KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU"

Transkript

1 KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU Presentation KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - företräder cirka konstnärligt yrkesverksamma i Sverige såsom författare, musikskapare, bildkonstnärer, dramatiker, regissörer, musiker, journalister och skådespelare. KLYS utgörs idag av 16 medlemsorganisationer som inom ramen för KLYS samarbetar i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om upphovsrätt, yttrandefrihet och kulturell mångfald. Den ekonomiska föreningen Copyswede har till ändamål att för konstnärsorganisationernas räkning träffa avtal samt inkassera och fördela ersättning för vissa vidareutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. De områden som Copyswede huvudsakligen verkat inom gäller vidareanvändning av verk och prestationer i form av ljud och rörliga bilder, främst radio och TVprogram. Copyswede har 14 medlemsorganisationer som alla företräder konstnärligt och litterärt verksamma upphovsmän och/eller utövande konstnärer på olika områden. Inledning KLYS och Copyswede är båda samarbetsorganisationer för kulturskapare inom olika konstarter, däribland konstnärligt yrkesverksamma på filmens område. Eftersom upphovsmännen och de utövande konstnärerna utgör den audiovisuella sektorns kärnverksamma, är våra synpunkter och ställningstaganden på hur den europeiska AV-marknaden bör utvecklas av central betydelse. Upphovsmännen och de utövande konstnärerna är en del av den audiovisuella marknaden och får i dessa sammanhang inte reduceras och kategoriseras som något helt annat än alla andra aktörer på marknaden. I Grönboken diskuteras och beskrivs den tekniska utvecklingen och dess effekter på distribution och tillgång till audiovisuella verk. EU-kommissionen ser en rad hinder för en fungerande europeisk marknad på det audiovisuella området och ställer en rad frågor om hur man ska komma till rätta med de problem man ser. KLYS och Copyswede vill härmed framföra vissa övergripande synpunkter på Grönboken, vilka också innehåller svar på några av de frågor som ställs i den, samt svar på frågorna Övergripande synpunkter Vi vill inledningsvis lyfta fram den kulturella och språkliga mångfalden i Europa som på ett tydligt sätt kommer till uttryck i alla de filmer och andra audiovisuella verk som skapas i olika europeiska länder och regioner. EU har 27 medlemsländer, alla med sin historia och sin kulturella bakgrund. Filmberättandet och dess publik ser därmed också helt olika ut beroende på land. Skyddet för kulturell och språklig mångfald och medlemsstaternas rätt att bedriva nationell kulturpolitik, inbegripet nationella stödsystem för inhemsk kultur, finns på global nivå i Unescos konvention till skydd för kulturell mångfald, som EU anslutit sig till. Den kulturella mångfalden på

2 filmområdet erkänns också genom EU-kommissionens meddelande om statligt stöd till filmsektorn, som ger medlemsstaterna rätt att behålla och utforma nya stöd till filmer och AV-produkter i det egna landet. Meddelandet ses för tillfället över och KLYS har nyligen lämnat synpunkter till EUkommissionen när det gäller denna översyn. Efterfrågan på gränsöverskridande AV-medietjänster i Europa är mycket begränsad. Denna marknad präglas av språklig och kulturell mångfald och de tjänster som utvecklas anpassas utifrån detta. I den utsträckning efterfrågan föreligger finns det däremot i princip inga svårigheter att licensiera gränsöverskridande nyttjanden, när avtal träffas direkt med rättighetshavarna. När det gäller olika typer av särskilda licensieringsordningar som vilar på legal grund, t ex avtalslicensen, kan en licens däremot i dagsläget inte ges gränsöverskridande effekt genom vilken den omfattar flera territorier. De situationer som kräver avtalslicens för att uppnå en rättssäker och effektiv licensiering kräver alltså en sådan motsvarande lösning för nationell klarering i varje enskild medlemsstat inom EU. I dessa fall är det alltså i första hand fråga om hur en heltäckande klarering över huvud taget ska kunna ske och i andra hand frågan om hur denna klarering ska kunna ges en gränsöverskridande effekt. Sådana särskilda licensieringsordningar är dock inte en förutsättning för alla typer av AV-tjänster eftersom det ofta går att inhämta tillstånd direkt från berörda rättighetsinnehavare, men även när så är fallet har utvecklingen av multi-territoriella tjänster gått långsamt. De nationella upphovsrättssystemen i Europa är tämligen långtgående harmoniserade, som en följd av såväl internationella konventioner, som EU-direktiv. En upphovsman eller en utövande konstnär har ensamrätt till sitt verk eller sin prestation och förfogar över detta med möjlighet att tillåta eller förbjuda ett förfogande i snart sagt alla världens länder. Det faktum att ett tillstånd kan komma att begränsas till visst territorium hör snarare samman med vad som efterfrågas och med marknadsmässiga förutsättningar, än med det upphovsrättsliga systemet som sådant. Anledningen till att pan-europeiska AV-tjänster ännu inte utvecklats i större utsträckning beror således inte på den territoriebaserade upphovsrätten i Europa. Mot bakgrund av de frågor som är centrala i Grönboken går det inte att se några särskilda skäl till eller behov av att skapa en gemensam EU-upphovsrättslag. Inget av resonemangen i Grönboken eller i övrigt synes ha kommit till den slutsatsen att skillnader i de nationella upphovsrättslagarna inom EU i sig utgör ett hinder mot en inre marknad avseende tjänster on-line med AV-produktioner. I Grönboken beskrivs att många upphovsmän och utövande konstnärer i de ursprungliga avtalen med en producent säljer alla förfoganderättigheter utan rätt till tillkommande sekundära ersättningar. Detta är inte en rättvisande bild för svenska förhållanden där upphovsmän och utövande konstnärer på filmområdet i vanliga fall inte förlorar sina rättigheter vid den första upplåtelsen av sina rättigheter, och i den mån de gör det, åtminstone normalt har rätt till ersättning i efterhand. Men att filmupphovsmän och utövare på många andra håll i Europa förlorar sina rättigheter i avtalen med producenten, utan rätt till tillkommande ersättningar, är naturligtvis inte bra för en långsiktig och fungerande marknad för AV-innehåll on-line inom EU. Det är denna situation som lett fram till att förslag om införande av en oeftergivlig ersättningsrätt, vid on-linedistribution av AV-material i Europa, för upphovsmän och utövande konstnärer har lanseras och diskuteras.

3 KLYS och Copyswede vill understryka att en stark ensamrätt måste värnas och att upphovsmännens/de utövande konstnärernas ställning vid slutande av avtal samt deras möjligheter att låta sig företrädas kollektivt, måste förstärkas. Genom en starkare avtalsställning och genom att, när så är lämpligt, låta rättigheter förvaltas kollektivt, kan upphovsmän och utövande konstnärer säkerställa skäliga avtal med tillkommande ersättningar vid framtida användning av AV-verk, så att de kan dra ekonomisk nytta av sina lagstadgade rättigheter. En förstärkt ställning för upphovsmannen och den utövande konstnären som avtalsslutande part, är visserligen en nationell lagstiftningsfråga, men bör uppmärksammas även på EU-nivå. En starkare ställning i avtalssammanhang är således nödvändig för att uppnå skäliga avtalsvillkor, samtidigt som kollektiv förvaltning av rättigheter säkerställer att hanteringen av tillstånd blir så smidig och enkel som möjligt för användarna. I detta sammanhang spelar den nordiska avtalslicensmodellen en viktig roll, som i kombination med kollektiv förvaltning bidrar till att användare vid klarering av komplexa verk och/eller stora mängder av verk kan erhålla heltäckande tillstånd. Behovet av avtalslicensen och kollektiv förvaltning har också i den nyligen avslutade svenska upphovsrättsutredningen framhållits vara en förutsättning för utvecklingen av många nya tjänster i on-line-miljön. KLYS och Copyswede anser att avtalslicensmodellen kan komma att utgöra ett viktigt instrument även inom EU, för att säkerställa heltäckande gränsöverskridande licensiering där sådan behövs och efterfrågas. KLYS och Copyswede menar emellertid att det är av största vikt att alla upphovsmän och utövande konstnärer på det audiovisuella området i Europa tillförsäkras skäliga avtalsvillkor och en möjlighet till skälig ersättning vid on line-distribution av AV-material. Det arbete som syftar till att säkerställa att skälig ersättning kommer Europas upphovsmän och utövande konstnärer tillgodo måste ske på ett sådant sätt att en stark ensamrätt värnas och utan att hindra utvecklingen av kollektiva licensieringsordningar, exempelvis med stöd av avtalslicenser. Enligt uppgift ska EU-kommissionen under 2012 lägga fram ett lagförslag för att förbättra den kollektiva förvaltningen av upphovsrätten, inklusive ökad insyn och bättre styrning av upphovsrättsorganisationerna. KLYS och Copyswede välkomnar ett sådant lagstiftningsinitiativ på EU-nivå som vi menar kan skapa en god grund för att utveckla och främja kollektiv förvaltning och gränsöverskridande rättighetsklarering av audiovisuella verk i Europa. Frågorna Vilka är de främsta juridiska och övriga hindren av upphovsrättslig eller annan natur som kan stoppa utvecklingen av den digitala inre marknaden för gränsöverskridande distribution av audiovisuella verk? Vilka rättsliga ramvillkor bör anpassas eller införas för att stimulera till en dynamisk digital inre marknad för audiovisuella produkter och för främjandet av en licensiering på flera territorier? Vilka är de viktigaste prioriteterna? Det föreligger inte i grunden några avgörande upphovsrättsliga hinder mot just gränsöverskridande distribution av AV-material. Den upphovsrättsliga ensamrätten är inte begränsad

4 av nationella gränser och upplåtelser kan ske utan sådana begränsningar. På samma sätt som det är fullt möjligt att förvärva en sändningsrätt avseende det svenska territoriet och andra territorier, kan typiskt sätt ett tillstånd rörande tillgängliggörande på begäran även omfatta flera territorier när tillstånden ges av rättighetsinnehavaren. Den svaga tillväxten av dessa tjänster har sin kommersiella förklaring. Efterfrågan och betalningsviljan är för begränsad. Om några tecken på efterfråga och betalningsvilja för en sådan tjänst visar sig kommer tjänsterna att växa fram. Förklaringen är inte brister i lagstiftningen utan snarare kulturella och språkliga skillnader mellan länderna. KLYS och Copyswede ser därför ingen anledning att ändra några rättsliga ramvillkor för dessa verksamheter. Ett avgörande skäl till den långsamma utvecklingen av gränsöverskridande tjänster på on lineområdet för AV-verk synes vara, vilket också framgår av Grönboken, att AV-tjänster on-line behöver anpassas till den tilltänkta publiken både språkligt och på andra sätt, vilket i praktiken fragmenterar den europeiska marknaden till nationella territorier. Det finns helt enkelt en begränsad efterfrågan på exakt samma tjänst och innehåll överallt i hela EU-området. 2. Vilka praktiska problem uppstår för leverantörer av audiovisuella medietjänster i samband med klareringsrättigheter ifråga om audiovisuella verk a) i enskilda territorier, och b) i flera territorier? Vilka rättigheter berörs? För vilka användare? Det finns anledning att göra en viss åtskillnad mellan olika typer av audiovisuella medietjänster, särskilt on demand. Dels förekommer olika typer av kommersiella tjänster för distribution av AVinnehåll on line, exempelvis VOD-butiker som erbjuder filmer genom streaming mot styckevis betalning, prenumerationsavgift eller genom reklamfinansiering. I dessa fall föreligger som ovan nämnts inga legala hinder mot att de rättigheter som efterfrågas kan avse såväl ett territoriellt avgränsat nyttjande som flera territorier. En annan aspekt är att det är tämligen nyligen som teknik, infrastruktur och konsumentbeteenden nått en sådan nivå att förutsättningar för utvecklande av massmarknadstjänster på området för AV-medietjänster finns i praktiken. Visionen om sådana marknader har funnits länge, men i verkligheten har det dröjt tills helt nyligen innan alla de tekniska förutsättningarna varit på plats. Möjligheten att klarera film- och teveproduktioner för dessa tjänster finns idag och rättighetshavarna vill gärna göra det under förutsättning att man får betalt för detta. Härutöver förekommer även en efterfrågan att klarera rättigheter i samband med en annan typ av tjänster omfattande ett mycket stort flöde av rättigheter, exempelvis för catch up-tjänster kopplade till TV-bolags utsändingar och där tjänsteleverantören är ett annat bolag än det utsändande, eller tjänster kopplade till ett tillgängliggörande av kulturarvet - exempelvis nationalbibliotekens samlingar och Public Servicebolagens arkiv. I dessa situationer, som avser stora flöden av komplexa verk, krävs det legalt stöd i form av avtalslicens eller likande lösningar för att möjliggöra en effektiv och rättssäker rättighetsklarering för såväl brukare som rättighetshavare. Detta gäller både för att möjliggöra licensiering territoriellt och gränsöverskridande.

5 3. Kan klareringsproblem rörande upphovsrätten lösas genom att förbättra den rättsliga ramen för licensiering? Är ett upphovsrättssystem som baseras på territorieprincipen inom EU lämpligt i en onlinemiljö? Med hänvisning till svaret på fråga 2 ovan frågar sig KLYS och Copyswede vilka "klareringsproblem" som avses? Såsom tidigare nämnts finns det i stort inte några systematiska problem i licensierings-/klareringsledet när avtal ingås direkt med rättighetshavarna. När det däremot gäller vissa typer av massutnyttjanden av komplexa flöden av AV-material finns det situationer där de nödvändiga avtalen inte kan komma till stånd. I sådana fall, som redan nämnts under fråga 2 ovan, kan avtalslicenser eller liknande vara nödvändigt för att möjliggöra en rättssäker hantering som även säkerställer att rättighetshavarna får betalt för nyttjandena. De nationella upphovsrättssystemens territoriella räckvidd är i sig inte något problem i detta avseende. Den långtgående harmoniseringen av upphovsrätten globalt innebär som tidigare nämnts att det inte föreligger några hinder mot att rättighetshavarna förfogar över rättigheter i avtal med rätt till gränsöverskridande nyttjanden. Det går därför inte att se att några fördelar skulle kunna uppnås med exempelvis en europavid upphovsrätt som inte tog sin utgångspunkt i de nationella rättsordningarna. 4. Vilken teknik, exempelvis individuella säkerhetskoder, kan övervägas för att ge konsumenter tillgång till sin sändning eller andra tjänster och deras innehåll, oberoende av plats? Hur skulle denna metod påverka licensieringsmodellerna? Att med tekniska medel hantera tillgång till exempelvis AV-innehåll är väl beprövat vid det här laget. I de fall detta är en del av den affärsmodell som lagts till grund för en viss tjänst tillämpas det sedan en längre tid tillbaka och fungerar väl med de licensieringsmodeller som förekommer och efterfrågas på marknaden. Den pågående utvecklingen av tjänster för AV-distribution innefattanden mobilitet, möjlighet till access via fler skärmar och nya enheter samt molntjänster kommer troligen att påverka användningen av villkorad access som en del av affärsmodellerna. En förutsättning för utvecklingen är dock att det även finns en tillräcklig betalningsvilja hos konsumenterna för de utvecklade tjänsterna som erbjuder ökad mobilitet och kanske även på multipla plattformar. Självklart måste alla aktörer i kedjan, tjänsteutvecklare och distributörer samt upphovsmän, utövande konstnärer och producenter ersättas för nyttjandet av dessa tjänster. 5. Vilka skulle fördelarna vara och vilka för- och nackdelar skulle det innebära att utvidga principen om ursprungsland, på samma sätt som när det gäller satellitsändningar, för audiovisuella medietjänster? Vilken skulle vara den lämpligaste metoden för fastställande av ursprungsland med avseende på online-sändningar? Hur en ändamålsenlig modell för gränsöverskridande licensiering bör utformas fordrar en väsentligt mer genomgripande rättslig och ekonomisk analys än vad som presenterats i Grönboken och än vad som kan lämnas i detta sammanhang. Att isolera och ta ställning till vissa delmoment i en sådan

6 modell är inte heller lämpligt. KLYS och Copyswede anser att frågan om hur en licensieringsmodell med gränsöverskridande effekter bör ordnas måste prövas och analyseras noggrant i det specifika fallet, såsom också skett vid införandet av sändarlandsprincipen i samband med satellitsändningar inom EU. Mot denna bakgrund anser KLYS och Copyswede att det inte vore lämpligt att generellt införa en sändarlandsprincip vid tillgängliggöranden on line över gränserna i EU, utan att här gå in på de specifika nackdelar som detta principiellt skulle innebära. Som tidigare anförts föreligger heller inget sådan behov, generellt sett. Som också nämnts ovan är emellertid marknaden för on line distributionen av AV-material inte enhetlig utan olika aktörer kan ha skilda behov och skilda förutsättningar för en effektiv rättighetsklarering. I de fall där klareringen förutsätter särskilt lagstöd, exempelvis klarering med stöd i avtalslicensbestämmelser, krävs även en hantering av hur sådana nyttjanden ska kunna licensieras för gränsöverskridande tillgängliggöranden. Det bör dock observeras att detta inte är ett generellt behov, utan frågan bör hanteras utifrån de särskilda behov som en viss verksamhet eller sektor uppvisar. Exempel på detta är det förslag som EBU lagt fram rörande TV-bolagens arkiv där en lösning har föreslagits, en annan är de behov som finns hos nationalbiblioteken vid tillgängliggörande av deras samlingar i digital form via nätverk. Enligt KLYS och Copyswede är detta goda exempel på att olika lösningar måste sökas för olika sektorer och dessa måste sedan analyseras noga för att hitta den bästa, mest effektiva och rättssäkra lösningen för alla intressenter. 6. Vilka kostnader och fördelar skulle vara förenade med en utvidgning av klareringssystemet för upphovsrätten när det gäller gränsöverskridande vidaresändningar av audiovisuella medietjänster via kabel på teknikneutral basis. Skulle en utvidgning vara begränsad till slutna miljöer som IPTV eller skulle den gälla alla former av öppna vidaresändningar (samsändning) via internet? Det system för rättighetsklarering som följer av Satcab-direktivets bestämmelser om samtidig och oförändrad vidaresändning i kabel av gränsöverskridande TV-sändningar har stora fördelar för användarna, dvs de som skapar tjänster genom att vidaresända sådana Tv-kanaler. Systemet möjliggör en rättighetsklarering med hög rättssäkerhet och genom att föreskriva kollektiv rättighetshantering blir systemet även mycket effektivt till nyttjarens fördel. I svensk rätt hanteras rättighetsklareringen av samtidig och oförändrad vidaresändning genom avtalslicens. Genom avtalslicensen, som förutsätter avtal med en representativ organisation, åstadkoms en rättssäkerhet för nyttjaren och även en kollektiv förvaltning av rättigheterna samtidigt som samtliga berörda rättighetshavare garanteras en ersättning för nyttjande, på sådant sätt som föreskrivs i direktivet. Inom ramen för den svenska bestämmelsen möjliggörs redan vidaresändning med IP-teknik och även trådlös sådan. KLYS och Copyswede anser att möjligheten att klarera samtidig och oförändrad vidaresändning i EU bör vara teknikneutral i medlemsstaterna. Nya distributionstekniker som ersätter traditionell vidaresändning i kabel bör inte diskrimineras. Genom att den upphovsrättsliga ensamrätten respekteras och hanteras kollektivt säkerställer systemet att ersättning betalas för de rättigheter som nyttjas.

7 7. Krävs det vissa specifika åtgärder mot bakgrund av den snabba utvecklingen av de sociala nätverken och sociala mediewebbplatser som bygger på slutanvändarnas skapande och uppladdning av online-innehåll (bloggar, podradio, bloggposter, wikis, mashups, fildelning och videodelning)? Upphovsrätten är i sig teknikneutral. Även vid nyttjanden inom sociala nätverk måste ensamrätten respekteras. När det gäller balansen mellan ensamrätten och nyttjanden som faller utanför finns det emellertid i Infosoc-direktivet ett ändamålsenligt upphovsrättsligt ramverk med avseende på olika subjekts befattande med skyddade verk. KLYS och Copyswede menar att det ligger i alla berördas intresse att tydligheten i det ensamrättsliga skyddets avgränsning och tillämpning upprätthålls. En särskild fråga i detta sammanhang är dock det faktum att sociala medier inte enbart kan beskrivas med paralleller till den privata sfären. De sociala medierna är också högst kommersiella företag som genererar stora intäkter och ekonomiska flöden. När andras skyddade verk och prestationer görs tillgängliga via olika tjänster i kategorin sociala nätverk, på initiativ av de enskilda användarna, men på ett sådant sätt att förfogandet omfattas av ensamrätten, måste rättighetshavarna ersättas för detta. Det borde naturligt ligga i tjänsteleverantörernas intresse att medverka till att rättigheterna klareras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i dessa situationer. För att möjliggöra sådan licensieringar krävs dock en väl utvecklad kollektiv rättighetshantering, möjligen med stöd av avtalslicens. 8. Hur kommer den fortsatta tekniska utvecklingen (exempelvis datormoln) att påverka distributionen av audiovisuella produkter, bland annat leveransen till olika enheter och av kundernas möjligheter att få tillgång till audiovisuella produkter oavsett var de bor? Här får KLYS och Copyswede inledningsvis hänvisa till svaret på fråga 4. Det bör understrykas att flera av de molntjänster som nu utvecklas erbjuder avancerade möjligheter att spela in och lagra AVmaterial på ett sätt som inte faller inom privatkopieringsramen. Sådan verksamhet måste licensieras av berörda rättighetshavare. Molnteknologin torde komma att underlätta de tekniska förutsättningarna för att kunna komma åt innehåll från vilken plats som helst. Rimligen kommer molnteknologin medföra att stora mängder blandat innehåll blir föremål för förfogande i massmarknadstjänster, vilket förutsätter en licensieringsmodell som kan säkerställa fullständig klarering av ett disparat, blandat och ospecificerat innehåll, t ex en avtalslicens. I den mån vissa molntjänster är av sådan karaktär att lagringen sker inom ramen för nationella undantag för privatkopiering så måste i motsvarande mån de nationella rättsordningarna även innehålla ett system för rimlig kompensation som även kompenserar rättighetshavarna för sådan privatkopiering. 9. Hur skulle tekniken kunna förenkla klareringen av rättigheter? Skulle utvecklandet av identifieringssystem för audiovisuella verk och databaser över ägandet av rättigheter kunna förenkla klareringen av rättigheterna för distribution av audiovisuella verk på internet? Vilken roll, om någon sådan överhuvudtaget blir aktuell, kommer Europeiska unionen att ha?

8 Ny teknik torde endast marginellt kunna påverka enkelheten när det gäller klareringen av rättigheter. Redan idag är rättigheterna till audiovisuella verk ganska enkla att överblicka. För de tjänster som är i fokus för grönboken, är det typiskt sett inga svårigheter att finna rätt ställe för klarering. I vissa fall av massutnyttjanden kan, som tidigare nämnts, avtalslicenser fylla en praktisk funktion. Vid kollektiv rättighetsförvaltning har tekniska hjälpmedel använts sedan många år, inte minst för att möjliggöra en effektiv fördelning av ersättning till rättighetshavarna, och erfarenheterna kring detta är både omfattande och goda. 10. Är det nuvarande systemet för finansiering och distribution av film, som baseras på en vacklande plattform och territoriella lanseringsmöjligheter, fortfarande relevant i samband med de audiovisuella e-tjänsterna. Hur kan man bäst utnyttja äldre filmer som inte längre regleras av exklusiva avtal och som lanseras för distribution på internet inom EU? Beskrivningen av marknaden känns inte rättvisande. De aktörer som idag finns på marknaden upprätthåller en filmproduktion som präglas av mångfald och speglar hela Europa. Det är inte den inre marknaden som är problemet utan i så fall den hårda konkurrensen med film från USA. Då det idag inte finns rättsliga hinder för en utvecklad online-marknad i Europa så måste man ha tillit till att marknadsaktörerna väljer att sälja och distribuera film på det mest lönsamma sättet. När man resonerar om gamla filmer och möjligheterna för long tail-intäkter får man inte glömma att allt tillgängliggörande av AV-innehåll är förenat med icke försumbara kostnader bara för att hålla en katalog tillgänglig på ett sätt som utgör en fungerande tjänst. Det är följaktligen primärt konkret efterfrågan och betalningsvilja från konsumenter som är avgörande för möjligheterna att hålla gammal film tillgänglig. 11. Bör medlemsstaterna förbjudas att ha kvar eller införa rättsligt bindande releasefönster i samband med statlig finansiering av filmproduktion? KLYS och Copyswede vill här framhålla vikten av en marknad som präglas av mångfald och också påminna om att filmstöd bör vara en angelägenhet för den nationella nivån. 12. Vilka åtgärder bör vidtas för att ge ökat utrymme och/eller ökad uppmärksamhet för europeiska verk i den programkatalog som erbjuds av leverantörerna av audiovisuella medietjänster på beställning? Man skulle kunna tänka sig offentligt stöd för adaptering och marknadsföring. I slutänden handlar dock efterfrågan om kulturell relevans och intresse för konsumenterna. Detta är, vilket också nämns i Grönboken, ett av de avgörande skälen till att audiovisuella medietjänster på begäran är anpassade efter regionala marknader som är språkligt och kulturellt avgränsade. En strävan mot tjänster för större marknader, som inte är driven av verklig efterfrågan, riskerar att minska den kulturella och språkliga anpassningen och därmed även hämma den kulturella mångfalden i Europa.

9 13. Hur ser du på de möjliga för- och nackdelarna med en harmonisering av upphovsrätten inom EU genom en enhetlig upphovsrättslag? Harmoniseringen på det upphovsrättsliga området är redan långt driven såväl inom EU som globalt och det kan konstateras att nationellt baserade ensamrättigheter aldrig hindrat någon rättighetshavare från att agera internationellt när efterfrågan och betalningsvilja förelegat. Det är därför oklart hur Kommissionen menar att en enhetlig upphovsrättslag i EU skulle förbättra förutsättningarna för gränsöverskridande tillgång på och finansiering av europeiska AVproduktioner. KLYS och Copyswede kan inte se något behov av en unionsbaserad upphovsrättslag. 14. Hur ser du på införandet av en frivillig enhetlig upphovsrätt inom EU? Vad bör vara kännetecknande för en enhetlig rättighet, i förhållande till en nationell rättighet? Se vårt svar till fråga 13. Det år dock alltför oklart vad Kommissionen avser med frågan för att ta ställning. För KLYS För Copyswede Ulrica Källén Lörelius Förbundssekreterare/jurist Mattias Åkerlind VD

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Stockholm den 2 augusti 2013 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Presentation KLYS

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden

KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden Stockholm den 5 februari 2016 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM12. Förordning om vissa onlinesändningar av tv- och radioprogram. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM12. Förordning om vissa onlinesändningar av tv- och radioprogram. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om vissa onlinesändningar av tv- och radioprogram Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 594 Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd

Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Stockholm 2012-02-01 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Inledning KLYS - Konstnärliga och Litterära

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM39. Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM39. Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten Justitiedepartementet 2016-01-12 Dokumentbeteckning KOM (2015) 626 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Synpunkter från KLYS och Copyswede med anledning av EU-kommissionens förslag till direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning KOM(2012) 372 slutlig

Synpunkter från KLYS och Copyswede med anledning av EU-kommissionens förslag till direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning KOM(2012) 372 slutlig Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU7 Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om audiovisuella

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2015/0284(COD) 26.5.2016 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Utredare Cecilia Renfors Utredningssekreterare Johan Axhamn Svenska Föreningen för Upphovsrätt 2007-09-11 Uppdraget Redovisa utvecklingen av lagliga nättjänster

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Stockholm 2015-09-25. Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm. Diarienummer UD2015/267/FIM

Stockholm 2015-09-25. Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm. Diarienummer UD2015/267/FIM Stockholm 2015-09-25 Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm Diarienummer UD2015/267/FIM Ang. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

KUPO/tek Still Viveca(UKM) 27.10.2015 OFFENTLIG Kommissionens konsultation slutar 16.11.2015

KUPO/tek Still Viveca(UKM) 27.10.2015 OFFENTLIG Kommissionens konsultation slutar 16.11.2015 Undervisnings- och kulturministeriet PROMEMORIA OKM2015-00185 KUPO/tek Still Viveca(UKM) 27.10.2015 OFFENTLIG Kommissionens konsultation slutar 16.11.2015 Ärende Kommissionens offentliga konsultation om

Läs mer

U 61/2016 rd. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen

U 61/2016 rd. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europarlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet

Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet Hans Sundström LISA 2007-05-14 EU:s strategi - tillväxt och konkurrenskraft En ökad informationstillgänglighet till offentlig information har ofta framhållits

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0278(COD) 5.12.2016 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning Näringsutskottets utlåtande 2012/13:NU5 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning Sammanfattning I detta utlåtande prövar utskottet kommissionens

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Betänkandet (SOU 2010:24) Avtalad upphovsrätt

Betänkandet (SOU 2010:24) Avtalad upphovsrätt Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet (SOU 2010:24) Avtalad upphovsrätt Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig

Läs mer

GRÖNBOK. om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad

GRÖNBOK. om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.7.2011 KOM(2011) 427 slutlig GRÖNBOK om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/26/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/26/EU L 84/72 Europeiska unionens officiella tidning 20.3.2014 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter

Läs mer

Din guide till upphovsrätten

Din guide till upphovsrätten Din guide till upphovsrätten Därför upphovsrätt Upphovsrättslagen Upphovsrätten är ett viktigt instrument för kulturell utveckling och fritt skapande. Den bidrar till ett brett och mångfacetterat kulturliv

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

johan.axhamn@justice.ministry.se

johan.axhamn@justice.ministry.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Att: Johan Axhamn 103 33 Stockholm johan.axhamn@justice.ministry.se Stockholm, den 27 september 2012 Föreningen Svenska Kompositörer Av

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2007/0174(COD) 20.12.2007 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för industrifrågor, forskning och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter 13/Vol 25 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 75 393L0098 241193 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 290/9 RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden

Läs mer

Texter om lösningar 2010 09 20

Texter om lösningar 2010 09 20 Texter om lösningar 2010 09 20 Innehåll 1 Exempel på lagliga alternativ... 3 Litteratur/text... 3 Bildkonst... 3 Musik... 3 Film... 4 TV... 4 Radio... 5 Alternativa betalningsmodeller... 5 Flattr... 5

Läs mer

SFU:s studiedag Spårvagnshallarna Stockholm

SFU:s studiedag Spårvagnshallarna Stockholm SFU:s studiedag 161205 Spårvagnshallarna Stockholm Förkastade förslag: URL bör utgöra en skyddslagstiftning för konstnärligt verksamma Lagstiftningen bör ge bättre stöd för standardisering av avtal En

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011.

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Kommittédirektiv Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dir. 2011:77 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur Europaparlamentets

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Stockholm den 10 augusti 2015

Stockholm den 10 augusti 2015 R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv

Läs mer

Stockholm den 24 juni 2013. Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Stockholm den 24 juni 2013. Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Stockholm den 24 juni 2013 Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) har genom remiss 2013-03-22 (Ju 2013/1367/L3) beretts möjlighet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Anmälan Ombuds skriftliga anmälan, 2009-03-27 10:00 diarienr: 2102-K4937-09

Anmälan Ombuds skriftliga anmälan, 2009-03-27 10:00 diarienr: 2102-K4937-09 C- 279/13 Cmore Anmälan Ombuds skriftliga anmälan, 2009-03-27 10:00 diarienr: 2102-K4937-09 8 Frågorna: 1. Omfa7ar begreppet överföring >ll allmänheten, i den mening som avses i ar>kel 3.1 i infosocdirek>vet,

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.12.2015 COM(2015) 627 final 2015/0284 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om säkerställande av gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster

Läs mer

Diarienr UD2015/267/FIM Stockholm den 23 september 2015

Diarienr UD2015/267/FIM Stockholm den 23 september 2015 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 21.6.2013 2013/2063(INI) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över

Läs mer

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works Johan Axhamn Ämnessakkunnig, Utredningssekreterare Ds 2007:29 Renforsutredningens förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

om förslag till kulturstöd

om förslag till kulturstöd KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS bidrag till Stockholms stads samråd om förslag till kulturstöd Diarienummer 1.1/3248/2011 KLYS 2011-10-03 Innehåll KLYS bidrag till Stockholms

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Rapport till Rättighetshavarmötet den 16 maj 2017 om det upphovsrättsliga arbetet

Rapport till Rättighetshavarmötet den 16 maj 2017 om det upphovsrättsliga arbetet Rapport till Rättighetshavarmötet den 16 maj 2017 om det upphovsrättsliga arbetet Rättighetsbolaget är ett av Teaterförbundet helägt aktiebolag. Rättighetsbolagets verksamhet består av att förvalta de

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

www.pwc.com/se upplysningar om mångfaldspolicy Johan Rippe, PwC Mikael Hagström, AB Volvo

www.pwc.com/se upplysningar om mångfaldspolicy Johan Rippe, PwC Mikael Hagström, AB Volvo www.pwc.com/se Eu-direktiv om ickefinansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy Johan Rippe, Mikael Hagström, AB Volvo Icke-finansiell rapport Gäller stora företag/koncerner mer än 500 anställda

Läs mer

Upphovsrätten i informationssamhället ändringar i upphovsrättslagen

Upphovsrätten i informationssamhället ändringar i upphovsrättslagen Cirkulärnr: 2005:60 Diarienr: 2005/1478 Handläggare: Agneta Lefwerth Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-06-22 Mottagare: Gemensam kommunadministration Kultur Bibliotek Grundskola Gymnasieskola

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG 1 Årligen kopieras det över 1 miljard sidor i finska företag. Enligt undersökningar består 2 till 15 procent av alla kopior av upphovsrättsskyddat material såsom tidningar,

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-20 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Vidareutnyttjande av information från den

Läs mer

KULTURRÅDET YTTF(ANDE

KULTURRÅDET YTTF(ANDE YTTF(ANDE Dm-Ju2016/06404/L3 Justitiedepartementet Enheten for immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Yttrande över EU-kommissionens förslag till modernisering av EU:s upphovsrättsreglering

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM11. Direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM11. Direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 593 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Stockholm den 14 december 2015

Stockholm den 14 december 2015 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid

Läs mer

KLYS yttrande över SOU 2015:47 Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättens område

KLYS yttrande över SOU 2015:47 Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättens område Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

RP 126/2006 rd. 1 Nuläge och föreslagna ändringar. Enligt artikel 1 i direktivet om uthyrningsoch utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten

RP 126/2006 rd. 1 Nuläge och föreslagna ändringar. Enligt artikel 1 i direktivet om uthyrningsoch utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten RP 126/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i upphovsrättslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att upphovsrättslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform

Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform Jonas Holm Jurist, Stockholms universitet Ordförande, LIBERs arbetsgrupp för upphovsrätt e-mail: jonas.holm@su.se Vad är det för materia jag talar om som upphovsrätt?

Läs mer

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Enskild motion Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Förslag till Riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll I radio- och TV-företagens arkiv finns mycket material bevarat som kan vara intressant att återanvända, exempelvis genom att sända ut det på nytt eller genom att tillhandahålla

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel Finansdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM(2016) 755 Förslag till rådets förordning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.7.2012 SWD(2012) 205 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer