Förstudie KULTUR REC småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar. En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur November 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie KULTUR REC småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar. En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur November 2014"

Transkript

1 Förstudie KULTUR REC småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur November 2014

2 INLEDNING Digitaliseringen innebär nya möjligheter för kulturaktörer, men också nya utmaningar. Över hela Sverige pågår olika satsningar för att digitalisera kulturaktiviteter. Förstudie Kultur REC har varit ett försök att kartlägga några av förutsättningarna, framför allt för mindre kulturaktörer och inom fältet streaming. Vi har även tittat på flera av de större aktörerna för att finna inspiration. Projektgruppen har bestått av representanter för Animal Spirits (Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén), Nätverkstan (Carl Forsberg och Leif Eriksson) samt diy days (Jasmine Lyman). Förstudien har finansierats av Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Innovativ Kultur, Kulturbryggan och Göteborgsregionens Kultur- och fritidschefsnätverk. De inledande diskussionerna inför förstudien ägde rum redan i januari 2013 och projektet har löpt fram till november Denna rapport är upplagd med artiklar från de respektive projektdeltagarna där Leif Eriksson ger ett historiskt perspektiv, Jasmine Lyman kopplar streaming till diy-rörelsen och Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén med ledning av slutsatser från förstudien ger förslag på principer för att digitalisera småskalig kultur med ett specifikt mål: hållbar utveckling enligt den internationella överenskommelsen ISO Rapportens karaktär är inte sammanhållen, utan den representerar olika infallsvinklar på ämnet streaming och digitalisering. Vi känner att det är ett rättvist sätt att försöka beskriva utvecklingen inom ett område som är så spretigt och där så många skilda strategier står till buds. Jag hoppas att den här skriften kan vara intressant för den som vill fördjupa sig i ämnet streaming, digitalisering, samhällsansvar och att den ska fungera vägledande både för finansiärer och för de kulturaktörer som vill närma sig ämnet. Carl Forsberg, redaktör Nätverkstan, 21 november 2014 Animal Spirits är en NGO som testar, bygger och sprider erfarenhet inom kultur, konst och omställning. Nätverkstan är ett av Sveriges främsta resurscentrum för småskalig publicistisk, konstnärlig och kulturell verksamhet. Förstudien är finansierad av:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att representera ett uttryck, Leif Eriksson s. 4 Deltagande, tillgänglighet och diy-kultur, Jasmine Lyman s. 10 Utmaningen äger rummet, Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén s. 12 Aktiviteter i förstudie Kultur REC s. 22 3

4 ATT REPRESENTERA ETT UTTRYCK digitalisering som tillgänglighetsfaktor Rörlig bild är ett idag lika självklart inslag i våra vardagsliv som till slut det skrivna ordet blev i en historisk linje dragen från Gutenbergs boktryckarambitioner på 1500-talet fram till förra seklet. Man kan nog hävda att vi håller på att utveckla och erövra ytterligare ett vardagsspråk jämte text och stillbild, nämligen den rörliga bilden. Och den process där vi gått från ensidiga konsumenter av enstaka filmer på bio och TV för knappt mer än ett decennium sedan, till dagens värld av Skype, Youtube, Vimeo, Facebook och andra komponenter i en bred infrastruktur lämnar ett stort avtryck i mänsklighetens historia när det gäller paradigmskiften och snabbt förändrade kommunikations-mönster, i paritet med radions och senare TV:ns inträde i vardagen. I den kontexten blir frågan förgrund för alla med intresse för tillgänglighetsfrågor kring kultur. Hur kan dessa nya tekniska och kreativa möjligheter bli en bärare av ambitioner kring tillgänglighet till och representation av sceniska händelser, författarkvällar, teaterföreställningar, dans, konst-evenemang och andra kulturhändelser? Det är inte svårt att se hur streaming, livestreaming och digitalisering blir en byggsten i en kontinuerlig tråd av kulturpolitiska ambitioner som formulerades tidigt i det förra seklet kring demokratiseringen av kulturlivet. Som ett eko av den tidigare analoga kulturutvecklingen så är det de stora institutionerna som är först på plan. Berliner Symphoniker och Metropolitan är stora aktörer som tidigt insåg möjligheterna med att sända live från konserter och operaföreställningar. Föreställningar som genom flerkamera-system på professionell nivå adderade en slags filmisk närvaro, i det vad dom förlorade genom att det faktiskt är bara en återgivning av en levande pågående scenisk händelse. Vi förlorade den fysiska levande och sinnliga kontakten med musiken, musikerna och dirigenten, men fick istället möjligheten att tränga oss på i närbilder av sceniska skeenden, bilder ur helt nya vinklar, ett kontinuum av en annan form av närvaro som just utgör den rörliga bildens dynamiska förmåga att gestalta ett skeende. Vi fick uppleva en intressant representation av en föreställning. Inte som ersättning för den liveupplevelse vi kan få till oss genom att befinna oss på plats, utan snarare som ytterligare en version av ett kulturevenemang. En version vi inte behöver resa till New York eller ta på oss finkläderna för att få uppleva. Men även en version som enligt samstämmiga uppgifter sänkt trösklarna för den potentielle besökaren, och på sikt genererat mer livepublik till konserthallen eller operan. Andra aktörer beskriver liknande erfarenheter, ju mer dom streamar och visar sig digitalt, ju mer publik genereras. Marknadsföringsaspekten är inte orsaken till att man börjar sända eller streama, men blir en konsekvens av denna. Ett exempel på detta är Göteborgs Symfoniker där man på mycket kort tid genererat två miljoner visningar på Youtube, och där man vid något tillfälle blivit virala med enstaka klipp. Streaming och sändningar är nu efter ett par år en självklar, integrerad och etablerad del orkesterns verksamhet. De små aktörerna ute i landet och i regionerna, har av naturliga skäl inte startat egna sändningar/streaming i någon större omfattning. Endast enstaka försök har genomförts och detta handlar såväl om avsaknad av kunskap och kompetens, som för tunga investeringskostnader för den enskilda aktören oavsett om det handlar om en mindre konsthall, en teaterarrangör eller en musikfestival. 4

