Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt"

Transkript

1 Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt

2 Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009, R 2009:08 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ANTON LAGER OMSLAGSFOTO: Tuomas Marttila/Maskot GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Strömberg, Stockholm 2009

4 Innehåll 4 Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 7 Inledning, syfte och metod 8 Snedvridna instrument och rapporteringsbenägenhet 9 Socioekonomisk utsatthet, kränkningar och övergrepp 11 Biologi 12 Könsroller 14 Sammanfattande diskussion 15 Tack 16 Referenser

5 Förord Under de senaste tjugo åren har förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland unga. Enligt upprepade undersökningar har andelen med psykiska besvär fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 1980-talet även om ökningarna kan ha avstannat under de senaste två-tre åren. Trenderna är mycket likartade bland både män och kvinnor. Det är därför inte troligt att orsakerna ligger i könsspecifika riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på bidraget från övergripande förändringar av arbetsmarknad och utbildningsväsende. Samtidigt är inåtvänd problematik, det vill säga oro, ångest och depression, betydligt vanligare bland flickor och kvinnor än bland pojkar och män. Så var det på 1980-talet, samt tidigare ändå - och så är det fortfarande i slutet av 2000-talet. Det finns inga enkla förklaringar till denna könsskillnad. I den här rapporten sammanställs vetenskaplig litteratur på området. Anton Lager, folkhälsovetare, utredare, Statens folkhälsoinstitut och doktorand i folkhälsovetenskap, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet /Karolinska Institutet har författat rapporten. Värdefulla synpunkter har lämnats av forskare på området. Östersund, maj 2009 Sarah Wamala Generaldirektör 4 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

6 Sammanfattning Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Orsakerna till denna könsskillnad är fortfarande oklara. En kunskapsöversikt sammanställdes därför med fokus på experiment och longitudinella studier, samt översiktsartiklar som sammanställt sådana studier. I vissa fall redovisas också resultat från studier med svagare design. Resultaten pekar på att könsskillnaderna är verkliga så till vida att de inte kan förklaras av snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. Socioekonomisk ojämlikhet tycks inte vara den huvudsakliga orsaken, eftersom könsskillnaderna har kvarstått oförändrade i årtionden. Det är istället troligt att den viktigaste förklaringen ligger i biologiska skillnader eller i könsroller. För att ta reda på vilken av dessa förklaringar som är avgörande krävs nya studier. VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 5

7 Summary Why are women more worried, anxious and depressed? A literature review The prevalences of anxiety and depression are times higher among women than men. The reasons for this sex difference have remained unclear. A broad review of literature was conducted, focusing on experiments and observational longitudinal studies in medicine and psychology. When appropriate, studies of weaker design, as well as studies from other disciplines, were included. The results suggest that the sex differences are real, in that they cannot be fully explained by biased instrument or response bias. Socioeconomic inequality does not seem to be the main cause, since the sex differences in anxiety and depression have remained quite stable over time. It is instead probable that the most important explanation lies in biological differences and/or in sex roles. New studies are needed to settle which of these two explanations are more important. 6 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

8 Inledning, syfte och metod Andelen åriga svenskar som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest var 24 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i Undersökningarna om levnadsförhållanden år Besvären har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-talet, särskilt bland unga (1). År 2007 hade 177 per kvinnor och 117 per män sjukhusvårdats för förstämningssyndrom, enligt patientregistret. Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Detta är känt i den vetenskapliga litteraturen och gäller olika länder, tider och åldrar (2, 3). Orsakerna till könsskillnaderna är dock fortfarande oklara. Syftet med denna rapport var därför att sammanställa en kunskapsöversikt på området. Studierna identifierades genom sökningar i Medline och Psycinfo med söksträngen (worr* OR anxi* OR depress*) AND ( gender differences OR sex differences ). Funktionen Related articles i Medline har också använts. Sökningen begränsades till artiklar på engelska, svenska, danska, norska och finska med sammanfattning tillgänglig. I första hand redovisas fynd från experiment och observationsstudier med longitudinell utformning, samt översiktsartiklar som sammanställt sådana studier. I vissa fall har det dock varit motiverat att redovisa resultat också från studier med svagare design. Genom den breda söksträngen identifierades relevant litteratur också inom fält som inte i första hand tillhör det medicinska eller det psykologiska. Även dessa studier redovisas. De enskilda studierna av denna typ användes också som utgångspunkt för kompletterande sökningar inom det aktuella fältet. I dessa sökningar användes förutom Medline och Psycinfo även Google Scholar i avsikt att identifiera fler studier av exempelvis sociologisk karaktär. Relevant litteratur identifierades också genom referenslistor och personlig kommunikation. Identifieringen av litteratur pågick till och med november år VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 7

9 Snedvridna instrument och rapporteringsbenägenhet En hypotes är att könsskillnaderna i oro, ångest och depression förklaras av att problemen yttrar sig på olika sätt för kvinnor och män, och att diagnoskriterier och screeninginstrument fokuserar på typiskt kvinnliga symtom. Till exempel kan frågor om gråt resultera i könsskillnader som inte nödvändigtvis avspeglar verkliga skillnader i förekomst av depression (4). Enligt andra forskare är irritabilitet ett typiskt manligt symtom som ofta förbises. Skillnaderna i symtom tycks dock sammantaget vara för få och för små för att förklara skillnaderna i depression (5). Det har också påpekats att könsskillnaderna i depression har kvarstått över tid, trots mer utvecklade diagnoskriterier (3). Om skillnaderna i psykiska problem framför allt berodde på snedvridna instrument skulle diagnosernas prediktionsförmåga vara sämre för det ena eller andra könet. Men det finns inga belägg för att detta skulle vara fallet (6). En annan hypotes är att män är mindre villiga än kvinnor att erkänna besvär av nedstämdhet eller oro, vilket ger upphov till så kallad response bias. En studie pekar på att män över huvud taget oftare håller känslor för sig själva (7). I en annan studie fick deltagarna rapportera depressiva symtom, och en grupp fick veta att höga poäng skulle följas upp med en vårdkontakt. Detta gjorde att männen, men inte kvinnorna, rapporterade färre symtom (8). I andra studier jämförs mäns och kvinnors benägenhet att komma ihåg depressiva perioder. I en studie över 19 månader fann man inga skillnader, men i en studie över tio år var kvinnor bättre än män på att erinra sig de depressiva perioderna (9, 10). I ett närliggande experiment fick deltagarna testa sin allmänbildning. Kvinnorna var då mer benägna att minnas sina fel än vad männen var (11). Sammantaget är det dock tveksamt om dessa fenomen kan förklara någon större del av könsskillnaderna. I studien som visade att män oftare håller känslor för sig själva kunde till exempel denna variabel kontrolleras och det mesta av skillnaderna i ångest och nedstämdhet kvarstod (7). Enligt en sammanställning av ytterligare studier är det oklart om män och kvinnor verkligen har olika stor benägenhet att minnas depressiva perioder (5). Om män var mindre villiga att erkänna sina besvär så borde skillnaderna mellan könen också vara mindre i anonyma enkäter än i andelen som uppsöker vård, men så är inte fallet (3, 12). 8 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

10 Socioekonomisk utsatthet, kränkningar och övergrepp Socioekonomiska faktorer hör till de viktigaste bestämningsfaktorerna för psykisk ohälsa. De kan mätas som exempelvis utbildningsnivå, yrkesstatus eller inkomst (13). Kvinnor har på många sätt en mer utsatt situation. Svenska kvinnor har exempelvis lägre sammanräknad förvärvsinkomst än män, och kvinnor som är ensamboende eller ensamstående med barn har lägre disponibel inkomst än män i motsvarande situation. Skillnader i egen inkomst och arbete förklarar också en del av könsskillnaderna i förekomsten av psykiska problem. Det visar analyser av Levnadsnivåundersökningen (LNU) (14). Förklaringen är dock inte heltäckande. Socioekonomiska skillnader kan inte förklara könsskillnaderna bland ungdomar, eftersom deras socioekonomiska status beror på föräldrarnas. Könsskillnaderna i socioekonomiska förutsättningar har också minskat över tid, utan att skillnaderna i psykiska problem har minskat (3, 15). I den nämnda LNU-studien förklarade till exempel egen inkomst och arbete betydligt mer av könsskillnaderna år 1968 än år 2000, utan att skillnaden i besvär minskade under perioden (14). Eventuellt har kvinnor inte kunnat tillgodogöra sig fördelarna av de mer jämlika förutsättningarna därför att kraven har ökat på andra håll, exempelvis när det gäller ansvar för hem och barn. De svenska LNU-uppgifterna medgav dock analyser av ett flertal faktorer utöver dem som nämndes ovan. Hit hör civilstånd, hemmaboende barn, socialt nätverk, ansvar för hushållsarbetet, ergonomiska påfrestningar, psykologiska krav på arbetet och huruvida arbetet är omväxlande. Inga av dessa faktorer kunde förklara könsskillnaderna i psykiska besvär (14). Den samlade litteraturen pekar i stället på att multipla roller är förknippade med såväl negativa som positiva konsekvenser (3, 5). En stor tysk studie undersökte om könsskillnaderna i ångest och depression kunde förklaras av utbildning, sysselsättning eller civilstånd (16). Man fann samband mellan psykiska problem och alla tre faktorer. De främsta könsskillnaderna gällde civilstånd: att vara singel var vanligare bland män, men att vara separerad, skild/änka/änkling eller ensamstående förälder var vanligare bland kvinnor. Att vara singel ökade risken för psykiska problem lika mycket för män som för kvinnor. Att vara separerad, skild/änka/änkling eller ensamstående med barn innebar däremot en större risk för män än för kvinnor. Trots att förekomsten av ångest och depression också i denna studie var högre bland kvinnor fann man på detta sätt att den socioekonomiska utsattheten förklarade mer av männens än av kvinnornas besvär. En annan form av utsatthet är den som gäller övergrepp och kränkningar. Fler pojkar (10 557) än flickor (6 256) angav att de kände sig mobbade eller utsatta av VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 9

11 andra elever i skolan i Skolverkets totalundersökning från år Undersökningen gällde elever i årskurs 7 9 i grundskolan och 1 3 i gymnasiet. Även motsvarigheten till Levnadsnivåundersökningen bland barn, den så kallade Barn-LNU, pekade år 2000 på att fler pojkar än flickor i åldern år utsätts för någon typ av kränkning varje vecka (17). I undersökningen Ung i Värmland var det ungefär lika många 15-åriga pojkar och flickor som hade blivit mobbade vid upprepade tillfällen, medan en högre andel pojkar än flickor hade behövt söka vård för att de blivit slagna (18). Svenska uppgifter om könsskillnader i andelen barn som blivit kroppsligt bestraffade av sina föräldrar pekar åt olika håll: fler pojkar än flickor i mellanstadiet anger att de har blivit misshandlade, men fler flickor än pojkar i 20-årsåldern anger att de har blivit slagna i hemmet. Andra studier visar inga könsskillnader alls (19). Flickor och kvinnor är dock entydigt mer utsatta för sexuella övergrepp (19). De sexuella övergreppen är bland annat en orsak till att kvinnor är överrepresenterade bland dem som drabbas av posttraumatisk stress (20, 21). I en nyzeeländsk longitudinell studie där man följde nyfödda barn upp till 21 års ålder bidrog sexuella övergrepp och sexuella kränkningar utan kroppskontakt också till könsskillnaderna i ångest och depression (22). Det är möjligt att sexuella trakasserier i skolan (23) och på arbetsplatser (24) bidrar till könsskillnaderna i mildare besvär. Inte heller denna förklaring är dock heltäckande. I den nyzeeländska studien kvarstod det mesta av könsskillnaderna i ångest och depression efter statistisk kontroll för övergrepp (22). Av dem som drabbas av posttraumatisk stress har i själva verket bara en liten del utsatts för sexuella övergrepp. Andra trauman som har visats utlösa posttraumatisk stress är vanvård i barndomen, icke-sexuella övergrepp i barndomen eller vuxen ålder, olyckor, katastrofer, krig, strid eller terrorism, sjukdomar och skador samt att bevittna död eller skada. Studierna på området visar att kvinnor genomgående löper högre risk än män att drabbas av posttraumatisk stress när de utsätts för sådana trauman men också att män oftare drabbas av dessa trauman än kvinnor (21). Huvudbudskap π Könsskillnaderna i oro, ångest och depression kan inte förklaras av snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. π Socioekonomisk ojämlikhet tycks inte vara den huvudsakliga orsaken. π Det är troligt att den viktigaste förklaringen i stället ligger i biologiska skillnader eller i könsroller. För att ta reda på vilken av dessa förklaringar som är avgörande krävs nya studier. 10 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

12 Biologi Könsskillnaderna i inåtvända besvär återkommer över tid och i olika länder. Skillnaderna uppkommer i åldrarna kring puberteten och försvinner i åldrarna kring menopausen. Detta skulle kunna tala för att könsskillnaderna är biologiskt orsakade. Frågan har studerats inom flera olika forskningsfält. I tvillingstudier har man till exempel intresserat sig för det genetiska bidraget till depression. I en studie av drygt svenska tvillingpar förklarade genetiken 42 procent av variationen för kvinnor men bara 29 procent för män (25). Det är dock oklart hur detta ska uppfattas. Ett större genetiskt bidrag för kvinnor kan tolkas som att könsskillnaderna i depression drivs av biologiska orsaker men lika gärna som att miljön är mer optimal för män. I forskningsfältet som helhet är resultaten dessutom motsägelsefulla, med en könsskillnad i vissa studier men inte i alla (3, 5, 26). Könshormoner spelar en roll för hur kroppen reagerar på stress. Östrogen påverkar HPA-axeln (hypotalamus hypofys binjure) som i sin tur styr nivåerna av stresshormoner, exempelvis kortisol (3, 5, 27). En ansenlig mängd djurförsök pekar dock på att honor är stresståligare än hanar (27). Annan litteratur ger stöd för att könshormoner påverkar hormoner som anses stå i samband med depression, som sköldkörtelhormon och serotonin (3, 5, 12). En amerikansk studie visade till exempel att hormonnivåerna runt puberteten predicerade depression bland unga flickor (28). Men för övrigt är det ont om belägg för direkta samband mellan hormonnivåer och depressionstillstånd. Detta gäller även depressionstillstånd som bara drabbar kvinnor, exempelvis premenstruell depression och förlossningsdepression (5, 12, 29). I stället diskuteras mer allmänt om vissa kvinnor är känsliga för svängningar och/eller höga halter av könshormoner (29). De depressionstillstånd som är mer specifika för kvinnor är inte heller tillräckligt vanliga för att i sig själva förklara mer än en liten del av könsskillnaderna. Premenstruell depression uppskattas exempelvis drabba 2 10 procent av alla kvinnor. Det innebär att bara omkring 1 procent av alla kvinnor har besvär vid varje given tidpunkt (3, 5, 12). VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 11

13 Könsroller Könsskillnaderna i inåtvända problem skulle kunna bero på att flickor och pojkar upplever eller förhåller sig till påfrestningar på olika sätt. Flickor oroar sig till exempel mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än vad pojkar gör (30 33). Två studier pekar vidare på att såväl kroppsbilden som självförtroendet hos flickor försämras i samband med puberteten (34, 35). Även andra studier bekräftar könsskillnader i självförtroende bland ungdomar, och i en svensk studie fann man särskilt stora könsskillnader i självförtroende just i relation till kroppsbild (36 39). En metaanalys visar dock att skillnaderna är små och att de verkar vara unika för ungdomar (40). Det är också oklart hur relationen mellan självförtroende och psykisk ohälsa ser ut: en argentinsk longitudinell studie pekar på att självförtroende kan ha en skyddande effekt mot psykiska besvär, medan ingen sådan effekt märks i en finsk studie (37, 41). Vidare oroar sig unga flickor mer för sina relationer än vad pojkar gör (31, 42 44). En studie pekar på att flickor reagerar kraftigare än pojkar när relationen till jämnåriga försämras, medan flickor och pojkar reagerar mer likvärdigt när pressen ökar inom andra områden (45). En annan studie pekar på att flickor hamnar i fler stressfyllda övergående situationer i sina relationer. Men studien gav inte belägg för att flickornas relationer var av sämre kvalitet än pojkarnas, exempelvis när det gällde hur ofta man träffade eller hamnade i konflikter med varandra (45). Utöver relationerna oroar sig unga mest för sina utbildningsprestationer och möjligheter att få jobb. Här saknas tydliga könsskillnader (31, 42 44, 46). I en annan typ av studier har forskare intresserat sig för skillnader i hur män och kvinnor påverkas av katastrofer. Efter attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001 fick fler amerikanska kvinnor än män stressymtom, också efter kontroll för grad av exponering och tidigare psykisk ohälsa (47, 48). Andra studier visar att israeliska kvinnor har drabbats av stressymtom i större utsträckning än män efter självmordsbombningar, trots att de mer sällan har utsatts för dåden (49, 50). I en turkisk studie intervjuades vidare människor som varit direkt utsatta för en jordbävning. Kvinnor hade fler symtom också efter kontroll för tidigare psykiska problem (51). Vad beror det då på att kvinnor verkar drabbas av svårare problem när män och kvinnor utsätts för likvärdiga påfrestningar på det här sättet? En orsak kan vara att de så kallade copingstrategierna skiljer sig åt, det vill säga att män och kvinnor använder olika strategier för att hantera påfrestningar och krav. I en av de israeliska studierna om självmordsbombningar undersöktes också könsskillnader i copingstrategier. Man fann stora skillnader vad gällde att söka stöd hos familj och vänner, självdistraktion genom aktivitet, och att tala med andra om känslor. Alla dessa 12 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

14 copingstrategier var vanligare bland kvinnor (49). Skillnader i copingstrategier har också undersökts i en stor psykologisk metastudie. Denna pekar dock på att kvinnor använder mer av i stort sett alla former av coping (52). Metastudien om könsskillnader i coping bygger på undersökningar där man använt vissa psykologiska instrument. Den folkhälsovetenskapliga disciplinen bidrar med analyser som kompletterar bilden, främst när det gäller hur män förhåller sig till påfrestningar. I en studie ingick slumpmässigt utvalda personer från sex europeiska länder. Det var vanligare bland deprimerade kvinnor att uttrycka känslor och att vända sig till sin religion, samt något vanligare att vända sig till familj och vänner. Bland män var det mycket vanligare att använda sig av alkohol samt av sport och hobbyer. Männen använde sig också något oftare av cigaretter och självhjälpsgrupper (53). I en slovensk studie av deprimerade ungdomar fann man att det var vanligare bland flickor att söka hjälp hos vänner och familj, medan både distraktion och att uttrycka känslorna var vanligare bland pojkar (54). Problemfokuserade copingstrategier var vanligare bland pojkar i en studie av finska ungdomar. Pojkarna använde också oftare alkohol som copingstrategi, medan flickorna oftare sökte socialt stöd. Könsskillnaderna i alkoholanvändning och socialt stöd var stora (55). I två andra finska studier sökte kvinnor mer emotionellt stöd, medan problemfokuserade copingstrategier var lika vanliga bland kvinnor och män (37, 56). VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 13

15 Sammanfattande diskussion Sammanställningen pekar på att könsskillnaderna i oro, ångest och depression är verkliga. Man kan alltså inte helt förklara dem med snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. En del av könsskillnaderna förklaras troligen av att kvinnor är mer socioekonomiskt utsatta än män, och att de oftare utsätts för kränkningar och övergrepp. Men könsskillnaderna har inte minskat över tid, vilket talar emot att socioekonomiska skillnader i form av tillgång till exempelvis utbildning, arbete eller inkomst skulle vara den huvudsakliga orsaken. Studier om effekterna av katastrofer visar vidare att kvinnor reagerar starkare än män vid en och samma händelse. Orsaken tycks inte vara att de väljer olika copingstrategier. Detta kan sammantaget tala för biologiska orsaker. Könsskillnaderna i depression har hittills också bestått över tid, registrerats i vitt skilda länder, uppkommit ungefär samtidigt med puberteten och försvunnit ungefär samtidigt med menopausen. Att kvinnor upplever en given påfrestning kraftigare än män blir från den här utgångspunkten tecken på ett slags biologisk känslighet. Att litteraturen på området hittills är motsägelsefull blir med en sådan tolkning främst ett uttryck för att frågan inte är tillräckligt studerad (27). Men det är också möjligt att skillnaderna hänger ihop med hur kvinnor och män förväntas förhålla sig till sig själva, sin miljö och påfrestningar av olika slag och att dessa könsroller i grunden är kulturella eller sociala, det vill säga handlar om genus snarare än biologiskt kön. Flickor oroar sig mer än pojkar för sitt utseende, sin kroppsvikt och sina relationer, vilket tycks ligga i linje med en sådan tolkning. Dessutom pekar studierna på att kvinnor oftare vänder sig till andra när de upplever påfrestningar, medan män dricker mer alkohol. Detta stämmer överens med det vidare psykiatriska ohälsopanoramat, där kvinnor är mer deprimerade men där män har mer alkoholproblem (57, 58). Lägger man ihop sjukdomsbördan för depression och alkoholberoende i Sverige hamnar kvinnor och män på nästan exakt samma nivå (59). Eftersom frågan inte är avgjord behövs ytterligare studier. Redan för 30 år sedan efterlyste litteratursammanställare (60) longitudinella undersökningar som i en och samma analys kunde ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, individuella förhållningssätt och biologiska faktorer samt till hur dessa faktorer interagerar. På senare tid har sådana studier av hög kvalitet börjat publiceras. De pekar dock paradoxalt nog på att det är samma faktorer som rent statistiskt förklarar såväl kvinnors som mäns depression (61 63), trots att depression är vanligare bland kvinnor. Eftersom frågan är så komplex verkar vi alltså få vänta ytterligare en tid på mer slutgiltiga förklaringar till könsskillnaderna även om det kanske inte ska behöva ta ytterligare 30 år. 14 VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

16 Tack Följande personer har givit värdefulla kommentarer på tidigare utkast: Sven Bremberg, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, Maria Danielsson, socialmedicinare, utredare, Socialstyrelsen, Örjan Hemström, docent, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet och utredare, Högskoleverket, Erika Lager, barnsjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset samt Viveca Östberg, docent, CHESS. VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 15

17 Referenser 1. Bremberg S, Hæggman U, Lager A. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder: slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa. Stockholm: Fritzes; Wittchen HU, Jacobi F. Size and burden of mental disorders in Europe a critical review and appraisal of 27 studies. Eur Neuropsychopharmacol 2005 Aug;15(4): Kuehner C. Gender differences in unipolar depression: an update of epidemiological findings and possible explanations. Acta Psychiatr Scand 2003 Sep;108(3): Salokangas RK, Vaahtera K, Pacriev S, Sohlman B, Lehtinen V. Gender differences in depressive symptoms. An artefact caused by measurement instruments? J Affect Disord 2002 Apr;68(2-3): Piccinelli M, Wilkinson G. Gender differences in depression. Critical review. Br J Psychiatry 2000 Dec;177: Rutter M, Caspi A, Moffitt TE. Using sex differences in psychopathology to study causal mechanisms: unifying issues and research strategies. J Child Psychol Psychiatry 2003 Nov;44(8): Mirowsky J, Ross CE. Sex Differences in Distress: Real or Artifact? Am Sociol Rev 1995 Jun;60(3): Sigmon ST, Pells JJ, Boulard NE, Whitcomb-Smith S, Edenfield TM, Hermann BA, et al. Gender Differences in Self-Reports of Depression: The Response Bias Hypothesis Revisited. Sex Roles 2005 Sep;53: Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Are there sex differences in the reliability of a lifetime history of major depression and its predictors? Psychol Med 2001 May;31(4): Wilhelm K, Parker G. Sex differences in lifetime depression rates: fact or artefact? Psychol Med 1994 Feb;24(1): Beyer S. Gender Differences in Self-Perception and Negative Recall Biases. Sex Roles 1998;38: Nolen-Hoeksema S. Sex differences in unipolar depression: evidence and theory. Psychol Bull 1987 Mar;101(2): Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O'Campo P. Socioeconomic position and major mental disorders. Epidemiol Rev 2004;26: Hemström Ö, Krantz G, Roos E. Changing gender differences in musculoskeletal pain and psychological distress. I: Fritzell J, Lundberg O, red. Health inequalities and welfare resources: continuity and change in Sweden. Bristol: Policy Press; s Leon AC, Klerman GL, Wickramaratne P. Continuing female predominance in depressive illness. Am J Public Health 1993 May;83(5): Klose M, Jacobi F. Can gender differences in the prevalence of mental disorders be explained by sociodemographic factors? Arch Womens Ment Health 2004 Apr;7(2): Östberg V. Vardagen i skolan: arbetsmiljö, vänner och mobbning. I: Jonsson JO, Östberg V, Evertsson M, Brolin Låftman S, red. Barns och ungdomars välfärd, SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; s VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

18 18. Hagquist C, Nilsson T, Forsberg E. Ung i Värmland : en undersökning bland niondeklassare. Karlstad: Karlstads universitet; Janson S. Barn och misshandel: en rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; Nemeroff CB, Bremner JD, Foa EB, Mayberg HS, North CS, Stein MB. Posttraumatic stress disorder: a state-of-the-science review. J Psychiatr Res 2006 Feb;40(1): Tolin DF, Foa EB. Sex differences in trauma and posttraumatic stress disorder: a quantitative review of 25 years of research. Psychol Bull 2006 Nov;132(6): Fergusson DM, Swain-Campbell NR, Horwood LJ. Does sexual violence contribute to elevated rates of anxiety and depression in females? Psychol Med 2002 Aug;32(6): Gådin KG, Hammarström A. A possible contributor to the higher degree of girls reporting psychological symptoms compared with boys in grade nine? Eur J Public Health 2005 Aug;15(4): Arbetsmiljön Stockholm: Arbetsmiljöverket; Statistiska centralbyrån; Kendler KS, Gatz M, Gardner CO, Pedersen NL. A Swedish national twin study of lifetime major depression. Am J Psychiatry 2006 Jan;163(1): Goldberg D. The aetiology of depression. Psychol Med 2006 Oct;36(10): Altemus M. Sex differences in depression and anxiety disorders: potential biological determinants. Horm Behav 2006 Nov;50(4): Angold A, Costello EJ, Erkanli A, Worthman CM. Pubertal changes in hormone levels and depression in girls. Psychol Med 1999 Sep;29(5): Noble RE. Depression in women. Metabolism 2005 May;54(5 Suppl 1): Rozin P, Bauer R, Catanese D. Food and life, pleasure and worry, among American college students: gender differences and regional similarities. J Pers Soc Psychol 2003 Jul;85(1): West P, Sweeting H. Fifteen, female and stressed: changing patterns of psychological distress over time. J Child Psychol Psychiatry 2003 Mar;44(3): Rozin P, Fischler C, Imada S, Sarubin A, Wrzesniewski A. Attitudes to food and the role of food in life in the U.S.A., Japan, Flemish Belgium and France: possible implications for the diet-health debate. Appetite 1999 Oct;33(2): Bellisle F, Monneuse MO, Steptoe A, Wardle J. Weight concerns and eating patterns: a survey of university students in Europe. Int J Obes Relat Metab Disord 1995 Oct;19(10): Meland E, Haugland S, Breidablik HJ. Body image and perceived health in adolescence. Health Educ Res 2006 Sep Benjet C, Hernandez-Guzman L. Gender differences in psychological well-being of Mexican early adolescents. Adolescence 2001 Spring;36(141): Räty LK, Larsson G, Söderfeldt BA, Larsson BM. Psychosocial aspects of health in adolescence: the influence of gender, and general self-concept. J Adolesc Health 2005 Jun;36(6): Aalto-Setala T, Poikolainen K, Tuulio-Henriksson A, Marttunen M, Lonnqvist J. Predictors of mental distress in early adulthood: a five-year follow-up of 709 high-school students. Nord J Psychiatry 2002;56(2): Bergman MM, Scott J. Young adolescents' wellbeing and health-risk behaviours: gender and socio-economic differences. J Adolesc 2001 Apr;24(2): Bolognini M, Plancherel B, Bettschart W, Halfon O. Self-esteem and mental health in early adolescence: development and gender differences. J Adolesc 1996 Jun;19(3): VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 17

19 40. Feingold A. Gender differences in personality: a meta-analysis. Psychol Bull 1994 Nov;116(3): Facio A, Batistuta M. What makes Argentinian girls unhappy? A cross-cultural contribution to understanding gender differences in depressed mood during adolescence. J Adolesc 2001 Oct;24(5): Tomori M, Zalar B, Plesnicar BK. Gender differences in psychosocial risk factors among Slovenian adolescents. Adolescence 2000 Autumn;35(139): Gallagher M, Millar R. Gender and age differences in the concerns of adolescents in Northern Ireland. Adolescence 1998 Winter;33(132): Gibson JT, Baker CE, Showalter SM, Al-sarraf Q, Atakan SA, Borgen WA, et al. Gender and culture: reported problems, coping strategies and selected helpers of male and female adolescents in 17 countries. Int J Adv Couns 1992 Sep;15(3): Hankin BL, Mermelstein R, Roesch L. Sex differences in adolescent depression: stress exposure and reactivity models. Child Dev 2007 Jan Feb;78(1): Shih JH, Eberhart NK, Hammen CL, Brennan PA. Differential exposure and reactivity to interpersonal stress predict sex differences in adolescent depression. J Clin Child Adolesc Psychol 2006 Feb;35(1): Schlenger WE, Caddell JM, Ebert L, Jordan BK, Rourke KM, Wilson D, et al. Psychological reactions to terrorist attacks: findings from the National Study of Americans' Reactions to September 11. JAMA 2002 Aug 7;288(5): Silver RC, Holman EA, McIntosh DN, Poulin M, Gil-Rivas V. Nationwide longitudinal study of psychological responses to September 11. JAMA 2002 Sep 11;288(10): Solomon Z, Gelkopf M, Bleich A. Is terror gender-blind? Gender differences in reaction to terror events. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2005 Dec;40(12): Bleich A, Gelkopf M, Solomon Z. Exposure to terrorism, stress-related mental health symptoms, and coping behaviors among a nationally representative sample in Israel. JAMA 2003 Aug 6;290(5): Aksaray G, Kortan G, Erkaya H, Yenilmez C, Kaptanoglu C. Gender differences in psychological effect of the August 1999 earthquake in Turkey. Nord J Psychiatry 2006;60(5): Tamres LK, Jenicki D, Helgeson VS. Sex Differences in Coping Behavior: A Meta-Analytic Review and an Examination of Relative Coping. Pers Soc Psychol Rev 2002;6(1): Angst J, Gamma A, Gastpar M, Lepine JP, Mendlewicz J, Tylee A. Gender differences in depression. Epidemiological findings from the European DEPRES I and II studies. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 2002 Oct;252(5): Vulic-Prtoric A, Macuka I. Family and coping factors in the differentiation of childhood anxiety and depression. Psychol Psychother 2006 Jun;79: Hanninen V, Aro H. Sex differences in coping and depression among young adults. Soc Sci Med 1996 Nov;43(10): Pitkänen T. Problem drinking and psychological well-being: a five-year follow-up study from adolescence to young adulthood. Scand J Psychol 1999 Sep;40(3): Afifi M. Gender differences in mental health. Singapore Med J 2007 May;48(5): Rutz W. Preventing suicide and premature death by education and treatment. J Affect Disord 2001 Jan;62(1-2): Allebeck P, Moradi T, Jacobsson A. Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer: Svensk tillämpning av WHO:s "DALY-metod" för beräkning av sjukdomsbörda och riskfaktorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Karolinska Institutet; VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION?

20 60. Weissman MM, Klerman GL. Sex differences and the epidemiology of depression. Arch Gen Psychiatry 1977 Jan;34(1): Sjoholm L, Lavebratt C, Forsell Y. A multifactorial developmental model for the etiology of major depression in a population-based sample. J Affect Disord 2009 Feb;113(1-2): Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Toward a comprehensive developmental model for major depression in men. Am J Psychiatry 2006 Jan;163(1): Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Toward a comprehensive developmental model for major depression in women. Am J Psychiatry 2002 Jul;159(7): VARFÖR DRABBAS KVINNOR OFTARE AV ORO, ÅNGEST OCH DEPRESSION? 19

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/5 2015

Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/5 2015 Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/5 2015 1 Disposition Tillbakablick. Folkhälsorapporten 2005 Svensk folkhälsostatistik om unga vuxna och studerandes psykiska hälsa (2014;

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sir Michael Marmot Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sociala skillnader i hälsa Sir Marmot startade studier i Storbritannien 1976

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Göteborg den 7 september 2007 Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lilas Ali Leg.Sjuksköterska Sahlgrenska Psykiatri Resursenheten- AIR Kronhusgatan

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth

Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth Characteristics, Associations and Consequences BAKGRUND Linda Jonsson Linköping University 2015 2015-05-05 2 2015 05 05 3 2015-05-05 4 Av 10 åringar använder

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds CHANGE OMVÄRLDEN STÅR ALDRIG STILL TIME INGET BESTÄMS AV FRAMTIDEN ALLT BESTÄMS AV NUET ÄVEN DIN FRAMTID. VAD ÄR DITT NU? NOWABILITY FÖRMÅGAN ATT OMSÄTTA NUETS

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack?

Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? - Hur påverkas deras psykiska och fysiska hälsa av fysisk aktivitet Martin Bergström Rebecca Björk Emil Kyndel Sara Pettersson 2009-05-07 Linköpings

Läs mer

Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv? Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv? Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus,

Läs mer

Är depression en klassfråga?

Är depression en klassfråga? Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg Är depression en klassfråga? En systematisk

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor Innehåll

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport 1 (9) Detta är en bilaga till TLV: s rapport Genomgången av läkemedel mot depression Allt informationsmaterial om genomgången finns att hämta på www.tlv.se/depression Rapport, sammanfattning och faktablad

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer