Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt"

Transkript

1 Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt

2 Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009, R 2009:08 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ANTON LAGER OMSLAGSFOTO: Tuomas Marttila/Maskot GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Strömberg, Stockholm 2009

4 Innehåll 4 Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 7 Inledning, syfte och metod 8 Snedvridna instrument och rapporteringsbenägenhet 9 Socioekonomisk utsatthet, kränkningar och övergrepp 11 Biologi 12 Könsroller 14 Sammanfattande diskussion 15 Tack 16 Referenser

5 Förord Under de senaste tjugo åren har förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland unga. Enligt upprepade undersökningar har andelen med psykiska besvär fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 1980-talet även om ökningarna kan ha avstannat under de senaste två-tre åren. Trenderna är mycket likartade bland både män och kvinnor. Det är därför inte troligt att orsakerna ligger i könsspecifika riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på bidraget från övergripande förändringar av arbetsmarknad och utbildningsväsende. Samtidigt är inåtvänd problematik, det vill säga oro, ångest och depression, betydligt vanligare bland flickor och kvinnor än bland pojkar och män. Så var det på 1980-talet, samt tidigare ändå - och så är det fortfarande i slutet av 2000-talet. Det finns inga enkla förklaringar till denna könsskillnad. I den här rapporten sammanställs vetenskaplig litteratur på området. Anton Lager, folkhälsovetare, utredare, Statens folkhälsoinstitut och doktorand i folkhälsovetenskap, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet /Karolinska Institutet har författat rapporten. Värdefulla synpunkter har lämnats av forskare på området. Östersund, maj 2009 Sarah Wamala Generaldirektör 4 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

6 Sammanfattning Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Orsakerna till denna könsskillnad är fortfarande oklara. En kunskapsöversikt sammanställdes därför med fokus på experiment och longitudinella studier, samt översiktsartiklar som sammanställt sådana studier. I vissa fall redovisas också resultat från studier med svagare design. Resultaten pekar på att könsskillnaderna är verkliga så till vida att de inte kan förklaras av snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. Socioekonomisk ojämlikhet tycks inte vara den huvudsakliga orsaken, eftersom könsskillnaderna har kvarstått oförändrade i årtionden. Det är istället troligt att den viktigaste förklaringen ligger i biologiska skillnader eller i könsroller. För att ta reda på vilken av dessa förklaringar som är avgörande krävs nya studier. VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 5

7 Summary Why are women more worried, anxious and depressed? A literature review The prevalences of anxiety and depression are times higher among women than men. The reasons for this sex difference have remained unclear. A broad review of literature was conducted, focusing on experiments and observational longitudinal studies in medicine and psychology. When appropriate, studies of weaker design, as well as studies from other disciplines, were included. The results suggest that the sex differences are real, in that they cannot be fully explained by biased instrument or response bias. Socioeconomic inequality does not seem to be the main cause, since the sex differences in anxiety and depression have remained quite stable over time. It is instead probable that the most important explanation lies in biological differences and/or in sex roles. New studies are needed to settle which of these two explanations are more important. 6 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

8 Inledning, syfte och metod Andelen åriga svenskar som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest var 24 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i Undersökningarna om levnadsförhållanden år Besvären har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-talet, särskilt bland unga (1). År 2007 hade 177 per kvinnor och 117 per män sjukhusvårdats för förstämningssyndrom, enligt patientregistret. Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Detta är känt i den vetenskapliga litteraturen och gäller olika länder, tider och åldrar (2, 3). Orsakerna till könsskillnaderna är dock fortfarande oklara. Syftet med denna rapport var därför att sammanställa en kunskapsöversikt på området. Studierna identifierades genom sökningar i Medline och Psycinfo med söksträngen (worr* OR anxi* OR depress*) AND ( gender differences OR sex differences ). Funktionen Related articles i Medline har också använts. Sökningen begränsades till artiklar på engelska, svenska, danska, norska och finska med sammanfattning tillgänglig. I första hand redovisas fynd från experiment och observationsstudier med longitudinell utformning, samt översiktsartiklar som sammanställt sådana studier. I vissa fall har det dock varit motiverat att redovisa resultat också från studier med svagare design. Genom den breda söksträngen identifierades relevant litteratur också inom fält som inte i första hand tillhör det medicinska eller det psykologiska. Även dessa studier redovisas. De enskilda studierna av denna typ användes också som utgångspunkt för kompletterande sökningar inom det aktuella fältet. I dessa sökningar användes förutom Medline och Psycinfo även Google Scholar i avsikt att identifiera fler studier av exempelvis sociologisk karaktär. Relevant litteratur identifierades också genom referenslistor och personlig kommunikation. Identifieringen av litteratur pågick till och med november år VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 7

9 Snedvridna instrument och rapporteringsbenägenhet En hypotes är att könsskillnaderna i oro, ångest och depression förklaras av att problemen yttrar sig på olika sätt för kvinnor och män, och att diagnoskriterier och screeninginstrument fokuserar på typiskt kvinnliga symtom. Till exempel kan frågor om gråt resultera i könsskillnader som inte nödvändigtvis avspeglar verkliga skillnader i förekomst av depression (4). Enligt andra forskare är irritabilitet ett typiskt manligt symtom som ofta förbises. Skillnaderna i symtom tycks dock sammantaget vara för få och för små för att förklara skillnaderna i depression (5). Det har också påpekats att könsskillnaderna i depression har kvarstått över tid, trots mer utvecklade diagnoskriterier (3). Om skillnaderna i psykiska problem framför allt berodde på snedvridna instrument skulle diagnosernas prediktionsförmåga vara sämre för det ena eller andra könet. Men det finns inga belägg för att detta skulle vara fallet (6). En annan hypotes är att män är mindre villiga än kvinnor att erkänna besvär av nedstämdhet eller oro, vilket ger upphov till så kallad response bias. En studie pekar på att män över huvud taget oftare håller känslor för sig själva (7). I en annan studie fick deltagarna rapportera depressiva symtom, och en grupp fick veta att höga poäng skulle följas upp med en vårdkontakt. Detta gjorde att männen, men inte kvinnorna, rapporterade färre symtom (8). I andra studier jämförs mäns och kvinnors benägenhet att komma ihåg depressiva perioder. I en studie över 19 månader fann man inga skillnader, men i en studie över tio år var kvinnor bättre än män på att erinra sig de depressiva perioderna (9, 10). I ett närliggande experiment fick deltagarna testa sin allmänbildning. Kvinnorna var då mer benägna att minnas sina fel än vad männen var (11). Sammantaget är det dock tveksamt om dessa fenomen kan förklara någon större del av könsskillnaderna. I studien som visade att män oftare håller känslor för sig själva kunde till exempel denna variabel kontrolleras och det mesta av skillnaderna i ångest och nedstämdhet kvarstod (7). Enligt en sammanställning av ytterligare studier är det oklart om män och kvinnor verkligen har olika stor benägenhet att minnas depressiva perioder (5). Om män var mindre villiga att erkänna sina besvär så borde skillnaderna mellan könen också vara mindre i anonyma enkäter än i andelen som uppsöker vård, men så är inte fallet (3, 12). 8 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

10 Socioekonomisk utsatthet, kränkningar och övergrepp Socioekonomiska faktorer hör till de viktigaste bestämningsfaktorerna för psykisk ohälsa. De kan mätas som exempelvis utbildningsnivå, yrkesstatus eller inkomst (13). Kvinnor har på många sätt en mer utsatt situation. Svenska kvinnor har exempelvis lägre sammanräknad förvärvsinkomst än män, och kvinnor som är ensamboende eller ensamstående med barn har lägre disponibel inkomst än män i motsvarande situation. Skillnader i egen inkomst och arbete förklarar också en del av könsskillnaderna i förekomsten av psykiska problem. Det visar analyser av Levnadsnivåundersökningen (LNU) (14). Förklaringen är dock inte heltäckande. Socioekonomiska skillnader kan inte förklara könsskillnaderna bland ungdomar, eftersom deras socioekonomiska status beror på föräldrarnas. Könsskillnaderna i socioekonomiska förutsättningar har också minskat över tid, utan att skillnaderna i psykiska problem har minskat (3, 15). I den nämnda LNU-studien förklarade till exempel egen inkomst och arbete betydligt mer av könsskillnaderna år 1968 än år 2000, utan att skillnaden i besvär minskade under perioden (14). Eventuellt har kvinnor inte kunnat tillgodogöra sig fördelarna av de mer jämlika förutsättningarna därför att kraven har ökat på andra håll, exempelvis när det gäller ansvar för hem och barn. De svenska LNU-uppgifterna medgav dock analyser av ett flertal faktorer utöver dem som nämndes ovan. Hit hör civilstånd, hemmaboende barn, socialt nätverk, ansvar för hushållsarbetet, ergonomiska påfrestningar, psykologiska krav på arbetet och huruvida arbetet är omväxlande. Inga av dessa faktorer kunde förklara könsskillnaderna i psykiska besvär (14). Den samlade litteraturen pekar i stället på att multipla roller är förknippade med såväl negativa som positiva konsekvenser (3, 5). En stor tysk studie undersökte om könsskillnaderna i ångest och depression kunde förklaras av utbildning, sysselsättning eller civilstånd (16). Man fann samband mellan psykiska problem och alla tre faktorer. De främsta könsskillnaderna gällde civilstånd: att vara singel var vanligare bland män, men att vara separerad, skild/änka/änkling eller ensamstående förälder var vanligare bland kvinnor. Att vara singel ökade risken för psykiska problem lika mycket för män som för kvinnor. Att vara separerad, skild/änka/änkling eller ensamstående med barn innebar däremot en större risk för män än för kvinnor. Trots att förekomsten av ångest och depression också i denna studie var högre bland kvinnor fann man på detta sätt att den socioekonomiska utsattheten förklarade mer av männens än av kvinnornas besvär. En annan form av utsatthet är den som gäller övergrepp och kränkningar. Fler pojkar (10 557) än flickor (6 256) angav att de kände sig mobbade eller utsatta av VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 9

11 andra elever i skolan i Skolverkets totalundersökning från år Undersökningen gällde elever i årskurs 7 9 i grundskolan och 1 3 i gymnasiet. Även motsvarigheten till Levnadsnivåundersökningen bland barn, den så kallade Barn-LNU, pekade år 2000 på att fler pojkar än flickor i åldern år utsätts för någon typ av kränkning varje vecka (17). I undersökningen Ung i Värmland var det ungefär lika många 15-åriga pojkar och flickor som hade blivit mobbade vid upprepade tillfällen, medan en högre andel pojkar än flickor hade behövt söka vård för att de blivit slagna (18). Svenska uppgifter om könsskillnader i andelen barn som blivit kroppsligt bestraffade av sina föräldrar pekar åt olika håll: fler pojkar än flickor i mellanstadiet anger att de har blivit misshandlade, men fler flickor än pojkar i 20-årsåldern anger att de har blivit slagna i hemmet. Andra studier visar inga könsskillnader alls (19). Flickor och kvinnor är dock entydigt mer utsatta för sexuella övergrepp (19). De sexuella övergreppen är bland annat en orsak till att kvinnor är överrepresenterade bland dem som drabbas av posttraumatisk stress (20, 21). I en nyzeeländsk longitudinell studie där man följde nyfödda barn upp till 21 års ålder bidrog sexuella övergrepp och sexuella kränkningar utan kroppskontakt också till könsskillnaderna i ångest och depression (22). Det är möjligt att sexuella trakasserier i skolan (23) och på arbetsplatser (24) bidrar till könsskillnaderna i mildare besvär. Inte heller denna förklaring är dock heltäckande. I den nyzeeländska studien kvarstod det mesta av könsskillnaderna i ångest och depression efter statistisk kontroll för övergrepp (22). Av dem som drabbas av posttraumatisk stress har i själva verket bara en liten del utsatts för sexuella övergrepp. Andra trauman som har visats utlösa posttraumatisk stress är vanvård i barndomen, icke-sexuella övergrepp i barndomen eller vuxen ålder, olyckor, katastrofer, krig, strid eller terrorism, sjukdomar och skador samt att bevittna död eller skada. Studierna på området visar att kvinnor genomgående löper högre risk än män att drabbas av posttraumatisk stress när de utsätts för sådana trauman men också att män oftare drabbas av dessa trauman än kvinnor (21). Huvudbudskap π Könsskillnaderna i oro, ångest och depression kan inte förklaras av snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. π Socioekonomisk ojämlikhet tycks inte vara den huvudsakliga orsaken. π Det är troligt att den viktigaste förklaringen i stället ligger i biologiska skillnader eller i könsroller. För att ta reda på vilken av dessa förklaringar som är avgörande krävs nya studier. 10 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

12 Biologi Könsskillnaderna i inåtvända besvär återkommer över tid och i olika länder. Skillnaderna uppkommer i åldrarna kring puberteten och försvinner i åldrarna kring menopausen. Detta skulle kunna tala för att könsskillnaderna är biologiskt orsakade. Frågan har studerats inom flera olika forskningsfält. I tvillingstudier har man till exempel intresserat sig för det genetiska bidraget till depression. I en studie av drygt svenska tvillingpar förklarade genetiken 42 procent av variationen för kvinnor men bara 29 procent för män (25). Det är dock oklart hur detta ska uppfattas. Ett större genetiskt bidrag för kvinnor kan tolkas som att könsskillnaderna i depression drivs av biologiska orsaker men lika gärna som att miljön är mer optimal för män. I forskningsfältet som helhet är resultaten dessutom motsägelsefulla, med en könsskillnad i vissa studier men inte i alla (3, 5, 26). Könshormoner spelar en roll för hur kroppen reagerar på stress. Östrogen påverkar HPA-axeln (hypotalamus hypofys binjure) som i sin tur styr nivåerna av stresshormoner, exempelvis kortisol (3, 5, 27). En ansenlig mängd djurförsök pekar dock på att honor är stresståligare än hanar (27). Annan litteratur ger stöd för att könshormoner påverkar hormoner som anses stå i samband med depression, som sköldkörtelhormon och serotonin (3, 5, 12). En amerikansk studie visade till exempel att hormonnivåerna runt puberteten predicerade depression bland unga flickor (28). Men för övrigt är det ont om belägg för direkta samband mellan hormonnivåer och depressionstillstånd. Detta gäller även depressionstillstånd som bara drabbar kvinnor, exempelvis premenstruell depression och förlossningsdepression (5, 12, 29). I stället diskuteras mer allmänt om vissa kvinnor är känsliga för svängningar och/eller höga halter av könshormoner (29). De depressionstillstånd som är mer specifika för kvinnor är inte heller tillräckligt vanliga för att i sig själva förklara mer än en liten del av könsskillnaderna. Premenstruell depression uppskattas exempelvis drabba 2 10 procent av alla kvinnor. Det innebär att bara omkring 1 procent av alla kvinnor har besvär vid varje given tidpunkt (3, 5, 12). VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 11

13 Könsroller Könsskillnaderna i inåtvända problem skulle kunna bero på att flickor och pojkar upplever eller förhåller sig till påfrestningar på olika sätt. Flickor oroar sig till exempel mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än vad pojkar gör (30 33). Två studier pekar vidare på att såväl kroppsbilden som självförtroendet hos flickor försämras i samband med puberteten (34, 35). Även andra studier bekräftar könsskillnader i självförtroende bland ungdomar, och i en svensk studie fann man särskilt stora könsskillnader i självförtroende just i relation till kroppsbild (36 39). En metaanalys visar dock att skillnaderna är små och att de verkar vara unika för ungdomar (40). Det är också oklart hur relationen mellan självförtroende och psykisk ohälsa ser ut: en argentinsk longitudinell studie pekar på att självförtroende kan ha en skyddande effekt mot psykiska besvär, medan ingen sådan effekt märks i en finsk studie (37, 41). Vidare oroar sig unga flickor mer för sina relationer än vad pojkar gör (31, 42 44). En studie pekar på att flickor reagerar kraftigare än pojkar när relationen till jämnåriga försämras, medan flickor och pojkar reagerar mer likvärdigt när pressen ökar inom andra områden (45). En annan studie pekar på att flickor hamnar i fler stressfyllda övergående situationer i sina relationer. Men studien gav inte belägg för att flickornas relationer var av sämre kvalitet än pojkarnas, exempelvis när det gällde hur ofta man träffade eller hamnade i konflikter med varandra (45). Utöver relationerna oroar sig unga mest för sina utbildningsprestationer och möjligheter att få jobb. Här saknas tydliga könsskillnader (31, 42 44, 46). I en annan typ av studier har forskare intresserat sig för skillnader i hur män och kvinnor påverkas av katastrofer. Efter attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001 fick fler amerikanska kvinnor än män stressymtom, också efter kontroll för grad av exponering och tidigare psykisk ohälsa (47, 48). Andra studier visar att israeliska kvinnor har drabbats av stressymtom i större utsträckning än män efter självmordsbombningar, trots att de mer sällan har utsatts för dåden (49, 50). I en turkisk studie intervjuades vidare människor som varit direkt utsatta för en jordbävning. Kvinnor hade fler symtom också efter kontroll för tidigare psykiska problem (51). Vad beror det då på att kvinnor verkar drabbas av svårare problem när män och kvinnor utsätts för likvärdiga påfrestningar på det här sättet? En orsak kan vara att de så kallade copingstrategierna skiljer sig åt, det vill säga att män och kvinnor använder olika strategier för att hantera påfrestningar och krav. I en av de israeliska studierna om självmordsbombningar undersöktes också könsskillnader i copingstrategier. Man fann stora skillnader vad gällde att söka stöd hos familj och vänner, självdistraktion genom aktivitet, och att tala med andra om känslor. Alla dessa 12 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

14 copingstrategier var vanligare bland kvinnor (49). Skillnader i copingstrategier har också undersökts i en stor psykologisk metastudie. Denna pekar dock på att kvinnor använder mer av i stort sett alla former av coping (52). Metastudien om könsskillnader i coping bygger på undersökningar där man använt vissa psykologiska instrument. Den folkhälsovetenskapliga disciplinen bidrar med analyser som kompletterar bilden, främst när det gäller hur män förhåller sig till påfrestningar. I en studie ingick slumpmässigt utvalda personer från sex europeiska länder. Det var vanligare bland deprimerade kvinnor att uttrycka känslor och att vända sig till sin religion, samt något vanligare att vända sig till familj och vänner. Bland män var det mycket vanligare att använda sig av alkohol samt av sport och hobbyer. Männen använde sig också något oftare av cigaretter och självhjälpsgrupper (53). I en slovensk studie av deprimerade ungdomar fann man att det var vanligare bland flickor att söka hjälp hos vänner och familj, medan både distraktion och att uttrycka känslorna var vanligare bland pojkar (54). Problemfokuserade copingstrategier var vanligare bland pojkar i en studie av finska ungdomar. Pojkarna använde också oftare alkohol som copingstrategi, medan flickorna oftare sökte socialt stöd. Könsskillnaderna i alkoholanvändning och socialt stöd var stora (55). I två andra finska studier sökte kvinnor mer emotionellt stöd, medan problemfokuserade copingstrategier var lika vanliga bland kvinnor och män (37, 56). VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 13

15 Sammanfattande diskussion Sammanställningen pekar på att könsskillnaderna i oro, ångest och depression är verkliga. Man kan alltså inte helt förklara dem med snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. En del av könsskillnaderna förklaras troligen av att kvinnor är mer socioekonomiskt utsatta än män, och att de oftare utsätts för kränkningar och övergrepp. Men könsskillnaderna har inte minskat över tid, vilket talar emot att socioekonomiska skillnader i form av tillgång till exempelvis utbildning, arbete eller inkomst skulle vara den huvudsakliga orsaken. Studier om effekterna av katastrofer visar vidare att kvinnor reagerar starkare än män vid en och samma händelse. Orsaken tycks inte vara att de väljer olika copingstrategier. Detta kan sammantaget tala för biologiska orsaker. Könsskillnaderna i depression har hittills också bestått över tid, registrerats i vitt skilda länder, uppkommit ungefär samtidigt med puberteten och försvunnit ungefär samtidigt med menopausen. Att kvinnor upplever en given påfrestning kraftigare än män blir från den här utgångspunkten tecken på ett slags biologisk känslighet. Att litteraturen på området hittills är motsägelsefull blir med en sådan tolkning främst ett uttryck för att frågan inte är tillräckligt studerad (27). Men det är också möjligt att skillnaderna hänger ihop med hur kvinnor och män förväntas förhålla sig till sig själva, sin miljö och påfrestningar av olika slag och att dessa könsroller i grunden är kulturella eller sociala, det vill säga handlar om genus snarare än biologiskt kön. Flickor oroar sig mer än pojkar för sitt utseende, sin kroppsvikt och sina relationer, vilket tycks ligga i linje med en sådan tolkning. Dessutom pekar studierna på att kvinnor oftare vänder sig till andra när de upplever påfrestningar, medan män dricker mer alkohol. Detta stämmer överens med det vidare psykiatriska ohälsopanoramat, där kvinnor är mer deprimerade men där män har mer alkoholproblem (57, 58). Lägger man ihop sjukdomsbördan för depression och alkoholberoende i Sverige hamnar kvinnor och män på nästan exakt samma nivå (59). Eftersom frågan inte är avgjord behövs ytterligare studier. Redan för 30 år sedan efterlyste litteratursammanställare (60) longitudinella undersökningar som i en och samma analys kunde ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, individuella förhållningssätt och biologiska faktorer samt till hur dessa faktorer interagerar. På senare tid har sådana studier av hög kvalitet börjat publiceras. De pekar dock paradoxalt nog på att det är samma faktorer som rent statistiskt förklarar såväl kvinnors som mäns depression (61 63), trots att depression är vanligare bland kvinnor. Eftersom frågan är så komplex verkar vi alltså få vänta ytterligare en tid på mer slutgiltiga förklaringar till könsskillnaderna även om det kanske inte ska behöva ta ytterligare 30 år. 14 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

16 Tack Följande personer har givit värdefulla kommentarer på tidigare utkast: Sven Bremberg, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, Maria Danielsson, socialmedicinare, utredare, Socialstyrelsen, Örjan Hemström, docent, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet och utredare, Högskoleverket, Erika Lager, barnsjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset samt Viveca Östberg, docent, CHESS. VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 15

17 Referenser 1. Bremberg S, Hæggman U, Lager A. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder: slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa. Stockholm: Fritzes; Wittchen HU, Jacobi F. Size and burden of mental disorders in Europe a critical review and appraisal of 27 studies. Eur Neuropsychopharmacol 2005 Aug;15(4): Kuehner C. Gender differences in unipolar depression: an update of epidemiological findings and possible explanations. Acta Psychiatr Scand 2003 Sep;108(3): Salokangas RK, Vaahtera K, Pacriev S, Sohlman B, Lehtinen V. Gender differences in depressive symptoms. An artefact caused by measurement instruments? J Affect Disord 2002 Apr;68(2-3): Piccinelli M, Wilkinson G. Gender differences in depression. Critical review. Br J Psychiatry 2000 Dec;177: Rutter M, Caspi A, Moffitt TE. Using sex differences in psychopathology to study causal mechanisms: unifying issues and research strategies. J Child Psychol Psychiatry 2003 Nov;44(8): Mirowsky J, Ross CE. Sex Differences in Distress: Real or Artifact? Am Sociol Rev 1995 Jun;60(3): Sigmon ST, Pells JJ, Boulard NE, Whitcomb-Smith S, Edenfield TM, Hermann BA, et al. Gender Differences in Self-Reports of Depression: The Response Bias Hypothesis Revisited. Sex Roles 2005 Sep;53: Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Are there sex differences in the reliability of a lifetime history of major depression and its predictors? Psychol Med 2001 May;31(4): Wilhelm K, Parker G. Sex differences in lifetime depression rates: fact or artefact? Psychol Med 1994 Feb;24(1): Beyer S. Gender Differences in Self-Perception and Negative Recall Biases. Sex Roles 1998;38: Nolen-Hoeksema S. Sex differences in unipolar depression: evidence and theory. Psychol Bull 1987 Mar;101(2): Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O'Campo P. Socioeconomic position and major mental disorders. Epidemiol Rev 2004;26: Hemström Ö, Krantz G, Roos E. Changing gender differences in musculoskeletal pain and psychological distress. I: Fritzell J, Lundberg O, red. Health inequalities and welfare resources: continuity and change in Sweden. Bristol: Policy Press; s Leon AC, Klerman GL, Wickramaratne P. Continuing female predominance in depressive illness. Am J Public Health 1993 May;83(5): Klose M, Jacobi F. Can gender differences in the prevalence of mental disorders be explained by sociodemographic factors? Arch Womens Ment Health 2004 Apr;7(2): Östberg V. Vardagen i skolan: arbetsmiljö, vänner och mobbning. I: Jonsson JO, Östberg V, Evertsson M, Brolin Låftman S, red. Barns och ungdomars välfärd, SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; s VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

18 18. Hagquist C, Nilsson T, Forsberg E. Ung i Värmland : en undersökning bland niondeklassare. Karlstad: Karlstads universitet; Janson S. Barn och misshandel: en rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; Nemeroff CB, Bremner JD, Foa EB, Mayberg HS, North CS, Stein MB. Posttraumatic stress disorder: a state-of-the-science review. J Psychiatr Res 2006 Feb;40(1): Tolin DF, Foa EB. Sex differences in trauma and posttraumatic stress disorder: a quantitative review of 25 years of research. Psychol Bull 2006 Nov;132(6): Fergusson DM, Swain-Campbell NR, Horwood LJ. Does sexual violence contribute to elevated rates of anxiety and depression in females? Psychol Med 2002 Aug;32(6): Gådin KG, Hammarström A. A possible contributor to the higher degree of girls reporting psychological symptoms compared with boys in grade nine? Eur J Public Health 2005 Aug;15(4): Arbetsmiljön Stockholm: Arbetsmiljöverket; Statistiska centralbyrån; Kendler KS, Gatz M, Gardner CO, Pedersen NL. A Swedish national twin study of lifetime major depression. Am J Psychiatry 2006 Jan;163(1): Goldberg D. The aetiology of depression. Psychol Med 2006 Oct;36(10): Altemus M. Sex differences in depression and anxiety disorders: potential biological determinants. Horm Behav 2006 Nov;50(4): Angold A, Costello EJ, Erkanli A, Worthman CM. Pubertal changes in hormone levels and depression in girls. Psychol Med 1999 Sep;29(5): Noble RE. Depression in women. Metabolism 2005 May;54(5 Suppl 1): Rozin P, Bauer R, Catanese D. Food and life, pleasure and worry, among American college students: gender differences and regional similarities. J Pers Soc Psychol 2003 Jul;85(1): West P, Sweeting H. Fifteen, female and stressed: changing patterns of psychological distress over time. J Child Psychol Psychiatry 2003 Mar;44(3): Rozin P, Fischler C, Imada S, Sarubin A, Wrzesniewski A. Attitudes to food and the role of food in life in the U.S.A., Japan, Flemish Belgium and France: possible implications for the diet-health debate. Appetite 1999 Oct;33(2): Bellisle F, Monneuse MO, Steptoe A, Wardle J. Weight concerns and eating patterns: a survey of university students in Europe. Int J Obes Relat Metab Disord 1995 Oct;19(10): Meland E, Haugland S, Breidablik HJ. Body image and perceived health in adolescence. Health Educ Res 2006 Sep Benjet C, Hernandez-Guzman L. Gender differences in psychological well-being of Mexican early adolescents. Adolescence 2001 Spring;36(141): Räty LK, Larsson G, Söderfeldt BA, Larsson BM. Psychosocial aspects of health in adolescence: the influence of gender, and general self-concept. J Adolesc Health 2005 Jun;36(6): Aalto-Setala T, Poikolainen K, Tuulio-Henriksson A, Marttunen M, Lonnqvist J. Predictors of mental distress in early adulthood: a five-year follow-up of 709 high-school students. Nord J Psychiatry 2002;56(2): Bergman MM, Scott J. Young adolescents' wellbeing and health-risk behaviours: gender and socio-economic differences. J Adolesc 2001 Apr;24(2): Bolognini M, Plancherel B, Bettschart W, Halfon O. Self-esteem and mental health in early adolescence: development and gender differences. J Adolesc 1996 Jun;19(3): VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 17

19 40. Feingold A. Gender differences in personality: a meta-analysis. Psychol Bull 1994 Nov;116(3): Facio A, Batistuta M. What makes Argentinian girls unhappy? A cross-cultural contribution to understanding gender differences in depressed mood during adolescence. J Adolesc 2001 Oct;24(5): Tomori M, Zalar B, Plesnicar BK. Gender differences in psychosocial risk factors among Slovenian adolescents. Adolescence 2000 Autumn;35(139): Gallagher M, Millar R. Gender and age differences in the concerns of adolescents in Northern Ireland. Adolescence 1998 Winter;33(132): Gibson JT, Baker CE, Showalter SM, Al-sarraf Q, Atakan SA, Borgen WA, et al. Gender and culture: reported problems, coping strategies and selected helpers of male and female adolescents in 17 countries. Int J Adv Couns 1992 Sep;15(3): Hankin BL, Mermelstein R, Roesch L. Sex differences in adolescent depression: stress exposure and reactivity models. Child Dev 2007 Jan Feb;78(1): Shih JH, Eberhart NK, Hammen CL, Brennan PA. Differential exposure and reactivity to interpersonal stress predict sex differences in adolescent depression. J Clin Child Adolesc Psychol 2006 Feb;35(1): Schlenger WE, Caddell JM, Ebert L, Jordan BK, Rourke KM, Wilson D, et al. Psychological reactions to terrorist attacks: findings from the National Study of Americans' Reactions to September 11. JAMA 2002 Aug 7;288(5): Silver RC, Holman EA, McIntosh DN, Poulin M, Gil-Rivas V. Nationwide longitudinal study of psychological responses to September 11. JAMA 2002 Sep 11;288(10): Solomon Z, Gelkopf M, Bleich A. Is terror gender-blind? Gender differences in reaction to terror events. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2005 Dec;40(12): Bleich A, Gelkopf M, Solomon Z. Exposure to terrorism, stress-related mental health symptoms, and coping behaviors among a nationally representative sample in Israel. JAMA 2003 Aug 6;290(5): Aksaray G, Kortan G, Erkaya H, Yenilmez C, Kaptanoglu C. Gender differences in psychological effect of the August 1999 earthquake in Turkey. Nord J Psychiatry 2006;60(5): Tamres LK, Jenicki D, Helgeson VS. Sex Differences in Coping Behavior: A Meta-Analytic Review and an Examination of Relative Coping. Pers Soc Psychol Rev 2002;6(1): Angst J, Gamma A, Gastpar M, Lepine JP, Mendlewicz J, Tylee A. Gender differences in depression. Epidemiological findings from the European DEPRES I and II studies. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 2002 Oct;252(5): Vulic-Prtoric A, Macuka I. Family and coping factors in the differentiation of childhood anxiety and depression. Psychol Psychother 2006 Jun;79: Hanninen V, Aro H. Sex differences in coping and depression among young adults. Soc Sci Med 1996 Nov;43(10): Pitkänen T. Problem drinking and psychological well-being: a five-year follow-up study from adolescence to young adulthood. Scand J Psychol 1999 Sep;40(3): Afifi M. Gender differences in mental health. Singapore Med J 2007 May;48(5): Rutz W. Preventing suicide and premature death by education and treatment. J Affect Disord 2001 Jan;62(1-2): Allebeck P, Moradi T, Jacobsson A. Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer: Svensk tillämpning av WHO:s "DALY-metod" för beräkning av sjukdomsbörda och riskfaktorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Karolinska Institutet; VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

20 60. Weissman MM, Klerman GL. Sex differences and the epidemiology of depression. Arch Gen Psychiatry 1977 Jan;34(1): Sjoholm L, Lavebratt C, Forsell Y. A multifactorial developmental model for the etiology of major depression in a population-based sample. J Affect Disord 2009 Feb;113(1-2): Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Toward a comprehensive developmental model for major depression in men. Am J Psychiatry 2006 Jan;163(1): Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Toward a comprehensive developmental model for major depression in women. Am J Psychiatry 2002 Jul;159(7): VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 19

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa

Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar Viveca Östberg Institutionen för folkhälsovetenskap Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Trauma! (friskfaktorer)

Trauma! (friskfaktorer) Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1 Föreläsningens

Läs mer

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Fråga 1: Du pratade om effektiva metoder för att möta elever med psykiska besvär. Kan du ge några exempel på detta?

Fråga 1: Du pratade om effektiva metoder för att möta elever med psykiska besvär. Kan du ge några exempel på detta? Sven Bremberg svarar på frågor från konferensen Fullföljda studier för liv och framtid. Sven Bremberg föreläste på konferensen Fullföljda studier för liv och framtid, i Göteborg den 26 februari 2019. Eftersom

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

10 november 13 januari 2011

10 november 13 januari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv

Läs mer

Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention

Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention Sven Bremberg Barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin. Han är chef för den avdelning vid Statens folkhälsoinstitut som arbetar med hälsofrågor

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Varför väljer pojkar och flickor olika utbildningar?

Varför väljer pojkar och flickor olika utbildningar? Varför väljer pojkar och flickor olika utbildningar? UNA TELLHED, FIL. DR, INST. FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET UNA.TELLHED@PSY.LU.SE Könssegregerad arbetsmarknad Vertikal: Män oftare på högre positioner

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv

Läs mer

Suicid efter suicidförsök prognosen beror på psykiatrisk diagnos

Suicid efter suicidförsök prognosen beror på psykiatrisk diagnos Suicid efter suicidförsök prognosen beror på psykiatrisk diagnos Dag Tidemalm 1 och Bo Runeson 2 2 Professor och 1 Doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Postadress

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober

Läs mer

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,

Läs mer

Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige

Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige Utbildning för jämlik hälsa Lärdomar från Sverige Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors Mission: Att utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Interpersonell Psykoterapi (IPT) är en relationsfokuserad psykologisk behandling som är specifikt framtagen för att behandla depression.

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Kunskapsöversikt av effekten på hälsan efter intag av stora mängder av energi- och funktionsdrycker

Kunskapsöversikt av effekten på hälsan efter intag av stora mängder av energi- och funktionsdrycker Enskild motion KD Motion till riksdagen 2018/19:2342 av Pia Steensland (KD) Kunskapsöversikt av effekten på hälsan efter intag av stora mängder av energi- och funktionsdrycker Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många

Läs mer

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Lisa Hellström PhD Folkhälsovetenskap Universitetslektor Malmö Högskola Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstad http://www.kau.se/cfbuph

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer