Förstudie KULTUR REC småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar. En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur November 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie KULTUR REC småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar. En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur November 2014"

Transkript

1 Förstudie KULTUR REC småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur November 2014

2 INLEDNING Digitaliseringen innebär nya möjligheter för kulturaktörer, men också nya utmaningar. Över hela Sverige pågår olika satsningar för att digitalisera kulturaktiviteter. Förstudie Kultur REC har varit ett försök att kartlägga några av förutsättningarna, framför allt för mindre kulturaktörer och inom fältet streaming. Vi har även tittat på flera av de större aktörerna för att finna inspiration. Projektgruppen har bestått av representanter för Animal Spirits (Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén), Nätverkstan (Carl Forsberg och Leif Eriksson) samt diy days (Jasmine Lyman). Förstudien har finansierats av Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Innovativ Kultur, Kulturbryggan och Göteborgsregionens Kultur- och fritidschefsnätverk. De inledande diskussionerna inför förstudien ägde rum redan i januari 2013 och projektet har löpt fram till november Denna rapport är upplagd med artiklar från de respektive projektdeltagarna där Leif Eriksson ger ett historiskt perspektiv, Jasmine Lyman kopplar streaming till diy-rörelsen och Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén med ledning av slutsatser från förstudien ger förslag på principer för att digitalisera småskalig kultur med ett specifikt mål: hållbar utveckling enligt den internationella överenskommelsen ISO Rapportens karaktär är inte sammanhållen, utan den representerar olika infallsvinklar på ämnet streaming och digitalisering. Vi känner att det är ett rättvist sätt att försöka beskriva utvecklingen inom ett område som är så spretigt och där så många skilda strategier står till buds. Jag hoppas att den här skriften kan vara intressant för den som vill fördjupa sig i ämnet streaming, digitalisering, samhällsansvar och att den ska fungera vägledande både för finansiärer och för de kulturaktörer som vill närma sig ämnet. Carl Forsberg, redaktör Nätverkstan, 21 november 2014 Animal Spirits är en NGO som testar, bygger och sprider erfarenhet inom kultur, konst och omställning. Nätverkstan är ett av Sveriges främsta resurscentrum för småskalig publicistisk, konstnärlig och kulturell verksamhet. Förstudien är finansierad av:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att representera ett uttryck, Leif Eriksson s. 4 Deltagande, tillgänglighet och diy-kultur, Jasmine Lyman s. 10 Utmaningen äger rummet, Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén s. 12 Aktiviteter i förstudie Kultur REC s. 22 3

4 ATT REPRESENTERA ETT UTTRYCK digitalisering som tillgänglighetsfaktor Rörlig bild är ett idag lika självklart inslag i våra vardagsliv som till slut det skrivna ordet blev i en historisk linje dragen från Gutenbergs boktryckarambitioner på 1500-talet fram till förra seklet. Man kan nog hävda att vi håller på att utveckla och erövra ytterligare ett vardagsspråk jämte text och stillbild, nämligen den rörliga bilden. Och den process där vi gått från ensidiga konsumenter av enstaka filmer på bio och TV för knappt mer än ett decennium sedan, till dagens värld av Skype, Youtube, Vimeo, Facebook och andra komponenter i en bred infrastruktur lämnar ett stort avtryck i mänsklighetens historia när det gäller paradigmskiften och snabbt förändrade kommunikations-mönster, i paritet med radions och senare TV:ns inträde i vardagen. I den kontexten blir frågan förgrund för alla med intresse för tillgänglighetsfrågor kring kultur. Hur kan dessa nya tekniska och kreativa möjligheter bli en bärare av ambitioner kring tillgänglighet till och representation av sceniska händelser, författarkvällar, teaterföreställningar, dans, konst-evenemang och andra kulturhändelser? Det är inte svårt att se hur streaming, livestreaming och digitalisering blir en byggsten i en kontinuerlig tråd av kulturpolitiska ambitioner som formulerades tidigt i det förra seklet kring demokratiseringen av kulturlivet. Som ett eko av den tidigare analoga kulturutvecklingen så är det de stora institutionerna som är först på plan. Berliner Symphoniker och Metropolitan är stora aktörer som tidigt insåg möjligheterna med att sända live från konserter och operaföreställningar. Föreställningar som genom flerkamera-system på professionell nivå adderade en slags filmisk närvaro, i det vad dom förlorade genom att det faktiskt är bara en återgivning av en levande pågående scenisk händelse. Vi förlorade den fysiska levande och sinnliga kontakten med musiken, musikerna och dirigenten, men fick istället möjligheten att tränga oss på i närbilder av sceniska skeenden, bilder ur helt nya vinklar, ett kontinuum av en annan form av närvaro som just utgör den rörliga bildens dynamiska förmåga att gestalta ett skeende. Vi fick uppleva en intressant representation av en föreställning. Inte som ersättning för den liveupplevelse vi kan få till oss genom att befinna oss på plats, utan snarare som ytterligare en version av ett kulturevenemang. En version vi inte behöver resa till New York eller ta på oss finkläderna för att få uppleva. Men även en version som enligt samstämmiga uppgifter sänkt trösklarna för den potentielle besökaren, och på sikt genererat mer livepublik till konserthallen eller operan. Andra aktörer beskriver liknande erfarenheter, ju mer dom streamar och visar sig digitalt, ju mer publik genereras. Marknadsföringsaspekten är inte orsaken till att man börjar sända eller streama, men blir en konsekvens av denna. Ett exempel på detta är Göteborgs Symfoniker där man på mycket kort tid genererat två miljoner visningar på Youtube, och där man vid något tillfälle blivit virala med enstaka klipp. Streaming och sändningar är nu efter ett par år en självklar, integrerad och etablerad del orkesterns verksamhet. De små aktörerna ute i landet och i regionerna, har av naturliga skäl inte startat egna sändningar/streaming i någon större omfattning. Endast enstaka försök har genomförts och detta handlar såväl om avsaknad av kunskap och kompetens, som för tunga investeringskostnader för den enskilda aktören oavsett om det handlar om en mindre konsthall, en teaterarrangör eller en musikfestival. 4

5 Idag börjar de tekniska kostnaderna sjunka för att på egen hand starta sändningar. På det sättet skiljer sig inte denna utveckling från den övriga digitala. I det här perspektivet startade KulturREC som en idé på Nätverkstan Medialab utifrån det regionala kulturuppdrag som NV Medialab har från regionen. Att stödja och vara proaktiva i utvecklingen av det regionala mindre kulturlivet. Här finns det nu, som vi ser det, möjligheter att till ganska små investeringskostnader bygga en struktur som kan utgöra en resurs för många mindre kulturaktörer i en region. Den historiska bakgrunden Ur ett kulturpolitiskt historiskt perspektiv kan man se ett Sverige där tankar om demokrati och kultur och den dialektiska processen mellan dessa samhälleliga byggstenar är påtaglig i ambitionen att bygga det goda landet. En process där ekonomisk och social utveckling går hand i hand med stora utbildningsinsatser som också påverkat idéer om kulturens närvaro i våra liv. Tidigt under 1900-talet byggs den idéstruktur om folkets rätt till lättillgänglig kultur i takt med att folkhemstanken börjar utvecklas. Riksteatern, som bildas under trettiotalet på initiativ av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, har redan efter några år spelat tusentals föreställningar runt om i landet. Här påbörjas förverkligandet av den kulturpolitiska strävan att föra ut kulturen från de huvudstadsdominerade scenerna, en tillgänglighetssträvan som skall prägla Sverige under många decennier framåt och komma att omfatta i princip alla konstarter. Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande anspråk." Arthur Engberg, minister, 1933 Under fyrtio-, femtio- och sextiotalet bedrivs ett opinionsarbete av kulturaktörer i landet i syfte att skapa nationella strukturer för att föra ut även musik, dans och konst från de större städernas till landsbygden. Flera statliga utredningar genomförs kring dessa frågort och t.ex Statens Kulturråds utredning som startar 1968 utgör grunden för 1974 års kulturproposition. Under femtiotalet initieras en stark politisk aktivitet runt idéer om en statlig nationell kanal för television. Redan i slutet av femtiotalet överförs de första sceniska händelserna till TVformat. När beslutet att starta rikstäckande television tas 1956 av regeringen tar det bara två år innan operan Aniara filmas på scen och sänds både i Sverige och flera europeiska länder. Sextiotalet är generellt den tid då folkhemsbygget kulminerar, med stora strukturomvandlingar, bostadspolitiska beslut och en stark ekonomisk utveckling, ett decennium som även kokar av nya konstnärliga impulser, musikaliska gränser som sprängs och starka ambitioner att föra ut kultur till folket. Det blir ett årtionde där helt nya fundament skapas kring kulturens roll i samhällsbyggandet, samtidigt som TV-mediet börjat ta stor plats när det gäller förmedling av nyheter, film och kultur, ett medium som går från en enda kanal till två stycken under året Detta sker ungefär samtidigt som sändningar i 5

6 färg startar, hittills har det varit svartvit bild under TV:ns första tio år. Även televisionen blir nu en del av tillgängliggörandet av kultur till människor ute i landet. Cullbergbaletten startar också under denna tid, får ett statligt uppdrag 1967 och börjar föra ut såväl modern danskonst som balett ut i landet, man inleder även ett samarbete med den nya TV-kanalen TV2. Rikskonserter påbörjar sin försöksverksamhet i början av decenniet och permanentas 1968 som en statlig institution för turnerande musik i Sverige. På ungefär samma sätt och under samma tid uppstår Riksutställningar med ambitionen att föra ut konst och samtidskonst i landet. Parallellt med dessa statliga initiativ startar en rad aktörer i Sverige andra nätverk för att flytta ut kulturen och konsten från storstädernas kulturella epicentrum, ut till hela landet. Malmö 1893 är startpunkten för Folkets Hus-rörelsen som kom att bli viktiga samlingsplatser för såväl arbetarrörelsens utveckling, som för alla former av kulturevenemang. Rörelsen växte under hela nittonhundratalet och blev såväl själva arrangörer som samarbetspartners till riksorganisationer inom kulturen. Även fackföreningsrörelsen fick en viktig roll för kulturens spridning ut i landet, med bl.a subventionerad bokförsäljning på arbetsplatser och skapandet av teaterombud. Under sextio-och sjuttiotalet uppstår de olika centrumbildningarna; Teatercentrum, Fotograficentrum, Författarcentrum, Musikcentrum, KKV, Danscentrum och andra sammanslutningar för fria kulturutövare, en rörelse som också fått stor betydelse för decentraliseringen av kulturlivet och tillgängliggörandet av kultur till hela Sverige. Många fria grupper och utövare inom samtliga konstarter har haft en omfattande verksamhet utanför de stora städerna och därmed bidragit till denna utveckling. När det gäller film och rörlig bild startades under sjuttiotalet Bio 16, initierat av SFI, för att möjliggöra visning av kvalitétsfilm runt om i landet, och parallellt med detta initiativ etablerades Folkets Bio som hade liknande icke-kommersiella ambitioner kring filmdistribution och visningar. Även de institutionella regionala och kommunala kulturverksamheterna har naturligtvis bidragit till den förändring i synen på rätten till och tillgängligheten till kultur som pågått under i stort sett hundra år i landet. Om ovanstående är en stark indikator på ett kontinuerligt paradigmskifte i kultur-sverige under hundra år, så är mitten av 1990-talet en lika massiv startpunkt för en förändring av våra kommunikationsvägar, sociala vanor, kulturkonsumtion och vårt arbetsliv, en mycket snabb förändring av våra vardagsliv som mänskligheten aldrig sett motsvarigheten till tidigare. Vi som fortfarande minns de märkliga ljuden från de första generationens internetmodem som med en hastighet som motsvarar en tusendel av dagen bredband fick kontakt med världen, kan nog fortfarande ibland förundras över hur fullständigt genomgripande detta skifte varit. 6

7 Ett decennium tidigare, under åttiotalet, uppenbarades möjligheterna för utövare av musik att använda digitala verktyg för skapandet. Synthar, sequensers, samplers, digitala effekter och en generell sjunkande prisbild på utrustning demokratiserade producerandet och gjorde det möjligt för väldigt många att skapa, i teknisk bemärkelse, professionella verk. Tekniken i sig blev också, som ofta under konstens utveckling historiskt sett, en katalysator för nya musikaliska uttryck och impulser. Tio år senare dyker första digitala videokameran upp och initierar den digitala revolution som omskapat såväl produktion som tillgänglighet och distribution av rörlig bild, film och TV. Redan i slutet av nittiotalet och början av tvåtusentalet börjar man skönja de möjligheter som internet skall komma att medföra när det gäller tillgängligheten till musik, konst, litteratur och sceniska händelser. Musiktjänsten Napster och mp3 blev begrepp som ställde mycket på ända i frågor om massdistribution, rättighetsfrågor och betalningsansvar för den enskilde som tar del av kultur på nätet talet är för de flesta av oss sedan en enda lång sträcka av tekniska innovationer, onlinetjänster, nya konsumtionsvanor, ett förändrat socialt liv och arbetsliv i globaliseringens och digitaliseringens kölvatten ser vi för första gången rörlig bild i ett sammanhang vi aldrig tidigare gjort. Youtube startar och redan efter ett år har man 100 miljoner visningar per dag. Youtube, som tidigt marknadsfördes under devisen Broadcast yourself, är den hittills snabbaste communityn på nätet som skådats, jämförbar med Facebooks utveckling. Under den senare delen av 2000-talet dyker sedan flera liknande tjänster upp ; Vimeo med högre bildkvalité och en renare layout som attraherat inte minst professionella filmskapare. Andra tjänster som Daily Motion, Blip, Darktube och Liveleaks, alla med varierande profil och några med inte minst flytande gräns för våldsinslag, porr och annat material som inte accepteras på tex Youtube. En tjänst som snabbt rönt stora framgångar är CultureUnplugged, en filmsajt och ständigt pågående filmfestival på nätet som idag erbjuder tusentals dokumentärer från hela världen. CU har idag kontor runt om i världen och stöds av hundratals organistationer, bl.a FN. Fragmenteringen och diversifieringen av TV-världen fortsätter obönhörligt och många unga kreativa blivande producenter ser inte den traditionella TV-produktionen som en attraktiv väg idag. Under 2007 startade den första fria livestreaming-tjänsten under namnet Mogulus ( som sedan bytte namn till Livestream år Framgången blev snabb och kontor etablerades i Bangalore, Los Angeles och New York. Detta möjliggörs naturligtvis av den ökande tillgänglighet till högre bandbredd som börjas bli vanlig i många länder runt om i världen. För första gången anas möjligheten att i princip starta en egen TV-kanal. Inte minst kommersiella aktörer och sportnyheter var snabba att anamma den nya tekniken och idag är det legio t.om för stora TV-bolag att använda nätet som kompletterande eller dominerande struktur för rörliga bilder. Tex så sändes livebilderna från Fukushima-katastrofen i början av skedet nästan uteslutande via internet och livestreamingtjänsten Ustream. Den tekniska kvalitén var låg i början av denna utveckling, en kombination av att HDkameror och annan kringutrustning var förhållandevis dyr, något som i skrivande stund är 7

8 under snabb förändring. Från år 2007 dyker också fler tjänster upp på nätet, JustinTV, Bambuser, Tikilive, Twitcam m.fl. Bambuser får en del uppmärksamhet i att Melodifestivalen och TT så tidigt som 2009 börjar sända via tjänsten och under den arabiska våren och flera andra folkliga uppror runt om i världen har Bambuser använts flitigt att sända direkt via mobiler. SVT Play är den första icke-kommersiella nationella tjänst i Sverige som får ett stort genombrott. Tjänsten är idag förebild för många som bygger infrastruktur för masssändning live och streaming generellt. När tjänsten började utvecklas år 2006 fanns ett visst motstånd inom den egna organisationen, idag är det snarare ett exempel på hur livestreaming och streaming alltmer dominerar över traditionell TV-sändning och kommer med all sannolikhet att ta över helt som medium i framtiden eller byggas ihop med mer komplexa nät-tjänster från SVT. De höga kostnader som är förbunden med traditionell marksänd television kommer inte att kunna fortgå när public service i en framtid säkerligen kommer att tvingas till förändrade finansieringsformer. Inte minst domen från juni 2014 i Högsta Förvaltningsdomstolen där domstolen upphäver betalningskyldighet för datorer, surfplattor och mobiltelefoner som TV-mottagare, samt den stora nationella enkät där 60% av svenska folket önskar en skattefinansierad public service-tv, kommer formodligen att innebära nya politiska riktlinjer. Allt detta visar bara på diversifieringen av distributionen av den rörliga bilden. De som på nittiotalet avfärdade internet som distributionskälla fick snabbt äta upp sina profetior när det så småningom på 2000-talet visade sig att breakeven redan nått för nätbaserat filmtittande i relation till biograf -och TV-visningar. Idag tar mediejättar som Netflix, HBO och andra aktörer sakta men säkert större och större andelar av vår konsumtion av rörlig bild och ingenting tycks tyda på något annat än att detta bara är början. Ur detta perspektiv kan man lugnt påstå att kultursektorn har vaknat sent. Sen att upptäcka de nya möjligheter som ges till att visa och representera sina sceniska händelser bortom fysisk tid och plats. Som tidigare nämnt är det bara de stora institiutionerna som ägnat tid, kraft och resurser för att skapa egna sändningar, antingen live eller med möjlighet att se streaming i efterhand på deras egna hemsida, Youtube, eller Vimeo. En intressant aktör i sammanhanget är nätportalen PlayKultur som i skrivande stund utvecklar en stor tjänst med SVT Play som förebild. En tjänst som vill vara distributionskanalen för alla former av kultur i landet. Ambitionerna är höga och perspektivet långsiktigt och får denna kanal kontinerliga resurser och en fungerande finansieringsmodell kan man se en betydande aktör segla upp till gagn för digitaliseringen av det svenska kulturlivet. För de lokala och regionala kulturaktörerna ser framtiden också ljus ut, under förutsättning att finansierande offentlig sektor tar denna utveckling på allvar och ser de möjligheter till tillgänglighet och spridning som finns potentiellt här. För relativt blygsamma summor skulle man kunna nå ut mycket brett med det utbud som rör sig bortom de stora etablerade scenerna i storstäderna. Framförallt finns det i denna teknikstruktur en möjlighet till mobila lösningar, och därmed samfinansieringslösningar mellan kommuner och regioner. 8

9 Nätverkstan i Göteborg har i skrivande stund investerat i ett eget mobilt tvåkamera-system med hög HD-kvalitet (som enkelt kan utökas med två till tre ytterligare kameror ) och en egen kanal på Bambuser där möjligheterna till kvalitativa sändningar från mindre kulturaktörer utforskas. Denna investering är en direkt konsekvens av KulturREC-projektet och ett konkretiserande av de ambitioner som Nätverkstan numera har inom området, att skapa en mobil enhet för kontinuerlig livestreaming av kulturhändelser utanför de större etablerade institutionerna. Planeringen för denna verksamhet är att söka medel för en kontinuerlig regional resurs för streaming, en konkretisering av målet för KulturREC, medel som kommer att sökas i första hand hos VG-regionen. De områden som behöver vidare diskuteras och problematiseras i frågan om framtiden för streaming och digitalisering av kulturen kan sammanfattas under ett antal rubriker: Tillgänglighet Bortsett från de möjligheter att uppleva kulturhändelser långt bort från fysisk plats och vid valfri tid handlar detta inte minst om människor som faktiskt inte kan ta sig till kultureventet; på sjukhus, vårdhem, gruppboenden, äldreboenden, fängelser och andra institutioner. Det bör vara en demokratisk rättighet att ta del av kultur trots att man inte har möjlighet att vara på plats på grund av avstånd, ekonomi, sjukdom, funktionshinder eller andra hinder. Teknik Kostnaderna för ett mobilt högkvalitativt femkamera-system med HD-specifikation hamnar idag på mellan samt driftskostnader för åtminstone 3 deltidsarbetande medarbetar samt kostnader för transporter till respektive plats. Dessutom kostnader för prenumeration på en kanal på Bambuser eller liknande tjänst, dock en relativt blygsam summa i sammanhanget. Ett mobilt flerkamera-system som kan ambulera runt och streama/ filma kulturhändelser av olika slag. Redaktionellt Vem ska avgöra vad som har tillräcklig konstnärlig höjd alt. har en tillräcklig angelägenhetsgrad eller stort publikt intresse? Rättighetsfrågor STIM har idag som stor svensk aktör inom musiklivet i princip löst rättighetsfrågan kring sändningar från konserter, med en relativt vänlig finansiell prenumerationsmodell där kostnader blir låga, åtminstone upp till en viss publiknivå. När det gäller övriga aktörer, Dramatikerförbundet, Teaterförbundet etc, har inte projektet KulturREC gått djupare in i frågan då mycket kompliceras av att våra ambitioner omfattar små kulturaktörer, konsthallar, lokala teaterscener, musikarrangörer etc. Frågan måste penetreras vidare för att tydliggöra ramarna och frågeställningarna för just dessa aktörer. Leif Eriksson Nätverkstan Kultur 9

10 DELTAGANDE, TILLGÄNGLIGHET OCH DIY-KULTUR Streaming handlar om tillgänglighet. Tillgänglighet är en designförutsättning för det mesta som kan kallas kultur. Digitala verktyg och internet hjälper människor att kommunicera. Dessa verktyg förflyttar makten från få till många, från en selektiv åskådarkultur till en tillgänglig deltagarkultur. Dessa verktyg ger frihet. Trots detta bemöts ofta våra nya verktyg med rädsla inom kulturbranschen, ofta talas det om kostnader och risker istället för frihet, diversitet och långsiktig hållbarhet. Jag arbetar genom Story architects think and do Collaboratory med kommunikation, och likt Umberto Eco ser jag alla kulturella uttryck som kommunikation. Jag arbetar med att sprida kunskap utan prislapp, att sprida frihet till så många människor som möjligt. Kultur är ett bränsle för en hållbar samhällsutveckling och konst är en metod som till skillnad från andra vetenskaper har friare ramar och saknar metodologiska begränsningar, arbetssätt och regler. Därav har konstnären en frihet som många andra vetenskapare ej har. Kombinationen av någon som jobbar under de förutsättningarna och någon som jobbar med striktare vetenskaplig data leder till nya perspektiv och innovation. Jag har i många år även jobbat med social innovation genom konstnärliga uttryck, bland annat genom egen konstproduktion, Creative commons verk och litteratur, samt konferenser och labbmiljöer såsom DIY days/learn Do Share. Genom ett vikariat på Nätverkstan föll projektet Kultur REC inom ramen för mitt arbete en kort period. Jag bjöd in projektet till Story architects fria konferens DIY days/learn Do Share Gothenburg för att hålla ett seminarium och undersöka efterfrågan på streaming. Ett trettiotal deltagare möttes under ett par timmar för att ta del av ett par exempel och sedan diskutera samt fylla i en enkät. DIY days/learn Do Share livestreamar vanligen alla konferenser samt workshops i porgrammet för att det globala communityt ska kunna ta del av process och resultat. Detta koncept arrangeras över hela världen genom välrenommerade Reboot stories, baserat i New York, i samarbete med lokala aktörer. Reboot stories är en liten grupp kreatörer, inkluderat mig själv, som under många år arbetat med social innovation genom konstnärliga processer. Alltifrån FN och Unicef, till universitet såsom Columbia University och enskilda konstnärer finns bland våra samarbetspartners och vi bygger utöver konferenserna även upp mer permanenta institutioner som driver hållbar utveckling. Att ta DIY days/learn Do Share till Västra Götalandsregionen var ett steg i Story architects arbete med att sprida kunskap om dessa metoder. Först nu börjar begreppen användas mer allmänt i Sverige, genom CSR och olika standarder för social innovation där vi samarbetar transdisciplinärt och vårt arbete sprids till fler organisationer. Begreppet DIY (Do It Yourself) blev ett känt begrepp på femtiotalet i samband med kostnadseffektiva trender som att bygga om hemma själv, odla sin egen trädgård och sticka sina egna kläder. Det blev senare ett sätt för kreatörer att uttrycka sig och nå ut oberoende av styrande bolag. Till exempel zines i små upplagor, indiemusik, punkscenen, indiefilm, indiespel, och på senare tid hacker och maker kulturerna. Det handlar om att bygga sin egen framtid istället för att vänta på att andra ska göra det åt en, om att göra det bästa av vad man 10

11 har, att vara innovativ och kreativ. DIY handlar också om att samarbeta, innovation sker i skärningspunkten mellan olika perspektiv och samarbete ger möjlighet för mindre aktörer att klara större projekt. Ingen del i mitt arbete hade varit möjlig utan DIY mentalitet, samarbeten och stort socialt kapital. Vi är vid ett paradigmskifte, dels har media och dess kreation/distribution förändrats, dels växer de sociala klyftorna i världen och det krävs att en stor del av mänskligheten ändrar sin inställning och tar ett större gemensamt ansvar. Dagens system är utdaterade och vi är många som bygger nya system för att skapa hållbarhet. Vi har tillgång till mycket ny teknik vilket ger verktyg som underlättar kommunikationen och tillgången till information världen över. Mina olika projekt ämnar att hjälpa folk förstå och använda dessa nya verktyg och öka digital- och medialitteraciteten. Streaming är ett sätt för olika aktörer att sprida och dela sina verk och resurser, samtidigt som det är ett sätt för människor att ta del av verk och resurser om de av olika anledningar ej kan närvara på plats. Nätverkstan var tidiga med att skapa en mötesplats där användare hade tillgång till digitala verktyg och har en lång tradition av att driva kulturella frågor. En hub för streamingteknik skulle därav passa bra i anknytning till Nätverkstan, i samarbete med Kulturverkstan och dess studenter vilka blir framtidens kulturproducenter och borde ha streamingteknik som en del av sin utbildning. Vi behöver inte nya institutioner för att diskutera standarder, vi behöver öppna upp och förnya de redan existerande strukturerna, släppa in kreatörer och deltagare i beslutsprocesser och göra behovsanalyser innan nya strukturer byggs upp. Jasmine Idun Lyman Nätverkstan/Story architects think and do Collaboratory 11

12 UTMANINGEN ÄGER RUMMET ökad digitalisering för ökad hållbar utveckling? 1. STREAMING OCH DIGITALISERING ANALYS Förstudie kultur RECs utredningsuppdrag handlade om streaming 1. Under förstudien har vi träffat en mängd människor och små och storskaliga aktörer i och utanför kulturlandskapet (se bilaga för aktiviteter). Många uttrycker en längtan av att bredda sitt publikunderlag och ta plats i det digitala paradigmskiftet. Många småskaliga kulturaktörer är redan idag på nätet. Det är en självklar plats att marknadsföra, sprida information och i viss utsträckning dokumentation från tidigare eller kommande produktioner och projekt. Få småskaliga aktörer genomför idag fullskaliga sändningar på nätet, vad man brukar kalla streaming. Det är svårt att hitta bra jämförelsetal för kostnaden för den småskaliga kulturen, men om man till exempel ser på Göteborgs konserthus som varit en samtalspartner under förstudien ser vi: den tekniska utrustningen låg på cirka 2,2 miljoner kr att streama en konsert och INTE göra det live innebär cirka 80 arbetstimmar att streama live är mer tidskrävande då inget får gå fel Skulle man brotta ner motsvarande siffror till till exempel ett bibliotek eller en performancekonstnär så krävs det åtminstone en kunnig person inom enklare ljus- och ljudsättning, kamerateknik som jobbar minst en dag med förberedelser och genomförande till en kostnad om minst kr cirka kronor i hyra för enkel teknik. Beroende på var kulturhändelser sker så tillkommer transport på minst 500 kr om vi räknar lågt Det är en sammanlagd kostnad på kronor. En allt för stor summa för många småskaliga kulturaktörer. För till exempel konstnärer, som får en genomsnittlig ersättning för en utställning på kronor 2, är kronor en hög siffra. För ett litet kommunalt bibliotek är det oftast en högre summa än arvodet för till exempel den författare som är på besök. 1. Streaming (strömmande media) eller "strömning" är uppspelande av ljud- och videofiler på mottagarens dator eller mobiltelefon samtidigt som de överförs över ett LAN eller WAN, till exempel Internet. Streaming används t ex både för uppspelning av lagrade filer från webbplatser och för mottagning av direktsända evenemang på Internet

13 Vår analys är att det både är allt för kostsamt att göra det till någorlunda bra kvalité. Och när det väl ligger en föreställning eller ett författarbesök på internet, vem skall kolla? Och, framför allt: vem skall kolla som INTE hade kommit till själva tillställningen? MÖJLIGA LÖSNINGAR 1. Bredda begreppet Animal Spirits huvudsakliga uppdrag i förstudie Kultur REC var att undersöka hur en långsiktig finansiering för småskalig kultur skulle kunna se ut. Vårt förslag på lösning är att man breddar begreppet streaming till att innefatta all form av digitalisering. Det kan vara minst lika effektivt att lägga ut några minuter från en kulturhändelse för att locka nya publik eller press som att lägga ut en hel händelse som kanske får få tittare. 2. Skapa incitament och lärande Vi ser också att delar av det småskaliga kulturlivet är ovana att till exempel föra in en stillbildskamera för att fotografera vad som hänt. Några är även ovana vi relativt mogna sociala medier som till exempel Facebook. Att uppmuntra det småskaliga kulturlivet att dokumentera, att vara på nätet och att ta plats i de befintliga digitala små och stora kanaler s är en viktig del för att den småskaliga kulturen inte skall halka efter ännu mer i det digitala paradigmskiftet. Vi tror att det inom några år kommer att vara krav från statligt håll att de större scenerna måste digitalisera sitt utbud för att få fortsatt stöd. När Animal Spirits blickar ut över det kulturpolitiska fältet så tror vi även att de kommande åren kommer att ställas krav på någon form av digital dokumentation eller streaming från offentliga finansiärer även för småskaliga kulturaktörer. När tekniken och kanalerna för att sända och lägga ut material både blir billigare och enklare att använda, så bör det även vara ett rimligt kulturpolitiskt krav om man skall få stöd. Att nå nya publikgrupper och öka delaktighet i kulturen är även prioriterade frågor för till exempel Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 de kommande åren och EU:s programperiod Digitalisera för specifika sammanhang och syften Att lägga ut något på nätet, att digitalisera småskalig kultur, är tekniskt relativt okomplicerat. Att lägga ut några rader och bild på Facebook eller filma med sin mobilkamera är billigt och vanligt. Men bara för den småskaliga kulturen digitaliseras, så krävs det en strategi för vem skall titta och varför. Många gånger ser endast de närmast sörjande på det 3 Se t ex sid 15 och område 4 av 5, nyttja tekniken i kulturplan via: Gotalandsregionen/startsida/Kultur/kulturnamnd/Prioriterade-omraden/ 4 Se t ex under prioriteringar in delområdet för att stärka kultursektorns kapacitet, sv/eu_kulturprogram/nytt-program / 13

14 som läggs ut. Animal Spirits tror att värdeskapande sker i relationer, i relationer till det som gjorts och omvärlden. För att småskalig digitaliserad kultur skall bli relevant så är ett sätt att se till att den kommer till användning i specifika sammanhang med specifika syften. 2. ANGÅENDE LÅNGSIKTIG FINANSIERING Känslig fråga Frågan om värde i kulturlandskapet är känslig. Många förknippar det med en instrumentell syn och att det är ekonomiska värden som hela tiden skall förstås. Men för att skapa både enskilda kanaler och strukturer för att stödja digitalisering av småskalig kultur bör frågan diskuteras. Om inte annat om kulturen också skall nå ut till andra delar av samhället. Animal Spirits har försökt att svara på frågan vilka värden om den småskaliga konsten och kulturen skapar. Och, den kanske ännu viktigare frågan, för vem eller vilka? En del av kulturen är en del av lösningen Vår erfarenhet är att kulturen allt för ofta beskrivs som god eller värderingsfri. Det klassiska exemplet är kulturnämnder där målet inte är att skapa sunda konflikter mellan olika politiska åsikter, utan endast att skaffa mer pengar till kulturen. När man till exempel lyfter frågan att en del av det småskaliga kulturlivet som är bra på att ta plats på internet är pornografi, är det underförstått att just det inte ingår i den goda kulturen. Parallellt med förstudien har även Animal Spirits tagit del av Skaraborgs kommunalförbunds kulturekonomiska forskningsprojekt Kreativa Kraftfält. Där är kulturekonomen Pier Lugio Saccos kulturbegrepp centralt. Ett kulturbegrepp som han kallar kultur Enligt Kultur 3.0 så lever vi delvis i en kulturaliserad ekonomi. Kulturen genomsyrar stora delar av ekonomin. Vi köper inte längre en skjorta för att vi fryser, utan för att skapa oss själva som existentiella varelser. Värdet i den designade kaffekoppen som vi tar med från caféet ligger inte i primärt i själva kaffet, utan i caféets aura, formgivning och inredning. Utan att värdera så tänker vi att det i alla fall går att problematisera de tre olika kulturhändelserna ovan. Pornografi är enligt många inte bra småskalig kultur. Enligt svensk handels framtidsanalytiker köper vi kläder i Sverige som om vi vore 40 miljoner invånare. Och trots att 45% av allt kaffe som produceras i dag är ekologiskt, så går det att ifrågasätta om det i längden är hållbarhet att överhuvudtaget dricka kaffe i den mängd som vi till exempel i Sverige gör. Vår slutsats är att om vi har ett brett kulturbegrepp, så måste samhället och småskaliga kulturens nyckelintressenter även orka granska och stödja den kultur som vi vill se mer av. Sammanfattningsvis är Animal Spirits förslag att en del av kulturen, kan vara med att lösa en del av problemet

15 Kultursyn Om vi skall prata och granska kulturen och hitta den del av kulturen som kan vara med på delar av olika lösningar, så tror vi att man bör hitta sätt att prata om kultur på ett fruktbart sätt. Ett fruktbart samtal kräver någon form av uppdelning och kultursyn, men hur skall det göras? Att prata om kultur och kulturbegreppet leder allt för ofta till stela diskussioner som snabbt ebbar ut. Offentlig verksamhet pratar om uppdelningar som bygger på spets eller bredd, amatörer eller professionella, barn- och vuxenkultur som enligt vår erfarenhet leder framåt. När Animal Spirits försöker förstå och prata om värde i småskalig kultur, så tror vi det är viktigt att förstå att olika kultursyner har olika svar frågan. En uppdelning som vi har använt oss av är Jenny Jonnissons kulturpolitiska argumentationsschema 6 som är en vidareutveckling av Dorte Skot- Hansens arbete: Nedan har vi försökt att redogöra för hur Animal Spirits förstår de tre olika kultursynerna ovan och argumentera för vilken vi har valt för att se på vilket sätt den småskaliga kulturens digitalisering kan finansieras. Humanistisk kultursyn Vår erfarenhet är att till exempel kulturpolitiken många gånger stannar här. Ett klassiskt exempel är skolbesök på konstmuseum där förväntningarna är att mötet i sig med byggnaden, de stora konsthistoriska klassikerna och få träffa en beläst konstpedagog bildar eleverna. 6 Jenny Johannisson (2006), Det lokala möter världen - Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg 15

16 Idén om kulturen som ett bildningsprojekt är relativt stark i till exempel media och inom grund- och gymnasieskolan. Kulturens roll är inte att ifrågasätta eller skapa frågor, utan snarare ge svar. Instrumentell kultursyn Här ses kulturen som en del i en satsning. Kulturen skall hjälpa en plats eller verksamhet att sättas på kartan. Ett exempel är från Magnus Kroon, svensk handels framtidsanalytiker som uppmuntrar aktörer inom detaljhandel att göra vädersäkra arrangemang på sin dragning inför hur digitaliseringen påverkar svensk handel och hållbar utveckling 7. Magnus beskriver arrangemang som oavsett väder kan genomföras med en stor publik. En publik som i anslutning till kulturen konsumerar hotellnätter, restaurangbesök och shopping. Ett konkret exempel är Bruce Springsteen där besökare långt i förväg köper biljett och deltar i kulturhändelsen vare sig det regnar eller inte och blir samtidigt en intäkt för andra näringar. Kulturen som ett verktyg för andra starkare intressen är relativt vanlig. Sedan 30 år tillbaka är det inget underligt att till exempel kommuner gör satsningar på kulturen som tillväxtfaktor med oftast goda intentioner om jobb, tillväxt och ökad turism. Sociologisk kultursyn Här ses kulturen som en del i en socialt frigörelse och en central del i en demokrati. Delar av 1974 års kulturproposition har en liknande kultursyn där medborgaren står över kulturen och vare sig skall bildas eller delta i en satsning på att skapa attraktivitet för en plats/ kommun/resmål etc. Ett exempel som vi använt i våra diskussioner är körledarens Gareth Malones programserie på BBC där han bland annat involverar partners till militärer som verkar i andra länder. Kören blir ett sätt att jobba tillsammans och i det här fallet ett sätt för deltagarna att hantera sina känslor av oro. Människorna samlas för att lösa en gemensam uppgift. Och istället för att invididen står i centrum som i den humanistiska kultursynen eller platsen som skall växa i den instrumentella kultursynen, står utmaningen i centrum. I fallet ovan är utmaningen ett körverk som skall växa fram med hjälp av både professionella kulturaktörer (körledare) och ideella krafter (kören). Slutsats Redan idag digitaliseras också den småskaliga kulturen som sagt på flera sätt genom bland annat sociala medier och en allt billigare teknik. Vi är också väl medvetna att det finns en mängd steg som tas i dag av en mängd aktörer inom streaming och digitalisering som t ex Digiscen, Kultur Play och Google Cultural Institute. Därför är vårt förslag att beskriva principer för hur det befintliga landskapet kan kompletteras med andra typer av strukturer för att underlätta den småskaliga kulturens digitalisering

17 Genom analysen ovan kring kultursyn har vi sett att det är relativt få aktörer som placerar kulturen i samhällets tjänst. Animal Spirits blev inspirerade och utmanande under förstudien bland annat av en artikel av Lars Gustafsson i Expressen där han oroar sig för vilken stark, närmast blind, energi det officiella litteratur- och konstlivet undviker tidens verkliga problem och dess sociala realiteter 8. En känsla som vi delar och där en riktad digitalisering skulle kunna möta upp vår och Lars oro över samhällsutvecklingen. För att möta utmaningen tror vi att en sociologisk kultursyn kan vara en lämplig utgångspunkt. 3. FÖRSLAG NÄSTA STEG Animal Spirits tror att det går att komplettera det utbud som finns idag kring digitalisering. Vårt förslag på långsiktig finansiering innebär att en del av kulturen blir en del av lösningen. Det är alltså inget heltäckande förslag på hur ALL småskalig kultur kan digitaliseras. I korthet ser vårt förslag ut så här: 1. vi testar att utgå från en sociologisk kultursyn där kulturen kan bidra/bidrar till social frigörelse 2. en av de viktigaste sociala utmaningarna idag är att ställa om samhället till hållbar utveckling 3. för att ställa om till hållbar utveckling krävs det samarbete över och mellan professioner och sektorer, där den småskaliga kulturen bör vara en av aktörerna 4. för att underlätta att mötas på ett så effektivt sätt som möjligt bör man utgå från ett gemensamt språk som alla kan använda, oavsett om de jobbar med småskalig kultur, hållbarhet eller offentlig eller privat verksamhet. 5. Animal Spirits analys är att det har funnits få ansatser, regionalt, nationellt och internationellt, att skapa ett gemensamt språk introduceras den globala överenskommelsen ISO med riktlinjer och förslag på ett gemensamt språk kring hållbar utveckling 7. om vi tar stöd av ISO kan vi skapa ett gemensamt rum där aktörer med en sociologisk kultursyn och intresse av hållbar utveckling kan bjudas in. Animal Spirits har använt en del av förstudien att förstå hur man skulle binda samman slutsatserna ovan för att finansiera en del av digitaliseringen av den småskaliga kulturen och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Vi har försökt att sammanfatta vårt förslag för att i princip skapa en kulturinstitution som med stöd av digitaliserad kultur bidrar till samhällets pågående omställning till hållbar utveckling (definierat utifrån ISO 26000)

18 Vi har påbörjat ett arbete med att finansiera vårt förslag under namnet Queer ISO I förstudien har vi bland annat testat principerna ovan i en workshop tillsammans med Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk (GR). Nedan är en ett av många konkreta sätt som man kan tilllämpa principerna kring samhällsansvar och digitaliserad småskalig kultur. QUEER ISO Animal Spirits menar att konst och kultur kan bidra till hållbar utveckling. Vetenskapliga fakta talar för att människan är orsaken till att medeltemperaturen på jorden kommer att stiga med 4 grader inom en nära framtid om vi inte agerar 9. Forskarna beskriver konsekvenserna av en sådan utveckling. Rationellt, tekniskt och med hög trovärdighet. Det är bra. Men det räcker inte. Vetenskapernas 3:e-personsperspektiv (objektivt och distanserat) behöver kompletteras med 1:a- personsperspektiv (subjektivt och nära). Konst och kultur kan vara bra på ett 1:a-personsperspektiv. Omställning till hållbar utveckling handlar om psykologi, genus, egna upplevelser och emotioner i lika hög grad som rationella och tekniska fakta. Vi kallar metoden för Queer ISO queer som i ovanlig, udda och öppen för flera tolkningar. Nedan har vi sammanfattat de steg som vi testade tillsammans med några aktörer från Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk (GR) i en workshop 7 nov Workshopen var en del i förstudien Kultur REC som GR har varit med att finansiera. Vi tror att texten nedan kan vara ett konkret exempel på våra slutsatser från förstudien. Bakgrund Queer ISO (QI) är en metod och samverkansform för att skapa handlingskraft kring hållbar utveckling med stöd av konst och kultur. Vi vill skapa engagemang och handlingskraft till den pågående omställningen av samhället till hållbar utveckling för att över 60% av världens ekosystem är eller är på väg att kollapsa, för att det varje dag kränks mänskliga rättigheter och för att möta alla de andra utmaningar som mänskligheten står inför. Utmaningarna och anspråken att delta i lösningarna på samhälles omställning är många. Från cafékedjor som planterar träd i Afrika och serverar ekokaffe som en del av en krass ekonomisk kalkyl till Sveriges miljömärkta gruvindustri som samtidigt producerar 80% av Sveriges totala avfall till ideella organisationer som utanför majoritetssamhället varje dag arbetar med lokal utveckling, arbetslöshetsfrågor och kränkning av mänskliga rättigheter. Tidigare har det varit svårt att prata samma språk och jämföra vad hållbar utveckling egentligen är. Men i början av 2000-talet jobbade experter från 100 länder 10 år för att formulera ett förslag på ett gemensamt globalt språk. Resultatet blev den globala 9 Se till exempel FN:s klimatpanels sammanfattning av från 1 nov 2014, 18

19 överenskommelsen och standarden ISO ISO lanserades 2010 och är tänkt att gälla för alla typer av verksamheter, stora som små, offentliga, privata, ideella och kulturella. ISO trycker hårt på inkluderande dialog och på kollektiv problemlösning. Tröskel ISO är till sin form en kompakt textmassa på nästan 100 sidor. Språket är tekniskt och torrt, skrivet från ett 3e-persons perspektiv. Innehåll och form gör standarden svår, så svår att de flesta organisationer, små som stora och individer inte ser hur de ska använda den. Möjlig lösning Med hjälp av bilder, kultur och konst vill vi levandegöra begreppet hållbar utveckling. OCH samtidigt göra riktlinjerna i ISO mer tillgängliga. Hållbar utveckling handlar om klimatanpassning och energieffektivitet, men också om antikorruption, IT-säkerhet, gender, hållbar konsumtion, lärande, jobbskapande och samhällsengagemang, med mera. Kultur och konst hjälper oss att skapa mening kring den omställning vi är mitt upp i. Hjälper oss att förstå hur vi kan agera för att bidra till hållbar utveckling. QUEER ISO undersöka hur vi kan bidra till hållbar utveckling Kort och enkelt uttryckt: Animal Spirits har utvecklat en metod för kollektiv problemlösning. Istället för att rusa in i lösningar stannar vi upp och undersöker vilka globala hållbarhetsintressen som finns kring varje problem eller utmaning. Texten nedan bygger på rapporten från workshopen med kultur- och fritidschefer i Göteborgsregionen som Animal Spirits genomförde 7 november Vi var inbjudna som en del i förstudie Kultur REC att se om principerna ovan kunde användas till en utmaning som GR står inför: Hur kan vi öka regionalisering av de tre delvis regionalt finansierade större festivalerna och biennalen i Göteborg 10? Workshopen var ett test av principerna ovan och bestod av 45 minuter praktiskt arbete och 45 minuter samtal kring de principer som vi landade i förstudie Kultur REC. Workshopen genomfördes både individuellt och i två grupper och består i sin helhet av sex steg varav vi testade fyra av dem. De två sista stegen tar ytterligare tid men Animal Spirits har goda erfarenheter av att de fungerar tillräckligt väl. Steg 1. Formulera utmaning Under workshopen samlades deltagarna runt utmaningen: Hur ökar vi regionaliseringen av Göteborgs filmfestival, dans- och teaterfestival och konstbiennal? 10 Göteborgs internationella filmfestival, Göteborgs dans- och och teaterfestival oh Göteborg internationella konstbiennal. 19

20 2. Identifiera hållbarhetsintressen Ska vi regionalisera en festival börjar vi med att undersöka vilka aspekter av hållbarhet som är relevanta att ta hänsyn till. Det kan handla om att bevaka diskriminering av sårbara grupper, antikorruption, konsumtionsfrågor, lärande, jobbskapande etc. I det steget använder vi riktlinjerna i den globala överenskommelsen ISO och fotografier. ISO är teknisk, fylld av långa texter som lockar några, men skrämmer desto fler. För att göra den tillgänglig använder vi konst och kultur. I vår version, som vi kallar Queer ISO 26000, använder vi fotografier som relaterar till de 37 områden som ISO pekar ut. Genom att ställa bilder bredvid den tekniska, rationella överenskommelsen får vi både ett 1:a- och 3:e-personsperspektiv på vår utmaning. Vi förstår omställningen bortom fakta. Det är framför allt i det här steget som vi vill utveckla i ett genomförande projekt. Här tror vi att vi kan stärka och fördjupa 1:a-personsperspektivet avsevärt genom att använda konst och kultur från det småskaliga kulturlivet. I det här exemplet skulle det vara konst, dans, teater och film från de två festivalerna och biennalen. Identifierade hållbarhetsintressen under workshopen: Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Social dialog Personlig utveckling och utbildning i arbetet Hållbar konsumtion Lokalt samhällsengagemang Utbildning och kultur Sociala investeringar 3. Prioritera åtgärder Under varje hållbarhetsintresse rekommenderar ISO ett antal åtgärder. När vi pekat ut hållbarhetsintressen vi ska bevaka i omställningen till hållbar utveckling kan vi gå vidare och prioritera bland de åtgärder som ISO rekommenderar Prioriterade åtgärder under workshopen: Lokalt samhällsengagemang (3 röster) Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (2 röster) Medborgerliga och politiska rättigheter (1 röst) 4. Ta fram lösningar När vi kommit så här långt så kan vi gå vidare i den praktiska problemlösningen. Vi formulerar lösningar som möter både prioriterade hållbarhetsintressen och åtgärder. Här kommer deltagarnas kunskap om det specifika sammanhanget in. I det här fallet de kommuner som aktörerna jobbar i. Föreslagna lösningar under workshopen: Grupp 1: Genom att involvera organisationer och enskilda individer i festivalernas/ biennalens initialfas. 20

21 Grupp 2: - Vårt uppdrag är att alltid skapa förutsättningar för ett brett utbud, genom att se till att det finns öppna mötesplatser, arenor och bidrag och olika typer av marknadsföring och information - Ta fram riktlinjer för bidragsgivning till lokala initiativ, väl förankrade politiskt - Genom att bjuda in till dialog och ta initiativ, aktivt skapa relationer. 5. Skapa handlingsplaner (Steg 5 och 6 genomfördes inte under workshopen. )Som ett sista steg formulerar deltagarna handlingsplaner som tilldelar resurser och fördelar ansvar för att möta lösningar, åtgärder och hållbarhetsintressen. Och som möter den ursprungliga utmaningen. 6. Följa upp I metodens sista steg formulerar deltagarna en plan för uppföljning som beskriver organisationens lärande och hur ansvariga kommunicerar resultat. VARDAGLIGT HÅLLBARHETSARBETE Animal Spirits har testat Queer ISO tillsammans med ungdomar år som skall planera ett nordiskt miljöseminarium, med individer som söker jobb och politiker, tjänstemän och konstnärer på Skövde konstmuseum som en del i förstudie Kultur REC. Queer ISO är en enkel, rutinmässig, emotionell och rationell metod. Den leder till aktiva möten med konst och kultur. OCH till aktiva möten till den omställning till hållbar utveckling som samhället är mitt uppe i. När man använt metoden ett antal gånger börjar man känna igen de 37 hållbarhetsintressena i ISO (diskriminering av sårbara grupper, antikorruption, hållbar konsumtion, kultur och lärande, jobbskapande, minimera effekterna av utsläpp etc.). Ordningen och terminologin fäster och bli levande med hjälp av konst och kultur. Man tillägnar sig begrepp för att beskriva vad det innebär att ställa om. Man får både ett vetenskapligt och personligt perspektiv på samhällsutveckling och vardaglig problemlösning. Planerade aktiviteter Animal Spirits har sökt stöd för genomförande från sex olika finansiärer för att genomförande av liknande projekt som i exemplet från GR ovan. Animal Spirits planerar att söka stöd för att söka partners i och utanför EU. Se under aktiviteter nedan för det relativt breda nätverk av partnerskap som vi skapat. Något som vi tror är kännetecknade för dagens digitala och globala kulturlandskap. För partners se under aktiviteter nedan. 21

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam 1 Vad bör den regionala kulturpolitiken göra? Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, ser en fara i att majoritetskulturen

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester Uppdragsöverenskommelse 2016 Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävle borg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen

Läs mer

Kulturenheten Swot-analys 2016-19

Kulturenheten Swot-analys 2016-19 Kulturkontoret Kulturnämnd 2015-03-27 Sid 1 Kulturenheten Swot-analys 2016-19 2015-03-27 Sid 2 2015-03-27 Sid 3 Styrkor 400.000 besök kulturkvarteret Brett, kvalitativt utbud av aktiviteter och evenemang

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015

ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015 TILL KULTURNÄMNDEN I MALMÖ ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015 BAKGRUND Under perioden 2011-2014 beviljade årligen Malmö stad ett utvecklingsbidrag om 500 000 SEK. Detta bidrag har

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer