Specialistkonsultation på distans via videokonferens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistkonsultation på distans via videokonferens"

Transkript

1 Specialistkonsultation på distans via videokonferens Syftet med specialistkonsultation på distans via videokonferens är att öka tillgängligheten av specialistvård. I projektet ingår fem vårdcentraler inom Norrbotten läns landsting där personer med hudproblem via videokonferens möter en hudspecialist. I projektet ingår även specialistkonsultation vid två vårdcentraler, där patienter med hjärtsjukdom och hjärtsjuksköterska vid Gällivare sjukhus genomför besöken via videokonferens. Bakgrund En gemensam faktor för många medborgare är upplevelse av minskad tillgänglighet till vård. Konsultation via videokonferens, på distans kommer därför att bli viktigt för att öka tillgängligheten till vården. För att öka kvaliteten och minska kostnaderna centraliseras specialistvården genom färre men mer specialiserade kliniker. Det innebär behov av mer avancerad sjukvård utanför sjukhuset. Genom detta projekt fås kunskap om hur konsultation på distans via videokonferens ska utformas så att den möter de behov patienter och närstående boende i glesbygd har. I Norrbotten är det ofta långa avstånd till specialistvård och därför handlar denna studie om att undersöka om videokonsultation på distans mellan primärvård och specialistvård ger en ökad tillgänglighet. Fördelar Videokonsultation på distans, mellan patient på vårdcentral och specialistläkare på sjukhus, kan ge ökad tillgänglighet till vård. Det innebär även möjlighet till minskad onödigt lång väntan på besked för patienten. Vid konsultation via vårdcentral så kan många gånger långa resor för patienten och dennes närstående undvikas och i en del fall kan även frånvaro från arbete undvikas. Videokonsultation på distans är även ett tillfälle för allmänläkaren på vårdcentralen att få undervisning av specialist och därmed öka sin egen kompetens. Remissflödet till specialistmottagning kan minskas och därigenom köer till speciallistvård. Ett minskat resande ger även vinster för miljön.

2 Fältprovets omfattning och genomförande Fältprov pågår vid Norrbottens läns landsting. Via ett videokonferensprogram, CMA desktop, har läkare och patienter på vårdcentraler kontakt med specialistläkare på hudmottagningen på Sunderby Sjukhus. Via Pajala vårdcentral och Jokkmokk vårdcentral har patienter med icke akuta hjärtproblem kontakt med hjärtsjuksköterska på Gällivare Sjukhus. Forskningsfrågor Forskningen i projektet fokuserar bland annat på inställning till tillgänglighet till specialistvård hos människor boende i glesbygd och vårdpersonalens tankar om ett införande av videokonsultation som ett arbetssätt. Projektet kommer även att utvärdera hur de olika användarna av videokonferens upplever funktionaliteten. Realisering Pajala vårdcentral Sunderby sjukhus IT Norrbotten har byggt upp ett säkert bredbandsnät som bland annat används mellan sjukhus, vårdcentraler och kommuner i Norrbotten. Detta i kombination med Polycom videokonferensteknik ger högkvalitativa möten. Genom användning av PC-baserade videokonferens klienter blir det ekonomiskt möjligt att få en stor spridning av användningen. Från vårdcentral, via en kamera och CMA, kan bilder överföras i realtid till specialist på mottagning. Ordination, second opinion, provtagning under handledning kan ske direkt. Kontaktpersoner Siv Söderberg, Professor, Luleå tekniska universitet. Tel , Inger Lindberg, Universitetslektor, Luleå tekniska universitet. Tel Annette Johansson, Doktorand, Luleå tekniska universitet. Tel Linnea Keisu, Sjuksköterska Hud och könsmottagningen vid Sunderby Sjukhus. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

3 Mobilt vårdteam Vården i hemmet blir alltmer omfattande med den snabbt ökande åldrande befolkningen. Genom användning av portabel diagnostikutrustning och mobil tillgång till patientjournaler kan diagnos ställas och behandling påbörjas direkt i patientens hem. Den äldre slipper bli lika sjuk som tidigare och tillfrisknar snabbare. Dessutom undviks arbetsamma transporter till vårdcentral och sjukhus. Portabel utrustning Distriktssköterskorna tar med sig portabel diagnostikutrustning och omläggningsmaterial vid hembesöken. För att detta ska vara hanterbart utrustas tjänstebilarna så att det blir enkelt att hantera utrustningen. Enbart det som behövs vid varje besök tas in till patientens bostad. Läkarkonsultationer Mobil uppkoppling till VAS innebär tillgång till provresultat, aktuell medicinlista etc. under hembesöket. Det möjliggör även effektiv kommunikation mellan distriktssköterskor vid hembesök och distriktsläkare vid vårdcentral för att snabbt ställa diagnos och besluta om ändamålsenlig behandling. Den portabla diagnostikutrustningen används även av distriktsläkare vid jourverksamhet. Bilarna förses med CRP, Hb, Glucos, pulsoximeter, bladderscan, digital örontermometer, blodtrycksmanschett samt lap-top dator med mobil uppkoppling till journalsystemet. Utvärdering Betydelsen av fältprov inom detta område visar att mobila IT-tjänster kan öka vårdkvaliteten för äldre sjuka personer och deras närstående. Kontaktpersoner Carl-Johan Westborg, Vårdcentralschef och allmänläkare vid Björknäs Vårdcentral. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel

4 MedSec ger säker och individuell hantering av läkemedel för äldre personer Personer på äldreboenden har ofta många olika hälsoproblem och behandlas i genomsnitt med läkemedel. Genom att använda MedSec i vårdarbetet kan den medicinska kvaliteten stärkas genom ett elektroniskt stöd där ordinerade läkemedel sammanställs och uppdateras kontinuerligt i den äldre personens ordinationsschema. Bakgrund Den vanligaste orsaken till avvikelser på särskilda boenden sker vid överlämnande av ordinerade läkemedel. På en arbetsplats där personalen har en stressfylld arbetssituation är detta en riskfaktor. Personalen återrapporterar överlämnandet och eventuella observationer. Genom handdatorn påminns personalen om överlämnande inte genomförts som planerat. Personalen kan även rapportera överlämnande av ordinerade behovsläkemedel. Det är dessutom viktigt att beakta de boendes vanor så att utdelningen anpassas till respektive persons dygnsrytm. Att använda MedSec i vårdarbetet Tidpunkten för överlämnande av läkemedel planeras i MedSec efter brukarnas egna önskemål. Överlämnandet av akut insatta läkemedel samt uppoch nedtrappningar av medicinering planeras också. En översikt över den äldre personens läkemedelskonsumtion sparas i MedSec, vilket ger ett pålitligt underlag för bedömning av läkemedlens effekt. MedSec ger även administrativt stöd för utdelning av läkemedel och att hålla reda på de olika dosetterna för varje brukare.

5 MedSec stödjer sjuksköterskans läkemedelsadministration Förändringar av läkemedelsordinationer hämtas från patientjournalen och finns tillgängliga för sjuksköterskan på det särskilda boendet. Även akut insatta läkemedel och tillfälligt ordinerade läkemedel samt förändringar av doser registreras i MedSec. MedSec kan hantera läkemedel i alla former som Apodos, dosett och inhalation. MedSec kan även hantera att förpackningar från Apodos bryts. MedSec registrerar vilka läkemedel som ska finnas i varje persons dosett i respektive dosett fack. Aktuell läkemedelslista skrivs ut från MedSec. MedSec har även kontroll på när dosetten ställdes i ordning och lämnas ut till den äldre personen. Tiderna för överlämnandet planeras efter den äldre personens önskemål Baserat på den äldre personens önskemål överlämnar sjuksköterskan läkemedlen till den äldre personen. Tidsfönstret inom vilket överlämnandet ska ske anpassas till de specifika kraven för aktuella läkemedel. Antalet tabletter räknas vid överlämnandet Vid överlämnandet räknar och rapporterar personalen antalet tabletter i dosetten. MedSec kontrollerar att antalet tabletter överensstämmer med det planerade antalet. Rapportering av genomförd läkemedelsutdelning Personalen rapporterar genomförd överlämning av läkemedel. Om läkemedlet inte kan lämnas till den äldre personen sker en avvikelserapport där orsak anges. Påminnelse om utebliven läkemedelsutdelning MedSec påminner personalen om läkemedelsutdelning ej rapporterats inom bestämt tidsintervall. Överblick över återstående arbetsuppgifter I MedSec kan personalen se vilka planerade överlämningar som återstår att göra. MedSec stödjer även överlämnande som ska göras av nattpersonalen. Fullständig historik för uppföljning MedSec sparar all historik om innehållet i alla dosetter och samtliga överlämnanden. Kontaktpersoner Ann-Christin Malmström, Medicinskt ansvarig sjuksköterska vid Bodens kommun. Tel Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Cg Heikinpieti, Delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel Lars-Åke Johansson, VD, Alkit Communications. Tel Verksamhetsledare: Per-Olof Egnell. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

6 Samordnad vårdplanering - enklare och med högre kvalitet Genom att testa och implementera ny och befintlig teknik som videokonferens, gemensam kalenderfunktion och möjlighet till sammanhållen dokumentation kan processen för samordnad vårdplanering effektiviseras och patientens behov av insatser i hemmet säkras. Det ger kortare ledtider och ökad trygghet för patient och närstående. Bakgrund När en patient bedöms vara i behov av insatser från kommun och/eller primärvård efter sjukhusvistelse erbjuds denne samordnad vårdplanering. Samordnad vårdplanering är en process där patientens behov och resurser identifieras och en samordning av insatser från olika aktörer planeras för att patient och närstående ska känna trygghet vid utskrivning från sjukhuset och återgång till hemmet. Vårdplanen ska upprättas i samråd med patienten och godkännas av samtliga aktörer. Hinder vid vårdplaneringsmöten Följande hinder har identifierats i processen; svårighet att samordna resurser, svårighet att delge rätt personer rätt information i rätt tid, långa tidskrävande resor för att närvara vid planeringsmöten främst för distriktssköterskor och närstående, olikheter i rutiner och brister i uppföljningen av beslutade insatser. Arbetssättet ställer höga krav på en effektiv och säker planeringsprocess och informationsöverföring mellan samtliga aktörer med patienten i centrum. Den samordnade vårdplaneringen är en integrerad del av vården vid sjukhuset och sker i form av telefonsamtal och möten men också i form av dokumentation. För att uppnå en säker och effektiv planering inför patientens hemgång krävs samarbete över huvudmannagränserna och ett effektivt och säkert informationsutbyte. Det är viktigt att patient och närstående tidigt känner sig delaktiga i denna process. Hinder i processen innebär att planerad utskrivning kan försenas flera dygn. Patient och närstående känner en otrygghet inför hemgång samtidigt som mycket tid går till administrativt arbete för vårdpersonalen, dubbeldokumentation, många resor främst för distriktssköterskorna, osäkerhet för vård- och omsorgspersonalen vilka de beslutade insatserna är och vem som är ansvarig och osäkerhet hur de har fungerat efter hemkomsten.

7 Fältprov I projektet testas både ny och befintlig teknik för att underlätta och möjliggöra samordnad vårdplanering. Genom att vidareutveckla befintligt IT-stöd för dokumentation av den samordnade vårdplaneringen och elektronisk informationsöverföring mellan kommun och landsting ges möjlighet att också dokumentera uppföljning av beslutade insatser en till tre veckor efter det att patienten lämnat sjukhuset. Det ger en säkrare sammanhållen dokumentation och underlättar den långsiktiga planeringen av insatser i hemmet så att patienten kan känna trygghet. Genom videokonferenslösning kan närstående delta i mötet på distans. Primärvårdens personal kan undvika långa resor in till sjukhuset och genom detta kan tid, pengar och miljö sparas. Genom att utveckla en gemensam kalender som nås av både kommunens- och landstingets personal skapas förutsättningar för att kunna samordna resurser till inplanerade möten. På så sätt kortas ledtiderna vilket ger en effektivare planering och patientens behov av insatser i hemmet kan tillgodoses när denne bedöms vara utskrivningsklar från sjukhuset. Samtliga interventioner testas under ett års tid vid fem slutenvårdsavdelningar vid ett sjukhus och vid tre vårdcentraler, samtliga belägna inom Norrbottens läns landsting. Två kommuner berörs också i testerna. Kontaktpersoner Lisa Skär, Docent vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Sofi Nordmark, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

8 Klinikspecifika tjänster för medborgare Ökad IT-mognad i samhället ger medborgarna möjlighet till mer tillgänglig vård och möjlighet att engagera sig mer aktivt i sin egen hälsa. Klinikspecifika tjänster ger tillgång till personliga behandlingsprogram från vårdpersonalen. Lösningen ger även möjlighet till ordinerad egenprovtagning, medicineringsstöd, samt videokonsultationer. Målsättningen är att erbjuda ökad tillgänglighet, motivera medborgarna att leva ett hälsosamt liv, öka vårdkvaliteten och stärka vårdcentralernas attraktionskraft. Bakgrund Genom enkelheten att snabbt hitta rätt information på internet har medborgarna blivit alltmer kunniga om sin hälsa, diagnostikalternativ och behandlingsformer. Det har även inneburit att medborgarna på eget initiativ börjat använda diagnostikutrustning i allt större utsträckning. Egenvårdsprogram Vårdpersonalen kan exportera ordinerade egenvårdsprogram till patientens IT-miljö. Det innebär att patienten ges tillgång till pedagogiska beskrivningar av den behandling de kommit överens med vårdpersonalen att utföra på egen hand. Beskrivningarna kan vara i form av text, bilder och video. Genom att patienterna ges tillgång till beskrivningarna förbättras förutsättningarna att den ordinerade egenvården verkligen utförs korrekt. Det minskar risken för felbehandling pga. att patienten missuppfattar eller glömmer detaljer från genomgången med vårdpersonalen. Egen aktuell medicinlista Genom att nyttja patienternas engagemang som en del i vårdprocessen skapas betydande mervärden både för patienterna och vårdgivarna. Genom att ge patienterna god vägledning fokuseras engagemanget på positiva livsstilförändringar och ökad motivation att fullfölja behandling. Utan vägledning riskerar i stället patienternas ansträngningar att vålla dem frustration och osäkerhet vilket kan påverka hälsoutvecklingen negativt. Aktuell medicinlista kan hämtas från vårdgivarens journalsystem till patientens kalender i dator eller mobiltelefon. Om patienten så önskar erhålls påminnelsesignal om inte medicineringen genomförts i tid. Medicineringen kvitteras så att det blir enkelt att följa upp hur den genomförts i praktiken. Egen provtagning I de fall ordinerad egenvård inkluderar provtagning ges patienten möjlighet att erhålla schemat till sin kalender i dator eller mobiltelefon. Påminnelse erhålls då när det är dags att genomföra provtagningen. Resultaten lagras och patienten kan enkelt tolka resultaten genom pedagogiska grafer.

9 Vårdpersonalen specificerar ändamålsenliga referensvärden för kommande tidsperiod. De visas som horisontella streck i diagrammet. Det blir därmed enkelt för patienten att tolka effekterna av behandling, motion och kostförändringar. Tillgänglighet till vård Genom säker kommunikation utbyter patienter och vårdpersonal egenvårdinformation. Patienterna ges möjlighet att boka videokonsultationer med distriktsläkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut. För att göra det enkelt för medborgarna används standardteknik och öppen källkodprogramvara som vanligen redan finns i medborgarnas datorer. Stärkt konkurrenskraft Ett annat viktigt behov är att stärka vårdcentralernas konkurrenskraft. Genom att införa utökat tjänsteutbud kan IT-mogna patienter attraheras från vårdcentraler som enbart tillämpar konventionella arbetsmetoder. Fältprov Fältprov genomförs i samverkan med Mina Vårdkontakter pilot vid Norrbottens läns landsting. Ambitionen är att de klinikspecifika tjänsterna ska bli tillgängliga också för andra landsting och vårdregioner efter fältprovperioden. Kontaktpersoner Carl-Johan Westborg, Vårdcentralschef och allmänläkare, Björknäs Vårdcentral. Tel , Lennart Isaksson, Delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

10 Ökad tillgänglighet och delaktighet till vård och omvårdnad med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för personer med kronisk sjukdom boende i hemmet Bakgrund Fältprov Allt fler människor blir äldre, i Europa förväntas antalet äldre människor fördubblas till mitten av 2000talet där bland annat personer över 80 år kommer att tredubblas. I takt med den snabba utvecklingen vid behandling av svåra, tidigare obotbara sjukdomar, förändras inte bara sjukhusens utan även primärvårdens och därmed hemsjukvårdens roll. Deltagarna i projektet kommer att ges möjlighet att kommunicera med distriktssköterskorna via videokonferens oberoende av tid och rum. Om inte distriktssköterskan är tillgänglig kan patienten spela in videomeddelande i stället. Vårdtiden på sjukhusen har avkortats avsevärt. Det medför ett stort behov av fortsatt avancerad både medicinsk och teknisk vård i hemmet, vilket sker i primärvårdens regi. Forskning har visat att välbefinnandet ökar när möjlighet att få vara hemma i sin egen miljö finns. Många svårt sjuka människor väljer också att bli behandlade hemma ända till slutet av sitt liv. Kärnan i projektet är att förbättra kommunikationen mellan personer med kronisk sjukdom i hemmet och distriktssköterska i syfte att öka tillgänglighet och delaktighet i vård och omvårdnad. För att göra det används stationära och mobila tekniska lösningar. Kommunikationen kommer att ske med ljud och bild, både synkront och asynkront. Distriktssköterskan kommer även att ha tillgång till mobila IT-tjänster för tillgång till patientjournalen och tillgång till portabel diagnostikutrustning vid hembesök hos patienterna (se informationsblad Mobilt vårdteam). Tillgängligheten och delaktigheten kommer att utvärderas som del i fältprovet klinikspecifika tjänster. Där erbjuds patienter tillhörande Björknäs Vårdcentral i Boden att från hemmet kommunicera med vårdpersonal via videokonferens och därigenom kunna vara delaktig i utformning av sin vård och omvårdnad. Tillgänglighet kommer också att utvärderas som del i fältprovet Mobilt vårdteam. Fältprovet kommer att omfatta distriktssköterskor vid Björknäs vårdcentral, Kvarnängens hemtjänstgrupp, samt personer med kronisk sjukdom boende i hemmet och deras närstående.

11 Kontaktpersoner Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lisa Skär, Docent vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Birgitta Lindberg, Universitetslektor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Daniel Wahlberg, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lennart Isaksson, delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

12 Vårdpersonalens etiska resonemang vid införande av informations- och kommunikationsteknologi Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva vårdoch omsorgspersonalens resonemang inför och efter införande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) stöd vid vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende. Bakgrund Vid införande av nya arbetsmetoder som möjliggörs genom införande av ny teknik måste vårdpersonalen lära sig både det nya arbetssättet och att hantera den nya tekniken. Dessutom kan den nya tillgängligheten till information öka kraven på etisk kompetens. Projektet riktar sig till alla kategorier av vård- och omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen och inom primärvård, med tillhörande hemtjänstgrupp, före, under och efter införandet av verksamhetsförändringen. Föreställningar om ny teknik Det förändrade sättet att arbeta med ny teknik behöver studeras både inför förändringen, under arbetsprocessen och efter en tids användning ur ett etiskt perspektiv. Inför en förändring av arbetsmetoder kan det vara viktigt att vårdpersonal ges möjlighet att reflektera över vilka situationer som kan komma att uppstå med ny teknik. Genom att beskriva sina tankar, föreställningar och farhågor i intervju tillsammans med arbetskamrater kan kunskap om etiska situationer erhållas. Förändring av arbetet I detta projekt kommer vårdpersonalens etiska resonemang om ett förändrat arbetssätt vid införande av ny IKT att beskrivas. Förändring av arbetsmetoder kommer att påverka yrkesutövandet och den egna yrkesidentiteten samt det sociala mönstret inom verksamheten. Rådande hierarkier påverkar problematiska situationer som uppstår. Hur dessa diskuteras i arbetsgruppen är viktig att belysa. Tekniken kommer att innebära ökade möjligheter för den som behöver vård och omsorg att tillgodose sina behov. För vård- och omsorgspersonalen innebär tekniken andra möjligheter till att vårda och behandla människor.

13 Förändringsprocessen kommer att följas i realtid med intention att på ett djupare plan, genom att jämföra med tidigare studier och lämpliga teorier, bygga ny kunskap om hur vård- och omsorgspersonal påverkas av förändringar som genomförs. Förändringsprocessen Att reflektera över vad som är rätt eller fel, hur man ska agera i olika situationer, är något som vårdpersonal konfronteras med dagligen. Allt arbete med människor innebär att tvingas fatta beslut. Ibland är dessa beslut lätta att fatta ibland är de svåra. Vården ställer stora krav på olika typer av kompetenser och det mellanmänskliga mötet. Personalens etiska resonemang i förhållande till personen som är i behov av vård, närstående och förhållande till den egna yrkesidentiteten är en forskningsinriktning som ingår i FIA projektet. Kontaktpersoner Karin Axelsson, Professor vid Luleå tekniska universitet. Tel Inger Lindberg, Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Tel Maria Andersson Marchesoni, Doktorand vid Luleå tekniska universitet. Tel Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

14 Forskning om innovation i vård- och omsorgssektorn Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om tidiga skeden av innovationsprocesser i svensk vård och omsorg. Bakgrund Ökad konkurrens och en snabbt åldrande befolkning innebär behov av förbättrad och mer effektiv vård och omsorg. Innovation innebär naturligtvis möjligheter men också stora utmaningar bland annat eftersom de krav som ställs på nya produkter och arbetssätt är mycket höga inom denna sektor och svårigheterna att genomföra förändringar har visat sig särskilt utmanande. FIA projektet genererar kunskap om innovation Genom att följa innovationsprocessen i FIA projektet ges forskare möjlighet att på mycket nära håll studera de tidiga skedena av en innovationsprocess i vård- och omsorgssektorn. Kunskaperna om detta kan nyttjas i såväl pågående som framtida innovationsprojekt. Forskningsfrågor Syftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om tidiga skeden av vård- och omsorgsrelaterade innovationsprocesser. Forskningsfrågorna är inriktade på att beskriva hur de tidiga skedena genomförs samt bättre förstå vilka aktörer som medverkar och på vilka sätt de påverkar processen. Kontaktpersoner vid Luleå tekniska universitet Elin Rynbäck, doktorand. Tel: Johan Johansson, universitetslektor. Tel: Rickard Garvare, universitetslektor. Tel: Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel: , Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel: ,

15 Ordinerad egenvård för bättre hälsa En ny behandlingsmetod har utvecklats för att ge personer med typ-2 diabetes och/eller hjärtkärlsjukdom bättre hälsa. Metoden bygger på egna aktiviteter i samverkan med primärvården. Det handlar om egenprovtagning, medicineringsstöd samt motion och kostrådgivning. Egenprovtagningen förbättrar förståelsen för hur hälsam påverkas av behandlingen. Metod utvecklad av patienter och vårdpersonal Behandlingsmetoden har utvecklats i samverkan med vårdpersonal och patienter i det tidigare projektet Resultatet blev så framgångsrikt att projektet erhöll Dagens Medicin och Computer Sweden s stipendie för E-hälsa för patientnytta. Renewing Health projektet ska utvärdera effekterna av behandlingsmetoden i större skala. Ett randomiserat fältprov genomförs därför vid Björknäs och Sandens vårdcentraler i Boden, Grytnäs vårdcentral i Kalix samt vid Övertorneå vårdcentral. Fältprovet involverar 200 patienter med Typ-2 diabetes och 200 patienter med hjärtkärl sjukdom samt lika stora kontrollgrupper. Syftet är att klarlägga hur vårdmetoden påverkar patienternas hälsa och välmående. I samarbete med Ordinerad egenvård Ordinerad egenvård innebär att patienten tillsammans med vårdpersonal kommer överens om egenvårdsaktiviteter. Patienten får påminnelse via dator eller mobil terminal när det är dags att genomföra aktiviteten. Patienten rapporterar resultatet och kan sedan se pedagogisk presentation av resultaten. Den utrustning som används beror på patientens behov. Det kan vara stegräknare, pulsklocka, blodtrycksmanchett, glucos (blodsocker) mätare, tum-ekg och PK mätare för patienter som behandlas med Waran.

16 Lättanvänd web-applikation Patienten använder Mina Vårdkontakter, en webportal för patienter i Sverige, för att använda de nya tjänsterna. Det inkluderar behandlingsinstruktioner med bild, video och textinstruktioner. Aktuell läkemedelslista med påminnelse då det är dags att genomföra medicineringen. Påminnelse, egenrapportering och presentation av medicinska mätresultat. Övergripande målsättning Antalet personer med kroniska sjukdomar ökar kraftigt. Den nya metoden avser att minska oron över hälsotillståndet. Minska behovet av akuta åtgärder och minska antalet sjukhusdagar. Undvika eller minska hastigheten på sjukdomsutvecklingen och tillkomst av nya komplikationer. Påvisa klinisk evidens på att personliga e-hälsatjänster kan ge samma kliniska kvalitet och tillgänglighet som traditionella tjänster. Genom att vårdpersonalen anger ändamålsenliga referensintervall, horisontella streck i bilden ovan för rekommenderade över- och undertryckvärden vid blodtrycksmätning, blir det enkelt för patienten att själv tolka hälsoutvecklingen. I de fall alarmerande diagnostikresultat genereras larm till vårdcentralen. Genom säker kommunikation utbyter patienter och vårdpersonal även mer informell information avseende egenvården. Europeiskt projekt Fältprov genomförs i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Österrike, Spanien, Grekland och Italien. Totalt patienter. Förutom Typ-2 diabetes och hjärtkärl sjukdom studeras KOL vid några av de övriga fältproven. I projektet medverkar även Europeiska patientorganisationer samt organisationer som utvecklar standards för trådlös sammankoppling mellan diagnostikutrustning och datorer för automatiserad mätvärdeshantering. Kontaktpersoner Birgitta Andersson, Björknäs vårdcentral. Tel , Gunnel Johansson, Grytnäs vårdcentral. Tel , Åsa Andersson, Sandens vårdcentral. Tel , Ingela Jakobsson-Åhl, Övertorneå vårdcentral. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Projektinformation: Se och Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

SARAH. Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Teamsamverkan med patienten i

SARAH. Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Teamsamverkan med patienten i Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet Ge patienterna bättre och smidigare vård i hemmet Stödja teamsamverkan inom och mellan vårdorganisationer och vårdföretag Anpassa

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

ehälsa och telemedicin

ehälsa och telemedicin 1 ehälsa och telemedicin Luleå 2014-03-18 Agneta Granström Landstingsråd Norrbottens läns landsting Innehåll Utmaningar och möjligheter Tjänster på nationell nivå Några satsningar i Norrbotten 2 Innehåll

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Videomöte mellan patienter och personal vid Björknäs vårdcentral Lathund för patienter

Videomöte mellan patienter och personal vid Björknäs vårdcentral Lathund för patienter 1 Videomöte mellan patienter och personal vid Björknäs vårdcentral Lathund för patienter 1 Videokonsultation med medborgare I samband med FIA projektet (Framtidens Innovativa Arbetssätt) vid Björknäs vårdcentral

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Fenomenalt mottagande i media har positionerat Telia som ledande inom e-hälsa DN den 1 januari, 2015 DI den 26 juni,

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen Patientsäkerhet Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för f r individen Vilka är r vi? Charlotte Bliesener Michael Lekselius Program 09.00-10.00 FIKA och registrering 10.00-10.30 10.30 Inledning Charlotte

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.

Läs mer

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014 Frågor och svar angående rapportering av vårdkontakter 2014 (Tolkningsdokument till Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Stockholms läns landsting 2014) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

1.1 Bakgrund. Översiktsruta. Enhet: Tre Stiftelser, Göteborg. Mobil lösning: Medication and Care Support System (MCSS) Lagrum: HSL för signering

1.1 Bakgrund. Översiktsruta. Enhet: Tre Stiftelser, Göteborg. Mobil lösning: Medication and Care Support System (MCSS) Lagrum: HSL för signering Bilaga 3 Tre Stiftelser/Medication and Care Support System (MCSS) Denna sektion beskriver besöket på Tre Stiftelser som en egen berättelse, med avsikt att ge en sammanhängande beskrivning. Tanken är att

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

KLARA SVPL Lathund för Rehabilitering Sjukhus. Skapad för SAMSA av Lena Arvidsson & Marie Steffenburg Wennberg 2015-08-13 Version 2

KLARA SVPL Lathund för Rehabilitering Sjukhus. Skapad för SAMSA av Lena Arvidsson & Marie Steffenburg Wennberg 2015-08-13 Version 2 KLARA SVPL Lathund för Rehabilitering Sjukhus 1 Innehåll Bakgrund och beskrivning 3 Grafisk ärendeöversikten 4 Sök ärende 5 Registrera kontakter 6 Kallelse och underlag till vårdplanering 7 Samordnad plan

Läs mer

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ.

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Bilaga 2 Webbaserad enkät fältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Observera att en del frågor beror av vad respondenten svarat i föregående frågor varför

Läs mer