Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer
|
|
- Ola Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsovetenskapens utveckling Onsdag 15/9 Diddy.Antai@ki.se
2 Vad är hälsa? Hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO 1948). Namn Efternamn 15 september
3 Enligt WHO:s definition: bör hälsa vara en fundamental rättighet för alla människor, oberoende av religion eller politiska åsikter; tydligt betonar att både fysiska, psykiska och sociala faktorer har betydelse för att komma tillrätta med ojämlikhet vad beträffar hälsan; markera att sådana faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska möjligheter och socialt nätverk har betydelse för att minska ohälsa. Namn Efternamn 15 september
4 Ojämlikhet Ojämlikhet refererar till skillnader i ekonomisk fördelning, inkomster, social status eller makt. Begreppet avser typiskt sett ojämlikhet mellan individer och grupper inom ett samhälle, men kan även avse ojämlikhet mellan nationer. Namn Efternamn 15 september
5 Jämlikhet i hälsa avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. * Definitionen av jämlikhet kräver att avsaknaden av skillnaderna är systematiska; * Systematisk här innebär att skillnaderna har påvisats i upprepade undersökningar som genomförts i olika jämförbara grupper av människor. Ojämlikhet i hälsa (inequalities) Begreppet ojämlikhet syftar på skillnader som är onödiga, som skulle kunna undgås, och som ses som orättvisa och orättfärdiga; Ojämlikheterna lägga till missgynnade grupper i ytterligare nackdel med avseende på hälsa, minskande möjligheter att vara friska; Ojämlikhet i hälsa är mätbara skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper beroende på socioekonomisk ställning, geografiskt område, ålder, funktionshinder, kön eller etnisk grupp. Namn Efternamn 15 september
6 * Jämlikhet i hälsa kan gälla olika aspekter av hälsa: - förekomst av dödlighet, - sjukdomar, - upplevd hälsa och skador, - förekomst av bestämningsfaktorer (exempelvis fysisk aktivitet), och - konsekvenser av sjukdom (exempelvis funktionsnedsättning och sjukpensionering). * Jämlikhet i hälsa innebär lika möjligheter att friska, för alla befolkningsgrupper. * Definitionen utgår från begreppet jämlikhet som en översättning av engelskans Equity ; * Equity kan även översättas som rättvisa ; * Begreppet har en uppenbar moralisk innebörd (om ett förhållande är orättvist finns en uppmaning till handling). Namn Efternamn 15 september
7 Engelskt definition: Health inequities are differences in health that are unfair and unjust, avoidable and unnecessary (i.e. they are neither inevitable nor irremediable), and which systematically burden populations rendered vulnerable by underlying social structures and political, economic and legal Institutions). Whitehead Namn Efternamn 15 september
8 Namn Efternamn Ojämlikhet systematiskt sättar människogrupper som redan är socialt missgynnade (fattiga, kvinnor och/eller medlemmar av en etnisk, ras eller religiös grupp) på ytterligare negativa effekter med avseende på deras hälsa. Det föreligger stora skillnader i hälsa mellan människor (olika kön, olika etniska grupper, kultur, sexuell läggning, mellan olika åldersgrupper, mellan personer som lider av psykiska problem eller inlärningssvårigheter och övriga befolkningen); mellan olika socioekonomiska grupper; mellan länder, mellan regioner; samt inom länder, och inom regioner. Ur ett folkhälsoperspektiv är det väldigt viktig att forskningen identifiera sociala och andra skillnader i hälsa, såsom den försöker förklara dessa skillnader, och kan bidrar med kunskapsbaserad information om hur dessa sociala riskförhållanden ska kunna förebyggas och undvikas! 15 september
9 Ojämlikhet i hälsa mellan regioner Namn Efternamn 15 september
10 Ojämlikhet i hälsa mellan regioner forts. Ojämlikhet i hälsa föreligger mellan och inom olika regioner i världen; Ojämlikheten kvarstår och fortsätter att öka i många fall; Barnadödligheten per 1000 levandefödda: SSA 19% 50% Väst + Cent Afrika 10% 30% Öst + Cent Afrika More than doubled Centralafrika Västafrika Nordafrika Barnadödligheten i Mali 238/1000 levande födda, 105/1000 i Kenya, och 33/1000 levande födda i Vietnam. Skillnaderna ökar; Spädbarnsdödligheten var 180/1000 levande födda i Afrika söder om Sahara i 1990 och 9/1000 levande födda i industriländerna (en 20-faldig skillnad). Namn Efternamn 15 september
11 Namn Efternamn 15 september
12 Minskningstakten i barnadödligheten har visat tecken på avmattning i olika regioner i världen; stort har samband med smittsamma sjukdomar, särskilt akuta luftvägsinfektioner och diarré, ekonomisk nedgång, hiv / aids-epidemin, ökning av läkemedelsresistenta malaria låga nivåer av vaccinationstäckning mot barnsjukdomar och väpnade konflikter i flera länder Namn Efternamn 15 september
13 Ojämlikhet i hälsa mellan länder Den största variationen finns mellan moderna välfärdsstater och vissa utvecklingsländer; Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas och det används ofta när man jämför olika länder; Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas; Medellivslängden är hög för män i Sverige ur en internationell perspektiv; Svenska kvinnor ligger således inte lika bra till som männen. Namn Efternamn 15 september
14 Ojämlikhet i hälsa mellan länder forts. Dödligheten är högre bland kvinnor i åldern år i Sverige än i flertalet av de europeiska länderna; Bland yngre kvinnor är dödligheten däremot bland de lägsta; En viktig anledning är att svenska kvinnor som idag är medelålders och äldre har rökt i högre utsträckning än vad kvinnor gjort i de flesta andra länder; Det beror på att rökning bland kvinnor blev vanligt förhållandevis tidigt i Sverige; Idag röker svenska kvinnor i ungefär samma utsträckning som kvinnor i de flesta europeiska länder; Män röker i betydligt mindre utsträckning än europagenomsnittet; Nu minskar andelen rökare bland kvinnor i Sverige samtidigt som rökning blivit vanligt bland kvinnor även i de andra länderna; Detta innebära att svenska kvinnors medellivslängd kommer att öka mer än i många andra europeiska länder framöver.
15 Ojämlikhet i hälsa mellan socioekonomiska grupper Betydande skillnader i hälsa finns även mellan olika socioekonomiska grupper; Barnadödlighet varierar enligt socioekonomiska femtedelen (quintiles) mellan länder (4 länder i detta exempel); Inom länder är barnadödligheten störst bland de fattigaste hushållen; Här finns också en social gradient: ju högre socioekonomisk nivå i hushållet desto lägre dödlighet; Namn Efternamn 15 september
16 Utbildning och risken för tidig död * *Den höjda utbildningsnivån är sannolikt en viktig orsak till den ökande medellivslängden. * Bland både män och kvinnor är dödsrisken nästan dubbelt så stor i åldern år bland personer med enbart grundskola jämfört med personer med eftergymnasial utbildning; * I samtliga utbildningsgrupper har kvinnor en lägre dödsrisk än män, när man jämför kvinnor och män från samma utbildningsgrupp; * Däremot har kvinnor med grundskoleutbildning en högre dödsrisk än män med eftergymnasial utbildning; * Det är bara bland kvinnor med eftergymnasial utbildning som dödligheten bland kvinnor har minskat i någon större utsträckning de senaste femton åren i åldern år: * Bland män minskar dödligheten i alla utbildningsgrupperna Namn Efternamn 15 september
17 Orsakerna till ojämlikhet i hälsa Orsakerna till ojämlikhet i hälsa är komplexa; En viktig orsak är socialt betingade hälsoskillnader såsom livsstilsfaktorer (rökning, kost, motion mm), och även bredare faktorer som fattigdom, bostäder och utbildning. Namn Efternamn 15 september
18 Varför minska ojämlikheter i hälsa? 1. Ojämlikheter i hälsa är moraliskt oförsvarbart; 2. Vinster för andra i befolkningen än de som har den sämsta hälsan, en "Spill over" effekt; 3. Ojämlikheten kan till stor del undvikas; 4. Ekonomiska ojämlikheter är inte en tillfällighet (följd av beslut som fattats av samhället på frågor som påverkar hälsa och välfärd); 5. Kostnadseffektiva åtgärder till stor del finns. Att minska ojämlikheter i vissa fall kan leda till bättre hälsoresultat än vad som kan uppnås genom liknande utgifter på annat håll; 6. Ojämlikhet kan leda till social instabilitet; 7. Möjliggöra för folk att uppnå andra mål i livet. Namn Efternamn 15 september
19 Varför mäta ojämlikhet i hälsa? Det finns många skäl till att mäta ojämlikhet i hälsa. 1. För att beskriva fördelning av ohälsa som fenomen, utan någon knytning till åtgärder; 2. Att beskriva fördelningen med avsikt att förstå dess orsaker; 3. Att mäta utveckling av jämlikheten i hälsa över tid för att klargöra om jämlikhet i hälsa, sett som politiskt mål, är på väg att uppnås eller inte. Indelning av befolkningen i grupper * Det första kännetecknet av social position är det systematiska mönstret av skillnader i hälsa; * Sjuklighet och dödlighet ökar med minskad social position; * Indelningen brukar främst göras efter mått på - social position, - kön, - ålder, - etnicitet och - efter geografiskt område för bostaden. Namn Efternamn 15 september
20 * Dessa mått är delvis beroende av varandra. * Vidare kan hälsoeffekterna av tillhörighet till en typ av kategori påverkas av tillhörigheten till en annan typ av kategori. * Exempelvis kan hälsoeffekterna av låg social position, i kombination med bostad i ett socialt utsatt område, vara större än effekten av dessa aspekter behandlade Det finns sociala hierarkier i alla samhällen inom vilka ekonomiska och sociala var resurser är ojämnt fördelade på ett sätt som inkräktar på människors frihet att leva och det en liv för de värdesätter; sig. Detta i sin tur har en betydande inverkan på hälsan och dess fördelning i samhället; Ojämlikhet i hälsa är mätbara skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper beroende på socioekonomisk ställning, geografiskt område, ålder, funktionshinder, kön eller etnisk grupp, och systematiskt sätta grupper av människor som redan är socialt missgynnade (fattiga, kvinnor och / eller medlemmar av en etnisk, ras eller religiös grupp) på ytterligare negativa effekter när det gäller deras hälsa; Namn Efternamn 15 september
21 Namn Efternamn 15 september
22 * Whitehead konstaterade att vilka skillnader i hälsa som kan anses vara ofrånkomliga och oundvikliga och vilka som kan sägas vara onödiga och orättvisa att variera med tid och plats. * Hon lade fram 6 allmänna bestämningsfaktorer för skillnader i hälsa 1. Fysiska och biologiska variationer [skillnader, ej ojämlikheter]; 2. Hälsoskadliga beteende (fritt informerat val) [skillnader, ej ojämlikheter]; 3. Övergående fördel i hälsa av en grupp jämfört med en annan grupp när denna grupp är först med att anta ett hälsofrämjande beteende (så länge som andra grupper har möjlighet att komma i kapp ganska snart) [skillnader, ej ojämlikheter]; 4. Hälsoskadliga beteende (med stränga restriktioner i val av livsstil)[onödig och orättvis, och därmed ojämlikheter]; 5. Exponering för ohälsosamma, stressigt levnads- och arbetsvillkor [onödig och orättvis, och därmed ojämlikheter]; Namn Efternamn 15 september
23 Den allmänna uppfattningen är att skillnader i hälsa i samband med biologisk variation, fritt informerat val och övergående hälsorelaterade fördelar när det antar ett hälsofrämjande beteende (faktorerna i kategorierna 1, 2 och 3) är mindre benägna att vara oundvikliga eller rättvist ojämlikhet i hälsa (inequalities). Skillnader som härrör från faktorer där enskilda personer har mindre valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och 6) är mer sannolikt att betraktas som onödig och orättvis, och därmed ojämlikheter (inequities). Exempel: * Skillnader i hälsa mellan gamla och unga, män och kvinnor; * Högre incidens av osteoporos hos äldre kvinnor jämfört med äldre män; Dessa kan hänföras till naturliga åldrandet hos människor och biologiska skillnader mellan män och kvinnor (skillnader i hälsa som är "oundviklig" och därför inte orättvisa Inequalities) Namn Efternamn 15 september
24 Paus! Namn Efternamn 15 september
25 Hälsans Bestämningsfaktorer En mängd olika faktorer som påverka en individs hälsa Faktorer som påverkar folkhälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen; Människors levnadsvanor (mat, tobak, alkohol, droger och fysisk aktivitet) har stor betydelse för folkhälsa; Hälsan ser olika ut i olika grupper därför att levnadsvanor skiljer sig åt i olika grupper (beroende på kön, ålder, utbildning och boendeförhållande); Människors livsstil är i stor utsträckning beroende av andra bestämningsfaktorer, såsom kultur, sysselsättning, utbildning, inkomst samt sociala och grupprelaterade nätverk; Ohälsosamma levnadsvanor har en tendens att finnas hos utsatta personer (t.ex. lågutbildade, ekonomiska utsatta). Utsatta personer har en tendens att har fler än en ohälsosamma levnadsvanor Namn Efternamn 15 september
26 Livsstilen = Levnadsvanor + livssituation Begreppet livsstil beskiver hur de olika levnadsvanor visar sig, samt speglar hur människor lever utifrån sin livssituation; Val av livsstil är styrt av: livslång erfarenhet samspel med andra självkänsla, samt vilket hälsofrämjande stöd från det omgivande samhället. Val av livsstil är inte ett fritt intellektuellt val av vanor! Exempelvis: Ensamstående mödrar med låg inkomst i förortsområden röker i helt annan omfattning vs Kvinnor med högre utbildning och en stödjande familjesituation i samma åldersgrupp. Namn Efternamn 15 september
27 Hälsans bestämningsfaktorer utgår från faktorer i samhällen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa (i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem); De nya svenska folkhälsomålen utgår helt från sådana bestämningsfaktorer (och inte från att minska sjukdomsförekomst); Många av dessa faktorer, som påverkar befolkningens livsvillkor, ligger utanför den enskilda människans kontroll; En bestämningsfaktor kan verka både som frisk-, skydds- och hälsofrämjande faktor eller som riskfaktor. Denna modell visar att hälsans bestämningsfaktorer finns inom många verksamhetsområden. Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha. Namn Efternamn 15 september
28 Fördelen med att formulera folkhälsomål i termer av bestämningsfaktorer Målen: blir åtkomliga för politiska beslut, kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. sådana mål pekar på de hälsofrämjande och förebyggande möjligheterna. ställer även stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat. placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården Namn Efternamn 15 september
29 Den enskildes hälsa/ohälsa beror på: Ett nära samspel mellan individens: - Arv/genetiskt uppsättning, - Omgivande miljöfaktorer (stöd/påfrestningar), - Livsstilen - Hälso- och sjukvårdens resurser Hälsans bestämningsfaktorer och i vilken grad dessa är avgörande för utfallet skiljer sig hos barn och hos vuxna individer. Namn Efternamn 15 september
30 Helhetsperspektiv på hälsans bestämningsfaktorer Namn Efternamn 15 september
31 Modellen (hjulmodell/ekologisk modell): Innehåller hälsans bestämningsfaktorer; Illustrera miljöns inverkan på hälsan; Betonar att flera faktorer vanligen samverkar för att påverka människans hälsa; Ge en generell bild av de faktorer som påverkar människors hälsa oberoende av var i livet eller i världen som individen befinner sig; Modellen måste beaktas och tolkas utifrån den målgrupp som är i fokus. Namn Efternamn 15 september
32 Modellen består av: En central kärna där individfaktorer såsom ålder kön och arv ryms; Runt denna har sedan lagts fyra olika nivåer/skikt med faktorer av skilda slag: Samhälleliga och lokal nätverk; Levnadsvillkor och arbetsförhållande; Generella socioekonomiska kulturella; och Miljörelaterade faktorer Namn Efternamn 15 september
33 Biologiska faktorer (arvet eller genetiken): * Spelar stor roll för hälsa och sjukdom hos människor; * Kan inte påverkas av människor; * Spelar större roll för individens hälsa under uppväxten än under vuxenlivet. Individuella livsstilsfaktorer: * Kostvanor; * Motion; * Alkohol/narkotika; * Rökning, * Sex/samlevnad * Sömnvanor Namn Efternamn 15 september
34 Samhälleliga och lokal nätverk: * Individens tillgång till socialt stöd och sociala nätverk; samt * Tillgången till stabila och starka nära relationer Levnadsvillkor och arbetsförhållande: * Styr hur en persons levnadsvillkor ser ut, exempelvis: tillgång till bra bostäder; god hälso- och sjukvård; säkert vatten och avlopp; samt ett hållbart jordbruk som ger god livsmedelsproduktion. Generella socioekonomiska kulturella och miljörelaterade faktorer: * Övergripande sociala, kulturella, ekonomiska och miljörelaterade faktorer t.ex. religion, kultur, natur, graden av jämställdhet, jämlikhet i samhället, den nationella säkerheten. Namn Efternamn 15 september
Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer
Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsovetenskapens utveckling Onsdag 14/9 Diddy.Antai@ki.se Namn Efternamn 1 Vad är hälsa? Hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merOjämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merSämre hälsa och levnadsvillkor
Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merFörutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge
Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge Perspektiv: Människors olika förutsättningar och hälsa Östgötamodellen för jämlik hälsa
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merFolkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges
Läs merKUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merLivsstil och integritet. Stockholm Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro
Livsstil och integritet Stockholm 2018-10-25 Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro Fyra patientfall Timo. Peter. Ahmed. Ibrahim. Vem är jag och hur tänker
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merHandikapp- och folkhälsopolitik
Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Sörmland oktober 2010 MargaretaPersson Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor?
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merEn bättre och jämlik hälsa och ökat välbefinnande. S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa
En bättre och jämlik hälsa och ökat välbefinnande S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa Vi anser att socialdemokratins yttersta strävan ska handla om att alla människor ska kunna må så bra som det är individuellt
Läs merDet handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merFaktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer.
Centrala begrepp i folkhälsoarbete Arena Bestämningsfaktor I ett hälsofrämjande arbete talar man om olika arenor där människor samlas och kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. En arena kan vara
Läs merJämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merSociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Läs merJämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013
Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merKommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merVerksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merElva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Läs merSkillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merVad är ojämlikhet i hälsa?
1 2 Vad är ojämlikhet i hälsa? Trots en generellt sett positiv hälsoutveckling i länet, Sverige och världen är denna utveckling ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa mellan olika grupper i
Läs mer