Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning

2

3 Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning Rapport från Lärarnas Riksförbund, 2014

4

5 Innehåll Förord 7 Sammanfattning och slutsatser 8 IT i skolan tillgång och användning 10 Elevernas kunskaper är målet 10 Det finns belägg för positiva effekter men utvecklingen sker inte alltid i den takt som önskas 11 Vad används IT i skolan till? 12 Hur resonerar lärare? 13 Kungen över Powerpoint blev tvungen att abdikera Henrik Larsson har rört sig från presentationer till det globala fikarummet Facebook 14 Om man ska kasta sig ut på djupt vatten gäller det att man kan sin läroplan Helena Kvarnsell utmanar sig själv att testa nytt 18 Katalonien i Spanien, Riksarkivet och elevernas släktingar För Martin Martinez ska historia vara på riktigt 22 Det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet Med Ipads har Irene Pistol ökat variationen i undervisningen och elevernas deltagande 26 Referenser 30

6

7 Förord Under nästan hela min tid som lärare i det svenska skolväsendet har frågan om datorer i skolan varit mer eller mindre aktuell. Jag började arbeta som lärare i slutet av 1970-talet och det dröjde inte så många år innan frågan blev aktuell för mig genom en rad större statliga satsningar på datorer i skolan. Nu, mer än 30 år senare, ser vi kanske några av de största satsningarna någonsin på att utrusta alla lärare och elever med egna datorer eller motsvarande i de så kallade en-till-en-satsningarna. Huruvida modern IT-teknik ska användas i skolan eller ej är en icke-fråga. Vi skulle sannolikt nu i efterhand tycka det vore befängt om vi kämpade emot blyertspennans intåg i skolan, när den tillsammans med pappret ersatte griffeltavlorna och hartassen. Samtidigt som detta sagts är det viktigt att minnas att en omställning från en teknik till en annan inte görs över en natt det tar tid att anpassa metoder, upplägg, material och tillvägagångssätt till den nya tekniken. Detta gäller inte minst i skolan. Den svenska skolan är målstyrd och den viktigaste uttolkaren av hur respektive elev ska nå målen är läraren. Det är därför viktigt att vi förstår att vi måste skapa tid och förutsättningar för varje enskild lärare att kunna anamma den nya tekniken i sin undervisning. Med denna rapport vill vi fokusera på vad det är IT kan bidra med till undervisningen, som inte erbjudits av andra läromedel, verktyg och resurser tidigare. Genom att fokusera på vad IT kan erbjuda undervisningen som inget annat verktyg kan är det också ännu lättare att se nyttan med det. Denna rapport baseras därför på fyra längre intervjuer med lärare i några olika ämnen. Intervjuerna handlar om hur dessa lärare ser på sin IT-användning och hur de tänker kring den. Det är med glädje vi presenterar denna rapport och hoppas att det som en av de intervjuade lärarna uttrycker det är roligt på jobbet ska kunna inspirera kolleger i hela landet att se både glädje och nytta med de nya arbetsformer IT inbjuder till. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Med hela världen i klassrummet 7

8 Sammanfattning och slutsatser Under våren 2013 presenterade Lärarnas Riksförbund undersökningen IT i undervisningen. Den visade att bilden som många har av att IT används i liten grad i skolan har börjat förändras. Mer än hälften av de svarande i undersökningen uppgav att de använde IT i undervisningen de flesta eller mer än hälften av lektionerna under en vecka. Detta är en riktigt bra grund för att ge och avkräva lärarna ansvar för att integrera den nya tekniken i undervisningen. Av de som använde IT i sin undervisning uppgav hela 85 procent att IT hade bidragit till att förbättra deras undervisning. Detta resultat är mycket intressant. Det visar att det finns stor potential i IT-användningen i skolan. I denna undersökning har vi därför gått vidare för att undersöka detta närmare genom fyra djupintervjuer med lärare. Undersökningen visar vilken stor potential det finns i IT-verktygen för att sköta administration och kommunikation mellan lärare och elever. Många tidigare undersökningar indikerar också att detta är det som ofta utvecklas först när datorer kommer in i skolan. Men undersökningen visar också på något mer. Den visar också olika aspekter av vad IT kan bidra med även som läromedel betraktat, där IT-verktygen bidrar med saker som tidigare läromedel inte förmått eller inte gjort lika effektivt. Undersökningen visar också att lärarrollen snarare förstärks med IT, än att den skulle försvagas. Idealet från 1990-talet, att lärarna inte längre skulle vara lärare utan i stället övergå till att vara handledare, var ett feltänk och den här undersökningen visar vilken betydelse det har att ha kunniga och skickliga lärare, i synnerhet när IT-användandet ökar. Erfarenheterna från våra lärarintervjuer visar betydelsen av att läraren måste regera i klassrummet och inte abdikera. Många länder ägnar stor kraft i skolan åt att utveckla sina förmågor och färdigheter inom vad som rubriceras som 21st Century Skills. För att kunna konkurrera med dessa länder i framtiden är det synnerligen 8 Med hela världen i klassrummet

9 angeläget att lärare och elever i den svenska skolan utvecklar dessa förmågor. Den delen av PISA-undersökningen 2013 som handlade om elevers digitala problemlösningsförmåga visade att svenska elever inte är så framstående som vi trott års PISA-undersökning kommer att testa ett nytt moment, collaborative learning. För att elever ska ha goda förutsättningar för att hävda sig, behövs krafttag i skolan. Lärarnas Riksförbunds slutsatser Det behövs en nationell IT-strategi som handlar om hur alla skolor ska kunna bli en-till-en-skolor. Vår förra undersökning visade att det finns stora skillnader mellan olika kommuntyper i graden av datortillgång. Alla elever måste ha tillgång till sin device. Bästa resultat uppnås när eleven finner den form av device som passar den eleven bäst. Skolan ska däremot ställa krav på vilka prestanda som är nödvändiga för att alla ska ha möjlighet att arbeta. Dessa satsningar kan inte bäras av respektive skolenhet, då det riskerar att slå mot lärartätheten. Det är en fråga för huvudmannen. Den nationella IT-strategin måste innefatta ett omfattande fortbildningspaket inriktat på skolans olika ämnen. Denna satsning kan inte ske vid ett enskilt tillfälle utan måste vara kontinuerlig för att alla lärare ska få en möjlighet att uppdatera sina kunskaper och utbyta erfarenheter med fler kollegor än de egna på skolan. Det krävs dessutom att krafttag görs i lärarutbildningen. I synnerhet måste lärarutbildningen tydligt fokusera på IT-tekniken ur ett didaktiskt perspektiv. Huvudmännen måste inse att kreativt användande av IT inte kan tvingas fram. Undervisning som bygger på ett IT-baserat lärande kräver ordentligt med tid för lärare att förbereda. Lärare måste enskilt, och gemensamt med kolleger inom sina ämnen, ges reella möjligheter att förbereda och följa upp undervisningen. Länder som kommit långt i sin utveckling med att arbeta med 21st Century Skills visar att lärarna koncentrerar sig helt på sitt pedagogiska uppdrag och deras tid tillåts inte splittras upp av uppgifter som inte har direkt anknytning till undervisningen. Med hela världen i klassrummet 9

10 IT i skolan tillgång och användning Viljan att öka inslaget av datorer och annan informationsteknik i den svenska skolan har funnits länge. Redan under 1970-talet inledde staten den stora Datorn i skolan -satsningen och fler följde därefter. I dagsläget sker också stora satsningar på området, främst genom de så kallade en-till-en-satsningarna som går ut på att utrusta alla elever och lärare med en egen dator. Det de tidiga statliga satsningarna har gemensamt med de nuvarande en-till-en-satsningarna är att de i stor utsträckning har handlat om att öka tillgången till tekniken. Utvecklingen har på senare år gått så långt att frågan om att alla lärare behöver en egen dator snart är utagerad och en allt större andel av eleverna får successivt tillgång till egna datorer. 1 Elevernas kunskaper är målet BÄTTRE IT-UTRUSTNING MER IT-ANVÄNDNING BÄTTRE RESULTAT Det övergripande målet med satsningarna har självfallet varit att tillgången till datorer på sikt ska påverka undervisningen i en sådan riktning att elevernas kunskaper och resultat blir bättre. Olika aktörer har över tid formulerat detta på olika sätt men gemensamt för de flesta är att man tänker sig att ett orsakssamband som det som beskrivs i figuren här intill ska uppstå. Det är självfallet inte endast traditionella ämneskunskaper man har förväntat sig ska förbättras utan även elevernas digitala kompetens och sådant som brukar betecknas som icke-kognitiva förmågor eller 21st Century Skills, till exempel samarbetsförmåga, analys- och problemlösningsförmåga, kreativ förmåga med mera. 2 1) Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 2) Skolverket (2013 b) 10 Med hela världen i klassrummet

11 Det finns belägg för positiva effekter... Det finns en hel del forskning kring IT i skolan, främst internationell men även svensk. Den svenska forskningen har handlat mycket om tillgången till IT men har på senare år också börjat intressera sig för vad som händer när lärare och elever utrustas med datorer och andra IT-verktyg. 3 Vad det gäller IT-användningens effekt på elevernas kunskapsresultat finns det vissa, i synnerhet internationella, studier som visar positiva effekter av ökad IT-användning. Orsakssambanden är dock ofta väldigt komplexa och en rad villkor brukar behöva vara uppfyllda för att generella effekter ska gå att belägga. 4 Ett sådant som framkom i Myndigheten för skolutvecklings kunskapsöversikt från 2007 var att IT-verktygen måste vara en integrerad del av det pedagogiska sammanhanget, det vill säga att läraren måste ha en tydlig idé om hur IT-verktygen ska integreras i undervisningen, vilken roll de ska fylla och hur de därigenom ska användas. Det finns också studier som fokuserar på andra effekter, som på elevernas motivation, samarbete och liknande. 5 Anser du att IT-användningen har förbättrat din undervisning? (N=1646) 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 30 Ja, i stor grad 55 Ja, i någon grad 12 Nej, inte märkbart 2 2 Nej, inte alls Vet ej Det är också viktigt att framhålla att en stor andel av lärarna själva också ser positivt på den utveckling av undervisningen som den ökade IT-användningen inneburit. Åtta av tio lärare i Lärarnas Riksförbunds tidigare undersökning anser att IT-användningen har förbättrat deras undervisning.... men utvecklingen sker inte alltid i den takt som önskas I debatten om IT i skolan går det ibland att skönja en frustration hos politiker och skolhuvudmän över att genomslaget för IT-användningen i skolans undervisning går för långsamt. Det finns flera skäl till detta. Något som framkommer i undersökningar från såväl Skolverket, Skol- 3) Se till exempel Grönlund (2014), Samuelsson (2014), Fleischer (2013), Hylén (2013 a), Skolinspektionen (2011) och Tallvid (2011) 4) Skolinspektionen (2011), Hylén (2013 b) och Myndigheten för skolutveckling (2007) 5) Skolinspektionen (2011), Myndigheten för skolutveckling (2007) Med hela världen i klassrummet 11

12 Hur ofta använder du IT i din undervisning? Under en vecka är det De flesta lektionerna 30 % Mer än hälften av lektionerna 22 % Mindre än hälften av lektionerna 17 % Några enstaka lektioner 27 % Inte alls 5 % Hur ofta använder du IT i din undervisning? (%) Under en vecka är det Sv Sh Ma Fy De flesta lektionerna Mer än hälften av lektionerna Mindre än hälften av lektionerna Några enstaka lektioner Inte alls inspektionen som Lärarnas Riksförbund är att lärarna upplever ett stort kompetensutvecklingsbehov just kring hur IT kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Detta är dock ett område där många skolhuvudmän faller till föga, då de satsningar som har gjorts på inköp av utrustning inte har följts upp med motsvarande satsningar på fortbildning för lärarna i hur de kan använda IT för att utveckla sin undervisning. 6 Det kan mycket väl vara av detta skäl som det går att se tydliga skillnader i graden av IT-användning mellan olika ämnen. Det är till exempel vanligare att lärare i svenska och samhällskunskap använder IT i sin undervisning än att lärare i matematik och fysik gör det, se tabellen intill. Sannolikt beror detta på att det för de tidigare ämnena finns mer uppenbara användningsområden för IT i undervisningen än vad det finns för de senare. Vad lärare och elever själva uppger att IT används till talar för detta IT används ännu främst till att eleverna ska söka information, skriva texter och göra presentationer av olika slag 7, aktiviteter som är vanligare förekommande i humanioraämnena. Vad används IT i skolan till? Det är självfallet svårt att ge en rättvisande och allomfattande bild av vad IT i skolan används till. I grunden ligger ett mätproblem. Om vi vill veta vad IT används till måste vi fråga elever och lärare om detta i stora enkäter. Dessa innehåller i sig själva en begränsning i och med att det smidigaste sättet att mäta frekvenser därigenom är att göra det med fasta svarsalternativ. Därmed fångas inte alla nyanser av hur och på vilket sätt IT används i skolan. En summarisk sammanfattning av några av de större enkätundersökningar som har gjorts visar tillsammans med granskningar från Skolinspektionen att IT-användandet i skolan hittills i stor grad är elevcentrerad, det vill säga att den handlar om vad eleverna förväntas göra med de nya IT-verktygen. Detta syns bland annat genom att både lärare och elever i olika undersökningar 8 uppger att informationssökning, ordbehandling och presentationer fortsatt dominerar användandet: 6) Skolinspektionen (2011), Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 7) Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 8) Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 12 Med hela världen i klassrummet

13 Lärares användning av IT i skolan Elever Föräldrar Kollegor Skolledning Externt Kommunikation Undervisning Kunskapande Administration Frånvaro Dokumentation Myndighetskontakter med mera Elevcentrerat Lärarcentrerat Undervisningsrelaterat Planering Kompetensutveckling Informationssökning Presentationer Ordbehandling Beräkningar/statistik Övning/repetition Förberedelse Läxor Genomgångar/ presentationer Dokumentation Uppföljning Formativ Bedömning Betygsättning Detta behöver inte på något vis vara negativt, de allra flesta av dessa aktiviteter är planerade av läraren och ingår i ett pedagogiskt sammanhang. Det tycks dock ännu finnas färre studier och undersökningar som beskriver hur lärare resonerar kring deras upplägg av undervisningen och på vilka grundvalar de väljer att använda olika IT-verktyg samt hur IT-tillgången har påverkat de undervisningsmoment då läraren själv är aktiv. Hur resonerar lärare? I denna rapport kommer vi därför att gå vidare från de större enkäterna till att undersöka hur några olika lärare resonerar kring sitt IT-användande i undervisningen. Vad är det som har drivit dem att utveckla IT-användandet i sin undervisning? Vad vill de uppnå med det och vad är det olika IT-verktyg erbjuder undervisningen och elevernas lärande som andra läromedel inte kunnat erbjuda på samma sätt tidigare? För att kunna granska detta närmare har vi till denna rapport intervjuat fyra olika lärare i några olika ämnen hur de tänker kring IT-användandet i deras undervisning. Med hela världen i klassrummet 13

14 Kungen över Powerpoint blev tvungen att abdikera Henrik Larsson har rört sig från presentationer till det globala fikarummet Facebook Personfakta Henrik Larsson Ålder: 41 Examensår: 2000 Skola: Katedralskolan (gy), Lund Undervisar i: Samhällskunskap, sociologi och psykologi Mer om Henrik: Ta del av material Henrik delar på sociologipagymnasiet.se och hans elevblogg på henkekatte.wordpress.com Fick vid ett tillfälle höra av en elev att jag var kungen över Powerpoints och där någonstans kände jag att jag hade kommit fel. Kungen måste abdikera. Henrik Larsson arbetar som gymnasielärare i bland annat samhällskunskap på Katedralskolan i Lund. När han fick sin första en-till-enklass, där varje elev har en egen dator blev både han och eleverna ställda; vad gör vi nu?. Batteritiden var kort och det krävdes en Ikea-kasse med kablar för att få tekniken att fungera, men viktiga världshändelser trängde sig på direkt och visade på IT-verktygens styrka som läromedel. Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Första klassen jag hade som fick en-till-en-lösning var för sex, sju år sedan. Eleverna bara försvann bort på Facebook och både de och jag frågade oss vad vi ska använda det här till. Jag blev helt ställd. Men precis då inträffade kriget i Gaza och från en dag till en annan kom jag och en kollega fram till att vi kan titta på vad olika medier i olika länder skriver, i England, i USA och i Sverige, och där någonstans fick man känslan att man kan titta utåt. Jag tycker själv att olika plattformar som It s learning, Fronter med mera inte är så pedagogiska och användarvänliga, därför kom jag snart att starta min första lärarblogg för att kunna samla informationen och för att det blir mer attraktivt att titta på för eleverna. I nästa steg efter det insåg jag att det här med att det skulle bli en kommunikation även mellan eleverna inte blev av, utan att det blev mer att jag la upp uppgifter och planeringar. Då tog jag det vidare och startade Facebookgrupper för diskussioner kring sådant eleverna fick till uppgift att göra, till exempel att fota könsstereotypa leksaker och kläder och direkt har man ett Facebookrum fullt med bilder, en livlig diskussion och elever som tidigare inte uttryckt sig. Någonstans där insåg jag att man kan gå ännu längre och jag ser det som ett av de stora genombrotten för mig. 14 Med hela världen i klassrummet

15 När Henrik Larsson fick sin första klass med en-till-en-lösning så blev han ställd. Vad gör jag nu? Men kriget på Gaza-remsan gav honom nya uppslag. Ibland upplever jag att skolan blivit lite instrumentell för eleverna; de har deadlines och uppgifter som skrivs ihop i sista sekunden och det handlar bara om att leverera i förhållande till vissa kriterier som läraren satt upp. En-till-en-lösningarna har nog drivit på det här också och gjorde det även för mig initialt. Den produktionen känner jag att den inte ger så mycket, den ökar bara stressen för mig och eleverna. Därför har jag inspirerats en del av flipped classroom, för jag insåg också att det var åt det hållet jag rörde mig jag vill förlägga analysen till klassrummet, det andra kan göras på andra sätt och andra ställen. Teknikfakta Flipped classroom Flipped classroom är en metod som bygger på att eleverna tar del av ett undervisningsinnehåll via datorn någon gång innan lektionen, ofta via YouTube-filmer. Ett syfte med metoden är bland annat att frigöra lektionstid till andra aktiviteter än sådant eleverna kan lösa själva utan läraren. Det fick mig också att omvärdera mitt användande av Powerpoints. När jag kämpade på med det som alla lärare gör med att få tekniken att funka, lägga in bilder och så vidare fick jag vid ett tillfälle höra av en elev att jag var kungen över Powerpoints och där någonstans kände jag att jag hade kommit fel. Kungen måste abdikera. Jag insåg det nog tidigare, men det var droppen som fick mig att inse vilken passivitet detta hade skapat, att jag gjorde mycket av det här för mig egen del. Där flyttade jag fokus mer mot det globala fikarummet på Facebook. Med hela världen i klassrummet 15

16 Henrik Larsson med eleverna Elin Talevska och Sara Wettemark. Enligt Henrik Larsson har det blivit allt viktigare att fokusera på analys och förståelse i undervisningen. Nu har jag också kommit till den punkten att jag funderar över vad det är IT inte kan konkurrera med, vad det är vi i skolan kan bidra med som inte finns på nätet. Det är nog de icke-digitala lektionerna där det blir de viktiga samtalen, handledningen, de starka berättelserna. De starka exemplen som berör och som motiverar, att man kliver in i klassrummet med en lektion som en helig stund, mera än att det är med powerpoint vi konkurrerar ut uppmärksamheten mot de sociala medierna med, det tror inte jag. Inte ens Prezi funkar då. Teknikfakta Prezi & Gapminder Prezi är ett onlineverktyg för att skapa rörliga presentationer. Gapminder är ett online-analysverktyg med internationell statistik om hälsa och strukturella variabler. Gapminder är skapat av professor Hans Rosling vid Karolinska institutet. Om vi byter perspektiv och betraktar IT som ett läromedel och kontrasterar dom mot andra läromedel, finns det något verktyg eller så som du verkligen känner att det bidrar med något som inget tidigare läromedel har kunnat? För att använda ett medeltida ord så handlar det mycket om multimedia att man har tillgång till rörlig media och visualiseringar. Ett av de första och största som har fått mest genomslag är ju Gapminder, att man både kan visa vad man kan ha statistik till och hur man kan presentera statistik så att det blir spännande och intressant. Det andra jag tänker på är hur man kan koppla populärkultur, som musik och film, med klipp från YouTube, med snabba exempel som ger igenkänningsfaktor och som drar igång diskussioner. Det kan man inte hitta 16 Med hela världen i klassrummet

17 i en lärobok på samma sätt. Samtidigt kan läroboken användas för att sätta sammanhang. I samhällskunskapen så används ju läroboken mest där det finns ett tydligt sammanhang eller en teori som man måste ha med, som till exempel i ekonomi eller i statsskick, där behöver man ofta rama in det med en lärobok. Om vi utgår från samhällskunskapen och tänker på de typer av kunskaper, förmågor och färdigheter som nämns i målen, skulle du säga att det finns något särskilt område där du känner att här har jag kunnat förbättra undervisningen och göra det här ännu bättre? Jo, det är ju där jag kommer tillbaka till att det finns en mycket tydligare koppling till att man ska ha vissa färdigheter färdigheten att hantera begrepp och analysera, underbygga och så vidare. Jag tycker för det första att man måste ge eleverna chansen att verkligen få vara utförliga och välgrundade och där är ju IT med detta informationsutbud fantastiskt. Bara man ger eleverna rätt handledning och rätt tips så tenderar dom att leva upp till ganska höga kunskapskrav och blir mer analytiska. Dom kan underbygga och sätta begrepp i ett sammanhang men det kräver mycket av mig som lärare att jag har en idé om åt vilket håll jag vill föra dem vad är målet? samtidigt som man ska ge dem tiden och möjligheten och inte att släppa dom fria i detta. Då tenderar det att skjutas till sista dagen. För att använda ett medeltida ord så handlar det mycket om multimedia att man har tillgång till rörlig media och visualiseringar. Jag vet inte om det beror på förändrade ämnesplaner och kunskapskrav eller IT, men i dag jobbar jag mycket mer direkt med hur man analyserar något. Jag märker att jag får jobba mer med att undervisa om hur man gör i dag än vad man ska kunna liksom. Med hela världen i klassrummet 17

18 Om man ska kasta sig ut på djupt vatten gäller det att man kan sin läroplan Helena Kvarnsell utmanar sig själv att testa nytt Personfakta Helena Kvarnsell Ålder: 37 Examensår: 1999 Skola: Björknässkolan 7 9, Nacka Undervisar i: Matematik, fysik, biologi, kemi och teknik Mer om Helena: Helena bloggar om hur hon arbetar på matteochno.wordpress.com En slutsats för mig var att ju friare arbetsformer man har, desto tydligare måste du som lärare vara med vad eleven förväntas lära sig. Helena Kvarnsell arbetar som grundskollärare i matematik, teknik och samtliga naturvetenskapliga ämnen på Björknässkolan i Nacka. När hon fick sin första en-till-en-klass inledde hon ett vilt experimenterande men var skulle det landa? Nationella proven i fysik visade några år senare att det landade där det skulle och Helena förstod under resans gång vad framgångsreceptet bestod i tydlighet, tydlighet, tydlighet! Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Hösten 2009 fick jag den första en-till-en-klassen och vi hade en ITchef som var väldigt inspirerande och hela tiden frågade Helena har du testat det här? och nej, det hade jag ju inte så då gör jag väl det då. Jag testade, testade och testade ihop med den här klassen in absurdum! Det här är en kul grej, det borde man kunna använda och så vidare. Det var lite fel ingång egentligen kan jag tycka. Tvärtom vore ha varit bättre, att det här behöver jag träna eleverna i och då är filmer bra, men det var roligt i alla fall och det blev bra. Jag var jättenervös när den här klassen skulle skriva nationellt prov i nian i fysik och det fanns jättemånga och en hel del kollegor som sa att på Helenas lektioner surfar man bara. Men så skrev de nationella proven och hälften skrev MVG och 40 procent skrev VG alla skrev godkänt. Då kände jag att uppenbarligen lär de sig någonting. Då kom en viktig reflektionsfas. Tidigare hade jag sagt att om eleverna bara lär sig lika mycket som annars, då är jag nöjd, för de verkar ha ganska roligt och de får med sig lite digitala förmågor också. Det är ju inte bara kunskaperna och det där i läroplanen, vi har ju kapitel ett och två också. När man skrev dom tittade man ju också mycket på EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, det och det här med 21st Century Skills, det har jag haft med mig i många år. Om inte något 18 Med hela världen i klassrummet

19 Vilken hundvakt är mest prisvärd vid olika antal timmar? För Helena Kvarnsell ger IT i undervisningen ökade möjligheter att lära eleverna att se samband. annat så ska eleverna åtminstone ha listat ut hur man lär sig saker när man går ur grundskolan tycker jag, i alla fall från mitt klassrum. Så i varje moment jag gör ska det tränas någon av de här nyckelkompetenserna, det kan handla om digital kompetens, att lära att lära, att presentera saker eller så. Men sedan visade det sig som sagt att de banne mig lärde sig mer. Nu hade jag ju inte en klass utan datorer och kunde göra jämförelser, men ändå presterade de bättre än vad man hade kunnat förvänta sig varför gjorde de det? En slutsats för mig var att ju friare arbetsformer man har, desto tydligare måste du som lärare vara med vad eleven förväntas lära sig. Om du går in och säger att det är kul att göra radio, så nu ska vi göra radio, då måste du också kunna presentera för eleverna att jag vill att ni i radioprogrammet visar att ni kan samtala om hälsa eller gör en film om detta och då vill jag att du visar dessa kunskapskrav. Det blir ett fokus på vad jag ska leverera som elev. Fakta Livslångt lärande EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande antogs 2006 och finns i Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG. 21st Century Skills är ett samlingsnamn för sådana kompetenser som traditionellt inte ligger i fokus för skolans undervisning. I Sverige har dessa dock funnits med i läroplanerna under lång tid, inte minst sedan Lpo94. Se Skolverket 2013 b. Med hela världen i klassrummet 19

20 Helena Kvarnsell tycker att det är viktigt att eleverna får arbeta med exempel från verkligheten. Där har Gapminder varit ett ovärderligt verktyg. Teknikfakta Bambuser Bambuser är en videodelningstjänst på internet som kan användas för att streama film på olika sätt. Bambuser har flera funktioner än YouTube, exempelvis direktsändning. Jag tror också att det finns fler saker som påverkar. Det blir till exempel lite roligare med film, radio, hemsidor, presentationer det skapar en arbetsro och i bästa fall att dom gärna också jobbar lite effektivare och kanske till och med lite mera. Det är en bra bieffekt. Någonstans tror jag också att all undervisning handlar om att man ska bygga en god relation till de man ska undervisa. Att använda IT blir därigenom ett sätt att visa att jag vill vara i den värld där jag vet att de befinner sig och att jag respekterar att de kan saker i den världen och att de gärna får använda sig av det för att visa kunskaper i min värld i skolan. Sedan är det också viktigt att de får göra verklighetskopplingar. Nu i matten så har vi jobbat med samband och procent och det kan man ju göra i matteboken, men det blir ju sällan särskilt kul. Så vi har arbetat med Gapminder i stället, för att där kunna jämföra verklig statistik och samband på olika sätt. Vi jobbar med procent och Facebook, hur många är online just nu? Om jag gör så här på Instagram, hur många träffar eller likes ger det? Den här hundvalpen fick så många kommentarer, hur stor andel är det av alla följare? Det är så väldigt lätt att få in verkligheten. 20 Med hela världen i klassrummet

21 Hur har intåget av IT påverkat dig i det du gör när du är aktiv i klassrummet och inte eleverna? I din direkta undervisning? Det första jag tänker på är att administrationen i klassrummet blivit mycket enklare i och med att man kan dela anteckningsböcker. Jag skriver sällan på tavlan utan alla genomgångar skriver jag i OneNote på min dator och så delar jag det med eleverna. Det är smidigt, för elever som är hemma och sjuka kan då också ta del av en del av föreläsningen. Ibland spelar jag även in ljudet om det är en föreläsning. Om vi gör en stor labb som är pysslig att få till kan vi streama den via Bambuser och titta på den flera gånger och man kan titta om man inte var med och så. Vad det gäller min planering tycker jag att jag planerar mindre och mindre. Tydligheten gentemot eleverna om vad som krävs i kursplanerna kräver att jag är riktigt vass på vad det är som förväntas läras ut. Man ska äga sin läroplan och kunna motivera varenda lektion och vad man sysslar med utifrån den och någon typ av rådande skolforskning. Läroplanen måste jag därför vara jättebra på. Om jag sedan har en god relation till eleverna så räcker det ofta med att jag kommer in och säger att nu ska vi ha biologi och vi har de här veckorna på oss. Det här centrala innehållet har Nacka kommun bestämt att vi ska arbeta med i den här årskursen. Ni vet vilka kunskapskraven är, de är samma som alltid, hur skulle vi kunna göra på något kul sätt för att lära oss det här? Vi kan jobba med podcast föreslår någon. Vad av det här i det centrala innehållet skulle det då passa att göra podcast om? Vilka kunskapskrav skulle fungera bra? Ni vet att jag måste bedöma alla dessa tretton meningar som finns. Men det här, det står ju samtala om här. Ja, det skulle ju kanske passa bra. Och resonera, det kan man väl göra? Då blir det som att jag inte har behövt planera så mycket mer än att jag har läst på mina styrdokument och sedan gör vi någon sorts planering tillsammans därefter. Man ska äga sin läroplan och kunna motivera varenda lektion och vad man sysslar med utifrån den och någon typ av rådande skolforskning. Med hela världen i klassrummet 21

22 Katalonien i Spanien, Riksarkivet och elevernas släktingar För Martin Martinez ska historia vara på riktigt Personfakta Martin Martinez y Riqué Ålder: 62 Examensår: 1982 Skola: Vipans gymnasieskola, Lund Undervisar i: Lektor i historia Mer om Martin: Lade fram sin lic. avhandling Katalonien i Spanien i historia Martin och hans elever lägger ut elevarbeten på historiapariktigt.se texterna blir Eleverna är beredda att jobba. De här publicerade. Hela världen kan se dem. Martin Martinez y Riqué arbetar som lektor i historia på Vipans gymnasieskola i Lund. Han fick sin första dator i tjänsten någon gång på 1980-talet och den fungerade något bättre än en skrivmaskin. Nu är hela hans undervisning IT-integrerad och eleverna når lärplattformen och Martin närsomhelst och varsomhelst ifrån. Tillsammans med eleverna publicerar han elevarbeten för att visa vad historia också är på riktigt. Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Det stora lyftet tycker jag kom i samband med internet. Från början fanns ju bara en dator per klassrum och en till mig som lärare, så då handlade det mest om en resurs för att kunna söka information. Det var så klart svårt att använda den i hela klassen, men den var desto viktigare för mig att söka information och jag insåg snabbt att det fanns en stor möjlighet genom datorn för mig att komma direkt till källor, kartor och bilder som jag kunde använda i undervisningen. Eftersom jag hela tiden velat försöka nå eleverna genom deras olika lärstilar har jag försökt anpassa min undervisning så att det hela tiden ska ha funnits inslag av att både läsa och skriva, se bilder, se film och göra någonting själv och producera. För detta har IT varit väldigt behjälpligt. Numer har kommunen köpt in It s learning-plattformen och däri skapar jag hela kurser för eleverna. Här hittar de allt material de behöver, sådant som jag producerar och jag kan dela det med kollegor och skolledning. Här kan också eleverna göra inlämningar, diskutera och få feedback av mig. Använder du dig av fler verktyg i samband med detta? Ja, bland annat använder jag mig av en avatar som kan presentera lektioner för eleverna. Den avataren brukar ha en dialog med en an- 22 Med hela världen i klassrummet

23 Martin Martinez levandegör sin undervisning med att plocka från de oändliga källorna som finns tillgängliga på nätet. nan avatar som ser ut som en av mina elever och den presenterar kort vad lektionen ska handla om. Samtalet kretsar kring vilken nivå de borde ligga på från grundskolan och det blir som en upprepning. Jag försöker göra som Comenius sa, att man ska hämta eleven där eleven är, och det är det jag försöker göra med de här små snuttarna. Mina elever har inte valt sina yrkesprogram för att de vill läsa historia. Det ställer mycket högre krav på mig att för det första kunna göra dem intresserade av ämnet och för det andra att göra dem intresserade av arbetsmetoderna. Men det fungerar faktiskt. Jag märker att detta upplägg fungerar för eleverna. Jag ljuger om jag säger att det gör det på alla det finns de som bestämt sig för att de inte är intresserade men majoriteten lyfts av detta och dom presterar högkvalitativa grejer. Fakta Martin Martinez pedagogik Begreppet avatar är hämtat från den indiska mytologin och är ett gudaväsens inkarnation i människoeller djurgestalt. På internet används avatarer som alter egon i olika sammanhang. Läs elevernas berättelser på Martin Martinez sida historiapariktigt.se Jag har också en sida där olika elever får lägga sina arbeten, den är öppen för allmänheten. Min ingång i det handlar mycket om att få eleverna att lära sig att använda källor och att skriva en sammanhängande text. Jag samarbetar med svenskan och samhällskunskapen. Jag tycker det är viktigt att de här sakerna sker i projekt och att man är öppen och samarbetar med kollegor för att hitta meningsfulla saker att göra Med hela världen i klassrummet 23

24 Yassir Touffic skildrar 1900-talets världshistoria genom att berätta om sin egen familjs bakgrund i Irak. Läs hans berättelse på historiapariktigt.se. Teknikfakta Lärplattformar & EUscreen It s learning, Fronter, Schoolsoft med flera är lärplattformar som kan användas för att samla elever och lärares resurser på ett och samma ställe. Det är också plattformar för kommunikation, planering och administration. Läs mer: se.fronter.info schoolsoft.se itslearning.se EUscreen är resultatet av ett europeiskt forskningsprojekt som har handlat om att tillgängliggöra oftast statligt producerad film och tv-produktion från hela Europa. Se euscreen.eu. så att det inte snuttifieras. Ibland har lärare i svenska svårt att motivera elever som inte gärna läser att över huvud taget intressera sig för ämnet svenska. Men när man bakar in det så här man behöver färdigheter i svenska för att kunna publicera sig ja då är de beredda att jobba. För de här texterna blir publicerade, hela världen kan se dem. Om vi snävar in till att titta på hur du använder IT som ett läromedel när du undervisar, vad använder du då och hur tänker du kring det? Jag delar alltid mina lektioner i tre delar. Den första delen är en presentation av mig och då använder jag IT i presentationen på olika sätt. Jag kan ha gjort en Powerpoint eller en interaktiv mindmap där jag lägger in mycket bilder och länkar till korta filmsnuttar och så vidare, som illustrerar min presentation. Därigenom kan vi samtidigt som jag pratar befinna oss i Palestina på 1920-talet eller var som helst. Jag använder mig till exempel av EUscreen, svenska filmarkivet eller Sveriges Radios arkiv eller många, många andra resurser. Så när jag går igenom till exempel Kubakrisen får man både se och höra radioprogram och så vidare inom loppet av 20 minuter. 24 Med hela världen i klassrummet

25 Till den andra delen av lektionen har jag skapat ett interaktivt dokument som jag vill att de ska jobba med, ibland enskilt och ibland saker de måste lösa i grupp. I den tredje delen är det en egen aktivitet där de ska skriva en rapport eller liknande vad de har fått ut av lektionen. I detta moment ges en återkoppling och jag kan också sedan i lugn och ro ta del av hur de upplevt lektionen. Det här är en viktig del i hur jag kan arbeta formativt med eleverna. Jag vet hur de har uppfattat sakerna och jag vet på vilken nivå de befinner sig och vilken kognitiv nivå de har nått. Det hjälper mig också sedan att sätta ett rättvist betyg. Jag delar alltid mina lektioner i tre delar. Om vi utgår från de kunskaper, förmågor och färdigheter som ämnesplanen nämner att eleverna ska utveckla under kursen, vad kan IT bidra med där? Sådana saker som att ha en ordentlig källkritik, att eleverna lär sig att förhålla sig till källor och att de får ett medvetet historiebruk och hur historia brukas och har brukats under tiden, att eleverna får möjlighet att utveckla sin IT-kompetens och sin förmåga att kommunicera, att diskutera och argumentera. Vi får historieförståelse, förståelse av hur historiska processer påverkar oss människor rent privat och kollektivt. Den stora fördelen är att IT är ett fönster till världen. Ett fönster till kunskap. Om man lär eleverna hur man ska skilja kunskap från okunskap, om man vägleder dem till riktiga källor, då har man öppnat hela världen för dem. Det är inget nytt egentligen, men i dag kan jag få eleven att under lektionstid komma fram till originaldokument som ligger på nätet som annars hade krävt två års arbete om du skulle leta fram dem i Riksarkivet eller på olika ställen. Med hela världen i klassrummet 25

26 Det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet Med Ipads har Irene Pistol ökat variationen i undervisningen och elevernas deltagande Personfakta Irene Pistol Ålder: 39 Examensår: 1999 Skola: Vårbyskolan 6 9, Huddinge Undervisar i: Svenska, svenska som andraspråk och engelska Irene Pistol arbetar som grundskollärare i svenska och engelska på Vårbyskolan i Huddinge. När hon började på skolan fanns endast svarta tavlor med färgkritor för speciella tillfällen, men nu har skolan en fullt utbyggd en-till-en-lösning med ipads till samtliga elever och lärare. Tillgången på smarta appar har både gjort undervisningen roligare, smidigare och ökat möjligheterna att möta elevernas olika undervisningsbehov. Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Jag har jobbat här i Vårby i 15 år. När jag började fanns det inte ens whiteboardtavlor utan vi hade svarta tavlor. Det fanns ett litet paket med färgkritor att skriva något vackert med till sommarlovet eller så. Det var mitt första jobb när jag var utexad, men bara för att jag ifrågasatte så mycket, varför vi var den enda kommunala skolan i Huddinge som inte hade någon dator över huvud taget, så blev jag erbjuden att sitta i skolans IT-grupp och vara IT-ansvarig på skolan och det var ju inte så svårt det fanns ju ingen IT att vara ansvarig för. Där någonstans började det. lättare att ha roligt En av vinsterna är att det är så mycket med IT och hitta på nya grejer. Jag är ju ingen IT-hacker på något sätt, utan jag kan ju bara det här vanliga som gemene man kan. Men användningsområdena ökar ju hela tiden och man vet ju inte i dag vad man kommer att vilja använda i morgon och det är det som är så fantastiskt tycker jag och det är därför det är så inspirerande. Det finns hela tiden någonting nytt som lockar och som man vill prova. Att få en-till-en-lösningen blev en successiv omställning. Då var jag klasslärare, så det blev att man från början satt där med sina matteböcker och gjorde vissa saker med IT någon gång då och då och sedan blev det mer och mer. Nu har jag ju bara engelska och är ämneslärare, 26 Med hela världen i klassrummet

27 IT i undervisningen är inte bara bra för elevernas förståelse. Det gör också lärandet mer lustfyllt, tycker Irene Pistol. Det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet, säger hon. så nu har jag allting på nätet, vi har inga fysiska böcker längre. Sedan händer det så klart att jag kopierar upp något någon gång, det är ju inte så att jag är allergisk mot papper, men jag har ingenting färdigt att det här ska vi jobba fysiskt med, med papper och penna. Prov har varit det som kvarstår, jag ger dem fortfarande prov på papper för att annars vet jag inte hur jag ska ha koll på att de inte fuskar. Nearpod och Socrative tycker jag skulle vara toppen om dom slogs ihop och blev samma sak. I Nearpod kan jag ju se exakt vilka elever som håller sig på appen, vilka är inne utan att logga ut eller går in i en annan app? Det syns direkt i Nearpod medan du där inte kan få återkopplingen på samma sätt som i Socrative. Men i Socrative kan jag inte vara säker på att de kopplar ur och söker upp svaren någon annanstans. Teknikfakta Nearpod & Socrative Nearpod och Socrative är system som möjliggör för lärare att via varje elevs device ställa frågor till dem. Verktygen kan liknas vid olika typer av snabbenkäter där resultaten sammanställs snabbt och enkelt. Se nearpod.com och socrative.com. Showbie är en app från Apple (för Ipads etcetera) som möjliggör papperslös undervisning. I appen kan inlämningar av dokument och liknande göras. Den bästa appen som revolutionerade hur ipaden kunde användas i skolan och undervisningen var Showbie. Det var sådan lättnad att slippa alla de här mailen med inlämningsuppgifter, att i stället få ha alla saker samlade på ett ställe, att kunna ha koll på alla klasser, du kan dra ut listor över inlämning med mera. Det var det mest revolutionerande. Med hela världen i klassrummet 27

28 Nearpod och Socrative har gett Irene Pistol nya möjligheter att skapa snabba, elevinteraktiva diskussionsövningar. Om vi betraktar IT som läromedel, vilka är de största styrkorna med IT då som också utgör skäl till att du vill använda det som du gör? Bland annat att det är lättare att få det snyggt. Om eleverna ska skriva en egen bok och måste göra allting för hand, då är det elever som är duktiga på att rita, göra layout eller skriva snyggt som lyckas, men Ipaden är så användarvänlig så alla kan få det snyggt. Eleverna blir engagerade på ett annat sätt när de kan få ett bättre resultat ganska enkelt och då kan de lägga mer tid på det innehållsliga. Teknikfakta Appar för undervisningen Flera Apple-appar som är användbara i undervisningen: Comiclife, Bookcreator, imovie, Keynote och Creative Book Builder. Sedan är det framför allt att det är roligt och inspirerande. Det är ofta eleverna säger att det här var roligt och det vill jag komma åt det ska vara roligt att lära sig. Nu menar jag inte att alla lektioner jag har är roliga, det finns saker man måste traggla det kommer man aldrig ifrån, men det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet och det tycker jag är en av vinsterna, att det är så mycket lättare att ha roligt med IT och hitta på nya grejer. 28 Med hela världen i klassrummet

29 Det är också bra för elevernas deltagande. Nu när de ska redovisa får de välja själva. Jag kan komma med idéer att de kan göra i Comiclife om de gillar serietidningar eller att de kan göra i Bookcreator, eller imovie eller en Keynote om de vill presentera, eller om de vill göra mer avancerade böcker kan de göra Creative Book Builder som är en lite mer avancerad bokapp, eller om du har något annat brukar jag säga, du kanske sitter på något jag inte känner till?. Så är det ju ofta, att eleverna har sprungit på något själva som jag inte har sett. Detta tycker jag är en jättestor vinst med IT i undervisningen. Det blir också lättare med elevinflytande och det är bra för att skapa ett klimat där det känns att vi tillsammans kommer på de bästa idéerna. Även om det är jag som är läraren och har mest utbildning och oftast vet mest i klassrummet, så är inte det som jag kan och vet det som är bäst, för det som vi kan åstadkomma tillsammans är det som blir bäst oftast. Därför är jag lite allergisk mot att komma med färdiga koncept, att så här ska vi jobba. Däremot får man inte missta det för att jag inte planerar och strukturerar undervisningen, för det är också viktigt. Jag måste tänka ut vilka förmågor vi ska träna och hur vi ska nå dit och ibland kan det vara så att elevernas idéer inte går att förena med detta, men då är det viktigt att man kan förklara för eleverna varför. att skapa ett klimat Det blir också lättare med elevinflytande, där vi tillsammans kommer på de bästa idéerna. Här tror jag det finns ett viktigt utvecklingsområde för framtiden, att vi måste bli bättre på samarbete och planering och ha en samsyn kring det, så att eleverna får en ökad förståelse för läroplanen och att det IT-verktyg man använder blir en del i att nå målen och inte ett mål i sig självt. Det måste involveras och bli en del i lärprocessen, det får inte stanna vid att bara vara ett anteckningsblock eller en sökmotor. Då förlorar det sitt syfte på något sätt. Med hela världen i klassrummet 29

30 Referenser Fleischer, Håkan. (2013). En elev en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Grönlund, Åke. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom en dator per elev. Örebro: Örebro universitet. Hylén, Jan. (2013 a). Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm: Ifous. Hylén, Jan. (2013 b). Lägesrapport om it i skolan Nationellt forum för it i skolan. Stockholm: Education Analytics. Lärarnas Riksförbund. (2013). IT i undervisningen. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Myndigheten för skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Samuelsson, Ulli. (2014). Digital (o)jämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Skolinspektionen. (2011). Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen. Dnr :5753. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2013 a). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013 b). Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Forskning m.m. om individuella faktorer bakom framgång. Stockholm: Skolverket. Tallvid, Martin. (2011). Från datorkunskap till En-till-En i Jansson, Bo (red). (2011). Utbildningsvetenskapens kärna. Läraryrkets innersta väsen? Malmö: Gleerups. Henrik Larsson och Martin Martinez y Riqué fotograferade av Tomas Cronvall Helena Kvarnsell och Irene Pistol fotograferade av Peter Käll 30 Med hela världen i klassrummet

31

32 Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. IT i undervisningen. Om lärares syften, användande och hinder

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. IT i undervisningen. Om lärares syften, användande och hinder RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND IT i undervisningen Om lärares syften, användande och hinder IT i undervisningen Om lärares syften, användande och hinder Förord På samma sätt som kulramen var ett naturligt

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

Kurs och workshop. Youtubfilmer i Fronter. Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden

Kurs och workshop. Youtubfilmer i Fronter. Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden Kurs och workshop Youtubfilmer i Fronter Innehåll Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden Youtube Hitta andras instruktionsfilm Skapa Konton på Youtube Filmen Va inte perfektionist,

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GOOGLE APPS FOR EDUCATION GOOGLE APPS FOR EDUCATION #isjöbo INFORMATION TILL PERSONAL 20150819 Familjeförvaltningen DIGITALISERING #isjöbo Skolans styrdokument, vår läroplan och kursplaner ställer krav på digitalisering och vi

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

Göteborgsprojektet utdrag

Göteborgsprojektet utdrag Göteborgsprojektet utdrag Det lärarna skulle vilja lära sig mer av är följande: Eftersom vi använder MacBook i vårt projekt, och varken lärare eller elever hade så stor erfarenhet innan, skulle jag vilja

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Kartläggning av IT på skolor i Nacka

Kartläggning av IT på skolor i Nacka 2013-11-25 1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2012/236-630 Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på skolor i Nacka Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK 6-9 HÅSTENSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam föreläsning

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN DIGITALA VERKTYG I SKOLAN INFORMATION TILL PERSONAL DATORN I SKOLAN "EN-TILL-EN"OCH OFFICE 365 Örebro kommun erbjuder alla elever att låna en dator eller surfplatta för skolarbetet, en så kallad en-till-en-lösning.

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

It och digital kompetens. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan

It och digital kompetens. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan It och digital kompetens Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan It förändrar praktiken Nya var Av vem? VAD? Nya hur Med vem? Nya när För vem? Dagens innehåll Två Tre konkreta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer