Specialistkonsultation på distans via videokonferens

Transkript

1 Specialistkonsultation på distans via videokonferens Syftet med specialistkonsultation på distans via videokonferens är att öka tillgängligheten av specialistvård. I projektet ingår fem vårdcentraler inom Norrbotten läns landsting där personer med hudproblem via videokonferens möter en hudspecialist. I projektet ingår även specialistkonsultation vid två vårdcentraler, där patienter med hjärtsjukdom och hjärtsjuksköterska vid Gällivare sjukhus genomför besöken via videokonferens. Bakgrund En gemensam faktor för många medborgare är upplevelse av minskad tillgänglighet till vård. Konsultation via videokonferens, på distans kommer därför att bli viktigt för att öka tillgängligheten till vården. För att öka kvaliteten och minska kostnaderna centraliseras specialistvården genom färre men mer specialiserade kliniker. Det innebär behov av mer avancerad sjukvård utanför sjukhuset. Genom detta projekt fås kunskap om hur konsultation på distans via videokonferens ska utformas så att den möter de behov patienter och närstående boende i glesbygd har. I Norrbotten är det ofta långa avstånd till specialistvård och därför handlar denna studie om att undersöka om videokonsultation på distans mellan primärvård och specialistvård ger en ökad tillgänglighet. Fördelar Videokonsultation på distans, mellan patient på vårdcentral och specialistläkare på sjukhus, kan ge ökad tillgänglighet till vård. Det innebär även möjlighet till minskad onödigt lång väntan på besked för patienten. Vid konsultation via vårdcentral så kan många gånger långa resor för patienten och dennes närstående undvikas och i en del fall kan även frånvaro från arbete undvikas. Videokonsultation på distans är även ett tillfälle för allmänläkaren på vårdcentralen att få undervisning av specialist och därmed öka sin egen kompetens. Remissflödet till specialistmottagning kan minskas och därigenom köer till speciallistvård. Ett minskat resande ger även vinster för miljön.

2 Fältprovets omfattning och genomförande Fältprov pågår vid Norrbottens läns landsting. Via ett videokonferensprogram, CMA desktop, har läkare och patienter på vårdcentraler kontakt med specialistläkare på hudmottagningen på Sunderby Sjukhus. Via Pajala vårdcentral och Jokkmokk vårdcentral har patienter med icke akuta hjärtproblem kontakt med hjärtsjuksköterska på Gällivare Sjukhus. Forskningsfrågor Forskningen i projektet fokuserar bland annat på inställning till tillgänglighet till specialistvård hos människor boende i glesbygd och vårdpersonalens tankar om ett införande av videokonsultation som ett arbetssätt. Projektet kommer även att utvärdera hur de olika användarna av videokonferens upplever funktionaliteten. Realisering Pajala vårdcentral Sunderby sjukhus IT Norrbotten har byggt upp ett säkert bredbandsnät som bland annat används mellan sjukhus, vårdcentraler och kommuner i Norrbotten. Detta i kombination med Polycom videokonferensteknik ger högkvalitativa möten. Genom användning av PC-baserade videokonferens klienter blir det ekonomiskt möjligt att få en stor spridning av användningen. Från vårdcentral, via en kamera och CMA, kan bilder överföras i realtid till specialist på mottagning. Ordination, second opinion, provtagning under handledning kan ske direkt. Kontaktpersoner Siv Söderberg, Professor, Luleå tekniska universitet. Tel , Siv.Soderberg@ltu.se. Inger Lindberg, Universitetslektor, Luleå tekniska universitet. Tel Inger.Lindberg@ltu.se. Annette Johansson, Doktorand, Luleå tekniska universitet. Tel Annette.Johansson@ltu.se Linnea Keisu, Sjuksköterska Hud och könsmottagningen vid Sunderby Sjukhus. Tel Linnea.Keisu@nll.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Jan-Erik.Westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Siv.Soderberg@ltu.se. Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

3 Mobilt vårdteam Vården i hemmet blir alltmer omfattande med den snabbt ökande åldrande befolkningen. Genom användning av portabel diagnostikutrustning och mobil tillgång till patientjournaler kan diagnos ställas och behandling påbörjas direkt i patientens hem. Den äldre slipper bli lika sjuk som tidigare och tillfrisknar snabbare. Dessutom undviks arbetsamma transporter till vårdcentral och sjukhus. Portabel utrustning Distriktssköterskorna tar med sig portabel diagnostikutrustning och omläggningsmaterial vid hembesöken. För att detta ska vara hanterbart utrustas tjänstebilarna så att det blir enkelt att hantera utrustningen. Enbart det som behövs vid varje besök tas in till patientens bostad. Läkarkonsultationer Mobil uppkoppling till VAS innebär tillgång till provresultat, aktuell medicinlista etc. under hembesöket. Det möjliggör även effektiv kommunikation mellan distriktssköterskor vid hembesök och distriktsläkare vid vårdcentral för att snabbt ställa diagnos och besluta om ändamålsenlig behandling. Den portabla diagnostikutrustningen används även av distriktsläkare vid jourverksamhet. Bilarna förses med CRP, Hb, Glucos, pulsoximeter, bladderscan, digital örontermometer, blodtrycksmanschett samt lap-top dator med mobil uppkoppling till journalsystemet. Utvärdering Betydelsen av fältprov inom detta område visar att mobila IT-tjänster kan öka vårdkvaliteten för äldre sjuka personer och deras närstående. Kontaktpersoner Carl-Johan Westborg, Vårdcentralschef och allmänläkare vid Björknäs Vårdcentral. Tel Carl-Johan.Westborg@nll.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel jan-erik.westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Siv.Soderberg@ltu.se.

4 MedSec ger säker och individuell hantering av läkemedel för äldre personer Personer på äldreboenden har ofta många olika hälsoproblem och behandlas i genomsnitt med läkemedel. Genom att använda MedSec i vårdarbetet kan den medicinska kvaliteten stärkas genom ett elektroniskt stöd där ordinerade läkemedel sammanställs och uppdateras kontinuerligt i den äldre personens ordinationsschema. Bakgrund Den vanligaste orsaken till avvikelser på särskilda boenden sker vid överlämnande av ordinerade läkemedel. På en arbetsplats där personalen har en stressfylld arbetssituation är detta en riskfaktor. Personalen återrapporterar överlämnandet och eventuella observationer. Genom handdatorn påminns personalen om överlämnande inte genomförts som planerat. Personalen kan även rapportera överlämnande av ordinerade behovsläkemedel. Det är dessutom viktigt att beakta de boendes vanor så att utdelningen anpassas till respektive persons dygnsrytm. Att använda MedSec i vårdarbetet Tidpunkten för överlämnande av läkemedel planeras i MedSec efter brukarnas egna önskemål. Överlämnandet av akut insatta läkemedel samt uppoch nedtrappningar av medicinering planeras också. En översikt över den äldre personens läkemedelskonsumtion sparas i MedSec, vilket ger ett pålitligt underlag för bedömning av läkemedlens effekt. MedSec ger även administrativt stöd för utdelning av läkemedel och att hålla reda på de olika dosetterna för varje brukare.

5 MedSec stödjer sjuksköterskans läkemedelsadministration Förändringar av läkemedelsordinationer hämtas från patientjournalen och finns tillgängliga för sjuksköterskan på det särskilda boendet. Även akut insatta läkemedel och tillfälligt ordinerade läkemedel samt förändringar av doser registreras i MedSec. MedSec kan hantera läkemedel i alla former som Apodos, dosett och inhalation. MedSec kan även hantera att förpackningar från Apodos bryts. MedSec registrerar vilka läkemedel som ska finnas i varje persons dosett i respektive dosett fack. Aktuell läkemedelslista skrivs ut från MedSec. MedSec har även kontroll på när dosetten ställdes i ordning och lämnas ut till den äldre personen. Tiderna för överlämnandet planeras efter den äldre personens önskemål Baserat på den äldre personens önskemål överlämnar sjuksköterskan läkemedlen till den äldre personen. Tidsfönstret inom vilket överlämnandet ska ske anpassas till de specifika kraven för aktuella läkemedel. Antalet tabletter räknas vid överlämnandet Vid överlämnandet räknar och rapporterar personalen antalet tabletter i dosetten. MedSec kontrollerar att antalet tabletter överensstämmer med det planerade antalet. Rapportering av genomförd läkemedelsutdelning Personalen rapporterar genomförd överlämning av läkemedel. Om läkemedlet inte kan lämnas till den äldre personen sker en avvikelserapport där orsak anges. Påminnelse om utebliven läkemedelsutdelning MedSec påminner personalen om läkemedelsutdelning ej rapporterats inom bestämt tidsintervall. Överblick över återstående arbetsuppgifter I MedSec kan personalen se vilka planerade överlämningar som återstår att göra. MedSec stödjer även överlämnande som ska göras av nattpersonalen. Fullständig historik för uppföljning MedSec sparar all historik om innehållet i alla dosetter och samtliga överlämnanden. Kontaktpersoner Ann-Christin Malmström, Medicinskt ansvarig sjuksköterska vid Bodens kommun. Tel Ann-Christin.Malmstrom@boden.se. Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Siv.Soderberg@ltu.se. Cg Heikinpieti, Delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel Cg.Heikinpieti@itid.se. Lars-Åke Johansson, VD, Alkit Communications. Tel Johansson@alkit.se. Verksamhetsledare: Per-Olof Egnell. Tel , Per-Olof.Egnell@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Siv.Soderberg@ltu.se. Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

6 Samordnad vårdplanering - enklare och med högre kvalitet Genom att testa och implementera ny och befintlig teknik som videokonferens, gemensam kalenderfunktion och möjlighet till sammanhållen dokumentation kan processen för samordnad vårdplanering effektiviseras och patientens behov av insatser i hemmet säkras. Det ger kortare ledtider och ökad trygghet för patient och närstående. Bakgrund När en patient bedöms vara i behov av insatser från kommun och/eller primärvård efter sjukhusvistelse erbjuds denne samordnad vårdplanering. Samordnad vårdplanering är en process där patientens behov och resurser identifieras och en samordning av insatser från olika aktörer planeras för att patient och närstående ska känna trygghet vid utskrivning från sjukhuset och återgång till hemmet. Vårdplanen ska upprättas i samråd med patienten och godkännas av samtliga aktörer. Hinder vid vårdplaneringsmöten Följande hinder har identifierats i processen; svårighet att samordna resurser, svårighet att delge rätt personer rätt information i rätt tid, långa tidskrävande resor för att närvara vid planeringsmöten främst för distriktssköterskor och närstående, olikheter i rutiner och brister i uppföljningen av beslutade insatser. Arbetssättet ställer höga krav på en effektiv och säker planeringsprocess och informationsöverföring mellan samtliga aktörer med patienten i centrum. Den samordnade vårdplaneringen är en integrerad del av vården vid sjukhuset och sker i form av telefonsamtal och möten men också i form av dokumentation. För att uppnå en säker och effektiv planering inför patientens hemgång krävs samarbete över huvudmannagränserna och ett effektivt och säkert informationsutbyte. Det är viktigt att patient och närstående tidigt känner sig delaktiga i denna process. Hinder i processen innebär att planerad utskrivning kan försenas flera dygn. Patient och närstående känner en otrygghet inför hemgång samtidigt som mycket tid går till administrativt arbete för vårdpersonalen, dubbeldokumentation, många resor främst för distriktssköterskorna, osäkerhet för vård- och omsorgspersonalen vilka de beslutade insatserna är och vem som är ansvarig och osäkerhet hur de har fungerat efter hemkomsten.

7 Fältprov I projektet testas både ny och befintlig teknik för att underlätta och möjliggöra samordnad vårdplanering. Genom att vidareutveckla befintligt IT-stöd för dokumentation av den samordnade vårdplaneringen och elektronisk informationsöverföring mellan kommun och landsting ges möjlighet att också dokumentera uppföljning av beslutade insatser en till tre veckor efter det att patienten lämnat sjukhuset. Det ger en säkrare sammanhållen dokumentation och underlättar den långsiktiga planeringen av insatser i hemmet så att patienten kan känna trygghet. Genom videokonferenslösning kan närstående delta i mötet på distans. Primärvårdens personal kan undvika långa resor in till sjukhuset och genom detta kan tid, pengar och miljö sparas. Genom att utveckla en gemensam kalender som nås av både kommunens- och landstingets personal skapas förutsättningar för att kunna samordna resurser till inplanerade möten. På så sätt kortas ledtiderna vilket ger en effektivare planering och patientens behov av insatser i hemmet kan tillgodoses när denne bedöms vara utskrivningsklar från sjukhuset. Samtliga interventioner testas under ett års tid vid fem slutenvårdsavdelningar vid ett sjukhus och vid tre vårdcentraler, samtliga belägna inom Norrbottens läns landsting. Två kommuner berörs också i testerna. Kontaktpersoner Lisa Skär, Docent vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Lisa.Skar@ltu.se. Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Siv.Soderberg@ltu.se. Sofi Nordmark, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet. Tel Sofi.Nordmark@ltu.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Jan-Erik.Westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Siv.Soderberg@ltu.se. Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

8 Klinikspecifika tjänster för medborgare Ökad IT-mognad i samhället ger medborgarna möjlighet till mer tillgänglig vård och möjlighet att engagera sig mer aktivt i sin egen hälsa. Klinikspecifika tjänster ger tillgång till personliga behandlingsprogram från vårdpersonalen. Lösningen ger även möjlighet till ordinerad egenprovtagning, medicineringsstöd, samt videokonsultationer. Målsättningen är att erbjuda ökad tillgänglighet, motivera medborgarna att leva ett hälsosamt liv, öka vårdkvaliteten och stärka vårdcentralernas attraktionskraft. Bakgrund Genom enkelheten att snabbt hitta rätt information på internet har medborgarna blivit alltmer kunniga om sin hälsa, diagnostikalternativ och behandlingsformer. Det har även inneburit att medborgarna på eget initiativ börjat använda diagnostikutrustning i allt större utsträckning. Egenvårdsprogram Vårdpersonalen kan exportera ordinerade egenvårdsprogram till patientens IT-miljö. Det innebär att patienten ges tillgång till pedagogiska beskrivningar av den behandling de kommit överens med vårdpersonalen att utföra på egen hand. Beskrivningarna kan vara i form av text, bilder och video. Genom att patienterna ges tillgång till beskrivningarna förbättras förutsättningarna att den ordinerade egenvården verkligen utförs korrekt. Det minskar risken för felbehandling pga. att patienten missuppfattar eller glömmer detaljer från genomgången med vårdpersonalen. Egen aktuell medicinlista Genom att nyttja patienternas engagemang som en del i vårdprocessen skapas betydande mervärden både för patienterna och vårdgivarna. Genom att ge patienterna god vägledning fokuseras engagemanget på positiva livsstilförändringar och ökad motivation att fullfölja behandling. Utan vägledning riskerar i stället patienternas ansträngningar att vålla dem frustration och osäkerhet vilket kan påverka hälsoutvecklingen negativt. Aktuell medicinlista kan hämtas från vårdgivarens journalsystem till patientens kalender i dator eller mobiltelefon. Om patienten så önskar erhålls påminnelsesignal om inte medicineringen genomförts i tid. Medicineringen kvitteras så att det blir enkelt att följa upp hur den genomförts i praktiken. Egen provtagning I de fall ordinerad egenvård inkluderar provtagning ges patienten möjlighet att erhålla schemat till sin kalender i dator eller mobiltelefon. Påminnelse erhålls då när det är dags att genomföra provtagningen. Resultaten lagras och patienten kan enkelt tolka resultaten genom pedagogiska grafer.

9 Vårdpersonalen specificerar ändamålsenliga referensvärden för kommande tidsperiod. De visas som horisontella streck i diagrammet. Det blir därmed enkelt för patienten att tolka effekterna av behandling, motion och kostförändringar. Tillgänglighet till vård Genom säker kommunikation utbyter patienter och vårdpersonal egenvårdinformation. Patienterna ges möjlighet att boka videokonsultationer med distriktsläkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut. För att göra det enkelt för medborgarna används standardteknik och öppen källkodprogramvara som vanligen redan finns i medborgarnas datorer. Stärkt konkurrenskraft Ett annat viktigt behov är att stärka vårdcentralernas konkurrenskraft. Genom att införa utökat tjänsteutbud kan IT-mogna patienter attraheras från vårdcentraler som enbart tillämpar konventionella arbetsmetoder. Fältprov Fältprov genomförs i samverkan med Mina Vårdkontakter pilot vid Norrbottens läns landsting. Ambitionen är att de klinikspecifika tjänsterna ska bli tillgängliga också för andra landsting och vårdregioner efter fältprovperioden. Kontaktpersoner Carl-Johan Westborg, Vårdcentralschef och allmänläkare, Björknäs Vårdcentral. Tel , Carl-Johan.Westborg@nll.se. Lennart Isaksson, Delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lennart.Isaksson@intelliwork.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , Jan-Erik.Westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Siv.Soderberg@ltu.se. Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

10 Ökad tillgänglighet och delaktighet till vård och omvårdnad med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för personer med kronisk sjukdom boende i hemmet Bakgrund Fältprov Allt fler människor blir äldre, i Europa förväntas antalet äldre människor fördubblas till mitten av 2000talet där bland annat personer över 80 år kommer att tredubblas. I takt med den snabba utvecklingen vid behandling av svåra, tidigare obotbara sjukdomar, förändras inte bara sjukhusens utan även primärvårdens och därmed hemsjukvårdens roll. Deltagarna i projektet kommer att ges möjlighet att kommunicera med distriktssköterskorna via videokonferens oberoende av tid och rum. Om inte distriktssköterskan är tillgänglig kan patienten spela in videomeddelande i stället. Vårdtiden på sjukhusen har avkortats avsevärt. Det medför ett stort behov av fortsatt avancerad både medicinsk och teknisk vård i hemmet, vilket sker i primärvårdens regi. Forskning har visat att välbefinnandet ökar när möjlighet att få vara hemma i sin egen miljö finns. Många svårt sjuka människor väljer också att bli behandlade hemma ända till slutet av sitt liv. Kärnan i projektet är att förbättra kommunikationen mellan personer med kronisk sjukdom i hemmet och distriktssköterska i syfte att öka tillgänglighet och delaktighet i vård och omvårdnad. För att göra det används stationära och mobila tekniska lösningar. Kommunikationen kommer att ske med ljud och bild, både synkront och asynkront. Distriktssköterskan kommer även att ha tillgång till mobila IT-tjänster för tillgång till patientjournalen och tillgång till portabel diagnostikutrustning vid hembesök hos patienterna (se informationsblad Mobilt vårdteam). Tillgängligheten och delaktigheten kommer att utvärderas som del i fältprovet klinikspecifika tjänster. Där erbjuds patienter tillhörande Björknäs Vårdcentral i Boden att från hemmet kommunicera med vårdpersonal via videokonferens och därigenom kunna vara delaktig i utformning av sin vård och omvårdnad. Tillgänglighet kommer också att utvärderas som del i fältprovet Mobilt vårdteam. Fältprovet kommer att omfatta distriktssköterskor vid Björknäs vårdcentral, Kvarnängens hemtjänstgrupp, samt personer med kronisk sjukdom boende i hemmet och deras närstående.

11 Kontaktpersoner Siv Söderberg, Professor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lisa Skär, Docent vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Birgitta Lindberg, Universitetslektor vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Daniel Wahlberg, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet. Tel , Lennart Isaksson, delprojektledare vid EIC, Luleå Tekniska Universitet. Tel , Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

12 Vårdpersonalens etiska resonemang vid införande av informations- och kommunikationsteknologi Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva vårdoch omsorgspersonalens resonemang inför och efter införande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) stöd vid vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende. Bakgrund Vid införande av nya arbetsmetoder som möjliggörs genom införande av ny teknik måste vårdpersonalen lära sig både det nya arbetssättet och att hantera den nya tekniken. Dessutom kan den nya tillgängligheten till information öka kraven på etisk kompetens. Projektet riktar sig till alla kategorier av vård- och omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen och inom primärvård, med tillhörande hemtjänstgrupp, före, under och efter införandet av verksamhetsförändringen. Föreställningar om ny teknik Det förändrade sättet att arbeta med ny teknik behöver studeras både inför förändringen, under arbetsprocessen och efter en tids användning ur ett etiskt perspektiv. Inför en förändring av arbetsmetoder kan det vara viktigt att vårdpersonal ges möjlighet att reflektera över vilka situationer som kan komma att uppstå med ny teknik. Genom att beskriva sina tankar, föreställningar och farhågor i intervju tillsammans med arbetskamrater kan kunskap om etiska situationer erhållas. Förändring av arbetet I detta projekt kommer vårdpersonalens etiska resonemang om ett förändrat arbetssätt vid införande av ny IKT att beskrivas. Förändring av arbetsmetoder kommer att påverka yrkesutövandet och den egna yrkesidentiteten samt det sociala mönstret inom verksamheten. Rådande hierarkier påverkar problematiska situationer som uppstår. Hur dessa diskuteras i arbetsgruppen är viktig att belysa. Tekniken kommer att innebära ökade möjligheter för den som behöver vård och omsorg att tillgodose sina behov. För vård- och omsorgspersonalen innebär tekniken andra möjligheter till att vårda och behandla människor.

13 Förändringsprocessen kommer att följas i realtid med intention att på ett djupare plan, genom att jämföra med tidigare studier och lämpliga teorier, bygga ny kunskap om hur vård- och omsorgspersonal påverkas av förändringar som genomförs. Förändringsprocessen Att reflektera över vad som är rätt eller fel, hur man ska agera i olika situationer, är något som vårdpersonal konfronteras med dagligen. Allt arbete med människor innebär att tvingas fatta beslut. Ibland är dessa beslut lätta att fatta ibland är de svåra. Vården ställer stora krav på olika typer av kompetenser och det mellanmänskliga mötet. Personalens etiska resonemang i förhållande till personen som är i behov av vård, närstående och förhållande till den egna yrkesidentiteten är en forskningsinriktning som ingår i FIA projektet. Kontaktpersoner Karin Axelsson, Professor vid Luleå tekniska universitet. Tel Karin.Axelsson@ltu.se. Inger Lindberg, Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Tel Inger.Lindberg@ltu.se. Maria Andersson Marchesoni, Doktorand vid Luleå tekniska universitet. Tel Maria.Andersson@ltu.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel , jan-erik.westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel , Siv.Soderberg@ltu.se. Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.

14 Forskning om innovation i vård- och omsorgssektorn Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om tidiga skeden av innovationsprocesser i svensk vård och omsorg. Bakgrund Ökad konkurrens och en snabbt åldrande befolkning innebär behov av förbättrad och mer effektiv vård och omsorg. Innovation innebär naturligtvis möjligheter men också stora utmaningar bland annat eftersom de krav som ställs på nya produkter och arbetssätt är mycket höga inom denna sektor och svårigheterna att genomföra förändringar har visat sig särskilt utmanande. FIA projektet genererar kunskap om innovation Genom att följa innovationsprocessen i FIA projektet ges forskare möjlighet att på mycket nära håll studera de tidiga skedena av en innovationsprocess i vård- och omsorgssektorn. Kunskaperna om detta kan nyttjas i såväl pågående som framtida innovationsprojekt. Forskningsfrågor Syftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om tidiga skeden av vård- och omsorgsrelaterade innovationsprocesser. Forskningsfrågorna är inriktade på att beskriva hur de tidiga skedena genomförs samt bättre förstå vilka aktörer som medverkar och på vilka sätt de påverkar processen. Kontaktpersoner vid Luleå tekniska universitet Elin Rynbäck, doktorand. Tel: Elin.Rynback@ltu.se. Johan Johansson, universitetslektor. Tel: Johan.Johansson@ltu.se Rickard Garvare, universitetslektor. Tel: Rickard.Garvare@ltu.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel: , Jan-Erik.Westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel: , Siv.Soderberg@ltu.se.

15 Ordinerad egenvård för bättre hälsa En ny behandlingsmetod har utvecklats för att ge personer med typ-2 diabetes och/eller hjärtkärlsjukdom bättre hälsa. Metoden bygger på egna aktiviteter i samverkan med primärvården. Det handlar om egenprovtagning, medicineringsstöd samt motion och kostrådgivning. Egenprovtagningen förbättrar förståelsen för hur hälsam påverkas av behandlingen. Metod utvecklad av patienter och vårdpersonal Behandlingsmetoden har utvecklats i samverkan med vårdpersonal och patienter i det tidigare projektet MyHealth@Age. Resultatet blev så framgångsrikt att projektet erhöll Dagens Medicin och Computer Sweden s stipendie för E-hälsa för patientnytta. Renewing Health projektet ska utvärdera effekterna av behandlingsmetoden i större skala. Ett randomiserat fältprov genomförs därför vid Björknäs och Sandens vårdcentraler i Boden, Grytnäs vårdcentral i Kalix samt vid Övertorneå vårdcentral. Fältprovet involverar 200 patienter med Typ-2 diabetes och 200 patienter med hjärtkärl sjukdom samt lika stora kontrollgrupper. Syftet är att klarlägga hur vårdmetoden påverkar patienternas hälsa och välmående. I samarbete med Ordinerad egenvård Ordinerad egenvård innebär att patienten tillsammans med vårdpersonal kommer överens om egenvårdsaktiviteter. Patienten får påminnelse via dator eller mobil terminal när det är dags att genomföra aktiviteten. Patienten rapporterar resultatet och kan sedan se pedagogisk presentation av resultaten. Den utrustning som används beror på patientens behov. Det kan vara stegräknare, pulsklocka, blodtrycksmanchett, glucos (blodsocker) mätare, tum-ekg och PK mätare för patienter som behandlas med Waran.

16 Lättanvänd web-applikation Patienten använder Mina Vårdkontakter, en webportal för patienter i Sverige, för att använda de nya tjänsterna. Det inkluderar behandlingsinstruktioner med bild, video och textinstruktioner. Aktuell läkemedelslista med påminnelse då det är dags att genomföra medicineringen. Påminnelse, egenrapportering och presentation av medicinska mätresultat. Övergripande målsättning Antalet personer med kroniska sjukdomar ökar kraftigt. Den nya metoden avser att minska oron över hälsotillståndet. Minska behovet av akuta åtgärder och minska antalet sjukhusdagar. Undvika eller minska hastigheten på sjukdomsutvecklingen och tillkomst av nya komplikationer. Påvisa klinisk evidens på att personliga e-hälsatjänster kan ge samma kliniska kvalitet och tillgänglighet som traditionella tjänster. Genom att vårdpersonalen anger ändamålsenliga referensintervall, horisontella streck i bilden ovan för rekommenderade över- och undertryckvärden vid blodtrycksmätning, blir det enkelt för patienten att själv tolka hälsoutvecklingen. I de fall alarmerande diagnostikresultat genereras larm till vårdcentralen. Genom säker kommunikation utbyter patienter och vårdpersonal även mer informell information avseende egenvården. Europeiskt projekt Fältprov genomförs i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Österrike, Spanien, Grekland och Italien. Totalt patienter. Förutom Typ-2 diabetes och hjärtkärl sjukdom studeras KOL vid några av de övriga fältproven. I projektet medverkar även Europeiska patientorganisationer samt organisationer som utvecklar standards för trådlös sammankoppling mellan diagnostikutrustning och datorer för automatiserad mätvärdeshantering. Kontaktpersoner Birgitta Andersson, Björknäs vårdcentral. Tel , Birgitta.Andersson@nll.se. Gunnel Johansson, Grytnäs vårdcentral. Tel , Gunnel.Johansson@nll.se. Åsa Andersson, Sandens vårdcentral. Tel , Asa.I.Andersson@nll.se. Ingela Jakobsson-Åhl, Övertorneå vårdcentral. Tel , Ingela.Jakobsson-Ahl@nll.se. Verksamhetsledare: Jan-Erik Westerberg. Tel jan-erik.westerberg@ltu.se. Forskningsledare: Siv Söderberg. Tel Siv.Soderberg@ltu.se. Projektinformation: Se och Centrum för Innovation och ehälsa, bedriver utveckling av innovativa behovsdrivna tjänster och produkter genom internationellt ledande forskning till nytta för patient, vårdgivare och det regionala näringslivet. EIC är en gemensam centrumbildning mellan Luleå tekniska universitet, No rrbottens läns landsting samt Luleå, Piteå och Bodens kommun.