Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22"

Transkript

1 Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0, , ,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0, ,9 2

2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 2 Skriv rätt tal på linjen ,6 2,7 6 1,1 1,5 7 3,2 3,3 8 0,01 0,02 9 5,24 5,25

3 Arbetsblad 1:3 sid 8, 22 Tal i decimalform 1 1 Skriv talen i decimalform. Skriv siffrorna i rätt position. a) b) 0, 5 tusendelar tusendelar c) d) tusendelar 6 12 tusendelar tusendelar 84 tusendelar tusendelar tusendelar e) f) tusendelar 3 tusendelar tusendelar tusendelar 7 tusendelar tusendelar tusendelar tusendelar tusendelar 462 tusendelar tusendelar 6 tusendelar 75 tusendelar 11

4 Arbetsblad 1:4 sid 8, 22 Tal i decimalform 2 Skriv det tal som fattas. 1 a) 0,2 + = 1 b) 0,02 + = 1 2 a) 0,4 + = 1 b) 0,96 + = 1 3 a) 0,75 + = 1 b) 0,91 + = 1 Beräkna 4 a) 0,7 + 0,2 = b) 0,7 + 0,4 = 5 a) 0,8 + 0,4 = b) 1,5 + 2,6 = 6 a) 2,52 + 1,3 = b) 2,85 + 1,2 = Skriv det tal som fattas. 7 a) 2,65 = 0,65 b) 0,371 = 0,37 2,65 = 2,05 0,371 = 0,071 2,65 = 2,6 0,371 = 0,301 8 a) 5,46 = 5,42 b) 9,478 = 9,47 5,46 = 5,16 9,478 = 9,46 5,46 = 2,26 9,478 = 4,444 9 a) 13,75 = 13,7 b) 98,65 = 8,25 13,75 = 10,05 98,65 = 80,01 13,75 = 11,6 98,65 = 77,44

5 Arbetsblad 1:5 sid 8, 23 Multiplikation och division med 10, 100 och = ,7 = ,75 = 57,5 hundratal tiotal 5, , 5 1 a) 10 6 = b) 10 6,8 = c) 10 6,75 = 2 a) 10 7,2 = b) 10 15,3 = c) 10 0,91 = 3 a) = b) 100 3,89 = c) 100 3,07 = 4 a) 100 9,08 = b) 100 6,4 = c) 100 0,03 = 5 a) ,4 = b) ,53 = c) ,5 = 6 a) ,3 = b) 10 6,07 = c) 100 8,56 = = 3 34 = 3, ,2 = 3,42 10 hundratal tiotal 3 4, 2 3, a) = 8 a) = 9 a) = b) = b) = b) = c) 60,5 10 = c) = c) = 10 a) = 11 a) = 12 a) 37,2 10 = b) = b) = b) = c) = c) = c) =

6 Arbetsblad 1:6 sid 11, 25 Multiplikation med positiva tal mindre än 1 Räkna med huvudräkning. Rätta sedan med din räknare. 0,1 = ,01 = ,5 = a) 0,1 4 = b) 0,1 8 = c) 0,1 23 = 2 a) 0,1 54 = b) 0,1 6,3 = c) 0,1 20,4 = 3 a) 0,01 6 = b) 0,01 9 = c) 0,01 67 = 4 a) 0, = b) 0,01 40,2 = c) 0, = 5 a) 0,5 12 = b) 0,5 18 = c) 0,5 90 = 6 a) 0,5 1,2 = b) 0,5 12,2 = c) 0,5 0,4 = 7 5 = 35 0,7 5 = 3,5 0,7 0,5 = 0,35 7 a) 3 4 = b) 0,3 4 = c) 0,3 0,4 = 8 a) 6 8 = b) 0,6 8 = c) 0,6 0,8 = 9 a) 8 0,2 = b) 6 0,4 = c) 7 0,7 = 10 a) 9 0,2 = b) 0,9 0,2 = c) 0,3 0,5 = 11 a) 6 0,3 = b) 0,6 0,3 = c) 0,9 0,9 = 12 a) 7 0,6 = b) 0,7 0,6 = c) 0,6 0,6 = 13 a) 3,25 0,1 = b) 80,56 0,1 = c) 40,3 0,01 = 14 a) 0,03 2 = b) 0,03 5 = c) 0,03 12 = 15 a) 0,8 5 = b) 0,7 0,5 = c) 7 0,03 = 16 a) 45 0,2 = b) 0,04 0,3 = c) 0,8 0,02 = 17 a) 0,15 3 = b) 0,25 4 = c) 0,12 0,4 =

7 Arbetsblad 1:7 sid 13, 26 Division med positiva tal mindre än 1A 1 a) 4 = b) 6 0,5 0,5 = 2 a) 11 = b) 22 0,5 0,5 = 3 a) 4 = b) 6 0,1 0,1 = 4 a) 12 = b) 24 0,1 0,1 = 5 a) 3 = b) 8 0,2 0,2 = Skriv om bråket så att nämnaren blir ett heltal. Multiplicera täljare och nämnare med 10, 100 eller ,6 = 5,6 10 0,4 0,4 10 = 56 4 = 14 6 a) 2,4 = b) 3,2 0,3 0,4 = 7 a) 1,5 = b) 4,5 0,5 0,9 = 8 a) 6,4 = b) 4,9 0,8 0,7 = 9 a) 1,8 = b) 2,7 0,03 0,09 = 10 a) 2,8 = b) 3,6 0,07 0,04 = 11 a) 4,2 = b) 5,6 0,06 0,07 =

8 Arbetsblad 1:8 sid 13 Division med positiva tal mindre än 1B Skriv om bråket så att nämnaren blir ett heltal. Multiplicera täljare och nämnare med 10, 100 eller ,6 = 5,6 10 0,4 0,4 10 = 56 4 = 14 1 a) 6 = b) 9 0,1 0,1 = 2 a) 3 = b) 45 0,01 0,01 = 3 a) 0,6 = b) 35 0,1 0,01 = 4 a) 4,5 = b) 7,5 0,5 0,5 = 5 a) 4,2 = b) 5,4 0,3 0,6 = 6 a) 3,2 = b) 6,4 0,04 0,08 = 7 a) 4,05 = b) 1,08 0,05 0,03 = 8 a) 0,36 = b) 4,5 0,003 0,005 = 9 a) 0,48 = b) 0,45 0,008 0,015 = 10 a) 1,75 = b) 3,06 0,7 0,09 = 11 a) 0,272 = b) 5,95 0,08 0,007 =

9 Arbetsblad 1:9 sid 14, 25 Räkna ut vad det kostar Exempel: Kilopriset för äpplen är 15 kr/kg. Det betyder att 1 kilo äpplen kostar 15 kr. 325 gram kostar 0, kr = Skriv vikten i kilo och multiplicera med kilopriset. 1 Hur mycket kostar a) 3 kg b) 0,5 kg c) 200 g d) 3 hg 15 kr/kg 2 Hur mycket kostar a) 2,5 kg b) 0,4 kg c) 475 g d) 6 hg 18 kr/kg 3 Hur mycket kostar a) 0,8 kg b) 0,75 kg c) 625 g d) 4,5 hg 109 kr/kg 4 Hur mycket kostar a) 1,4 kg b) 0,25 kg c) 890 g d) 7,4 hg 85 kr/kg 5 Hur mycket kostar a) 3 hg b) 645 g c) g d) 705 g 9 kr/hg Här är jämförpriset per hekto!

10 Arbetsblad 1:10 sid 14 Räkna ut jämförpriset Läsk säljs i olika storlekar och förpackningar. Det är ofta stor skillnad i literpris. 1 a) Hur många flaskor finns i en back? b) Varje flaska rymmer 33 cl. Hur många liter läsk innehåller en back? c) Vad blir literpriset om man köper en back läsk? 2 a) Hur många förpackningar Mer behöver man för att det ska bli en liter? b) Vad är literpriset för Mer? 3 a) Vad är literpriset för halvlitersläsken? b) Vad är literpriset för den stora läskflaskan? 23,50 kr 4 Vad blir kilopriset för 300 g 250 g 130 g 20,50 kr 15,90 kr Kilopris = kr/kg Skriv om vikten till kilo och dela priset med vikten så får du kilopriset. a) 300 grampåsen b) 250 grampåsen c) 130 grampåsen 16,90 kr Micro Popcorn 270 g Micro Popcorn 270 g 5 Vad blir kilopriset för 500 g 10,50 kr 500 g 75 g 75 g 8,10 kr a) popcornpåsen b) spispopcorn c) micropopcorn 450 g ostbågar kostar 32 kr. 450 g = 0,45 kg ,45 Kilopriset är 71 kr.

11 Arbetsblad 1:11 sid 17, 28 Negativa tal 1 1 Skriv rätt tal på tallinjen a) b) Skriv talen i rutan i storleksordning med det minsta först. a) 3,9 12 0,8 4,5 b) 49 6,3 3,2 9,75 Beräkna 3 a) ( 4) + 5 = b) ( 4) + 4 = c) ( 4) + 3 = 4 a) 3 + ( 2) = b) 3 + ( 3) = c) 3 + ( 4) = 5 a) ( 5) + ( 3) = b) ( 5) + ( 5) = c) ( 5) + ( 10) = 6 a) 6 ( 3) = b) 6 ( 5) = c) 8 ( 4) = 7 a) ( 4) ( 4) = b) ( 4) ( 2) = c) ( 4) ( 10) = 8 Vilket tal ska stå i stället för x? a) x + 2 = ( 5) b) 4 + x = ( 10) c) x ( 5) = 15 x = x = x =

12 Arbetsblad 1:12 sid 17, 28 Negativa tal 2 1 Temperaturen är +8 C. Vad blir temperaturen om den a) stiger 5 grader b) sjunker 4 grader c) sjunker 12 grader 2 Temperaturen är 4 C. Vad blir den om den a) stiger 3 grader b) sjunker 6 grader c) stiger 14 grader Exempel Vilken är temperaturskillnaden mellan 2 C och 3 C? 2 ( 3) = = 5 C 2 ( 3) = 5 3 Hur stor är temperaturskillnaden mellan a) +14 C och +8 C b) +8 C och 4 C c) 8 C och 14 C Beräkna 4 a) 7 9 = b) 15 + ( 3) = c) 21 + ( 8) = 5 a) ( 8) + ( 3) = b) ( 6) + ( 15) = c) ( 9) + ( 7) = 6 a) 16 ( 4) = b) 8 ( 12) = c) 17 ( 8) = 7 a) ( 2) ( 6) = b) ( 2) ( 10) = c) ( 2) ( 15) = 8 a) 4 + ( 8) = b) 5 7 = c) ( 6) + ( 9) = 9 a) 5 ( 4) = b) 8 ( 9) = c) ( 8) ( 4) =

13 Arbetsblad 1:13 sid 31 Räkna med tal i potensform Skriv som en potens. 1 a) = b) = c) = 2 a) 0,4 3 0,4 7 = b) 0,7 5 0,7 3 = c) 0,9 6 0,9 3 = 3 a) y 6 y 5 = b) z 3 z 12 = c) p 2 p 7 = Beräkna och skriv på vanligt sätt. 4 a) = b) = 5 a) = b) = Skriv som en potens. 6 a) = 7 a) 0,48 0,4 5 = 8 a) a4 a 2 = b) = b) = b) x8 x 6 = c) = c) = c) y6 y 6 = Skriv först som en potens och räkna sedan ut. 9 a) = a) = b) = 5 8 b) = Nu blir det olika baser! Beräkna 11 a) = b) = 12 a) = b) 0, ,1 2 = 13 a) = 14 a) = 15 a) = 9 2 b) = b) = b) =

14 Arbetsblad 1:14 sid 34 Räkna mer med negativa tal 1 a) 14 + ( 8) = b) 32 + ( 35) = 2 a) 25 ( 14) = b) 9 ( 16) = 3 a) ( 52) + ( 24) = b) ( 24) ( 32) = 4 a) 17 ( 12) = b) ( 18) ( 8) = 5 a) 5 ( 3) = b) ( 5) ( 3) = c) 8 ( 5) = 6 a) ( 8) ( 4) = b) 6 ( 7) = c) ( 6) ( 5) = 7 a) ( 2) 2 = b) ( 2) 3 = c) ( 2) 4 = 8 a) ( 12) 4 = b) ( 49) ( 7) = c) 36 ( 4) = 9 a) 8 ( 8) + ( 80) 10 ( 80) = b) 12 ( 3) 16 ( 2) + 12 = 10 a) 150 ( 3) + ( 6) ( 4) 12 = b) 16 + ( 10) + 2,5 ( 3) ( 8) 4 = 11 a) ( 36) + 26 ( 12) ( 13) + ( 5)2 = 7 b) ( 0,1) + 0,1 ( 82) ( 200) =

15 Arbetsblad 1:15 sid 35 Tal skrivna i olika baser Vi har tidigare jämfört tal skrivna med basen 10 med tal skrivna med basen två = = 9 tio På samma sätt kan man skriva ett tal med basen 3: 1021 tre = = = 34 tio Skriv på vanligt sätt, alltså med basen 10 1 a) 10 tre = b) 12 tre = c) 100 tre = d) 112 tre = 2 a) 10 fyra = b) 12 fyra = c) 100 fyra = d) 123 fyra = 3 a) 10 sex = b) 12 sex = c) 100 sex = d) 135 sex = 4 Skriv med basen 3 a) 4 tio = b) 6 tio = c) 30 tio = 5 Skriv med basen 4 a) 5 tio = b) 13 tio = c) 35 tio = 6 Skriv med basen 6 a) 7 tio = b) 15tio = c) 50 tio = 7 Skriv med basen 10 a) 31 fem = b) 100 sju = c) 111 nio =

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22 Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0,8 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0,9 1 8 1,9 2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > < Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska

Läs mer

Uttryck med alla räknesätt

Uttryck med alla räknesätt Här får du lära dig att beräkna uttryck med flera räknesätt och parenteser om negativa tal multiplikation och division av decimaltal att göra beräkningar med vikt och volym 'MEM "MU Kulramen, eller abakusen

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje. En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal

Läs mer

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4 Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

TAL OCH RÄKNING HELTAL

TAL OCH RÄKNING HELTAL 1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller = n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental

Läs mer

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Arbetsblad 1:10 Avrundning Avrunda till heltal 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Avrunda till tiotal 3 a) 88 b) 19 c) 164 4 a) 144,8 b) 347,5 c) 29,39 5 a) 43,5 b) 163,99 c) 496,1

Läs mer

Att förstå bråk och decimaltal

Att förstå bråk och decimaltal Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Du väljer själv vilken butik du ska handla i men tänk på att handla i en butik där de flesta matvaror finns.

Du väljer själv vilken butik du ska handla i men tänk på att handla i en butik där de flesta matvaror finns. Läxa v. 39 matte Du ska handla lite mat Du väljer själv vilken butik du ska handla i men tänk på att handla i en butik där de flesta matvaror finns. Du ska handla: 735 g Ost 3 liter mjölk 1 liter filmjölk

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7 Potensform Uppgift nr Vad menas i matematiken med skrivsättet 3 6? (Skall inte räknas ut.) Uppgift nr 2 värdet av potensen 3 2 Uppgift nr 3 Skriv 8 8 8 i potensform Uppgift nr 4 Skriv 4 3 som upprepad

Läs mer

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt. Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex

Läs mer

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik Nyckelord Grundläggande matematik Ord- och begreppshäfte Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP Matematik 1. BANK - VARDAGSORD 1. Minst 2. Uttag 3. Insättning 4. Kontonummer 5. Uttaget belopp kvitteras 6.

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk. täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek

Läs mer

Blandade uppgifter om tal

Blandade uppgifter om tal Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera

DOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera Potenser Uppgift nr Skriv 7 7 7 i potensform Uppgift nr 2 Vilket tal är exponent och vilket är bas i potensen 9 6? Uppgift nr 3 Beräkna värdet av potensen (-3) 2 Uppgift nr 4 Skriv talet 4 i potensform

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Uttryck med alla räknesätt

Uttryck med alla räknesätt Här får du lära dig k att beräkna uttryck med flera räknesätt och parenteser om negativa tal multiplikation och division av decimaltal att göra beräkningar med vikt och volym Kulramen, eller abakusen som

Läs mer

Lathund, samband & stora tal, åk 8

Lathund, samband & stora tal, åk 8 Lathund, samband & stora tal, åk 8 Den vågräta tallinjen kallas x-axeln och den lodräta tallinjen kallas y-axeln. Punkten där tallinjerna skär varandra kallas origo (0,0). När man beskriver en punkt i

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

5Genrepet. Mål. Arbetssätt K 5

5Genrepet. Mål. Arbetssätt K 5 Genrepet Mål I det här kapitlet får eleverna möjlighet att repetera och reparera grunderna i grundskolans matematik. apitlet är indelat i se avsnitt: Tal Bråk och procent Geometri Algebra Statistik och

Läs mer

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym Vikt och volym Kapitel 4 Vikt och volym I kapitlet får eleverna arbeta med vikt och volym. Avsnittet om volym tar upp enheterna liter, deciliter och centiliter. Avsnittet om vikt tar upp enheterna kilogram,

Läs mer

Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16.

Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16. Arbetsblad 5:1 sid 142, 156 Repetition av bråk 1 Hur stor del av figuren är färgad? Skriv som ett bråk. a) b) c) d) 2 a) Skriv de bråk som är lika med en halv. b) Skriv de bråk som är mindre än en halv.

Läs mer

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11 TALSYSTEMET Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja lp av matematik samt va rdera valda strategier och metoder,

Läs mer

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket. Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet

Läs mer

1. TAL P PENGAR TILLBAKA. Du handlar tre liter mjölk för 9,35 kr per liter, en påse bananer för 14,95 kr och en tidning för 29 kr.

1. TAL P PENGAR TILLBAKA. Du handlar tre liter mjölk för 9,35 kr per liter, en påse bananer för 14,95 kr och en tidning för 29 kr. 1. TAL P PENGAR TILLBAKA Du handlar tre liter mjölk för 9,35 kr per liter, en påse bananer för 14,95 kr och en tidning för 29 kr. K Vad får du tillbaka på en hundralapp? Avrunda svaret till närmsta heltal.

Läs mer

LÄXA 3. 7 a) 3 120 b) 231 och 3 120 c) 235 och 3 120

LÄXA 3. 7 a) 3 120 b) 231 och 3 120 c) 235 och 3 120 acit till läorna LÄXA LÄXA a),75 0 b), 0 a) 7, b) 0, a) 0 b) 7 c) 00 00 km/s a), b) a) 900 b) 5, cm a) 50 cm b) 0 cm c) 0,5 cm a),5 b) 0,0 5,05,7,9,5, a) 00 b) 0 c) 79 7 a) b) 55 9,5 TIAN centi = hundradel,

Läs mer

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7 Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60. Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och

Läs mer

Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar =

Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar = Repetition A Del I a) 976 + 2 = b) 07 233 = c) 6 = 2 Vilket av talen är störst? a) 0,3 eller 0,3 b),9 eller,2 c) 7 0 3 Hur stor andel av figuren är vit? a) b) c) eller 7 00 Skriv talen i decimalform. a)

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll I kapitel möter eleverna decimaltal för första gången. Det första avsnittet handlar om vårt talsystem och att de hela tal eleverna tidigare jobbat med går att dela in

Läs mer

Föreläsning 4: Aritmetik, forts. Tal i bråkform Tal i decimalform Sambandet mellan tal i bråkform och decimalform Procentbegreppet och Procenträkning

Föreläsning 4: Aritmetik, forts. Tal i bråkform Tal i decimalform Sambandet mellan tal i bråkform och decimalform Procentbegreppet och Procenträkning Föreläsning 4: Aritmetik, forts. Tal i bråkform Tal i decimalform Sambandet mellan tal i bråkform och decimalform Procentbegreppet och Procenträkning Algebra Läroplanen om algebra och algebraiskt tänkande

Läs mer

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9 Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

Uppfriskande Sommarmatematik

Uppfriskande Sommarmatematik Uppfriskande Sommarmatematik Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet genom Johan Espenberg juni 206 Välkommen till Naturvetenskapsprogrammet GRATTIS till din plats på Naturvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet!

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

L ÄR ARHANDLEDNING. Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg

L ÄR ARHANDLEDNING. Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg L ÄR ARHANDLEDNING Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11

Läs mer

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö 1 Största delen av boken ligger på höstadienivå med en mindre del på gymnasienivå Den har ej för avsikt att följa läroplanen men kan med fördel användas

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

3-10 Potenser i problemlösning Namn:..

3-10 Potenser i problemlösning Namn:.. 3- Potenser i problemlösning Namn:.. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om potenser i kapitel 3-9. Du vet vad som menas med ett potensuttryck och hur man räknar med dem. Nu skall du lära dig mer om

Läs mer

Maria Österlund. Godisfabriken. Mattecirkeln Vikt 2

Maria Österlund. Godisfabriken. Mattecirkeln Vikt 2 Maria Österlund Godisfabriken Mattecirkeln Vikt 2 namn: I godisfabriken tillverkas många härliga sorters karameller. Maskinerna går nästan dygnet runt. En av godisfabrikens specialare är Mormors kolor.

Läs mer

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret. Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Övningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna.

Övningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna. Övningsblad 1.1 A Bråkbegreppet 1 Skugga 1 6 av figuren b) 2 3 av figuren 3 av figuren 4 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? b) 3 Ringa in 2 av stjärnorna. 4 Skriv 20 valfria bokstäver och låt 1 av

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson ATT KUNNA TILL MA1050 Matte Grund 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson Sida 2 av 5 Att kunna till prov G1 Kunna ställa upp och beräkna additions-, subtraktions-, multiplikations- och divisuionsuppgifter

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Kapitel 4 Inför Nationella Prov

Kapitel 4 Inför Nationella Prov Kapitel 4 Inför Nationella Prov Sidan 3 Tretusen fyrahundra fyra 2 a 9 0 b Minsta fyrsiffriga tal är 09 (0029 = 29 är tvåsiffrigt.) 3 a 3 43 b 5 042 c 890 4 a 9 08 b 0 09 c 2 500 000 d 2 050 000 5 a 900

Läs mer

Avrundning till heltal

Avrundning till heltal arbetsblad 9:1 Avrundning till heltal Avrunda till närmaste heltal. > > 6,2 6,6 7,1 6 7 7 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 > > 34,3 34 35,8 36 35,5 36 34,0 34,5 35,0 35,5 36,0 > > Avrunda till närmaste heltal. 8,1

Läs mer

Matematik repetition

Matematik repetition Matematik repetition Matematik repetition Fastighetsakademin, 03 Fjärde upplagen, rev. a Tryckt på Fastighetsakademin Fastighetsakademin J A Wettergrens gata 4, 4 30 Västra Frölunda www.fastighetsakademin.se

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Taluppfattning och tals Tal Vecka Förstå hur vårt Genomgång

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. 2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5

Läs mer

1 Aritmetik. Base camp 1. Uppgifter

1 Aritmetik. Base camp 1. Uppgifter Aritmetik Base camp, a) 9, d) 0 e) 00 f) g) h) a), >,0 > 9,, kr/kg, 9,0 kr a) 000 0, 0 Hundratalet ska ändras. Det ska vara 00 i stället för 00.,, 00 Kontoutdraget visade 00 kr fel. 0 a) 0 + 9 d) 9 9 Ett

Läs mer

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000 Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas

Läs mer

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå

Läs mer

1 a) 8,3 b) 5,4. 2 a) 16,38 b) 20, m. 4 a) 6 cm 2 b) 5 cm 2. 5 a) m 2 b) m c) dm 2. 6 a) 12 m 2 b) 27 cm 2

1 a) 8,3 b) 5,4. 2 a) 16,38 b) 20, m. 4 a) 6 cm 2 b) 5 cm 2. 5 a) m 2 b) m c) dm 2. 6 a) 12 m 2 b) 27 cm 2 epetition Facit epetition a) 9, 7, 2 a),, a),,7 A,2 B,9 C,7 a),,0 c) 0,2 2,0 m 2, m 2,2 m, m 7 a) 0, m 0,0 m c) 0, m a) 9 a) 0 2 a) 7 a) st st 2 a) 7 0 a),0 kr,0 kr,7 m,7 km T.ex. 7 valpar dl 9 0, m 20

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem? 2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter. läsa, skriva och storleksordna tal antal Skriv talet som kommer efter. 6 7 79 80 699 700 869 870 Skriv talet som kommer före. 26 27 49 50 899 900 59 540 Fortsätt att skriva talen som kommer efter. 296

Läs mer

Svikten. enheter. Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det?

Svikten. enheter. Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det? Svikten enheter Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det? 2 11 12 17 18 23 24 29 30 31 7, 9, 11, 15, 17, 21, 23, 27, 29 11, 17, 23, 29, 32 På sidorna 11, 17, 23,

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11)

Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11) Ålder ((9x4)-22-(7-8)) KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2 3 x 2 0,25 1 4 25% Y=8+X (1,9) (3,11) Ml-cl-dl Rät vinkel cm 2 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 40 mm Kvadrat 4 cm + 12 3,50 Kunskap 2 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

!TIE - 1,5 10,8 LÄXA a) omkrets b) area. 7,5 a) 0,6 700 b) 200. c) 0,05. c) (-7) + (-3) f) (-7)'3. a) 181 b) 12, 16,01-1,6

!TIE - 1,5 10,8 LÄXA a) omkrets b) area. 7,5 a) 0,6 700 b) 200. c) 0,05. c) (-7) + (-3) f) (-7)'3. a) 181 b) 12, 16,01-1,6 LÄXA. 1 1 En fönsterruta har måtten 0,8 m x 1,5 m. Vilken är rutans a) omkrets b) area 2 Räkna utan miniräknare 62000 7,5 a) 0,6 700 b) 200 c) 0,05 3 Beräkna a) 7 + (-3) d) (-7) (-3) b) 7 (-3) e) (-7)

Läs mer

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18 Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5 OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Arbetsblad 4:1. Bråkform decimalform procentform. 1 Fyll i tabellen. 2 Fyll i tabellen. Bild Bråkform Decimalform Procentform 1 0,5 50 % 20 % 0,3 75 %

Arbetsblad 4:1. Bråkform decimalform procentform. 1 Fyll i tabellen. 2 Fyll i tabellen. Bild Bråkform Decimalform Procentform 1 0,5 50 % 20 % 0,3 75 % Arbetsblad 4:1 sid 108, 120 Bråkform decimalform procentform 1 Fyll i tabellen Bild Bråkform Decimalform Procentform 1 0,5 50 % 2 4 20 % 0,3 75 % 2 Fyll i tabellen f) Uttryck Bråkform Decimalform Procentform

Läs mer

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal 1 Tal Arbetsblad 1:1 1 a) 18 9 06 b) 85 10 00 c) 0 1 080 9 060 d) 5 105 6 780 e) 78 8 970 9 05 f) 990 75 102 5 2 a) 0 = 2 2 2 5 b) 75 = 5 5 c) 6 = 2 2 a) 8 = 2 2 2 2 b) 28 = 2 2 7 c) 90 = 2 5 a) = 2 2

Läs mer

GRANSKNING MARKNADSFÖRING

GRANSKNING MARKNADSFÖRING GRANSKNING MARKNADSFÖRING Vi kommer att granska alla de stora livsmedelskedjorna och deras olika insatser för påverkan av marknaden och reklamjippon, men det kommer successivt och detta dokument kommer

Läs mer

GRANSKNING MARKNADSFÖRING Version 18/10

GRANSKNING MARKNADSFÖRING Version 18/10 GRANSKNING MARKNADSFÖRING Version 18/10 Vi kommer att granska alla de stora livsmedelskedjorna och deras olika insatser för påverkan av marknaden och reklamjippon, men det kommer successivt och detta dokument

Läs mer

Maria Österlund. I affären. Mattecirkeln Vikt 1

Maria Österlund. I affären. Mattecirkeln Vikt 1 Maria Österlund I affären Mattecirkeln Vikt 1 NAMN: Ringa in de vågar du känner till. I affären vägs en del varor i kassan. Ringa in de varor som brukar vägas i kassan. t.ex mat brev människor människor

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer