Specialistkonsultation på distans via videokonferens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistkonsultation på distans via videokonferens"

Transkript

1 Specialistkonsultation på distans via videokonferens Syftet med specialistkonsultation på distans via videokonferens är att öka tillgängligheten av specialistvård. I projektet ingår fem vårdcentraler inom Norrbotten läns landsting där personer med hudproblem via videokonferens möter en hudspecialist. I projektet ingår även specialistkonsultation vid två vårdcentraler, där patienter med hjärtsjukdom och hjärtsjuksköterska vid Gällivare sjukhus genomför besöken via videokonferens. Bakgrund En gemensam faktor för många medborgare är upplevelse av minskad tillgänglighet till vård. Konsultation via videokonferens, på distans kommer därför att bli viktigt för att öka tillgängligheten till vården. För att öka kvaliteten och minska kostnaderna centraliseras specialistvården genom färre men mer specialiserade kliniker. Det innebär behov av mer avancerad sjukvård utanför sjukhuset. Genom detta projekt fås kunskap om hur konsultation på distans via videokonferens ska utformas så att den möter de behov patienter och närstående boende i glesbygd har. I Norrbotten är det ofta långa avstånd till specialistvård och därför handlar denna studie om att undersöka om videokonsultation på distans mellan primärvård och specialistvård ger en ökad tillgänglighet. Fördelar Videokonsultation på distans, mellan patient på vårdcentral och specialistläkare på sjukhus, kan ge ökad tillgänglighet till vård. Det innebär även möjlighet till minskad onödigt lång väntan på besked för patienten. Vid konsultation via vårdcentral så kan många gånger långa resor för patienten och dennes närstående undvikas och i en del fall kan även frånvaro från arbete undvikas. Videokonsultation på distans är även ett tillfälle för allmänläkaren på vårdcentralen att få undervisning av specialist och därmed öka sin egen kompetens. Remissflödet till specialistmottagning kan minskas och därigenom köer till speciallistvård. Ett minskat resande ger även vinster för miljön.

2 Fältprovets omfattning och genomförande Fältprov pågår vid Norrbottens läns landsting. Via ett videokonferensprogram, CMA desktop, har läkare och patienter på vårdcentraler kontakt med specialistläkare på hudmottagningen på Sunderby Sjukhus. Via Pajala vårdcentral och Jokkmokk vårdcentral har patienter med icke akuta hjärtproblem kontakt med hjärtsjuksköterska på Gällivare Sjukhus. Forskningsfrågor Forskningen i projektet fokuserar bland annat på inställning till tillgänglighet till specialistvård hos människor boende i glesbygd och vårdpersonalens tankar om ett införande av videokonsultation som ett arbetssätt. Projektet kommer även att utvärdera hur de olika användarna av videokonferens upplever funktionaliteten. Realisering Pajala vårdcentral Sunderby sjukhus IT Norrbotten har byggt upp ett säkert bredbandsnät som bland annat används mellan sjukhus, vårdcentraler och kommuner i Norrbotten. Detta i kombination med Polycom videokonferensteknik ger högkvalitativa möten. Genom användning av PC-baserade videokonferens klienter blir det ekonomiskt möjligt att få en stor spridning av användningen. Från vårdcentral, via en kamera och CMA, kan bilder överföras i realtid till specialist på mottagning. Ordination, second opinion, provtagning under handledning kan ske direkt. Kontaktpersoner Siv Söderberg, Professor, Luleå tekniska universitet. Tel , Inger Lindberg, Universitetslektor, Luleå tekniska universitet. Tel Annette Johansson, Doktorand, Luleå tekniska universitet. Tel Linnea Keisu, Sjuksköterska Hud och könsmottagningen vid Sunderby Sjukhus. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

3 Mobilt vårdteam Vården i hemmet blir alltmer omfattande med den snabbt ökande åldrande befolkningen. Genom användning av portabel diagnostikutrustning och mobil tillgång till patientjournaler kan diagnos ställas och behandling påbörjas direkt i patientens hem. Den äldre slipper bli lika sjuk som tidigare och tillfrisknar snabbare. Dessutom undviks arbetsamma transporter till vårdcentral och sjukhus. Portabel utrustning Distriktssköterskorna tar med sig portabel diagnostikutrustning och omläggningsmaterial vid hembesöken. För att detta ska vara hanterbart utrustas tjänstebilarna så att det blir enkelt att hantera utrustningen. Enbart det som behövs vid varje besök tas in till patientens bostad. Läkarkonsultationer Mobil uppkoppling till VAS innebär tillgång till provresultat, aktuell medicinlista etc. under hembesöket. Det möjliggör även effektiv kommunikation mellan distriktssköterskor vid hembesök och distriktsläkare vid vårdcentral för att snabbt ställa diagnos och besluta om ändamålsenlig behandling. Den portabla diagnostikutrustningen används även av distriktsläkare vid jourverksamhet. Bilarna förses med CRP, Hb, Glucos, pulsoximeter, bladderscan, digital örontermometer, blodtrycksmanschett samt lap-top dator med mobil uppkoppling till journalsystemet. Utvärdering Betydelsen av fältprov inom detta område visar att mobila IT-tjänster kan öka vårdkvaliteten för äldre sjuka personer och deras närstående. Kontaktpersoner Carl-Johan Westborg, Vårdcentralschef och allmänläkare vid Björknäs Vårdcentral. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel

4 MedSec ger säker och individuell hantering av läkemedel för äldre personer Personer på äldreboenden har ofta många olika hälsoproblem och behandlas i genomsnitt med läkemedel. Genom att använda MedSec i vårdarbetet kan den medicinska kvaliteten stärkas genom ett elektroniskt stöd där ordinerade läkemedel sammanställs och uppdateras kontinuerligt i den äldre personens ordinationsschema. Bakgrund Den vanligaste orsaken till avvikelser på särskilda boenden sker vid överlämnande av ordinerade läkemedel. På en arbetsplats där personalen har en stressfylld arbetssituation är detta en riskfaktor. Personalen återrapporterar överlämnandet och eventuella observationer. Genom handdatorn påminns personalen om överlämnande inte genomförts som planerat. Personalen kan även rapportera överlämnande av ordinerade behovsläkemedel. Det är dessutom viktigt att beakta de boendes vanor så att utdelningen anpassas till respektive persons dygnsrytm. Att använda MedSec i vårdarbetet Tidpunkten för överlämnande av läkemedel planeras i MedSec efter brukarnas egna önskemål. Överlämnandet av akut insatta läkemedel samt uppoch nedtrappningar av medicinering planeras också. En översikt över den äldre personens läkemedelskonsumtion sparas i MedSec, vilket ger ett pålitligt underlag för bedömning av läkemedlens effekt. MedSec ger även administrativt stöd för utdelning av läkemedel och att hålla reda på de olika dosetterna för varje brukare.

5 MedSec stödjer sjuksköterskans läkemedelsadministration Förändringar av läkemedelsordinationer hämtas från patientjournalen och finns tillgängliga för sjuksköterskan på det särskilda boendet. Även akut insatta läkemedel och tillfälligt ordinerade läkemedel samt förändringar av doser registreras i MedSec. MedSec kan hantera läkemedel i alla former som Apodos, dosett och inhalation. MedSec kan även hantera att förpackningar från Apodos bryts. MedSec registrerar vilka läkemedel som ska finnas i varje persons dosett i respektive dosett fack. Aktuell läkemedelslista skrivs ut från MedSec. MedSec har även kontroll på när dosetten ställdes i ordning och lämnas ut till den äldre personen. Tiderna för överlämnandet planeras efter den äldre personens önskemål Baserat på den äldre personens önskemål överlämnar sjuksköterskan läkemedlen till den äldre personen. Tidsfönstret inom vilket överlämnandet ska ske anpassas till de specifika kraven för aktuella läkemedel. Antalet tabletter räknas vid överlämnandet Vid överlämnandet räknar och rapporterar personalen antalet tabletter i dosetten. MedSec kontrollerar att antalet tabletter överensstämmer med det planerade antalet. Rapportering av genomförd läkemedelsutdelning Personalen rapporterar genomförd överlämning av läkemedel. Om läkemedlet inte kan lämnas till den äldre personen sker en avvikelserapport där orsak anges. Påminnelse om utebliven läkemedelsutdelning MedSec påminner personalen om läkemedelsutdelning ej rapporterats inom bestämt tidsintervall. Överblick över återstående arbetsuppgifter I MedSec kan personalen se vilka planerade överlämningar som återstår att göra. MedSec stödjer även överlämnande som ska göras av nattpersonalen. Fullständig historik för uppföljning MedSec sparar all historik om innehållet i alla dosetter och samtliga överlämnanden. Kontaktpersoner Ann-Christin Malmström, Medicinskt ansvarig sjuksköterska vid Bodens kommun. Tel Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Cg Heikinpieti, Delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel Lars-Åke Johansson, VD, Alkit Communications. Tel Verksamhetsledare: Per-Olof Egnell. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

6 Samordnad vårdplanering - enklare och med högre kvalitet Genom att testa och implementera ny och befintlig teknik som videokonferens, gemensam kalenderfunktion och möjlighet till sammanhållen dokumentation kan processen för samordnad vårdplanering effektiviseras och patientens behov av insatser i hemmet säkras. Det ger kortare ledtider och ökad trygghet för patient och närstående. Bakgrund När en patient bedöms vara i behov av insatser från kommun och/eller primärvård efter sjukhusvistelse erbjuds denne samordnad vårdplanering. Samordnad vårdplanering är en process där patientens behov och resurser identifieras och en samordning av insatser från olika aktörer planeras för att patient och närstående ska känna trygghet vid utskrivning från sjukhuset och återgång till hemmet. Vårdplanen ska upprättas i samråd med patienten och godkännas av samtliga aktörer. Hinder vid vårdplaneringsmöten Följande hinder har identifierats i processen; svårighet att samordna resurser, svårighet att delge rätt personer rätt information i rätt tid, långa tidskrävande resor för att närvara vid planeringsmöten främst för distriktssköterskor och närstående, olikheter i rutiner och brister i uppföljningen av beslutade insatser. Arbetssättet ställer höga krav på en effektiv och säker planeringsprocess och informationsöverföring mellan samtliga aktörer med patienten i centrum. Den samordnade vårdplaneringen är en integrerad del av vården vid sjukhuset och sker i form av telefonsamtal och möten men också i form av dokumentation. För att uppnå en säker och effektiv planering inför patientens hemgång krävs samarbete över huvudmannagränserna och ett effektivt och säkert informationsutbyte. Det är viktigt att patient och närstående tidigt känner sig delaktiga i denna process. Hinder i processen innebär att planerad utskrivning kan försenas flera dygn. Patient och närstående känner en otrygghet inför hemgång samtidigt som mycket tid går till administrativt arbete för vårdpersonalen, dubbeldokumentation, många resor främst för distriktssköterskorna, osäkerhet för vård- och omsorgspersonalen vilka de beslutade insatserna är och vem som är ansvarig och osäkerhet hur de har fungerat efter hemkomsten.

7 Fältprov I projektet testas både ny och befintlig teknik för att underlätta och möjliggöra samordnad vårdplanering. Genom att vidareutveckla befintligt IT-stöd för dokumentation av den samordnade vårdplaneringen och elektronisk informationsöverföring mellan kommun och landsting ges möjlighet att också dokumentera uppföljning av beslutade insatser en till tre veckor efter det att patienten lämnat sjukhuset. Det ger en säkrare sammanhållen dokumentation och underlättar den långsiktiga planeringen av insatser i hemmet så att patienten kan känna trygghet. Genom videokonferenslösning kan närstående delta i mötet på distans. Primärvårdens personal kan undvika långa resor in till sjukhuset och genom detta kan tid, pengar och miljö sparas. Genom att utveckla en gemensam kalender som nås av både kommunens- och landstingets personal skapas förutsättningar för att kunna samordna resurser till inplanerade möten. På så sätt kortas ledtiderna vilket ger en effektivare planering och patientens behov av insatser i hemmet kan tillgodoses när denne bedöms vara utskrivningsklar från sjukhuset. Samtliga interventioner testas under ett års tid vid fem slutenvårdsavdelningar vid ett sjukhus och vid tre vårdcentraler, samtliga belägna inom Norrbottens läns landsting. Två kommuner berörs också i testerna. Kontaktpersoner Lisa Skär, Docent vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Sofi Nordmark, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

8 Klinikspecifika tjänster för medborgare Ökad IT-mognad i samhället ger medborgarna möjlighet till mer tillgänglig vård och möjlighet att engagera sig mer aktivt i sin egen hälsa. Klinikspecifika tjänster ger tillgång till personliga behandlingsprogram från vårdpersonalen. Lösningen ger även möjlighet till ordinerad egenprovtagning, medicineringsstöd, samt videokonsultationer. Målsättningen är att erbjuda ökad tillgänglighet, motivera medborgarna att leva ett hälsosamt liv, öka vårdkvaliteten och stärka vårdcentralernas attraktionskraft. Bakgrund Genom enkelheten att snabbt hitta rätt information på internet har medborgarna blivit alltmer kunniga om sin hälsa, diagnostikalternativ och behandlingsformer. Det har även inneburit att medborgarna på eget initiativ börjat använda diagnostikutrustning i allt större utsträckning. Egenvårdsprogram Vårdpersonalen kan exportera ordinerade egenvårdsprogram till patientens IT-miljö. Det innebär att patienten ges tillgång till pedagogiska beskrivningar av den behandling de kommit överens med vårdpersonalen att utföra på egen hand. Beskrivningarna kan vara i form av text, bilder och video. Genom att patienterna ges tillgång till beskrivningarna förbättras förutsättningarna att den ordinerade egenvården verkligen utförs korrekt. Det minskar risken för felbehandling pga. att patienten missuppfattar eller glömmer detaljer från genomgången med vårdpersonalen. Egen aktuell medicinlista Genom att nyttja patienternas engagemang som en del i vårdprocessen skapas betydande mervärden både för patienterna och vårdgivarna. Genom att ge patienterna god vägledning fokuseras engagemanget på positiva livsstilförändringar och ökad motivation att fullfölja behandling. Utan vägledning riskerar i stället patienternas ansträngningar att vålla dem frustration och osäkerhet vilket kan påverka hälsoutvecklingen negativt. Aktuell medicinlista kan hämtas från vårdgivarens journalsystem till patientens kalender i dator eller mobiltelefon. Om patienten så önskar erhålls påminnelsesignal om inte medicineringen genomförts i tid. Medicineringen kvitteras så att det blir enkelt att följa upp hur den genomförts i praktiken. Egen provtagning I de fall ordinerad egenvård inkluderar provtagning ges patienten möjlighet att erhålla schemat till sin kalender i dator eller mobiltelefon. Påminnelse erhålls då när det är dags att genomföra provtagningen. Resultaten lagras och patienten kan enkelt tolka resultaten genom pedagogiska grafer.

9 Vårdpersonalen specificerar ändamålsenliga referensvärden för kommande tidsperiod. De visas som horisontella streck i diagrammet. Det blir därmed enkelt för patienten att tolka effekterna av behandling, motion och kostförändringar. Tillgänglighet till vård Genom säker kommunikation utbyter patienter och vårdpersonal egenvårdinformation. Patienterna ges möjlighet att boka videokonsultationer med distriktsläkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut. För att göra det enkelt för medborgarna används standardteknik och öppen källkodprogramvara som vanligen redan finns i medborgarnas datorer. Stärkt konkurrenskraft Ett annat viktigt behov är att stärka vårdcentralernas konkurrenskraft. Genom att införa utökat tjänsteutbud kan IT-mogna patienter attraheras från vårdcentraler som enbart tillämpar konventionella arbetsmetoder. Fältprov Fältprov genomförs i samverkan med Mina Vårdkontakter pilot vid Norrbottens läns landsting. Ambitionen är att de klinikspecifika tjänsterna ska bli tillgängliga också för andra landsting och vårdregioner efter fältprovperioden. Kontaktpersoner Carl-Johan Westborg, Vårdcentralschef och allmänläkare, Björknäs Vårdcentral. Tel , Lennart Isaksson, Delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

10 Ökad tillgänglighet och delaktighet till vård och omvårdnad med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för personer med kronisk sjukdom boende i hemmet Bakgrund Fältprov Allt fler människor blir äldre, i Europa förväntas antalet äldre människor fördubblas till mitten av 2000talet där bland annat personer över 80 år kommer att tredubblas. I takt med den snabba utvecklingen vid behandling av svåra, tidigare obotbara sjukdomar, förändras inte bara sjukhusens utan även primärvårdens och därmed hemsjukvårdens roll. Deltagarna i projektet kommer att ges möjlighet att kommunicera med distriktssköterskorna via videokonferens oberoende av tid och rum. Om inte distriktssköterskan är tillgänglig kan patienten spela in videomeddelande i stället. Vårdtiden på sjukhusen har avkortats avsevärt. Det medför ett stort behov av fortsatt avancerad både medicinsk och teknisk vård i hemmet, vilket sker i primärvårdens regi. Forskning har visat att välbefinnandet ökar när möjlighet att få vara hemma i sin egen miljö finns. Många svårt sjuka människor väljer också att bli behandlade hemma ända till slutet av sitt liv. Kärnan i projektet är att förbättra kommunikationen mellan personer med kronisk sjukdom i hemmet och distriktssköterska i syfte att öka tillgänglighet och delaktighet i vård och omvårdnad. För att göra det används stationära och mobila tekniska lösningar. Kommunikationen kommer att ske med ljud och bild, både synkront och asynkront. Distriktssköterskan kommer även att ha tillgång till mobila IT-tjänster för tillgång till patientjournalen och tillgång till portabel diagnostikutrustning vid hembesök hos patienterna (se informationsblad Mobilt vårdteam). Tillgängligheten och delaktigheten kommer att utvärderas som del i fältprovet klinikspecifika tjänster. Där erbjuds patienter tillhörande Björknäs Vårdcentral i Boden att från hemmet kommunicera med vårdpersonal via videokonferens och därigenom kunna vara delaktig i utformning av sin vård och omvårdnad. Tillgänglighet kommer också att utvärderas som del i fältprovet Mobilt vårdteam. Fältprovet kommer att omfatta distriktssköterskor vid Björknäs vårdcentral, Kvarnängens hemtjänstgrupp, samt personer med kronisk sjukdom boende i hemmet och deras närstående.

11 Kontaktpersoner Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lisa Skär, Docent vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Birgitta Lindberg, Universitetslektor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Daniel Wahlberg, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lennart Isaksson, delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

12 Vårdpersonalens etiska resonemang vid införande av informations- och kommunikationsteknologi Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva vårdoch omsorgspersonalens resonemang inför och efter införande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) stöd vid vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende. Bakgrund Vid införande av nya arbetsmetoder som möjliggörs genom införande av ny teknik måste vårdpersonalen lära sig både det nya arbetssättet och att hantera den nya tekniken. Dessutom kan den nya tillgängligheten till information öka kraven på etisk kompetens. Projektet riktar sig till alla kategorier av vård- och omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen och inom primärvård, med tillhörande hemtjänstgrupp, före, under och efter införandet av verksamhetsförändringen. Föreställningar om ny teknik Det förändrade sättet att arbeta med ny teknik behöver studeras både inför förändringen, under arbetsprocessen och efter en tids användning ur ett etiskt perspektiv. Inför en förändring av arbetsmetoder kan det vara viktigt att vårdpersonal ges möjlighet att reflektera över vilka situationer som kan komma att uppstå med ny teknik. Genom att beskriva sina tankar, föreställningar och farhågor i intervju tillsammans med arbetskamrater kan kunskap om etiska situationer erhållas. Förändring av arbetet I detta projekt kommer vårdpersonalens etiska resonemang om ett förändrat arbetssätt vid införande av ny IKT att beskrivas. Förändring av arbetsmetoder kommer att påverka yrkesutövandet och den egna yrkesidentiteten samt det sociala mönstret inom verksamheten. Rådande hierarkier påverkar problematiska situationer som uppstår. Hur dessa diskuteras i arbetsgruppen är viktig att belysa. Tekniken kommer att innebära ökade möjligheter för den som behöver vård och omsorg att tillgodose sina behov. För vård- och omsorgspersonalen innebär tekniken andra möjligheter till att vårda och behandla människor.

13 Förändringsprocessen kommer att följas i realtid med intention att på ett djupare plan, genom att jämföra med tidigare studier och lämpliga teorier, bygga ny kunskap om hur vård- och omsorgspersonal påverkas av förändringar som genomförs. Förändringsprocessen Att reflektera över vad som är rätt eller fel, hur man ska agera i olika situationer, är något som vårdpersonal konfronteras med dagligen. Allt arbete med människor innebär att tvingas fatta beslut. Ibland är dessa beslut lätta att fatta ibland är de svåra. Vården ställer stora krav på olika typer av kompetenser och det mellanmänskliga mötet. Personalens etiska resonemang i förhållande till personen som är i behov av vård, närstående och förhållande till den egna yrkesidentiteten är en forskningsinriktning som ingår i FIA projektet. Kontaktpersoner Karin Axelsson, Professor vid Luleå tekniska universitet. Tel Inger Lindberg, Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Tel Maria Andersson Marchesoni, Doktorand vid Luleå tekniska universitet. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

14 Forskning om innovation i vård- och omsorgssektorn Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om tidiga skeden av innovationsprocesser i svensk vård och omsorg. Bakgrund Ökad konkurrens och en snabbt åldrande befolkning innebär behov av förbättrad och mer effektiv vård och omsorg. Innovation innebär naturligtvis möjligheter men också stora utmaningar bland annat eftersom de krav som ställs på nya produkter och arbetssätt är mycket höga inom denna sektor och svårigheterna att genomföra förändringar har visat sig särskilt utmanande. FIA projektet genererar kunskap om innovation Genom att följa innovationsprocessen i FIA projektet ges forskare möjlighet att på mycket nära håll studera de tidiga skedena av en innovationsprocess i vård- och omsorgssektorn. Kunskaperna om detta kan nyttjas i såväl pågående som framtida innovationsprojekt. Forskningsfrågor Syftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om tidiga skeden av vård- och omsorgsrelaterade innovationsprocesser. Forskningsfrågorna är inriktade på att beskriva hur de tidiga skedena genomförs samt bättre förstå vilka aktörer som medverkar och på vilka sätt de påverkar processen. Kontaktpersoner vid Luleå tekniska universitet Elin Rynbäck, doktorand. Tel: Johan Johansson, universitetslektor. Tel: Rickard Garvare, universitetslektor. Tel: Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel: , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel: ,

15 Ordinerad egenvård för bättre hälsa En ny behandlingsmetod har utvecklats för att ge personer med typ-2 diabetes och/eller hjärtkärlsjukdom bättre hälsa. Metoden bygger på egna aktiviteter i samverkan med primärvården. Det handlar om egenprovtagning, medicineringsstöd samt motion och kostrådgivning. Egenprovtagningen förbättrar förståelsen för hur hälsam påverkas av behandlingen. Metod utvecklad av patienter och vårdpersonal Behandlingsmetoden har utvecklats i samverkan med vårdpersonal och patienter i det tidigare projektet Resultatet blev så framgångsrikt att projektet erhöll Dagens Medicin och Computer Sweden s stipendie för E-hälsa för patientnytta. Renewing Health projektet ska utvärdera effekterna av behandlingsmetoden i större skala. Ett randomiserat fältprov genomförs därför vid Björknäs och Sandens vårdcentraler i Boden, Grytnäs vårdcentral i Kalix samt vid Övertorneå vårdcentral. Fältprovet involverar 200 patienter med Typ-2 diabetes och 200 patienter med hjärtkärl sjukdom samt lika stora kontrollgrupper. Syftet är att klarlägga hur vårdmetoden påverkar patienternas hälsa och välmående. I samarbete med Ordinerad egenvård Ordinerad egenvård innebär att patienten tillsammans med vårdpersonal kommer överens om egenvårdsaktiviteter. Patienten får påminnelse via dator eller mobil terminal när det är dags att genomföra aktiviteten. Patienten rapporterar resultatet och kan sedan se pedagogisk presentation av resultaten. Den utrustning som används beror på patientens behov. Det kan vara stegräknare, pulsklocka, blodtrycksmanchett, glucos (blodsocker) mätare, tum-ekg och PK mätare för patienter som behandlas med Waran.

16 Lättanvänd web-applikation Patienten använder Mina Vårdkontakter, en webportal för patienter i Sverige, för att använda de nya tjänsterna. Det inkluderar behandlingsinstruktioner med bild, video och textinstruktioner. Aktuell läkemedelslista med påminnelse då det är dags att genomföra medicineringen. Påminnelse, egenrapportering och presentation av medicinska mätresultat. Övergripande målsättning Antalet personer med kroniska sjukdomar ökar kraftigt. Den nya metoden avser att minska oron över hälsotillståndet. Minska behovet av akuta åtgärder och minska antalet sjukhusdagar. Undvika eller minska hastigheten på sjukdomsutvecklingen och tillkomst av nya komplikationer. Påvisa klinisk evidens på att personliga e-hälsatjänster kan ge samma kliniska kvalitet och tillgänglighet som traditionella tjänster. Genom att vårdpersonalen anger ändamålsenliga referensintervall, horisontella streck i bilden ovan för rekommenderade över- och undertryckvärden vid blodtrycksmätning, blir det enkelt för patienten att själv tolka hälsoutvecklingen. I de fall alarmerande diagnostikresultat genereras larm till vårdcentralen. Genom säker kommunikation utbyter patienter och vårdpersonal även mer informell information avseende egenvården. Europeiskt projekt Fältprov genomförs i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Österrike, Spanien, Grekland och Italien. Totalt patienter. Förutom Typ-2 diabetes och hjärtkärl sjukdom studeras KOL vid några av de övriga fältproven. I projektet medverkar även Europeiska patientorganisationer samt organisationer som utvecklar standards för trådlös sammankoppling mellan diagnostikutrustning och datorer för automatiserad mätvärdeshantering. Kontaktpersoner Birgitta Andersson, Björknäs vårdcentral. Tel , Gunnel Johansson, Grytnäs vårdcentral. Tel , Åsa Andersson, Sandens vårdcentral. Tel , Ingela Jakobsson-Åhl, Övertorneå vårdcentral. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Projektinformation: Se och Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

ehälsa med människan i centrum!

ehälsa med människan i centrum! ehälsa med människan i centrum! EIC, Centrum för Innovation och ehälsa Luleå tekniska universitet 971 87 LULEÅ Telefon: 0920 49 10 00 Fax: 0920 49 13 99 hlv-eic-info@list.ltu.se EIC I SAMARBETE MED PITEÅ,

Läs mer

Sida nr. FIA-PROJEKTET 1(11) Per Jonsson Nilsson 03/12/2010 0.1. Dokumentid. FIA-projekten. Projektägare: EIC

Sida nr. FIA-PROJEKTET 1(11) Per Jonsson Nilsson 03/12/2010 0.1. Dokumentid. FIA-projekten. Projektägare: EIC FIA-PROJEKTET 1(11) FIA-projekten Projektägare: EIC FIA-PROJEKTET 2(11) 1. KLINIKSPECIFIKA TJÄNSTER 4 Beskrivning(syfte och mål) 4 Mål 4 Projektfas (Aktuell status och övergripande tidplan) 4 Viktiga beroenden

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

SARAH. Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Teamsamverkan med patienten i

SARAH. Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Teamsamverkan med patienten i Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet Ge patienterna bättre och smidigare vård i hemmet Stödja teamsamverkan inom och mellan vårdorganisationer och vårdföretag Anpassa

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

SARAH. Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet. SARAH i ett nötskal

SARAH. Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet. SARAH i ett nötskal SARAH i ett nötskal Allt fler människor får vård i hemmet och det behovet kommer med all säkerhet att öka. Det handlar om äldre och sjuka som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men också om vård

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Rutin Pilot 25 april 9 juni 2017 INNEHÅLL Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Sök patient... 7 Samtycke... 7 Inskrivningsmeddelande... 7 Underlag (vänster meny under SPU i Lifecare)... 7 ADL (vänster

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Anders Magnusson Owe Eriksson 2016-12-02 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar användningen av informations- och kommunikations-teknologin med utgångspunkt

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

ehälsa och telemedicin

ehälsa och telemedicin 1 ehälsa och telemedicin Luleå 2014-03-18 Agneta Granström Landstingsråd Norrbottens läns landsting Innehåll Utmaningar och möjligheter Tjänster på nationell nivå Några satsningar i Norrbotten 2 Innehåll

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv..

C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Sjukvård i Sverige Ett mellanstort sjukhus C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Det finns 70 sjukhus till! Och vårdcentraler!! Och privata

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

RENEWING HeALTH Nya metoder för att stärka och bevara hälsa

RENEWING HeALTH Nya metoder för att stärka och bevara hälsa RENEWING HeALTH Nya metoder för att stärka och bevara hälsa Siv Söderberg Professor, forskningsledare Inger Lindberg Biträdande professor, klusterledare Birgitta Lindberg Universitetslektor Institutionen

Läs mer

FoU-dagen 2011. 22 mars, klockan 09.00 ca 16.00 Sunderby sjukhus, konferenscenter

FoU-dagen 2011. 22 mars, klockan 09.00 ca 16.00 Sunderby sjukhus, konferenscenter FoU-dagen 2011 22 mars, klockan 09.00 ca 16.00, konferenscenter Inledning Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Parallella projektpresentationer Aulan och Sal: 2:3 Klockan

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) 2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Datum Granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre. Sammanfattande granskningsrapport

Datum Granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre. Sammanfattande granskningsrapport Revisionskontoret Jan-Åke Leijon Yrkesrevisor 044-309 32 08 jan-ake.leijon@skane.se GRANSKNINGSRAPPORT Datum 2007-03-14 1 (11) Granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Sammanfattande granskningsrapport

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Sjukvården är inne i ett skede av stora förändringar. Den

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Videomöte mellan patienter och personal vid Björknäs vårdcentral Lathund för patienter

Videomöte mellan patienter och personal vid Björknäs vårdcentral Lathund för patienter 1 Videomöte mellan patienter och personal vid Björknäs vårdcentral Lathund för patienter 1 Videokonsultation med medborgare I samband med FIA projektet (Framtidens Innovativa Arbetssätt) vid Björknäs vårdcentral

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6) SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Ansvarsfördelning. läkare

Ansvarsfördelning. läkare 1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer