Civilekonomer tre år efter examen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Civilekonomer tre år efter examen"

Transkript

1 Civilekonomer tre år efter examen Rapport år 2014 Vilken väg har de tagit? 1.

2

3 Civilekonomer i arbetslivet 2014 Rapport om civilekonomer som utexaminerades år 2010 Förord Rapporten Civilekonomer tre år efter examen ger svar på frågor om vilken väg civilekonomer utexaminerade år 2010 har tagit. Det är en riksomfattande rapport som beskriver civilekonomer i arbetslivet tre år efter avslutade studier. Rapporten är unik då den koncentrerar sig på personer med en examen i ekonomiska ämnen vid något av Sveriges 24 av totalt 25 svenska högskolor och universitet som erbjuder en sådan utbildning. Syftet med undersökningen är att inhämta och dela aktuell information om ekonomutbildningen och övergången från studier till det yrkesaktiva livet för personer med en akademisk examen i ekonomiska ämnen. Nuvarande och framtida studenter får i rapporten en bra överblick över vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden efter en högskoleutbildning med ekonomisk inriktning. Civilekonomerna och Föreningen Företagsekonomi i Sverige vill tacka alla som delat med sig av sin kunskap, tid och energi för detta projekt. Ett särskilt tack riktas till de personer vid lärosätena som hjälpt till att samla in data. Utan deras engagemang i projektet hade undersökningen varit omöjlig att genomföra. Mats Hamrén, Umeå universitet, vid Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar har sammanställt datamaterialet. Kerstin Nilsson, har konsulterats i enkätarbetet och Sara Lindberg har sammanställt rapporten. Rapporten ger studenter användbar information inför valet av utbildning. Högskolor och universitet kan använda rapporten i sin marknadsföring och arbetsgivare får en nationell överblick över vilka kompetenser och profiler som civilekonomer har. Civilekonomernas förhoppning är att rapportens innehåll och slutsatser ska väcka frågor och leda till en vidare diskussion om civilekonomers framtida arbetsmarknad i relation till utbildningen. Stockholm, mars 2014 Alexander Beck Utredningschef Civilekonomerna Civilekonomer tre år efter examen

4 4 Civilekonomer tre år efter examen 2014

5 Innehållsförteckning CIVILEKONOMER I ARBETSLIVET 2014 Rapport om civilekonomer som utexaminerades år 2010 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Metod EKONOMIUTBILDNING VID HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET Ekonomprogrammet Magisterexamen är vanligast Fyra av tio civilekonomer studerar utomlands Allt fler studerar andra ämnen utöver ekonomutbildningen Åtta av tio jobbar parallellt med studierna Alumnverksamheten CIVILEKONOMERS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN procent får jobb redan före avslutad utbildning Kontakter är viktigast för första jobbet Personliga egenskaper och akademisk examen viktigast för att få första jobbet CIVILEKONOMERNAS ARBETSMARKNAD De flesta civilekonomer jobbar i Sverige Nyexaminerade jobbar i storstadsområden procent har en tillsvidareanställning Civilekonomerna jobbar främst i svenska företag Vanligaste branschen är företagstjänster Ekonomifunktion och redovisning är vanligaste arbetsområdena Civilekonomerna jobbar i stora företag procent har en chefsbefattning Genomsnittslönen är kronor Nyttan av utbildningen i arbetslivet Hur väl matchar arbetets innehåll den ekonomiska utbildningen? Arbetssituationen tre år efter examen APPENDIX Enkätformulär, enkät till civilekonomer med examensår Civilekonomer tre år efter examen

6 6 Civilekonomer tre år efter examen 2014

7 Sammanfattning Rapporten presenterar civilekonomers val av ekonomutbildning och inriktning, hur studenterna har upplevt ekonomistudierna och studietiden i stort, i vilken utsträckning de har valt att läsa utomlands och jobba parallellt under studieåren. Rapporten ger också svar på hur civilekonomernas har fått sitt första jobb, vilka befattningar de har, var i landet de jobbar och vilken den genomsnittliga lönen är tre år efter examen. Totalt svarade individer från 24 av 25 högskolor och universitet som ger utbildning i ekonomiska ämnen. Studietiden Åtta av tio civilekonomer har läst företagsekonomi som huvudämne. 11 procent har läst nationalekonomi som huvudämne vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. En av tio kvinnor har läst nationalekonomi som huvudämne vilket är en fördubbling jämfört med ifjol Inom företagsekonomi är redovisning och marknadsföring de populäraste fördjupningarna och inom nationalekonomi är finansiell ekonomi och makroekonomi de populäraste ämnena. Drygt fyra av tio civilekonomer har läst på universitets- eller högskolenivå utomlands. 46 procent av respondenterna har utöver sin ekonomiexamen studerat andra ämnen och 19,5 procent av respondenterna har utöver ekonomiexamen tagit ut en examen i ett annat ämne. Drygt åtta av tio har jobbat parallellt med sina studier. Första jobbet 46 procent av civilekonomerna fick jobb redan före avslutad utbildning. En av fem fick sitt första jobb via kontakter. Personliga egenskaper anses vara viktigast för att få första jobbet. En av tio har fått sitt första jobb via Arbetsförmedlingen Position på arbetsmarknaden tre år efter examen Fyra av tio civilekonomer jobbar i Stockholm tre år efter examen. Män har i större utsträckning än kvinnor höga befattningar. Åtta av tio företagsekonomer jobbar inom privat sektor. Tre av tio nationalekonomer jobbar inom statlig sektor. Tre av tio civilekonomer jobbar inom branschen Företagstjänster tre år efter examen. Sex av tio civilekonomer jobbar i stora företag med mer än 1000 anställda. 15 procent av civilekonomerna har en chefsbefattning tre år efter examen. Andelen med chefsbefattning har successivt minskat sedan 2012 års undersökning. Kvinnorna jobbar i lika stor utsträckning som männen med finansförmedling. Kvinnorna har genom åren varit underrepresenterade i denna bransch. En av fyra som jobbar i Stockholm har en lön > kronor. En av fyra män men bara en av tio kvinnor har en lön på > kronor Civilekonomer tre år efter examen

8 8 Civilekonomer tre år efter examen 2014

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under hösten 2013 genomfördes en enkätstudie bland de civilekonomer som utexaminerats tre år tidigare, d v s Undersökningen har genomförts av Civilekonomerna i samarbete med 24 lärosäten i Sverige som erbjuder utbildning på universitetsnivå i ekonomiska ämnen. Årets rapport är den femtonde i ordningen och en uppföljning av Civilekonomernas första rapport som gavs ut år Då genomförde Civilekonomerna, i samarbete med 18 av Sveriges lärosäten, en enkätstudie i syfte att kartlägga vart ekonomerna tar vägen efter sina avslutade studier. De som då ingick i studien var civilekonomer som tagit ut en examen med ekonomisk inriktning åren 1992, 1995 eller Ett av studiens viktigaste resultat var att civilekonomer jobbar inom en mängd arbetsområden, i företag av olika storlek, i olika branscher och på olika nivåer i företagen. Det gick även att se skillnader i lön och möjligheter att få arbete beroende på bl a examensår och val av studieort. I tabeller och diagram som presenterar resultat över tid sker jämförelsen från år 2002 d v s från och med det år då samtliga av dessa frågor ingår i den årliga enkäten. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att tydliggöra nyttan av ekonomutbildningarna vid landets högskolor och universitet. Genom att årligen genomföra liknande riksomfattande undersökningar, i samarbete med lärosätena, är vår förhoppning att kunna visa på förändringar över tid vad gäller studierna, utbildningens kvalitet och hur arbetsmarknaden för utexaminerade ekonomer ser ut och utvecklas. Civilekonomernas ambition är att erbjuda blivande civilekonomer en bra helhetsbild av ekonomutbildningen i Sverige sett över tid och även detaljerad information om olika val i utbildningen. För studenter som ska påbörja en ekonomutbildning finns ett gediget faktaunderlag kring olika val i utbildningen exempelvis val av huvudämne, fördjupning och utlandsstudier. För dem som närmar sig sin examen finns värdefull information om vad tidigare studenter ansett varit meriterade för att få sitt första arbete, värdet av arbetslivserfarenhet och vilka typer av befattningar eller branscher som civilekonomer jobbar inom. Rapporten presenterar också civilekonomernas genomsnittliga löner tre år efter examen. Lärosätena kan använda rapporten i sin marknadsföring mot studenter, som underlag för reflektion och förbättring av utbildningen eller som underlag till kvalitetsutvecklingsprogrammet EQUIS (European Quality Improvement System) eller motsvarande. Arbetsgivaren kan skaffa sig en uppfattning om civilekonomernas användbarhet för olika arbetsuppgifter. 1.3 Metod Målgruppen för enkäten var de individer som på de 24 lärosätena tog en ekonomiskt inriktad akademisk examen år 2010, antingen byggd på fristående kurser eller på program. Ekonomiskt inriktad examen ges idag vid 25 lärosäten. 24 lärosäten deltog i undersökningen. Av de totalt examinerade saknades korrekta adresser till individer. Totalt besvarade personer enkäten. Det var 130 personer färre som besvarade enkät i år jämfört med ifjol. 35 av de inkomna enkätsvaren i årets enkät var fel ifyllda och finns inte med i resultatet. Svarsfrekvensen i årets undersökning uppgick till 46 procent. Enkäten genomfördes både postalt och i webbformat på svenska och på engelska. Stockholms universitet, som har många ekonomstudenter, deltar inte i årets undersökning. För att se om enkätresultaten är representativa för målgruppen genomfördes en bortfallsanalys. En jämförelse mellan dem som svarat på enkäten tidigt utan påminnelse har gjorts med dem som svarat sent, Civilekonomer tre år efter examen

10 i detta fall efter två eller fler påminnelser. Fördelningen vad gäller ålder, kön etc. är jämförbar mellan de två grupperna. En något större andel nationalekonomer återfinns i den tidiga svarsgruppen jämfört med den senare. Likaså återfinns en något större andel män i den tidiga svarsgruppen. Slutsatsen av bortfallsanalysen är att enkätresultaten är representativa för målgruppen. Tabell 1: Svarsfrekvens från respektive lärosäte. Civilekonomer med examensår Lärosäte Antal svar Svarfrekvens Blekinge Tekniska högskola 9 100% Sveriges Lantbruksuniversitet 27 82% Handelshögskolan Umeå universitet 94 60% Uppsala universitet % Högskolan i Gävle 47 56% Högskolan Väst 21 53% Högskolan Kristianstad 46 51% Högskolan på Gotland 7 50% Handelshögskolan vid Karlstad universitet 74 49% Handelshögskolan vid Örebro universitet 62 47% Mittuniversitet 15 47% Linköpings universitet 47 45% Linnéuniversitet 79 44% Högskolan i Skövde 27 42% Ekonomihögskolan Lunds universitet % Högskolan i Dalarna 26 40% Luleå tekniska universitet 24 38% Handelshögskolan i Göteborg % Högskolan i Borås 39 35% Högskolan i Halmstad 34 35% Södertörns högskola 57 32% Internationella handelshögskolan i Jönköping 62 25% Mälardalens högskola 44 23% Handelshögskolan i Stockholm 48 12% Totalt % Tabell 1 visar svarsfördelningen per lärosäte. Frekvensen varierar mellan 11,9 procent och 100 procent. Svaren fördelades sig på 57 procent kvinnor och 43 procent män och majoriteten av dem som svarat på enkäten var i åldern upp till 30 år (71 procent). Eftersom de flesta påbörjar sina universitets- och högskolestudier inom ett par år efter avslutade gymnasiestudier är det rimligt att den åldersgruppen har högst svarsfrekvens. 5 procent av dem som tog examen 2010 var över 40 år och övriga 23 procent var i åldersgruppen 31 till 40 år. Svarsfrekvensen varierar mellan lärosätena, vilket kan bero på deras tillgängliga resurser och tid för att genomföra enkäten och tillgång till adressuppgifter. Bortfall kan bl a bero på att en del civilekonomer har flyttat utomlands och därmed inte kunnat nås. Alla respondenter uppfyller Civilekonomernas definition av titeln civilekonom 1.I rapporten benämns fortsättningsvis enkätens respondenter civilekonomer. 1 För att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna krävs som lägst en utbildning i ekonomi motsvarande kandidatexamen på 180 högskolepoäng (120 poäng enligt det gamla systemet). Minst 90 högskolepoäng ska vara i något av följande ämnen: företagsekonomi, nationalekonomi, industriell ekonomi, ekonomisk historia, ekonomisk geografi, handelsrätt, logistik, service management eller förvaltningsekonomi. 10 Civilekonomer tre år efter examen 2014

11 2. Ekonomiutbildning vid högskolor och universitet 2.1 Ekonomprogrammet För de 4912 civilekonomer som tog examen 2010 gäller 1993 års examensstruktur. Det innebär att det finns två olika examensformer, kandidat- och magisterexamen. Varje lärosäte väljer själv att sätta till suffix eller prefix till dessa, till exempel ekonomie kandidatexamen eller ekonomie magisterexamen. En ekonomie kandidatexamen kan tas ut efter tre års studier och 180 avklarade högskolepoäng (hp). Examen måste innehålla 90 högskolepoäng i ett huvudämne, företagsekonomi eller nationalekonomi, varav 15 högskolepoäng ska omfatta ett självständigt arbete. En ekonomie magisterexamen kan tas ut efter fyra års studier och 240 avklarade högskolepoäng. 120 av dessa högskolepoäng ska omfatta studier i ett huvudämne, företagsekonomi eller nationalekonomi, med ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller två om vardera minst 15 högskolepoäng. Dessutom måste minst 30 högskolepoäng för de båda examensformerna ligga utanför här huvudämnet, d v s i statistik, informatik, juridik, ekonomisk historia eller ekonomisk geografi. 2.2 Magisterexamen är vanligast 11 procent har tagit ut en tvåårig master och ytterligare 12 procent har tagit ut en ettårig master. 38 procent har tagit ut en magisterexamen, 33 procent har tagit ut en kandidatexamen, 2 procent har en annan examen med ekonomisk inriktning. Civilekonomexamen/yrkesexamen 4-årig civilekonom har tagits ut av 2 procent och ytterligare 2 procent har tagit ut sin examen vid Handelshögskolan i Stockholm. 39 procent av kvinnorna och 38 procent av männen tog ut en magisterexamen och en större andel av kvinnorna (36 procent) jämfört med männen (28 procent) valde att läsa till kandidatexamen. Masterexamen (ettårig och tvåårig) valdes av 28 procent av männen och av 19 procent av kvinnorna. Det är en ökning från tidigare år då 19 procent av männen och 13 procent av kvinnorna valde att läsa en masterexamen. Andelen som väljer företagsekonomi som huvudämne har genom åren varit mellan procent. De senaste tre åren har andelen nationalekonomer och ekonomer med annat huvudämne ökat lite. I årets undersökning valde 83 procent företagsekonomi som huvudämne, 11 procent nationalekonomi och 5,9 procent hade valt annat huvudämne. Se figur 1. Civilekonomer tre år efter examen

12 Figur 1: Val av huvudämne. Examensår Tidigare år har det varit dubbelt så stor andel av männen än kvinnorna som läst nationalekonomi, (förra året 12 procent respektive 5 procent). I årets undersökning är andelen som läser nationalekonomi och företagsekonomi jämnt fördelat mellan män och kvinnor. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Företagsekonomi Nationalekonomi Annat ämne Vid några lärosäten är det en större andel civilekonomer som valt nationalekonomi än vid övriga lärosäten. Dessa är Handelshögskolan i Stockholm (29 procent), Internationella Handelshögskolan i Jönköping (26 procent), Ekonomihögskolan vid Lunds universitet (23 procent), Linköping universitet (19,5 procent) och Uppsala universitet (12 procent). Bland dem som valt företagsekonomi fördjupade de flesta sig i ämnena redovisning eller marknadsföring. Se tabell 2. 83,8 procent av kvinnorna och 82,2 procent av männen valde företagsekonomi som huvudämne. Av de kvinnor som läste företagsekonomi valde 55 procent redovisning eller marknadsföring jämfört med 38 procent av männen. 34 procent av kvinnorna och 23 procent av männen valde redovisning. Nästan 17 procent av männen och endast 5 procent av kvinnorna valde att läsa finansiell ekonomi som fördjupning inom företagsekonomi. Tabell 2: Företagsekonomer uppdelade på olika fördjupningar. Andel i procent. Examensår Fördjupning Kvinna Man Totalt Redovisning 34% 23% 28% Marknadsföring 21% 15% 18% Organisation/management 14% 14% 14% Finansiering/finansiell ekonomi 5% 17% 11% Ekonomistyrning 6% 9% 8% Annan 6% 3% 5% Logistik 3% 3% 3% Internationellt företagande 2% 3% 3% Entreprenörskap/småföretagsekonomi 2% 3% 3% Ekonomisk analys/kostnads- och intäktsanalys 1% 1% 1% Dataekonomi/IT-ekonomi 0% 1% 1% 12 Civilekonomer tre år efter examen 2014

13 Tabell 3: Nationalekonomer uppdelade på olika fördjupningar. Andel i procent. Examensår Fördjupning Kvinna Man Totalt Finansiell ekonomi 22% 35% 28% Annan 18% 21% 20% Makroekonomi 21% 16% 18% Internationell ekonomi 20% 11% 15% Mikroekonomi 11% 11% 11% Samhällsekonomisk analys 8% 3% 5% Offentlig ekonomi 0% 4% 2% De vanligaste fördjupningarna inom nationalekonomi var finansiell ekonomi, makroekonomi, annan inriktning och internationell ekonomi. Se tabell 3. Av de som valde att läsa nationalekonomi är det 55 procent kvinnor och 45 procent män. Andelen kvinnor har ökat från föregående år då andelen kvinnor endast var 35 procent. 22 procent av kvinnorna som läste nationalekonomi valde att läsa finansiell ekonomi. Av männen valde 35 procent finansiell ekonomi vilket är en minskning från föregående år då 47 procent av männen valde den inriktningen. 2.3 Fyra av tio civilekonomer studerar utomlands Drygt 40 procent av respondenterna uppger att de har läst på universitets- eller högskolenivå utomlands. Det är en ökning med 1 procent jämfört med förra året. 39 procent av kvinnorna och 42 procent av männen har studerat utomlands. Genom åren har andelen som läst utomlands varierat mellan 34 och 40 procent. Resmålen varierar, men vanligast är det att förlägga sina studier i USA och Kanada (25,5 procent), i Frankrike, Belgien och fransktalande delen av Schweiz (15 procent), i Tyskland, Österrike och Schweiz (11 procent), och i Storbritannien och Irland (11 procent). Många väljer även att studera i Italien, Spanien och Portugal (8,6 procent) och i Japan Singapore och Sydkorea (8,2 procent.) 2.4 Allt fler studerar andra ämnen utöver ekonomutbildningen 46 procent av respondenterna har studerat inom andra ämnesområden utöver ekonomi. 19,5 procent av dem som studerat andra ämnen utöver ekonomi har tagit ut en examen i det ämnet. De vanligaste ämnesområdena som civilekonomerna läser utöver ekonomutbildningen är ett annat ospecificerat område, juridik, humaniora/teologi, samhällsvetenskap, teknik och matematik/naturvetenskap. Se figur 2. Fler män än kvinnor har studerat inom ett annat ämnesområde utöver ekonomutbildningen (män 50,4 procent och kvinnor 43,6 procent). 17 procent av männen och 11 procent av kvinnorna har läst minst 90 hp i ett annat ämne utöver sin ekonomexamen. Kvinnorna läser i större utsträckningen än männen humaniora (kvinnorna 19,3 procent och männen 13,8 procent) medan männen i större utsträckning läser teknik (männen 12 procent och kvinnorna 6,5 procent). Civilekonomer tre år efter examen

14 Figur 2: Studier inom andra områden än ekonomi. Matematik/ naturvetenskap 9% Teknik 10% Medicin 4% Annat område 27% Samhällsvetenskap 13% Humaniora/teologi 18% Juridik 19% 2.5 Åtta av tio jobbar parallellt med studierna 83,5 procent av civilekonomerna väljer att jobba parallellt med studierna. Drygt 32 procent uppskattar att de i genomsnitt jobbar mer än 25 procent av en heltid. 51 procent jobbar mellan 1 och 25 procent under studietiden. Endast 16,4 procent av civilekonomerna ägnar sig åt enbart studier. 9,1 procent jobbar mer än 50 procent under sina heltidsstudier. Män och kvinnor väljer i liknande utsträckning att samtidigt studera och jobba. Däremot finns vissa skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland dem som är 41 år och äldre jobbar 32,5 procent civilekonomstudenter mer än 50 procent. I åldersgruppen upp till 30 år är det drygt 6 procent som jobbar i så stor utsträckning. Praktik är ett sätt att skaffa sig erfarenhet, meriter och värdefulla kontakter inför inträdet på arbets marknaden. I enkäten ställs frågan Har din utbildning omfattat någon högskolepoänggivande praktik. På den frågan svarade 88,3 procent nej. Endast 11,7 procent har någon högskolepoänggivande praktik i sin utbildning. 2.6 Alumnverksamheten Idag bedrivs det alumnverksamhet vid de flesta lärosäten. Cirka 62 procent av dem som är utexaminerade år 2010 känner till alumnverksamheten på sitt lärosäte.34 procent av respondenterna är registrerade i ett alumnnätverk. På frågan om vilka aktiviteter som skulle göra dem intresserade av sådan verksamhet svarar respondenterna: Vidareutbildning i ekonomiska ämnen 52 procent Nätverksbyggande mellan tidigare studenter 52 procent Kontaktverksamhet mellan tidigare studenter och ekonomiinstitutioner 43 procent. Civilekonomerna i de yngre åldersgrupperna är mer intresserade av alumnnätverk än de äldre. Att vidareutbilda sig i ekonomiska ämnen är det som mest skulle kunna intressera såväl åldersgruppen 41 år och äldre som de yngre åldersgrupperna, som anledning till att gå med i ett nätverk. 14 Civilekonomer tre år efter examen 2014

15 3. Civilekonomers etablering på arbetsmarknaden procent får jobb redan före avslutad utbildning 46 procent fick arbete redan före avslutad utbildning. 88,7 procent har fått jobb inom sex månader efter avslutad utbildning. Se figur 3 Figur 3: Tid till första arbetet examensår Jämförelse med tidigare examensår. Procent Procent Före avslutad utbildning <1 månad 1 6 månader 7 12 månader Mer än 1 år Skillnaderna mellan män och kvinnor som fick jobb innan utbildningen avslutats är liten, 46 procent av kvinnorna och 44,7 procent av männen fick arbete före avslutad utbildning. Mellan åren har andelen civilekonomer som fått jobb inom sex månader efter avslutad utbildning varierat mellan 82 och 94 procent. Den successiva ökningen av antalet ekonomstuderande har inte påverkat civilekonomers snabba etablering på arbetsmarknaden negativt. Se figur 4. Civilekonomer tre år efter examen

16 Figur 4: Andel civilekonomer som fått arbete inom 6 månader. Procent ,1 93,4 90,1 87,9 86,6 90, ,8 88,2 88, ,1 83, Civilekonomer med inriktning dataekonomi/it-ekonomi och finansiering/finansiell ekonomi, är de som snabbast får arbete. 57 respektive 53 procent av respondenterna med den inriktningen erbjöds arbete före avslutad utbildning. Även en stor andel (50 procent) av civilekonomerna med inriktning makroekonomi, redovisning, offentlig ekonomi får snabbt arbete före avslutade utbildning. Jämför vi tiden till första arbete uppdelat efter valt huvudämne får 46 procent av företagsekonomerna och 44 procent av nationalekonomerna arbete före avslutade studier. Se figur 5. Figur 5: Tid till första arbete efter examen, uppdelat efter huvudämne. Examensår ,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Före avslutad utbildning <1 månad 1 6 månader 7 12 månader Mer än 1 år Nationalekonomi Företagsekonomi Arbete vid sidan av studierna verkar också ha betydelse för hur snabbt civilekonomerna har fått anställning. Av dem som jobbar mer än 50 procent parallellt med sina studier får 68,3 procent anställning före avslutade studier. Bland dem som inte jobbar parallellt med studierna är det 29,3 procent som får jobb före avslutade studier. 16 Civilekonomer tre år efter examen 2014

17 3.2 Kontakter är viktigast för första jobbet I tabell 4 kan man utläsa att respondenterna får sina första jobb främst genom att använda kontakter eller bekanta (20 procent). Andra vägar är via webbsidor tillhörande rekryteringsföretag eller rekryteringswebbsida alternativt företagens webbsidor (21 procent). 9,4 procent får arbete via jobb de hade före eller under studierna och 10,5 procent får arbete via direkt förfrågan hos arbetsgivaren och 9,8 procent via Arbetsförmedlingen. Hur man får sitt första jobb skiljer sig delvis åt mellan könen. Männen får i viss större utsträckning sina första jobb via kontakter, direktförfrågan hos arbetsgivare, via lärosätet och examensarbetet. Kvinnorna får i större utsträckning sina första jobb via rekryteringsföretag, via Arbetsförmedlingen, via jobb under studietiden och via tidningsannonser. Andelen civilekonomer som väljer att, som väg till sitt första jobb, starta eget företag efter examen har sedan år 2000, med marginella skillnader, varit drygt 1 procent. Tabell 4: Hur fick du ditt första arbete? Examensår Hur fick du ditt första jobb? Kvinna Man Totalt Via bekanta/kontakter 19,5% 21,6% 20,6% Via rekryteringsföretag, rekryteringswebbsida 12,2% 11,0% 11,6% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 9,1% 11,8% 10,5% Via Arbetsförmedlingen 11,2% 8,4% 9,8% Via jobb jag hade under eller före studierna 11,0% 7,9% 9,4% Via företagets webbsida 8,2% 10,0% 9,1% Via tidningsannons 8,1% 6,4% 7,2% Via arbetsmarknadsdagar 5,1% 4,1% 4,6% Via förfrågan från arbetsgivare/rekryteringsföretag 4,6% 4,0% 4,3% Via lärosätet 3,1% 5,6% 4,3% Via examensarbete 3,1% 4,0% 3,6% På annat sätt 2,5% 3,0% 2,8% Startade eget 1,3% 1,1% 1,2% Via företagspresentation 1,1% 1,1% 1,1% Civilekonomer tre år efter examen

18 3.3 Personliga egenskaper och akademisk examen viktigast för att få första jobbet Svaren på frågan om vilka faktorer respondenterna bedömer vara viktiga för att få sitt första arbete redovisas i tabell 5. Flera svar per respondent var möjliga. Personliga egenskaper och den akademiska examen anses av flest respondenter vara viktigast. Även goda referenser och tidigare arbetslivserfarenhet anges som meriterande. Tabell 5: Faktorer som var viktiga för att få första arbetet. Examensår Viktiga faktorer för att få första jobbet Procent av alla personer Personliga egenskaper 60,9 Akademisk examen oavsett lärosäte 55,1 Goda referenser 32,5 Tidigare arbete 27,9 Annan arbetsliverfarenhet 27,4 Fördjupning inom ett visst område 23,1 Personliga kontakter på företaget 21,1 Akademiskt lärosäte, från ett specifikt lärosäte 19,8 Bra universitets-/högskolepoäng 17,4 Studier på universitets-/högskolenivå utomlands 15,2 Språkkunskaper 14,8 "Rätt" ålder 8,8 IT-kunskaper 7,0 Aktivitet i studentförening/kår under studietiden 6,1 Andra viktiga faktorer 4,3 "Rätt" kön 2,9 Bas: antal respondenter (obs flera svar per respondent möjliga) Nationalekonomer och företagsekonomer prioriterar faktorerna något olika. Företagsekonomer lägger större vikt vid personliga egenskaper (64,4 procent) än vad nationalekonomerna gör (57,5 procent). Nationalekonomerna lägger större vikt vid goda referenser (42,5 procent) än vad företagsekonomerna gör (32 procent) och betydelsen av en viss ämnesfördjupning (31,7 procent) jämfört med företagsekonomerna där 22,3 procent anser att det är viktigt. Män och kvinnor svarar lite olika på vad som är viktigast för att få första jobbet. 60,8 procent av kvinnorna och 51 procent av männen svarar att examen är viktig medan männen i större utsträckning tycker att examen från ett specifikt lärosäte är viktigt. En lite större andel av kvinnorna än männen (63,4 procent respektive 61,6 procent) svarar att personliga egenskaper är viktiga. I olika åldersgrupper varierar åsikter om vilka de viktigaste egenskaperna är för att få första jobbet. De yngre åldersgrupperna anger i större utsträckning än de äldre att personliga egenskaper, annan arbetslivserfarenhet, examen från ett specifikt lärosäte, studier utomlands och bra betyg är viktiga för att få det första jobbet. 18 Civilekonomer tre år efter examen 2014

19 4. Civilekonomernas arbetsmarknad 4.1 De flesta civilekonomer jobbar i Sverige Enligt undersökningen jobbar de allra flesta (94,3 procent) i Sverige tre år efter examen. Övriga civilekonomer har främst tagit anställning i antingen något av de övriga nordiska länderna, i Storbritannien, Centraleuropa, USA och Kanada. Att endast 6 procent av de civilekonomer som utexaminerades år 2010 idag jobbar utomlands kan vara missvisande då utexaminerade civilekonomer som inte längre är folkbokförda i Sverige eller har flyttat utomlands är svåra att nå. Antalet civilekonomer som idag jobbar i utlandet är därför troligtvis större än vad som går att utläsa ur undersökningen. Noteras bör dock att alla undersökningar från utexaminerade år 2000 och fram till idag följer samma mönster. 95,1 procent av företagsekonomerna jobbar idag i Sverige jämfört med 92,7 procent av nationalekonomerna. Bland de som har ett annat huvudämne (d v s har läst minst 60 poäng/90hp) jobbar 84,5 procent i Sverige. Det är en högre andel män (7,6 procent) än kvinnor (4,5 procent) som jobbar utomlands. Det är fler i den yngre åldersgruppen upp till 30 år som jobbar utomlands (6,5 procent). I grupperna år är det 4,7 procent och i gruppen 41 år och äldre var det i årets undersökning inga som svarade att de jobbar utomlands. Studier utomlands kan vara ett första steg i valet att bosätta sig och jobba utanför Sverige. En högre andel av dem som har studerat utomlands jobbar också utomlands (9,9 procent). Se tabell 6. Bland dem som inte studerat i utlandet är det endast 2,9 procent som jobbar utomlands. I de fall civilekonomer med utlandsstudier väljer att jobba utomlands söker de sig om möjligt ofta till samma land eller åtminstone till samma språkområde. Vissa väljer att resa tillbaka för att jobba i till exempel USA, Storbritannien eller något av länderna i Öst- och Sydostasien, om de studerat där tidigare. Andra väljer helt nya länder eller språkområden när de ska börja jobba. Tabell 6: Andel civilekonomer som jobbar i Sverige respektive utomlands. Civilekonomer med examensår Studieort Andel i procent som jobbar i Sverige Andel i procent som jobbar utomlands Har studerat utomlands 90,1% 9,9% Har studerat endast i Sverige 97,1% 2,9% 4.2 Nyexaminerade jobbar i storstadsområden Av tabell 7 framgår att de flesta civilekonomer söker sig till någon av Sveriges storstadsregioner när de börjar jobba. Vid en jämförelse med tidigare år visar det sig att strömmen av civilekonomer till Stockholms län fortfarande är dominerande. Därefter följer Västsverige (Västra Götalands och Värmlands län) och Skåne och Blekinge län, Östra Sverige (Uppsala, Västmanland, Södermanland och Örebro län) i nämnd ordning. Stockholm har gradvis minskat sin attraktionskraft. Under hela 1990-talet fick hälften av civilekonomerna arbete i Stockholm. Vid en jämförelse med dem som utexaminerades år 2000 och framåt har nu en växande andel valt att bosätta sig i Västsverige. Civilekonomer tre år efter examen

20 Tabell 7: I vilken region jobbar civilekonomerna med examensår Region för arbetsplatsen Andel i procent Stockholms län 38% Hallands, Västra Göt., Värmlands län 21% Blekinge län, region Skåne 13% Uppsala, Västm., Söderm., Örebro län 10% Östergötl., Jönköpings, Kronob., Kalmar, Gotlands län 7% Gävleborgs, Dalarnas län 4% Företaget ligger inte i Sverige 4% Västerb., Norrbottens län 3% Västernorrl., Jämtlands län 2% Enligt de senaste undersökningarna är det en större andel män än kvinnor som jobbar i Stockholms län av civilekonomerna. För de som examinerades 2010 är det 40,3 procent män respektive 35,6 procent kvinnor som jobbar i Stockholm. Kvinnor jobbar i lite högre utsträckning i Västsverige än män (kvinnor 23 procent och män 18 procent). Likaså kan val av huvudämne och fördjupningsområde ha betydelse för på vilken ort man jobbar. Av nationalekonomerna med fördjupning i makroekonomi och samhällsekonomisk analys jobbar 58,5 respektive 57 procent i Stockholms län. Totalt sett jobbar 46 procent av nationalekonomerna i Stockholms län och 15 procent i Skåne. Även företagsekonomer med inriktning på finansiell ekonomi och ekonomisk analys har i huvudsak sin arbetsplats i Stockholm, 53 procent respektive 60 procent. Företagekonomer är samtidigt mer spridda på större och mindre orter runt om i landet. 37 procent jobbar i Stockholm och 21 procent i Västsverige, Åldern visar sig också påverka var civilekonomer jobbar geografiskt. I figur 6 framgår att Stockholm har en koncentration av yngre civilekonomer medan fler i de äldre åldersgrupperna jobbar på mindre orter runt om i Sverige. Figur 6: Arbetsplatsen för civilekonomer. Geografisk indelning. Åldersgrupp. Examensår % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Stockholms län Uppsala, Västm., Söderm., Östergötl., Jönköpings, Kronob., Blekinge län, region Skåne Hallands, Västra Göt., Gävleborgs, Dalarnas län Västernorrl., Jämtlands län Västerb., Norrbottens län Företaget ligger inte i Sverige 30 år år 41 år 20 Civilekonomer tre år efter examen 2014

21 procent har en tillsvidareanställning Majoriteten av civilekonomer, 77 procent, har haft antingen ett eller två jobb efter sin examen. 39,1 procent har haft ett arbete, 37,9 procent har haft två jobb och 23 procent har haft minst tre jobb. En stor majoritet (85,1 procent) av respondenterna har en tillsvidareanställning. Andelen med denna anställningsform har stadigt ökat under mätperioden. Se figur 7. Figur 7: Andel med tillsvidareanställning. Examensår Procent Anställd tillsvidare Andelen som har en tidsbegränsad anställning är 5,6 procent. Andelen egna företagare är 2,9 procent och andelen arbetssökande är 2,9. Andelen arbetssökande har ökat de senaste fyra åren från 0,7 till 2,9 procent. Tabell 8: Huvudsaklig sysselsättning. Examensår Andel i procent Huvudsaklig sysselsättning Andel i procent 2003 Andel i procent 2004 Andel i procent 2005 Andel i procent 2006 Andel i procent 2007 Andel i procent 2008 Andel i procent 2009 Andel i procent 2010 Anställd tillsvidare 78,5 83, ,2 82,5 85,7 84,4 85,1 Anställd tidsbegränsad 7,2 5,2 3,7 4 4,3 6,4 5,2 5,6 Egen Företagare 3,8 3,1 3,2 3,2 3,8 2,9 3,9 2,9 Forskarutbildning 2,6 1,2 1,2 1,9 1,5 1,4 1,9 2,1 Studerande 2,3 1,3 1,2 1,6 1,2 0,6 1,3 0,8 Arbetssökande 1 0,5 0,5 0,5 0,7 2,2 2,3 2,9 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0,5 0,5 0 0,2 0,4 0,4 0,1 0,1 Sjukskriven 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,1 0,1 0,1 Annan sysselsättning 0,3 0,2 0, ,3 0,2 0,5 Föräldraledig 3,6 2,9 3,6 2,9 3,9 * * * *föräldralediga finns from 2008 under resp. anställningsform Civilekonomer tre år efter examen

22 Män och kvinnors position på arbetsmarknaden skiljer sig åt när det kommer till val av bransch, arbetsuppgifter, funktion, lön och huvudsaklig sysselsättning. Av tabell 9 framgår att kvinnor i lite högre grad än män har en tillsvidareanställning (85,5 procent respektive 84,3 procent). Kvinnor är i lägre utsträckning företagare och i något högre utsträckning arbetssökande. I förra årets undersökning var andelen arbetssökande högre bland männen än bland kvinnorna. Tabell 9: Huvudsaklig sysselsättning, män och kvinnor. Andel i procent. Examensår Sysselsättning Kvinna Man Anställd tillsvidare 85,5% 84,3% Anställd tidsbegränsad 6,3% 4,8% Egen Företagare 1,8% 4,3% Forskarutbildning 1,8% 2,6% Studerande 0,8% 0,9% Arbetssökande 3,4% 2,0% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0,0% 0,2% Sjukskriven 0,1% 0,0% Annan sysselsättning 0,1% 0,9% I figur 8 kan man utläsa att det är vanligast bland nationalekonomer att vara analytiker och handläggare. Bland företagsekonomer är det vanligare att vara handläggare, assistent, projektledare och konsult. Totalt sett bland civilekonomerna har 12 procent en projektledartjänst, 11 procent är analytiker, 10,4 procent är konsulter och 10,3 procent är specialister. Figur 8: Funktion företagsekonomer och nationalekonomer. Examensår ,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Handläggare Assistent Projektledare Konsult Annan funktion Specialist Analytiker Chef lägre nivå Chef högre nivå Chef mellannivå Företagsledare/VD Lärare/forskare universitet Lärare grundskola/gymnasium Av figur 9 framgår att det är vanligare bland män än kvinnor att vara chef på mellan eller högre nivå, analytiker eller specialist. Kvinnor är i större utsträckning än män chef på lägre nivå, handläggare och assistent. Vad gäller arbetsuppgifterna och titlarna projektledare och konsult är dessa titlar ungefär lika vanliga bland män och kvinnor. FEK NEK 22 Civilekonomer tre år efter examen 2014

23 Figur 9: Arbetsuppgifter. Män och kvinnor. Examensår % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Företagsledare/VD Chef högre nivå Chef mellannivå Chef lägre nivå Handläggare Assistent Projektledare Konsult Analytiker Specialist Lärare grundskola/gymnasium Lärare grundskola Annan funktion 4.4 Civilekonomerna jobbar främst i svenska företag Bland dem som deltog i enkätstudien jobbade 59 procent i ett svenskägt företag, 24 procent i ett utländskt företag, 10,7 procent i en statlig myndighet, 7 procent inom kommun och landsting och 2,7 procent inom en internationell myndighet eller organisation, alternativt inom en ideell organisation eller förening. Män och kvinnor jobbar i lika stor utsträckning inom privat sektor (80 procent). 11 procent av männen och 10 procent av kvinnorna jobbar inom statlig sektor. En något större andel av kvinnorna (7,3 procent) än männen (5,5 procent) jobbar inom kommun och landsting. I tidigare undersökningar har männen i större utsträckning jobbat inom privat sektor medan en större andel av kvinnorna har jobbat inom offentlig sektor. Idag är skillnaderna små. Figur 10 visar att en större andel av företagsekonomerna jobbar inom privat sektor medan det bland nationalekonomerna är en större andel som jobbar inom statlig sektor. Kvinna Man Figur 10: Arbetsmarknadssektor fördelat per valt huvudämne. Examensår ,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 82,4% 60,2% 29,2% 8,1% 7,1% Privat sektor Statlig sektor Kommun och landsting 5,0% 4,3% 1,3% 1,1% 1,2% Ideell organisation Internat. myndighet/organisation FEK NEK Civilekonomer tre år efter examen

24 4.5 Vanligaste branschen är företagstjänster 27 procent jobbar inom företagstjänster, 13,7 inom ospecificerad bransch, 12,7 inom finansförmedling, 8,5 inom parti- och detaljhandeln, 7,1 inom offentlig förvaltning, 7 procent inom tillverkningsindustrin, 3,6 inom fastighets- och uthyrningsverksamhet, 3,3 inom telekommunikation, 3,1 inom hälso- och sjukvård och 3 procent inom utbildning. Figur 11 visar att en större andel män än kvinnor jobbar inom tillverkning, telekommunikation och försäkring. Kvinnorna jobbar i större utsträckning än männen inom parti- och detaljhandeln och inom fastighets- och uthyrningsverksamhet. För första året sedan mätningarna gjordes arbetar kvinnor och män i lika stor utsträckning inom finansbranschen (se finansförmedling i figur 11). Kvinnorna har genom åren varit underrepresenterade inom denna bransch sedan Det är annars marginella skillnader mellan kvinnor och män vad gäller anställning i olika branscher och andelen män och kvinnor i olika branscher har varierat genom åren. Civilekonomer i åldersgruppen > 41 år jobbar i större utsträckning inom offentlig sektor. Bland dem som är 41 år och äldre jobbar 30 procent inom stat eller kommun medan av dem som är yngre än 30 år jobbar 13,5 procent inom offentlig sektor. Nästan 30 procent av dem under 30 år, jobbar inom revisionsbranschen och 13 procent jobbar inom finansförmedling. 16,5 procent av de som är 41 år eller äldre jobbar inom statlig förvaltning och 12,5 procent inom tillverkningsindustrin. Civilekonomer i åldersgruppen > 41 år jobbar i större omfattning inom hälso- och sjukvård. Figur 11: De vanligaste branscherna. Kvinnor och män, examensår Intresseorganisationer och religiösa Utvinning mineral Jordbruk, jakt, skogsbruk Hotell och restaurangverksamhet El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Forskning och utveckling Byggverksamhet Försäkring och fonder Utbildning Telekommunikation, transport Hälso- och sjukvård Man Kvinna Fastighets- och uthyrningsverksamhet Tillverkning inkl. elektronik Offenlig förvaltning och försvar Parti- och detaljhandel Finansförmedling, utom försäkring Annan bransch Företagstjänster, revision, rådgivning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 24 Civilekonomer tre år efter examen 2014

25 4.6 Ekonomifunktion och redovisning är de vanligaste arbetsområdena Bredden i ekonomutbildningarna gör det möjligt för civilekonomer att jobba inom en mängd olika arbetsområden. 29 procent av civilekonomerna jobbar med ekonomifunktion, budgetering, ekonomisk planering och redovisning. 11,5 procent jobbar inom området finans, fonder och mäkleri, och 10 procent jobbar med revision. Se tabell 10. Tabell 10: De vanligaste arbetsområdena för civilekonomer totalt. Examensår Arbetsområde Andel i procent Ekonomifunktion, budgetering, redovisning m m 28,9% Finans, fonder, mäklare 11,5% Revision 10,2% Annat arbete 9,3% Försäljning 7,0% Marknadsföring, reklam, PR 6,5% Organisationsutveckling/management 5,6% Forskning, utveckling 3,0% Företagsledning 2,7% Utredning 2,6% Inköp 2,3% Logistik 2,1% Distribution 2,1% IT 2,0% Taxeringsarbete 1,8% Personal 1,5% Utbildning 1,3% Information, dokumentation, journalistik 1,3% Produktionsledning 0,6% Civilekonomer tre år efter examen

26 Tabell 11 visar att företagsekonomer i högre grad än nationalekonomer jobbar med ekonomifunktioner exempelvis budgetering, ekonomisk planering och redovisning. Företagsekonomerna jobbar också oftare än nationalekonomer med marknadsföring/reklam, revision samt företagsledning. Nationalekonomerna finner man i störst utsträckning inom finans, ekonomifunktion, forskning, inköp, administration och utredning. Tabell 11: De vanligaste arbetsområdena för civilekonomerna uppdelat per huvudämne. Examensår Procent. Arbetsområde Företagsekonmi Nationalekonomi Ekono, budg, redov 31,9% 14,0% Revision 12,0% 1,3% Finans, fond, mäkl 9,8% 19,1% Annat arbetsomr 8,8% 12,1% Försäljning 7,0% 3,2% Marknf, reklam, PR 7,0% 1,9% Org. utv, manageme 5,9% 3,2% Inköp 2,7% 0,6% Företagledning 2,6% 2,5% IT 2,2% 2,5% Distrib, logistik 2,0% 0,6% Taxeringsarbete 1,7% 0,6% Personal, HR 1,3% 1,9% Utbildning 1,2% 2,5% Utredning 1,2% 13,4% Forskn, utveckling 1,2% 17,2% Info, dokum, journ 0,8% 1,9% Produktionsledning 0,5% 1,3% Det finns även vissa skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller arbetsområden. Civilekonomer upp till 30 år jobbar i större utsträckning än de äldre med finans, fonder och mäklarverksamhet (11 procent), med marknadsföring och PR (9 procent) och med revision (11 procent). De som är över 41 år och äldre jobbar oftare med ekonomifunktion, budget och redovisning (43 procent), företagsledning (7 procent) och produktionsledning (4,2 procent). Kvinnor jobbar främst med ekonomi, budget och redovisning (30 procent), revision (10 procent) samt finans, fonder och mäklarverksamhet (9,2 procent). Ekonomifunktionsområdet är det vanligaste också för männen (24 procent) därefter är i fallande ordning de vanligaste arbetsområdena bland männen finans, fonder, mäklarverksamhet (13 procent), revision (9,5 procent) och försäljning (8 procent). Skillnaderna mellan män och kvinnor har minskat. Män och kvinnor jobbar i större omfattning inom samma arbetsområden jämfört med tidigare år. Se tabell 12. Kvinnor är dock underrepresenterade inom områdena företagsledning, IT och försäljning. Drygt 4 procent av männen och endast 1,3 procent av kvinnorna jobbar inom arbetsområdet företagsledning. Drygt 3 procent av männen och 1,4 procent av kvinnorna jobbar med IT. 5,5 procent av kvinnorna och 8 procent av männen 26 Civilekonomer tre år efter examen 2014

27 jobbar med försäljning. Tidigare år jobbade en större andel av männen inom produktionsledning, och forskning. Idag finns inga skillnader inom dessa områden. Se tabell 12 nedan. Tabell 12: De vanligaste arbetsområdena för civilekonomerna uppdelat i kön. Examensår Procent. Arbetsområde Kvinna Man Ekono, budg, redov 30,1% 23,9% Revision 10,0% 9,5% Annat arbetsomr 9,4% 8,5% Finans, fond, mäkl 9,2% 13,0% Marknf, reklam, PR 7,8% 3,9% Försäljning 5,5% 8,0% Org.utv, manageme 4,5% 6,1% Inköp 2,6% 1,6% Forskn, utveckling 2,6% 3,3% Utredning 2,5% 2,2% Personal, HR 2,4% 0,3% Distrib, logistik 1,8% 2,3% Taxeringsarbete 1,8% 1,6% IT 1,4% 3,1% Företagledning 1,3% 4,2% Utbildning 1,1% 1,3% Info, dokum, journ 0,9% 0,6% Produktionsledning 0,6% 0,6% 4.7 Civilekonomerna jobbar i stora företag 59 procent av respondenterna jobbar i företag med fler än anställda. Män och kvinnor jobbar idag i stort sett i samma utsträckning inom de stora företagen. Av civilekonomerna upp till 30 år jobbar drygt 39 procent i de allra största företagen och bland dem som är 41 år och äldre är andelen som jobbar i de största företagen 27 procent. Bland dem som är 41 år och äldre jobbar 35 procent inom de näst största företagen d v s med anställda procent har en chefsbefattning Totalt har 14,9 procent en chefsbefattning tre år efter examen. Av tabell 13 och figur 13, kan konstateras att andelen som blir chefer tre år efter examen har minskat de senaste åren. 16 procent en handläggartjänst, 12 procent en projektledartjänst, 12 procent en assistentjänst, 11 procent är analytiker och 10 procent är specialister. Civilekonomer tre år efter examen

28 Tabell 13: Andel chefer tre år efter examen. Examensår Befattning 2002 Andel i procent 2003 Andel i procent 2004 Andel i procent 2005 Andel i procent 2006 Andel i procent 2007 Andel i procent 2008 Andel i procent 2009 Andel i procent 2010 Andel i procent Företagsledare/ VD 6,6 6,6 2,3 2,6 2,8 2,9 2,3 2,8 2,3 Chef på högre nivå 2,4 2,4 6,9 5,3 5 5,9 5,5 5,2 4,9 Chef på mellannivå 5,8 5,8 4,8 4,9 4 4,5 5,5 4 2,7 Chef på lägre nivå 5,6 5,6 7,2 7,1 6,2 6,4 6,6 5,6 5 Totalt 20,4 20,4 21,2 19, ,7 19,9 17,6 14,9 I avsnitt 4.3 konstateras att skillnaderna mellan män och kvinnors position på arbetsmarknaden är olika tre år efter examen. En större andel av männen tillhör företagsledningen (män 3 procent och kvinnor 1 procent) en större andel av männen har också en chefstjänst på hög och mellannivå (män 7 procent och kvinnor 3 procent). 6 procent av männen och 3 procent av kvinnorna har en chefstjänst på lägre nivå. Oavsett chefsnivå, fördelar sig den andel av respondenterna som har en chefsbefattning så att 58 procent är män och 42 procent är kvinnor. Kvinnorna har ökat sin andel av chefsbefattningarna något jämfört med fjolårets undersökning då kvinnorna hade 39 procent av chefsbefattningarna. Utjämningen förklaras av att andelen civilekonomer i chefsbefattning har minskat och att andelen chefer bland männen minskat i större utsträckning än vad andelen kvinnor med chefsbefattning har gjort. Se könsfördelningen av olika befattningar i figur 12. Kvinnorna är överrepresenterade inom befattningarna lägre chef, assistent och handläggare. Männen är överrepresenterade inom befattningarna företagsledare, chef på högre nivå, analytiker och specialist. Figur 12: Könsfördelning per befattning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Företagsledare/VD Chef högre nivå Chef mellannivå Chef lägre nivå Handläggare Assistent Kvinna Projektledare Man Konsult Analytiker Specialist Lärare grundskola/gymnasium Lärare grundskola Annan funktion 28 Civilekonomer tre år efter examen 2014

29 Figur 13 åskådliggör hur stor andel av männen och kvinnorna genom åren som haft en chefsbefattning tre år efter examen. Andelen chefer har under alla år varit högre bland männen. År 2007 minskade andelen kvinnor med chefsbefattning medan andelen ökade bland männen. I årets undersökning har andelen manliga chefer minskat med 7,8 procentenheter och bland kvinnorna har andelen ökat med 0,9 procentenheter, jämfört med föregående år. Figur 13: Andel i procent, chefer och företagsledare. Män och kvinnor. Examensår ,4 23,9 25,4 23,8 22,9 24,5 25,2 24, ,1 16, , ,5 12,4 16,4 13, Kvinna Man 4.9 Genomsnittslönen är kronor Vilken lön en civilekonom har beror på en mängd olika faktorer som utbildningsnivå, ålder, arbetslivserfarenhet, konjunktur, bransch, befattningsnivå, storlek på företaget, om arbetet ligger i en större eller mindre arbetsmarknadsregion och även på hur väl man lyckats i löneförhandlingen. Då undersökningen avser ekonomer med en akademisk examen från år 2010 är både utbildningsnivån och till viss del även åldern och arbetsliverfarenheten liknande och jämförbar bland respondenterna. Ekonomutbildningen är samtidigt bred och med många valmöjligheter som i sin tur och i olika grad kan påverka lönen. I det här avsnittet ger vi en övergripande bild över civilekonomers löner tre år efter examen samt presenterar och belyser även civilekonomers löner utifrån ett antal förklarande faktorer. I tabell 14 kan man utläsa att drygt 45 procent av dem som utexaminerades 2010 hade under år 2013 en total månadslön, inklusive bonus, tantiem och andra förmåner, som låg mellan och kronor. Jämfört med tidigare år konstaterar vi att färre har en inkomst på över kronor per månad. Tabell 14: Total månadsinkomst för civilekonomerna. Personer med examensår Procent Total månadsinkomst Andel i procent Andel i procent Andel i procent Andel i procent Andel i procent Andel i procent Andel i procent Andel i procent kr 8,3 5,7 3,6 3,1 3 2,8 3,8 3, kr 54,8 52,4 49, ,9 45,2 45,1 45, kr 23,3 26,9 29,5 31,4 32,4 30,4 32,9 35,5 > kr 13, ,5 18,7 21,6 18,2 15,7 Civilekonomer tre år efter examen

30 Utlandsjobb och jobb i Stockholm ger högst lön Lönen påverkas av var man jobbar, om det är i en stor arbetsmarknadsregion, utomlands eller i Sverige samt på en större eller på en mindre ort. Man bör vara extra försiktig då man jämför löner för civilekonomer som jobbar i Sverige med civilekonomer som jobbar utomlands. Det finns bl a olika skäl till att man söker sig utomlands för att jobba. En del av dem som jobbar utomlands har placerats där av sitt företag, och det är ofta personer på relativt hög befattning, exempelvis regionchef eller liknande, med höga löner. En svaghet i den här undersökningen är att vi räknar med ett större bortfall hos gruppen civilekonomer som jobbar utomlands då de är svåra att nå. Resultaten pekar på att civilekonomer som jobbar utomlands har högre lön än de som jobbar och bor i Sverige. I tabell 15 kan man utläsa att bland dem som jobbar utomlands (5,7 procent) har 32 procent en lön på mer än kronor i månaden. Ytterligare 6 procent har mellan kronor. Lönerna för civilekonomer skiljer sig även åt beroende på var i Sverige man jobbar. Se tabell 15. Högst avlönade är i fallande ordning de som jobbar i Stockholms län, Skåne, Uppsala, Östergötland och Västra Götaland. Utlandsstudier ger högre lön Av dem som studerat utomlands på universitetsnivå har 22 procent över kronor i månaden och av dem som inte studerat utomlands har idag 11 procent över kronor. En större andel av dem som studerat utomlands jobbar också utomlands. Civilekonomer som jobbar utomlands tillhör också den grupp som har högst lön tre år efter examen. Tabell 15: Månadslön i kronor per region. Andel i procent. Examensår Ort <25000kr kr kr kr >45000kr Arbetsplatsen ligger inte i Sverige 26% 15% 21% 6% 32% Stockholms län 6% 24% 44% 11% 15% Uppsala, Västmanland, Södermanland, Örebro 13% 48% 32% 1% 7% Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland 14% 52% 27% 4% 3% Skåne, Blekinge 19% 36% 34% 5% 6% Västra Götaland, Halland, Värmland 22% 34% 37% 3% 4% Gävleborg, Dalarna 41% 38% 18% 0% 4% Västernorrland, Jämtland 36% 39% 21% 0% 4% Västerbotten, Norrbotten 29% 38% 29% 2% 2% Män har högre lön än kvinnor Figur 14 visar att kvinnor fortsatt har lägre lön än män. 56 procent av kvinnorna jämfört med 38 procent av männen har mellan kronor i månaden 3 år efter examen. 9 procent av kvinnorna jämfört med 24 procent av männen har mer än kr i månaden. 30 Civilekonomer tre år efter examen 2014

En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen 2015. Vägen till det första jobbet

En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen 2015. Vägen till det första jobbet En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen 2015 Vägen till det första jobbet 1. Förord Rapporten En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen ger svar på frågor om vilken väg som ekonomer utexaminerade

Läs mer

Civilekonomer tre år efter examen

Civilekonomer tre år efter examen Civilekonomer tre år efter examen Rapport år 2013 Vilken väg har de tagit? 1. Civilekonomer i arbetslivet 2013 Rapport om civilekonomer som utexaminerades år 2009 Förord Rapporten Civilekonomer tre år

Läs mer

Civilekonomer tre år efter examen

Civilekonomer tre år efter examen Civilekonomer tre år efter examen Rapport år 2013 Vilken väg har de tagit? 1. Civilekonomer i arbetslivet 2013 Rapport om civilekonomer som utexaminerades år 2009 Förord Rapporten Civilekonomer tre år

Läs mer

ekonomer tre år efter examen 2017

ekonomer tre år efter examen 2017 Första stegen i karriären ekonomer tre år efter examen 2017 Närmare 1 900 ekonomer som tog examen 2013 har besvarat frågor om studietiden, vägen till första jobbet och sin situation på arbetsmarknaden

Läs mer

Var femte akademiker utan jobb. ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Var femte akademiker utan jobb. ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Var femte akademiker utan jobb ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om undersökningen Målgrupp: Juseks undersökning genomförs

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

occasional paper 2003/3

occasional paper 2003/3 occasional paper 2003/3 Ingemund Hägg UPPSALAEKONOMER I ARBETSLIVET 2002 studenter utexaminerade 1999 FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET Department of Business Studies Uppsala University

Läs mer

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen?

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? En studie över arbetsmarknaden för nationalekonomer Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för nationalekonomi

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET - UTFÖRD SOMMAREN/HÖSTEN 2007 AV REKRYTERINGSASSISTENT NICOLINA ZILLIACUS Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan. Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Valinformation FEK eller NEK? Civilekonomprogrammet 8 November Henrik Nehler, Göran Hägg & Pernilla Mideskog

Valinformation FEK eller NEK? Civilekonomprogrammet 8 November Henrik Nehler, Göran Hägg & Pernilla Mideskog Valinformation FEK eller NEK? Civilekonomprogrammet 8 November 2016 Henrik Nehler, Göran Hägg & Pernilla Mideskog Agenda Interaktiv tillställning ställ frågor! Programinformation Information om utlandsstudier

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Matchning och attraktionskraft i Örebro län Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Vad hände sedan? En uppföljning av 2009 års examensstudenter

Vad hände sedan? En uppföljning av 2009 års examensstudenter Vad hände sedan? En uppföljning av 2009 års examensstudenter text På Handelshögskolan utbildas morgondagens ekonomer och jurister Layout och grafisk form: Johanna Flemström Text och produktion: Hannah

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv

Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv 2018-03-14 Christer Bergqvist Myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskola - Högskola Kompetensförsörjning Möjligheter för individer - LLL Tydligare utbildningskarta

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord våren 2010 Juridiska institutionen 2 3 Inledning Under 2000 och 2005 genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Enkät 2005 Juris kandidatexamen i Umeå och sedan?

Enkät 2005 Juris kandidatexamen i Umeå och sedan? Enkät 2005 Juris kandidatexamen i Umeå och sedan? En enkätundersökning genomförd av juridiska institutionen vid Umeå universitet 1 Inledning Under 1999 genomförde Högskoleverket (HSV) en utvärdering av

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?

Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Workshop 3 2017-11-09 Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför studera civilingenjörsutbildning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal Kvartal Arbetsmarknadsrapport Kvartal,5 Ersättningstagare mars mars Arbetslösheten fortsätter att i långsam takt sjunka för Juseks medlemmar. I mars var,5 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trendbrottet

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Löneskillnader. mellan kvinnor och män 18,1% En kvinnlig ekonom tjänar i snitt. mindre än en manlig ekonom

Löneskillnader. mellan kvinnor och män 18,1% En kvinnlig ekonom tjänar i snitt. mindre än en manlig ekonom Löneskillnader En kvinnlig ekonom tjänar i snitt 18,1% mindre än en manlig ekonom mellan kvinnor och män Om nyckeltalen Statistiken baseras på svar från närmare 11 000 yrkesverksamma ekonomer. Resultaten

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 UF 20 SM 1101 Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad 2011-04-28 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 I korta drag Korrigering 2011-04-28 Korrigeringen

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson EU och Högskolan i Halmstad Thorsteinn Rögnvaldsson 2018-10-03 EU-finansiering Hur ser EU-finansieringen ut nationellt? Hur placerar sig Högskolan i Halmstad i detta? Styrkor/svagheter/möjligheter? Deltagande

Läs mer

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildningar som ger arbete Företagsekonomiska institutionen är en av de största institutionerna vid Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Lönestatistik. Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017

Lönestatistik. Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017 Lönestatistik Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017 December 2017 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Målgrupp... 3 3 Svarsfrekvens... 4 4 Val av metod... 4 5 Lönernas fördelning i hela

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 FAKTAUNDERLAG Uppsala län Stockholm, 12 september 2018 Olle Ahlberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 Till arbete Av samtliga inskrivna arbetslösa i länet påbörjade 1064 personer (551

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Rekryteringsenkäten 2018 Gävleborgs län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Rekryteringsenkäten 2018 Gävleborgs län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Målgrupp Antal intervjuer Intervjuperiod Svarsfrekvens

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018

Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 Nr 14/2018 Stockholm 2018-11-29 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 Bakgrund Att sommarjobba som underläkare

Läs mer

Rekryteringsenkäten 2018 Skåne län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Rekryteringsenkäten 2018 Skåne län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Målgrupp Antal intervjuer Intervjuperiod Svarsfrekvens

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Rekryteringsenkäten 2018 Västerbottens län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Rekryteringsenkäten 2018 Västerbottens län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Målgrupp Antal intervjuer Intervjuperiod Svarsfrekvens

Läs mer

Rekryteringsenkäten 2018 Västra Götalands län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Rekryteringsenkäten 2018 Västra Götalands län. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2018 Målgrupp Antal intervjuer Intervjuperiod Svarsfrekvens

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)

Läs mer

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET ANALYS OCH UTVÄRDERING ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR KOST-

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Sida 1a Total ------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Alla Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

Läs mer