KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU"

Transkript

1 KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU Presentation KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - företräder cirka konstnärligt yrkesverksamma i Sverige såsom författare, musikskapare, bildkonstnärer, dramatiker, regissörer, musiker, journalister och skådespelare. KLYS utgörs idag av 16 medlemsorganisationer som inom ramen för KLYS samarbetar i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om upphovsrätt, yttrandefrihet och kulturell mångfald. Den ekonomiska föreningen Copyswede har till ändamål att för konstnärsorganisationernas räkning träffa avtal samt inkassera och fördela ersättning för vissa vidareutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. De områden som Copyswede huvudsakligen verkat inom gäller vidareanvändning av verk och prestationer i form av ljud och rörliga bilder, främst radio och TVprogram. Copyswede har 14 medlemsorganisationer som alla företräder konstnärligt och litterärt verksamma upphovsmän och/eller utövande konstnärer på olika områden. Inledning KLYS och Copyswede är båda samarbetsorganisationer för kulturskapare inom olika konstarter, däribland konstnärligt yrkesverksamma på filmens område. Eftersom upphovsmännen och de utövande konstnärerna utgör den audiovisuella sektorns kärnverksamma, är våra synpunkter och ställningstaganden på hur den europeiska AV-marknaden bör utvecklas av central betydelse. Upphovsmännen och de utövande konstnärerna är en del av den audiovisuella marknaden och får i dessa sammanhang inte reduceras och kategoriseras som något helt annat än alla andra aktörer på marknaden. I Grönboken diskuteras och beskrivs den tekniska utvecklingen och dess effekter på distribution och tillgång till audiovisuella verk. EU-kommissionen ser en rad hinder för en fungerande europeisk marknad på det audiovisuella området och ställer en rad frågor om hur man ska komma till rätta med de problem man ser. KLYS och Copyswede vill härmed framföra vissa övergripande synpunkter på Grönboken, vilka också innehåller svar på några av de frågor som ställs i den, samt svar på frågorna Övergripande synpunkter Vi vill inledningsvis lyfta fram den kulturella och språkliga mångfalden i Europa som på ett tydligt sätt kommer till uttryck i alla de filmer och andra audiovisuella verk som skapas i olika europeiska länder och regioner. EU har 27 medlemsländer, alla med sin historia och sin kulturella bakgrund. Filmberättandet och dess publik ser därmed också helt olika ut beroende på land. Skyddet för kulturell och språklig mångfald och medlemsstaternas rätt att bedriva nationell kulturpolitik, inbegripet nationella stödsystem för inhemsk kultur, finns på global nivå i Unescos konvention till skydd för kulturell mångfald, som EU anslutit sig till. Den kulturella mångfalden på

2 filmområdet erkänns också genom EU-kommissionens meddelande om statligt stöd till filmsektorn, som ger medlemsstaterna rätt att behålla och utforma nya stöd till filmer och AV-produkter i det egna landet. Meddelandet ses för tillfället över och KLYS har nyligen lämnat synpunkter till EUkommissionen när det gäller denna översyn. Efterfrågan på gränsöverskridande AV-medietjänster i Europa är mycket begränsad. Denna marknad präglas av språklig och kulturell mångfald och de tjänster som utvecklas anpassas utifrån detta. I den utsträckning efterfrågan föreligger finns det däremot i princip inga svårigheter att licensiera gränsöverskridande nyttjanden, när avtal träffas direkt med rättighetshavarna. När det gäller olika typer av särskilda licensieringsordningar som vilar på legal grund, t ex avtalslicensen, kan en licens däremot i dagsläget inte ges gränsöverskridande effekt genom vilken den omfattar flera territorier. De situationer som kräver avtalslicens för att uppnå en rättssäker och effektiv licensiering kräver alltså en sådan motsvarande lösning för nationell klarering i varje enskild medlemsstat inom EU. I dessa fall är det alltså i första hand fråga om hur en heltäckande klarering över huvud taget ska kunna ske och i andra hand frågan om hur denna klarering ska kunna ges en gränsöverskridande effekt. Sådana särskilda licensieringsordningar är dock inte en förutsättning för alla typer av AV-tjänster eftersom det ofta går att inhämta tillstånd direkt från berörda rättighetsinnehavare, men även när så är fallet har utvecklingen av multi-territoriella tjänster gått långsamt. De nationella upphovsrättssystemen i Europa är tämligen långtgående harmoniserade, som en följd av såväl internationella konventioner, som EU-direktiv. En upphovsman eller en utövande konstnär har ensamrätt till sitt verk eller sin prestation och förfogar över detta med möjlighet att tillåta eller förbjuda ett förfogande i snart sagt alla världens länder. Det faktum att ett tillstånd kan komma att begränsas till visst territorium hör snarare samman med vad som efterfrågas och med marknadsmässiga förutsättningar, än med det upphovsrättsliga systemet som sådant. Anledningen till att pan-europeiska AV-tjänster ännu inte utvecklats i större utsträckning beror således inte på den territoriebaserade upphovsrätten i Europa. Mot bakgrund av de frågor som är centrala i Grönboken går det inte att se några särskilda skäl till eller behov av att skapa en gemensam EU-upphovsrättslag. Inget av resonemangen i Grönboken eller i övrigt synes ha kommit till den slutsatsen att skillnader i de nationella upphovsrättslagarna inom EU i sig utgör ett hinder mot en inre marknad avseende tjänster on-line med AV-produktioner. I Grönboken beskrivs att många upphovsmän och utövande konstnärer i de ursprungliga avtalen med en producent säljer alla förfoganderättigheter utan rätt till tillkommande sekundära ersättningar. Detta är inte en rättvisande bild för svenska förhållanden där upphovsmän och utövande konstnärer på filmområdet i vanliga fall inte förlorar sina rättigheter vid den första upplåtelsen av sina rättigheter, och i den mån de gör det, åtminstone normalt har rätt till ersättning i efterhand. Men att filmupphovsmän och utövare på många andra håll i Europa förlorar sina rättigheter i avtalen med producenten, utan rätt till tillkommande ersättningar, är naturligtvis inte bra för en långsiktig och fungerande marknad för AV-innehåll on-line inom EU. Det är denna situation som lett fram till att förslag om införande av en oeftergivlig ersättningsrätt, vid on-linedistribution av AV-material i Europa, för upphovsmän och utövande konstnärer har lanseras och diskuteras.

3 KLYS och Copyswede vill understryka att en stark ensamrätt måste värnas och att upphovsmännens/de utövande konstnärernas ställning vid slutande av avtal samt deras möjligheter att låta sig företrädas kollektivt, måste förstärkas. Genom en starkare avtalsställning och genom att, när så är lämpligt, låta rättigheter förvaltas kollektivt, kan upphovsmän och utövande konstnärer säkerställa skäliga avtal med tillkommande ersättningar vid framtida användning av AV-verk, så att de kan dra ekonomisk nytta av sina lagstadgade rättigheter. En förstärkt ställning för upphovsmannen och den utövande konstnären som avtalsslutande part, är visserligen en nationell lagstiftningsfråga, men bör uppmärksammas även på EU-nivå. En starkare ställning i avtalssammanhang är således nödvändig för att uppnå skäliga avtalsvillkor, samtidigt som kollektiv förvaltning av rättigheter säkerställer att hanteringen av tillstånd blir så smidig och enkel som möjligt för användarna. I detta sammanhang spelar den nordiska avtalslicensmodellen en viktig roll, som i kombination med kollektiv förvaltning bidrar till att användare vid klarering av komplexa verk och/eller stora mängder av verk kan erhålla heltäckande tillstånd. Behovet av avtalslicensen och kollektiv förvaltning har också i den nyligen avslutade svenska upphovsrättsutredningen framhållits vara en förutsättning för utvecklingen av många nya tjänster i on-line-miljön. KLYS och Copyswede anser att avtalslicensmodellen kan komma att utgöra ett viktigt instrument även inom EU, för att säkerställa heltäckande gränsöverskridande licensiering där sådan behövs och efterfrågas. KLYS och Copyswede menar emellertid att det är av största vikt att alla upphovsmän och utövande konstnärer på det audiovisuella området i Europa tillförsäkras skäliga avtalsvillkor och en möjlighet till skälig ersättning vid on line-distribution av AV-material. Det arbete som syftar till att säkerställa att skälig ersättning kommer Europas upphovsmän och utövande konstnärer tillgodo måste ske på ett sådant sätt att en stark ensamrätt värnas och utan att hindra utvecklingen av kollektiva licensieringsordningar, exempelvis med stöd av avtalslicenser. Enligt uppgift ska EU-kommissionen under 2012 lägga fram ett lagförslag för att förbättra den kollektiva förvaltningen av upphovsrätten, inklusive ökad insyn och bättre styrning av upphovsrättsorganisationerna. KLYS och Copyswede välkomnar ett sådant lagstiftningsinitiativ på EU-nivå som vi menar kan skapa en god grund för att utveckla och främja kollektiv förvaltning och gränsöverskridande rättighetsklarering av audiovisuella verk i Europa. Frågorna Vilka är de främsta juridiska och övriga hindren av upphovsrättslig eller annan natur som kan stoppa utvecklingen av den digitala inre marknaden för gränsöverskridande distribution av audiovisuella verk? Vilka rättsliga ramvillkor bör anpassas eller införas för att stimulera till en dynamisk digital inre marknad för audiovisuella produkter och för främjandet av en licensiering på flera territorier? Vilka är de viktigaste prioriteterna? Det föreligger inte i grunden några avgörande upphovsrättsliga hinder mot just gränsöverskridande distribution av AV-material. Den upphovsrättsliga ensamrätten är inte begränsad

4 av nationella gränser och upplåtelser kan ske utan sådana begränsningar. På samma sätt som det är fullt möjligt att förvärva en sändningsrätt avseende det svenska territoriet och andra territorier, kan typiskt sätt ett tillstånd rörande tillgängliggörande på begäran även omfatta flera territorier när tillstånden ges av rättighetsinnehavaren. Den svaga tillväxten av dessa tjänster har sin kommersiella förklaring. Efterfrågan och betalningsviljan är för begränsad. Om några tecken på efterfråga och betalningsvilja för en sådan tjänst visar sig kommer tjänsterna att växa fram. Förklaringen är inte brister i lagstiftningen utan snarare kulturella och språkliga skillnader mellan länderna. KLYS och Copyswede ser därför ingen anledning att ändra några rättsliga ramvillkor för dessa verksamheter. Ett avgörande skäl till den långsamma utvecklingen av gränsöverskridande tjänster på on lineområdet för AV-verk synes vara, vilket också framgår av Grönboken, att AV-tjänster on-line behöver anpassas till den tilltänkta publiken både språkligt och på andra sätt, vilket i praktiken fragmenterar den europeiska marknaden till nationella territorier. Det finns helt enkelt en begränsad efterfrågan på exakt samma tjänst och innehåll överallt i hela EU-området. 2. Vilka praktiska problem uppstår för leverantörer av audiovisuella medietjänster i samband med klareringsrättigheter ifråga om audiovisuella verk a) i enskilda territorier, och b) i flera territorier? Vilka rättigheter berörs? För vilka användare? Det finns anledning att göra en viss åtskillnad mellan olika typer av audiovisuella medietjänster, särskilt on demand. Dels förekommer olika typer av kommersiella tjänster för distribution av AVinnehåll on line, exempelvis VOD-butiker som erbjuder filmer genom streaming mot styckevis betalning, prenumerationsavgift eller genom reklamfinansiering. I dessa fall föreligger som ovan nämnts inga legala hinder mot att de rättigheter som efterfrågas kan avse såväl ett territoriellt avgränsat nyttjande som flera territorier. En annan aspekt är att det är tämligen nyligen som teknik, infrastruktur och konsumentbeteenden nått en sådan nivå att förutsättningar för utvecklande av massmarknadstjänster på området för AV-medietjänster finns i praktiken. Visionen om sådana marknader har funnits länge, men i verkligheten har det dröjt tills helt nyligen innan alla de tekniska förutsättningarna varit på plats. Möjligheten att klarera film- och teveproduktioner för dessa tjänster finns idag och rättighetshavarna vill gärna göra det under förutsättning att man får betalt för detta. Härutöver förekommer även en efterfrågan att klarera rättigheter i samband med en annan typ av tjänster omfattande ett mycket stort flöde av rättigheter, exempelvis för catch up-tjänster kopplade till TV-bolags utsändingar och där tjänsteleverantören är ett annat bolag än det utsändande, eller tjänster kopplade till ett tillgängliggörande av kulturarvet - exempelvis nationalbibliotekens samlingar och Public Servicebolagens arkiv. I dessa situationer, som avser stora flöden av komplexa verk, krävs det legalt stöd i form av avtalslicens eller likande lösningar för att möjliggöra en effektiv och rättssäker rättighetsklarering för såväl brukare som rättighetshavare. Detta gäller både för att möjliggöra licensiering territoriellt och gränsöverskridande.

5 3. Kan klareringsproblem rörande upphovsrätten lösas genom att förbättra den rättsliga ramen för licensiering? Är ett upphovsrättssystem som baseras på territorieprincipen inom EU lämpligt i en onlinemiljö? Med hänvisning till svaret på fråga 2 ovan frågar sig KLYS och Copyswede vilka "klareringsproblem" som avses? Såsom tidigare nämnts finns det i stort inte några systematiska problem i licensierings-/klareringsledet när avtal ingås direkt med rättighetshavarna. När det däremot gäller vissa typer av massutnyttjanden av komplexa flöden av AV-material finns det situationer där de nödvändiga avtalen inte kan komma till stånd. I sådana fall, som redan nämnts under fråga 2 ovan, kan avtalslicenser eller liknande vara nödvändigt för att möjliggöra en rättssäker hantering som även säkerställer att rättighetshavarna får betalt för nyttjandena. De nationella upphovsrättssystemens territoriella räckvidd är i sig inte något problem i detta avseende. Den långtgående harmoniseringen av upphovsrätten globalt innebär som tidigare nämnts att det inte föreligger några hinder mot att rättighetshavarna förfogar över rättigheter i avtal med rätt till gränsöverskridande nyttjanden. Det går därför inte att se att några fördelar skulle kunna uppnås med exempelvis en europavid upphovsrätt som inte tog sin utgångspunkt i de nationella rättsordningarna. 4. Vilken teknik, exempelvis individuella säkerhetskoder, kan övervägas för att ge konsumenter tillgång till sin sändning eller andra tjänster och deras innehåll, oberoende av plats? Hur skulle denna metod påverka licensieringsmodellerna? Att med tekniska medel hantera tillgång till exempelvis AV-innehåll är väl beprövat vid det här laget. I de fall detta är en del av den affärsmodell som lagts till grund för en viss tjänst tillämpas det sedan en längre tid tillbaka och fungerar väl med de licensieringsmodeller som förekommer och efterfrågas på marknaden. Den pågående utvecklingen av tjänster för AV-distribution innefattanden mobilitet, möjlighet till access via fler skärmar och nya enheter samt molntjänster kommer troligen att påverka användningen av villkorad access som en del av affärsmodellerna. En förutsättning för utvecklingen är dock att det även finns en tillräcklig betalningsvilja hos konsumenterna för de utvecklade tjänsterna som erbjuder ökad mobilitet och kanske även på multipla plattformar. Självklart måste alla aktörer i kedjan, tjänsteutvecklare och distributörer samt upphovsmän, utövande konstnärer och producenter ersättas för nyttjandet av dessa tjänster. 5. Vilka skulle fördelarna vara och vilka för- och nackdelar skulle det innebära att utvidga principen om ursprungsland, på samma sätt som när det gäller satellitsändningar, för audiovisuella medietjänster? Vilken skulle vara den lämpligaste metoden för fastställande av ursprungsland med avseende på online-sändningar? Hur en ändamålsenlig modell för gränsöverskridande licensiering bör utformas fordrar en väsentligt mer genomgripande rättslig och ekonomisk analys än vad som presenterats i Grönboken och än vad som kan lämnas i detta sammanhang. Att isolera och ta ställning till vissa delmoment i en sådan

6 modell är inte heller lämpligt. KLYS och Copyswede anser att frågan om hur en licensieringsmodell med gränsöverskridande effekter bör ordnas måste prövas och analyseras noggrant i det specifika fallet, såsom också skett vid införandet av sändarlandsprincipen i samband med satellitsändningar inom EU. Mot denna bakgrund anser KLYS och Copyswede att det inte vore lämpligt att generellt införa en sändarlandsprincip vid tillgängliggöranden on line över gränserna i EU, utan att här gå in på de specifika nackdelar som detta principiellt skulle innebära. Som tidigare anförts föreligger heller inget sådan behov, generellt sett. Som också nämnts ovan är emellertid marknaden för on line distributionen av AV-material inte enhetlig utan olika aktörer kan ha skilda behov och skilda förutsättningar för en effektiv rättighetsklarering. I de fall där klareringen förutsätter särskilt lagstöd, exempelvis klarering med stöd i avtalslicensbestämmelser, krävs även en hantering av hur sådana nyttjanden ska kunna licensieras för gränsöverskridande tillgängliggöranden. Det bör dock observeras att detta inte är ett generellt behov, utan frågan bör hanteras utifrån de särskilda behov som en viss verksamhet eller sektor uppvisar. Exempel på detta är det förslag som EBU lagt fram rörande TV-bolagens arkiv där en lösning har föreslagits, en annan är de behov som finns hos nationalbiblioteken vid tillgängliggörande av deras samlingar i digital form via nätverk. Enligt KLYS och Copyswede är detta goda exempel på att olika lösningar måste sökas för olika sektorer och dessa måste sedan analyseras noga för att hitta den bästa, mest effektiva och rättssäkra lösningen för alla intressenter. 6. Vilka kostnader och fördelar skulle vara förenade med en utvidgning av klareringssystemet för upphovsrätten när det gäller gränsöverskridande vidaresändningar av audiovisuella medietjänster via kabel på teknikneutral basis. Skulle en utvidgning vara begränsad till slutna miljöer som IPTV eller skulle den gälla alla former av öppna vidaresändningar (samsändning) via internet? Det system för rättighetsklarering som följer av Satcab-direktivets bestämmelser om samtidig och oförändrad vidaresändning i kabel av gränsöverskridande TV-sändningar har stora fördelar för användarna, dvs de som skapar tjänster genom att vidaresända sådana Tv-kanaler. Systemet möjliggör en rättighetsklarering med hög rättssäkerhet och genom att föreskriva kollektiv rättighetshantering blir systemet även mycket effektivt till nyttjarens fördel. I svensk rätt hanteras rättighetsklareringen av samtidig och oförändrad vidaresändning genom avtalslicens. Genom avtalslicensen, som förutsätter avtal med en representativ organisation, åstadkoms en rättssäkerhet för nyttjaren och även en kollektiv förvaltning av rättigheterna samtidigt som samtliga berörda rättighetshavare garanteras en ersättning för nyttjande, på sådant sätt som föreskrivs i direktivet. Inom ramen för den svenska bestämmelsen möjliggörs redan vidaresändning med IP-teknik och även trådlös sådan. KLYS och Copyswede anser att möjligheten att klarera samtidig och oförändrad vidaresändning i EU bör vara teknikneutral i medlemsstaterna. Nya distributionstekniker som ersätter traditionell vidaresändning i kabel bör inte diskrimineras. Genom att den upphovsrättsliga ensamrätten respekteras och hanteras kollektivt säkerställer systemet att ersättning betalas för de rättigheter som nyttjas.

7 7. Krävs det vissa specifika åtgärder mot bakgrund av den snabba utvecklingen av de sociala nätverken och sociala mediewebbplatser som bygger på slutanvändarnas skapande och uppladdning av online-innehåll (bloggar, podradio, bloggposter, wikis, mashups, fildelning och videodelning)? Upphovsrätten är i sig teknikneutral. Även vid nyttjanden inom sociala nätverk måste ensamrätten respekteras. När det gäller balansen mellan ensamrätten och nyttjanden som faller utanför finns det emellertid i Infosoc-direktivet ett ändamålsenligt upphovsrättsligt ramverk med avseende på olika subjekts befattande med skyddade verk. KLYS och Copyswede menar att det ligger i alla berördas intresse att tydligheten i det ensamrättsliga skyddets avgränsning och tillämpning upprätthålls. En särskild fråga i detta sammanhang är dock det faktum att sociala medier inte enbart kan beskrivas med paralleller till den privata sfären. De sociala medierna är också högst kommersiella företag som genererar stora intäkter och ekonomiska flöden. När andras skyddade verk och prestationer görs tillgängliga via olika tjänster i kategorin sociala nätverk, på initiativ av de enskilda användarna, men på ett sådant sätt att förfogandet omfattas av ensamrätten, måste rättighetshavarna ersättas för detta. Det borde naturligt ligga i tjänsteleverantörernas intresse att medverka till att rättigheterna klareras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i dessa situationer. För att möjliggöra sådan licensieringar krävs dock en väl utvecklad kollektiv rättighetshantering, möjligen med stöd av avtalslicens. 8. Hur kommer den fortsatta tekniska utvecklingen (exempelvis datormoln) att påverka distributionen av audiovisuella produkter, bland annat leveransen till olika enheter och av kundernas möjligheter att få tillgång till audiovisuella produkter oavsett var de bor? Här får KLYS och Copyswede inledningsvis hänvisa till svaret på fråga 4. Det bör understrykas att flera av de molntjänster som nu utvecklas erbjuder avancerade möjligheter att spela in och lagra AVmaterial på ett sätt som inte faller inom privatkopieringsramen. Sådan verksamhet måste licensieras av berörda rättighetshavare. Molnteknologin torde komma att underlätta de tekniska förutsättningarna för att kunna komma åt innehåll från vilken plats som helst. Rimligen kommer molnteknologin medföra att stora mängder blandat innehåll blir föremål för förfogande i massmarknadstjänster, vilket förutsätter en licensieringsmodell som kan säkerställa fullständig klarering av ett disparat, blandat och ospecificerat innehåll, t ex en avtalslicens. I den mån vissa molntjänster är av sådan karaktär att lagringen sker inom ramen för nationella undantag för privatkopiering så måste i motsvarande mån de nationella rättsordningarna även innehålla ett system för rimlig kompensation som även kompenserar rättighetshavarna för sådan privatkopiering. 9. Hur skulle tekniken kunna förenkla klareringen av rättigheter? Skulle utvecklandet av identifieringssystem för audiovisuella verk och databaser över ägandet av rättigheter kunna förenkla klareringen av rättigheterna för distribution av audiovisuella verk på internet? Vilken roll, om någon sådan överhuvudtaget blir aktuell, kommer Europeiska unionen att ha?

8 Ny teknik torde endast marginellt kunna påverka enkelheten när det gäller klareringen av rättigheter. Redan idag är rättigheterna till audiovisuella verk ganska enkla att överblicka. För de tjänster som är i fokus för grönboken, är det typiskt sett inga svårigheter att finna rätt ställe för klarering. I vissa fall av massutnyttjanden kan, som tidigare nämnts, avtalslicenser fylla en praktisk funktion. Vid kollektiv rättighetsförvaltning har tekniska hjälpmedel använts sedan många år, inte minst för att möjliggöra en effektiv fördelning av ersättning till rättighetshavarna, och erfarenheterna kring detta är både omfattande och goda. 10. Är det nuvarande systemet för finansiering och distribution av film, som baseras på en vacklande plattform och territoriella lanseringsmöjligheter, fortfarande relevant i samband med de audiovisuella e-tjänsterna. Hur kan man bäst utnyttja äldre filmer som inte längre regleras av exklusiva avtal och som lanseras för distribution på internet inom EU? Beskrivningen av marknaden känns inte rättvisande. De aktörer som idag finns på marknaden upprätthåller en filmproduktion som präglas av mångfald och speglar hela Europa. Det är inte den inre marknaden som är problemet utan i så fall den hårda konkurrensen med film från USA. Då det idag inte finns rättsliga hinder för en utvecklad online-marknad i Europa så måste man ha tillit till att marknadsaktörerna väljer att sälja och distribuera film på det mest lönsamma sättet. När man resonerar om gamla filmer och möjligheterna för long tail-intäkter får man inte glömma att allt tillgängliggörande av AV-innehåll är förenat med icke försumbara kostnader bara för att hålla en katalog tillgänglig på ett sätt som utgör en fungerande tjänst. Det är följaktligen primärt konkret efterfrågan och betalningsvilja från konsumenter som är avgörande för möjligheterna att hålla gammal film tillgänglig. 11. Bör medlemsstaterna förbjudas att ha kvar eller införa rättsligt bindande releasefönster i samband med statlig finansiering av filmproduktion? KLYS och Copyswede vill här framhålla vikten av en marknad som präglas av mångfald och också påminna om att filmstöd bör vara en angelägenhet för den nationella nivån. 12. Vilka åtgärder bör vidtas för att ge ökat utrymme och/eller ökad uppmärksamhet för europeiska verk i den programkatalog som erbjuds av leverantörerna av audiovisuella medietjänster på beställning? Man skulle kunna tänka sig offentligt stöd för adaptering och marknadsföring. I slutänden handlar dock efterfrågan om kulturell relevans och intresse för konsumenterna. Detta är, vilket också nämns i Grönboken, ett av de avgörande skälen till att audiovisuella medietjänster på begäran är anpassade efter regionala marknader som är språkligt och kulturellt avgränsade. En strävan mot tjänster för större marknader, som inte är driven av verklig efterfrågan, riskerar att minska den kulturella och språkliga anpassningen och därmed även hämma den kulturella mångfalden i Europa.

9 13. Hur ser du på de möjliga för- och nackdelarna med en harmonisering av upphovsrätten inom EU genom en enhetlig upphovsrättslag? Harmoniseringen på det upphovsrättsliga området är redan långt driven såväl inom EU som globalt och det kan konstateras att nationellt baserade ensamrättigheter aldrig hindrat någon rättighetshavare från att agera internationellt när efterfrågan och betalningsvilja förelegat. Det är därför oklart hur Kommissionen menar att en enhetlig upphovsrättslag i EU skulle förbättra förutsättningarna för gränsöverskridande tillgång på och finansiering av europeiska AVproduktioner. KLYS och Copyswede kan inte se något behov av en unionsbaserad upphovsrättslag. 14. Hur ser du på införandet av en frivillig enhetlig upphovsrätt inom EU? Vad bör vara kännetecknande för en enhetlig rättighet, i förhållande till en nationell rättighet? Se vårt svar till fråga 13. Det år dock alltför oklart vad Kommissionen avser med frågan för att ta ställning. För KLYS För Copyswede Ulrica Källén Lörelius Förbundssekreterare/jurist Mattias Åkerlind VD

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd

Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Stockholm 2012-02-01 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Inledning KLYS - Konstnärliga och Litterära

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

johan.axhamn@justice.ministry.se

johan.axhamn@justice.ministry.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Att: Johan Axhamn 103 33 Stockholm johan.axhamn@justice.ministry.se Stockholm, den 27 september 2012 Föreningen Svenska Kompositörer Av

Läs mer

Texter om lösningar 2010 09 20

Texter om lösningar 2010 09 20 Texter om lösningar 2010 09 20 Innehåll 1 Exempel på lagliga alternativ... 3 Litteratur/text... 3 Bildkonst... 3 Musik... 3 Film... 4 TV... 4 Radio... 5 Alternativa betalningsmodeller... 5 Flattr... 5

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Stockholm den 24 juni 2013. Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Stockholm den 24 juni 2013. Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Stockholm den 24 juni 2013 Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) har genom remiss 2013-03-22 (Ju 2013/1367/L3) beretts möjlighet

Läs mer

Anmälan Ombuds skriftliga anmälan, 2009-03-27 10:00 diarienr: 2102-K4937-09

Anmälan Ombuds skriftliga anmälan, 2009-03-27 10:00 diarienr: 2102-K4937-09 C- 279/13 Cmore Anmälan Ombuds skriftliga anmälan, 2009-03-27 10:00 diarienr: 2102-K4937-09 8 Frågorna: 1. Omfa7ar begreppet överföring >ll allmänheten, i den mening som avses i ar>kel 3.1 i infosocdirek>vet,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG 1 Årligen kopieras det över 1 miljard sidor i finska företag. Enligt undersökningar består 2 till 15 procent av alla kopior av upphovsrättsskyddat material såsom tidningar,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

FOTO: FABRICE MICHAUDEAU COPYSWEDE ÅRSREDOVISNING 2014

FOTO: FABRICE MICHAUDEAU COPYSWEDE ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 FOTO: FABRICE MICHAUDEAU 2 01» ÅRET I KORTHET Viktiga händelser 2014 4 En hållbar kulturkonsumtion förutsätter rimliga ersättningar till kulturskaparna 5 02» PÅ KULTURSKAPARNAS UPPDRAG

Läs mer

KLYS yttrande över SOU 2015:47 Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättens område

KLYS yttrande över SOU 2015:47 Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättens område Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

KLYS och Copyswedes gemensamma yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt SOU 2010:24

KLYS och Copyswedes gemensamma yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt SOU 2010:24 Stockholm den 1 september 2010 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm KLYS och Copyswedes gemensamma yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt SOU 2010:24 Presentation KLYS - Konstnärliga och Litterära

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Kommissionens grönbok om översyn av konsumentregelverket

Kommissionens grönbok om översyn av konsumentregelverket Datum Vårt dnr 2007-03-14 013-2007-700 Ert datum Ert dnr 2007-02-22 IJ2007/867/KO Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Konsumentenheten Rebecca Heinemann 103 33 Stockholm Kommissionens grönbok om

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Fördelning till upphovsmän och utövande konstnärer år 2007. Copyswede

Fördelning till upphovsmän och utövande konstnärer år 2007. Copyswede Fördelning till upphovsmän och utövande konstnärer år 2007 Copyswede Rapport om Copyswedes fördelning till upphovsmän och utövande konstnärer för vidaresändning av svenska TV- och radiokanaler samt av

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM 1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner

UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner INTRODUKTION De som skapar musik, räknar liksom de som arbetar inom den akademiska sektorn, med en rättvis belöning för sin kreativitet, tid

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 26.3.2013 2012/0180(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottet för

Läs mer

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry?

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Advokat Alexander Jute alexander.jute@marlaw.se 18 november 2014 Advokatfirman MarLaw AB Sveavägen

Läs mer

24 september 2015. Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen

24 september 2015. Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen Nyhetsbrev IP/TMT 2015:2 24 september 2015 What s new? Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen inom EU Europaparlamentet har yttrat sig över kommissionens förslag till ett nytt

Läs mer

Copyswedes uppdrag. vidare fördelningen till enskilda radiooch

Copyswedes uppdrag. vidare fördelningen till enskilda radiooch Fördelningsbroschyr 2009 medlemmar: Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. Föreningen Svenska Tecknare. Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare. Nordisk Copyright Bureau. Svenska Artisters

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Digitaalinen sisämarkkina Euroopalle-strategia Strategin En digital inre marknad för Europa. Sammandrag av remissrundan Lausuntokierroksen yhteenveto

Digitaalinen sisämarkkina Euroopalle-strategia Strategin En digital inre marknad för Europa. Sammandrag av remissrundan Lausuntokierroksen yhteenveto Digitaalinen sisämarkkina Euroopalle-strategia Strategin En digital inre marknad för Europa Sammandrag av remissrundan Lausuntokierroksen yhteenveto Kommissionens strategi COM(2015) 192 final Strategin

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Medie- och immaterialrätt

Medie- och immaterialrätt Medie- och immaterialrätt Jan Rosen IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord med nägra kommentarer till vissa av texterna 5 Innehäll 11 AVSNITT 1 - UPPHOVSRÄTT OCH ANNAN IMMATERIALRÄTT 1 Immaterialrättens expansion

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat.

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat. YTTRANDE 2007-12-17 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningen Svenska Läromedel, Svenska

Läs mer

reklamfilm Rätten till och ansvaret för innehållet i Advokat Magnus Tonell har svaren.

reklamfilm Rätten till och ansvaret för innehållet i Advokat Magnus Tonell har svaren. Rätten till och ansvaret för innehållet i När du tittar på en, har du då tänkt på hur många rättigheter som involveras och som måste säkras? Kan man exempelvis använda stolarna i en i bilden här bakom

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2010/2028(INI) 3.6.2010 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om offentligägd radio och TV i den digitala tidsåldern: framtiden för det dubbla systemet

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter YTTRANDE 2014-09-29 AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm josefin.park@regeringskansliet.se EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2007/2290(INI) 1.7.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10 Ieke van den Burg (PE404.676v01-00) Framtiden för socialförsäkringssystemen och pensionerna:

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Handläggare Jerker Rydén Datum 2015-05-12 Dnr 1.4.1-2015-163 Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Beslut Kungl. biblioteket instämmer i utredningens förslag. Ärendet, överväganden

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

FRF/FRF-VIDEO ANSÖKAN

FRF/FRF-VIDEO ANSÖKAN FRF/FRF-VIDEO ANSÖKAN Returnera uppgifterna till: FRF, Box 27 183, 102 52 Stockholm. Glöm ej skicka med kopia av ditt registreringsbevis från Bolagsverket eller Skatteverket. Registreringsuppgifter Bolagets

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

KLYS synpunkter på filmutredningens slutbetänkande Vägval för filmen SOU 2009:73

KLYS synpunkter på filmutredningens slutbetänkande Vägval för filmen SOU 2009:73 Stockholm den 4 februari 2010 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm KLYS synpunkter på filmutredningens slutbetänkande Vägval för filmen SOU 2009:73 Presentation KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT Med upphovsrätt blir det mer musik att lyssna på. De flesta är nog överens om att musik gör livet betydligt roligare. Få saker kan trösta så bra eller få pulsen

Läs mer

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? Ds 2007:29

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? Ds 2007:29 Musik och film på Internet hot eller möjlighet? Ds 2007:29 Förord Enligt Justitiedepartementets promemoria den 15 augusti 2006, Ju2006/6767/P, Uppdrag angående upphovsrätten på Internet, gavs numera hovrättslagmannen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer