbetsgivaren utreda hur nedan nämnda faktorer för att mäta hur krävande arbetet är har beaktats i lönen. Om inget arbetsbaserat tillägg utbetalas måste arbetsgivaren motivera detta. Ifall enighet om den arbetsbaserade lönens storlek inte kan uppnås är arbetstagaren skyldig att ta emot arbetet för den arbetsbaserade lön som erbjuds. På begäran av arbetstagaren skall arbetsgivaren utreda hur nedan nämnda faktorer för att mäta hur krävande arbetet är har beaktats i lön. Eventuella meningsskiljaktigheter löses enligt förhandligsordningen. A. Arbetsbaserat tillägg för en viss tid eller för ett visst arbete Avtalet om den arbetsbaserade lönen kan gälla för en viss tid eller för ett visst arbetsprojekt. Om man inte på lokal nivå avtalat om annat gällande lönevillkorets giltighetstid, anses lönevillkoret upphöra efter avtalad tid eller då arbetstagare övergår till ett annat arbete. B. Arbetsbaserat tillägg som gäller tills vidare Faktorer som påverkar arbetets svårighetsgrad eller en del av dessa faktorer kan beaktas som ett medeltal exempelvis per maskintyp eller arbetsslag så att arbetstagarens arbetsbaserade lön är lika stor på alla olika arbetsplatser. I så fall gäller avtalet om det arbetsbaserade tillägget tills vidare. På ett sådant avtal tillämpas kollektivavtalets bestämmelser om lokala överenskommelser. C. Lönevillkor som avtalats i arbetsavtal Ett lönevillkor som gäller tills vidare kan även ingå i arbetsavtalet, varvid lönevillkoret inte kan sägas upp, utan ändras endast genom ett ömsesidigt avtal. Lön som gäller tills vidare kan inte utgöras enbart av arbetstagarens grundtimlön förutom i fråga om icke effektiv arbetstid. Då man beaktar olika faktorer som påverkar arbetets svårighetsgrad som ett medeltal för olika arbeten uppstår alltid ett arbetsbaserat tillägg. Faktorer som höjer det arbetsbaserade tillägget: 14

15 Följande faktorer höjer det arbetsbaserade tillägget: 1 Arbetets tekniska svårighetsgrad Arbetet är tekniskt mer krävande än vad som är vanligt för arbeten inom ifrågavarande lönegrupp. För arbetet gäller exceptionellt höga kvalitetskrav. 2 Arbetets fysiska svårighetsgrad Arbetet är tyngre än normalt eller det utförs under svåra förhållanden. Arbetsbelastningen är stor. Faktorer gällande arbetsförhållandena som skall beaktas är damm, buller, vibrationer, lukt och andra negativa omständigheter ifall de väsentligt avviker från det normala. Sådana negativa faktorer kan finnas bland annat vid arbete med att riva gamla byggnader, i tunnelarbeten och andra arbeten under jord, vid hantering av hushållsavfall på en avstjälpningsplats. Arbetets fysiska svårighetsgrad kan öka också på grund av att arbetstakten för arbetstagaren är direkt beroende av arbetstakten för andra arbetstagare som utför ackordarbete. 3 Ansvar som hör till arbetet Ett större ansvar än normalt sammanhänger med arbetsprestationen. Arbetstagarens arbetsprestation påverkar i hög grad arbetstakten för andra arbetstagare på samma arbetsplats. De ekonomiska konsekvenserna av misslyckan beträffande uppfyllandet av kvalitetskrav eller att hålla tidtabeller, eller risken för skada är större än vanligt. Dylika faktorer som ökar svårighetsgranden sammanhänger - ofta vid sidan om andra motsvarande faktorer exempelvis med en mobilkranförares uppgifter under körtimmarna eller med en laddares uppgifter som sprängarbetsledare. Det för arbetstagaren gällande arbetsbaserade tillägget skall höjas då han övergår till arbete där de krav som nämns i punkterna 1, 2 eller 3 uppfylls. De förhöjda tilläggen gäller för den tid under vilken arbetstagaren utför arbete som uppfyller nämnda krav. 4 Ersättning för avvikande arbetstider I egentligt skiftesarbete betalas under kvällsskiftet 1,18 euro samt under nattskiftet 2,22 euro eller från början av närmast därpå följande löneperioder betalas under kvällsskiftet 1,20 euro samt under nattskiftet 2,26 euro. För arbete som inte utgör skiftes-, övertids- eller nödarbete, men som utförs under tider som avviker från de normala arbetsdagar som i praktiken tillämpats på arbetsplatsen betalas förhöjningar enligt följande: 15

16 a) För arbete som utförs mellan kl betalas kvällstillägg 1,18 euro eller från början av närmast därpå följande löneperioder betalas kvällstilllägg 1,20 euro. b) För arbete som utförs mellan kl betalas nattillägg 2,22 euro eller från början av närmast därpå följande löneperioder betalas kvällstilllägg 2,26 euro. 5 Arbetsplatshandledare I fråga om praktikanter och läroavtalselever avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren om arbetshandledning Samtidigt utreds arbetsplatshandledarens möjlighet att åta sig uppgiften, hur detta inverkar på hans/hennes egna arbetsuppgifter och hur det inverkar på hans/hennes lön. 16 Premielön, ackordlön och ersättningslön Premielön Ackordlön Ersättningslön Med premielön avses en avlöningsform där man utöver grundtimlönen avtalat om en premie vars storlek bestäms på basis av arbetstagarens eller gruppens arbetsprestationer. Premiens storlek kan bindas till en målsättning som uppställts för arbetsprestationer i fråga om mängd, tid, kvalitet eller annat motsvarande. Om premiegrunder och premiens struktur avtalas mellan arbetsgivare och arbetstagare eller en grupp arbetstagare. Det premiesystem som avtalats ersätter ovan beskrivna grunder för fastställande av arbetsbaserad lön. I premieavlönat arbete skall arbetstagarens lön vara minst 20 % högre än grundtimlönen. Förbunden rekommenderar premieavlöning särskilt för arbeten där det är svårt att tillämpa direkt ackordprissättning. Premieavlöning ökar arbetstagarens möjligheter att själv påverka lönens storlek och är därför en sporrande löneform som är ägnad att öka arbetets produktivitet. Med ackordlön avses att arbetstagarens eller gruppens lön fastställs enbart på basis av arbetstagarens eller gruppens prestation. Lönens storlek kan bindas till en målsättning som uppställts för arbetsprestationen i fråga om mängd, tid, kvalitet eller annat motsvarande. Om ackordlönegrunder och lönesystemets struktur avtalas mellan arbetsgivare och arbetstagare eller en grupp arbetstagare. Det ackordsystem som avtalats ersätter ovan beskrivna lönesystem. I ackordarbete skall arbetstagarens lön vara minst 20 % högre än grundtimlönen. Förbunden rekommenderar ackordlönesystem i arbeten där arbetstagaren eller en grupp arbetstagare självständigt kan bestämma om arbetstakten och där det är lätt att prissätta arbetsprestationen. 16

17 17 Väntetidslön Ersättningslönerna betalas i fortsättningen i lönegrupp I enligt lönegrupp I, i lönegrupp II enligt lönegrupp II, i lönegrupp III enligt lönegrupp III och i övriga lönegrupper enligt lönen i lönegrupp IV. Dessa betalas som kollektivavtalsenliga - helgdagsersättningar (7 ) - ersättningar för andra lediga dagar (uppbådsdagar, repetitionsövningar, 50- och 60- årsdagar, vigseldagar och dagen för en nära anhörigs begravning) (22 ) - lön för resetid (23 ) Såvida i arbetstagarens arbete sker avbrott på grund av maskinfel eller på grund av annan orsak som inte beror på arbetstagaren, bör åt denne under denna tid ordnas, såvitt möjligt, ackord- eller premielönearbete. I fall ackord eller premielönearbete inte kan ordnas, bör grundtimlön utbetalas för väntetiden. Under nämnda väntetid är arbetstagaren dock skyldig att utföra annat arbete om sådant kan ordnas, och för arbetet erhåller han/hon då lön enligt bestämmelserna om tidlön. Om en arbetstagare under pågående arbete, av orsak som är avhängig av arbetsgivaren, överförs från premie- eller ackordlönearbete till timarbete, betalas arbetstagarens grundtimlön förhöjd med 20 %, dock för högst fem (5) dagar. 18 Utryckningspenning Såvida arbetstagare efter det denne kommit hem från arbetet kallas till arbete av alarmkaraktär efter sin egentliga arbetstid, betalas åt denne förutom den ordinarie lönen som sk. utryckningspenning två (2) timmars löneersättning. Löneersättningar betalas i lönegrupp I enligt timlönen för lönegrupp I, i lönegrupp II enligt timlönen för lönegrupp II och i övriga lönegrupper enligt för lönegrupp III. Denna bestämmelse berör inte arbete som anknyter till den ordinarie arbetstiden eller förflyttande arbetstider. Utryckningspenningen är inte lön som utbetalts för den tid man varit i arbete. För arbete av alarmkaraktär betalas ersättning för de dagliga resekostnaderna såvida arbetstagaren enligt kollektivavtalet är berättigad därtill. 19 Löneutbetalningen Lönen utbetalas varannan fredag eller 2 gånger i månaden enligt vad man kommer överens om inom företagen. Om löneutbetalningen infaller på en helgdag betalas lönen föregående arbetsdag. För uträkning av lönen får 5 dagars lön innehållas (uträkningstid). Då arbetsförhållandet upphör utbetalas slutlikviden vid den löneutbetalningsdag som infaller efter den på arbetsförhållandets upphörande närmast efterföljande löneberäkningsperiod. Åt arbetstagare som utför ackordarbete betalas cirka 90 % av arbetets värde i förskott och den återstående delen sedan arbetet blivit färdigt och mottaget. 17

18 Anmärkningar mot den utbetalda lönen skall ifråga om det penningbelopp som lönepåsen innehåller göras genast då lönen utbetalas. Senare gjord anmärkning beaktas inte, om det inte funnit laga hinder för att anmärkning ej gjorts. Förbunden förordnar att lönen utbetalas via bank. Lönen skall, med förmedling av ett i Finland verksamt penninginstitut utbetalas till det bankkonto som arbetstagaren angett. När lönen betalas skall arbetsgivaren ge arbetstagaren en uträkning, av vilken beloppet av lönen och de grunder enligt vilka den bestäms skall framgå. På arbetstagarens begäran kan en rimlig del av den införtjänade nettoförtjänsten betalas åt honom i förskott. V SOCIALLÖNER OCH BETALD FRÅNVARO 20 Semester Rätt till semester, semesterlön och semesterersättning Semesterpremie Arbetstagare erhåller semester i enlighet med vad som gängse stadgas i lag. Åt arbetstagare som återvänder från sin semester till arbetet, erläggs i semesterpremie 50 % av hans semesterlönebelopp. Åt arbetstagare vars arbetsavtalsförhållande avbryts före hans semester, erläggs i semesterpremie en ersättning på 50 %, räknad på den enligt semesterlagen honom tillkommande semesterersättningen. Åt arbetstagare som avgår med lagstadgad pension, betalas semesterpremie enligt ovan nämnda procent på semesterlönen och på eventuell semesterersättning till vilken arbetstagaren är berättigad. Arbetstagare, som på grund av sin militärtjänstgöring i övrigt skulle förlora rätten till semesterpremie har rätt till semesterpremie förutsatt att han efter fullgjord militärtjänstgöring återvänder till sitt arbete på det sätt som stadgas i ifrågavarande lagstiftning (570/61). Den semesterpremie som betalas åt arbetstagare som återvänder från sin militärtjänstgöring, beräknas på basen av den semesterersättning som arbetstagaren erhåll då han påbörjade sin militärtjänstgöring. Om arbetstagaren har påbörjat sin militärtjänstgöring omedelbart efter sin semester, beräknas semesterpremien på summan av semesterlönen och semesterersättningen. Semesterpremiens storlek bestäms av det kollektivavtal som gäller då arbetstagaren påbörjar sin militärtjänstgöring. Semesterpremien betalas vid den första löneutbetalningen efter att arbetstagaren har återvänt från sin militärtjänstgöring. Semesterpremien erlägges efter återkomsten från semestern på den första löneutbetalningsdagen och i semesterersättningsfall i samband med slutlikviden. Om semestern delas 18

19 upp, erläggs efter varje semesteravsnitt den motsvarande delen av semesterpremien, varvid vad som stadgas ovan om semesterpremien tillämpas till motsvariga delar. Semesterpremien kan också, förutsatt att man lokalt gör en skriftlig överenskommelser därom, betalas i flera rater, dock så att den helt och hållet har betalts senast innan följande semesterkvalifikationsår börjar. Ifall arbetstagarens arbetsförhållande upphör innan den betalningstidpunkt för semesterpremien om vilket överenskommits på ovan nämnda sätt, infaller skall semesterpremien utbetalas vid tidpunkten då arbetsförhållandet upphör, förutsatt att arbetstagaren enligt kollektivavtalet ät berättigad till semesterpremie. 21 Sjukdom, olycksfall, hälsokontroll Lön för sjukdomstid Arbetsgivare betalar åt arbetstagare som enligt av arbetsgivaren godkänd redogörelse år p g a sjukdom eller olycksfall hindrad att utföra arbete, som lön för sjukdomstiden full lön from den andra sådan sjukdomsdag, som i arbete skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag, beroende på arbetsförhållandets oavbrutna längd före arbetsoförmögenhetens början högst för till följande tidsperioder innehållande arbetsdagar: Arbetsförhållandet fortgått Minst 1 månad Minst 3 år Minst 5 år Minst 10 år Tidsperiodens längd 28 dagar 35 dagar 42 dagar 56 dagar Ifall av sjukdom förorsakad arbetsoförmögenhet fortsätter hela den tid varefter enligt lagstadgad sjukförsäkring rätt till sjukdagspenning inträder, erlägger arbetsgivaren även lön för väntedagen. Med undantag från föregående betalas arbetstagare, som är hindrad att utföra arbete p g a i arbetsgivarens arbete skett olycksfall, lön för sjukdomstid oberoende av arbetsförhållandets längd från den första sådan sjukdomsdag, som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag. En arbetstagare vars anställningsförhållande före sjukdomen har fortgått minst ett år utan avbrott, har rätt till lön för sjuktid från början av den första sjukfrånvarodagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag. Direktiv beträffande utbetalning av lön för sjuktid 1 Arbetsoförmåga konstateras med ett av arbetsgivaren godkänt intyg I enlighet med kollektivavtalets 21 konstateras arbetsoförmågan med ett av företagets arbetsplatsläkare utskrivet eller annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg. Ett retroaktivt läkarintyg godkänns ifall läkaren på intyget har angivit godtagbara orsaker till att intyget skrivs ut retroaktivt. 19

20 Vid kortvarig, högst 3 dygns sjukfrånvaro av förkylningskaraktär, kan arbetsoförmågan konstateras på basis av ett intyg som företagets arbetsplatshälsovårdare utfärdat. Om grundan orsak föreligger kan arbetsförmågan också påvisas med intyg från en annan hälsovårdare. Om sjukdomen förnyas skall intyget utfärdas av samma hälsovårdare. I sådana situationer skall särskild uppmärksamhet fästas vid eventuellt behov av läkarvård. 2 Sjukfrånvaro enligt arbetstagarens anmälan 1. Företag kan ingå lokala avtal om ett förfaringssätt där arbetsgivaren eller dennes representant godkänner arbetstagarens anmälan som utredning gällande arbetsoförmåga på grund av förkylningsartade, högst tre dygn långa sjukfrånvarofall. Samtidigt kan man avtala om: formen och tidpunkten för anmälan samt till vem den ges och hur den registreras begränsningar gällande antalet frånfarofall som kan godtas på basis av arbetstagarens anmälan att godtagandet av anmälan förutsätter att den ges omedelbart eller senast innan arbetsskiftet inleds arbetsgivarens rätt att kräva läkarintyg Tillämpningsanvisning: För att arbetet skall kunna organiseras bör arbetstagaren meddela om sjukdom så snart som möjligt. Om arbetstagaren utan grundad anledning underlåter att anmäla om sjukdom behandlas frånvaron som olovlig frånvaro. Om en frånvaro som godkänts på basis av arbetstagarens anmälan upprepas inom högst 30 dagar räknat från föregående godkända frånvaro, tillämpas bestämmelserna om upprepning av arbetsoförmåga. Med det avtal som avses i denna punkt avtalas enbart om utredningar om vilka man kan avtala lokalt inom företaget. Avtalspunkten eller tillämpningsanvisningen gäller inte bestämmelser om lön för sjuktid som ingår på annan plats i kollektivavtalet och inte vedertagna tolkningar. 2. Ifall arbetsgivaren inte har ordnat den miniminivå för arbetsplatshälsovården som lagen om arbetsplatshälsovård förutsätter, räcker en egen anmälan till arbetsgivaren eller dennes representant för kortvarig frånvaro på högst tre dygn. Då arbetsgivaren har erhållit anmälan kan arbetsgivaren hänvisa arbetstagaren till en läkarmottagning. Kostnaderna för detta betalas av arbetsgivaren. 3. Bestämmelserna i punkt 1 och 2 tillämpas också på bestämmelserna gällande insjuknade barn på under 10 år. 3 Upprätthållande av arbetsförmågan och hantering av sjukfrånvaro Företagen kan med hjälp av arbetsplatshälsovården avtala om metoder för att upprätthålla arbetstagarnas hälsa och verksamhetsförmåga. Målsättningen är att upprätthålla arbetsförmågan, att bättre orka med arbetet och att minska sjukfrånvaron. 4 Oklarheter i fråga om läkarintyg Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktiden, då arbetstagaren har företett godtagbar utredning över sin arbetsoförmåga. 20

21 Ifall arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren åberopar, har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en av arbetsgivaren utsedd läkare för läkarundersökning. I så fall ersätter arbetsgivaren de kostnader som åsamkas av läkarintygets anskaffande. Oklarheter i fråga om läkarintyg utreds i enlighet med det i kollektivavtalet föreskrivna förhandlingsförfarandet. 5 I första hand bör företagets arbetsplatshälsovårdstjänster utnyttjas Arbetstagare bör i första hand besöka företagets arbetsplatsläkares mottagning. Ett läkarintyg som är utställt av en annan läkare än företagets arbetsplatsläkare duger som grund för utbetalning av lön för sjuktiden, ifall arbetstagaren för arbetsgivaren företer en godtagbar orsak till att en annan läkare har anlitats. Protokollanteckning Som godtagbar orsak räknas till exempel långt avstånd mellan arbetsplatshälsovårdsenheten och arbetstagarens arbetsplats, hem- eller vistelseort eller ett oskäligt lång väntetid till mottagningen. 6 Förtroendemännen bör handleda arbetstagarna så att kollektivavtalet regler tolkas på rätt sätt och för sin del förebygga missbruk Arbetsgivaren och förtroendemännen bör tillsammans sträva till att handleda arbetstagarna så att de tolkar kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid på ett riktigt sätt. Det rekommenderas att nya arbetstagare informeras och handleds om detta redan i samband med den inledande arbetsplatsutbildningen. Det ligger i både arbetsgivar- och arbetspartens intresse att sjukfrånvaron minimeras. Det rekommenderas att de lokala parterna tillsammans följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro på arbetsplatsen och vid behov söker medel för att förebygga och minska sjukfrånvaron. 7 Klara fall av missbruk utgör grund för hävning av arbetsavtal Ifall löneförmånerna för sjuktiden avsiktligt missbrukas, utbetalas naturligtvis inte lön för sjuktiden. Avsiktligt missbruk kan därtill leda till att arbetsförhållandet upphävs på basen av bestämmelserna i arbetsavtalslagen. 8 Arbetsgivaren bör om möjligt meddelas om insjuknandet innan arbetsskiftet skulle ha inletts Arbetstagaren bör meddela om insjuknande till sin närmaste förman eller till någon annan person som arbetsgivaren har uppgett, redan innan arbetsskiftet skulle ha inletts, ifall detta med beaktande om omständigheterna på någon sätt är möjligt. Arbetsgivaren bör informera arbetstagarna om direktiv som gäller detta. 21

22 Att meddelandet görs i god tid är viktigt för att man på arbetsplatsen redan då arbetsskiftet inleds skall veta om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetsuppgifterna i frånvarosituationer sköts. Ifall arbetstagaren avsiktligt underlåter att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sitt insjuknande, börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktiden tidigast den dag då meddelandet gjorts. 9 Beaktandet av skador som åsamkats av fritidsverksamhet Till exempel skador som härrör sig från idrottsutövning, särskilt skador av svårare natur, förorsakar om de upprepas ökade sjuklönekostnader för arbetsgivaren och svårigheter placera arbetstagaren i företaget. Förbunden fäster de lokala parternas uppmärksamhet på verksamhet som förebygger och minskar ovan nämnda problem. 10 Arbetsoförmåga som åsamkats av arbete hos en annan arbetsgivare Arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta arbetsoförmåga som förorsakats av arbetsolyckor i förvärvsarbete hos andra arbetsgivare. 11 Arbetsoförmåga på grund av olyckor under fritiden Lön för frånvaro på grund av olycksfall betalas inte om arbetstagaren har förorsakat olyckan avsiktligen, genom brottslig verksamhet, genom lösaktigt leverne eller med annat grovt förvållande. Sjukdomsåterfall Då det gäller olycksfall som inträffat under fritiden bör arbetstagaren utan dröjsmål i första hand uppsöka företagets arbetsplatsläkares mottagning. Ett läkarintyg som är utställt av en annan läkare än företagets arbetsplatsläkare duger som grund för utbetalning av lön för sjuktiden, ifall arbetstagaren för arbetsgivaren företer en godtagbar orsak till att en annan läkare utan dröjsmål har anlitats. Protokollsanteckning: Som godtagbar orsak räknas till exempel långt avstånd mellan arbetsplatshälsovårdsenheten och arbetstagarens arbetsplats, hem- eller vistelseort eller en oskäligt lång väntetid till mottagningen. Om det till ett återfall i samma sjukdom gått högst 30 dagar från den dag då det senast utbetalts sjukdagpenning eller arbetsgivarens lön för sjukdomstid, påbörjas utbetalningen av lön för sjukdomstid genast den första fulla sjukdomsåterfallsdagen som hade varit arbetstagarens arbetsdag om han hade varit i arbete, såvida inte 28-, 35-, 42-, eller 56- dagarsperiodenna i stycke 1 redan hunnit fullbordas. Utbetalningen av lön för sjukdomstid fortsätts i detta fall tills ovannämnda kalenderperioder fullbordats i vart fall. Enligt det ovanstående behöver nämnda tidsperioder inte vara sammanhängande då samma sjukdom återkommer. 22

23 Om det till ett återfall i samma sjukdom går över 30 dagar från den dag då det senast utbetalades sjukdagpenning eller arbetsgivarens lön för sjukdomstid, förfar man i fråga om utbetalningen av lön för sjukdomstid som om det gällde en ny sjukdom. Om det är fråga om samma sjukdom eller en ny sjukdom fastställs på basen av vad den byrå som utbetalar sjukpenningen avgör. Moderskaps- och faderskapsledighet Till en arbetstagare vars anställningsförhållande har fprtgått minst 6 månader före förlossningen betalas skillnaden mellan moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen eller annan därmed jämförbar ersättning på basis av lag eller avtal och den lön som arbetstagaren skulle ha erhållit för sina arbetsdagar enligt arbetstidsschemat under en tidsperiod som omfattar 56 av moderskapsledighetens eller 6 av faderskapsledighetens (för faderskapsledighetens del träder denna punkt i kraft ) i sjukförsäkringslagen avsedda vardagar från och med den dag då moderskapsledigheten enligt 1 i arbetsavtalslagens 4 kapitel inleds. Om en ny moderskapsledighet inleds under pågående familjeledighet så att arbetstagaren inte däremellan återgår till arbetet har arbetsgivaren inte i 1 moment avsedda skyldighet att betala lön under den nya moderskapsledigheten. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ERSÄTTNING AV FÖRLORAD ARBETSFÖRTJÄNST VID LÄKARUNDERSÖKNING 1. Lagstadgade läkarundersökningar 1.1 Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för förlorad arbetsförtjänst den verkliga timlön för tid motsvarande de förlorade ordinarie arbetstimmarna då arbetsförtjänst förloras på grund av de hälsokontroller under pågående arbetsförhållande som avses i statsrådets beslut om lagstadgad hälsovård (1484/01) och som godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovården, samt resor i anslutning till hälsokontrollen. På samma sätt förfar man i de fall då det är fråga om undersökningar avsedda i lagen om skydd av unga arbetstagare (998/93) och lagen om strålningsskydd (592/91). Samma regel tillämpas dessutom i de undersökningar som hälsovårdslagen (763/94) förutsätter och vilka beror på att arbetstagaren inom samma företag flyttar till en arbetsplats där ifrågavarande läkarundersökning krävs. 1.2 Ifall arbetstagaren skickas till i ovan nämnda lagpunkter avsedda hälsokontroller eller har vid dylik kontroll ordinerats till efterundersökning, ersätter arbetsgivaren också direkta resekostnader. Ifall hälsokontrollen eller efterundersökningen utföres på annan ort, betalar arbetsgivaren också dagtraktamente. 1.3 Ifall undersökningen sker på arbetstagarens fritid, ersätter arbetsgivaren arbetstagaren för extra utgifter 10,95 euro. 2. Övriga läkarundersökningar Förutsättningar för ersättningar är följande: Grundförutsättningar (berör alla punkterna ) 23

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017 JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017 LÖN Grundtimlön Grundtimlöner 1.3.2016 eller från början av den närmast därpå följande löneperioden Lönegrupp Grundtimlön

Läs mer

JORD- OCH VATTENBYGGNADS- BRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL

JORD- OCH VATTENBYGGNADS- BRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

BILAGA 13 LANTBRUKSAVBYTARE Arbetstid. Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar

BILAGA 13 LANTBRUKSAVBYTARE Arbetstid. Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar BILAGA 13 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LANTBRUKSAVBYTARE 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser 2 Ordinarie arbetstid Med avbytare avses också avbytare enligt lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

JORD- OCH VATTENBYGGNADSB RANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL

JORD- OCH VATTENBYGGNADSB RANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande:

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande: BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 26/2003 1 (5) KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL 2003 2004 BILAGA 5 KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 2 Årsarbetstid

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

För personer som arbetar i lastbilsbranschen

För personer som arbetar i lastbilsbranschen För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i inrikestrafik 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid

Läs mer

fastighetsservicebranschens fickavtal

fastighetsservicebranschens fickavtal fastighetsservicebranschens fickavtal 1.12.2013 31.1.2017 De centrala bestämmelserna i fastighetsservicebranschens kollektivavtal 1.12.2013 31.1.2017 Innehåll FASTIGHETSSERVICEBRANSCHENS ARBETSVILLKOR...

Läs mer

Konst- och kulturbranschen

Konst- och kulturbranschen Konst- och kulturbranschen Arbetsförhållandets villkor 1.4.2016 31.3.2017 Akavas Specialorganisationer rf och Fackorganisationen för konst- och kultursektorn TAKU rf har uppgjort denna rekommendation om

Läs mer

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid 1. om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser 11 Villkor om varierande arbetstid Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under

Läs mer

Arbetstagaren intjänar ledighet för varje 220 utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan:

Arbetstagaren intjänar ledighet för varje 220 utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan: 1 Systemet för årsledighet inom handeln 1 Intjäning av ledighet Arbetstagaren intjänar ledighet per kalenderår på basis av faktiskt utförda arbetstimmar. I antalet utförda arbetstimmar inräknas också annan

Läs mer

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör A. LÖNEUTBETALNING A1 TIDPUNKTER FÖR LÖNEUTBETALNING Löneutbetalningstid Med lönebetalningsperiod avses den tid för vilken lön betalas. Lönebetalningsperioden får i regel vara högst en månad lång. Om arbetstagarens

Läs mer

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF MALL FÖR ARBETSAVTAL DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF Nedan nämnda arbetsgivare och övre tjänsteman (nedan tjänsteman) har avtalat om följande anställningsvillkor. Därtill ska bestämmelserna i ett eventuellt

Läs mer

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch föräldraledighet Till en arbetstagare som enligt sjukförsäkringslagen har rätt till moderskapsledighet betalas lön enligt 7 i kapitel

Läs mer

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren LÖNER 37 Lönebetalning mom. 3 Lönebetalning Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller ( ).

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller ( ). För busspersonal 2017 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2017 31.1.2021 (31.1.2020). Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar

Läs mer

De viktigaste. bestämmelserna. i handelns. kollektivavtal 1.4.2012 30.4.2014

De viktigaste. bestämmelserna. i handelns. kollektivavtal 1.4.2012 30.4.2014 De viktigaste bestämmelserna i handelns kollektivavtal 1.4.2012 30.4.2014 Innehåll HANDELSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR...3 VAD ÄR PAM...3 MEDLEMSKAP...3 BLI MEDLEM I PAM NÄR ANSTÄLLNINGEN BÖRJAR...4 VAD ÄR

Läs mer

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.5.2011 30.4.2013 PB 340 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon (09) 172 853, Fax (09) 664 616 fornamn.efternamn@apta.fi www.apta.fi Verkställande direktör

Läs mer

DE VIKTIGASTE BESTÄMMELSERNA

DE VIKTIGASTE BESTÄMMELSERNA DE VIKTIGASTE BESTÄMMELSERNA I HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL 1.5.2014 31.1.2017 De viktigaste bestämmelserna i handelns kollektivavtal 1.5.2014 31.1.2017 Innehåll HANDELSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR... 3 VAD ÄR

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på 1.6.2014 31.1.2017. Servicefacket PAM www.pam.fi

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på 1.6.2014 31.1.2017. Servicefacket PAM www.pam.fi 1.6.2014 31.1.2017 KOLLEKTIVAVTAL för arbetstagare på apotek 1.6.2014 31.1.2017 Servicefacket PAM www.pam.fi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. AVTALETS OMFATTNING... 13 1 Tillämpningsområde... 13 2. ARBETSFÖRHÅLLANDE...

Läs mer

MELLAN BYGGNADSINDUSTRIFÖRBUNDET OCH BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL

MELLAN BYGGNADSINDUSTRIFÖRBUNDET OCH BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL MELLAN BYGGNADSINDUSTRIFÖRBUNDET OCH BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL 2008-2009 1 Innehåll 1. Kollektivavtal 7 KA 2. Avtal om uppsägningsskydd 39 AUS 3. Semesterkollektivavtal 42 SkA 4. Allmän överenskommelse

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft 1.6.2015 Innehåll 1. Ordinarie arbetstid ( 9 mom. 1) 1.1 Anställning som inte fortgår

Läs mer

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid KAPITEL III ARBETSTID 9 Periodarbetstid Ordinarie arbetstid I sådant arbete enligt 7 i arbetstidslagen där

Läs mer

Kollektivavtal för ambulansförare

Kollektivavtal för ambulansförare Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Kollektivavtal för farmaceutisk personal

Kollektivavtal för farmaceutisk personal f Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 1 Saarinen Design

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER ÖVERSÄTTNING KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER ARBETSTAGARE Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry 1.4.2012 30.4.2014 Sisältö 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE...

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MÅLNINGSBRANSCHEN 20.3.2014 29.2.2016

KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MÅLNINGSBRANSCHEN 20.3.2014 29.2.2016 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE KA 1 Cirkulär 15/2007 bilaga 1 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2007 2009 1 Avtalets giltighetstid 2 Lönejusteringar Det nya kommunala arbetskollektivavtalet

Läs mer

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Nytt gemensamt kollektivavtal för VVS och Kyl branschen har träffats med VVS Företagen för tiden 1 april 2013 31 mars 2016.

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för bilmän inom livsmedelsbranschen 1.5.2014 31.1.2017

KOLLEKTIVAVTAL. för bilmän inom livsmedelsbranschen 1.5.2014 31.1.2017 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

2015 En sammanfattning av löne- och de andra avtalsvillkoren finns i denna broschyr. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

2015 En sammanfattning av löne- och de andra avtalsvillkoren finns i denna broschyr. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i utlandstrafik 2015 En sammanfattning av löne- och de andra avtalsvillkoren finns i denna broschyr. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Regelbunden

Läs mer

Kollektivavtal gällande hyresarbete inom kemiska branschen. Branschförbundet för Servicebranscherna rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf

Kollektivavtal gällande hyresarbete inom kemiska branschen. Branschförbundet för Servicebranscherna rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf Kollektivavtal gällande hyresarbete inom kemiska branschen Branschförbundet för Servicebranscherna rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf Innehållsförteckning 1 Tillämpningsområde 1 2 Tidsbundna anställningsförhållanden

Läs mer

Kemiska Branschens. Tjänstemannaavtal 1.3.2014 30.11.2016 KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF

Kemiska Branschens. Tjänstemannaavtal 1.3.2014 30.11.2016 KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF Kemiska Branschens Tjänstemannaavtal 1.3.2014 30.11.2016 KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL 1.3.2014 30.11.2016 Avtalsparterna har förnyat ordningsföljden på

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER Ändringar av den ordinarie arbetstiden

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER Ändringar av den ordinarie arbetstiden 1 KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER 1.2.2017 31.1.2018 Kollektivavtalen för turism, restaurang- och fritidstjänster (arbetstagare och chefer) har förnyats enligt konkurrenskraftsavtalet

Läs mer

De individuella månadslönerna och timlönerna till arbetstagare på apotek höjs med 1,6 % från

De individuella månadslönerna och timlönerna till arbetstagare på apotek höjs med 1,6 % från Aktuellt 2/12 Lönehöjning för arbetstagare på apotek 1.5.2012 A. Individuella löner 1.5.2012 De individuella månadslönerna och timlönerna till arbetstagare på apotek höjs med 1,6 % från 1.5.2012. B. Tabellöner

Läs mer

Kollektivavtal för optiker 1.12.2013-31.1.2017

Kollektivavtal för optiker 1.12.2013-31.1.2017 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Lönehöjningar till farmaceutisk personal från

Lönehöjningar till farmaceutisk personal från Medlemsinfo 7/12/JK Lönehöjningar till farmaceutisk personal från 1.12.2012 A. Individuella löner 1.12.2012 De individuella månadslönerna och timlönerna till farmaceuter, provisorer och farmacielever i

Läs mer

För personer som arbetar i lastbilsbranschen

För personer som arbetar i lastbilsbranschen För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i inrikestrafik 2017 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2017 31.1.2021 (31.1.2020). Ordinarie

Läs mer

Centrala bestämmelser i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen

Centrala bestämmelser i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen Centrala bestämmelser i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen 2015 2017 I den här broschyren sammanställs ett urval av de centrala bestämmelserna i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen.

Läs mer

Finsk Handel FH rf och Servicefacket PAM rf:s gemensamma anvisningar för tillämpning av systemet för årsledighet

Finsk Handel FH rf och Servicefacket PAM rf:s gemensamma anvisningar för tillämpning av systemet för årsledighet Finsk Handel FH rf och Servicefacket PAM rf:s gemensamma anvisningar för tillämpning av systemet för årsledighet 21/10 2016 II Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... II BAKGRUNDEN ÄR KONKURRENSKRAFTSAVTALET

Läs mer

K 0 L L E K T I V A V T A L 2.11.2012. mellan Ålands landskapsregering och Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL 408 r.f.

K 0 L L E K T I V A V T A L 2.11.2012. mellan Ålands landskapsregering och Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL 408 r.f. Bilaga K 0 L L E K T I V A V T A L 2.11.2012 mellan Ålands landskapsregering och Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL 408 r.f. för tiden 1.3.2012 28.2.2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER...

Läs mer

ARBETSTID. Ordinarie arbetstid

ARBETSTID. Ordinarie arbetstid KT Cirkulär 9/2016 bilaga 3 1 (10) Ändrade bestämmelser i TIM-AKA ARBETSTID 9 Arbetstid i dagarbete enligt 6 i arbetstidslagen och i tvåskiftsarbete mom. 1 Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden

Läs mer

Kollektivavtal för bildäcksbranschen

Kollektivavtal för bildäcksbranschen Kollektivavtal för bildäcksbranschen 1.3.2012 28.2.2014 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOLLEKTIVAVTAL ALLMÄNT 1 Tillämpningsområde 1 2 Centralorganisationsavtal 1 3 Anställning, arbetsledning och organisationsfrihet

Läs mer

APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND

APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND Kollektivavtal för arbetstagare på apotek a1.5.2012 31.5.2014 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.5.2012 31.5.2014 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.5.2012

Läs mer

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Äldreförvaltningen Bilaga 1 Planeringsavdelningen Sida 1 (6) 2017-04-26 Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Arbets- och anställningsvillkor - Inledning Utföraren ska vid

Läs mer

Tillämpningsanvisningar om de ändrade arbetstidsbestämmelserna i AKTA. De ändrade bestämmelserna i AKTA finns i cirkulärbilaga 3.

Tillämpningsanvisningar om de ändrade arbetstidsbestämmelserna i AKTA. De ändrade bestämmelserna i AKTA finns i cirkulärbilaga 3. KT Cirkulär 4/2016 bilaga 6 1 (7) Tillämpningsanvisningar om de ändrade arbetstidsbestämmelserna i AKTA Arbetstidsbestämmelserna i AKTA har ändrats genom att den ordinarie arbetstiden förlängts. Den uppgiftsrelaterade

Läs mer

KAD Cirkulär 5/2017 Bilaga 6

KAD Cirkulär 5/2017 Bilaga 6 Tillämpningsanvisningar om de ändrade arbetstidsbestämmelserna i AKTA Arbetstidsbestämmelserna i AKTA har ändrats genom att den ordinarie arbetstiden förlängts. Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte

Läs mer

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. 20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,

Läs mer

Kollektivavtal. Mellan. Företag: Org. nr: Olof Palmes Gata 31, 5 tr 111 81 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 10 470 83 00 Fax: Fax: +46 8 20 79 04

Kollektivavtal. Mellan. Företag: Org. nr: Olof Palmes Gata 31, 5 tr 111 81 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 10 470 83 00 Fax: Fax: +46 8 20 79 04 Kollektivavtal Mellan Företag: Org. nr: Adress: GS Olof Palmes Gata 31, 5 tr 111 81 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 10 470 83 00 Fax: Fax: +46 8 20 79 04 Avseende arbeten som utförs vid: 1 Giltighetsområde

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 24.11.2009 31.1.2013

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 24.11.2009 31.1.2013 KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 24.11.2009 31.1.2013 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH TEAM INDUSTRIBRANCHERNAS FACKFÖRBUND RF 1 INNEHÅLL I ALLMÄNT... 3 1

Läs mer

För förtroendemannen, eller om förtroendeman inte finns, för personalen klarläggs pottens fastställningsgrunder och storlek.

För förtroendemannen, eller om förtroendeman inte finns, för personalen klarläggs pottens fastställningsgrunder och storlek. MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL FÖRHANDLINGAR ANGÅENDE BOKARBETARNAS KOLLEKTIVAVTAL Tid 4.6.2010 Plats Mediernas Centralförbunds konferenslokaler,

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 1 UNDERTECKNINGS TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2007 2009 1 Avtalets giltighetstid 2 Lönejusteringar Det nya kommunala arbetskollektivavtal för timavlönade (TIM-AKA)

Läs mer

TAKFÖRBUNDET BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL FÖR VATTENISOLERINGS-BRANSCHEN 1.3.2012 28.2.2014

TAKFÖRBUNDET BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL FÖR VATTENISOLERINGS-BRANSCHEN 1.3.2012 28.2.2014 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GOLVBELÄGGNINGS- BRANSCHEN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GOLVBELÄGGNINGS- BRANSCHEN Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEXTILSERVICEBRANSCHEN 17.2.2010 31.1.2013 MELLAN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET KONSUMTIONSVARUGRUPPEN OCH

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEXTILSERVICEBRANSCHEN 17.2.2010 31.1.2013 MELLAN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET KONSUMTIONSVARUGRUPPEN OCH KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEXTILSERVICEBRANSCHEN 17.2.2010 31.1.2013 MELLAN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET KONSUMTIONSVARUGRUPPEN OCH TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND INNEHÅLL Underteckningsprotokoll 9.3.2010...

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 1.3.2014-30.11.2016 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 1.3.2014-30.11.2016 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 1.3.2014-30.11.2016 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH TEAM INDUSTRIBRANCHERNAS FACKFÖRBUND RF Kemiindustrin rf Södra kajen

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

Lag. om ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring av arbetsavtalslagen Lag om ändring av arbetsavtalslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 1 kap. 4, 2 kap. 4, 11 och 17, 4 kap. 2, 6 kap. 6, 12 kap. 3 och 13 kap. 5, av dem 1 kap. 4 sådan

Läs mer

virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista. Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna.

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna. ALLMÄN DEL AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2 Lokala avtal Tillämpningsdirektiv Detta avtal tillämpas inte till den del man lokalt kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta avtal. Genom lokala

Läs mer

Utländsk arbetstagare i Finland

Utländsk arbetstagare i Finland Utländsk arbetstagare i Finland Innehåll } Utländsk arbetstagares rätt att arbeta och lagring av uppgifter } Redogörelse för de centrala villkoren i arbetet } Arbetstid och arbetstidsbokföring } Vilotider

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2016 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

Pressens nya kollektivavtal

Pressens nya kollektivavtal Pressens nya kollektivavtal Ett förhandlingsresultat beträffande ett nytt kollektivavtal för pressen nåddes den 4 maj 2011 efter drygt fem veckors förhandlingar. Journalistförbundets fullmäktige godkände

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

Arbetsgruppen har som mål att bereda ändringarna av arbetstidsbestämmelserna inför följande avtalsperiod. Helsingfors den 8 mars 2011

Arbetsgruppen har som mål att bereda ändringarna av arbetstidsbestämmelserna inför följande avtalsperiod. Helsingfors den 8 mars 2011 Cirkulär 11/2011, bilaga 1 KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL OM ÄNDRING AV BILAGA 12 I DET ALLMÄNNA KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET 2010 2011 (familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem omfattas

Läs mer

K O L L E K T I V A V T A L

K O L L E K T I V A V T A L Bilaga 1 Underteckningsprotokoll 14.3.2016 K O L L E K T I V A V T A L gällande Åland Post och dess arbetstagare för perioden: 1.1.2016 31.12.2016 Åland Post Ab PAU Ålandsavdelningen r.f. * = Uppdaterad

Läs mer

Kollektivavtal för fotoproducenter

Kollektivavtal för fotoproducenter Kollektivavtal för fotoproducenter 1.4.2010-31.3.2012 PB 30 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon (09) 420 20, Fax (09) 653 197 www.erityispalvelut.fi Medlemsförbund i centralförbundet Finlands Näringsliv

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL

ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL I ALLMÄNT 1. Tillämpningsområde 1. Detta kollektivavtal tillämpas på

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/848/00.00.00/2015 Innehåll Anställningsfrågor som gäller tjänstemän och arbetstagare

Läs mer

De viktigaste. bestämmelserna. i handelns. kollektivavtal

De viktigaste. bestämmelserna. i handelns. kollektivavtal De viktigaste bestämmelserna i handelns kollektivavtal 1.5.2014 31.1.2017 De viktigaste bestämmelserna i handelns kollektivavtal 1.5.2014 31.1.2017 Innehåll HANDELSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR...3 VAD ÄR PAM...3

Läs mer

APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND a. Kollektivavtal för arbetstagare på apotek

APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND a. Kollektivavtal för arbetstagare på apotek APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND a Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.6.2014 31.1.2017 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.6.2014 31.1.2017 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.6.2014

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen RP 253/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen och 13 lagen om studieledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MÅLNINGSBRANSCHEN. mellan. Pintaurakoitsijat ry. och. Byggnadsförbundet 1.3.2012 28.2.

KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MÅLNINGSBRANSCHEN. mellan. Pintaurakoitsijat ry. och. Byggnadsförbundet 1.3.2012 28.2. Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Handelns kollektivavtal och Lönebilaga

Handelns kollektivavtal och Lönebilaga Handelns kollektivavtal och Lönebilaga 1.4.2012 30.4.2014 Handelns kollektivavtal och Lönebilaga 1.4.2012 30.4.2014 1 Finsk Handel Servicefacket PAM HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 Avtalets

Läs mer

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE Verkställandet av det inkomstpolitiska avtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE Verkställandet av det inkomstpolitiska avtalet 1 CIRKULÄR 3/2005 BILAGA 1 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2005 2007 1 Verkställandet av det inkomstpolitiska avtalet Genom detta arbetskollektivavtal

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 2 februari 2001 Nr 55 87 INNEHÅLL Nr Sidan 55 Arbetsavtalslag... 142 56 Lag om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan... 164

Läs mer

1.4.2012 30.4.2014 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRMÄN I BRANSCHEN FÖR TURISM, RESTAURANG OCH FRITIDSTJÄNSTER

1.4.2012 30.4.2014 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRMÄN I BRANSCHEN FÖR TURISM, RESTAURANG OCH FRITIDSTJÄNSTER Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Bilaga E till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Bilaga E till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB i lydelse 2007-07-01 Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten fååéü ää= Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten... 3 Inledning... 3 A. Särskilda bestämmelser

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL... 11 I ALLMÄNT... 11. 1 Avtalets tillämpningsområde... 11. 2 Organisationsfrihet... 12. 3 Bilageavtal... 12

KOLLEKTIVAVTAL... 11 I ALLMÄNT... 11. 1 Avtalets tillämpningsområde... 11. 2 Organisationsfrihet... 12. 3 Bilageavtal... 12 Innehållsförteckning 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOLLEKTIVAVTAL... 11 I ALLMÄNT... 11 1 Avtalets tillämpningsområde... 11 ARBETSTAGARE SOM UTFÖR HEMARBETE... 11 DELTIDSARBETE... 11 2 Organisationsfrihet...

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Deltidsanställda ska erbjudas mera arbete enligt 2 kap. 5 i arbetsavtalslagen på skidcenterarbetstagarens egen arbetsplats (=skidcentret).

Deltidsanställda ska erbjudas mera arbete enligt 2 kap. 5 i arbetsavtalslagen på skidcenterarbetstagarens egen arbetsplats (=skidcentret). Kollektivavtal för skidcenterbranschen 1.11.2011 31.10.2013 1 Tillämpningsområde Detta kollektivavtal tillämpas på de tjänstemän och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen och arbetar i företag som

Läs mer

Kollektivavtal för telefontjänster och kontaktcentrer

Kollektivavtal för telefontjänster och kontaktcentrer Kollektivavtal för telefontjänster och kontaktcentrer 1.6.2007-30.9.2009 Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna / Arbetsgivarföreningen för marknadsföringstjänster Servicefacket PAM Arbetsgivarföreningen

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Anvisningar om arbetstidsbanker 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker 2 Vad är en arbetstidsbank? 3 Införande av en arbetstidsbank 4 Lokalt avtal om

Läs mer

Kollektivavtal för arbetstagare i golfbranschen 1.11.2011 30.11.2013

Kollektivavtal för arbetstagare i golfbranschen 1.11.2011 30.11.2013 Kollektivavtal för arbetstagare i golfbranschen 1.11.2011 30.11.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Tillämpningsområde... 2 2 Arbetets ledning, fördelning och organisationsrätt... 2 3 Inledande av ett anställningsförhållande...

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR BYGGNADSBRANSCHEN INKLUSIVE ACKORDSPRISSÄTTNING 2012 2014. ISBN 978-952-269-044-9 (tryckt) ISBN 978-952-269-045-6 (pdf)

KOLLEKTIVAVTAL FÖR BYGGNADSBRANSCHEN INKLUSIVE ACKORDSPRISSÄTTNING 2012 2014. ISBN 978-952-269-044-9 (tryckt) ISBN 978-952-269-045-6 (pdf) Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Plats: Förbundet för Finsk handels mötesrum, Södra kajen 10. Närvarande: Representanter för Apotekens Arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM

Plats: Förbundet för Finsk handels mötesrum, Södra kajen 10. Närvarande: Representanter för Apotekens Arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM PROTKOLL Tid: 14.3.2013 Plats: Förbundet för Finsk handels mötesrum, Södra kajen 10 Närvarande: Representanter för Apotekens Arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM ÄRENDE: AVTAL FÖR APOTEKSBRANSCHEN

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL mellan MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND och MEDIAUNIONI MDU

KOLLEKTIVAVTAL mellan MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND och MEDIAUNIONI MDU KOLLEKTIVAVTAL mellan MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND och MEDIAUNIONI MDU 2011 2012 JÄMTE TILLÄMPNINGSANVISNINGAR Avtalet gäller fram till 30.9.2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll KOLLEKTIVAVTALETS SYFTE...

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2012 2013 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning Detta kollektivavtal gäller 1.1.2012 30.4.2014. Efter 30.4.2014

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL MELLAN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING OCH FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND R.F. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på löne- och arbetsvillkoren

Läs mer