5 Idag börjar de tekniska kostnaderna sjunka för att på egen hand starta sändningar. På det sättet skiljer sig inte denna utveckling från den övriga digitala. I det här perspektivet startade KulturREC som en idé på Nätverkstan Medialab utifrån det regionala kulturuppdrag som NV Medialab har från regionen. Att stödja och vara proaktiva i utvecklingen av det regionala mindre kulturlivet. Här finns det nu, som vi ser det, möjligheter att till ganska små investeringskostnader bygga en struktur som kan utgöra en resurs för många mindre kulturaktörer i en region. Den historiska bakgrunden Ur ett kulturpolitiskt historiskt perspektiv kan man se ett Sverige där tankar om demokrati och kultur och den dialektiska processen mellan dessa samhälleliga byggstenar är påtaglig i ambitionen att bygga det goda landet. En process där ekonomisk och social utveckling går hand i hand med stora utbildningsinsatser som också påverkat idéer om kulturens närvaro i våra liv. Tidigt under 1900-talet byggs den idéstruktur om folkets rätt till lättillgänglig kultur i takt med att folkhemstanken börjar utvecklas. Riksteatern, som bildas under trettiotalet på initiativ av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, har redan efter några år spelat tusentals föreställningar runt om i landet. Här påbörjas förverkligandet av den kulturpolitiska strävan att föra ut kulturen från de huvudstadsdominerade scenerna, en tillgänglighetssträvan som skall prägla Sverige under många decennier framåt och komma att omfatta i princip alla konstarter. Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande anspråk." Arthur Engberg, minister, 1933 Under fyrtio-, femtio- och sextiotalet bedrivs ett opinionsarbete av kulturaktörer i landet i syfte att skapa nationella strukturer för att föra ut även musik, dans och konst från de större städernas till landsbygden. Flera statliga utredningar genomförs kring dessa frågort och t.ex Statens Kulturråds utredning som startar 1968 utgör grunden för 1974 års kulturproposition. Under femtiotalet initieras en stark politisk aktivitet runt idéer om en statlig nationell kanal för television. Redan i slutet av femtiotalet överförs de första sceniska händelserna till TVformat. När beslutet att starta rikstäckande television tas 1956 av regeringen tar det bara två år innan operan Aniara filmas på scen och sänds både i Sverige och flera europeiska länder. Sextiotalet är generellt den tid då folkhemsbygget kulminerar, med stora strukturomvandlingar, bostadspolitiska beslut och en stark ekonomisk utveckling, ett decennium som även kokar av nya konstnärliga impulser, musikaliska gränser som sprängs och starka ambitioner att föra ut kultur till folket. Det blir ett årtionde där helt nya fundament skapas kring kulturens roll i samhällsbyggandet, samtidigt som TV-mediet börjat ta stor plats när det gäller förmedling av nyheter, film och kultur, ett medium som går från en enda kanal till två stycken under året Detta sker ungefär samtidigt som sändningar i 5

6 färg startar, hittills har det varit svartvit bild under TV:ns första tio år. Även televisionen blir nu en del av tillgängliggörandet av kultur till människor ute i landet. Cullbergbaletten startar också under denna tid, får ett statligt uppdrag 1967 och börjar föra ut såväl modern danskonst som balett ut i landet, man inleder även ett samarbete med den nya TV-kanalen TV2. Rikskonserter påbörjar sin försöksverksamhet i början av decenniet och permanentas 1968 som en statlig institution för turnerande musik i Sverige. På ungefär samma sätt och under samma tid uppstår Riksutställningar med ambitionen att föra ut konst och samtidskonst i landet. Parallellt med dessa statliga initiativ startar en rad aktörer i Sverige andra nätverk för att flytta ut kulturen och konsten från storstädernas kulturella epicentrum, ut till hela landet. Malmö 1893 är startpunkten för Folkets Hus-rörelsen som kom att bli viktiga samlingsplatser för såväl arbetarrörelsens utveckling, som för alla former av kulturevenemang. Rörelsen växte under hela nittonhundratalet och blev såväl själva arrangörer som samarbetspartners till riksorganisationer inom kulturen. Även fackföreningsrörelsen fick en viktig roll för kulturens spridning ut i landet, med bl.a subventionerad bokförsäljning på arbetsplatser och skapandet av teaterombud. Under sextio-och sjuttiotalet uppstår de olika centrumbildningarna; Teatercentrum, Fotograficentrum, Författarcentrum, Musikcentrum, KKV, Danscentrum och andra sammanslutningar för fria kulturutövare, en rörelse som också fått stor betydelse för decentraliseringen av kulturlivet och tillgängliggörandet av kultur till hela Sverige. Många fria grupper och utövare inom samtliga konstarter har haft en omfattande verksamhet utanför de stora städerna och därmed bidragit till denna utveckling. När det gäller film och rörlig bild startades under sjuttiotalet Bio 16, initierat av SFI, för att möjliggöra visning av kvalitétsfilm runt om i landet, och parallellt med detta initiativ etablerades Folkets Bio som hade liknande icke-kommersiella ambitioner kring filmdistribution och visningar. Även de institutionella regionala och kommunala kulturverksamheterna har naturligtvis bidragit till den förändring i synen på rätten till och tillgängligheten till kultur som pågått under i stort sett hundra år i landet. Om ovanstående är en stark indikator på ett kontinuerligt paradigmskifte i kultur-sverige under hundra år, så är mitten av 1990-talet en lika massiv startpunkt för en förändring av våra kommunikationsvägar, sociala vanor, kulturkonsumtion och vårt arbetsliv, en mycket snabb förändring av våra vardagsliv som mänskligheten aldrig sett motsvarigheten till tidigare. Vi som fortfarande minns de märkliga ljuden från de första generationens internetmodem som med en hastighet som motsvarar en tusendel av dagen bredband fick kontakt med världen, kan nog fortfarande ibland förundras över hur fullständigt genomgripande detta skifte varit. 6

7 Ett decennium tidigare, under åttiotalet, uppenbarades möjligheterna för utövare av musik att använda digitala verktyg för skapandet. Synthar, sequensers, samplers, digitala effekter och en generell sjunkande prisbild på utrustning demokratiserade producerandet och gjorde det möjligt för väldigt många att skapa, i teknisk bemärkelse, professionella verk. Tekniken i sig blev också, som ofta under konstens utveckling historiskt sett, en katalysator för nya musikaliska uttryck och impulser. Tio år senare dyker första digitala videokameran upp och initierar den digitala revolution som omskapat såväl produktion som tillgänglighet och distribution av rörlig bild, film och TV. Redan i slutet av nittiotalet och början av tvåtusentalet börjar man skönja de möjligheter som internet skall komma att medföra när det gäller tillgängligheten till musik, konst, litteratur och sceniska händelser. Musiktjänsten Napster och mp3 blev begrepp som ställde mycket på ända i frågor om massdistribution, rättighetsfrågor och betalningsansvar för den enskilde som tar del av kultur på nätet talet är för de flesta av oss sedan en enda lång sträcka av tekniska innovationer, onlinetjänster, nya konsumtionsvanor, ett förändrat socialt liv och arbetsliv i globaliseringens och digitaliseringens kölvatten ser vi för första gången rörlig bild i ett sammanhang vi aldrig tidigare gjort. Youtube startar och redan efter ett år har man 100 miljoner visningar per dag. Youtube, som tidigt marknadsfördes under devisen Broadcast yourself, är den hittills snabbaste communityn på nätet som skådats, jämförbar med Facebooks utveckling. Under den senare delen av 2000-talet dyker sedan flera liknande tjänster upp ; Vimeo med högre bildkvalité och en renare layout som attraherat inte minst professionella filmskapare. Andra tjänster som Daily Motion, Blip, Darktube och Liveleaks, alla med varierande profil och några med inte minst flytande gräns för våldsinslag, porr och annat material som inte accepteras på tex Youtube. En tjänst som snabbt rönt stora framgångar är CultureUnplugged, en filmsajt och ständigt pågående filmfestival på nätet som idag erbjuder tusentals dokumentärer från hela världen. CU har idag kontor runt om i världen och stöds av hundratals organistationer, bl.a FN. Fragmenteringen och diversifieringen av TV-världen fortsätter obönhörligt och många unga kreativa blivande producenter ser inte den traditionella TV-produktionen som en attraktiv väg idag. Under 2007 startade den första fria livestreaming-tjänsten under namnet Mogulus ( som sedan bytte namn till Livestream år Framgången blev snabb och kontor etablerades i Bangalore, Los Angeles och New York. Detta möjliggörs naturligtvis av den ökande tillgänglighet till högre bandbredd som börjas bli vanlig i många länder runt om i världen. För första gången anas möjligheten att i princip starta en egen TV-kanal. Inte minst kommersiella aktörer och sportnyheter var snabba att anamma den nya tekniken och idag är det legio t.om för stora TV-bolag att använda nätet som kompletterande eller dominerande struktur för rörliga bilder. Tex så sändes livebilderna från Fukushima-katastrofen i början av skedet nästan uteslutande via internet och livestreamingtjänsten Ustream. Den tekniska kvalitén var låg i början av denna utveckling, en kombination av att HDkameror och annan kringutrustning var förhållandevis dyr, något som i skrivande stund är 7

8 under snabb förändring. Från år 2007 dyker också fler tjänster upp på nätet, JustinTV, Bambuser, Tikilive, Twitcam m.fl. Bambuser får en del uppmärksamhet i att Melodifestivalen och TT så tidigt som 2009 börjar sända via tjänsten och under den arabiska våren och flera andra folkliga uppror runt om i världen har Bambuser använts flitigt att sända direkt via mobiler. SVT Play är den första icke-kommersiella nationella tjänst i Sverige som får ett stort genombrott. Tjänsten är idag förebild för många som bygger infrastruktur för masssändning live och streaming generellt. När tjänsten började utvecklas år 2006 fanns ett visst motstånd inom den egna organisationen, idag är det snarare ett exempel på hur livestreaming och streaming alltmer dominerar över traditionell TV-sändning och kommer med all sannolikhet att ta över helt som medium i framtiden eller byggas ihop med mer komplexa nät-tjänster från SVT. De höga kostnader som är förbunden med traditionell marksänd television kommer inte att kunna fortgå när public service i en framtid säkerligen kommer att tvingas till förändrade finansieringsformer. Inte minst domen från juni 2014 i Högsta Förvaltningsdomstolen där domstolen upphäver betalningskyldighet för datorer, surfplattor och mobiltelefoner som TV-mottagare, samt den stora nationella enkät där 60% av svenska folket önskar en skattefinansierad public service-tv, kommer formodligen att innebära nya politiska riktlinjer. Allt detta visar bara på diversifieringen av distributionen av den rörliga bilden. De som på nittiotalet avfärdade internet som distributionskälla fick snabbt äta upp sina profetior när det så småningom på 2000-talet visade sig att breakeven redan nått för nätbaserat filmtittande i relation till biograf -och TV-visningar. Idag tar mediejättar som Netflix, HBO och andra aktörer sakta men säkert större och större andelar av vår konsumtion av rörlig bild och ingenting tycks tyda på något annat än att detta bara är början. Ur detta perspektiv kan man lugnt påstå att kultursektorn har vaknat sent. Sen att upptäcka de nya möjligheter som ges till att visa och representera sina sceniska händelser bortom fysisk tid och plats. Som tidigare nämnt är det bara de stora institiutionerna som ägnat tid, kraft och resurser för att skapa egna sändningar, antingen live eller med möjlighet att se streaming i efterhand på deras egna hemsida, Youtube, eller Vimeo. En intressant aktör i sammanhanget är nätportalen PlayKultur som i skrivande stund utvecklar en stor tjänst med SVT Play som förebild. En tjänst som vill vara distributionskanalen för alla former av kultur i landet. Ambitionerna är höga och perspektivet långsiktigt och får denna kanal kontinerliga resurser och en fungerande finansieringsmodell kan man se en betydande aktör segla upp till gagn för digitaliseringen av det svenska kulturlivet. För de lokala och regionala kulturaktörerna ser framtiden också ljus ut, under förutsättning att finansierande offentlig sektor tar denna utveckling på allvar och ser de möjligheter till tillgänglighet och spridning som finns potentiellt här. För relativt blygsamma summor skulle man kunna nå ut mycket brett med det utbud som rör sig bortom de stora etablerade scenerna i storstäderna. Framförallt finns det i denna teknikstruktur en möjlighet till mobila lösningar, och därmed samfinansieringslösningar mellan kommuner och regioner. 8

9 Nätverkstan i Göteborg har i skrivande stund investerat i ett eget mobilt tvåkamera-system med hög HD-kvalitet (som enkelt kan utökas med två till tre ytterligare kameror ) och en egen kanal på Bambuser där möjligheterna till kvalitativa sändningar från mindre kulturaktörer utforskas. Denna investering är en direkt konsekvens av KulturREC-projektet och ett konkretiserande av de ambitioner som Nätverkstan numera har inom området, att skapa en mobil enhet för kontinuerlig livestreaming av kulturhändelser utanför de större etablerade institutionerna. Planeringen för denna verksamhet är att söka medel för en kontinuerlig regional resurs för streaming, en konkretisering av målet för KulturREC, medel som kommer att sökas i första hand hos VG-regionen. De områden som behöver vidare diskuteras och problematiseras i frågan om framtiden för streaming och digitalisering av kulturen kan sammanfattas under ett antal rubriker: Tillgänglighet Bortsett från de möjligheter att uppleva kulturhändelser långt bort från fysisk plats och vid valfri tid handlar detta inte minst om människor som faktiskt inte kan ta sig till kultureventet; på sjukhus, vårdhem, gruppboenden, äldreboenden, fängelser och andra institutioner. Det bör vara en demokratisk rättighet att ta del av kultur trots att man inte har möjlighet att vara på plats på grund av avstånd, ekonomi, sjukdom, funktionshinder eller andra hinder. Teknik Kostnaderna för ett mobilt högkvalitativt femkamera-system med HD-specifikation hamnar idag på mellan samt driftskostnader för åtminstone 3 deltidsarbetande medarbetar samt kostnader för transporter till respektive plats. Dessutom kostnader för prenumeration på en kanal på Bambuser eller liknande tjänst, dock en relativt blygsam summa i sammanhanget. Ett mobilt flerkamera-system som kan ambulera runt och streama/ filma kulturhändelser av olika slag. Redaktionellt Vem ska avgöra vad som har tillräcklig konstnärlig höjd alt. har en tillräcklig angelägenhetsgrad eller stort publikt intresse? Rättighetsfrågor STIM har idag som stor svensk aktör inom musiklivet i princip löst rättighetsfrågan kring sändningar från konserter, med en relativt vänlig finansiell prenumerationsmodell där kostnader blir låga, åtminstone upp till en viss publiknivå. När det gäller övriga aktörer, Dramatikerförbundet, Teaterförbundet etc, har inte projektet KulturREC gått djupare in i frågan då mycket kompliceras av att våra ambitioner omfattar små kulturaktörer, konsthallar, lokala teaterscener, musikarrangörer etc. Frågan måste penetreras vidare för att tydliggöra ramarna och frågeställningarna för just dessa aktörer. Leif Eriksson Nätverkstan Kultur 9

10 DELTAGANDE, TILLGÄNGLIGHET OCH DIY-KULTUR Streaming handlar om tillgänglighet. Tillgänglighet är en designförutsättning för det mesta som kan kallas kultur. Digitala verktyg och internet hjälper människor att kommunicera. Dessa verktyg förflyttar makten från få till många, från en selektiv åskådarkultur till en tillgänglig deltagarkultur. Dessa verktyg ger frihet. Trots detta bemöts ofta våra nya verktyg med rädsla inom kulturbranschen, ofta talas det om kostnader och risker istället för frihet, diversitet och långsiktig hållbarhet. Jag arbetar genom Story architects think and do Collaboratory med kommunikation, och likt Umberto Eco ser jag alla kulturella uttryck som kommunikation. Jag arbetar med att sprida kunskap utan prislapp, att sprida frihet till så många människor som möjligt. Kultur är ett bränsle för en hållbar samhällsutveckling och konst är en metod som till skillnad från andra vetenskaper har friare ramar och saknar metodologiska begränsningar, arbetssätt och regler. Därav har konstnären en frihet som många andra vetenskapare ej har. Kombinationen av någon som jobbar under de förutsättningarna och någon som jobbar med striktare vetenskaplig data leder till nya perspektiv och innovation. Jag har i många år även jobbat med social innovation genom konstnärliga uttryck, bland annat genom egen konstproduktion, Creative commons verk och litteratur, samt konferenser och labbmiljöer såsom DIY days/learn Do Share. Genom ett vikariat på Nätverkstan föll projektet Kultur REC inom ramen för mitt arbete en kort period. Jag bjöd in projektet till Story architects fria konferens DIY days/learn Do Share Gothenburg för att hålla ett seminarium och undersöka efterfrågan på streaming. Ett trettiotal deltagare möttes under ett par timmar för att ta del av ett par exempel och sedan diskutera samt fylla i en enkät. DIY days/learn Do Share livestreamar vanligen alla konferenser samt workshops i porgrammet för att det globala communityt ska kunna ta del av process och resultat. Detta koncept arrangeras över hela världen genom välrenommerade Reboot stories, baserat i New York, i samarbete med lokala aktörer. Reboot stories är en liten grupp kreatörer, inkluderat mig själv, som under många år arbetat med social innovation genom konstnärliga processer. Alltifrån FN och Unicef, till universitet såsom Columbia University och enskilda konstnärer finns bland våra samarbetspartners och vi bygger utöver konferenserna även upp mer permanenta institutioner som driver hållbar utveckling. Att ta DIY days/learn Do Share till Västra Götalandsregionen var ett steg i Story architects arbete med att sprida kunskap om dessa metoder. Först nu börjar begreppen användas mer allmänt i Sverige, genom CSR och olika standarder för social innovation där vi samarbetar transdisciplinärt och vårt arbete sprids till fler organisationer. Begreppet DIY (Do It Yourself) blev ett känt begrepp på femtiotalet i samband med kostnadseffektiva trender som att bygga om hemma själv, odla sin egen trädgård och sticka sina egna kläder. Det blev senare ett sätt för kreatörer att uttrycka sig och nå ut oberoende av styrande bolag. Till exempel zines i små upplagor, indiemusik, punkscenen, indiefilm, indiespel, och på senare tid hacker och maker kulturerna. Det handlar om att bygga sin egen framtid istället för att vänta på att andra ska göra det åt en, om att göra det bästa av vad man 10

11 har, att vara innovativ och kreativ. DIY handlar också om att samarbeta, innovation sker i skärningspunkten mellan olika perspektiv och samarbete ger möjlighet för mindre aktörer att klara större projekt. Ingen del i mitt arbete hade varit möjlig utan DIY mentalitet, samarbeten och stort socialt kapital. Vi är vid ett paradigmskifte, dels har media och dess kreation/distribution förändrats, dels växer de sociala klyftorna i världen och det krävs att en stor del av mänskligheten ändrar sin inställning och tar ett större gemensamt ansvar. Dagens system är utdaterade och vi är många som bygger nya system för att skapa hållbarhet. Vi har tillgång till mycket ny teknik vilket ger verktyg som underlättar kommunikationen och tillgången till information världen över. Mina olika projekt ämnar att hjälpa folk förstå och använda dessa nya verktyg och öka digital- och medialitteraciteten. Streaming är ett sätt för olika aktörer att sprida och dela sina verk och resurser, samtidigt som det är ett sätt för människor att ta del av verk och resurser om de av olika anledningar ej kan närvara på plats. Nätverkstan var tidiga med att skapa en mötesplats där användare hade tillgång till digitala verktyg och har en lång tradition av att driva kulturella frågor. En hub för streamingteknik skulle därav passa bra i anknytning till Nätverkstan, i samarbete med Kulturverkstan och dess studenter vilka blir framtidens kulturproducenter och borde ha streamingteknik som en del av sin utbildning. Vi behöver inte nya institutioner för att diskutera standarder, vi behöver öppna upp och förnya de redan existerande strukturerna, släppa in kreatörer och deltagare i beslutsprocesser och göra behovsanalyser innan nya strukturer byggs upp. Jasmine Idun Lyman Nätverkstan/Story architects think and do Collaboratory 11

12 UTMANINGEN ÄGER RUMMET ökad digitalisering för ökad hållbar utveckling? 1. STREAMING OCH DIGITALISERING ANALYS Förstudie kultur RECs utredningsuppdrag handlade om streaming 1. Under förstudien har vi träffat en mängd människor och små och storskaliga aktörer i och utanför kulturlandskapet (se bilaga för aktiviteter). Många uttrycker en längtan av att bredda sitt publikunderlag och ta plats i det digitala paradigmskiftet. Många småskaliga kulturaktörer är redan idag på nätet. Det är en självklar plats att marknadsföra, sprida information och i viss utsträckning dokumentation från tidigare eller kommande produktioner och projekt. Få småskaliga aktörer genomför idag fullskaliga sändningar på nätet, vad man brukar kalla streaming. Det är svårt att hitta bra jämförelsetal för kostnaden för den småskaliga kulturen, men om man till exempel ser på Göteborgs konserthus som varit en samtalspartner under förstudien ser vi: den tekniska utrustningen låg på cirka 2,2 miljoner kr att streama en konsert och INTE göra det live innebär cirka 80 arbetstimmar att streama live är mer tidskrävande då inget får gå fel Skulle man brotta ner motsvarande siffror till till exempel ett bibliotek eller en performancekonstnär så krävs det åtminstone en kunnig person inom enklare ljus- och ljudsättning, kamerateknik som jobbar minst en dag med förberedelser och genomförande till en kostnad om minst kr cirka kronor i hyra för enkel teknik. Beroende på var kulturhändelser sker så tillkommer transport på minst 500 kr om vi räknar lågt Det är en sammanlagd kostnad på kronor. En allt för stor summa för många småskaliga kulturaktörer. För till exempel konstnärer, som får en genomsnittlig ersättning för en utställning på kronor 2, är kronor en hög siffra. För ett litet kommunalt bibliotek är det oftast en högre summa än arvodet för till exempel den författare som är på besök. 1. Streaming (strömmande media) eller "strömning" är uppspelande av ljud- och videofiler på mottagarens dator eller mobiltelefon samtidigt som de överförs över ett LAN eller WAN, till exempel Internet. Streaming används t ex både för uppspelning av lagrade filer från webbplatser och för mottagning av direktsända evenemang på Internet

13 Vår analys är att det både är allt för kostsamt att göra det till någorlunda bra kvalité. Och när det väl ligger en föreställning eller ett författarbesök på internet, vem skall kolla? Och, framför allt: vem skall kolla som INTE hade kommit till själva tillställningen? MÖJLIGA LÖSNINGAR 1. Bredda begreppet Animal Spirits huvudsakliga uppdrag i förstudie Kultur REC var att undersöka hur en långsiktig finansiering för småskalig kultur skulle kunna se ut. Vårt förslag på lösning är att man breddar begreppet streaming till att innefatta all form av digitalisering. Det kan vara minst lika effektivt att lägga ut några minuter från en kulturhändelse för att locka nya publik eller press som att lägga ut en hel händelse som kanske får få tittare. 2. Skapa incitament och lärande Vi ser också att delar av det småskaliga kulturlivet är ovana att till exempel föra in en stillbildskamera för att fotografera vad som hänt. Några är även ovana vi relativt mogna sociala medier som till exempel Facebook. Att uppmuntra det småskaliga kulturlivet att dokumentera, att vara på nätet och att ta plats i de befintliga digitala små och stora kanaler s är en viktig del för att den småskaliga kulturen inte skall halka efter ännu mer i det digitala paradigmskiftet. Vi tror att det inom några år kommer att vara krav från statligt håll att de större scenerna måste digitalisera sitt utbud för att få fortsatt stöd. När Animal Spirits blickar ut över det kulturpolitiska fältet så tror vi även att de kommande åren kommer att ställas krav på någon form av digital dokumentation eller streaming från offentliga finansiärer även för småskaliga kulturaktörer. När tekniken och kanalerna för att sända och lägga ut material både blir billigare och enklare att använda, så bör det även vara ett rimligt kulturpolitiskt krav om man skall få stöd. Att nå nya publikgrupper och öka delaktighet i kulturen är även prioriterade frågor för till exempel Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 de kommande åren och EU:s programperiod Digitalisera för specifika sammanhang och syften Att lägga ut något på nätet, att digitalisera småskalig kultur, är tekniskt relativt okomplicerat. Att lägga ut några rader och bild på Facebook eller filma med sin mobilkamera är billigt och vanligt. Men bara för den småskaliga kulturen digitaliseras, så krävs det en strategi för vem skall titta och varför. Många gånger ser endast de närmast sörjande på det 3 Se t ex sid 15 och område 4 av 5, nyttja tekniken i kulturplan via: Gotalandsregionen/startsida/Kultur/kulturnamnd/Prioriterade-omraden/ 4 Se t ex under prioriteringar in delområdet för att stärka kultursektorns kapacitet, sv/eu_kulturprogram/nytt-program / 13

14 som läggs ut. Animal Spirits tror att värdeskapande sker i relationer, i relationer till det som gjorts och omvärlden. För att småskalig digitaliserad kultur skall bli relevant så är ett sätt att se till att den kommer till användning i specifika sammanhang med specifika syften. 2. ANGÅENDE LÅNGSIKTIG FINANSIERING Känslig fråga Frågan om värde i kulturlandskapet är känslig. Många förknippar det med en instrumentell syn och att det är ekonomiska värden som hela tiden skall förstås. Men för att skapa både enskilda kanaler och strukturer för att stödja digitalisering av småskalig kultur bör frågan diskuteras. Om inte annat om kulturen också skall nå ut till andra delar av samhället. Animal Spirits har försökt att svara på frågan vilka värden om den småskaliga konsten och kulturen skapar. Och, den kanske ännu viktigare frågan, för vem eller vilka? En del av kulturen är en del av lösningen Vår erfarenhet är att kulturen allt för ofta beskrivs som god eller värderingsfri. Det klassiska exemplet är kulturnämnder där målet inte är att skapa sunda konflikter mellan olika politiska åsikter, utan endast att skaffa mer pengar till kulturen. När man till exempel lyfter frågan att en del av det småskaliga kulturlivet som är bra på att ta plats på internet är pornografi, är det underförstått att just det inte ingår i den goda kulturen. Parallellt med förstudien har även Animal Spirits tagit del av Skaraborgs kommunalförbunds kulturekonomiska forskningsprojekt Kreativa Kraftfält. Där är kulturekonomen Pier Lugio Saccos kulturbegrepp centralt. Ett kulturbegrepp som han kallar kultur Enligt Kultur 3.0 så lever vi delvis i en kulturaliserad ekonomi. Kulturen genomsyrar stora delar av ekonomin. Vi köper inte längre en skjorta för att vi fryser, utan för att skapa oss själva som existentiella varelser. Värdet i den designade kaffekoppen som vi tar med från caféet ligger inte i primärt i själva kaffet, utan i caféets aura, formgivning och inredning. Utan att värdera så tänker vi att det i alla fall går att problematisera de tre olika kulturhändelserna ovan. Pornografi är enligt många inte bra småskalig kultur. Enligt svensk handels framtidsanalytiker köper vi kläder i Sverige som om vi vore 40 miljoner invånare. Och trots att 45% av allt kaffe som produceras i dag är ekologiskt, så går det att ifrågasätta om det i längden är hållbarhet att överhuvudtaget dricka kaffe i den mängd som vi till exempel i Sverige gör. Vår slutsats är att om vi har ett brett kulturbegrepp, så måste samhället och småskaliga kulturens nyckelintressenter även orka granska och stödja den kultur som vi vill se mer av. Sammanfattningsvis är Animal Spirits förslag att en del av kulturen, kan vara med att lösa en del av problemet

15 Kultursyn Om vi skall prata och granska kulturen och hitta den del av kulturen som kan vara med på delar av olika lösningar, så tror vi att man bör hitta sätt att prata om kultur på ett fruktbart sätt. Ett fruktbart samtal kräver någon form av uppdelning och kultursyn, men hur skall det göras? Att prata om kultur och kulturbegreppet leder allt för ofta till stela diskussioner som snabbt ebbar ut. Offentlig verksamhet pratar om uppdelningar som bygger på spets eller bredd, amatörer eller professionella, barn- och vuxenkultur som enligt vår erfarenhet leder framåt. När Animal Spirits försöker förstå och prata om värde i småskalig kultur, så tror vi det är viktigt att förstå att olika kultursyner har olika svar frågan. En uppdelning som vi har använt oss av är Jenny Jonnissons kulturpolitiska argumentationsschema 6 som är en vidareutveckling av Dorte Skot- Hansens arbete: Nedan har vi försökt att redogöra för hur Animal Spirits förstår de tre olika kultursynerna ovan och argumentera för vilken vi har valt för att se på vilket sätt den småskaliga kulturens digitalisering kan finansieras. Humanistisk kultursyn Vår erfarenhet är att till exempel kulturpolitiken många gånger stannar här. Ett klassiskt exempel är skolbesök på konstmuseum där förväntningarna är att mötet i sig med byggnaden, de stora konsthistoriska klassikerna och få träffa en beläst konstpedagog bildar eleverna. 6 Jenny Johannisson (2006), Det lokala möter världen - Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg 15

16 Idén om kulturen som ett bildningsprojekt är relativt stark i till exempel media och inom grund- och gymnasieskolan. Kulturens roll är inte att ifrågasätta eller skapa frågor, utan snarare ge svar. Instrumentell kultursyn Här ses kulturen som en del i en satsning. Kulturen skall hjälpa en plats eller verksamhet att sättas på kartan. Ett exempel är från Magnus Kroon, svensk handels framtidsanalytiker som uppmuntrar aktörer inom detaljhandel att göra vädersäkra arrangemang på sin dragning inför hur digitaliseringen påverkar svensk handel och hållbar utveckling 7. Magnus beskriver arrangemang som oavsett väder kan genomföras med en stor publik. En publik som i anslutning till kulturen konsumerar hotellnätter, restaurangbesök och shopping. Ett konkret exempel är Bruce Springsteen där besökare långt i förväg köper biljett och deltar i kulturhändelsen vare sig det regnar eller inte och blir samtidigt en intäkt för andra näringar. Kulturen som ett verktyg för andra starkare intressen är relativt vanlig. Sedan 30 år tillbaka är det inget underligt att till exempel kommuner gör satsningar på kulturen som tillväxtfaktor med oftast goda intentioner om jobb, tillväxt och ökad turism. Sociologisk kultursyn Här ses kulturen som en del i en socialt frigörelse och en central del i en demokrati. Delar av 1974 års kulturproposition har en liknande kultursyn där medborgaren står över kulturen och vare sig skall bildas eller delta i en satsning på att skapa attraktivitet för en plats/ kommun/resmål etc. Ett exempel som vi använt i våra diskussioner är körledarens Gareth Malones programserie på BBC där han bland annat involverar partners till militärer som verkar i andra länder. Kören blir ett sätt att jobba tillsammans och i det här fallet ett sätt för deltagarna att hantera sina känslor av oro. Människorna samlas för att lösa en gemensam uppgift. Och istället för att invididen står i centrum som i den humanistiska kultursynen eller platsen som skall växa i den instrumentella kultursynen, står utmaningen i centrum. I fallet ovan är utmaningen ett körverk som skall växa fram med hjälp av både professionella kulturaktörer (körledare) och ideella krafter (kören). Slutsats Redan idag digitaliseras också den småskaliga kulturen som sagt på flera sätt genom bland annat sociala medier och en allt billigare teknik. Vi är också väl medvetna att det finns en mängd steg som tas i dag av en mängd aktörer inom streaming och digitalisering som t ex Digiscen, Kultur Play och Google Cultural Institute. Därför är vårt förslag att beskriva principer för hur det befintliga landskapet kan kompletteras med andra typer av strukturer för att underlätta den småskaliga kulturens digitalisering

17 Genom analysen ovan kring kultursyn har vi sett att det är relativt få aktörer som placerar kulturen i samhällets tjänst. Animal Spirits blev inspirerade och utmanande under förstudien bland annat av en artikel av Lars Gustafsson i Expressen där han oroar sig för vilken stark, närmast blind, energi det officiella litteratur- och konstlivet undviker tidens verkliga problem och dess sociala realiteter 8. En känsla som vi delar och där en riktad digitalisering skulle kunna möta upp vår och Lars oro över samhällsutvecklingen. För att möta utmaningen tror vi att en sociologisk kultursyn kan vara en lämplig utgångspunkt. 3. FÖRSLAG NÄSTA STEG Animal Spirits tror att det går att komplettera det utbud som finns idag kring digitalisering. Vårt förslag på långsiktig finansiering innebär att en del av kulturen blir en del av lösningen. Det är alltså inget heltäckande förslag på hur ALL småskalig kultur kan digitaliseras. I korthet ser vårt förslag ut så här: 1. vi testar att utgå från en sociologisk kultursyn där kulturen kan bidra/bidrar till social frigörelse 2. en av de viktigaste sociala utmaningarna idag är att ställa om samhället till hållbar utveckling 3. för att ställa om till hållbar utveckling krävs det samarbete över och mellan professioner och sektorer, där den småskaliga kulturen bör vara en av aktörerna 4. för att underlätta att mötas på ett så effektivt sätt som möjligt bör man utgå från ett gemensamt språk som alla kan använda, oavsett om de jobbar med småskalig kultur, hållbarhet eller offentlig eller privat verksamhet. 5. Animal Spirits analys är att det har funnits få ansatser, regionalt, nationellt och internationellt, att skapa ett gemensamt språk introduceras den globala överenskommelsen ISO med riktlinjer och förslag på ett gemensamt språk kring hållbar utveckling 7. om vi tar stöd av ISO kan vi skapa ett gemensamt rum där aktörer med en sociologisk kultursyn och intresse av hållbar utveckling kan bjudas in. Animal Spirits har använt en del av förstudien att förstå hur man skulle binda samman slutsatserna ovan för att finansiera en del av digitaliseringen av den småskaliga kulturen och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Vi har försökt att sammanfatta vårt förslag för att i princip skapa en kulturinstitution som med stöd av digitaliserad kultur bidrar till samhällets pågående omställning till hållbar utveckling (definierat utifrån ISO 26000)

18 Vi har påbörjat ett arbete med att finansiera vårt förslag under namnet Queer ISO I förstudien har vi bland annat testat principerna ovan i en workshop tillsammans med Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk (GR). Nedan är en ett av många konkreta sätt som man kan tilllämpa principerna kring samhällsansvar och digitaliserad småskalig kultur. QUEER ISO Animal Spirits menar att konst och kultur kan bidra till hållbar utveckling. Vetenskapliga fakta talar för att människan är orsaken till att medeltemperaturen på jorden kommer att stiga med 4 grader inom en nära framtid om vi inte agerar 9. Forskarna beskriver konsekvenserna av en sådan utveckling. Rationellt, tekniskt och med hög trovärdighet. Det är bra. Men det räcker inte. Vetenskapernas 3:e-personsperspektiv (objektivt och distanserat) behöver kompletteras med 1:a- personsperspektiv (subjektivt och nära). Konst och kultur kan vara bra på ett 1:a-personsperspektiv. Omställning till hållbar utveckling handlar om psykologi, genus, egna upplevelser och emotioner i lika hög grad som rationella och tekniska fakta. Vi kallar metoden för Queer ISO queer som i ovanlig, udda och öppen för flera tolkningar. Nedan har vi sammanfattat de steg som vi testade tillsammans med några aktörer från Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk (GR) i en workshop 7 nov Workshopen var en del i förstudien Kultur REC som GR har varit med att finansiera. Vi tror att texten nedan kan vara ett konkret exempel på våra slutsatser från förstudien. Bakgrund Queer ISO (QI) är en metod och samverkansform för att skapa handlingskraft kring hållbar utveckling med stöd av konst och kultur. Vi vill skapa engagemang och handlingskraft till den pågående omställningen av samhället till hållbar utveckling för att över 60% av världens ekosystem är eller är på väg att kollapsa, för att det varje dag kränks mänskliga rättigheter och för att möta alla de andra utmaningar som mänskligheten står inför. Utmaningarna och anspråken att delta i lösningarna på samhälles omställning är många. Från cafékedjor som planterar träd i Afrika och serverar ekokaffe som en del av en krass ekonomisk kalkyl till Sveriges miljömärkta gruvindustri som samtidigt producerar 80% av Sveriges totala avfall till ideella organisationer som utanför majoritetssamhället varje dag arbetar med lokal utveckling, arbetslöshetsfrågor och kränkning av mänskliga rättigheter. Tidigare har det varit svårt att prata samma språk och jämföra vad hållbar utveckling egentligen är. Men i början av 2000-talet jobbade experter från 100 länder 10 år för att formulera ett förslag på ett gemensamt globalt språk. Resultatet blev den globala 9 Se till exempel FN:s klimatpanels sammanfattning av från 1 nov 2014, 18

19 överenskommelsen och standarden ISO ISO lanserades 2010 och är tänkt att gälla för alla typer av verksamheter, stora som små, offentliga, privata, ideella och kulturella. ISO trycker hårt på inkluderande dialog och på kollektiv problemlösning. Tröskel ISO är till sin form en kompakt textmassa på nästan 100 sidor. Språket är tekniskt och torrt, skrivet från ett 3e-persons perspektiv. Innehåll och form gör standarden svår, så svår att de flesta organisationer, små som stora och individer inte ser hur de ska använda den. Möjlig lösning Med hjälp av bilder, kultur och konst vill vi levandegöra begreppet hållbar utveckling. OCH samtidigt göra riktlinjerna i ISO mer tillgängliga. Hållbar utveckling handlar om klimatanpassning och energieffektivitet, men också om antikorruption, IT-säkerhet, gender, hållbar konsumtion, lärande, jobbskapande och samhällsengagemang, med mera. Kultur och konst hjälper oss att skapa mening kring den omställning vi är mitt upp i. Hjälper oss att förstå hur vi kan agera för att bidra till hållbar utveckling. QUEER ISO undersöka hur vi kan bidra till hållbar utveckling Kort och enkelt uttryckt: Animal Spirits har utvecklat en metod för kollektiv problemlösning. Istället för att rusa in i lösningar stannar vi upp och undersöker vilka globala hållbarhetsintressen som finns kring varje problem eller utmaning. Texten nedan bygger på rapporten från workshopen med kultur- och fritidschefer i Göteborgsregionen som Animal Spirits genomförde 7 november Vi var inbjudna som en del i förstudie Kultur REC att se om principerna ovan kunde användas till en utmaning som GR står inför: Hur kan vi öka regionalisering av de tre delvis regionalt finansierade större festivalerna och biennalen i Göteborg 10? Workshopen var ett test av principerna ovan och bestod av 45 minuter praktiskt arbete och 45 minuter samtal kring de principer som vi landade i förstudie Kultur REC. Workshopen genomfördes både individuellt och i två grupper och består i sin helhet av sex steg varav vi testade fyra av dem. De två sista stegen tar ytterligare tid men Animal Spirits har goda erfarenheter av att de fungerar tillräckligt väl. Steg 1. Formulera utmaning Under workshopen samlades deltagarna runt utmaningen: Hur ökar vi regionaliseringen av Göteborgs filmfestival, dans- och teaterfestival och konstbiennal? 10 Göteborgs internationella filmfestival, Göteborgs dans- och och teaterfestival oh Göteborg internationella konstbiennal. 19

20 2. Identifiera hållbarhetsintressen Ska vi regionalisera en festival börjar vi med att undersöka vilka aspekter av hållbarhet som är relevanta att ta hänsyn till. Det kan handla om att bevaka diskriminering av sårbara grupper, antikorruption, konsumtionsfrågor, lärande, jobbskapande etc. I det steget använder vi riktlinjerna i den globala överenskommelsen ISO och fotografier. ISO är teknisk, fylld av långa texter som lockar några, men skrämmer desto fler. För att göra den tillgänglig använder vi konst och kultur. I vår version, som vi kallar Queer ISO 26000, använder vi fotografier som relaterar till de 37 områden som ISO pekar ut. Genom att ställa bilder bredvid den tekniska, rationella överenskommelsen får vi både ett 1:a- och 3:e-personsperspektiv på vår utmaning. Vi förstår omställningen bortom fakta. Det är framför allt i det här steget som vi vill utveckla i ett genomförande projekt. Här tror vi att vi kan stärka och fördjupa 1:a-personsperspektivet avsevärt genom att använda konst och kultur från det småskaliga kulturlivet. I det här exemplet skulle det vara konst, dans, teater och film från de två festivalerna och biennalen. Identifierade hållbarhetsintressen under workshopen: Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Social dialog Personlig utveckling och utbildning i arbetet Hållbar konsumtion Lokalt samhällsengagemang Utbildning och kultur Sociala investeringar 3. Prioritera åtgärder Under varje hållbarhetsintresse rekommenderar ISO ett antal åtgärder. När vi pekat ut hållbarhetsintressen vi ska bevaka i omställningen till hållbar utveckling kan vi gå vidare och prioritera bland de åtgärder som ISO rekommenderar Prioriterade åtgärder under workshopen: Lokalt samhällsengagemang (3 röster) Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (2 röster) Medborgerliga och politiska rättigheter (1 röst) 4. Ta fram lösningar När vi kommit så här långt så kan vi gå vidare i den praktiska problemlösningen. Vi formulerar lösningar som möter både prioriterade hållbarhetsintressen och åtgärder. Här kommer deltagarnas kunskap om det specifika sammanhanget in. I det här fallet de kommuner som aktörerna jobbar i. Föreslagna lösningar under workshopen: Grupp 1: Genom att involvera organisationer och enskilda individer i festivalernas/ biennalens initialfas. 20

21 Grupp 2: - Vårt uppdrag är att alltid skapa förutsättningar för ett brett utbud, genom att se till att det finns öppna mötesplatser, arenor och bidrag och olika typer av marknadsföring och information - Ta fram riktlinjer för bidragsgivning till lokala initiativ, väl förankrade politiskt - Genom att bjuda in till dialog och ta initiativ, aktivt skapa relationer. 5. Skapa handlingsplaner (Steg 5 och 6 genomfördes inte under workshopen. )Som ett sista steg formulerar deltagarna handlingsplaner som tilldelar resurser och fördelar ansvar för att möta lösningar, åtgärder och hållbarhetsintressen. Och som möter den ursprungliga utmaningen. 6. Följa upp I metodens sista steg formulerar deltagarna en plan för uppföljning som beskriver organisationens lärande och hur ansvariga kommunicerar resultat. VARDAGLIGT HÅLLBARHETSARBETE Animal Spirits har testat Queer ISO tillsammans med ungdomar år som skall planera ett nordiskt miljöseminarium, med individer som söker jobb och politiker, tjänstemän och konstnärer på Skövde konstmuseum som en del i förstudie Kultur REC. Queer ISO är en enkel, rutinmässig, emotionell och rationell metod. Den leder till aktiva möten med konst och kultur. OCH till aktiva möten till den omställning till hållbar utveckling som samhället är mitt uppe i. När man använt metoden ett antal gånger börjar man känna igen de 37 hållbarhetsintressena i ISO (diskriminering av sårbara grupper, antikorruption, hållbar konsumtion, kultur och lärande, jobbskapande, minimera effekterna av utsläpp etc.). Ordningen och terminologin fäster och bli levande med hjälp av konst och kultur. Man tillägnar sig begrepp för att beskriva vad det innebär att ställa om. Man får både ett vetenskapligt och personligt perspektiv på samhällsutveckling och vardaglig problemlösning. Planerade aktiviteter Animal Spirits har sökt stöd för genomförande från sex olika finansiärer för att genomförande av liknande projekt som i exemplet från GR ovan. Animal Spirits planerar att söka stöd för att söka partners i och utanför EU. Se under aktiviteter nedan för det relativt breda nätverk av partnerskap som vi skapat. Något som vi tror är kännetecknade för dagens digitala och globala kulturlandskap. För partners se under aktiviteter nedan. 21

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Moderna Museet Malmö / Gisela Fleischer bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet.

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet. 1. Revidering av detaljbudget 2. Budget strategiområden 2015 Kulturnämnden beslutar: 1. Kulturnämnden reviderar detaljbudgeten för 2015 enligt bifogade förslag Budgetförändringar avseende statliga medel

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Pedagogisk Inspiration Malmö / Ina Alm bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Filmtrailers om människor.

Filmtrailers om människor. Filmtrailers om människor. Foto: Ola Hedin fokuserar på att marknadsföra seminarier, produkter och tjänster genom att synliggöra människan bakom idén. Filmerna kan ses både på nätet och på mobilen och

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

SAK, Socialt Ansvarstagande Kulturproduktion steg 1

SAK, Socialt Ansvarstagande Kulturproduktion steg 1 SAK, Socialt Ansvarstagande Kulturproduktion steg 1 1. PROJEKTIDÉ 1.1 Problematisera standarden ISO 26000 - Form: Många har stora förhoppningar på dialoger och förhandlingar. Den internationella standarden

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Uppsala universitet HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING Utmaningar Klima;örändringar Globalisering Ojämlikhet CG 5(8) Utmaningar Klima;örändringar

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Sista ansökningsdag 1 maj 2012

Sista ansökningsdag 1 maj 2012 Kreativ fotografi Kurs i fotografi 9 veckor 2012/2013 Kreativ fotografi Kreativ fotografi utvecklar bildseende och kreativ förmåga Kreativ fotografi är en högskoleförberedande fotokurs för dig som vill

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

DIY byråkrati. en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning

DIY byråkrati. en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning DIY byråkrati en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning Inledning Denna guide är tänkt att inspirera konstnärer och andra verksamma inom konstbranschen till att vara en aktiv del i den

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2013-03-14, p 10 KUN 2013/100 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer