Pinocchio går i kyrkan: Avatarers religiösa liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pinocchio går i kyrkan: Avatarers religiösa liv"

Transkript

1 Institutionen för idé- och samhällsstudier Universitetslektor Stefan Gelfgren Telefon: , E-post: Professor Jørgen Straarup Telefon: E-post: Forskningsprogram Sid 1 (10) Pinocchio går i kyrkan: Avatarers religiösa liv Introduktion Pinocchio är en marionettdocka skuren av snickaren Gepetto. De båda förekommer i en tecknad serie, sedermera en bok av den italienska författaren Carlo Collodi (1919/1880). Dockan visar sig redan som en träbit av pinjeträ (därav dockens namn) ha ett eget liv och befriar sig från tvånget att vara förd av dockförarens trådar. Historien, som räknas som en av den klassiska barnlitteraturens viktiga verk, har filmatiserats av Disney 1940, och från den filmen härstammar den julaftonaktuelle Benjamin Syrsa, som är Pinocchios externa samvete. Därutöver har motivet använts i många sammanhang, senast 2002, då Roberto Benigni färdigställde en film, och 2007, då en opera av Jonathan Dove hade premiär i Leeds. Collodis berättelse lägger inte så stor vikt vid det faktum att dockan befriar sig från dockföraren och lever ett eget liv, utan betonar i stället egenheten att Pinocchios näsa växer när han ljuger. Från att ha haft en specifik innebörd, nämligen uppenbarelse av guden Vishnus urbild, har termen avatara ( nedstigande, Schalk 1996: 366f, Smart 1989: 85) i Internet-tidsåldern kommit att få ett förenklat namn, avatar, och en sekulariserad och demokratiserad betydelse, nämligen som en figur (ofta i mänsklig form) som visuellt representerar en icke-synlig agent på dataskärmen, the representation of your chosen embodied appearance to other people in a virtual world (Philip Rosedale, skapare av Second Life [SL]). 1 Bakom en avatar finns på liknande sätt som bakom en marionett en agent, en dockförare, som ser till att avataren eller marionetten ger uttryck för det som den ska uttrycka. Inledningsvis ställer vi oss med Pinocchio-liknelsen frågan om moderna avatarer likt Pinocchio kan slita sig loss ur sin dockförares trådar och kontroll och leva ett eget liv. Däremot hör Pinocchios långa näsa inte hemma i den problemställning vi här tecknar. Syfte och mål I Internetåldern har i västvärlden allt större andelar av den individuellt tillgängliga tiden blivit fri tid. Mängden timmar som genomsnittligt måste läggas på ett arbete som kräver total mental och fysisk närvaro minskar. Mindre timmar behövs för framställning av nyttigheter, fler timmar frigörs för annan aktivitet och för sysselsättning med det egna självet. Den fria tiden är inte jämnt fördelad utan följer ekonomiska, sociala och kulturella linjer av bekant slag. Något liknande kan sägas om de delar av den globaliserade världen som inte hör till västvärlden. Vidare har arbetets innehåll förändrats. Nybom (1997) har visat att den andel av arbetskraften som sysslar med mat- och varuproduktion minskar, medan den del av arbetskraften som sysslar med hälsa och kultur ökar. Det behövs allt färre händer för att mätta hungriga munnar, men allt fler händer för att hålla kropparna i trim och för att roa själarna. Castells (1998: ) bekräftar delvis Nyboms bild. Sysselsättningen inom jordbruk och industri minskar; den koncentration kring hälsa och kultur som Nybom beskriver är mindre tydlig på grund av att Castells globala perspektiv tvingar fram kategoriseringar som inte tydliggör sysselsättning inom just hälsa och kultur. Virtuella världar, där den fysiska världens personer företräds av avatarer, ger möjlighet till alternativa sätt att vara. Enligt Association of Virtual Worlds finns drygt 300 olika världar för bland annat spel, social samvaro, utbildning och kommunikation (The Blue Book: A Consumer Guide to Virtual Worlds 2008). I virtuella världar kan alternativa världar byggas upp ibland definierade av tillverkaren, i andra fall helt och hållet av användarna. Här skapas artefakter, rum, sociala och institutionella strukturer och sammanhang på ett sätt som i stor utsträckning liknar den fysiska världens konst, 1 I den avslutande delen av Jan Kjærstads romansvit Forføreren (1993), Erobreren (1996), och Oppdagaren (1999: 327), spelar skillnaden mellan den ursprungliga och moderna betydelsen av avatar en central roll i berättelsen.

2 Sid 2 (10) byggnader, samhällen och religioner, men nu är det endast fantasin och till viss del tekniken som sätter gränserna. Resultaten av skaparkraft i virtuella världar ersätter inte konst och strukturer i den fysiska världen, men bör såsom utlopp av mänsklig kreativitet rimligen analyseras på ett sätt som är parallellt med analysen av motsvarande fenomen i den fysiska världen. I den fysiska världen finns strukturer som förmedlar upplevelser av möten med det heliga. Det heliga bestämmer vi inledningsvis med Fenn (2003:4f) som the institution by which individuals and groups, communities and societies attempt to transcend the passage of time. I virtuella världar återfinner man sammanhang som syftar till att överskrida tid och rum för att skänka deltagaren en upplevelse av helighet. Man finner också religion, som med Fenn (2003:6) definieras som a way of tying together multiple experiences and memories of the sacred into a single system of belief and practice. I virtuella världar finns det avatarer som söker helighetsupplevelser, och det finns konstruktörer som med olika slag av entreprenöraktivitet försöker skapa miljöer där avatarers (människors) upplevelser av det heliga kan hållas samman i ett menings- eller gemenskapssystem. Projektets syfte berör båda dessa grupper, de meningssökande avatarerna (och deras förare) och de systembyggande entreprenörerna (och deras avatarer). I båda grupperna är det projektets mål att kartlägga och analysera motivation och upplevelse hos avatarerna respektive förarna. Det innebär att en viktig del av undersökningen blir att gå bakom avatarerna till deras förare. De helighetssökande virtuella invånarna som återvänder till programaktiviteter i virtuella miljöer kan antas ha viktiga skäl att göra det. Projektets grundläggande hypotes är att de söker och uppnår helighetsupplevelser genom sitt deltagande. De strukturbyggande entreprenörerna kan på liknande grunder antas ha viktiga skäl att investera sin tid, sitt engagemang och sina pengar i byggande av virtuella miljöer. Delar av denna motivation kan sammanfalla med de helighetssökande invånarna, det vill säga att uppnå helighetsupplevelser; en katedralbyggare kan delta i de gudstjänster som äger rum i katedralen, eller en upplevelse av att man utför en gudi behaglig gärning. Det är emellertid sannolikt att det därutöver finns en motivation som handlar om att få feedback på entreprenörmässigt arbete, att söka bekräftelse på den egna insatsens värde genom att uppleva att andra använder miljön och återkommer till den. Grundläggande för projektet är en osäkerhet kring relationen mellan en förare och hennes avatar. Den som möter en avatar, vet inte i vilken omfattning avataren speglar sin förare, det vill säga ger uttryck för sin förares identitet. I vissa avseenden är det rimligt att föreställa sig att avataren är en spegling av föraren; när det gäller erfarenhet eller upplevelse ger det inte mening att tala om att avataren representerar något som skiljer sig från föraren. En avatar som deltar i en gudstjänst och där upplever något är en direktlänk till förarens upplevelse. När det gäller utseende gäller det omvända förhållandet; här är det tveksamt om det finns någon överensstämmelse mellan avataren och föraren alls. I figur 1 har gjorts ett försök att illustrera blandningen mellan spegling och eget liv hos avataren. avataren speglar sin förare avatarens upplevelse Figur 1 avatarens emotion avatarens kognition avatarens beteende avataren har sitt eget liv Blandningen av förarspegling och eget liv hos avatarer Andelen eget liv i avatarens upplevelse förväntas vara litet. I andra extremen finner man avatarens beteende, som kan uppvisa en hög grad av självständighet i jämförelse med föraren. Mellan dessa ytterligheter har placerats emotion (med övervikt för förarspegling) och kognition (med övervikt för avatarens självständighet i relation till föraren). Osäkerhet och skillnader i osäkerhetsnivåer är programmatiskt för forskningsprojektet. Vi kan aldrig med säkerhet veta vilken grad av överensstämmelse som råder mellan den observerbara avataren och den bakomliggande föraren. En sådan osäkerhet är inte okänd inom beteendevetenskaplig forskning. Överallt där mänskligt beteende studeras måste forskaren utgå ifrån att fasaden (~avataren) kan skilja sig från det sanna innehållet. Det är dock inte ofta en studie så akut som här tvingas inkorporera denna möjlighet i sin metodplanering. Målet med delundersökning (A) av de helighetssökande avatarerna och deras förare är att beskriva, förstå och analysera skillnader och likheter mellan helighetsupplevelse i den fysiska världen och helighetsupplevelse i den virtuella världen.

3 Sid 3 (10) Målet med delundersökning (B) av de strukturbyggande entreprenörerna är att beskriva, förstå och analysera entreprenörernas inspiration och motivation att bygga miljöer och deras metoder för utvärdering och förbättring av de byggda strukturerna, vare sig dessa strukturer är platser (hus) eller gemenskaper (församlingar). Sammantaget är målet med undersökningarna tvåfaldigt; för det första att pröva om de teoretiska utvecklingslinjer som representeras av sekulariseringsteori och teorin om den subjektiva vändningen kan styrkas av nya empiriska studier i virtuell religion, för det andra att ange preliminära koordinater för den pejlingsapparat med hjälp av vilken morgondagens förmodade kreativitet och andlighet kan prognostiseras, med andra ord var Pinocchio av i morgon kommer att gå i kyrkan och bygga församling. Huruvida de i dag kända virtuella världarna består om ett decennium är ovisst, men sannolikt kommer det att finnas mötesplatser av samma typ, världar i vilka representationer för fysiskt existerande människor umgås och i varandras sällskap finner vägar till kreativitet, andlighet och helighetsupplevelser, upplevelser som transcenderar tidens obönhörliga flykt. Områdesöversikt Projektet befinner sig forskningsmässigt i skärningspunkten mellan studier av digital kultur och religionssociologi. Att teknik påverkat religiös tro och praxis är uppenbart. Kopplingen mellan boktryckarkonst och reformation (Eisenstein 2005), mellan TV-medie och televangelism (Hadden & Swann 1981, Hadden & Shupe 1988), Internets påverkan på religion och andlighet är några exempel. Relationen mellan Internet och religion har beforskats i stor utsträckning (Hoover 2009), så att en rad grundläggande distinktioner har fastlagts. Det här beskrivna projektet vill analysera vittnesbörd om empirisk helighetsupplevelse på Internet, till skillnad mot O Leary (2004) som svepande karakteriserer hela Internet som ett heligt rum. I och med att han därmed definierar heligheten annorlunda än projektet här blir hans karakteristik och argumenteringen runt den ett slags programskrift för en forskningsideologi mer än ett empiriskt baserat forskningsresultat. En viktig distinktion har utvecklats av Helland (2005) som skiljer mellan religion online [RO] och online religion [OR]. RO avser hur företrädare för verkliga (fysiska) kyrkliga institutioner har en närvaro på webben, medan OR refererar till religiösa praktiker på nätet. Studier som behandlar RO fokuserar huvudsakligen på användarna och på hur bruket av mediet relaterar till brukarnas personliga religiositet (Religion Online: Finding Faith on the Internet 2004), medan studiet av OR tenderar att fokusera på hur religiösa organisationer försöker vidmakthålla sin ställning med ny teknik (Brasher 2004), och hur de elektroniska medierna ändrar kommunikations- och maktstrukturer inom organiserad religion. Antologierna Religion and Cyberspace (2005) och Religion on the Internet (2000) berör båda sidorna och lägger därtill den aspekt som speciellt den uppsalabaserade forskningen kring religion och Internet sysslat med, nämligen Internets roll i identitetskonstruktion hos ungdomar (Lövheim 2004, Lövheim & Linderman 2005, Sjöborg 2006). En utvidgning av analysen att omfatta virtuella, tredimensionellt representerade världar är emellertid klent representerad. Forskningen i skärningspunkten mellan vad som händer inom det som kallas web 2.0 (Jenkins 2006, O Reilly 2006, Rheingold 2002) och religion är inte heller utforskat fastän olika religiösa grupperingar varit snabba att anamma verktyg som YouTube, bloggar, Facebook, Wikis, Flickr med flera, för att sprida sitt budskap och bygga en intern gemenskap. Dessa web 2.0-applikationer baseras på att användarna själva skapar innehåll, bygger nätverk och kollektivt skapar ett meningsbärande sammanhang, vilket rimligtvis kommer att få konsekvenser för religioners ofta hierarkiska och traditionsbundna institutioner. Ett antal arbeten fungerar som ett mellanting mellan bruksanvisning för nyfikna och analys av virtuella världar (Second Life: The Official Guide 2008). Terdiman (2007) ger anvisningar till den som vill skapa sig ett levebröd i den fysiska världen genom avataraktivitet i den virtuella. En företeelse som fått sådan genomslagskraft har inte undgått att dra till sig forskarvärldens uppmärksamhet (Castranova 2005, 2007). Boellstorff (2008) är en antropologisk studie, framkommen efter sedvanligt fältarbete. Där ges en analys av vardagsliv i SL, med vänskaper, kärlek och affärer, men utan analys av religiositet och religiös entreprenörverksamhet. Frånvaron av den religiösa aspekten av livet i virtuella världar är också tydlig hos exempelvis Meadows (2008) och Turkle (2005) som utifrån skilda utgångspunkter båda studerar relationen mellan individer och användning av virtuella världar. Campbell (2005) undersöker hur befintliga kristna grupper lär sig utnyttja de möjligheter till kommunikation och upplevelse som de virtuella, tredimensionella världarna ger och berör sålunda detta projekts ämne. Hennes analys har sin tyngdpunkt i RO; religiositeten i de virtuella världarna har en solid organisatorisk bas i den fysiska världen, från vilken utflykter görs i de virtuella världarna, i huvudsak i

4 Sid 4 (10) evangeliserande syfte. I Religion, Media, and the Marketplace (2007) analyserar redaktören Schofield Clark et. al. förvisso delar av religionens inträde på mediaarenan, men huvudvikten ligger på vad som händer på marknaden, inte vilka kopplingar som sker mellan Internet och religion. Detsamma gäller för antologin Understanding Evangelical Media (2008). Kring ett av de teman som forskningsprojektet här riktar in sig mot finns det en antologi med en rad preliminära analyser, den göteborgsbaserade The Social Life of Avatars (2002). Här finner man studier av den problematiska relationen mellan det fysiska livets centrala egenskaper och motsvarigheterna i virtuella världar: sociala konventioner, normer, inflytande, status, kroppslighet, död. Denna antologi utgör ett viktigt underlag för det studium av helighetsupplevelse och helighetskonstruktion som härvarande projekt eftersträvar. Larsson (2002), också han göteborgsbaserad, erbjuder en rundvandring på olika religiösa hemsidor och berör indirekt religiositet i virtuella världar. Hans studie ger emellertid inget avstamp för en teoretisk analys av fenomenet religiositet i virtuella världar. Projektbeskrivning Teori Företeelsen virtuella rum med helighetsanspråk aktualiserar två teoretiska diskussioner på det religionssociologiska fältet. Den ena handlar på ett grundläggande sätt om förståelsen av vad som utgör religion, vad helighet ska förstås som, och vilka människors religiösa och entreprenörsmässiga bevekelsegrunder är. Den andra diskussionen handlar om på vilka sätt religiositet utvecklats i det senmoderna samhället. (1) I den blandning av religionspsykologi och religionssociologi som i det nordamerikanska sammanhanget kallas the scientific study of religion finner man en pågående diskussion om centrala begrepp som religion och helighet, byggande på verk som utgör klassiska texter i dessa huvudområden, James (1902/1985), Durkheim (1912/1965), Otto (1917/1963), Weber (1922/1976). I den europeiska traditionen beskrivs det heliga som något farligt. Det heliga måste undantas från vardagligt umgänge; endast personer med speciella kvalifikationer kan nalkas det; vanliga människor skulle förgås i dess närhet. Det klingar med i den definition av religion som Durkheim (1912: 65) formulerar: Une religion est un système solidaire de croyances et de pratique relatives à des choses sacrées, c etsà-dire séparées, interdites, croyances et pratiques qui unissent en une meme communauté morale, appelée Église, tous ceux qui y adhèrent. Världen är uppdelad i två sfärer, en helig och en profan. De hör till olika grundläggande kategorier, varför de har och bör ha begränsat med beröringsytor. Den forskningstradition som bygger på denna kontinentala filosofiskt-sociologiska tradition kännetecknas av diskussioner kring möjligheten att ange substantiella eller funktionella egenskaper hos en religion som i grunden är essentialistiskt koncipierad. Hos Durkheim kommer det till uttryck genom hans hävdande att religion är en kategori sui generis. Från James utgår en annan forskningstradition, nämligen en förståelse av det heliga baserad på upplevelse. Det människor upplever som heligt utgör grunden för James och den fenomenologiska tradition som vunnit insteg i såväl Nordamerika som Europa med Schütz (1999) och Berger & Luckmann (1966). I denna forskningstradition föreslår Demerath (2000: 1 3) en ny sociology of the sacred, en analys av hur människor upplevt sitt möte med något heligt, eller med James boktitel: variationerna i människors religiösa erfarenheter. I den traditionen sägs inget om det heligas väsen eller innersta kärna, eller ens dess möte med vardagslivet. Definitionen av det heliga har förlagts till individerna själva. De berättar hur de mött det heliga, och deras berättelser ska inte kontrolleras mot en i förväg definierad mall för vad helighet går ut på. Demerath föreslår att religion och helighet definieras på var sitt sätt, religionen substantiellt och heligheten funktionellt, vilket föranleder Toplean (2009: 34f) att ifrågasätta om helighet låter sig definieras enbart funktionellt. Religionssociologin under 1900-talets senare hälft präglas av två stora diskussioner, (a) om sekularisering och (b) om religiositet som inte passar ihop med kyrkoorganisationernas föreställningar om vad som är sann lära, det vill säga sådant som ur kyrkornas synvinkel framstår som bevis på sekularisering. Diskussionen om icke-konform religiositet har kommit att präglas av en lång rad försök att begreppsligt och terminologiskt bestämma människors religiösa tankar och beteende som inte har någon direkt motsvarighet i de religiösa organisationernas lärosystem. Demerath listar invisible religion, folk religion, implicit religion, quasi-religion och para-religion, och till hans lista kan man lägga populärreligion (Maître 1972, Schneider & Dornbusch 1973), Leutereligion (Zulehner 1982),

5 Sid 5 (10) Vorhofreligion (Mensching 1959: 65) eller för specifikt svenska förhållanden folkkyrkoreligion (Straarup 1985: 33 36, ) och förrättningskristendom (Gustafsson 1969: 55 71, 1972). Det faktum att den som annorlunda definierade religiositeten tilltagit i styrka har setts som ett av de viktigaste kännetecknen på att en sekulariseringsprocess äger rum. På så sätt kan man sägas att avatarernas religiositet representerar ett långt gånget sekulariseringsstadium. Icke desto mindre ger pilotstudier i SL vid handen att avatarernas religiositet är intensiv runt de ställen (platser eller verksamheter) där kopplingen till kyrkoorganisationernas traditionella symboler är stark: uppförda katedraler, traditionella religiösa symboler, traditionella mötesformer som t ex bönemötet. Den längst drivna sekulariseringsyttringen kröker sig tillbaka till det symbolsystem den lämnat. (2) Den subjektiva vändningen från life-as till subjective-life. Heelas & Woodhead (2005) och Religion in Modern Times (2000) argumenterar med utgångspunkt från ett huvudsakligen brittiskt material för att religiositeten (och därmed människors upplevelse av det heliga) i det senmoderna västerländska samhället ändrats radikalt. Om en tidigare epok kan man säga att Gud tenderade att vara en i förhållande till individen extern och kontrollerande instans, medan det nutida västerländska samhället kännetecknas av att den yttersta auktoriteten flyttats in i individen själv. I detta avseende liknar Heelas & Woodhead den position som också Taylor (2007) företräder, nämligen att subjektiviseringen av västerländsk livsåskådning lett till att religion is giving way to spirituality (undertiteln på Heelas & Woodhead 2005), se Repstad (2009: 73). I en stort upplagd studie, Guds närmaste stad (2008), har ett antal uppsalabaserade forskare inspirerats av Heelas & Woodheads studie i Kendal, en mindre stad i Norra England, från vilken material till deras argumentation hämtats, och försökt styrka om en liknande tendens kunde spåras i Enköping. Som Wilander (2008: ) visar är det dock inte lätt att hitta motsvarigheter till Kendal i Enköping, vilket i sin tur är ett avstamp för projektet här. Heelas & Woodhead argumenterar att subjective-life forms of the sacred ökar i omfattning, medan life-as forms of the scared minskar (2005: 6). I en första vända kan detta motsvara bilden av den ensamma avataren som håller till i den virtuella världen och söker stimulans för en individuell upplevelse av helighet. Den faktiska situationen i virtuella världar rymmer dock ytterligare aspekter: det bildas gemenskaper i de virtuella världarna. Församlingar uppkommer, bönecirklar möts regelmässigt. Den isolerade avataren eller föraren kanske hämtar verifikation på sin upplevelse i sin egen subjektivitet, men på vägen dit uppsöker hon andra, en gemenskap. Om man tentativt kan karakterisera de virtuella världarna som ett framtidslaboratorium, vilket t ex inte Second Life: The Official Guide (2008) hesiterar inför, kan man här identifiera en väg eller kraft tillbaka för isolerade subjekt, in i gemenskapen. Pinocchios kyrkogång, avatarernas religiösa liv, ger möjlighet att beskriva en tänkbar framtid för individuell religiositet. Någon strikt prövning av Heelas & Woodheads påstående kan det inte bli frågan om, men eftersom deras centrala hypotes är en utvecklingshypotes (från life-as forms of the sacred till subjective-life forms of the sacred ) kan en analys av virtuella världar bli ett korrektiv, i och med att den anger en sannolik utveckling, dels för avatarer och deras förare, dels för entreprenörer som snabbt fångar upp vad den virtuella befolkningen efterfrågar. Metod Philip Rosedale (SL) citeras för att ha sagt att han inte har skapat ett dataprogram, utan en kontinent. Livet på denna kontinent har vissa egenheter (bland annat den specifika representationsformen avatarer), men till stora delar påminner livet där om motsvarigheten i den fysiska (väst)världen. Därmed är det tillrådligt att använda sig av den metodarsenal som livet i den fysiska världen studeras med. Två metoder från en gemensam samhällsvetenskaplig metoduppsättning kommer i främsta hand: observation och intervju. Projektledaren har stor erfarenhet av dessa båda metoder. Insamling av data För delundersökning (A) om de helighetssökande avatarerna (och deras förare) kan forskningsprocessen beskrivas som en tratt där varje steg innebär en insnävning i relation till föregående steg. (1) Observationsstudier av typen deltagande observation syftar till att rita in ett antal platser i virtuella världar på vilka det finns (a) helighetssymbolik i form av artefakter av typ byggnader, rum eller installationer och (b) återkommande verksamhet med syftet att stödja en upplevelse av det heliga i vilken virtuella invånare kan delta (gudstjänster, bönemöten, andra sammankomster), och till att beskriva deras utformning och den verksamhet som äger rum. (2) Ett urval av 5 10 platser genomförs. Kriterierna för urvalet är att det ska finnas en tydlig virtuell representation, och att verksamhet ska ha viss konstans och regelbundenhet. Vidare är det ett önskemål att verksamhetsinnehållet uppvisar en

6 Sid 6 (10) spridning vad gäller religiösa traditioner. Det finns anledning att anta att kristna platser är överrepresenterade i de virtuella världarna med tanke på dessa världars västerländska karaktär, men där finns även exempelvis muslimska, buddhistiska, satanistiska och hedniska miljöer. Försök kommer att göras att genom aktivt urval låta även icke-kristna platser vara företrädda. (3) Deltagande observationsstudier under två månaders tid med syfte att få en bild av verksamhetens karaktär och deltagarnas engagemang. Utöver ett kvalitativt material om innehållet i verksamheten kommer observationsstudierna att leda till etablering av en lista över ett antal avatarer som har anknytning till varje plats. (4) Avatarerna uppmanas nu att ställa sig till förfogande för en kortare intervju, vilken genomförs i den virtuella världen. Intervjuns huvudsakliga inriktning kommer att bli religiösa vanor, upplevelse av helighet i olika sammanhang och den enskilda avatarens andliga biografi. (5) Föraren av avataren uppmanas att ställa sig till förfogande för en intervju i den fysiska världen (under fyra ögon eller per telefon). Intervjuer om förarens religiösa vanor, religiösa biografi, helighetsupplevelse och relation till avatarens motsvarigheter genomförs. För delundersökning (B) om entreprenörerna (och deras avatarer) innehåller metodtratten färre steg. (1) Första steget är gemensamt med föregående delundersökning. (2) Ett antal platser (15 30) kommer att väljas ut och observationsstudier kommer att göras på platserna för att avgöra deras popularitet bland avatarerna. (3) Kontakt kommer att tas med konstruktörerna eller verksamhetsansvariga på platserna. Genom deras avatarer kommer kontakt med de fysiska personerna bakom avatarerna att upprättas, och intervjuer med de fysiska personerna kommer att genomföras (under fyra ögon eller per telefon). Centrum i intervjuerna är entreprenörernas resonemang bakom den faktiska utformningen av byggnader och verksamhet och deras metod för utvärdering av miljöerna. De religiösa entreprenörerna är ofta aktiva i den digitala världen, så utöver deltagandeobservationer och intervjuer kan kompletterande material hämtas från tillhörande grupputskick, bloggar, Facebookgrupper och dylikt. Under undersökningens gång kommer forskarna att ha täta kontakter för att låta observationerna flöda mellan de båda delundersökningarna. Samordning av genomförandet av de fysiska intervjuerna kommer att eftersträvas. Bearbetning av data Samordnade observationsprotokoll från båda delundersökningar kommer att upprättas. Kvantitativa komponenter i observationsprotokollen kommer att bearbetas med lämpliga metoder inom statistikpaketet SPSS. Kvalitativa komponenter i observationsprotokollen, liksom intervjudata, kommer att systematiseras och bearbetas medelst bearbetnings- och analyspaketet NVIVO. För båda dessa slag av bearbetning finns det stark kompetens hos sökande. Intervjuerna kommer i huvudsak att innehålla kvalitativa data och den bild som blir resultatet av analyserna kommer att ha tonvikt på kvalitativa data. Aspirationer på representativitet i data och resultatanalys finns inte. Tidplan År Termin Delundersökning (A) "helighetssökande avatarer" Delundersökning (B) "entreprenörer" Observationsstudier av platser Observationsstudier av platser vår Urval av platser Urval av platser 2010 Kompetensförstärkning observation & intervju Observationsstudier i urvalet Observationsstudier i urvalet höst Genomförande av intervjuer med avatarer Förberedelse av intervjuer Intervjuer med fysiska personer Intervjuer med fysiska personer vår Författande av artikel Författande av artikel 2011 Analys Analys, Kompletterande höst Kompletterande observationer & intervjuer observationer & intervjuer Avslutande analys Avslutande analys vår Författande av artiklar Författande av artiklar 2012 höst Avslutande analys Publicering av artiklar Avslutande analys Publicering av artiklar Genomförande Projektet placeras i en forskningsmiljö som kännetecknas av solid religionsvetenskaplig, etnologisk, historisk och idéhistorisk tradition med stöd av HUMlab, ett nationellt och internationellt etablerat forskningslaboratorium för humaniora och informationsteknik vid Umeå universitet. HUMlab samlar en mångvetenskaplig forskargrupp kring digital kultur och utgör en intellektuell och teknisk infra-

7 Sid 7 (10) struktur för projektet. Inom ramen för den satsning som pågår på att stärka forskning inom humaniora och informationsteknik, stödd bl.a. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kempestiftelserna, kommer en internationell postdocforskare att knytas till området religionsvetenskap och Internet och därmed också till projektet. Denna minst ettåriga postdocposition utlyses under våren 2009 och ingår i ett postdocprogram (finanseriat av Kempestiftelserna) som för närvarande bl.a. lockar forskare från Stanford University och Oxford University. Delar av undersökningarna och preliminära resultat kommer att behandlas på forskarseminarier, och resultat kommer att presenteras på ett urval av de konferenser som ITK-sfären inbjuder till. Ett avslutande symposium planeras till hösten 2012 i HUMlab. Betydelse Castells (1998: 376f) fastslår att kultur är kommunikation och vilket han lärt sig av Barthes (1978) och Baudrillard (1981) att kommunikationsformer bygger på produktion och konsumtion av tecken. Mellan verklighet och symbolisk representation finns ingen klar skillnad. En symbolmiljö är i alla samhällen en förutsättning för att samhället kan fungera. Som svar på frågan om vad som kännetecknar ett kommunikationssystem som alstrar verklig virtualitet säger Castells (ibid.): ett system där själva verkligheten (det vill säga människors materiella/symboliska existens) är helt fångad, helt nedsänkt i ett virtuellt bildsammanhang, i en låtsasvärld där företeelserna inte bara finns på den skärm genom vilken erfarenheten kommuniceras, utan där de blir själva verkligheten. Med det aktuella forskningsprojektet kommer vi genom systematiskt och programmatiskt överskridande av gränsen mellan fysisk och virtuell värld att kunna beskriva grader av sammanflätning och upplevelseportabilitet mellan de båda sidorna. Vidare kommer skärmens permeabilitet för upplevelseinnehåll att kunna granskas, beskrivas och typologiseras. Humanister har i längliga tider på olika sätt arbetat med det sköna, människans yppersta estetiska prestationer. Denna stolta tradition bör på olika sätt förnyas, bland annat genom en vidgning av synen på vad som utgör det yppersta, eller på vilka träd andens frukter växer. I virtuella världar finns rått vulgära gestaltningar sida vid sida med genomtänkt utmejslade konfigurationer. In the eyes of the beholder (läs: sökandena) framstår det som nödvändigt att dessa konstproduktioner och deras interaktion med mänskliga representationer (avatarer) ägnas analytisk möda och intellektuell kraft. Inte bara morgondagens Astrid Lindgren, utan även Selma Lagerlöf, Carl Milles, Per Kirkeby eller KG Hammar kan finnas där. I detta projekt är Pinocchios trådar kommunikationslinjer mellan Gepetto och den avatar som Pinocchio är. I Collodis berättelse har det tillstånd av virtualitet som Castells beskriver förverkligats. Skärmen är övervunnen, filtret mellan det fysiska och det virtuella är borta. Men sagan är avantgarde. I dagens läge behöver Pinocchio fortfarande sina trådar; och vi forskare är beroende av dem för att veta vad som transporteras genom dem, i både riktningar. Preliminära resultat Efter att ha tillbringat cirka ett och ett halvt år i bland annat kyrkor och dylika sammanhang i SL har några preliminära mönster utkristalliserat sig, vilka också ligger till grund för val av delundersökningar och metodologi. Några exempel: En av de största och livaktigaste SL-församlingarna är den kring Anglican Cathedral. Den utgörs av en digital representation av en fysisk kyrka och vid gudstjänsterna följer man den anglikanska kyrkohandboken. Kyrkan uppstod på ett privat initiativ och leddes länge av en teologistuderande som i katedralen hade rollen motsvarande kyrkoherde. I NoWay Church, ägd av en norsk sjöman, har gudstjänst firats enligt Svenska kyrkans ordning i samverkan mellan en svensk teologistudent (inledningsvis benämnd priest ) och en katolsk pater. I anslutning till kyrkan, inredd med Mariaaltare och jukebox i form av en kyrkorgel, ligger ett kloster där man kan hyra en cell för att kunna dra sig tillbaka. I LGBT Church riktar man sig särskilt mot HBT-folket som i SL har funnit ett sammanhang man saknar i den fysiska världen. I SL finns församlingslokaler som inte alls påminner om ett verkligt kyrkorum utan snarare har öppna eller inga väggar alls, som i Chazown, vilken inbjuder till samtal och reflektion, med möjlighet att streama musik och/eller video från YouTube för att öka den multimodala upplevelsen. Därtill finns kristna nattklubbar som till exempel The Fire Escape och även hela kristna samhällen byggda på religiös grund som exempelvis Eternal Creations. Medlen som får helga målet är många, och entreprenörs- och upptäckarandan är tydlig (Gelfgren 2009b, kommande).

8 Sid 8 (10) På basis av dessa erfarenheter man dela in religiösa sammanhang och institutioner enligt följande: (1) heliga rum som utgör en förlängning av den verksamhet som bedrivs av en etablerad kyrka eller samfund (exempelvis Calvary Chapel el United Methodist Church). (2) Rum som uppstått på privata initiativ men som tydligt anknyter till etablerade institutioner (exempelvis The Anglican Cathedral eller Monastery of Felix Meritis). (3) Miljöer som syftar till att etablera ett kristet samhälle med kyrka, boende och och rekreation (exempelvis Fairhaven Christian Community eller Eternal Creations). (4) Rum för helighetsupplevelser som utnyttjar mediets multimodalitet och som inte representerar någon lokal i den fysiska världen (exempelvis Chazown eller Scripted Scripture). (5) Församlingar som grundats utifrån en upplevelse av utanförskap i den fysiska världen (exempelvis LGBT Christian Community Church eller Koinonia Congregational Church). (6) Lokaler som vill ge ett kristet alternativ efter världsliga mönster, som till exempel nattklubbar (exempelvisvis The Fire Escape eller Ulfilas Project Club). Efter samtal med avatarer är det uppenbart att man söker sig till dessa sammanhang av olika anledningar, vilket det är för tidigt att dra några slutsatser av (Gelfgren, kommande). Ett genomgående tema är dock att många söker ett sammanhang att dela sin religiösa övertygelse, vilket pekar bortom subjektiviseringstesen strikt individualistiska tolkningsmodell. Utrustning Den speciella utrustning och tekniska kompetens som behövs i projektet kommer att tillgodoses inom ramen för samarbetet med HUMlab. Internationellt och nationellt samarbete Inom HUMlab pågår sedan starten 2001 en omfångsrik internationell utväxling av personer och erfarenheter kring bruket av IT i humanistisk forskning. HUMlab har ett brett nationellt och internationellt nätverk med kopplingar till de mest framstående forskarna och forskningsmiljöerna inom digital kultur och humaniora i framförallt Europa och USA. Gelfgren är lektor vid HUMlab och projektet ingår i detta sammanhang. Gelfgren har undervisat i virtuella världar och har en publikation i en internationell antologi inom området (2009a), samt föreläst på temat virtuella världar och har publicerat ett par populärt hållna artiklar. Han var också projektledare för ett projekt som syftade till att simultant hålla en gudstjänst i en fysisk kyrka och i en kyrka i SL genom att streama ljud och bild mellan världarna. Straarup har i rollen som fakultetsopponent medverkat vid kvalitetsgranskning av doktorsavhandlingar om Internetanknuten problematik och är som senior kollega knuten till det av VR ( ) finansierade postdocprojekt som Anders Sjöborg genomför vid Högskolan i Gävle, Tystnad, konflikt eller exotism? Synen på religion och religionsundervisning bland elever och lärare i gymnasieskolan i mångkulturella Sverige, ett projekt som också berör Internetfrågor. Etiska överväganden Som följd av att projektet använder sig av bland annat deltagande observation och intervju som insamlingsmetod behövs överväganden av etiskt slag. På en grundläggande nivå handlar det om skydd för avatarers och individers identitet. Information som kan knytas till avatar eller person kommer att anonymiseras, oavsett hur informationen kommit till forskarnas kännedom. I den första fasen av projektet, som innehåller ett brett studium av ett flertal miljöer finns inget behov av att information kan knytas till enskilda informanter. I senare faser av projektet kommer intervjuer att bli huvudsaklig insamlingsmetod. I det läget inhämtas informerat samtycke, och det insamlade materialet anonymiseras. I bearbetnings- och presentationsfasen används alias, och ett strikt identitetsskydd tillämpas. Endast Straarup och Gelfgren kommer att ha tillträde till information om avatarers och individers identitet. Genusforskning och forskning med genusperspektiv Syftet med projektet är inte primärt att bidra till genusvetenskaplig teoriutveckling. Sannolikt kommer dock arbetet med relationen avatar förare att leda till analyser av genusidentitet, i och med att konstitueringen av genus i virtuella världar lyder under andra regler än i den fysiska världen. På så sätt kan viss genusvetenskaplig teorirelevans antas dyka upp. Referenser Barthes, Roland Leçon inaugurale de la chaire de sémiologie littéraire du Collège de France, prononcée le 7 janvier Paris: Seuil.

9 Sid 9 (10) Baudrillard, Jean For a Critique of the Political Economy of the Sign, (Charles Levin övers.). St. Louis: Telos Press. Berger, Peter L. & Thomas Luckmann The Social Construction of Reality: A Treatise in the Sociology of Knowledge. New York: Penguin. Boellstorff, Tom Coming of Age in Second Life: An Anthropologist Explores the Virtually Human. Princeton: Princeton University Press. The Blue Book: A Consumer Guide to Virtual Worlds 2008 Association of Virtual Worlds, (http://www.associationofvirtualworlds.com/thebluebook/the_blue_book_january_2009_5th_edition.pdf). Brasher, Brenda E Give Me That Online Religion. Piscataway, NJ: Rutgers University Press. Campbell, Heidi Exploring Religious Community Online: We Are One in the Network. Peter Lang. Castells, Manuel Informationsåldern; Ekonomi, samhälle och kultur. Band I: Nätverkssamhällets framväxt (Gunnar Sandin övers.). Göteborg: Daidalos. Castranova, Edward Synthetic Worlds: The Business and Culture of Online Games. Chicago: University of Chicago Press. Castranova, Edward Exodus to the Virtual World: How Online Fun Is Changing Reality. New York: Palgrave Macmillan. Collodi, Carlo 1919, Pinocchios äventyr: berättelse om en marionett, (Aline Pipping, övers.) [Storia di un burattino: Le avventure di Pinocchio, 1880], Stockholm: Bonnier. Demerath III, N. J The Varieties of Sacred Experience: Finding the Sacred in a Secular Grove. I Journal for the Scientific Study of Religion, 39: Durkheim, Émile 1912/1965. Les formes élémentaires de la vie religieuse: Le système totémique en Australie/The Elementary Forms of the Religious Life (Joseph Ward Swain transl.). New York: The Free Press. Eisenstein, Elizabeth L The printing revolution in early modern Europe. Cambridge: Cambridge University Press. Fenn, Richard K Editorial Commentary: Religion and the Secular; the Sacred and the Profane: The Scope of the Argument i The Blackwell companion to Sociology of Religion. Oxford: Blackwell, Religion Online: Finding Faith on the Internet 2004 (Lorne L. Dawson & Douglas E. Cowan eds.). New York: Routledge. Gelfgren, Stefan & Barrett, Jim 2009a, Spacing Creation: The HUMlab Second Life Project, i Learning and Teaching in the Virtual World of Second Life (Molka-Danielsen, Judith & Deutschmann, Mats eds.), Trondheim: Tapir Academic Press. Gelfgren, Stefan 2009b, Kyrkobesök i Second Life, Vårt Budskap, vol. 1. Gelfgren, Stefan (kommande), Kyrkan i virtuella rum, Kyrkans Tidning. Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet 2008 (Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner red.). Stockholm: Verbum. Gustafsson, Berndt Svenska folkets religion: Några ord till dess föraktare. Stockholm: Gummesons. Gustafsson, Berndt Guds lilla barnaskare : Rapport om en samhällskonflikt. Stockholm: Gummesons. Hadden, Jeffrey K. & Anson Shupe Televangelism: power and politics on God's frontier. New York: H. Holt. Hadden, Jeffrey K. & Charles E. Swann Prime time preachers: the rising power of televangelism. Reading, Mass: Addison-Wesley. Heelas, Paul & Linda Woodhead et.al The Spiritual Revolution: Why Religion is Giving Way to Spirituality. Oxford: Blackwell. Helland, Christopher Online Religion as Lived Religion: Methodological Issues in the Study Of Religious Participation On The Internet, Online-Heidelberg Journal of Religions on the Internet, Vol. 1:1. Hoover, Stewart M Religion in the Media Age. London: T & F Books UK. Religion and Cyberspace (Morten T. Højsgaard & Margit Warburg eds.) London: Routledge. James, William 1902/1985. The Varieties of Religious Experience: A Study in Human Nature. New York: Penguin. Jenkins, Henry Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. New York: New York University Press. Kjærstad, Jan Oppdagaren. Oslo: H. Aschehoug & Co. Larsson, Göran Virtuell religion: Globalisering och Internet. Lund: Studentlitteratur. Lövheim. Mia Intersecting Identities: Young People, Religion, and Interaction on the Internet. Uppsala: Uppsala universitet. Lövheim, Mia & Alf G. Linderman Constructing religious identity on the Internet. I Religion and Cyberspace (Morten T. Højsgaard & Margit Warburg eds.) London: Routledge, Maître, Jean La religion populaire. i Encyclopædia Universalis, vol 14: Meadows, Mark Stephen I, Avatar: The Culture and Consequences of Having a Second Life. Indianapolis, Ind.: New Riders. Mensching, Gustav Die Religion: Erscheinungsformen, Strukturtypen und Lebensgesetze. Stuttgart: Curt E. Schwab. Nybom, Thorsten 1997, Kunskap, politik, samhälle: essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik Hargshamn: Arete. O Leary, Stephen D Cyberspace as Sacred Space: Communicating Religion on Computer Networks. I Religion Online: Finding Faith on the Internet 2004 (Lorne L. Dawson & Douglas E. Cowan eds.). New York: Routledge,

10 Sid 10 (10) O'Reilly, Tim What is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software. (090320) Otto, Rudolf 1917/1963. Das Heilige: Über das irrationale in der Idee des Göttlichen und sein Verhältnis zum rationalen. München: C.H. Beck. Religion in Modern Times: An Interpretive Anthology 2000 (Linda Woodhead & Paul Heelas eds.). Oxford: Blackwell. Religion, Media, and the Marketplace 2007 (Lynn Schofield Clark ed.). Piscataway, NJ: Rutgers University Press. Religion on the Internet: Research Prospects and Promises 2000 (Jeffrey K. Hadden & Douglas E. Cowan eds.). New York: Elsevier Science. Repstad, Pål Charles Taylor og religionssociologien. I Religionssociologi i brytningstider: En vänbok till Curt Dahlgren, Anna Davidsson Bremborg, Göran Gustafsson & Gunilla Karlsson Hallonsten (red.). Lunds universitet: Lund Studies in Sociology of Religion, Volume 7, Rheingold, Howard, Smart Mobs: The Next Social Revolution. Cambridge, Mass.: Perseus Pub. Schalk, Peter 1996, 13. Hinduismen, i Religionshistoria: Ritualer. Myter. Ikonografi. Nora: Nya Doxa, Schneider, Louis & Sanford M. Dornbusch Popular Religion: Inspirational Books in America. Chicago: University of Chicago Press. Schütz, Alfred Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. Second Life: The Official Guide 2008 (Neil Edde et.al. eds.). Indianapolis: Wiley. Sjöborg, Anders Bibeln på mina egna villkor: En studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Smart, Ninian 1989, The World s Religions. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. The Social Life of Avatars 2002 (Ralph Schroeder ed.). London: Springer Verlag. Straarup, Jørgen Kyrkan i förorten: folklig religiositet och åsikter om nybyggda kyrkor. Uppsala: Förlaget Förortskyrkan. Taylor, Charles A Secular Age. Cambridge, Mass.: The Belknap Press of Harvard University Press. Terdiman, Daniel The Entrepreneur s Guide to Second Life: Making Money in the Metaverse. Indianapolis: Wiley. Toplean, Adela Crossroads between modern death and the secular sacred. I Religionssociologi i brytningstider: En vänbok till Curt Dahlgren, Anna Davidsson Bremborg, Göran Gustafsson & Gunilla Karlsson Hallonsten (red.). Lunds universitet: Lund Studies in Sociology of Religion, Volume 7, Turkle, Sherry Second Self: Computers and the Human Spirit, Cambridge, Mass. MIT Press. Understanding Evangelical Media: The Changing Face of Christian Communication (Quentin J. Schultze & Robert H. Woods eds.). Downers Grove, InterVarsity Press. Weber, Max 1922/1976. Wirtschaft und Gesellschaft: Grundriss der verstehenden Soziologie, besorgt von Johannes Winckelmann. Tübingen: Mohr. Wilander, Erika Avslappnad och berörd. Synen på hälsa och andlighet bland hälsofrämjande företag i Enköping. I Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet (Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner red.). Stockholm: Verbum, Zulehner, Paul Michael Leutereligion : Eine neue Gestalt des Christentums auf dem Weg durch die 80er Jahre? Wien: Herder.

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Kursplan 2011-10-24 Sid 1 (5) Sociology of churches,

Läs mer

Kursplan. Religionsvetenskap

Kursplan. Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REC160 Dnr 99:131D Beslutsdatum 1999-12-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, religionshistorisk inriktning, kandidatkurs HISTORY

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med

Läs mer

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Men hej, det är ett datorspel!

Men hej, det är ett datorspel! Virtuella världar och Second Life i universitetsundervisning erfarenhater och framtida möjligheter Isto Huvila ABM Uppsala universitet förnamn.efternamn@abm.uu.se www.istohuvila.eu Vad är Second Life Men

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Second Hand i Första Hand

Second Hand i Första Hand STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Second Hand i Första Hand En undersökning om second handklädesmarknaden Författare: Gustaf Sporrong Sara

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3a. Presentation av Gervase R Bushe Klart ledarskap, 1

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3a. Presentation av Gervase R Bushe Klart ledarskap, 1 konfirmationsarbete, 3a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Gervase R Bushe Klart ledarskap, 1 Grundkonceptet: Klart ledarskap Verklighetsbeskrivning

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Sociala Nätverk 23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Momentets mål Bekanta dig med olika typer av sociala nätverk Skapa ett konto i Facebook, MySpace och/eller LinkedIn Skapa

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.

Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare (A), 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (A) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment: Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:

Läs mer

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer