Systemanalys av vasskörd i kustzon för biometan- och biogödselproduktion
|
|
- Anna-Karin Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Systemanalys av vasskörd i kustzon för biometan- och biogödselproduktion Svensk sammanfattning Emma Risén, Erik Gregeby, Olena Tatarchenko, Eva Blidberg, Maria E. Malmström, Ulrika Welander och Fredrik Gröndahl Maj 2012
2 Inledning Denna rapport är en svensk sammanfattning av en vetenskaplig artikel av Risén m. fl. (2012). Arbetet som är utfört i koppling till denna rapport har gjorts inom ramen för projektet Biogas Nya substrat från havet som drivs av Regionförbundet i Kalmar län. Projektet genomfördes och är delfinansierat av regionala strukturfonden för Småland och Öarna. Sammanfattning Det pågår i dagsläget ett flertal projekt där havsbaserad biomassa skördas från Östersjön i syfte att minska övergödningen samt för att kunna nyttja dessa resurser för produktion av biodrivmedel. Denna studie fokuserar på bladvass (Phragmites australis) och i studien utförs en systemanalys av vasskörd för produktion av biometan och biogödsel. Syftet med studien är; att fastställa metanutbytet vid anaerob nedbrytning av vass, att utföra en bedömning av primärenergiflöden i systemet, att kvantifiera reduktionen av växthusgaser när ett fossilt referenssystem ersätts, samt att bedöma systemets potential för återföring av näring från kustzon till åkermark. Eftersom resultaten från beräkningar av energi- och växthusgasbalanser är starkt beroende av systemgränser, systemets design och beräkningsmetoder så är denna studie delvis baserad på ett pågående projekt i Kalmar Län, Biogas Nya substrat från havet. Försök i kontinuerliga tankreaktorer i labbskala för att fastställa metanutbytet vid anaerob nedbrytning indikerar ett ökat metanutbyte på 219 Nm 3 CH 4 /ton VS vid tillsats av vass till blandade substratfraktioner. Resultaten pekar på en positiv energibalans där energiåtgången beräknats till 40 % av energiinnehållet i den producerade biometanen och nettoproduktionen av energi motsvarar cirka 40 liter bensin-ekvivalenter per ton skördad vass. I jämförelse med ett fossilt referenssystem kan växthusgasutsläppet reduceras med cirka 80 % och näringsflödesanalysen indikerar att cirka 60 % av allt kväve och i princip allt fosfor kan återcirkuleras från kustzonen till åkermark i form av biogödsel. När man sammanväger de faktorer som undersökts i denna studie framgår att vasskörd för biometan- och biogödselproduktion kan vara ett lovande system. Vidare studier som fokuserar på andra hållbarhetsaspekter, så som naturresurspotential, påverkan på ekosystemet samt kvantifiering av de socioekonomiska aspekterna bör dock utföras. 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Material och metoder Systembeskrivning Energianalys Metanutbyte Energiutvärdering Växthusgasemissioner Nettonäringsflöden Resultat Energianalys Energiförbrukning Metanutbyte Energiutvärdering Växthusgasemissioner Nettonäringsflöden Slutsatser Referenser
4 1. Introduktion Många kustnära områden världen om är påverkade av övergödning, en av dessa är kustzonen kring Östersjön (Kautsky et al., 1986; Elmgren, 1989; Isaeus et al., 2004). I detta område har flertalet projekt som berör minskning av övergödningen utförts och under senare år har flertalet av dessa fokuserat på skörd av havsbaserad biomassa. Största delen av fokus har varit på skörd av biomassa såsom makroalger, cyanobakterier, blåmusslor och vass med avsikt att minska övergödningen samtidigt som den insamlade biomassan används för exempelvis produktion av biobränsle, kycklingfoder, agar eller byggnadsmaterial (Lindahl et al., 2005; Filipkowska et al., 2008; Gröndahl et al., 2009; Cofreen, 2011; Risén et al., In press). Bladvass (Phragmites australis, hädanefter benämnd vass) är en av de dominerande växterna i Europeiska land-vatten gränszoner (Huhta, 2007). Det finns ett samband mellan höga kvävebelastningar och vassförekomst och som en konsekvens av detta har förekomsten av vass inom Östersjöns kustzon ökat från ett historiskt perspektiv (Kautsky et al., 1986; Elmgren, 1989; Huhta, 2007). En grov uppskattning av vassbeståndet i Sverige indikerar cirka Ha, med cirka 1 kg vass (torrsubstans) per m 2 (Granéli, 1984). Finska vassbestånd har uppskattats till att täcka ytor på cirka Ha och andra Östersjöländer, exempelvis Estland, rapporterar också vassbestånd som täcker stora ytor (Cofreen, 2011). Ett potentiellt användningsområde för den insamlade biomassan är biogasproduktion genom anaerob nedbrytning (rötning). Rötning av olika biomassor har ökat dramatiskt, med upp till 25 % årligen under de senaste åren, på grund av en ökad efterfrågan på hållbara och förnyelsebara energikällor (Appels et al., 2011). Biogas utnyttjas vanligen som ett bränsle för kombinerad el- och värmeproduktion men uppgradering av biogas till biometan utförs och utvecklas till viss del i norra Europa (Hjort-Gregersen et al., 2011) vilket möjliggör att biogasen i slutändan utnyttjas som fordonsbränsle. Det övergripande syftet med denna studie är att bedöma vasskörd för det kombinerade syftet att producera ett förnyelsebart biobränsle samt att skapa återcirkulationen av näringsämnen från Östersjöns kustzon till jordbruksmark. De specifika målen för studien är; Att undersöka metanutbytet vid anaerob nedbrytning av vass Att utföra en energianalys av systemet Kvantifierar minskningen av växthusgasutsläpp när ett fossilt referenssystem ersätts Att bedöma systemets potential för återföring av näring Eftersom energibalanserna för rötningssystem kan variera avsevärt, är det fördelaktigt att använda anläggnings- och fallstudiespecifik data (Berglund, 2006). Därför har denna studie som underlag för utvärderingen av vass, utgått från den data och information som genererats i regionprojektet Biogas- Nya Substrat från havet i så stor utsträckning som möjligt (se Figur 2.1). Förutom denna sammanfattande rapport så redovisas studien mer utförligt i den vetenskapliga publikationen Risén et al. (2012). 4
5 2. Material och metoder 2.1 Systembeskrivning I denna studie har systemet där vass skördats i Östersjöns kustzon och utnyttjats för biometan och biogödselproduktion studerats. Systemet, som beskrivs i Figur 2.1, är designat för att återge det process som designats i regi av det regionala projektet Biogas nya substrat från havet i så stor utsträckning som möjligt. Det regionala projektet har fokuserat på att utföra pilotskörd av vass under sommaren Vass har sedan ensilerats och transporterats till en lagringsplats men inte förbehandlats eller rötats i fullskalig anläggning. Som markerats i figur 2.1 är det data kring skörd, ensilering, transport samt anläggningsspecifik data från Kalmar Biogas som inhämtats från det regionala projektet. För att kunna utvärdera hela systemet har därför rötningsförsök i laboratorieskala genomförts och data som inte fanns tillgängligt från det regionala projektet har hämtats i litteraturen. Inom det regionala projektet så har bland annat 5 hektar vass skördats (cirka 74 ton våtvikt) under sommaren 2011 i Kalmar Kommun. En rad olika skördemaskiner utvärderades inom det regionala projektet och maskinen med bäst skördeeffektivitet, Truxorn DM4700B, har utvärderats i denna studie. Truxorn (se Figur 2.2) var utrustad med en klippskopa som kan klippa och samla ihop vass både på land och i vatten. Efter ensilering med rundbalspress transporterades vassen cirka 10 km till en uppsamlingsplats. Från uppsamlingsplatsen transporterades sedan balarna med lastbil till Kalmar Biogas (10 km). I syfte att bedöma energiinsats, i form av el och värme, vid rötning och uppgradering av biogas till biometan studerades anläggningen som drivs av Kalmar Biogas varifrån även förhållandena för kontinuerlig teströtning togs. Anläggningen drivs inom det termofila temperaturområdet (52 C) och har en hydraulisk uppehållstid på cirka 24 dygn. Delar av den producerade biogasen förbränns i biogaseldade gaspannor för att förse rötkammaren och uppgraderingsanläggningen med värme. Kalmar Biogas samrötar en blandning av olika substrat, se Tabell 2.1 och i denna studie har det antagits att vassen samrötas tillsammans med dessa substratfraktioner. Innan vassen samrötas antogs vassen genomgå mekanisk förbehandling i form av hackning. Efter rötningen antas materialet utnyttjas som biogödsel på åkermark inom länet tillsammans med de andra substratfraktionerna. 5
6 Figur 2.1: Systembeskrivning där delprocesser är markerade med rektanglar och energiförbrukning med pilar in i systemet. Den streckade linjen anger systemgränserna. Röda rutor markerar delprocesser där fallstudie- eller anläggningsspecifik data använts, blå rutor indikerar att litteraturdata nyttjats och grön ruta markerar delprocesser där laboratoriedata samt fallstudiedata använts. Figur 2.2 Skördemaskinen Truxor DM4700B. I denna studie har det inte gjorts någon allokering (fördelning) av den förbrukade energin mellan de två slutprodukterna biometan och biogödsel, eftersom tidigare studier avråder från detta (Khatiwada and Silveira, 2009; Börjesson and Tufvesson, 2011). Istället har en så kallad systemutvidgning gjorts. Det innebär att den energi som sparas när biogödsel ersätter konstgödsel som i och med detta inte behöver tillverkas har inkluderats i energiberäkningarna. 6
7 Densiteten av den skördade vassen uppmättes till 0.44 ton per m 3. Vidare är beräkningarna grundade på antagandet att 1 ton våtvikt av vass ger upphov till 1 m 3 substratmix när vassen blandas med våtare fraktioner. Slutligen har det antagits att 1 m 3 substrat motsvarar 0.8 m 3 rötrest. Detta antagande är baserat på genomförda laboratorieförsök som visar att cirka 20 % av våtviktsvolymen avgår som metan och koldioxidgas under den anaeroba nedbrytningen (se Tabell 3.1). 2.2 Energianalys Energiberäkningarna är baserade på primärenergiflöden 1 markerade med pilar i Figur 2.1. Kvantifieringen av energiflödena är baserade på data insamlade för pilotskörden inom det regionala projektet, studier av fullskalig biogasanläggning, teströtning av vass i laboratorieskala samt analys av vassprover. Vidare har litteraturdata använts där fallstudiespecifik data saknats. All data samt beräkningar är presenterade i den mer omfattande publikationen Risén et al. (2012) Metanutbyte Som grund för den producerade mängden energi, i form av biometan, ligger kontinuerliga teströtningsförsök i laboratorieskala där två stycken kontinuerligt omrörda tankreaktorer utnyttjades för att fastställa metanutbytet. Upplägget på teströtningsförsöken bygger på att vassen skall rötas vid Kalmar Biogas, efter vilket förutsättningarna för försöken är tagna. Vassen samrötades med de ordinarie substratfraktionerna, se Tabell 2.1. Båda reaktorerna (se Figur 2.3), med 30 l aktiv reaktorvolym, drevs med en processtemperatur på 52 C och 24 dygns hydraulisk uppehållstid. Vid uppstart av försöken ympades reaktorerna med reaktorinnehåll från Kalmar Biogas för att sedan köras i fas med varandra innan tillsatsen av vass, till samrötningsblandningen, påbörjades. Efter tillsatsen av vass till en av reaktorerna påbörjats så fortgick försöken under cirka 4 hydrauliska uppehållstider och metanutbytet beräknades utifrån det utökade metanutbytet vid tillsats av vass. En mer djupgående beskrivning av försöksupplägget återfinns i publikationen Risén et al. (2012). Tabell 2.1 Substratblandning vid Kalmar Biogas för samrötningsförsök. Substratfraktion Andel Slakteriavfall 38 % Nötflytgödsel 30 % Vassle 15 % Slam (rening av vatten från slakteri) 12 % Potatisrester 5 % 1 Primärenergi innebär att både indirekta och direkta energiinsatser inkluderats i utvärderingen. Indirekta energiinsatser är exempelvis den energi som krävts för att producera den direkt förbrukade energin. Exempelvis den förbrukade mängden bensin samt den energi som krävs för att framställa och distribuera denna bensin. 7
8 Figur 2.3 Teströtningsanläggning Energiutvärdering För att utvärdera systemets energiflöden har en rad energiindikatorer (nyckeltal) använts, dessa indikatorer samt vad de beskriver är presenterat i Tabell 2.2. Tabell 2.2: Använda energiindikatorer och dess betydelse. Indikator Akronym Ekvation Mått på Tidigare användning Input IOR output ratio Systemets energieffektivitet. IOR < 1 positivt (Berglund and Börjesson, 2006; Börjesson et al., 2010; Pöschl et al., 2010) Net energy value NEV Netto energi output från systemet. NEV>0 positivt (Hansson and Fredriksson, 2004; Varadharajan et al., 2008) Non renewable input ratio NRIR NRIR A Andel av total energiinput av icke förnybart ursprung Ej använd tidigare I Tabell 2.2 är [MJ/ton wwt] den totala mängden utnyttjad primärenergi per ton våtvikt vass och representerar den producerade mängden biometan från ett ton våtvikt vass. Vidare [MJ/ton wwt] den energi som sparas när ett ton rötrest ersätter konstgödsel och [MJ/ton wwt] är mängden icke förnybar energi som krävs under processkedjan för ett ton våtvikt vass Växthusgasemissioner Mängden växthusgaser (GHG) som kan undvikas när systemet ersätter ett fossilt referenssystem beräknades med ekvation 1 för gaserna koldioxid 3, metan och dikväveoxid (European Parliament and the Council of the European Union, 2009; Khatiwada and Silveira, 2009). Reduktionsgraden av 2 Kärnkraft är kategoriserat som en icke förnybar energikälla enligt IPCC (2007) Four Assessment Report (AR4) - Climate Change. Intergivernmental Panel on Climate Change (IPCC). 3 Endast koldioxidutsläpp från fossila källor är inkluderade. 8
9 växthusgaser, [%], inkluderar de GHG besparingar som sker när rötresten utnyttjas som biogödsel och därigenom ersätter konstgödsel. Reduktionsgraden är vidare beräknad från den totala mängden koldioxidekvivalenter per MJ, [g CO 2 eq / MJ], och mängden koldioxidekvivalenter som skulle bli utsläppt från ett fossilt referenssystem per MJ, [g CO 2 eq / MJ]. All data och beräkningar är redovisade i den mer omfattande publikationen Risén et al. (2012). (1) 2.4 Nettonäringsflöden Systemets kapacitet att återföra näring från kustzonen till åkermark har utvärderats med hjälp av indikatorn (nyckeltalet) Netto Näringsflödet (NNF) som beskrivs i Ekvation 2. NNF beräknar andelen av den skördade mängden kväve och fosfor, i, som kan utnyttjas som biogödsel på åkermark. Vid beräkningen av NNF tas hänsyn till de näringsförluster som förväntas ske under processkedjan, [ton] av den totala mängden skördad näring, [ton]. De uppskattade förlusterna i varje processteg redovisas i Tabell 3.4. *100 (2) 9
10 3. Resultat 3.1 Energianalys Energiförbrukning Figur 3.1 visar delprocessernas energibehov i förhållande till det totala energibehovet för systemet. Den mest energikrävande delprocessen är uppgradering av biogas till fordonsbränsle (biometan), följt av uppvärmning och elförbrukning på den studerade anläggningen. De processer som kräver mindre än tio procent av den totala energiinputen är ensilering, transport, förbehandling samt rötresthanteringen. Figur 3.1: Delprocessernas andel av systemets totala energibehov Metanutbyte Resultat från kontinuerliga teströtningsförsök i laboratorieskala indikerar ett utökat metanutbyte på 219 Nm 3 CH 4 /ton VS vid tillsats av ensilerad vass till befintlig blandning av substrat, se Tabell 3.1. Vassen kan därför antas vara ett lämpligt samrötningssubstrat för Kalmar Biogas. Metanutbytet kan påverkas av flertalet faktorer så som sammansättningen på vassen vid skördetillfället, val av förbehandling, utformning av rötningsprocess och processparametrar. Kunskapen om metanutbytet hos vass är begränsad, Jagadabhi et al. (2011) presenterar ett metanutbyte på Nm 3 CH 4 /ton VS vid satsvis rötning av vass i laboratorieskala. Olikheter i försöksupplägg, mellan kontinuerliga respektive satsvisa rötningsförsök, gör det svårt att direkt jämföra dessa resultat. Trots detta så ger resultatet från det kontinuerliga teströtningsförsöket en indikation på vassens lämplighet som ett substrat för samrötning i liknande, kontinuerliga, rötningsanläggningar. 10
11 Tabell 3.1 Reaktorprestanda under de sista 21 dagarna av reaktorförsök. Parameter Substratmix + 19 % vass (± SA) Substratmix (± SA) Organisk belastning (kg VS/m 3 d) 3.4 ± ± 0.1 Metanproduktion (Nm 3 CH 4 /d) 39.3 ± ± 1.7 Ökat metanutbyte (Nm 3 CH 4 /ton VS, d) 219 ± 83 - VS reduktion (%) 53.5 ± ± Energiutvärdering Systemets energiflöden har utvärderats med en rad energiindikatorer (nyckeltal) och resultatet för denna utvärdering presenteras i Tabell 3.2. Baserat på dessa indikatorer drar vi slutsatsen att energibalansen för systemet är positiv. IOR visar att systemets energibehov motsvarar 40 % av energiinnehållet i den producerade biometanen. Vidare indikerar NEV att cirka 40 liter bensinekvivalenter kan produceras per ton våtvikt av vass (se Risén et al. (2012) för detaljerade beräkningar). Tabell 3.2: Resultat för energiindikatorerna Input Output Ratio, Net energy value, Net renewable input ratio. IOR (<1) NEV [MJ/ t wwt] (>0) NRIR [%] % Som ett teoretiskt exempel motsvarar vassbeståndet i Kalmar kommun (mycket grovt uppskattat till 180 hektar) (Berglund, 2010) cirka liter bensin-ekvivalenter vilket uppskattningsvis motsvara årsförbrukningen av bilar. Vidare indikerar NRIR, att cirka 50 % av energiförbrukningen utgör förnyelsebar energi. När resultat från energiindikatorer tolkas så är det viktigt att beakta att systemdesign och systemgränserna är avgörande för indikatorerna. Eftersom det saknas standardiserade metoder för energianalyser så varierar ofta systemgränser och allokeringsmetoder (beräkningsmetoder) mellan studier vilket försvårar jämförelser mellan studier. En längre diskussion angående svagheten med de metoder och indikatorer som använts presenteras i den mer utförliga publikationen Risén et al. (2012). 3.2 Växthusgasemissioner Systemet kan bidra till en betydelsefull reduktion av växthusgasutsläppen, ungefär 80 % i jämförelse med ett fossilt referenssystem (Ekvation 1). Denna reduktionsgrad är helt beroende av de kvantifierade energiflödena presenterade i avsnitt 2.1. Europeiska Unionen har ett krav på att förnyelsebara energisystem ska reducera växthusgasutsläpp med minst 35 % (50 % från 2017) i jämförelse med ett fossilt referenssystem (Regeringen, 2009). Detta krav uppfyller systemet med lätthet. Vidare är reduktionsgraden för det studerade systemet i samma storleksordning som för andra system där exempelvis hushållsavfall gödsel och sockerbetor har utvärderats i tidigare studier (Börjesson et al., 2010). 11
12 3.3 Nettonäringsflöden I nettonäringsflödesberäkningarna har vi utgått från den färska vassens komposition som presenteras i Tabell 3.3. Utifrån dessa koncentrationer har förlusterna i varje processteg uppskattats i massprocent, presenterat i Tabell 3.4. Den största förlusten av kväve sker under spridningen av rötresten. Näringsförlusterna under ensileringen, spridning av rötrest (biogödsel) och läckaget från åkermarken kan reduceras med hjälp av förebyggande åtgärder såsom att anpassa tidpunkten för spridningen och säkerställa helt täta ensilage. Det är dock svårt att undvika dessa förluster helt och liknande näringsförluster kan förväntas i andra biogassystem baserade på ensilerad biomassa (Hansson and Fredriksson, 2004). Tabell 3.3: Vassens composition. Parameter Medelvärde Torrsubstans (TS) (%) 44.6 Glödförlust (% av TS) 93.8 Totalt Kjeldahl Kväve (% av TS) 1.5 P, Fosfor (% av TS) 0.14 K, Kalium (% av TS) 1.2 Baserat på de siffror som visas i Tabell 3.4 har indikatorn NNF beräknats för kväve och fosfor (Ekvation 4). NFF indikerar att cirka 60 % av kvävet och i princip all fosfor som kan utnyttjas som biogödsel på åkermark. Systemets återcirkulationskapacitet för fosfor kan baserat på detta anses vara omfattande och tillfredställande. Tabell 3.4: Uppskattade förluster av kväve och fosfor för processtegen. Processteg Förlust av N tot [% av TS] Förlust av P tot [% av TS] Skörd - - Ensilering 10 % A - Anaerob nedbrytning - - Lagring av rötrest 1 % B - Spridning av rötrest 15 % B - Näringsläckage från åkermark 10 % C 1 % C Totalt 36 % 1 % A (Liljenberg and Sundberg, 1995) B (Hansson and Fredriksson, 2004) C (Johnsson et al., 2008) Den vass som skördades i regionprojektet under sommaren 2011 från 5 hektar inom Kalmar kommun (74 ton) skulle således teoretiskt förse 3 hektar åkermark 4 med kväve och 2 hektar med fosfor årligen, baserat på siffrorna presenterade i Tabellerna 3.3 och 3.4. Det är dock viktigt att påpekat att näringsbalansen är baserad på litteraturdata och bör ses som grova uppskattningar och inte som exakta siffror. Trots detta ger balansen en god indikation på näringsåtercirkulationspotentialen för systemet. Som ett teoretiskt exempel skulle vasskörd av Kalmar läns vassbestånd (mycket grovt uppskattat till 530 Hektar) (Berglund, 2010) resultera i ett maximalt kväveupptag på 34 ton kväve och 5 ton fosfor. Detta motsvarar cirka 1 % av det årliga kväveläckaget från åkermark från Kalmar län och cirka 20 % av det årliga fosforläckaget från länets åkermark (Johnsson et al., 2008). Således har 4 Baserat på antagandet att åkermarken kräver (N:P) på (110:20). 12
13 återcirkulation av fosfor genom vasskörd potential att påverka länets årliga belastning på Östersjön under antagandet att stora delar av vassbeståndet skulle skördas. 4. Slutsatser Kontinuerliga rötningsförsök i laboratorieskala visar att vass kan vara ett lämpligt substrat för biogasproduktion, med ett metanutbyte på 219 Nm 3 CH 4 /ton VS. Energiinsatsen hos systemet motsvarar ungefär 40 % av energin i den producerade biometanen. Följaktligen är energibalansen för systemet positiv. Nettoproduktionen av energi motsvarar ca 40 liter bensin-ekvivalenter per ton skördad vass. Växthusgasutsläppen reduceras vidare med cirka 80 % i jämförelse med ett fossilt referenssystem. Detta resultat är långt över krav från Europeiska unionen, som anger att biobränslen ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 % (50 % minskning från 2017) för att vara hållbart ur ett växthusgasperspektiv (Regeringen, 2009). Näringsflödesanalysen visar att cirka 60 % av allt kväve och i princip allt fosfor kan återcirkuleras från kustzonen till åkermark som biogödsel. Pilotskörden i Kalmar kommun som omfattade 5 hektar kan således förse 3 hektar jordbruksmark med kväve och cirka 2 hektar jordbruksmark med fosfor på en årlig basis. När de kombinerade fördelarna med alla faktorer som undersökts i denna studie beaktas så är vasskörd för biometanproduktion ett lovande system. Vidare studier bör därför fokusera på andra hållbarhetsaspekter såsom naturresurspotential, påverkan på ekosystemet samt kvantifiering av de socioekonomiska aspekterna. 13
14 5. Referenser Appels, L., Lauwers, J., Degrève, J., Helsen, L., Lievens, B., Willems, K., Van Impe, J. and Dewil, R. (2011) Anaerobic digestion in global bio-energy production: Potential and research challenges. Renewable and Sustainable Energy Reviews 15, Berglund, M. (2006) Biogas production from a systems analytical perspective. Doctoral Dissertation, Lund University Faculty of Engineering, Department of Technology and Society, Environmental and Energy Systems Studies, Lund, Sweden. Berglund, M. and Börjesson, P. (2006) Assessment of energy performance in the life-cycle of biogas production. Biomass and Bioenergy 30, Berglund, P. (2010) Biogas - nya substrat från havet -Makroalger och vass i Kalmar län och på Gotland. ya%20substrat/rapport%20grontmij%20ab,%20slutversion% pdf Börjesson, P., Tufvesson, L. and Lantz, M. (2010) Livscykelanalys av svenska biodrivmedel , Lunds Unviersitet, Sweden. [In Swedish]. Börjesson, P. and Tufvesson, L. M. (2011) Agricultural crop-based biofuels -resource efficiency and environmental performance including direct land use changes. Journal of Cleaner Production 19, Cofreen Cofreen, Central Baltic Interreg IV A programme , European Union [Online]. [Accessed ]. Elmgren, R. (1989) Man s impact on the Ecosystem of the Baltic Sea: Energy Flows Today and at the Turn of the Century. Ambio 18, European Parliament and the Council of the European Union (2009) DIRECTIVE 2009/28/EC of the Eurpean Parlaiment and of the council of 23 April 2009 on the promotion of the use of energy from renewable sources. Official Journal of the European Union 5, L140/16. Filipkowska, A., Lubecki, L., Szymczak-Żyła, M., Kowalewska, G., Żbikowski, R. and Szefer, P. (2008) Utilisation of macroalgae from the Sopot beach. Oceanologia 50, Granéli, W. (1984) Reed Phragmites australis (Cav.) Trin. ex Steudel as an Energy Source in Sweden. Biomass 4, Gröndahl, F., Brandt, N., Karlsson, S. and Malmström, M. E Sustainable use of Baltic Sea natural resources based on ecological engineering and biogas production. In: Brebbia, C. A. & Tiezzi, E., Eds. Ecosystems and Sustainable Development VII - the Proceeding of the Seventh International Conference on Ecosystems and Sustainable Development (ECOSUD), 2009 Chianciano Terme, Italy. WIT Press, Southampton, UK, Hansson, P.-A. and Fredriksson, H. (2004) Use of summer harvested common reed (Phragmites australis) as nutrient source for organic crop production in Sweden. Agriculture, Ecosystems and Environment 102, Hjort-Gregersen, K., Blandford, D. and Gooch, C. A. (2011) Biogas from Farm-based Biomass Sources Developments in Europe and the US. EuroChoices 10, Huhta, A. (2007) To cut or not to cut. In I. Ikonen and E. Hagelberg Read up on Reed Southwest Finland Regional Environment Centre, Finnland, pp IPCC (2007) Four Assessment Report (AR4) - Climate Change. Intergivernmental Panel on Climate Change (IPCC). Isaeus, M., Malm, T., Persson, S. and Svensson, A. (2004) Effects of filamentous algae and sediment on recruitment and survival of Fucus serratus (Phaeophyceae) juveniles in the eutrophic Baltic Sea European Journal of Phycology 39, Johnsson, H., Larsson, M., Lindsjö, A., Mårtensson, K., Persson, K. and Torstensson, G. (2008) Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och , Swedish Environmental Protection Agency, Sweden. [In Swedish]. 14
15 Kautsky, N., Kautsky, H., Kautsky, U. and Waern, M. (1986) Decreased depth penetration of Fucus vesicolosus (L.) since the 1940's indicates eutrophication of the Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 28, 1-8. Khatiwada, D. and Silveira, S. (2009) Net energy balance of molasses based ethanol: The case of Nepal. Renewable and Sustainable Energy Reviews 13, Liljenberg, R. and Sundberg, R. (1995) Datorbaserat beslutsstöd för ensilering av vallgrödor - Beskrivning av beräkningsmodell,. Jordbrukstekniska Institutet, Uppsala, Sweden. [In Swedish]. Lindahl, O., Hart, R., Hernroth, B., Kollberg, S., Loo, L.-O., Olrog, L., Rehnstam-Holm, A.-S., Svensson, J., Svensson, S. and Syversen, U. (2005) Improving Marine Water Quality by Mussel Farming: A Profitable Solution for Swedish Society. Ambio 34, Pöschl, M., Ward, S. and Owende, P. (2010) Evaluation of energy efficiency of various biogas production and utilization pathways. Applied Energy 87, Regeringen Regeringens proposition, 2009/10:164, Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen [Online]. [Accessed]. Risén, E., Gregeby, E., Tatarchenko, O., Blidberg, E., Malmström, M. E., Welander, U. and Gröndahl, F. (2012) Assessment of biomethane production from maritime common reed. Manuscript insänt till Journal of Cleaner Production Risén, E., Pechsiri, J. S., Brandt, N., Malmström, M. E. and Gröndahl, F. (In press) Natural resource potential of macroalgae harvesting in the Baltic Sea -Case study Trelleborg, Sweden. In: Moksness, E., Dahl, E. & Støttrup, J., (Eds.) Integrated Coastal Zone Management- 2nd edition, Wiley-Blackwell Ltd. In press ISBN. Varadharajan, A., W.S, V. and Banerjee, R. (2008) Energy Analysis of Biodiesel from Jatropha. World Renewable Energy Congress (WRECX) Editor A. Sayigh WREC, United Kingdom. 15
Vass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merKunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merKarin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merHållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode
Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle Resultat och plan Jenny Gode IVL Svenska Miljöinstitutet 8/3-2018 FÖRSLAG: Hållbarhetsanalyser i NEPP Analys av FN:s hållbarhetsmål (SDG) ur ett nordiskt energisystemperspektiv
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merFastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merJämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merHalm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merMikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Läs merNP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merSkånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus
Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta
Läs merMETAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merProvrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala
Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Delstudie i projektet Biogas Nya substrat från havet Erik Gregeby, Ulrika Welander School of Engineering Report No. 16, 2012 ISBN: 978-91-86983-97-0
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merBIOGAS i Tyskland, England och Polen
BIOGAS i Tyskland, England och Polen 2011-11-24 Anna Olsson WSP Bakgrund BiogasSys EU-finansierat demonstrationsprojekt 2010-2015 - utöka potentialen för biogas i Skåne produktion och konsumtion - ta fram
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merProvrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik
Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Indelning av presentationen *Bakgrund *Praktiskt arbete *Resultat *Slutsatser Rötning (Kalmar biogas AB process) En biologisk
Läs merUtvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merHållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi
Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merInhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merFÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merStrandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen
Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar
Läs merRegionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merMetoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar
Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merMineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket
Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Läs merGreenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merMosekrog
Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merOPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merBiogasanläggningen i Västerås
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merPiteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merGasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merBidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift
Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs mer