VoD den virtuella videobandspelaren C H R I S T I A N G U S T A F S S O N

Transkript

1 VoD den virtuella videobandspelaren C H R I S T I A N G U S T A F S S O N Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

2 VoD den virtuella videobandspelaren C H R I S T I A N G U S T A F S S O N Examensarbete i publiceringsteknik om 20 poäng vid Programmet för maskinteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Ester Appelgren Examinator var Nils Edlund TRITA-CSC-E 2006:051 ISRN-KTH/CSC/E--06/051--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 VoD- Den virtuella videobandspelaren Sammanfattning Filmindustrin är en av de största industrierna världen över, år 2004 var omsättningen för uthyrning och försäljning av filmer totalt ca 49.8 miljarder dollar. Internet har skapat flera nya sätt att tillgå filmer på. Förutom att det nu är möjligt att köpa och hyra filmer online, så kan man också köpa filmer i ett digitalt format, vilket antingen kan göras genom nedladdning eller streaming. Trots fördelarna med den digitala distributionen har Internet skapat stora problem för producenterna och rättighetsägarna. Genom fildelningsprogram, som till exempel DC++, kan Internetanvändare få tillgång till i princip alla filmer som har släppts utan att producenter och rättighetsägare får någon intäkt. Målet med denna uppsats var att undersöka huruvida Brafilm ska erbjuda sina kunder VoD (Video-on-Demand). För att ta reda på detta utfördes först en studie på hur tekniken bakom streaming fungerar samt en undersökning av hur marknaden för VoD ser ut idag. VoD förväntas bli morgondagens stora Internetapplikation men är i dagsläget långt ifrån att kunna konkurrera med det traditionella sättet att se film på. Trots att tekniken existerat sedan 1995 finns fortfarande hinder att överkomma, mestadels i form av kvalitet. Kvaliteten på den streamade filmen är beroende på uppkopplingens egenskaper. Andra hinder är filmbolagens motvilja att göra sina filmer tillgängliga i ett digitalt format. Slutsatsen är att Brafilm inte ska erbjuda sina kunder VoD, vilket huvudsakligen är baserat på att startkostnaderna är för stora med tanke på företagets storlek.

4 VoD- The virtual VCR Abstract The movie industry is one of the largest in world economy, in year 2004 the turnover for the movie-sales and rental business was a total of 49.8 billion. The appearance of Internet has affected the manners of acquiring movies in many ways. Except for buying or renting DVDs online, Internet has also enabled customers to purchase movies in digital format, which is done either by downloading or streaming. In spite of the advantages of digital distribution, Internet has also created a major problem for the content providers and owners. Through file-sharing software, i.e. DC++, Internetsubscribers are able to get hold of practically any movie ever released, creating no revenues for copyright owners. The aim of the paper was to find out weather Brafilm should offer their customers VoD (Video on Demand). Given this task, studies on the technique supporting streaming/vod were performed, as well as an examination of the market for VoD. VoD is predicted to become the Internet-application of the future but is still far from competing with the traditional ways of watching films. Even though the technique has existed since 1995 there are still obstacles to overcome, mostly in terms of quality. The quality of the streamed movie is dependant of the properties of the connection used. Other obstacles are the content providers reluctance of making their movies available in a digital format. The conclusion of this thesis is that Brafilm are not going to offer their customers VoD, which is mainly based on the fact that the initial costs are to extensive, considering the size of the company.

5 1 INLEDNING Bakgrund Streamingens historia Brafilm.com Syfte Avgränsningar Problemformulering och arbetsgång METOD Metodval Intervjumetodik Validitet och reliabilitet STREAMING OCH VOD, VAD ÄR DET? TEKNIKEN BAKOM VOD OCH STREAMING Datorkommunikation OSI-modellen Internet Routrar Protokoll SERVERN Komprimering Bildupplösning Komprimering i pixelplanet Komprimering i tidsplanet Adaptiv komprimering Webbserver vs Streamingserver Streamingservern Format MPEG (Moving Picture Experts Group) Kvalitetsgaranti, QoS Dataöverföring ATM Constant Bitrate (CBR) Variable Bitrate (VBR) Available Bitrate (ABR) Unspecified Bitrate(UBR) Buffring, jitter och överföringsfördröjning Minbuffert Maxbuffert...22

6 5.7 Bandbreddsgarantier och krav för VoD Intserv Diffserv Trafikstyrning Trafikformning Läckande hinken (Leaky bucket) Hoppande fönster (Jumping windows) ACCEPTANS AV NYA MEDIEFENOMEN MARKNADEN FÖR VOD Bredbandsinfrastrukturen i Sverige Tillgången till nät i tätorten Täckningsgrad Tekniskt möjliga abonnemang Faktiska abonnemang DRM (Digital Rights Management) Framtiden för VoD Befintliga VoD- tjänster Sverige USA DISKUSSION Intresset av VoD hos Brafilms kunder Brafilms begränsningar Streamade VoD-filmer mindre intressant med bättre nät BILAGA Intervju på Qbrick KÄLLOR Böcker Artiklar Rapporter Internet Webbplatser Intervjuer Bilder...42

7 1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden och syftet till examensarbetet. 1.1 Bakgrund Uthyrning och försäljning av DVD- och videofilmer är idag en miljardindustri (Ressner, 2004). Efter att en film visats på bio kan filmen hyras eller köpas, antingen online eller i butik. Av de svenska hushållen har 87 % tillgång till DVD- eller videobandspelare, trots detta använder endast 14 % av dessa spelaren dagligen. År 2004 såg 28 % av Sveriges befolkning på bio minst en gång i månaden. SF hade miljoner besökare vilket innebar 52 % av marknaden. (Nordicom, 2004) Med hjälp av dagens teknik behöver man inte DVD- skivan eller videobandet för att kunna se på film. Alternativet till den fysiska produkten är nedladdning eller streaming via Internet (Metz, 2004). I och med Internets utbredning har nedladdning av filmer och musik blivit ett stort bekymmer för upphovsmännen. Genom fildelningsprogram som Direct Connect och Kazaa kan Internetanvändare genom den så kallade peer-to-peer tekniken, få gratis tillgång till i princip all form av digital media. Denna form av nedladdning är till största del olaglig, men svår att kontrollera på grund av dess vida utbredning (Metz, 2004). Lagstiftningen har den senaste tiden skärpts men hittills har endast ett fåtal nedladdare blivit fällda i Sverige. Nedladdning av kopieringsskyddat material är främst ett problem för skiv- och filmbolag samt artisterna som på detta sätt helt går miste om intäkterna. (Antipiratbyrån, 2004) Med streamade filmer slipper man i de flesta fall problemen med olaglig kopiering eftersom filmerna inte laddas ner till användarens dator. I dagsläget kan det vara besvärligt att se på visst streamat material. Det kan bero på att filmen eller programmet man ser på hackar eller avbryts emellanåt (Demitriades, 2003). Generellt är det svårt att säga vad som orsakar detta, det är en rad faktorer som detta examensarbete syftar till att utreda. Streaming har den senaste tiden ansetts bli nästa stora applikation för det bredbandsuppkopplade hemmet (Westin, 2003). Enligt en amerikansk studie som gjordes av mediaföretaget Arbitron tillsammans med Edison Media Research hade 10 % av den amerikanska befolkningen över 12 år sett någon form av VoD (Video on Demand)-film den senaste månaden (Rose och Lenski, 2005). Hittills har det dock inte haft så stor genomslagskraft som förutspått. Det beror till stor del på att bredbandsinfrastrukturen inte utvecklats i önskvärd takt (TIME, 2004). Kvaliteten på tjänster som levereras via nätverk sägs uppnå en viss grad av QoS (Quality of Service) vilket en nätverksterm för garanterad genomströmningshastighet. På användarnivå är QoS ett mått på hur tjänsten upplevs (Gulliksson, Lindström 2002). I uppsatsen undersöks hur streaming fungerar samt hur marknaden för VoD ser ut idag. Detta för att få en uppfattning om Brafilm ska starta en VoD-tjänst. 1

8 1.1.1 Streamingens historia Eftersom text kan laddas hem från Internet snabbare än bild, kom Netscape med en idé vilken de implementerade i sin webbläsare. Netscapes idé var att text skulle laddas upp på skärmen snabbt medan bilderna visades i takt med att de hade laddats hem. Det gjorde att användare inte behövde vänta på att hela innehållet på en hemsida skulle laddas ned. Senare kom Progressive Networks med en vidareutveckling av denna idé. De tyckte att det skulle vara praktiskt att kunna lyssna på ljudklipp och se på filmklipp direkt när man klickade på dem utan att behöva ladda hem hela filen. (Newton, 2005) Det är svårt att säga exakt när streaming som fenomen kom i bruk. Enligt Lovink (2002) började streaming som fenomen att spridas i mitten av 90-talet i och med Internets utbredning lanserade ett företag med namnet Progressive Networks sin första mediaspelare som heter RealMedia Player. Företaget som numera heter RealNetworks gav denna version kostnadsfritt till sina användare. Denna första version gav endast stöd åt ljudfiler. (Lovink, 2002) Den första livesändningen över Internet, som ägde rum den femte september 1995, var en baseballmatch mellan New York Yankees och Seattle Mariners. Internetanvändare med så låg uppkopplingshastighet som 14.4 kbps kunde ta del av sändningen. Samma år introducerades ett standardprotokoll för streaming, RTSP (Real Time Streaming Protocol), av ett 40-tal organisationer och företag. Året efter lanserade RealNetworks sin första mediaspelare som kunde spela upp filmklipp. Idag finns främst tre aktörer på marknaden för streamingmjukvara, RealNetworks, Apple och Microsoft. (Lovink, 2002) Brafilm.com Brafilm Scandinavia AB startade sin uthyrningsverksamhet av DVD-filmer via Internet i maj Idag finns över 5500 titlar att tillgå, fördelade över ca 300 genrer inom film. Företaget är med sina kunder i Sverige och Norge, nordens största onlineuthyrare av DVD. Brafilm fick utmärkelsen årets nöjessajt 2004 av tidskriften Internetworld. (Brafilm, 2005) När man väljer att bli kund hos Brafilm kan man välja mellan tre olika paket, dessa kallas Ekonomi, Standard och Plus. Med Ekonomipaketet får kunden tillgång till en film och kan och byta denna obegränsat antal gånger under månaden. Standardpaketet innefattar tre filmer och Pluspaketet fem filmer. Paketen kostar för närvarande 149 kr, 249 kr resp. 399 kr per månad. När kunden får sin film hemskickad följer också ett portofritt kuvert med så att filmen kan postas i en vanlig brevlåda. (Brafilm, 2005) 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tekniken bakom streaming fungerar samt undersöka hur marknaden för VoD ser ut i Sverige idag. En eventuell lansering av VoD för Brafilm skulle vara ett komplement till dagens produkt. Då VoD anses bli framtidens applikation för det bredbandsuppkopplade hemmet tycker Brafilm att det skulle vara intressant att vara en av aktörerna i ett tidigt stadium på marknaden. 2

9 1.2.1 Avgränsningar Arbetet behandlar inte presentationen av streaming- tjänsten för Brafilm. Med detta menas vilka filmer som skall väljas, hur betalning ska gå till samt hur länge kunden skall kunna ha tillgång till filmen. I övrigt behandlas inte tekniker för handhållna enheter som till exempel Podcasting Problemformulering och arbetsgång Under inledningsfasen av examensarbetet utreddes den bakomliggande tekniken för streaming. Sedan följde en undersökning av marknaden för VoD filmer i Sverige. Denna undersökning utgjordes av en studie av rapporter samt studiebesök hos SF-Anytime samt Qbrick. I uppsatsen används i de flesta fall ordet streaming istället för strömmande video då detta är en mer vedertagen term. VoD är den tjänst som använder sig av streamingens teknik. Därför har ordet streaming oftast använts när den tekniska biten behandlats. Den övergripande frågeställningen för uppsatsen lyder: Hur fungerar streaming samt ska ett företag som Brafilm erbjuda sina kunder VoD? Den övergripande frågeställningen har delats in i ett antal underordnade frågeställningar enligt nedan: -Teknik Hur transporteras en film från servern till användardatorn? Vad krävs på sändarsidan i form av komprimering, antal servrar, uppkoppling, placering av servrar, etc.? -Marknad Vilka aktörer finns på marknaden idag? Vilken kvalitet kan de garantera? Vilka rättigheter krävs för att kunna sända VoD? -Användaren Vad krävs hos användaren i form av mjukvara, uppkoppling etc? Hur ser bredbandstillgången ut i Sverige? 3

10 2 Metod Det här kapitlet beskriver de metoder som använts under arbetets gång. 2.1 Metodval För att skapa förståelse för streamingens teknik har inledningsvis litteraturstudier utförts. Litteraturen utgjordes främst av gamla rapporter och böcker som beskriver Internettrafik och dess applikationsområden. En referens som används flitigt är Gulliksson och Lindströms bok, Ljud och bild över nätverk, vilken täcker stora delar av streamingtekniken. I övrigt har information sökts på databaser samt på Internet. För att få en bredare insikt i ämnet streaming har två intervjuer utförts. Den första intervjuen gjordes på SF-Anytime, vilket är det första företaget i Sverige som lanserade en VoD-tjänst för videofilmer och TV-program. Under intervjun framgick att företaget Qbrick ansvarar för de tekniska lösningarna för SF-Anytime. Detta ledde till att det andra intervjun genomfördes på just Qbrick. Telefonintervju har även utförts med NetInsight, ett företag som tillhandahåller lösningar för videodistribution via nätverk. Metoden i detta arbete är av kvalitativ art, vilket enligt Johansson (1999: 66) definieras som: En vetenskaplig metod är en kvalitativ metod om och endast om metoden syftar till att klassificera de observerade fenomenen med avseende på innebördeskategorien Motsatsen till den kvalitativa metoden är den kvantitativa, med vilken kvantifierbara och empiriska data samlas in och sedan analyseras statistiskt (Bell, 2000). Då det som primärt söks i arbetet är hur tekniken för streaming fungerar samt hur marknaden ser ut, är den kvalitativa metoden vald. I diskussionsavsnittet redovisas emellertid resultatet av en enkät. Denna enkät är dock utförd av Brafilm och endast resultatet redovisas här. 2.2 Intervjumetodik Syftet med intervjuerna har varit att få en uppfattning om vad streaming är samt att därigenom få underlag till vad som skall studeras. Intervjuerna har även bidragit med kunskap som inte kunnat hittas på respektive företags hemsida. Intervjuerna har varit av styrd karaktär. En styrd intervju är ett mellanting mellan en strukturerad och en ostrukturerad intervju (Bell, 2000). Inför intervjuerna förbereddes en lista med frågor, som skulle ställas till respondenten. Under intervjuerna fick även respondenten möjlighet att utveckla olika ämnen och även komma in på olika sidospår. 2.3 Validitet och reliabilitet Validitet är ett mått på om arbetet undersöker det som ska undersökas (Bell, 2000). Det kan vara svårt att avgöra graden av validitet för en uppsats av denna karaktär. Men det är viktigt att hålla sig till det som står definierat i problemformuleringen. Det som kan vara ett problem är validiteten av litteraturen. Eftersom streaming är ett förhållandevis 4

11 nytt fenomen under ständig utveckling, kan mycket av det som skrivits bara för ett år sedan vara inaktuellt. För att i bästa mån försöka undvika att ange felaktig fakta på grund av inaktuell litteratur, har jag försökt att undersöka vad de svenska företag som sysslar med streaming idag använder sig av för tekniker och standarder genom intervjuer samt sökning av information på webbsidor. Reliabilitet betyder tillförlitlighet, vilket innebär att samma resultat skulle nås om undersökningen görs av en annan person vid ett annat tillfälle (Bell, 2000). Det kan vara svårt att garantera någon reliabilitet då inga direkta mätningar görs. Det som kan vara av vikt är att man ställer frågor till respondenten på ett sådant sett att det inte påverkar svaret. 3 Streaming och VoD, vad är det? Detta kapitel ger en överblick av vad streaming och VoD är. Det vanligaste sättet att köpa digital media har hittills varit baserat på en betala och ladda ner -teknik. Man måste alltså ladda ner hela filen innan man kan spela den. Oftast är filerna stora och även med en snabb uppkoppling tar det lång tid att ladda ner. (Westin, 2003) Ordet streaming är engelskt och översätts lämpligast till strömmande media. Streaming kan enkelt beskrivas som transport av komplex media, det vill säga ljud, bilder eller film, över trafikerade nätverk, till exempel Internet. Streaming har ett brett tillämpningsområde, de huvudsakliga områdena är listade nedan (Gulliksson, Lindström 2002): Mediaunderhållning- on demand (musik, TV, film, nyheter etc.) Mediaunderhållning- broadcasting (radio, konserter etc.) Interaktiv utbildning (distansinlärning, lektioner online) Tv-spel Videokonferenser Detta examensarbete är inriktat på VoD, vilket klassificeras efter grad av interaktivitet (Westin, 2003): Livesändning (No-VoD). Som en vanlig TV-sändning, fast innehållet transporteras över ett nätverk, till exempel Internet. Användaren är en passiv deltagare och har ingen kontroll över sessionen. Det vill säga användaren kan inte styra över när sessionen ska starta. Pay-per-view (PPV). Användaren betalar per film. Filmen sänds vid en bestämd tidpunkt Quasi-VoD (Q-VoD). Användare delas in i grupper efter intressenivå. Användaren har ingen interaktiv kontroll på själva filmen men kan byta grupp. 5

12 Near-VoD. Användaren har viss kontroll på sessionen. Det är möjligt att spola fram och tillbaka i filmen men inte likadant som med en videobandspelare. Spolning kan till exempel ske i 5-minutersintervall. True-VoD. Användaren har full kontroll över sessionen. Innefattar samma funktioner som en vanlig videobandspelare. Den här tjänsten sänder en unik ström till alla användare, vilket betyder att flera användare kan se på samma film när som helst oberoende av varandra (Bild 1). (Westin, 2003) Bild 1: True-VoD, Användare tar emot unika strömmar. 4 Tekniken bakom VoD och streaming Följande kapitel behandlar den teknik som möjliggör VoD och streaming. Först beskrivs datorkommunikation allmänt, efter det servrar och format samt olika teorier kring datatrafik. Principen för streaming kan delas in i tre lager. Det första är streamingservern, varifrån filmen sänds. Efter det kommer transportnätverket och till sist användaren. 6

13 Bild 3: Streaming av film. Från streamingservern via transportnätverket till användaren. (Ingram Micro, 2006), (City of Ankeny, 2006), (Uppsala StudentTV, 2006). I kommande kapitel kommer VoD att vara synonymt med True-VoD, alltså den form av VoD vars funktionalitet är lika som för en videobandspelare (Westin, 2003). Innan en VoD-film sänds från servern komprimeras den. Komprimering innebär att filmens minnesutrymme minskas genom olika åtgärder, vilket kommer att behandlas i ett senare kapitel. Filmen kommer alltså inte att laddas ned till användardatorn, utan den spelas upp hos användaren samtidigt som den sänds från servern. Därför behövs inte något större minnesutrymme på användardatorn. Detta är fördelaktigt ur kopieringssynpunkt då användaren inte heller kan behålla filmen på sin dator. Däremot förekommer en mindre buffring så att användaren inte skall känna av fluktuationer i nätet. Med detta menas att trafiken på nätverket varierar vilket kan resultera i att vissa filer inte kommer fram som planerat. Buffring innebär att en liten del av VoD-filmen laddas ned till spelaren i datorn innan uppspelningen startar. Som nämndes ovan innebär True-VoD att användaren kan använda sig av de funktioner en videobandspelare har. Det realiseras genom användandet av protokollet RTSP (Real Time Streaming Protocol), vilket behandlas i ett senare kapitel. (Gustafsson och Renegård, 2002) Det man vill åstadkomma med VoD är att kunna leverera en film till användaren med bästa möjliga kvalitet. De parametrar som gör att en VoD-film upplevs ha dålig kvalitet är följande (Demitriades, 2003): Dålig upplösning Låg framerate (antal bilder som visas per sekund) Dålig synkronisering mellan ljud och bild Förekommandet av små rutor i bilden som tillhör en annan sekvens i filmen Det finns en rad parametrar som gör att streaming inte sker helt problemfritt. Den största begränsande faktorn är transportnätverket, det vill säga Internet som används för VoD. Internet är så varierande i sin kvalitet att det är svårt att garantera alla användare problemfria sessioner. Det som oftast är den felande faktorn med transport av filmfiler över Internet är de olika protokollen (Gulliksson och Lindström, 2002) vilka behandlas i ett senare kapitel. 7

14 4.1 Datorkommunikation När en film streamas innebär det att data skickas från en dator och tas emot av en annan. All kommunikation mellan datorer sker efter vissa bestämmelser och standarder. De har skapats för att det ska vara lättare att implementera nya applikationer samt att göra det enklare för dem som jobbar med datorkommunikation. För att förstå hur data transporteras mellan två datorer har OSI (Open System Interconnect)-modellen skapats. (Newton, 2005) OSI-modellen Under slutet av 70-talet och början av 80-talet kom den internationella standardorganisationen, ISO, ut med en standard för hur kommunikation mellan datorer går till. Modellen som kallas OSI, uppkom med syftet att alla som jobbade med datorkommunikation skulle kunna arbeta kring en gemensam modell. OSI-modellen är det enda internationellt accepterade ramverket av standarder för kommunikation mellan olika system skapade av olika tillverkare. OSI-modellen består av sju lager med det nedersta lagret närmast hårdvaran och det översta närmast användaren. Så här ser lagren ut, både på sändar- och mottagarsidan (Tabell 1): Tabell 1: OSI-modellens sju lager (Rydén, 2004). Applikation Applikationen mot användaren Presentation Systemoberoende datapresentation Session Sessionshantering Transport Skicka paket över olika nät felfritt Nätverk Skicka paket över olika nät Datalänk Skicka paket inom samma LAN Fysiska Kabelstandarder, etc. Då ett meddelande går från ena till andra sidan börjar det högst upp i applikationslagret hos sändaren. Meddelandet anpassas för att kunna skickas till motsvarande lager på mottagarsidan och skickas sedan nedåt ett lager. Presentationslagret lägger på den information som är nödvändig för att kunna tas emot av motsvarande lager på andra sidan. Så fortsätter meddelandet nedåt tills man når det nedersta lagret. Det nedersta lagret ser till så att meddelandet hamnar längst ner på mottagarsidan. Sedan går meddelandet uppåt hos mottagarsidan för att till slut nå upp till applikationslagret. Där kommer meddelandet att se likadant ut som det som sändes. Nedan följer detaljerade beskrivningar av de olika lagrena. De protokoll som nämns i texten behandlas i ett senare kapitel. De flesta kommunikationsprotokoll som används på Internet idag är baserade på OSI-modellen. De tre första lagrena behandlar nätverksåtkomst medan de fyra nedersta lagrena har att göra med end-to-end kommunikationer mellan sändare och mottagare. (Newton, 2005): Applikationlagret Lagret som är närmast programvarorna som användaren ser. Syftet med detta lager är att det skall tjäna som ett fönster mellan korresponderande applikationsprocesser som 8

15 använder OSI för att utbyta information. Här upprättas kommunikationen samt vilken QoS (Quality of Service) som skall användas i underliggande lager. Presentationslagret I detta lager kan data formateras om det är nödvändigt. Om man till exempel ska kryptera eller komprimera data så görs det i detta lager. Lagret används inte nödvändigtvis i all kommunikation. Sessionlagret Som namnet anger används lagret till att hålla reda på hur sessioner startas och avslutas. Transportlagret I detta lager delas data upp i mindre paket för att lättare kunna tas emot av nätverkslagret. Hos mottagarsidan jobbar detta lager med att sätta ihop de olika paketen som blivit uppdelade. TCP är det protokoll som används här. Nätverkslagret Detta är lagret som ansvarar för vägval och vidarebefordring av paketen i datanätet. Här jobbar bland annat routrar och de flesta existerande protokoll kan förekomma här. Datalänklagret Här kontrolleras bland annat dataflödet så att det inte blir överbelastning. Datalänklagret har ansvar för att data anländer säkert hos mottagarsidan. Fysiska lagret Detta lager hanterar det fysiska, till exempel det man kan ta på, till exempel kablar, kontakter, strömmar och spänningar Internet VOD kommer att bli en av de mest krävande applikationerna inom bredbandsnätverken. Det största tekniska problemet med VoD är hur transporten av video över Internet ska gå till. Det transportnätverk som används för VoD-filmer är Internet. (Westin, 2003) Internet kan beskrivas som flera datorer som är sammanlänkade till ett stort nät. Alla datorer uppkopplade mot Internet kan kommunicera med varandra oavsett vilket fabrikat eller vilket kommunikationsprogram som används. Från hemmet kopplar användare upp sig mot sin ISP (Internet Service Provider) antingen via en modem eller bredbandsuppkoppling. En ISP kan beskrivas som en försäljare som tillgodoser sina kunder med tillgång till Internet. En ISP kan också bistå sina kunder med andra tjänster såsom ett konto eller en VoD-tjänst. (Newton, 2005) På företag, skolor eller andra institutioner är det vanligast att alla datorer är sammankopplade i ett s. k LAN (Local Area Network). LAN skapades från början med syftet att fler datorer skulle ha tillgång till samma apparater, till exempel skrivare och scanrar. Med tiden har LAN fått ett bredare tillämpningsområde, framförallt då flera datorer kan dela på samma uppkoppling. Ett LAN är i sin tur anslutet till en ISP. Nästa steg i hierarkin är POP (Point of Presence). Här utbyts trafik mellan olika ISP. POP består av ett stort antal modem och routrar, från dessa går det fiberoptiska kablar som 9

16 sammankopplar alla POP från olika ISP till en s.k. NAP (Network Access Point). På detta sätt är alla Internetuppkopplade datorer sammanlänkade. (Newton, 2005) Näten som sammankopplar NAP kallas för stomnät (backbone). Ett stomnät är den delen av nätverket som bär den tyngsta trafiken. Stomnäten verkar som motorvägar för trafiken mellan olika POP och NAP. Bild 1 illustrerar hur Internet är uppbyggt. (Newton, 2005) Bild 4: Internets uppbyggnad och hierarkier. Från hem eller företag via ISP till POP, vidare till Stomnäten via NAP. (howstuffworks, 2005). För att få tillgång till webbsidor på Internet krävs det att man har en webbläsare. De vanligaste webbläsarna för PC och Mac är Internet Explorer och Netscape Navigator. Andra webbläsare som är vanliga är Mozilla Firefox och Opera. Samtliga nämnda webbläsare kan hantera de flesta protokollen. Många webbsidor som har multimedialt innehåll kräver en så kallad plug-in. En plug-in är en programvara, som antingen finns att köpa eller är kostnadsfri. Plug-ins gör det möjligt för användaren att se eller använda innehållet på webbsidan. Mediaspelare, som är nödvändiga för uppspelning av streamade filmer, är plug-ins. Dokument som publiceras på webben måste vara skrivna med ett kodspråk, vanligen HTML (Hyper Text Markup Language) eller XML(Extensible Markup Language). Detta för att de olika webbläsarna skall kunna tolka det som är publicerat. (Newton, 2005) Routrar Internet är paketkopplat. Paketkopplat innebär att all data som skickas mellan datorer delas upp i paket och tar nödvändigtvis inte samma väg för att nå sin slutdestination. 10

17 Varje paket består av en header, som har information om var paketet skall skickas samt en datadel (body), vilken är själva innehållet i paketet. Storleken på paketen kan variera men är normalt ca 1.5kb. (Westin, 2003). Paketkopplade nät liknas med att skicka paket på posten. Motsatsen är ett kretskopplat nät, till exempel telefonnätet, där en viss kapacitet reserveras under hela samtalets gång. Till skillnad mot ett paketkopplat nät är kvaliteten på överföringen i det kretskopplade nätet konstant. (Gulliksson, Lindström, 2005) För att bestämma hur paketen i det paketkopplade nätet ska transporteras används routrar. Namnet router kommer från engelskan route som betyder väg. En router kan beskrivas som ett gränssnitt mellan två nätverk. Vanligtvis verkar routrarna på de tre nedersta lagrena i OSI-modellen men även på lager fyra för att försäkra att data kommer fram till avsedd destination. Routrar kan betrakta nätverket som en helhet för att bestämma bästa möjliga väg. En router har två separata, fast relaterade uppgifter (Newton, 2005): Se till att data bara når dit den behövs. Vilket är viktigt för att inte blockera trafiken i onödan. Se till så att data når sin avsedda destination på bästa effektiva sätt, vilket realiseras genom användandet av olika protokoll. Routrar använder sig av en tabell för att bestämma var paket ska skickas. Tabellen innehåller (Newton, 2005): Information om vilka anslutningar som leder till vissa grupper av adresser. Prioriteringar av vissa anslutningar som skall användas. Regler för hantering av trafiken. Routrar finns placerade på olika noder, där anslutningar möts, till exempel hos ISP eller NAP. Routern övervakar nätverket konstant för att veta vilka vägar som är bäst att skicka de olika paketen genom. (Newton, 2005) Protokoll All kommunikation över Internet sker med s.k. protokoll. Protokoll är en uppsättning regler för förbindelse mellan datorer. Begreppet protokoll står för programdel i en dator som kommunicerar med motsvarande programdel i en annan dator. UDP och TCP är s.k. grundprotokoll, på dessa finns tillämpningsprotokoll som förlitar sig till vartdera grundprotokoll. Alla protokoll som körs på Internet används alltid tillsammans med protokollet IP som är själva grundregeln för kommunikation via Internet. TCP och UDP kan liknas vid olika transportmetoder över Internet. För att en webbsida skall bli tillgänglig för webbläsare används protokollet HTTP. (Gulliksson och Lindström, 2002) TCP (Transmission Control Protocol) TCP är det mest frekventa protokollet på Internet. TCPs huvudfunktion är att upprätthålla förbindelse mellan två datorer. TCP har även i uppgift att förse filer med en tillförlitlig transport mellan sändare och mottagare. TCP behandlar bland annat webbinformation (HTTP) samt filöverföringar (FTP). TCP används alltså för att skicka e-post och hämtning av filer. Om ett paket försvinner under transportens gång ser TCP till att paketet skickas igen. TCP opererar på följande sätt: En session startar genom att 11

18 paket överförs med låg hastighet, sedan ökar hastigheten tills mottagarsidan rapporterar paketförluster. Då sänks hastigheten igen och ökas tills den tappar paket igen. Sen fortsätter det på samma sätt om och om igen. (Gulliksson och Lindström, 2002) UDP (User Datagram Protocol) UDP är det protokoll som används uteslutande för all streaming. Till skillnad från TCP tar inte UDP något ansvar för att alla paketen kommer fram utan förlitar sig på applikationen som sänder data. (Gulliksson och Lindström, 2002) Problemet med UDP är att det dels orsakar trafikstockning, eftersom det är stor mängd data som skickas, och att det tar en stor del av bandbredden från andra applikationer. Till skillnad från TCP kan UDP varken kontrollera trafikstockning eller flödeskontrollen. Ett annat problem med UDP är att många brandväggar inte släpper igenom UDP-trafik. (Gulliksson och Lindström, 2002) FTP (File Transfer Protocol) FTP är ett protokoll för filöverföring. Protokollet är vanligt förekommande för fildelningsprogram. FTP används alltså när hela filer ska laddas ned. Om något paket skulle gå förlorat på vägen och bli skickat vid ett senare tillfälle är detta av mindre vikt eftersom hela filen måste laddas hem innan den kan spelas upp. (Gulliksson och Lindström, 2002) RTP (Real Time Transport Protocol) RTP är protokollet som transporterar realtidsdata. RTP är likt TCP ett transportprotokoll, men RTP innefattar inte samma egenskaper som TCP. RTP har ingen funktion för att återsända förlorade paket, alltså kan inte RTP garantera att all data kommer fram i förväntat tid. För att kunna garantera det måste nätet kunna kontrolleras från sändare till mottagare. (Newton, 2005) RTSP (Real Time Streaming Protocol) Protokollet RTSP kallas ibland för Internet Videospelaren, på grund av att protokollet möjliggör just de funktioner en videospelare har. RTSP är ett realtidsprotokoll för både live-sändningar och uppspelning av inspelade filmer. RTSP levererar inte digital media själv utan ligger ovanpå andra protokoll som kan vara UDP eller TCP tillsammans med RTP. RTSP är en standard som stödjer de flesta filformat, som till exempel MPEG-filer. (Schulzrinne, 2001) Information som går från en dator till en annan kommer alltså att gå genom ett flertal datorer och noder. På grund av de långa transportsträckorna är det lätt att data försvinner någonstans på vägen vilket för VoD-filmer resulterar i hack i filmen eller bildrutor som försvinner. Det är svårt att peka på exakt vad som orsakar en dålig överföring eftersom att det är många komponenter som spelar in. Gulliksson et al menar att det oftast inte är servrarnas prestanda som är det felande komponenten. Däremot kan segheten ofta vara resultatet av problem protokollen. (Gulliksson och Lindström, 2002) 12

19 5 Servern Kapitlet behandlar första steget för streaming, servern varifrån filmen sänds. Först beskrivs komprimering sedan olika servrar och till sist format. 5.1 Komprimering Innan en film skickas från sändaren ut via transportnätverket till användaren måste dess storlek reduceras. Filstorlekens reducering kallas för komprimering och kan göras både i tids- och i bildplanet. (Westin, 2003) Som nämndes tidigare är en av de parametrar som får en film att upplevas som dålig- låg bildupplösning. Med låg upplösning menar man att bilden blir kornig och vissa linjer i bilden uppfattas som hackiga istället för raka. (Demitriades, 2003) Bildupplösning I Sverige sänds analoga TV-signaler med 25 bilder/s med en bild som är indelad i 625 linjer. Bilderna sänds interlaced, vilket innebär att i första bilden sänds de jämnt numrerade linjerna och i nästa bild sänds de udda linjerna. Filmer som visas i biografer har 24 bilder sekund. Dessa bilder är dock likvärdiga med vanliga fotografier. (Larsson, 2004) All digitalt lagrad information är representerad med ettor och nollor. Digital-TV-signaler har 480 linjer med 720 pixlar på varje linje, vilket totalt innebär pixlar per bild. En pixel har ett värde för den färg som ska representeras. När man talar om en svartvit bilds upplösning menar man hur många pixlar som finns i bilden samt hur många grånivåer bilden har. En grånivå är en skala från noll(helt svart) till 255(helt vitt). En digital färgbild är tre bilder som skulle kunna visas som gråskalebilder. En av bilderna beskriver hur mycket av bilden som är rött, den andra beskriver hur mycket som är grönt och den sista hur mycket som är blått. En färgbild behöver alltså tre ggr så mycket minnesutrymme som en svartvit bild. En svartvit bilds pixel är 8 bitar stor, medan en färgbilds pixel är 24 bitar. En två timmar lång MPEG-2 -komprimerad DVD-film tar upp ca 4.38 GB i minnesutrymme. (Larsson, 2004) 13

20 5.1.2 Komprimering i pixelplanet Upplösning mäts i dpi(dots per inch), alltså antal punkter per tum 2. Bilden till höger nedan har 72 dpi medan den till vänster har 300 dpi. Bild 5: Bildupplösning, bild t h 72dpi, t v 300dpi. (The University of Chicago Press, 2006). Videokvaliteten beror på en rad parametrar där komprimeringen är en del av den. Meningen med att komprimera en film är att ta bort så mycket information som möjligt utan att det märks. Om man digitaliserar en analog videosignal och sparar all data som den är skulle det krävas en datahastighet så hög som 140 Mbps. Det är mycket om man använder sig av en ADSL-uppkoppling som kan ladda hem ca 0.5Mbps. Av den anledningen måste man skära ner datamängden på filmen. Man kan ta bort så pass mycket att endast en procent eller mindre återstår av den datamängd som ursprungligen fanns, utan att kvaliteten blir märkbart försämrad. (Demitriades, 2003) Man försöker att utnyttja redundans både inom bilder och mellan bilder. Redundans innebär att information finns med utan att den egentligen behövs för att uppfatta bilden bättre. Komprimering kan göras både i pixelplanet och i tidsplanet. Om man tar bild 5 som exempel är stora delar av bakgrunden av samma färg. Då är det onödigt att skicka samma data för varje bildpunkt (pixel) om det är likadana över ett större område. Hela bildrutans upplösning anges i bildbredden (antalet pixlar horisontellt) samt bildhöjden (antalet pixlar vertikalt). Pixel är en förkortning för picture element. En bild som endast är komprimerad i pixelplanet kallas för en I-bild (Intra). Den bild som ska komprimeras delas in i olika hierarkiska nivåer för att göra det enklare när man ska koda och utföra beräkningar för komprimeringen. (Gulliksson och Lindström, 2002) 14

21 Bild 6: Uppdelning av bild block, makroblock och slicar. Ett block i bild 4 består av 8*8 pixlar. Informationen i bild 6 konverteras till ett frekvensplan med hjälp av DCT (Discrete Cosine Transform), som kan liknas vid en Fouriertransform. DCT genererar ett medelvärde för gråskalenivån i bilden, samt värden för hur mycket de olika blocken skiljer sig från detta medelvärde. När frekvensplanet är framtaget börjar själva komprimeringen. Detta görs genom att man tar bort de ändringar i frekvensplanet som inte påverkar hur människan uppfattar bilden, vilket innebär att de olika färgkoefficienterna skalas och digitaliseras. I vissa fall kan denna form av komprimering göra att kanter som är skarpa blir lite trubbiga men försämringen är oftast så liten att den ej uppfattas av det mänskliga ögat. (Marshall, 2001) Komprimering i tidsplanet En film består av en serie bilder som visas efter varandra. Ju fler bilder per sekund som visas desto högre kvalitet blir det på filmen, men desto större minnesutrymme upptar också filmen. Antalet bilder per sekund benämns som framerate och mäts i fps (frames per second). För att kunna utnyttja redundansen mellan bildsekvenser studeras de pixlar som är lika i en följd av bilder. Extremexemplet är om en film endast innehåller en stillbild, då är det inte nödvändigt att skicka ny data för varje bildsekvens. Även om det inte finns så många stillbildsfilmer idag är många bakgrundsmiljöer konstanta. (Gulliksson och Lindström, 2002) Vid komprimeringen i tidsplanet krävs det att en I-bild sänds med jämna mellanrum. Denna I-bild som kallas referensbild är uppdelad i makroblock. Det man vill åstadkomma är att finna matchningar med tidigare sända makroblock. Hittar man en sådan matchning behöver man inte skicka samma data igen utan istället bara information på hur mycket makroblocket har förflyttat sig relativt referensbilden. Denna teknik att leta matchande makroblock som resulterar i ett antal rörelsevektorer kallas för motion estimation. En bild som skapas enbart utifrån en I-bild kallas för P-bild (Predicted) Bilder som skapas av både föregående och följande I-bilder kallas för B-bilder (Bidirectional). Ett problem som kan uppstå med denna form av komprimering är att man skapar en 15

22 korrelation mellan bilderna. Om någon av bilderna försvinner under transporten över Internet eller kommer fram senare än bilder som refererar till bilden kan sekvenser av filmen försvinna. (Gulliksson och Lindström, 2002) Adaptiv komprimering Komprimeringen kan som sagt göras både i tidsplanet och i pixelplanet. Det resulterar i att dataströmmen som komprimeringen ger ifrån sig kan variera kraftigt. Om man jämför hur dataströmmen är vid en stillbild och en actionscen skiljer sig dessa kraftigt åt i datamängd. För att nätet som filmen transporteras igenom inte ska bli överbelastat vid avsnitt i filmen som innehåller mycket rörelser komprimeras dessa lite hårdare. Denna form av komprimering som anpassar sig till sekvensernas karaktär kallas för adaptiv komprimering. De avsnitt som innehåller mycket rörelse får då en lägre kvalitet. Adaptiv komprimering används bara vid transport av filmer via nätverk. En annan anledning till adaptiva komprimeringen är anpassning till variationer av datahastigheter i nätet, mer om det i senare avsnitt. (Gulliksson och Lindström, 2002) 5.2 Webbserver vs Streamingserver VoD-filmer skickas ut till användaren via Internet från en server. Streaming är möjligt både från en vanlig webbserver och en streamingserver. Streaming från en webbserver benämns som progressiv streaming. Progressiv streaming från en webserver är principiellt inte så annorlunda från att ladda ner en hel fil från en webbsida. Filen finns som en länk på webbsidan och klickar man på länken aktiveras spelaren i användarens dator. Innan filen kan spelas upp måste en buffert ha laddats ned till spelaren. Tiden är beroende på vilken bithastighet som kan uppnås. Med den här formen av nedladdning laddas filen till klienten så snabbt som servern, nätverket och klienten tillåter utan att ta hänsyn till komprimeringsfaktorn hos filen. Webbserver-streaming använder sig av HTTP-protokollet tillsammans med TCP-protokollet. TCP ser till så att alla paketen kommer fram. Men det kan inte garantera att förlorade paket kommer fram till mottagaren innan det är meningen att de ska spelas upp, vilket gör att resultatet blir det samma som om paketen har gått förlorade. Eftersom progressiv streaming bygger på nedladdning av befintliga filer från en webbserver kan inte denna metod användas för live-sändningar. (Gustavsson, Renegård, 2002) Det första steget i streaming från en streamingserver är snarlikt det för webbservern. Skillnaden är att den komprimerade mediafilen ligger på en streamingserver. För att komma åt dessa filer finns även här länkar på webbsidan. För att kunna ha ett flertal filmer att erbjuda sina kunder krävs det oftast att man har mer än en streamingserver. (Gustavsson, Renegård, 2002) Streamingservern Streamingservern är den fysiska plattform varifrån filmen sänds. Servern kan finnas implementerad i en vanlig dator eller också finns den i en separat dator. Denna dator är då endast dedikerad till att streama. En server är alltså ingen hårdvara i sig utan en mjukvara på en dator. Man kan dock prata om server-hårdvara då datorns enda uppgift är att användas som server. Streamingserverns uppgift är att distribuera den lagrade 16

23 filmen till flera användare. Sessionen börjar med att användaren kopplar upp sig mot servern och förhandlar om upplösning och bithastighet. (Westin, 2003) Streamingservern måste sedan förse användaren med en sökfunktion för val av film. Det finns olika sätt på hur man kan bygga upp ett system av videoservrar. Ett sätt är att olika servrar har olika filmer med en server som sköter uppkopplingen mot användarna. Det gör att belastningen minskar på den enskilda servern. I streamingservern finns ett protokoll som heter RDP (Remote Desktop Protocol) som sköter återkopplingen mellan användare och server. Återkoppling sker då det är någon form av störning i överföringen, då tar RDP reda på var i filmen användaren befinner sig och återkopplar med användaren därefter. (Westin, 2003) Det går alltså att streama filmer både från en webbserver och en streamingserver. Men en streamingserver är speciellt utvecklad för just streaming och har ytterligare funktioner vilka en webbserver saknar, dessa är följande (Westin, 2003): Realtids flödeskontroll. Innebär att bithastigheten anpassas till belastningen på nätverket. Stream switch. En teknik som syftar till att anpassa bithastigheten efter nätverket, servern kan växla mellan olika strömmar för att optimera överföringen. Man har alltså möjlighet att välja andra vägar på nätverket för att slippa trafikstockning. (se kap. 4.9) Interaktiv klippnavigering. (se RTSP) Multicast support. Support för live-webbcasting. Möjlighet att anpassa bithastigheten efter användarens uppkoppling. Streamar man från en vanlig webbserver finns det ingen förutbestämd hastighet som filmen ska levereras med. Transporten sker på samma sätt som för annan trafik med TCP. Överföringskapaciteten ökas alltså tills paket går förlorade och sedan går den ner i hastighet och ökar igen tills paket tappas igen. (Gulliksson och Lindström, 2002) Ett stort problem med streaming av VoD-filmer är de så kallade first mile eller last mile. Med detta avses den del av nätverket som finns mellan själva streamingservern och stomnätet eller stomnätet och slutanvändaren. För att kunna skicka många strömmar samtidigt krävs en hög utgående överföringskapacitet. First mile anses ofta som flaskhalsen i nätverket, då trafiken på stomnäten sker smidigare. Det går att jämföra med biltrafiken, där det kan gå långsamt att köra på de små vägarna när det är mycket trafik men snabbare att köra på motorvägen. Det vore önskvärt att ha fler streamingservrar placerade ute i landet så att sträckan för transporten blir kortare. Det skulle dock vara mycket kostsamt och inte särskilt realistiskt att ha servrar placerade vid varje nod. (Westin, 2004) Det finns i huvudsak tre leverantörer av streamingservrar, Apple, Microsoft, och RealNetworks. Man bör skilja mellan servern och spelaren på användarens dator. Dessa bär dock oftast samma namn. De vanligaste spelarna finns gratis att ladda ner på vartdera företags portaler, även vissa streamingservrar finns gratis för nedladdning (mjukvaran). (Media College, 2005) 17

24 När det gäller VoD- filmer är tillgången för Mac-användare begränsad. Anledningen till det är att endast 3-4 % av persondatoranvändarna använder Mac samt att DRMmjukvaran inte är tillräckligt utvecklad för Mac. Det blir för dyrt att utveckla mjukvara för Mac på grund av den låga andelen användare (Söderlund, 2005). Filmleverantörerna kräver version 7 av DRM-mjukvaran, för Mac finns endast version 1. (SF-Anytime, 2005) Apple QuickTime och Darwin Apple har i huvudsak två streamingservrar. Den ena, QuickTime Streaming Server är avsedd för Mac-användare. Apple har också en open-source streamingserver (kan t. ex användas med Windows, Linux och Solaris), Darwin Streaming Server. Den senare finns i fler versioner och samtliga är gratis att ladda ner. Servern stödjer de flesta moderna mediaformaten såsom MPEG och 3GPP (avsedd för handhållna enheter). (Apple, 2005) Microsoft Media Player Microsofts streamingserver heter Windows Media Server, denna stödjer endast sitt egna format, Windows Media. Mjukvaran är inte gratis och Microsoft tar betalt per kodad film. (Microsoft, 2005) RealNetworks RealPlayer Helix heter RealNetworks serie av streamingservrar. Helix stödjer de flesta mediaformaten inkluderat MPEG, Windows Media och RealNetworks eget format RealMedia. Helix är plattformsoberoende och RealNetworks tar betalt för den tid som mediafilerna streamas. (Media College, 2005) 5.3 Format Många format bär samma namn som den servermjukvara som används. Det finns ett flertal olika streamingformat, med format avses också vilket komprimeringsmetod som används. Det är som sagt vanligt att tillverkare av streamingservrar har sina egna videoformat, som till exempel Microsofts Windows Media eller RealNetworks Real Media. Andra format är: Apples Quicktime och Flash. De flesta formaten är mer eller mindre plattformsoberoende. Det gäller dock inte för Windows Media som endast stödjer Microsofts egna plattformar. Microsofts Mediaspelare har den uppenbara fördelen att vara uppbackad av världens största persondatortillverkare. Flash-formatet från Macromedia har vuxit starkt de senaste åren. Kvaliteten är bra och den innehåller många funktioner men mjukvaran som producerar Flash är dyr. (Media College, 2005) Real Media från RealNetworks som kom med det första streamingformatet, är en av marknadens mest använda spelare. Formatet var länge ansett som det bästa men har idag förlorat mark i formatkriget. (Media College, 2005) MPEG (Moving Picture Experts Group) MPEG är namnet på en grupp standarder för kodning och komprimering av ljud och bild till ett digitalt format. Fördelen med MPEG-filer är att de inte tar upp särskilt stort utrymme, trots detta kan hög kvalitet bibehållas. Komprimeringsmetoder beskrivna i 18

25 ovanstående kapitel används i MPEG-format. MPEG är inte ett enda filformat utan innehåller ett flertal standarder. Den första MPEG-standarden som lanserades var MPEG-1, denna användes för att komprimera filmer till vanliga CD-skivor. MPEG-1 standarden resulterar i en kvalitet som är jämförlig med en VHS-film. Efter MPEG-1 kom en standard som heter MPEG-1.5, detta var en utveckling av den tidigare med bland annat den förbättringen att fler kanaler kan skickas genom samma dataström. (MPEG, 2004) MPEG-2 är den mest använda standarden idag. Den används nästan uteslutande för all digital-tv distribution. MPEG-2 klarar av datahastigheter upp till ca 40 Mbps samt HDTV. MPEG-2 används även som komprimeringsstandard för vanliga DVD-filmer. MPEG-2 är inte endast en komprimeringsmetod, den innehåller också specifikationer för olika format för lagring och transmission av bitströmmen från komprimeringen. MPEG- 4 är främst avsedd för nät med begränsade datahastigheter liksom radionätet. På senare tid har dock detta format även börjat användas för VoD. (MPEG, 2004) 5.4 Kvalitetsgaranti, QoS QoS(Quality of Service) är ett mått på vilken nivå på kvalitet som kan levereras över ett nätverk. Med tanke på hur Internet är uppbyggt är det svårt att lämna någon garanti för vilken kvalitet som kan levereras. (Gulliksson och Lindström, 2002) Om man ser till de befintliga streaming-tjänster för film som finns idag erbjuds normalt mer än en ström (bithastighet). SF-Anytime har till exempel fyra olika strömmar med varierande hastighet att erbjuda sina kunder. Det beror på att användarna har olika krav på kvaliteten, det vill säga de har olika uppkopplingar. Val av ström görs genom att användardatorn förhandlar med videoservern innan sessionen startar. Även om en viss hastighet har valts lämnar inte SF-Anytime någon garanti för QoS. (SF-Anytime, 2005) QoS är något som kommer förbättras kontinuerligt i och med utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen samt mjuk- och hårdvaror. Valet av ström hos videoservern är också beroende på vilken typ av apparat som användaren har, det kan till exempel vara en set-top-box eller en handdator. Mottagarapparatens förmåga att bearbeta, spara och spela upp kan variera stort. Det blir effektivare för videoservern att inte skicka samma strömmar till alla klienter utan anpassa dessa efter mottagarens möjligheter. När man talar om QoS för streaming menar man både tiden som det tar för att starta tjänsten samt den erhållna mängden bites per sekund (bitrate). (Gulliksson och Lindström, 2002) 19