Varför är just Sverige världens mest sekulariserade land?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför är just Sverige världens mest sekulariserade land?"

Transkript

1 Varför är just Sverige världens mest sekulariserade land? Torsten Åhman Undersökning efter undersökning säger samma sak: Sverige tillhör de mest sekulariserade länderna i världen. I undersökningar som ständigt görs hamnar vi bland de främsta. Ibland ligger Estland före. Ibland Danmark. Men oftast är det Sverige som ligger i topp. En artikel i Dagens Nyheter som tog upp den här frågan hade som rubrik: Sverige har världens mest avvikande folk. I en artikel i samma ämne i Svenska Dagbladet skrev Anders Haag, reporter på Idagredaktionen: Lagomlandet Sverige är ett intressant land. Svenskars värderingar är exempelvis inte alls särskilt normala eller lagom. Ur omvärldens synvinkel är vi snarare de mest avvikande. Enligt en återkommande internationell undersökning om människors värderingar, World Values Survey, är Gud viktig bara för var femte svensk (17 procent) och religion är viktigt för enbart var tredje (35 procent). Om någon tycker att detta verkar vara en förvånansvärt hög andel ska ni veta att ur ett internationellt perspektiv är det här låga siffror, faktiskt lägst i världen. Sverige är det mest icketypiska landet vad gäller organiserad religion. Extremt kan man hävda. Det menar Thorleif Petterson, professor emeritus i religionssociologi vid Uppsala universitet och ansvarig för den svenska delen av World Values Survey, som är ett nätverk av sociologer som studerar förändringar i människors värderingar och hur detta påverkar ett samhälle. Så långt Svenska Dagbladet Varför är vi så avvikande? Varför just vi? HUR KAN DETTA KOMMA SIG? Det är min fråga. Först måste vi klarlägga vad det är vi pratar om. Ordet sekularisering kan ha betyda olika saker. Så här förklaras det i Nationalencyklopedin: Överförande av områden som stått under kyrklig jurisdiktion till världsliga makthavare. Sådant har förekommit under olika perioder i historien, bl a. vid reformationen samt under franska och ryska revolutionen. Allmänt om processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle och i medborgarnas medvetande... Ordet kan betyda att områden som kyrkan tidigare haft makt över bestämmer den inte över längre Det är inte längre kyrkan som bestämmer över skolan, 1

2 över lagstiftningen eller andra samhällsinstitutioner, inte heller över vad medborgarna ska tro. Det vill säga att stat och religion har skilts åt. Den typen av sekularisering bör kristna se positivt på. Som frikyrkliga har vi kämpat för den. Detta stod ju också Jesus för. Han skilde på stat och religion. Han sa att vi ska ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. (Matt 22:21) Men sekularisering i meningen att religionen förlorar i betydelse i medborgarnas medvetande är en annan sak. Om man med religion menar att människan söker Gud och erfar Gud som en påtaglig faktor i sitt liv som ger människan mening, hopp och inriktning ser vi som kristna naturligtvis med sorg på att detta förlorar sin betydelse i människors medvetande. Det var ju en sådan erfarenhet Jesus inbjöd människorna till. Här använder jag ordet i denna senare mening att religionen förlorat i betydelse i människors medvetande. Det är så ordet vanligen används och det är i den meningen ordet används i de undersökningar som jag ovan hänvisat till. Frågan är alltså varför religion har förlorat i betydelse i människors medvetande mer i Sverige än i något annat land. Jag har tagit upp de här frågorna i samband med seminarier och föredrag på olika håll i vårt land. När jag då lämnat ordet fritt har ett förslag kommit upp vid flera tillfällen. Egentligen är det så grovt och dumt att det känns genant att skriva om. Om det inte vore så vanligt förekommande skulle jag inte bry mig om det. Att Sverige är så sekulariserat beror på socialdemokraterna. Resonemanget går så här: Det var socialdemokraterna som tog bort kristendomen i skolan och därför sekulariserades Sverige. Förr hade kristendomen stor plats i skolan, man började och slutade dagen med bön och psalmsång. Undervisningen i kristendom var ett viktigt ämne. Orsaken till detta var ju att det var kyrkan som startade skolorna. Det var ju munkarna och nunnorna som kom med bildningen till vårt land. Det var de som började lära svenska folket att läsa och skriva och detta fördes vidare genom kyrkan. Självklart fick kristendomen en stor plats. Under de senaste drygt hundra åren har staten tagit över skolväsendet, vilket ju är naturligt så som samhället har utvecklats. Under en stor del av den tiden har 2

3 socialdemokraterna haft regeringsmakten. Alltså menar man beror det på dem att kristendomen fått en mindre plats i skolan och därför har samhället sekulariserats. Man tror alltså att det hade varit på ett annat sätt om vi under alla dessa år haft en borgerlig regering. Det finns inget som tyder på det. Vi ska komma ihåg att det är i den borgerliga pressen som den kristna tron mött de starkaste angreppen genom åren. Det är klart att kristendomens plats i skolan gav referensramar och stimulerade människor att tänka religiöst, men en sådan undervisning är ingen förutsättning för att människor ska tro. I flera länder där den kristna tron gått starkt fram förekommer överhuvudtaget ingen kristendomsundervisning i skolorna. Till exempel i Kina där antalet kristna från slutet av 1970 till nu har ökat från 3 miljoner till runt 100 miljoner har man ingen kristendomsundervisning i skolorna. (Bedömningen av antalet kristna i Kina varierar från 65 till 140 miljoner. 100 miljoner kan vara en realistisk siffra) I USA där 56% av befolkningen säger att religion är en mycket viktig del i deras liv (Sverige 17%) och där över 30-40% går regelbundet i kyrkan (jämfört med Sverige 3-4%) är kristendomsundervisning förbjuden i skolan. Inte heller förekom någon kristendomsundervisning i skolorna när under de första århundradena när den kristna tron hade en explosionsartad framgång i medelhavsområdet. Att kristendomen inte har samma plats i skolorna kan inte vara den avgörande faktorn för Sveriges sekularisering. Orsaken måste ligga på ett annat plan. Det finns de som menar att det beror på att vi är så högt utbildade När man påstår detta säger man två saker 1. Vi är särskilt högt utbildade i Sverige och därför är vi mer sekulariserade än i något annat land. 2. Om människor är högt utbildade trängs tron per automatik tillbaka. Båda påståendena är fel. Vår utbildningsnivå i Sverige ligger inte så högt att vi utmärker oss framför andra. Det genomförs rankingar av universitet ibland. För lite sedan redovisades en sådan. Bland de 100 främsta universiteten i världen fanns endast tre i Sverige. Det högst rankade universitetet i Sverige var Karolinska Institutet i Stockholm. Det låg på 51 plats. Sedan kom Uppsala Universitet som låg någonstans runt 70:e plats. Den genomsnittliga utbildningsnivån ligger inte heller särskilt högt i jämförelse med många andra länder. Man säger också att en hög utbildning måste tränga tillbaka tron i människors liv. 3

4 Den uppfattningen är inte så ovanlig. Den är en älsklingstanke bland de så kallade Humanisterna. Richard Dawkins, naturvetare, professor i Oxford och känd ateist, skriver i sin bok Illusionen om Gud : Riktiga vetenskapsmän måste vara ateister. Att det inte behöver behöver vara så skriver Francis S Collins i sin bok The Language of God Han anses vara en av världens ledande vetenskapsmän. Han ledde arbetet med att kartlägga DNA-molekylen. Ett av de främsta vetenskapliga genombrotten i modern tid. Han berättar i den boken om sin egen väg från ateism till tro och redovisar en undersökning som gjordes 1916 då biologer, fysiker och matematiker tillfrågades om de trodde på en Gud som aktivt kommunicerar med människan och till vilken man kan be med förväntan att få bönesvar. 40% svarade ja gjordes den undersökningen igen, identisk likadan och svarsprocenten blev precis densamma. Det har varit så i alla tider att det har funnits människor på höjden av sin tids bildning som varit övertygade kristna. Så är det också idag. Hög utbildning och gudstro behöver inte utesluta varandra. Enligt en ny undersökning förhåller det sig tvärtom. Högre utbildade tenderar att bli mer gudstroende. Den rapporten från University och Nebraska-Lincoln säger att för varje extra år av utbildning ökar sannolikheten att man deltar i religiösa sammnkomster med 15%. Sannolikheten att man åtminstone läser Bibeln då och då ökar med 9% för varje år av utbildning. Mer material... Nej, det är inte här vi har orsaken att vi är mer sekulariserade än andra. Kan det bero på vår snabba tekniska och ekonomiska utveckling? (det man brukar kalla modernisering ) Vi har verkligen varit med om en snabb teknisk och ekonomisk utveckling i Sverige. En enorm utveckling under de två senaste generationerna.. Men det har också andra varit med om. En del en ännu snabbare än vår och det har inte nödvändigtvis lett till en djupare sekularisering. Ibland har det varit tvärtom. Till exempel i Sydkorea och Kina. Detta kan inte vara orsaken Så här skriver Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet om den process som kallas modernisering i sin bok Det postsekulära tillståndet : Det finns en ofta upprepad berättelse om hur västerlandet sekulariserades: en gång var västerländska människor så oupplysta att de tog sin tillflykt till religionen, både för tröst och förklaring av naturfenomen. Tack vare ett antal av tankens hjältar under upplysningstiden trädde de den västerländska människan emellertid ut ur sitt omyndiga tillstånd och började tänka själv, utan religionernas - framför allt kristendomens - dogmatiska fördomar som hämmande faktorer. Detta ledde inte 4

5 bara till medicinska och teknologiska framsteg utan också till personlig och politisk frihet och till tolerans. Religion kom att framstå som något förlegat. När den inte förblev en privatsak blev den istället ett hot mot demokrati och upplysning. Men lyckligtvis skulle religionen försvinna ju mer samhället moderniserades. På sistone har det här sättet att berätta historien mist sin självklarhet. Så här skrev han i Kyrkans Tidning för en tid sen (43/08): Enligt den klassiska sekulariseringsteorin som bland annat företräddes av nestorn inom religionssociologi, Peter Berger, finns ett samband mellan modernisering och sekularisering: ju modernare ett samhälle är, desto mindre religiöst är det. Få religionssociologer, och inte heller Peter Berger, tror numera på denna teori... Visst kan vår höga levnadsstandard spela en viss roll. När man får en god ekonomi kan det ge en känsla av trygghet. Man är inte så utlämnad och har inte samma behov av Gud för sin överlevnad. Dessutom är det ju så att den som har mycket pengar kan köpa roliga saker och teknikens utveckling har gett oss mycket sådant. Man kan ägna sig åt intressanta upplevelser och tidsfördriv och det kan bli så att livsfrågorna trängs i bakgrunden. Man blir så upptagen av det man kan köpa och uppleva att det upptar hela ens intresse. Detta kan säkert spela in. Men varken Sigurdsson eller Berger menar att det är här vi har den avgörande orsaken till sekulariseringen. Den avgörande orsaken måste vara en annan. För mig ställdes den här frågan på sin spets när förre påven Johannes Paulus II hade avlidit. Jag häpnade över att en miljon människor, mest ungdomar, samlades i påvens födelsestad Krakow för att sörja. Och detta trots att han har så mycket emot sig med sin lustiga mössa och för många människor så urmodiga åsikter. En miljon är mycket folk! Söndagen den veckan råkade jag se Formel 1 på TV och noterade att alla bilarna i Ferraristallet (bilen tillverkas i Italien) hade svarta motorhuvar för att uttrycka sorg. Och en del av förarna hade målat på sina hjälmar Thank you Pope (Tack påven). Jag kunde inte undgå frågan. Varför spelar religionen så stor roll hos dem och varför så liten hos oss? Samma fråga ställer man sig när man tänker på den starka tillväxten för den kristna tron på många håll i världen. Jag tog upp frågan med Magnus Malm, författare, skribent och jag tror många skulle hålla med mig om att han gör skäl för att kallas kristen tänkare eller kristen filosof. Jag ställde den utifrån den kristna trons perspektiv: Hur kan det komma sig att kyrkorna i Polen, i Kina, i flera andra länder i Asien, i Afrika, i Sydamerika och många kyrkor i Nordamerika växer och attraherar så mycket människor men att detta sker inte sker i Sverige. 5

6 Det svar han gav tror jag sätter fingret direkt på orsaken. Jag har gått vidare med det här svaret, jag har undersökt det och fått det bekräftat från så många håll att jag vill föra fram det som en tes i den här boken. Överallt i världen där den kristna tron går fram förknippar man den med frihet. Men det gör man inte i Sverige. Där förknippar man den med tvång. I Polen där 97% säger sig tro på Gud associerar de stora grupperna av folket kyrkan med frihet. Och orsaken är att den ju stod emot två av historien värsta förtryckarregimer. Den nazistiska och den kommunistiska. Tron gav mod och hopp och något att leva för. I Kina förknippar man också tron med frihet. Frihet ur den tristess, den förlamning, det förtryck och den meningslöshet som kommunismen skapade. Här är ett intressant exempel som belyser detta: För ett par år sen hölls i Göteborg en kongress för pressfrihet. Det var World Association of Newspapers som samlade ledande tidningsfolk från hela världen. Vår svenska kung höll välkomsttalet och man delade ut årets guldpenna till någon som på ett särskilt sätt arbetat i pressfrihetens namn. Denna gång gick guldpennan till Li Changqing från Kina. Han kunde själv inte vara med. Han fick inte utresetillstånd, men en kollega till honom fick ta emot priset. Li Changquing hade skrivit ett tacktal som lästes upp. I Dagens Nyheter skrev man: Här återges Li Changquings tacktal i sin helhet. Dock var det några rader man hade klippt bort och de raderna är intressanta för det ämne vi har uppe nu. Detta hade man klippt bort: "I Sydafrika skapades en kultur, genom det outtröttliga arbetet av Mandela och biskop Tutu och andra visionärer, som innebar att alla medborgare skulle 'tala sanning för att åstadkomma försoning'. I dag har de länder som gått igenom en sådan process tagit steget ut ur mörkret, liknande det som ägde rum på medeltiden, och klivit in på vägen mot en modern civilisation. På det personliga planet hände 1992 något liknande i mitt liv när jag var väldigt svag och levde i ett andligt mörker. Jag blev kristen tack vare medlidandet som finns hos Jesus Kristus. Han väckte mitt medvetande och hjälpte mig att börja vandra i ljuset. Han korrigerade relationen mellan min omvärld och min ande och med hjälp av en insikt som kom från ovan fick jag hjälp att ta itu med de hinder jag byggt upp för mig själv, så att jag nu med ett skarpare sinne kunde se på omvärlden. Detta för att jag är övertygad om att bara sanningen kan göra oss fria! Bara med hjälp av sanningen kan vi överstiga trångsynta partipolitiska doktriner och bryta ner ideologiska barriärer." Lägg märke till hur den kristna tron förknippas med frihet I Asien bland människor som lever i österländska religioner är tanken stark att man är fången i sitt öde. Där kommer kristendomen med ett budskap som ger människor tillåtelse och uppmuntran att utveckla sina möjligheter. 6

7 I Afrika är budskapet om frihet bland annat frihet från onda och skräckinjagande makter som finns i gamla religiösa traditioner. Likadant är det i Sydamerika. Många av de som utvandrade till USA gjorde det därför att de levde under religionsförtryck i Europa. De kom till en plats där de fritt fick utöva sin tro. Där inga överordnade bestämde hur de skulle fira gudstjänst. Där de inte behövde komma i fängelse eller på dårhus, så som man kunde riskera till exempel i Sverige. Kyrkan i USA blev en frihetssymbol. Edmund Burke, den irlänsk-brittiske filosofen noterade en gång att religion i Europa betydde krig och förtryck medan den i Amerika visade sig vara en källa till frihet. Bland de svarta i USA är det ingen tvekan om att den kristna tron står för frihet. Man behöver inte vara med länge på en gudstjänst i någon av deras kyrkor för att förstå det. I am somebody. He knows my name, ropar man i gudstjänsterna. Och kyrkorna står med i kampen för rättigheter och människovärde. De tongivande ledarna för de svartas kamp är pastorer. Frihetshjältarna i den kulturen kommer alla från kyrkan. Martin Luther King, Jesse Jacksson och flera andra. I Sverige tänker man inte så om tro och religion. Få svenskar tänker på frihet när de hör talas om kristen tro. Detta har sin orsak. Sverige har varit ett av västvärldens religiöst sett mest intoleranta länder, där kyrkan var den del av maktapparaten skrev Peder Carlquist i Tidskriften Fokus. (12-07) Detta glöms allt mer och mer. Det tillhör en förgången tid. Men om vi ska analysera den fråga vi nu tagit upp måste vi se att vi här har en orsak till dagens situation. Göran Hägg tar upp detta i sin bok Gud i Sverige. Den process som hade inletts av den girige Gustav Vasa i Västerås 1527 och fullbordats genom hertig Karls maktlystnad 1593 utmynnade märkligt nog i en sorts teokrati eller gudsstat, där lutherdomen delvis uppslukade den maktapparat som utnyttjat den. Lite som Iran efter Khomeinis maktövertagande. Prästerskapet blev på en gång statsbärande parti och säkerhetspolis. Så här skrev Anders Fryxell i Läsebok för folkskolan om Gustav II Adolf : själf genomträngd af sann och innerlig gudsfruktan, var äfven högst angelägen att hos sitt folk inprägla samma känslor. Ordning och kyrkotukt befordrades på det allvarligaste. Förakt och lättsinnighet i dessa ämnen, liksom vanvördnad för gudstjänst och hvad därtill hör, blefvo strängt straffade, stundom med landsflykt, någon gång med döden. Lägg märke till hur tron förknippades med tvång. I kyrkolagens andra paragraf stod en gång Den som ock alldeles gör avfall från vår rätta religion straffas likaså och njute aldrig något arv, rätt eller rättighet inom Sveriges gränser. Det fanns en tid då de som på något sätt förbrutit sig mot samhället fick sitta fastskruvade i en delad stock på kyrkbacken så att alla som gick ut ur kyrkan skulle titta på dem. 7

8 Kyrkan blev i mångas ögon en straffanstalt. Det var genom kyrkan man kallades ut i dessa meningslösa krig som Sverige varit indraget i i flera århundraden. De unga pojkarna gav sig iväg för att aldrig återvända. Och det var kyrkan som rekryterade dem. Häxbränningarna måste väl bedömas som ett av de grymmaste uttryck för religion man kan tänka sig. Visst fanns det präster i kyrkan som grät och led över denna situation. Och det fanns orsak till den smärtan. De första som döptes som troende i Sverige, tvingades i landsflykt. Så kallade läsarpredikanter sattes på dårhus, en del på livstid! Under en tid var det tvång att gå i kyrkan. Inte förrän 1952 fick man tillåtelse att lämna Svenska Kyrkan. Det formella alternativet var landsförvisning. Så här skrev Boel Söderberg i en bokrecension i Nerikes Allehanda.: Vi svenskar är märkta av en kristendomsfientlighet som en gång härstammade ur det kyrkliga förtrycket, men idag har blivit självgående. Jag tror hon ställer diagnosen exakt. I programserien Vad är en människa? med Fredrik Lindström i Sveriges Television togs frågan om Sveriges sekularisering med religionhistorikern Christer Hedin. Han nämnde som en huvudorsak att religionen tidigare har uppfattats som förtryckande. Detta är ju typiskt för Sverige på 1800-talet och långt fram på 1900-talet. Det var den bakgrunden som gjorde att en ateistisk professor på talet, Ingemar Hedenius kunde träda fram och sätta den intellektuella agendan för Sveriges kulturdebatt för många år framåt. En agenda som i stor utsträckning fortfarande gäller. Orsaken att han i så hög grad lyckades med sin argumentation var att den kristna tron i folksjälen i så hög grad associerades med överhet och förtryck. Men för att ge rättvisa måste vi också säga att inflytandet från kyrkan även medfört mycket gott. Det har skapat en god arbetsmoral, en hållning av sparsamhet och hederlighet som varit en bidragande orsak till en god samhällsutveckling. I viss mån lever denna moral kvar. Det är rester av denna folkfostran och är säkert en orsak till att vi har mindre korruption i Sverige än i andra länder. Naturligtvis har den hos många också bidragit till en levande tro. Men det finns en baksida. Tron har på grund av det ovan nämnda förknippats med tvång. Frikyrkan då? Men frikyrkan då? Var finns den i sammanhanget? Den kom som en protest mot att staten skulle bestämma över ens tro och som ett resultat av den brusande väckelserörelse som bröt fram i mitten och i slutet av 1800-talet i vårt land. I den var friheten ett huvudord. Det ser man i de sånger som skrevs på den tiden. Nu är jag nöjd och glader, nu kan jag andas ut nu bor jag hos min Fader, min träldomstid är slut. Låt mig få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord, sjung för mig sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord 8

9 sången som änglar i natten sjöngo för herdar en gång. Ära ske Gud i det höga, frihet från bojornas tvång. Jesus bryter varje boja är en annan typiskt väckelsesång. Friheten gällde religiös träldom, skuld, bundenhet i alkohol, spelberoende, mindervärde. Begreppet frikyrka talar om frihet från staten, från överheten, från att myndigheterna skulle bestämma över hur man utövade sin tro. Ett huvudord var frälsning. Frälsning är ett gammalt nordiskt ord frihalsning. Förr satte man fångarna i bojor runt halsen. När de befriades från den bojan frihalsades de. Så uppfattade man sin tro - som en frihalsning. Mycket gott kan sägas om frikyrkan. En enorm initiativkraft frigjordes. Här började egentligen rörelsen mot demokrati i vårt land. I spåren av väckelsen växte industrier fram. Fattigdom och misär dikades ut. Folkbildning och socialt ansvar stod högt på agendan. Internationellt engagemang långt innan det blev ett samhällsintresse. Det fanns en attraktion i det som hände och uppslutningen blev stor. Men något hände. Något som dämpade och marginaliserade rörelsen. Det kom in ett fenomen som kan uppstå i entusiastiska rörelser. Man drev vissa inslag för långt. Man blev så upptagen av att leva rätt att små detaljer blev mycket viktiga. Man började driva obetydligheter in absurdum. Det är inte roligt att upp detta. Många inom frikyrkan vill helst glömma. En hel del har redan gjort det. Men för att vi ska förstå varför vi har hamnat i det läge vi har är det viktigt att se vår historia. En dotter till en baptistpastor berättade för mig att hennes pappa på 40-talet köpte en filmkamera och fotograferade ungdomarna på ett läger, men filmen fick inte spelas upp för församlingen. Ungdomarna fick inte se den. Att se på film var synd. En man berättade att hans familj fick besök av några från församlingsledningen som ville prata med hans mamma och pappa. Deras ärende var att tala med mamman om den brosch hon haft på sig vid ett besök i kapellet. Pojkens pappa invände i samtalet att många av de andra kvinnorna också använde brosch. Ja, blev svaret, men de har placerad broschen under halsen, inte vid sidan. Man såg alltså så allvarligt på placeringen av broschen att den föranledde alltså ett tillrättavisande besök av de ledande i församlingen. I en församling förde man samtal i styrelsen hur man skulle göra med en man i församlingen som skaffat galoscher. Exemplen kunde mångfaldigas. Alla i den äldre generationen som vuxit upp i frikyrkan kan bidra med sådana. I en sådan miljö blir själva atmosfären kontrollerande. Man iakttar varann för att se om någon avviker. Ibland möts människor med kraftiga fördömanden. Inte många vill gå med i en sådan gemenskap frivilligt. 9

10 Ett inslag som gör den här saken ännu värre var att man uteslöt människor som inte följde koden. En undersökning av Owe Kennerberg, rektor på Teologiska Högskolan i Stockholm, visar att detta praktiserades i Sverige mer än i något annat land. Ofta handlade det om struntsaker. Att få vara med om en sådan upplevelse kan knäcka något skört inom en människa. Man får ju höra av församlingen tillsatta ledare: Du duger inte. Detta har frikyrkan i sin historia. Mycket, mycket gott har skett genom frikyrkan. Många har funnit en bärande tro och ett fantastiskt engagemang. Men det jag här har nämnt har medverkat till att denna brusande rörelse blev en företeelse i samhällets marginal. Detta är historia men en förklaring till att människor i vårt land inte förknippar tron med frihet. Och det är på den här punkten det behöver ske en radikal förändring. Det som behöver ske är att människor i Sverige hör från kyrkan och de kristna det man hör i Asien, i Afrika, i Sydamerika och Nordamerika - att den kristna tron handlar om frihet. ATT PREDIKA GUDSERFARENHETEN SÅ ATT MÄNNISKOR HÖR FRIHET. Mycket har ju hänt. Svenska Kyrkan är inte längre en statskyrka. Ingen kan säga att den idag utövar förtryckande makt. Inom frikyrkorna har man övergett fokuseringen på småsaker i livsföringen. Men detta är inte nog för att kyrkorna ska förknippas med en frihet som attraherar. Hur ska vi göra? Tona ner det tona ner det genuint kristna och skapa en anpassad kyrka? Ersätta bibelns budskap med andra tankegångar? Låta dogmerna - trossatserna få träda tillbaka för mer allmänt omfattade uppfattningar om livet. Man har försökt detta på flera håll. Alltid med samma resultat. Tron har blivit ännu mer ointressant för folk i allmänhet. Nej, det är inte den väg man går över världen där tron förknippas med frihet. Snarare det den rakt motsatta! Vi behöver tydligare se vilken radikal frihet den genuina kristendomen står för. Vi ska inte föra undan dogmerna, utan lyfta dem och föra fram dem så att människor hör frihet. Det är ingen tvekan om att de som kom i kontakt med Jesus uppfattade hans ärende som frihet. Så här tänkte man bland de första kristna: Jesus Kristus har blivit... vår frihet 1 Kor 1:30 Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta och låt ingen lägga på er slavoket igen. Gal 5:1 10

11 Gud har köpt er och priset är betalt; bli inte slavar under människor. 1 Kor 7:23: Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet. 2 Kor 3:17 Att man fått den uppfattningen är inte märkligt. Frihet var ett huvudord för den verksamhet Jesus stod för. Så här sa han i sin programförklaring: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. (Två stora orsaker till sekulariseringen - konsekvenserna av den olyckliga kopplingen mellan stat och kyrka och upptagenheten med småsaker i livsföringen i väckelserörelsen. Observera att båda dessa fenomen är sådant som den ursprungliga kristendomen tog kraftfullt avstånd från.) Om det var materiellt eller andligt ofria eller bådadera Jesus avsåg när han talade om fattiga, fångna, blinda och förtryckta har diskuterats mycket. Under alla förhållanden var glädjebudet han förkunnade för folket frihet eller befrielse. Jesus kunde också säga: Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:32) Om nu sonen befriar er blir ni verkligen fria (Joh 8:36) I Nya Testamentet, som är berättelserna om Jesus, utmålas han som världens störste befriare. Och då kommer den naturliga och viktiga följdfrågan: Vad står denna frihet för? Frihet kan ju betyda olika saker för olika människor och ha olika innebörd i olika sammanhang. Frihet för en kan betyda fångenskap för en annan. Vad är det för frihet Jesus står för? Här krävs en definition. Den bästa svaret på den frågan måste vi få när ni ser vad som hände med de människor som han mötte. De som lyssnade och berördes av hans budskap. Något hände ju med dem. Vad var det som hände? Vad var det för frihet de fick uppleva? I nästa kapitel ska vi göra några fallstudier. 11

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf Lyssna till herden Av: Johannes Djerf När vi skulle avsluta vår första alphakurs här i kyrkan så skulle vi avsluta vår termin med att be tillsammans, så som vi alltid brukade avsluta en kväll. Efter vår

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf En dag av nåd! Av: Johannes Djerf Jag tror att de flesta utav oss någon gång suttit framför tv:n och varit engagerad i någon dokusåpa av något slag, även om vi kanske inte vill erkänna det. Ett program

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

vad är buddhismen? MEMENTO

vad är buddhismen? MEMENTO Vad är buddhismen? För cirka 2500 år sedan i Indien nådde Siddharta Gautama under djup meditation upplysning och blev en Buddha. Det var grunden för buddhismen. Till skillnad från andra världsreligioner

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 27, A. Sabbaten den 2 april 2011. Tazria Havande ['yriz]]t'

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 27, A. Sabbaten den 2 april 2011. Tazria Havande ['yriz]]t' Skatter i Torahn Bibelstudium nr 27, A Sabbaten den 2 april 2011 Tazria Havande ['yriz]]t' Torahtext: 3 Mos 12:1 13:59 Haftarah: 2 Kung 4:42 5:19 Apostoliska skrifterna: Luk 10:1 11:54 Stor frid äger de

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Idag istället för en gång

Idag istället för en gång Idag istället för en gång FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT LUKAS 4:16 22 Det är säkert många som tycker, att adventstiden är förfärlig och blir den inte längre och längre? Är det inte irriterande att se jäktade

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM MED SKÖRDEN I SIKTE Psalm 126:5-6 De som sår under tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Hjortsberga 19-21 juni 2015 Kyrkliga Förbundets midsommarmöte ett läger för alla åldrar För många är det en utmaning att leva ett kristet liv i samhälle och församling.

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer