Systemanalys av vasskörd i kustzon för biometan- och biogödselproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systemanalys av vasskörd i kustzon för biometan- och biogödselproduktion"

Transkript

1 Systemanalys av vasskörd i kustzon för biometan- och biogödselproduktion Svensk sammanfattning Emma Risén, Erik Gregeby, Olena Tatarchenko, Eva Blidberg, Maria E. Malmström, Ulrika Welander och Fredrik Gröndahl Maj 2012

2 Inledning Denna rapport är en svensk sammanfattning av en vetenskaplig artikel av Risén m. fl. (2012). Arbetet som är utfört i koppling till denna rapport har gjorts inom ramen för projektet Biogas Nya substrat från havet som drivs av Regionförbundet i Kalmar län. Projektet genomfördes och är delfinansierat av regionala strukturfonden för Småland och Öarna. Sammanfattning Det pågår i dagsläget ett flertal projekt där havsbaserad biomassa skördas från Östersjön i syfte att minska övergödningen samt för att kunna nyttja dessa resurser för produktion av biodrivmedel. Denna studie fokuserar på bladvass (Phragmites australis) och i studien utförs en systemanalys av vasskörd för produktion av biometan och biogödsel. Syftet med studien är; att fastställa metanutbytet vid anaerob nedbrytning av vass, att utföra en bedömning av primärenergiflöden i systemet, att kvantifiera reduktionen av växthusgaser när ett fossilt referenssystem ersätts, samt att bedöma systemets potential för återföring av näring från kustzon till åkermark. Eftersom resultaten från beräkningar av energi- och växthusgasbalanser är starkt beroende av systemgränser, systemets design och beräkningsmetoder så är denna studie delvis baserad på ett pågående projekt i Kalmar Län, Biogas Nya substrat från havet. Försök i kontinuerliga tankreaktorer i labbskala för att fastställa metanutbytet vid anaerob nedbrytning indikerar ett ökat metanutbyte på 219 Nm 3 CH 4 /ton VS vid tillsats av vass till blandade substratfraktioner. Resultaten pekar på en positiv energibalans där energiåtgången beräknats till 40 % av energiinnehållet i den producerade biometanen och nettoproduktionen av energi motsvarar cirka 40 liter bensin-ekvivalenter per ton skördad vass. I jämförelse med ett fossilt referenssystem kan växthusgasutsläppet reduceras med cirka 80 % och näringsflödesanalysen indikerar att cirka 60 % av allt kväve och i princip allt fosfor kan återcirkuleras från kustzonen till åkermark i form av biogödsel. När man sammanväger de faktorer som undersökts i denna studie framgår att vasskörd för biometan- och biogödselproduktion kan vara ett lovande system. Vidare studier som fokuserar på andra hållbarhetsaspekter, så som naturresurspotential, påverkan på ekosystemet samt kvantifiering av de socioekonomiska aspekterna bör dock utföras. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Material och metoder Systembeskrivning Energianalys Metanutbyte Energiutvärdering Växthusgasemissioner Nettonäringsflöden Resultat Energianalys Energiförbrukning Metanutbyte Energiutvärdering Växthusgasemissioner Nettonäringsflöden Slutsatser Referenser

4 1. Introduktion Många kustnära områden världen om är påverkade av övergödning, en av dessa är kustzonen kring Östersjön (Kautsky et al., 1986; Elmgren, 1989; Isaeus et al., 2004). I detta område har flertalet projekt som berör minskning av övergödningen utförts och under senare år har flertalet av dessa fokuserat på skörd av havsbaserad biomassa. Största delen av fokus har varit på skörd av biomassa såsom makroalger, cyanobakterier, blåmusslor och vass med avsikt att minska övergödningen samtidigt som den insamlade biomassan används för exempelvis produktion av biobränsle, kycklingfoder, agar eller byggnadsmaterial (Lindahl et al., 2005; Filipkowska et al., 2008; Gröndahl et al., 2009; Cofreen, 2011; Risén et al., In press). Bladvass (Phragmites australis, hädanefter benämnd vass) är en av de dominerande växterna i Europeiska land-vatten gränszoner (Huhta, 2007). Det finns ett samband mellan höga kvävebelastningar och vassförekomst och som en konsekvens av detta har förekomsten av vass inom Östersjöns kustzon ökat från ett historiskt perspektiv (Kautsky et al., 1986; Elmgren, 1989; Huhta, 2007). En grov uppskattning av vassbeståndet i Sverige indikerar cirka Ha, med cirka 1 kg vass (torrsubstans) per m 2 (Granéli, 1984). Finska vassbestånd har uppskattats till att täcka ytor på cirka Ha och andra Östersjöländer, exempelvis Estland, rapporterar också vassbestånd som täcker stora ytor (Cofreen, 2011). Ett potentiellt användningsområde för den insamlade biomassan är biogasproduktion genom anaerob nedbrytning (rötning). Rötning av olika biomassor har ökat dramatiskt, med upp till 25 % årligen under de senaste åren, på grund av en ökad efterfrågan på hållbara och förnyelsebara energikällor (Appels et al., 2011). Biogas utnyttjas vanligen som ett bränsle för kombinerad el- och värmeproduktion men uppgradering av biogas till biometan utförs och utvecklas till viss del i norra Europa (Hjort-Gregersen et al., 2011) vilket möjliggör att biogasen i slutändan utnyttjas som fordonsbränsle. Det övergripande syftet med denna studie är att bedöma vasskörd för det kombinerade syftet att producera ett förnyelsebart biobränsle samt att skapa återcirkulationen av näringsämnen från Östersjöns kustzon till jordbruksmark. De specifika målen för studien är; Att undersöka metanutbytet vid anaerob nedbrytning av vass Att utföra en energianalys av systemet Kvantifierar minskningen av växthusgasutsläpp när ett fossilt referenssystem ersätts Att bedöma systemets potential för återföring av näring Eftersom energibalanserna för rötningssystem kan variera avsevärt, är det fördelaktigt att använda anläggnings- och fallstudiespecifik data (Berglund, 2006). Därför har denna studie som underlag för utvärderingen av vass, utgått från den data och information som genererats i regionprojektet Biogas- Nya Substrat från havet i så stor utsträckning som möjligt (se Figur 2.1). Förutom denna sammanfattande rapport så redovisas studien mer utförligt i den vetenskapliga publikationen Risén et al. (2012). 4

5 2. Material och metoder 2.1 Systembeskrivning I denna studie har systemet där vass skördats i Östersjöns kustzon och utnyttjats för biometan och biogödselproduktion studerats. Systemet, som beskrivs i Figur 2.1, är designat för att återge det process som designats i regi av det regionala projektet Biogas nya substrat från havet i så stor utsträckning som möjligt. Det regionala projektet har fokuserat på att utföra pilotskörd av vass under sommaren Vass har sedan ensilerats och transporterats till en lagringsplats men inte förbehandlats eller rötats i fullskalig anläggning. Som markerats i figur 2.1 är det data kring skörd, ensilering, transport samt anläggningsspecifik data från Kalmar Biogas som inhämtats från det regionala projektet. För att kunna utvärdera hela systemet har därför rötningsförsök i laboratorieskala genomförts och data som inte fanns tillgängligt från det regionala projektet har hämtats i litteraturen. Inom det regionala projektet så har bland annat 5 hektar vass skördats (cirka 74 ton våtvikt) under sommaren 2011 i Kalmar Kommun. En rad olika skördemaskiner utvärderades inom det regionala projektet och maskinen med bäst skördeeffektivitet, Truxorn DM4700B, har utvärderats i denna studie. Truxorn (se Figur 2.2) var utrustad med en klippskopa som kan klippa och samla ihop vass både på land och i vatten. Efter ensilering med rundbalspress transporterades vassen cirka 10 km till en uppsamlingsplats. Från uppsamlingsplatsen transporterades sedan balarna med lastbil till Kalmar Biogas (10 km). I syfte att bedöma energiinsats, i form av el och värme, vid rötning och uppgradering av biogas till biometan studerades anläggningen som drivs av Kalmar Biogas varifrån även förhållandena för kontinuerlig teströtning togs. Anläggningen drivs inom det termofila temperaturområdet (52 C) och har en hydraulisk uppehållstid på cirka 24 dygn. Delar av den producerade biogasen förbränns i biogaseldade gaspannor för att förse rötkammaren och uppgraderingsanläggningen med värme. Kalmar Biogas samrötar en blandning av olika substrat, se Tabell 2.1 och i denna studie har det antagits att vassen samrötas tillsammans med dessa substratfraktioner. Innan vassen samrötas antogs vassen genomgå mekanisk förbehandling i form av hackning. Efter rötningen antas materialet utnyttjas som biogödsel på åkermark inom länet tillsammans med de andra substratfraktionerna. 5

6 Figur 2.1: Systembeskrivning där delprocesser är markerade med rektanglar och energiförbrukning med pilar in i systemet. Den streckade linjen anger systemgränserna. Röda rutor markerar delprocesser där fallstudie- eller anläggningsspecifik data använts, blå rutor indikerar att litteraturdata nyttjats och grön ruta markerar delprocesser där laboratoriedata samt fallstudiedata använts. Figur 2.2 Skördemaskinen Truxor DM4700B. I denna studie har det inte gjorts någon allokering (fördelning) av den förbrukade energin mellan de två slutprodukterna biometan och biogödsel, eftersom tidigare studier avråder från detta (Khatiwada and Silveira, 2009; Börjesson and Tufvesson, 2011). Istället har en så kallad systemutvidgning gjorts. Det innebär att den energi som sparas när biogödsel ersätter konstgödsel som i och med detta inte behöver tillverkas har inkluderats i energiberäkningarna. 6

7 Densiteten av den skördade vassen uppmättes till 0.44 ton per m 3. Vidare är beräkningarna grundade på antagandet att 1 ton våtvikt av vass ger upphov till 1 m 3 substratmix när vassen blandas med våtare fraktioner. Slutligen har det antagits att 1 m 3 substrat motsvarar 0.8 m 3 rötrest. Detta antagande är baserat på genomförda laboratorieförsök som visar att cirka 20 % av våtviktsvolymen avgår som metan och koldioxidgas under den anaeroba nedbrytningen (se Tabell 3.1). 2.2 Energianalys Energiberäkningarna är baserade på primärenergiflöden 1 markerade med pilar i Figur 2.1. Kvantifieringen av energiflödena är baserade på data insamlade för pilotskörden inom det regionala projektet, studier av fullskalig biogasanläggning, teströtning av vass i laboratorieskala samt analys av vassprover. Vidare har litteraturdata använts där fallstudiespecifik data saknats. All data samt beräkningar är presenterade i den mer omfattande publikationen Risén et al. (2012) Metanutbyte Som grund för den producerade mängden energi, i form av biometan, ligger kontinuerliga teströtningsförsök i laboratorieskala där två stycken kontinuerligt omrörda tankreaktorer utnyttjades för att fastställa metanutbytet. Upplägget på teströtningsförsöken bygger på att vassen skall rötas vid Kalmar Biogas, efter vilket förutsättningarna för försöken är tagna. Vassen samrötades med de ordinarie substratfraktionerna, se Tabell 2.1. Båda reaktorerna (se Figur 2.3), med 30 l aktiv reaktorvolym, drevs med en processtemperatur på 52 C och 24 dygns hydraulisk uppehållstid. Vid uppstart av försöken ympades reaktorerna med reaktorinnehåll från Kalmar Biogas för att sedan köras i fas med varandra innan tillsatsen av vass, till samrötningsblandningen, påbörjades. Efter tillsatsen av vass till en av reaktorerna påbörjats så fortgick försöken under cirka 4 hydrauliska uppehållstider och metanutbytet beräknades utifrån det utökade metanutbytet vid tillsats av vass. En mer djupgående beskrivning av försöksupplägget återfinns i publikationen Risén et al. (2012). Tabell 2.1 Substratblandning vid Kalmar Biogas för samrötningsförsök. Substratfraktion Andel Slakteriavfall 38 % Nötflytgödsel 30 % Vassle 15 % Slam (rening av vatten från slakteri) 12 % Potatisrester 5 % 1 Primärenergi innebär att både indirekta och direkta energiinsatser inkluderats i utvärderingen. Indirekta energiinsatser är exempelvis den energi som krävts för att producera den direkt förbrukade energin. Exempelvis den förbrukade mängden bensin samt den energi som krävs för att framställa och distribuera denna bensin. 7

8 Figur 2.3 Teströtningsanläggning Energiutvärdering För att utvärdera systemets energiflöden har en rad energiindikatorer (nyckeltal) använts, dessa indikatorer samt vad de beskriver är presenterat i Tabell 2.2. Tabell 2.2: Använda energiindikatorer och dess betydelse. Indikator Akronym Ekvation Mått på Tidigare användning Input IOR output ratio Systemets energieffektivitet. IOR < 1 positivt (Berglund and Börjesson, 2006; Börjesson et al., 2010; Pöschl et al., 2010) Net energy value NEV Netto energi output från systemet. NEV>0 positivt (Hansson and Fredriksson, 2004; Varadharajan et al., 2008) Non renewable input ratio NRIR NRIR A Andel av total energiinput av icke förnybart ursprung Ej använd tidigare I Tabell 2.2 är [MJ/ton wwt] den totala mängden utnyttjad primärenergi per ton våtvikt vass och representerar den producerade mängden biometan från ett ton våtvikt vass. Vidare [MJ/ton wwt] den energi som sparas när ett ton rötrest ersätter konstgödsel och [MJ/ton wwt] är mängden icke förnybar energi som krävs under processkedjan för ett ton våtvikt vass Växthusgasemissioner Mängden växthusgaser (GHG) som kan undvikas när systemet ersätter ett fossilt referenssystem beräknades med ekvation 1 för gaserna koldioxid 3, metan och dikväveoxid (European Parliament and the Council of the European Union, 2009; Khatiwada and Silveira, 2009). Reduktionsgraden av 2 Kärnkraft är kategoriserat som en icke förnybar energikälla enligt IPCC (2007) Four Assessment Report (AR4) - Climate Change. Intergivernmental Panel on Climate Change (IPCC). 3 Endast koldioxidutsläpp från fossila källor är inkluderade. 8

9 växthusgaser, [%], inkluderar de GHG besparingar som sker när rötresten utnyttjas som biogödsel och därigenom ersätter konstgödsel. Reduktionsgraden är vidare beräknad från den totala mängden koldioxidekvivalenter per MJ, [g CO 2 eq / MJ], och mängden koldioxidekvivalenter som skulle bli utsläppt från ett fossilt referenssystem per MJ, [g CO 2 eq / MJ]. All data och beräkningar är redovisade i den mer omfattande publikationen Risén et al. (2012). (1) 2.4 Nettonäringsflöden Systemets kapacitet att återföra näring från kustzonen till åkermark har utvärderats med hjälp av indikatorn (nyckeltalet) Netto Näringsflödet (NNF) som beskrivs i Ekvation 2. NNF beräknar andelen av den skördade mängden kväve och fosfor, i, som kan utnyttjas som biogödsel på åkermark. Vid beräkningen av NNF tas hänsyn till de näringsförluster som förväntas ske under processkedjan, [ton] av den totala mängden skördad näring, [ton]. De uppskattade förlusterna i varje processteg redovisas i Tabell 3.4. *100 (2) 9

10 3. Resultat 3.1 Energianalys Energiförbrukning Figur 3.1 visar delprocessernas energibehov i förhållande till det totala energibehovet för systemet. Den mest energikrävande delprocessen är uppgradering av biogas till fordonsbränsle (biometan), följt av uppvärmning och elförbrukning på den studerade anläggningen. De processer som kräver mindre än tio procent av den totala energiinputen är ensilering, transport, förbehandling samt rötresthanteringen. Figur 3.1: Delprocessernas andel av systemets totala energibehov Metanutbyte Resultat från kontinuerliga teströtningsförsök i laboratorieskala indikerar ett utökat metanutbyte på 219 Nm 3 CH 4 /ton VS vid tillsats av ensilerad vass till befintlig blandning av substrat, se Tabell 3.1. Vassen kan därför antas vara ett lämpligt samrötningssubstrat för Kalmar Biogas. Metanutbytet kan påverkas av flertalet faktorer så som sammansättningen på vassen vid skördetillfället, val av förbehandling, utformning av rötningsprocess och processparametrar. Kunskapen om metanutbytet hos vass är begränsad, Jagadabhi et al. (2011) presenterar ett metanutbyte på Nm 3 CH 4 /ton VS vid satsvis rötning av vass i laboratorieskala. Olikheter i försöksupplägg, mellan kontinuerliga respektive satsvisa rötningsförsök, gör det svårt att direkt jämföra dessa resultat. Trots detta så ger resultatet från det kontinuerliga teströtningsförsöket en indikation på vassens lämplighet som ett substrat för samrötning i liknande, kontinuerliga, rötningsanläggningar. 10

11 Tabell 3.1 Reaktorprestanda under de sista 21 dagarna av reaktorförsök. Parameter Substratmix + 19 % vass (± SA) Substratmix (± SA) Organisk belastning (kg VS/m 3 d) 3.4 ± ± 0.1 Metanproduktion (Nm 3 CH 4 /d) 39.3 ± ± 1.7 Ökat metanutbyte (Nm 3 CH 4 /ton VS, d) 219 ± 83 - VS reduktion (%) 53.5 ± ± Energiutvärdering Systemets energiflöden har utvärderats med en rad energiindikatorer (nyckeltal) och resultatet för denna utvärdering presenteras i Tabell 3.2. Baserat på dessa indikatorer drar vi slutsatsen att energibalansen för systemet är positiv. IOR visar att systemets energibehov motsvarar 40 % av energiinnehållet i den producerade biometanen. Vidare indikerar NEV att cirka 40 liter bensinekvivalenter kan produceras per ton våtvikt av vass (se Risén et al. (2012) för detaljerade beräkningar). Tabell 3.2: Resultat för energiindikatorerna Input Output Ratio, Net energy value, Net renewable input ratio. IOR (<1) NEV [MJ/ t wwt] (>0) NRIR [%] % Som ett teoretiskt exempel motsvarar vassbeståndet i Kalmar kommun (mycket grovt uppskattat till 180 hektar) (Berglund, 2010) cirka liter bensin-ekvivalenter vilket uppskattningsvis motsvara årsförbrukningen av bilar. Vidare indikerar NRIR, att cirka 50 % av energiförbrukningen utgör förnyelsebar energi. När resultat från energiindikatorer tolkas så är det viktigt att beakta att systemdesign och systemgränserna är avgörande för indikatorerna. Eftersom det saknas standardiserade metoder för energianalyser så varierar ofta systemgränser och allokeringsmetoder (beräkningsmetoder) mellan studier vilket försvårar jämförelser mellan studier. En längre diskussion angående svagheten med de metoder och indikatorer som använts presenteras i den mer utförliga publikationen Risén et al. (2012). 3.2 Växthusgasemissioner Systemet kan bidra till en betydelsefull reduktion av växthusgasutsläppen, ungefär 80 % i jämförelse med ett fossilt referenssystem (Ekvation 1). Denna reduktionsgrad är helt beroende av de kvantifierade energiflödena presenterade i avsnitt 2.1. Europeiska Unionen har ett krav på att förnyelsebara energisystem ska reducera växthusgasutsläpp med minst 35 % (50 % från 2017) i jämförelse med ett fossilt referenssystem (Regeringen, 2009). Detta krav uppfyller systemet med lätthet. Vidare är reduktionsgraden för det studerade systemet i samma storleksordning som för andra system där exempelvis hushållsavfall gödsel och sockerbetor har utvärderats i tidigare studier (Börjesson et al., 2010). 11

12 3.3 Nettonäringsflöden I nettonäringsflödesberäkningarna har vi utgått från den färska vassens komposition som presenteras i Tabell 3.3. Utifrån dessa koncentrationer har förlusterna i varje processteg uppskattats i massprocent, presenterat i Tabell 3.4. Den största förlusten av kväve sker under spridningen av rötresten. Näringsförlusterna under ensileringen, spridning av rötrest (biogödsel) och läckaget från åkermarken kan reduceras med hjälp av förebyggande åtgärder såsom att anpassa tidpunkten för spridningen och säkerställa helt täta ensilage. Det är dock svårt att undvika dessa förluster helt och liknande näringsförluster kan förväntas i andra biogassystem baserade på ensilerad biomassa (Hansson and Fredriksson, 2004). Tabell 3.3: Vassens composition. Parameter Medelvärde Torrsubstans (TS) (%) 44.6 Glödförlust (% av TS) 93.8 Totalt Kjeldahl Kväve (% av TS) 1.5 P, Fosfor (% av TS) 0.14 K, Kalium (% av TS) 1.2 Baserat på de siffror som visas i Tabell 3.4 har indikatorn NNF beräknats för kväve och fosfor (Ekvation 4). NFF indikerar att cirka 60 % av kvävet och i princip all fosfor som kan utnyttjas som biogödsel på åkermark. Systemets återcirkulationskapacitet för fosfor kan baserat på detta anses vara omfattande och tillfredställande. Tabell 3.4: Uppskattade förluster av kväve och fosfor för processtegen. Processteg Förlust av N tot [% av TS] Förlust av P tot [% av TS] Skörd - - Ensilering 10 % A - Anaerob nedbrytning - - Lagring av rötrest 1 % B - Spridning av rötrest 15 % B - Näringsläckage från åkermark 10 % C 1 % C Totalt 36 % 1 % A (Liljenberg and Sundberg, 1995) B (Hansson and Fredriksson, 2004) C (Johnsson et al., 2008) Den vass som skördades i regionprojektet under sommaren 2011 från 5 hektar inom Kalmar kommun (74 ton) skulle således teoretiskt förse 3 hektar åkermark 4 med kväve och 2 hektar med fosfor årligen, baserat på siffrorna presenterade i Tabellerna 3.3 och 3.4. Det är dock viktigt att påpekat att näringsbalansen är baserad på litteraturdata och bör ses som grova uppskattningar och inte som exakta siffror. Trots detta ger balansen en god indikation på näringsåtercirkulationspotentialen för systemet. Som ett teoretiskt exempel skulle vasskörd av Kalmar läns vassbestånd (mycket grovt uppskattat till 530 Hektar) (Berglund, 2010) resultera i ett maximalt kväveupptag på 34 ton kväve och 5 ton fosfor. Detta motsvarar cirka 1 % av det årliga kväveläckaget från åkermark från Kalmar län och cirka 20 % av det årliga fosforläckaget från länets åkermark (Johnsson et al., 2008). Således har 4 Baserat på antagandet att åkermarken kräver (N:P) på (110:20). 12

13 återcirkulation av fosfor genom vasskörd potential att påverka länets årliga belastning på Östersjön under antagandet att stora delar av vassbeståndet skulle skördas. 4. Slutsatser Kontinuerliga rötningsförsök i laboratorieskala visar att vass kan vara ett lämpligt substrat för biogasproduktion, med ett metanutbyte på 219 Nm 3 CH 4 /ton VS. Energiinsatsen hos systemet motsvarar ungefär 40 % av energin i den producerade biometanen. Följaktligen är energibalansen för systemet positiv. Nettoproduktionen av energi motsvarar ca 40 liter bensin-ekvivalenter per ton skördad vass. Växthusgasutsläppen reduceras vidare med cirka 80 % i jämförelse med ett fossilt referenssystem. Detta resultat är långt över krav från Europeiska unionen, som anger att biobränslen ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 % (50 % minskning från 2017) för att vara hållbart ur ett växthusgasperspektiv (Regeringen, 2009). Näringsflödesanalysen visar att cirka 60 % av allt kväve och i princip allt fosfor kan återcirkuleras från kustzonen till åkermark som biogödsel. Pilotskörden i Kalmar kommun som omfattade 5 hektar kan således förse 3 hektar jordbruksmark med kväve och cirka 2 hektar jordbruksmark med fosfor på en årlig basis. När de kombinerade fördelarna med alla faktorer som undersökts i denna studie beaktas så är vasskörd för biometanproduktion ett lovande system. Vidare studier bör därför fokusera på andra hållbarhetsaspekter såsom naturresurspotential, påverkan på ekosystemet samt kvantifiering av de socioekonomiska aspekterna. 13

14 5. Referenser Appels, L., Lauwers, J., Degrève, J., Helsen, L., Lievens, B., Willems, K., Van Impe, J. and Dewil, R. (2011) Anaerobic digestion in global bio-energy production: Potential and research challenges. Renewable and Sustainable Energy Reviews 15, Berglund, M. (2006) Biogas production from a systems analytical perspective. Doctoral Dissertation, Lund University Faculty of Engineering, Department of Technology and Society, Environmental and Energy Systems Studies, Lund, Sweden. Berglund, M. and Börjesson, P. (2006) Assessment of energy performance in the life-cycle of biogas production. Biomass and Bioenergy 30, Berglund, P. (2010) Biogas - nya substrat från havet -Makroalger och vass i Kalmar län och på Gotland. ya%20substrat/rapport%20grontmij%20ab,%20slutversion% pdf Börjesson, P., Tufvesson, L. and Lantz, M. (2010) Livscykelanalys av svenska biodrivmedel , Lunds Unviersitet, Sweden. [In Swedish]. Börjesson, P. and Tufvesson, L. M. (2011) Agricultural crop-based biofuels -resource efficiency and environmental performance including direct land use changes. Journal of Cleaner Production 19, Cofreen Cofreen, Central Baltic Interreg IV A programme , European Union [Online]. [Accessed ]. Elmgren, R. (1989) Man s impact on the Ecosystem of the Baltic Sea: Energy Flows Today and at the Turn of the Century. Ambio 18, European Parliament and the Council of the European Union (2009) DIRECTIVE 2009/28/EC of the Eurpean Parlaiment and of the council of 23 April 2009 on the promotion of the use of energy from renewable sources. Official Journal of the European Union 5, L140/16. Filipkowska, A., Lubecki, L., Szymczak-Żyła, M., Kowalewska, G., Żbikowski, R. and Szefer, P. (2008) Utilisation of macroalgae from the Sopot beach. Oceanologia 50, Granéli, W. (1984) Reed Phragmites australis (Cav.) Trin. ex Steudel as an Energy Source in Sweden. Biomass 4, Gröndahl, F., Brandt, N., Karlsson, S. and Malmström, M. E Sustainable use of Baltic Sea natural resources based on ecological engineering and biogas production. In: Brebbia, C. A. & Tiezzi, E., Eds. Ecosystems and Sustainable Development VII - the Proceeding of the Seventh International Conference on Ecosystems and Sustainable Development (ECOSUD), 2009 Chianciano Terme, Italy. WIT Press, Southampton, UK, Hansson, P.-A. and Fredriksson, H. (2004) Use of summer harvested common reed (Phragmites australis) as nutrient source for organic crop production in Sweden. Agriculture, Ecosystems and Environment 102, Hjort-Gregersen, K., Blandford, D. and Gooch, C. A. (2011) Biogas from Farm-based Biomass Sources Developments in Europe and the US. EuroChoices 10, Huhta, A. (2007) To cut or not to cut. In I. Ikonen and E. Hagelberg Read up on Reed Southwest Finland Regional Environment Centre, Finnland, pp IPCC (2007) Four Assessment Report (AR4) - Climate Change. Intergivernmental Panel on Climate Change (IPCC). Isaeus, M., Malm, T., Persson, S. and Svensson, A. (2004) Effects of filamentous algae and sediment on recruitment and survival of Fucus serratus (Phaeophyceae) juveniles in the eutrophic Baltic Sea European Journal of Phycology 39, Johnsson, H., Larsson, M., Lindsjö, A., Mårtensson, K., Persson, K. and Torstensson, G. (2008) Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och , Swedish Environmental Protection Agency, Sweden. [In Swedish]. 14

15 Kautsky, N., Kautsky, H., Kautsky, U. and Waern, M. (1986) Decreased depth penetration of Fucus vesicolosus (L.) since the 1940's indicates eutrophication of the Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 28, 1-8. Khatiwada, D. and Silveira, S. (2009) Net energy balance of molasses based ethanol: The case of Nepal. Renewable and Sustainable Energy Reviews 13, Liljenberg, R. and Sundberg, R. (1995) Datorbaserat beslutsstöd för ensilering av vallgrödor - Beskrivning av beräkningsmodell,. Jordbrukstekniska Institutet, Uppsala, Sweden. [In Swedish]. Lindahl, O., Hart, R., Hernroth, B., Kollberg, S., Loo, L.-O., Olrog, L., Rehnstam-Holm, A.-S., Svensson, J., Svensson, S. and Syversen, U. (2005) Improving Marine Water Quality by Mussel Farming: A Profitable Solution for Swedish Society. Ambio 34, Pöschl, M., Ward, S. and Owende, P. (2010) Evaluation of energy efficiency of various biogas production and utilization pathways. Applied Energy 87, Regeringen Regeringens proposition, 2009/10:164, Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen [Online]. [Accessed]. Risén, E., Gregeby, E., Tatarchenko, O., Blidberg, E., Malmström, M. E., Welander, U. and Gröndahl, F. (2012) Assessment of biomethane production from maritime common reed. Manuscript insänt till Journal of Cleaner Production Risén, E., Pechsiri, J. S., Brandt, N., Malmström, M. E. and Gröndahl, F. (In press) Natural resource potential of macroalgae harvesting in the Baltic Sea -Case study Trelleborg, Sweden. In: Moksness, E., Dahl, E. & Støttrup, J., (Eds.) Integrated Coastal Zone Management- 2nd edition, Wiley-Blackwell Ltd. In press ISBN. Varadharajan, A., W.S, V. and Banerjee, R. (2008) Energy Analysis of Biodiesel from Jatropha. World Renewable Energy Congress (WRECX) Editor A. Sayigh WREC, United Kingdom. 15

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad SKÅNES HAV OCH VATTEN Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad [Biogasproduktion är ett ämne som är väldigt hett

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet. Seminarium 20 november 2014 Stockholm

Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet. Seminarium 20 november 2014 Stockholm Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet Seminarium 20 november 2014 Stockholm Program Introduktion, syfte med seminariet och projektet Jenny Gode Bakgrund Jenny Gode Vad är resurseffektivitet?

Läs mer

Slutversion 2012-12-07 TRITA-IM2012:34

Slutversion 2012-12-07 TRITA-IM2012:34 Biogasproduktion av vass i Kalmar län - en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg*, Yvonne Aldentun** och Fredrik Gröndahl* *Industriell ekologi, KTH **Regionförbundet i Kalmar län Slutversion 2012-12-07

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning

Läs mer

Biogas ger nya exportmöjligheter

Biogas ger nya exportmöjligheter Part financed by the European Union European Regional Development Fund Biogas ger nya exportmöjligheter Energitinget 2012-06-12 Bengt Malmberg Sustainable Business Hub Part financed by the European Union

Läs mer

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Disposition Alternativa drivmedel Vätgas Syntetisk metan

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET KALMAR LÄN Kunskapssammanställning biogas - nya substrat från havet BILAGA 1

REGIONFÖRBUNDET KALMAR LÄN Kunskapssammanställning biogas - nya substrat från havet BILAGA 1 BILAGA 1 Alger 1 Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla - steg 1 (007) Detox AB åt Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla

Läs mer

Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn

Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn 1 2 Lokalisering i Karlshamns industriområde för energiindustri 3 Lokalisering i Karlshamns industriområde för energiindustri 4 5 Etanol och biogas i Karlshamn Etanolproduktion

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 Möjligheter med förbehandling Biogas från lignocellulosa Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås I samarbete med: SP, JTI, BEMAB, Dalkia och Grontmij AB Regionala mål i Västra Götaland

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer