Varför är just Sverige världens mest sekulariserade land?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför är just Sverige världens mest sekulariserade land?"

Transkript

1 Varför är just Sverige världens mest sekulariserade land? Torsten Åhman Undersökning efter undersökning säger samma sak: Sverige tillhör de mest sekulariserade länderna i världen. I undersökningar som ständigt görs hamnar vi bland de främsta. Ibland ligger Estland före. Ibland Danmark. Men oftast är det Sverige som ligger i topp. En artikel i Dagens Nyheter som tog upp den här frågan hade som rubrik: Sverige har världens mest avvikande folk. I en artikel i samma ämne i Svenska Dagbladet skrev Anders Haag, reporter på Idagredaktionen: Lagomlandet Sverige är ett intressant land. Svenskars värderingar är exempelvis inte alls särskilt normala eller lagom. Ur omvärldens synvinkel är vi snarare de mest avvikande. Enligt en återkommande internationell undersökning om människors värderingar, World Values Survey, är Gud viktig bara för var femte svensk (17 procent) och religion är viktigt för enbart var tredje (35 procent). Om någon tycker att detta verkar vara en förvånansvärt hög andel ska ni veta att ur ett internationellt perspektiv är det här låga siffror, faktiskt lägst i världen. Sverige är det mest icketypiska landet vad gäller organiserad religion. Extremt kan man hävda. Det menar Thorleif Petterson, professor emeritus i religionssociologi vid Uppsala universitet och ansvarig för den svenska delen av World Values Survey, som är ett nätverk av sociologer som studerar förändringar i människors värderingar och hur detta påverkar ett samhälle. Så långt Svenska Dagbladet Varför är vi så avvikande? Varför just vi? HUR KAN DETTA KOMMA SIG? Det är min fråga. Först måste vi klarlägga vad det är vi pratar om. Ordet sekularisering kan ha betyda olika saker. Så här förklaras det i Nationalencyklopedin: Överförande av områden som stått under kyrklig jurisdiktion till världsliga makthavare. Sådant har förekommit under olika perioder i historien, bl a. vid reformationen samt under franska och ryska revolutionen. Allmänt om processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle och i medborgarnas medvetande... Ordet kan betyda att områden som kyrkan tidigare haft makt över bestämmer den inte över längre Det är inte längre kyrkan som bestämmer över skolan, 1

2 över lagstiftningen eller andra samhällsinstitutioner, inte heller över vad medborgarna ska tro. Det vill säga att stat och religion har skilts åt. Den typen av sekularisering bör kristna se positivt på. Som frikyrkliga har vi kämpat för den. Detta stod ju också Jesus för. Han skilde på stat och religion. Han sa att vi ska ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. (Matt 22:21) Men sekularisering i meningen att religionen förlorar i betydelse i medborgarnas medvetande är en annan sak. Om man med religion menar att människan söker Gud och erfar Gud som en påtaglig faktor i sitt liv som ger människan mening, hopp och inriktning ser vi som kristna naturligtvis med sorg på att detta förlorar sin betydelse i människors medvetande. Det var ju en sådan erfarenhet Jesus inbjöd människorna till. Här använder jag ordet i denna senare mening att religionen förlorat i betydelse i människors medvetande. Det är så ordet vanligen används och det är i den meningen ordet används i de undersökningar som jag ovan hänvisat till. Frågan är alltså varför religion har förlorat i betydelse i människors medvetande mer i Sverige än i något annat land. Jag har tagit upp de här frågorna i samband med seminarier och föredrag på olika håll i vårt land. När jag då lämnat ordet fritt har ett förslag kommit upp vid flera tillfällen. Egentligen är det så grovt och dumt att det känns genant att skriva om. Om det inte vore så vanligt förekommande skulle jag inte bry mig om det. Att Sverige är så sekulariserat beror på socialdemokraterna. Resonemanget går så här: Det var socialdemokraterna som tog bort kristendomen i skolan och därför sekulariserades Sverige. Förr hade kristendomen stor plats i skolan, man började och slutade dagen med bön och psalmsång. Undervisningen i kristendom var ett viktigt ämne. Orsaken till detta var ju att det var kyrkan som startade skolorna. Det var ju munkarna och nunnorna som kom med bildningen till vårt land. Det var de som började lära svenska folket att läsa och skriva och detta fördes vidare genom kyrkan. Självklart fick kristendomen en stor plats. Under de senaste drygt hundra åren har staten tagit över skolväsendet, vilket ju är naturligt så som samhället har utvecklats. Under en stor del av den tiden har 2

3 socialdemokraterna haft regeringsmakten. Alltså menar man beror det på dem att kristendomen fått en mindre plats i skolan och därför har samhället sekulariserats. Man tror alltså att det hade varit på ett annat sätt om vi under alla dessa år haft en borgerlig regering. Det finns inget som tyder på det. Vi ska komma ihåg att det är i den borgerliga pressen som den kristna tron mött de starkaste angreppen genom åren. Det är klart att kristendomens plats i skolan gav referensramar och stimulerade människor att tänka religiöst, men en sådan undervisning är ingen förutsättning för att människor ska tro. I flera länder där den kristna tron gått starkt fram förekommer överhuvudtaget ingen kristendomsundervisning i skolorna. Till exempel i Kina där antalet kristna från slutet av 1970 till nu har ökat från 3 miljoner till runt 100 miljoner har man ingen kristendomsundervisning i skolorna. (Bedömningen av antalet kristna i Kina varierar från 65 till 140 miljoner. 100 miljoner kan vara en realistisk siffra) I USA där 56% av befolkningen säger att religion är en mycket viktig del i deras liv (Sverige 17%) och där över 30-40% går regelbundet i kyrkan (jämfört med Sverige 3-4%) är kristendomsundervisning förbjuden i skolan. Inte heller förekom någon kristendomsundervisning i skolorna när under de första århundradena när den kristna tron hade en explosionsartad framgång i medelhavsområdet. Att kristendomen inte har samma plats i skolorna kan inte vara den avgörande faktorn för Sveriges sekularisering. Orsaken måste ligga på ett annat plan. Det finns de som menar att det beror på att vi är så högt utbildade När man påstår detta säger man två saker 1. Vi är särskilt högt utbildade i Sverige och därför är vi mer sekulariserade än i något annat land. 2. Om människor är högt utbildade trängs tron per automatik tillbaka. Båda påståendena är fel. Vår utbildningsnivå i Sverige ligger inte så högt att vi utmärker oss framför andra. Det genomförs rankingar av universitet ibland. För lite sedan redovisades en sådan. Bland de 100 främsta universiteten i världen fanns endast tre i Sverige. Det högst rankade universitetet i Sverige var Karolinska Institutet i Stockholm. Det låg på 51 plats. Sedan kom Uppsala Universitet som låg någonstans runt 70:e plats. Den genomsnittliga utbildningsnivån ligger inte heller särskilt högt i jämförelse med många andra länder. Man säger också att en hög utbildning måste tränga tillbaka tron i människors liv. 3

4 Den uppfattningen är inte så ovanlig. Den är en älsklingstanke bland de så kallade Humanisterna. Richard Dawkins, naturvetare, professor i Oxford och känd ateist, skriver i sin bok Illusionen om Gud : Riktiga vetenskapsmän måste vara ateister. Att det inte behöver behöver vara så skriver Francis S Collins i sin bok The Language of God Han anses vara en av världens ledande vetenskapsmän. Han ledde arbetet med att kartlägga DNA-molekylen. Ett av de främsta vetenskapliga genombrotten i modern tid. Han berättar i den boken om sin egen väg från ateism till tro och redovisar en undersökning som gjordes 1916 då biologer, fysiker och matematiker tillfrågades om de trodde på en Gud som aktivt kommunicerar med människan och till vilken man kan be med förväntan att få bönesvar. 40% svarade ja gjordes den undersökningen igen, identisk likadan och svarsprocenten blev precis densamma. Det har varit så i alla tider att det har funnits människor på höjden av sin tids bildning som varit övertygade kristna. Så är det också idag. Hög utbildning och gudstro behöver inte utesluta varandra. Enligt en ny undersökning förhåller det sig tvärtom. Högre utbildade tenderar att bli mer gudstroende. Den rapporten från University och Nebraska-Lincoln säger att för varje extra år av utbildning ökar sannolikheten att man deltar i religiösa sammnkomster med 15%. Sannolikheten att man åtminstone läser Bibeln då och då ökar med 9% för varje år av utbildning. Mer material... Nej, det är inte här vi har orsaken att vi är mer sekulariserade än andra. Kan det bero på vår snabba tekniska och ekonomiska utveckling? (det man brukar kalla modernisering ) Vi har verkligen varit med om en snabb teknisk och ekonomisk utveckling i Sverige. En enorm utveckling under de två senaste generationerna.. Men det har också andra varit med om. En del en ännu snabbare än vår och det har inte nödvändigtvis lett till en djupare sekularisering. Ibland har det varit tvärtom. Till exempel i Sydkorea och Kina. Detta kan inte vara orsaken Så här skriver Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet om den process som kallas modernisering i sin bok Det postsekulära tillståndet : Det finns en ofta upprepad berättelse om hur västerlandet sekulariserades: en gång var västerländska människor så oupplysta att de tog sin tillflykt till religionen, både för tröst och förklaring av naturfenomen. Tack vare ett antal av tankens hjältar under upplysningstiden trädde de den västerländska människan emellertid ut ur sitt omyndiga tillstånd och började tänka själv, utan religionernas - framför allt kristendomens - dogmatiska fördomar som hämmande faktorer. Detta ledde inte 4

5 bara till medicinska och teknologiska framsteg utan också till personlig och politisk frihet och till tolerans. Religion kom att framstå som något förlegat. När den inte förblev en privatsak blev den istället ett hot mot demokrati och upplysning. Men lyckligtvis skulle religionen försvinna ju mer samhället moderniserades. På sistone har det här sättet att berätta historien mist sin självklarhet. Så här skrev han i Kyrkans Tidning för en tid sen (43/08): Enligt den klassiska sekulariseringsteorin som bland annat företräddes av nestorn inom religionssociologi, Peter Berger, finns ett samband mellan modernisering och sekularisering: ju modernare ett samhälle är, desto mindre religiöst är det. Få religionssociologer, och inte heller Peter Berger, tror numera på denna teori... Visst kan vår höga levnadsstandard spela en viss roll. När man får en god ekonomi kan det ge en känsla av trygghet. Man är inte så utlämnad och har inte samma behov av Gud för sin överlevnad. Dessutom är det ju så att den som har mycket pengar kan köpa roliga saker och teknikens utveckling har gett oss mycket sådant. Man kan ägna sig åt intressanta upplevelser och tidsfördriv och det kan bli så att livsfrågorna trängs i bakgrunden. Man blir så upptagen av det man kan köpa och uppleva att det upptar hela ens intresse. Detta kan säkert spela in. Men varken Sigurdsson eller Berger menar att det är här vi har den avgörande orsaken till sekulariseringen. Den avgörande orsaken måste vara en annan. För mig ställdes den här frågan på sin spets när förre påven Johannes Paulus II hade avlidit. Jag häpnade över att en miljon människor, mest ungdomar, samlades i påvens födelsestad Krakow för att sörja. Och detta trots att han har så mycket emot sig med sin lustiga mössa och för många människor så urmodiga åsikter. En miljon är mycket folk! Söndagen den veckan råkade jag se Formel 1 på TV och noterade att alla bilarna i Ferraristallet (bilen tillverkas i Italien) hade svarta motorhuvar för att uttrycka sorg. Och en del av förarna hade målat på sina hjälmar Thank you Pope (Tack påven). Jag kunde inte undgå frågan. Varför spelar religionen så stor roll hos dem och varför så liten hos oss? Samma fråga ställer man sig när man tänker på den starka tillväxten för den kristna tron på många håll i världen. Jag tog upp frågan med Magnus Malm, författare, skribent och jag tror många skulle hålla med mig om att han gör skäl för att kallas kristen tänkare eller kristen filosof. Jag ställde den utifrån den kristna trons perspektiv: Hur kan det komma sig att kyrkorna i Polen, i Kina, i flera andra länder i Asien, i Afrika, i Sydamerika och många kyrkor i Nordamerika växer och attraherar så mycket människor men att detta sker inte sker i Sverige. 5

6 Det svar han gav tror jag sätter fingret direkt på orsaken. Jag har gått vidare med det här svaret, jag har undersökt det och fått det bekräftat från så många håll att jag vill föra fram det som en tes i den här boken. Överallt i världen där den kristna tron går fram förknippar man den med frihet. Men det gör man inte i Sverige. Där förknippar man den med tvång. I Polen där 97% säger sig tro på Gud associerar de stora grupperna av folket kyrkan med frihet. Och orsaken är att den ju stod emot två av historien värsta förtryckarregimer. Den nazistiska och den kommunistiska. Tron gav mod och hopp och något att leva för. I Kina förknippar man också tron med frihet. Frihet ur den tristess, den förlamning, det förtryck och den meningslöshet som kommunismen skapade. Här är ett intressant exempel som belyser detta: För ett par år sen hölls i Göteborg en kongress för pressfrihet. Det var World Association of Newspapers som samlade ledande tidningsfolk från hela världen. Vår svenska kung höll välkomsttalet och man delade ut årets guldpenna till någon som på ett särskilt sätt arbetat i pressfrihetens namn. Denna gång gick guldpennan till Li Changqing från Kina. Han kunde själv inte vara med. Han fick inte utresetillstånd, men en kollega till honom fick ta emot priset. Li Changquing hade skrivit ett tacktal som lästes upp. I Dagens Nyheter skrev man: Här återges Li Changquings tacktal i sin helhet. Dock var det några rader man hade klippt bort och de raderna är intressanta för det ämne vi har uppe nu. Detta hade man klippt bort: "I Sydafrika skapades en kultur, genom det outtröttliga arbetet av Mandela och biskop Tutu och andra visionärer, som innebar att alla medborgare skulle 'tala sanning för att åstadkomma försoning'. I dag har de länder som gått igenom en sådan process tagit steget ut ur mörkret, liknande det som ägde rum på medeltiden, och klivit in på vägen mot en modern civilisation. På det personliga planet hände 1992 något liknande i mitt liv när jag var väldigt svag och levde i ett andligt mörker. Jag blev kristen tack vare medlidandet som finns hos Jesus Kristus. Han väckte mitt medvetande och hjälpte mig att börja vandra i ljuset. Han korrigerade relationen mellan min omvärld och min ande och med hjälp av en insikt som kom från ovan fick jag hjälp att ta itu med de hinder jag byggt upp för mig själv, så att jag nu med ett skarpare sinne kunde se på omvärlden. Detta för att jag är övertygad om att bara sanningen kan göra oss fria! Bara med hjälp av sanningen kan vi överstiga trångsynta partipolitiska doktriner och bryta ner ideologiska barriärer." Lägg märke till hur den kristna tron förknippas med frihet I Asien bland människor som lever i österländska religioner är tanken stark att man är fången i sitt öde. Där kommer kristendomen med ett budskap som ger människor tillåtelse och uppmuntran att utveckla sina möjligheter. 6

7 I Afrika är budskapet om frihet bland annat frihet från onda och skräckinjagande makter som finns i gamla religiösa traditioner. Likadant är det i Sydamerika. Många av de som utvandrade till USA gjorde det därför att de levde under religionsförtryck i Europa. De kom till en plats där de fritt fick utöva sin tro. Där inga överordnade bestämde hur de skulle fira gudstjänst. Där de inte behövde komma i fängelse eller på dårhus, så som man kunde riskera till exempel i Sverige. Kyrkan i USA blev en frihetssymbol. Edmund Burke, den irlänsk-brittiske filosofen noterade en gång att religion i Europa betydde krig och förtryck medan den i Amerika visade sig vara en källa till frihet. Bland de svarta i USA är det ingen tvekan om att den kristna tron står för frihet. Man behöver inte vara med länge på en gudstjänst i någon av deras kyrkor för att förstå det. I am somebody. He knows my name, ropar man i gudstjänsterna. Och kyrkorna står med i kampen för rättigheter och människovärde. De tongivande ledarna för de svartas kamp är pastorer. Frihetshjältarna i den kulturen kommer alla från kyrkan. Martin Luther King, Jesse Jacksson och flera andra. I Sverige tänker man inte så om tro och religion. Få svenskar tänker på frihet när de hör talas om kristen tro. Detta har sin orsak. Sverige har varit ett av västvärldens religiöst sett mest intoleranta länder, där kyrkan var den del av maktapparaten skrev Peder Carlquist i Tidskriften Fokus. (12-07) Detta glöms allt mer och mer. Det tillhör en förgången tid. Men om vi ska analysera den fråga vi nu tagit upp måste vi se att vi här har en orsak till dagens situation. Göran Hägg tar upp detta i sin bok Gud i Sverige. Den process som hade inletts av den girige Gustav Vasa i Västerås 1527 och fullbordats genom hertig Karls maktlystnad 1593 utmynnade märkligt nog i en sorts teokrati eller gudsstat, där lutherdomen delvis uppslukade den maktapparat som utnyttjat den. Lite som Iran efter Khomeinis maktövertagande. Prästerskapet blev på en gång statsbärande parti och säkerhetspolis. Så här skrev Anders Fryxell i Läsebok för folkskolan om Gustav II Adolf : själf genomträngd af sann och innerlig gudsfruktan, var äfven högst angelägen att hos sitt folk inprägla samma känslor. Ordning och kyrkotukt befordrades på det allvarligaste. Förakt och lättsinnighet i dessa ämnen, liksom vanvördnad för gudstjänst och hvad därtill hör, blefvo strängt straffade, stundom med landsflykt, någon gång med döden. Lägg märke till hur tron förknippades med tvång. I kyrkolagens andra paragraf stod en gång Den som ock alldeles gör avfall från vår rätta religion straffas likaså och njute aldrig något arv, rätt eller rättighet inom Sveriges gränser. Det fanns en tid då de som på något sätt förbrutit sig mot samhället fick sitta fastskruvade i en delad stock på kyrkbacken så att alla som gick ut ur kyrkan skulle titta på dem. 7

8 Kyrkan blev i mångas ögon en straffanstalt. Det var genom kyrkan man kallades ut i dessa meningslösa krig som Sverige varit indraget i i flera århundraden. De unga pojkarna gav sig iväg för att aldrig återvända. Och det var kyrkan som rekryterade dem. Häxbränningarna måste väl bedömas som ett av de grymmaste uttryck för religion man kan tänka sig. Visst fanns det präster i kyrkan som grät och led över denna situation. Och det fanns orsak till den smärtan. De första som döptes som troende i Sverige, tvingades i landsflykt. Så kallade läsarpredikanter sattes på dårhus, en del på livstid! Under en tid var det tvång att gå i kyrkan. Inte förrän 1952 fick man tillåtelse att lämna Svenska Kyrkan. Det formella alternativet var landsförvisning. Så här skrev Boel Söderberg i en bokrecension i Nerikes Allehanda.: Vi svenskar är märkta av en kristendomsfientlighet som en gång härstammade ur det kyrkliga förtrycket, men idag har blivit självgående. Jag tror hon ställer diagnosen exakt. I programserien Vad är en människa? med Fredrik Lindström i Sveriges Television togs frågan om Sveriges sekularisering med religionhistorikern Christer Hedin. Han nämnde som en huvudorsak att religionen tidigare har uppfattats som förtryckande. Detta är ju typiskt för Sverige på 1800-talet och långt fram på 1900-talet. Det var den bakgrunden som gjorde att en ateistisk professor på talet, Ingemar Hedenius kunde träda fram och sätta den intellektuella agendan för Sveriges kulturdebatt för många år framåt. En agenda som i stor utsträckning fortfarande gäller. Orsaken att han i så hög grad lyckades med sin argumentation var att den kristna tron i folksjälen i så hög grad associerades med överhet och förtryck. Men för att ge rättvisa måste vi också säga att inflytandet från kyrkan även medfört mycket gott. Det har skapat en god arbetsmoral, en hållning av sparsamhet och hederlighet som varit en bidragande orsak till en god samhällsutveckling. I viss mån lever denna moral kvar. Det är rester av denna folkfostran och är säkert en orsak till att vi har mindre korruption i Sverige än i andra länder. Naturligtvis har den hos många också bidragit till en levande tro. Men det finns en baksida. Tron har på grund av det ovan nämnda förknippats med tvång. Frikyrkan då? Men frikyrkan då? Var finns den i sammanhanget? Den kom som en protest mot att staten skulle bestämma över ens tro och som ett resultat av den brusande väckelserörelse som bröt fram i mitten och i slutet av 1800-talet i vårt land. I den var friheten ett huvudord. Det ser man i de sånger som skrevs på den tiden. Nu är jag nöjd och glader, nu kan jag andas ut nu bor jag hos min Fader, min träldomstid är slut. Låt mig få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord, sjung för mig sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord 8

9 sången som änglar i natten sjöngo för herdar en gång. Ära ske Gud i det höga, frihet från bojornas tvång. Jesus bryter varje boja är en annan typiskt väckelsesång. Friheten gällde religiös träldom, skuld, bundenhet i alkohol, spelberoende, mindervärde. Begreppet frikyrka talar om frihet från staten, från överheten, från att myndigheterna skulle bestämma över hur man utövade sin tro. Ett huvudord var frälsning. Frälsning är ett gammalt nordiskt ord frihalsning. Förr satte man fångarna i bojor runt halsen. När de befriades från den bojan frihalsades de. Så uppfattade man sin tro - som en frihalsning. Mycket gott kan sägas om frikyrkan. En enorm initiativkraft frigjordes. Här började egentligen rörelsen mot demokrati i vårt land. I spåren av väckelsen växte industrier fram. Fattigdom och misär dikades ut. Folkbildning och socialt ansvar stod högt på agendan. Internationellt engagemang långt innan det blev ett samhällsintresse. Det fanns en attraktion i det som hände och uppslutningen blev stor. Men något hände. Något som dämpade och marginaliserade rörelsen. Det kom in ett fenomen som kan uppstå i entusiastiska rörelser. Man drev vissa inslag för långt. Man blev så upptagen av att leva rätt att små detaljer blev mycket viktiga. Man började driva obetydligheter in absurdum. Det är inte roligt att upp detta. Många inom frikyrkan vill helst glömma. En hel del har redan gjort det. Men för att vi ska förstå varför vi har hamnat i det läge vi har är det viktigt att se vår historia. En dotter till en baptistpastor berättade för mig att hennes pappa på 40-talet köpte en filmkamera och fotograferade ungdomarna på ett läger, men filmen fick inte spelas upp för församlingen. Ungdomarna fick inte se den. Att se på film var synd. En man berättade att hans familj fick besök av några från församlingsledningen som ville prata med hans mamma och pappa. Deras ärende var att tala med mamman om den brosch hon haft på sig vid ett besök i kapellet. Pojkens pappa invände i samtalet att många av de andra kvinnorna också använde brosch. Ja, blev svaret, men de har placerad broschen under halsen, inte vid sidan. Man såg alltså så allvarligt på placeringen av broschen att den föranledde alltså ett tillrättavisande besök av de ledande i församlingen. I en församling förde man samtal i styrelsen hur man skulle göra med en man i församlingen som skaffat galoscher. Exemplen kunde mångfaldigas. Alla i den äldre generationen som vuxit upp i frikyrkan kan bidra med sådana. I en sådan miljö blir själva atmosfären kontrollerande. Man iakttar varann för att se om någon avviker. Ibland möts människor med kraftiga fördömanden. Inte många vill gå med i en sådan gemenskap frivilligt. 9

10 Ett inslag som gör den här saken ännu värre var att man uteslöt människor som inte följde koden. En undersökning av Owe Kennerberg, rektor på Teologiska Högskolan i Stockholm, visar att detta praktiserades i Sverige mer än i något annat land. Ofta handlade det om struntsaker. Att få vara med om en sådan upplevelse kan knäcka något skört inom en människa. Man får ju höra av församlingen tillsatta ledare: Du duger inte. Detta har frikyrkan i sin historia. Mycket, mycket gott har skett genom frikyrkan. Många har funnit en bärande tro och ett fantastiskt engagemang. Men det jag här har nämnt har medverkat till att denna brusande rörelse blev en företeelse i samhällets marginal. Detta är historia men en förklaring till att människor i vårt land inte förknippar tron med frihet. Och det är på den här punkten det behöver ske en radikal förändring. Det som behöver ske är att människor i Sverige hör från kyrkan och de kristna det man hör i Asien, i Afrika, i Sydamerika och Nordamerika - att den kristna tron handlar om frihet. ATT PREDIKA GUDSERFARENHETEN SÅ ATT MÄNNISKOR HÖR FRIHET. Mycket har ju hänt. Svenska Kyrkan är inte längre en statskyrka. Ingen kan säga att den idag utövar förtryckande makt. Inom frikyrkorna har man övergett fokuseringen på småsaker i livsföringen. Men detta är inte nog för att kyrkorna ska förknippas med en frihet som attraherar. Hur ska vi göra? Tona ner det tona ner det genuint kristna och skapa en anpassad kyrka? Ersätta bibelns budskap med andra tankegångar? Låta dogmerna - trossatserna få träda tillbaka för mer allmänt omfattade uppfattningar om livet. Man har försökt detta på flera håll. Alltid med samma resultat. Tron har blivit ännu mer ointressant för folk i allmänhet. Nej, det är inte den väg man går över världen där tron förknippas med frihet. Snarare det den rakt motsatta! Vi behöver tydligare se vilken radikal frihet den genuina kristendomen står för. Vi ska inte föra undan dogmerna, utan lyfta dem och föra fram dem så att människor hör frihet. Det är ingen tvekan om att de som kom i kontakt med Jesus uppfattade hans ärende som frihet. Så här tänkte man bland de första kristna: Jesus Kristus har blivit... vår frihet 1 Kor 1:30 Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta och låt ingen lägga på er slavoket igen. Gal 5:1 10

11 Gud har köpt er och priset är betalt; bli inte slavar under människor. 1 Kor 7:23: Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet. 2 Kor 3:17 Att man fått den uppfattningen är inte märkligt. Frihet var ett huvudord för den verksamhet Jesus stod för. Så här sa han i sin programförklaring: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. (Två stora orsaker till sekulariseringen - konsekvenserna av den olyckliga kopplingen mellan stat och kyrka och upptagenheten med småsaker i livsföringen i väckelserörelsen. Observera att båda dessa fenomen är sådant som den ursprungliga kristendomen tog kraftfullt avstånd från.) Om det var materiellt eller andligt ofria eller bådadera Jesus avsåg när han talade om fattiga, fångna, blinda och förtryckta har diskuterats mycket. Under alla förhållanden var glädjebudet han förkunnade för folket frihet eller befrielse. Jesus kunde också säga: Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:32) Om nu sonen befriar er blir ni verkligen fria (Joh 8:36) I Nya Testamentet, som är berättelserna om Jesus, utmålas han som världens störste befriare. Och då kommer den naturliga och viktiga följdfrågan: Vad står denna frihet för? Frihet kan ju betyda olika saker för olika människor och ha olika innebörd i olika sammanhang. Frihet för en kan betyda fångenskap för en annan. Vad är det för frihet Jesus står för? Här krävs en definition. Den bästa svaret på den frågan måste vi få när ni ser vad som hände med de människor som han mötte. De som lyssnade och berördes av hans budskap. Något hände ju med dem. Vad var det som hände? Vad var det för frihet de fick uppleva? I nästa kapitel ska vi göra några fallstudier. 11

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28 1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Första söndagen i Advent Lars B Stenström 111127 Första söndagen i Advent Lars B Stenström Predikotexter: Matteusevangeliet 21:1-9 och Lukasevangeliet 4:16-22 Jag har varit på studiebesök på Kvinnerstaskolan i veckan och sett miniåsnan Lilleman!

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk 1 Tunadalskyrkan 170903 Friheten i Kristus Luk 4 16-21 Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17och man gav honom

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen EVANGELIUM ÄR: - Det glada budskapet om vår Frälsare Jesus Kristus (Mark 1:14-15). - Något som skall presenteras klart och

Läs mer

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9) Omvändelse Den bibliska omvändelse utgör inte en attitydförändring främjas av det mänskliga medvetandet. Integrerar ett liv innan män säger en Annan aspekt av det kristna livet, inte omvändelse främjas

Läs mer

Missförstånd KAPITEL 1

Missförstånd KAPITEL 1 KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren

Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 190407 5 i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren Påsken ligger ju väldigt sent i år, och det innebär att det får konsekvenser också i kyrkoårets texter. Idag är det femte

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Nyårsdagen Lars B Stenström

Nyårsdagen Lars B Stenström 080101 Nyårsdagen Lars B Stenström Den nya dagen kommer till oss och vi tar emot den på olika sätt med oro för allt ouppklarat med förväntan för det vi hoppas på med osäkerhet inför något nytt och främmande

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vem ser vi när vi ser på Jesus?

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vem ser vi när vi ser på Jesus? 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping 190512 Vem ser vi när vi ser på Jesus? Vi lever i tiden mellan påsk och pingst. För oss handlar det om en sträcka mot vårvärme och sommar, om att börja se fram emot

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Dina första steg på trons väg

Dina första steg på trons väg Dina första steg på trons väg En liten hjälp för dig som precis har tagit emot Jesus och blivit frälst! Av Christer Åberg Inledning Till att börja med vill jag gratulera dig över att du har tagit emot

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

24 söndagen 'under året' - år A

24 söndagen 'under året' - år A 1253 24 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Att gö ra skillnad i va rlden Tilltrödag

Att gö ra skillnad i va rlden Tilltrödag Att gö ra skillnad i va rlden Tilltrödag 2015 04 26 1 2 1. Vi är i Kristus och gör skillnad i världen då vi lever av källan Påven talade om kyrkan som ett fältsjukhus. I en värld som vi ser slits söder

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Guds Närvaro & Terminsintro. Umeå Vineyard

Guds Närvaro & Terminsintro. Umeå Vineyard Guds Närvaro & Terminsintro Umeå Vineyard 2017-01- 15 Luk 4:16-21 (Jes 61:1-2) Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara FYREN En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara JESUS Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. (1 Kor 3:11) Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181125 Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren Paulus uppmanar gång på gång i sitt brev till Filipperna att de ska vara glada: Gläd er. Ibland kan man känna att det är så mycket som

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son... 1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Välkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet!

Välkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet! Välkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet! Ni är kallade *ll frihet! Lennart Jareteg Del 1: Den fria människan Gal 5:13: Ni är kallade,ll frihet, bröder. Rom 8:14-15: Ty alla som drivs

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) 1559 2 november - Alla Själars Dag år B Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) Liksom Jesus har dött och uppstått, så skall också Gud genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. Och

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet.

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Allt ljus på nåden 140907 Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Vid ett tillfälle för ett par år sedan kändes det som att mitt hjärta nästan stannade. Jag blev rädd. Jag

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred

Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred Denna gudstjänst firades i början av 2001, som ett stödarrangemang för freds- och försoningsprocessen mellan Israel och Palestina, men kan naturligtvis

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Leif Boström

Leif Boström Predikan Grindtorpskyrkan 206-06-26 Att hålla Jesu bud Joh :5-2:0 Joh :5-7 5 Detta är det budskap som vi [apostlarna] har hört från honom [Jesus] och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer