Sats- vs. artikeltillverkning Fallstudie vid AB Allt i Plåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sats- vs. artikeltillverkning Fallstudie vid AB Allt i Plåt"

Transkript

1 Ämnesfördjupande arbete i Logistik Sats- vs. artikeltillverkning Fallstudie vid AB Allt i Plåt Författare: Cecilia Ahlström Robin Brändén André Nobaek Handledare: Helena Forslund Examinator: Åsa Gustavsson Termin: VT 2012 Kurskod: 2FE02E

2 Förord Vi vill härmed tacka vår handledare Helena Forslund för en konstruktiv handledning under uppsatsens gång som givit oss inspiration och praktiska råd. Hon var alltid tillgänglig och svarade med kort varsel, vilket uppskattades enormt. Vidare vill vi tacka våra opponenter Ida Nilsson, Malin Skacke och Maria Wennberg samt vår examinator Åsa Gustavsson för bra, samt konstruktiv kritik och vägledning under alla seminarier. Vi vill även tacka alla berörda på företaget AB Allt i Plåt för att ni släppte in oss i er verksamhet och bidrog med den information som varit nödvändig för denna uppsats. Vi önskar er all lycka i framtiden och hoppas att denna uppsats kan vara till er hjälp. Växjö den 22 Maj 2012 Cecilia Ahlström Robin Brändén André Nobaek 2 (99)

3 Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Logistik, 2FE02E, VT 2012 Författare Cecilia Ahlström, Robin Brändén och André Nobaek Handledare Helena Forslund Titel Sats- vs. Artikeltillverkning: Fallstudie vid AB Allt i Plåt Bakgrund/Problemdiskussion AB Allt i Plåt tillverkar förarhytter som inbegriper allt från plåtämne till färdigmonterade hytter som sedan levereras till kunden. De hytter som levereras till kunderna monteras sedan på exempelvis truckar, containerlyftar och gruvtruckar. Idag producerar AB Allt i Plåt förarhytterna utifrån satsnivå. Att tillverka på denna nivå innebär att de i stort sett tillverkar hela produkten och det behöver då inte ske en stor montering i slutet av kedjan. Detta planeringssätt skapar dock problem idag med att samma artikel återkommer i flera plåtsatser, vilket gör att det finns en överproduktion av artiklar. På så vis har företaget svårigheter med att optimera satsstorlekarna, samt att det komplicerar det administrativa arbetet. Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera hur AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess är utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar och fördelar dessa skapar. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur en tillverkning på artikelnivå kan motverka de nackdelar AB Allt i Plåt idag upplever, 3 (99)

4 samt i vilket skede av hyttproduktionsprocessen som det är mest lämpligt att placera kundorderpunkten. Metod Författarna har använt sig av en fallstudie som undersökningsdesign. Angreppssättet har varit deduktivt med ett positivistiskt synsätt. Den forskningsmetod som används har varit kvalitativ, där datainsamlingen har bestått av både primär- och sekundärdata. Icke- sannolikhetsurval har använts och intervjuerna har varit av semi- strukturerad karaktär, där tio personer har intervjuats. Slutsats AB Allt i Plåt bör införa en artikeltillverkning för att undvika de problem som de upplever idag. Övergången till en artikeltillverkning hade bland annat lett till att företaget fått en bättre bild över prissättningen av produkten, och kan då motivera den gentemot sina kunder och därmed öka sin potentiella vinst. Att det inte finns någon tillgänglig teori om satstillverkning bör även tas hänsyn till, då det kan tolkas som att denna metod inte är optimal för ett producerande företag som AB Allt i Plåt. En förändring av kundorderpunkten är inte något som företaget bör utföra då den placeringen den har idag är lämpligast utifrån de produkter de tillverkar. Vidare hade en förbättrad kommunikation, mellan ledningen och den operativa nivån, bidragit till att alla i företaget hade insett att de har samma målsättning för företagets vidare utveckling. 4 (99)

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemfrågor Syfte Tidsplan Uppsatsens disposition Metod Vetenskapligt synsätt Vetenskapligt angreppssätt Forskningsmetod Undersökningsdesign Datainsamling Urval Intervjuform Kvalitetsmått Sammanfattning av metodval Hur är AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar respektive fördelar föreligger? Teori Processkartläggning Planeringsmetoder MPS, material- och produktionsstyrning MRP, materialbehovsplanering Empiri Produktionsprocess (99)

6 Planering Laserskärning och bearbetning Svetsning Lackering Montering Analys Processkarta Planering Produktion Hur kan en tillverkning på artikelnivå motverka de nackdelar AB Allt i Plåt idag upplever? Teori Produktstrukturer Empiri Från sats till artikeltillverkning Planering Laserskärning och bearbetning Svetsning Lackering Montering Analys Från sats- till artikeltillverkning I vilket skede av AB Allt i Plåts hyttproduktionsprocess är det mest lämpligt att placera kundorderpunkten med avseende på för- och nackdelar? Teori Kundorderprocess MTS, make-to-stock (99)

7 ATO, assemble-to-order MTO, make-to-order ETO, engineer-to-order Kundorderprocessernas egenskaper Analys MTS, make-to-stock ATO, assemble-to-order MTO, make-to-order ETO, engineer-to-order Sammanfattning av egenskaper vid kundorderpunktsförändring Slutsats Resultat Kritik till eget arbete Förslag på vidare forskning Rekommendationer till AB Allt i Plåt Källförteckning (99)

8 Figurförteckning Figur 1.1 Produktionsprocess vid AB Allt i Plåt Figur 1.2 Tidsplan Figur 1.3 Uppsatsens disposition Figur 2.1 Tabell över intervjuade personer Figur 2.2 Sammanfattning av metodval Figur 3.1 Disposition, kapitel Figur 3.2 Informationsflöde vid användning av materialbehovsplanering Figur 3.3 Exempel på artiklar i flera plåtsatser Figur 3.4 Process- och informationsflödet på AB Allt i Plåt Figur 3.5 Nackdelar och fördelar vid planeringen av hyttproduktionen Figur 3.6 Nackdelar och fördelar vid hyttproduktionen Figur 4.1 Disposition, kapitel Figur 4.2 Exempel på produktstruktur Figur 4.3 Effekter vid övergång till artikeltillverkning Figur 5.1 Disposition, kapitel Figur 5.2 Generell kundorderprocess Figur 5.3 Kundorderpunkten vid olika kundorderprocesser Figur 5.4 Karaktäristik av olika kundorderprocesser Figur 5.5 Egenskaper vid MTS Figur 5.6 Egenskaper vid ATO Figur 5.7 Egenskaper vid MTO Figur 5.8 Egenskaper vid ETO Figur 5.9 Egenskaper vid kundorderpunktsförändring Figur 6.1 Process- och informationsflödet på AB Allt i Plåt Figur 6.2 Nackdelar och fördelar vid planeringen av hyttproduktionen Figur 6.3 Nackdelar och fördelar vid hyttproduktionen Figur 6.4 Effekter vid övergång till artikeltillverkning Figur 6.5 Egenskaper vid kundorderpunktsförändring (99)

9 1. Inledning I det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden till AB Allt i Plåt och hur deras nuvarande planering och produktionsprocess är utformad. Därefter beskrivs de problem företaget har idag som i sin tur leder ut till arbetets problemfrågor och syfte. Slutligen presenteras uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Familjeföretaget AB Allt i Plåt grundades 1945 i Åseda och är idag ett högteknologiskt företag med ca 120 anställda, en omsättning på miljoner och en anpassad produktionsapparat för att möta kundernas olika behov. Till en början tillverkade AB Allt i Plåt till största delen vattenvärmare, men under 60-talet övertogs företaget av två nya familjemedlemmar som då inriktade tillverkningen till största delen mot truckhytter och avfuktare. Genom företagets fördelaktiga utveckling expanderade verksamheten genom utbyggnader och fler anställda. Sedan, i mitten av 90-talet, skedde ett nytt ägarbyte i form av syskonen Christer och Olle Persson samt Catarina Magnusson, som driver företaget än idag. ( tillgänglig ). Från att AB Allt i Plåt till en början tillverkade vattenvärmare sker tillverkningen idag till största delen av hytter till tunga fordon. Försäljningen av hytterna har i dagsläget en årstakt på ca hytter av de olika modeller som erbjuds (Persson; delägare, inköpschef, intervju ). Vid sidan om hyttillverkningen tillverkas även plåtsatser till luftavfuktningsaggregat ( tillgänglig ). Men den här uppsatsen kommer endast att inrikta sig mot företagets tillverkning av förarhytter. Tillverkningen av förarhytterna inbegriper allt från plåtämne till färdigmonterade hytter som sedan levereras till kunden. De hytter som levereras till kunderna monteras sedan på exempelvis truckar, containerlyftar och gruvtruckar. Vid sidan om 9 (99)

10 företagets plåtsatser sker även en försäljning av laserskurna plåtar i större och mindre serier ( tillgänglig ). Produktionen hos AB Allt i Plåt sker till en början hos företagets konstruktörer där en utformning eller vidareutveckling av kundernas idéer genomförs. I detta stadium genomförs också programmeringen av företagets lasermaskiner och kantpressar. Efter konstruktionen av kundernas order laserskärs det material som ska användas. Detta görs av företagets programmerade lasermaskiner (CAM) som har möjligheten att skära i kolstål, galv, aluzink, aluminium och rostfria material. Därefter bearbetas det laserskurna materialet genom att bockas i olika kantpressar för att kunna skapa de olika komponenterna till hytterna. När bockningen av materialet är utfört och kundordern är inkommen svetsas de olika komponenterna ihop för att skapa en förarhytt. Därefter genomgår hytten lackering och montering, för att slutligen levereras till kund ( tillgänglig ). Samtliga operationer som genomförs vid tillverkningen sker inom företaget, medan vissa komponenter köps in eller levereras direkt av kunden till montering. I vissa fall levereras även fordonet av kunden till företagets montering (Persson; delägare, inköpschef, intervju ). Inom ett tillverkande företag som AB Allt i Plåt används begrepp som material- och produktionsstyrning, ofta förkortat MPS, och hur de här ska se ut i förhållande till ett företags produktionsprocess. Istället för att använda dessa begrepp används, enligt Mattsson (1999), det samlade uttrycket produktionslogistik. Mattsson & Jonsson (2003, s.19) definierar produktionslogistik på följande sätt: Med produktionslogistik menas planering, utveckling, samordning, organisation, styrning och kontroll av det tillverkande företagets materialflöden och resursflöden med utgångspunkt från dess produktionssystem 10 (99)

11 Denna definition innebär därmed att hela materialflödet tas i beaktning men att det, i jämförelse med totalbegreppet logistik, görs ifrån ett produktionsperspektiv (Mattsson, 1999). Enligt Mattsson (1999) finns det inom produktionslogistik ett antal standardmålsättningar. Dock går vissa av målsättningarna mot varandra, men tanken är att så många som möjligt ska uppnås. Målsättningarna är: låg kapitalbindning i lager och produkter i arbete hög leveranssäkerhet korta leveranstider högt och jämt kapacitetsutnyttjande hög flexibilitet låga tillverkningskostnader Det finns flera sätt till att klassificera tillverkande företag utifrån den verksamhet som de bedriver. Ett viktigt klassificeringssätt ur ett produktionslogistiksynsätt är att beskriva företag efter hur verksamheten är kundorderstyrd (Mattsson, 1999). Enligt Mattsson & Jonsson (2003) används begreppet kundorderprocess vid förklaringen av hur kundorderpunkten (KOP) är placerad i ett företag. Kundorderprocessen handlar här om processen från orderingång till leverans och fakturering av varor (Mattsson & Jonsson, 2003). 1.2 Problemdiskussion Hos AB Allt i Plåt sker i dagsläget produktionen av hytterna till företagets kunder mot prognoser som de fryser en kort tid innan leveranstidpunkten. Efter fastställningen av prognoserna blir materialet producerat, bearbetat samt svetsat fram tills en kundorder erhålls, som är specificerad över vilken förarhytt kunden efterfrågar. Hytten genomgår sedan lackering och en slutlig montering för att därefter levereras till kunden. För att planera tillverkningen vid hyttproduktionen använder 11 (99)

12 företaget sig idag av ett MPS-system med inslag av ett materialbehovsplaneringssystem (MRP). På så vis kan de planera när de olika resurserna i företaget behövs och på vilken station (Persson; delägare, inköpschef, intervju ). Planering Laserskärning Bearbetning Svetsning Leverans Montering Lackering Figur 1.1 Produktionsprocess vid AB Allt i Plåt Idag producerar AB Allt i Plåt förarhytterna utifrån satsnivå. Att i dagsläget tillverka på denna nivå innebär att de tillverkar i stort sett hela produkten och därmed behöver det inte ske en stor montering i slutet av kedjan. Detta planeringssätt att idag producera utifrån satsnivå skapar dock problem med att samma artikel finns i flera plåtsatser så att det finns en överproduktion av artiklar och på så vis har de svårigheter med att optimera satsstorlekarna, samt att det komplicerar det administrativa arbetet (Persson; delägare, inköpschef, intervju ). För att motverka att överflödigt material rör sig i verksamheten skulle en förändring av tillverkningen från satsnivå till artikelnivå vara möjlig att genomföra. Men för att se vad förändringen kan ge för konsekvenser hos AB Allt i Plåt är det av stor vikt att kartlägga den nuvarande produktionsprocessen och identifiera planeringen av produktionen. Det här för att på så vis erhålla en detaljerad och systematisk kunskap om nuläget för att kunna ge relevanta förbättringsförslag. AB Allt i Plåts nuvarande arbete med att planera produktionen definieras enligt Mattsson (1999) som montering mot kundorder (assemble-to-order, ATO). Vid 12 (99)

13 planering med ATO befinner sig kundorderpunkten precis innan produkten genomgår montering och därmed är inte produkterna helt kända vid orderingång. Istället specificeras de i samband med ordern och monteras eller sluttillverkas direkt mot kundordern. Vid denna planeringsmetod används därmed standardiserade halvfabrikat som tillverkas eller köps mot lager. Användningen av ATO lämpar sig bäst när det föreligger en hög produktvariation, få antal kundorder, liten integration med kunden och medelstora produktionsvolymer. Denna metod skapar även korta leveranstider till kunden (Mattsson, 1999). Att ändra placeringen av företagets kundorderpunkt och därmed förändra planeringen av produktionen skulle kunna vara ett möjligt sätt att motverka de problem företaget idag upplever. Förändringen skulle även kunna bidra till bytet från att producera utifrån satsnivå till artikelnivå, men då krävs det att kundorderpunkten flyttas till en lämplig position i kedjan och därmed inte försvårar bytet till att producera på artikelnivå. Att genomföra dessa förändringar, med att producera utifrån artikelnivå och möjligtvis förflytta kundorderpunkten, hos AB Allt i Plåt kan möjligtvis motverka de problem de idag upplever. Dock får dessa förändringar inte skapa nya problem som i sin tur kan förlänga ledtiden mot kunden. Frågan som då ställs är om det är lämpligt för AB Allt i Plåt att producera utifrån en artikelnivå och omplacera kundorderpunkten, utan att skapa problem som är mer betydande än de som företaget idag upplever. 1.3 Problemfrågor 1. Hur är AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar respektive fördelar föreligger? 2. Hur kan en tillverkning på artikelnivå motverka de nackdelar AB Allt i Plåt idag upplever? 3. I vilket skede av AB Allt i Plåts hyttproduktionsprocess är det mest lämpligt att placera kundorderpunkten med avseende på för- och nackdelar? 13 (99)

14 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera hur AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess är utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar och fördelar dessa skapar. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur en tillverkning på artikelnivå kan motverka de nackdelar AB Allt i Plåt idag upplever, samt i vilket skede av hyttproduktionsprocessen som det är mest lämpligt att placera kundorderpunkten. 1.5 Tidsplan Nedan, i figur 1.2, visas hur uppsatsen och de olika momenten kommer att fortlöpa under uppsatsens tidsram. Figur 1.2 Tidsplan 1.6 Uppsatsens disposition Nedan, i figur 1.3, presenteras hur uppsatsen är uppbyggt med de olika kapitlen. Efter att inledningskapitlet har presenterats ges ett genomgående metodkapitel som visar hur författarna har gått tillväga vid utformandet av denna uppsats. Därefter presenteras varje delfråga var för sig i ett enskilt kapitel med den teori och empiri som tillhör respektive problemfråga. Sedan analyseras det empiriska materialet med den teoretiska referensramen utifrån varje delfråga. Då uppsatsens problemfrågor bygger på varandra har utformningen varit en linjär process, med att första frågan 14 (99)

15 behandlats i ett enskilt kapitel innan de resterande frågorna har kunnat behandlas. Efter att problemfrågorna har presenterats teoretiskt och empiriskt samt analyserats redovisas uppsatsens slutsats med författarnas resultat, grundat på problemfrågorna, och egna reflektioner samt kritik till eget arbete och rekommendationer till AB Allt i Plåt. Att författarna valde att dela upp frågorna i enskilda kapitel grundades i valet av att öka förståelsen för läsaren samt skapa en struktur som på så vis ger en klar bild över vilken information som tillhör varje problemfråga. 15 (99)

16 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Problemdiskussion 1.3 Problemfrågor 1.4 Syfte 1.5 Tidsplan 2. Metod 2.1 Vetenskapligt synsätt 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 2.3 Forskningsmetod 2.4 Undersökningsdesign 2.5 Datainsamling 2.6 Urval 2.7 Intervjuform 2.8 Kvalitetsmått 2.9 Sammanfattning av metodval 3. Problemfråga Teori 3.2. Empiri 3.3 Analys 4. Problemfråga Teori 4.2 Empiri 4.3 Analys 5. Problemfråga Teori 5.2 Analys 6. Slutsats 6.1 Resultat 6.2 Kritik till eget arbete 6.3 Förslag på vidare forskning 6.4 Rekommendationer till AB Allt i Plåt Figur 1.3 Uppsatsens disposition 16 (99)

17 2. Metod I detta kapitel presenteras de valda metoderna för att kunna besvara uppsatsens problemfrågor och syfte. Varje del inleds med en teoribeskrivning för att sedan följas av en motivering av författarnas val av metod. Sist sammanfattas alla alternativ samt val i en beskrivande bild. 2.1 Vetenskapligt synsätt Det finns två grundläggande synsätt, eller epistemologier, som står i motsats till varandra. Dessa två är positivism samt hermeneutik (Bryman & Bell, 2005). Arbnor & Bjelke (1994) menar att det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa då positivism är förklarande och hermeneutik är ett tolkande perspektiv. Bryman & Bell (2005) menar vidare att skillnaden mellan dessa två synsätt är vad som anses vara godtagbar kunskap inom ett område. De som imiterar och följer naturvetenskapen använder sig av ett positivistiskt synsätt, medan de som använder sig av ett hermeneutiskt synsätt har ett förstående och tolkande synsätt (Bryman & Bell, 2005). Hermeneutik Hermeneutikens synsätt utformades till en början för att tolka och förstå teologiska texter. Den grundläggande idén är att forskaren som analyserar texter ska få fram textens mening genom att se på den utifrån det perspektiv som upphovsmannen haft. Det är med andra ord ett fokus på den historiska samt sociala kontext där texten producerades (Bryman & Bell, 2005). Arbnor & Bjelke (1994) menar på att inom hermeneutiken kan en förståelse inte uppnås genom objektiv kunskap, och att det inte går att tillämpa någon övergripande regel utan varje fall i den sociokulturella världen är unikt. Därför menar de att forskaren måste förstå olika händelser för att skapa sig en förståelse över helheten. 17 (99)

18 Positivism Enligt Bryman & Bell (2005) är positivism ett kunskapsteoretiskt synsätt som använder sig av naturvetenskapliga metoder vid studerandet av den sociala verkligheten. Det innebär att det endast är kunskaper som kan bekräftas genom sinnena som är riktig kunskap. Teorin i arbetet är till för att skapa hypoteser som sedan prövas och kunskap uppnås genom att samla in fakta. All vetenskap måste vara värderingsfri, med andra ord objektiv utan några normativa påståenden (Bryman & Bell, 2005). Enligt Arbnor & Bjelke (1994) betyder det att positivisterna inte har några problem med att se olika sociala sammanhang som fakta eller objekt. Uppsatsens synsätt Till denna uppsats har ett positivistiskt synsätt använts. Detta grundade sig i att uppsatsen syftade till att undersöka företagets nuvarande arbetssätt för att se hur ett skifte till artikeltillverkning skulle kunna motverka de nackdelar företaget upplever idag. Författarna skulle även undersöka i vilket skede av produktionen som är mest lämplig att placera kundorderpunkten med avseende på för och nackdelar. På så vis krävdes det av författarna att se objektivt på den nuvarande situationen och den teoretiska ramen som ligger till grund för de alternativa lösningarna. Därmed avgränsade författarna sig från det hermeneutiska synsättet, då det utgår ifrån att tolka situationerna som uppstår. Detta var då inte lämpligt för uppsatsen, som hade ett beskrivande syfte. Det positivistiska synsättet lämpade sig även då författarna inte skulle vara subjektiva i undersökningen och på så vis inte låta egna känslor och värderingar påverka uppsatsens kartläggning och resultat. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt Det finns i huvudsak två olika sätt att gå tillväga för att få en bild av förhållandet mellan teori och empiri, dessa är deduktion och induktion. Den deduktiva processen innebär kort att forskaren utgår från teori för att därefter titta på empiri, medan det 18 (99)

19 induktiva sättet utgår från empiri för att sedan komma fram till olika teorier (Bryman och Bell, 2005). Deduktion Vid en deduktiv process följs ett linjärt händelseförlopp, där forskaren tar fram olika hypoteser som sedan ska undersökas empiriskt med härledning av teorin. Data som finns med i hypotesen måste vara möjlig att definiera hur den ska samlas in. Den slutsats som sedan tas fram godkänns om den är logiskt sammanhängande, vilket kan betyda att den inte stämmer överrens med verkligheten (Bryman och Bell, 2005). Induktion Vid en induktiv process utgår forskaren från att formulera teorier genom att utföra objektiva observationer. Efter att forskaren har reflekterat över de olika data som samlats in kan denne tvingas samla in mer information för att se om teorin godtas eller ej. Den slutsats som sedan görs baseras på de fakta som kan härledas från observationerna (Bryman och Bell, 2005). Uppsatsens angreppssätt Vid val av uppsatsens angreppssätt valde författarna att använda sig av det deduktiva angreppssättet. Valet grundade sig i att författarna började med att utforma en frågeställning, för att sedan fördjupa sig i teorin. På så vis fick de en uppfattning av vilket empiriskt material som var nödvändigt för att svara på de utformade problemfrågorna. Sedan när den teoretiska ramen var fastställd kunde en empirisk undersökning utföras, vilket möjliggjorde att uppsatsens slutliga resultat kunde svara på uppsatsens problemfrågor. Denna linjära forskningsprocess är även något som är typiskt för ett deduktivt angreppssätt. 19 (99)

20 2.3 Forskningsmetod Enligt Bryman & Bell (2005) finns det två olika strategier vid val av forskningsmetod, kvantitativ och kvalitativ. Den betydande skillnaden som föreligger mellan de två synsätten är att den kvantitativa metoden framställs huvudsakligen genom siffror, medan den kvalitativa metoden framställs genom ord (Bryman & Bell, 2005). Vidare syftar de kvalitativa studierna till att förstå och undersöka vilken karaktär ett fenomen har och hur det ska identifieras (Wallén, 1996). Kvantitativ forskning Inom den kvantitativa forskningen används ett naturvetenskapligt synsätt där forskaren ser objektivt på verkligheten och försöker erhålla kunskap med hjälp av mätinstrument och kvantifierbara data (Bryman & Bell, 2005). Forskare inom den kvantitativa forskningen har fyra huvudsakliga intresseområden. De här är att mäta data, beskriva varför något är ställt på ett visst sätt (kausalitet), kunna hävda att resultaten kan generaliseras till andra grupper och att resultaten går att replikera d.v.s. utföras på nytt och uppnå likvärdigt resultat (Bryman & Bell, 2005). I den kvantitativa forskningen används en linjär undersökningsprocess för att generera ett resultat. I början av processen tar forskaren fram teori för att sedan formulera en hypotes. Därefter bestäms vilken undersökningsdesign som ska användas, val av plats och respondent, datainsamling, bearbetning av data, analys och slutligen slutsatser och resultat (Bryman & Bell, 2005). Kvalitativ forskning Till skillnad från det naturveteskapliga synsättet inom den kvantitativa forskningen lägger den kvalitativa forskningen tyngd på en förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en miljö tolkar verkligheten. Här föreligger det därmed ett starkt fokus på att se världen med undersökningspersonens ögon (Bryman 20 (99)

21 & Bell, 2005). Patel & Tebelius (1987) menar på att kvalitativa forskare söker kunskap som kan uttyda eller förstå fenomen. Vidare menar de på att den kvalitativa forskaren använder sig av ord istället för siffror, som analysform. Inom den kvalitativa forskningen används ett induktivt synsätt på en forskningsprocess och på så vis genererar teori och en hypotes utifrån insamlande av data. Under forskningsprocessen gång används ingen uppsatt struktur som i den kvantitativa forskningen utan vid exempelvis arbetets slutskede kan exempelvis ny data samlas in och ny teori undersökas (Bryman & Bell, 2005). Dock menar Wallén (1996) att det finns mycket skilda uppfattningar om vad som karakteriseras som kvalitativa studier. Enligt Wallén (1996) kan de kvalitativa studierna delas in i två olika huvudgrupper, kvalitativ kategorisering samt mjukdata. Kvalitativ kategorisering är det som berör frågor angående vilket typ av fenomen det är samt vilka element som är viktiga. Till mjukdata hör det som går att beskriva men är svårt att kategorisera och handlar ofta om faktorer som är svåra att mäta, som exempelvis upplevelser och känslor. Uppsatsens forskningsmetod I denna uppsats har den kvalitativa forskningsmetoden använts som forskningsmetod. Det här valet var naturligt då målet med uppsatsen var att förstå företagets problem samt genom teorin och empirin utforma lösningar. Analysen bestod av förklaringar i form av ord men inga mätbara ansatser vilket innebär en kvalitativ studie. Trots att teorin nämner att kvalitativa forskningen använder sig av ett induktivt synsätt menar andra forskare att det inte finns så tydliga gränser att dra. Därmed avstod författarna från att använda den kvantitativa metoden då data insamlades i form av ord och inte siffror. 21 (99)

22 2.4 Undersökningsdesign Val av undersökningsdesign är en fråga om hur insamlingen och analysen av data utförs. Vilken design som väljs styrs av (a) hur forskningsfrågan är formulerad, (b) hur stor kontroll forskaren har över det som ska studeras samt (c) om forskaren fokuserar på historiska företeelser eller nuvarande faktorer (Yin, 2007). Fallstudier Fallstudier innebär detaljerade och ingående studier i ett enda fall (Bryman & Bell, 2005). Fallstudier kommer som forskningsstrategi till användning i flera olika situationer där den har som syfte att bidra till den samlade kunskapen om individuella, gruppmässiga, organisatoriska samt sociala och politiska företeelser. Detta kan vara så väl organisationer som personer eller händelser. Fallstudier som metod brukar generellt sett användas om forskningsfrågorna är av hur eller varför karaktär, vilket innebär att forskaren har måttlig kontroll över situationen som studeras samt fokus läggs på aktuella händelser. Forskaren måste lägga ner mycket tid på utformningen samt genomförandet för att på så sätt bemöta kritiken som riktas mot fallstudier (Yin, 2007). Ett fall definieras vanligtvis i denna kontext som en undersökning av en plats eller lokal. Det är inte ovanligt att förknippa fallstudier med kvalitativ forskning eftersom dessa forskare ofta använder sig av deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Dessa sätt fungerar bra tillsammans vid intensiva och detaljerade granskningar av fall. Fallstudier behöver dock inte vara bundet till kvalitativa undersökningar (Bryman & Bell, 2005). Det finns de som uppfattar fallstudier som en dålig form av forskning och endast passar under en explorativ fas av undersökningen. Det största bekymret bland forskare har varit den bristande stringens som fallstudier visar. Många forskare har varit slarviga, ignorerat procedurer samt låtit skevheter påverka deras resultat. Anledningen kan vara att det är stor brist på böcker som täcker fallstudiemetoden. En annan anledning kan vara svårigheten att generalisera utifrån ett urval på endast ett 22 (99)

23 fall. Det här kan besvaras genom att fallstudier är generaliserbara när det gäller teoretiska hypoteser, men inte populationer. En fallstudie har som mål att utveckla och generalisera teorier. Den tredje formen av kritik är att fallstudier tar lång tid och slutar med omfattande samt oläsliga rapporter. Detta kan förklaras med att fallstudier ibland blandas ihop med etnografi. Denna form av fallstudie sker under en längre period, oftast flera år, men en annan form av fallstudie kan dock ta relativt kort tid (Yin, 2007). Uppsatsens undersökningsdesign I denna uppsats valdes att utföra en fallstudie vid val av undersökningsdesign. Detta val grundade sig i att författarnas forskningsfrågor var formulerade utifrån en hur karaktär, vilket uppfyller första kriteriet för en fallstudie. De fick i uppdrag av AB Allt i Plåt att lösa ett produktionsproblem vilket tyder på liten till måttlig kontroll över situationen. Detta uppfyller andra kriteriet av en fallstudie. Utöver detta fokuserade uppsatsen på aktuella händelser och inte historiska vilket är det tredje kriteriet. Därmed var fallstudie den självklara undersökningsdesignen för denna uppsats. 2.5 Datainsamling Det finns två olika sätt att gå tillväga för att samla in information. Dessa är primärdata och sekundärdata. Primärdata innebär att det inte finns någon tidigare information utan forskaren måste själva samla in informationen, till skillnad från sekundärdata som innebär att det redan finns framarbetad information som andra forskare tagit fram (Bryman och Bell, 2005). Primärdata Insamlingen av primärdata kan göras genom observationer, enkäter eller intervjuer och är ny information som forskaren själv samlar in. Att samla in primärdata är både 23 (99)

24 tidskrävande och kostsamt och kan därmed vara problematiskt att samla in när det föreligger en tidspress (Bryman och Bell, 2005). Sekundärdata Till skillnad från primärdata är sekundärdata information som andra forskare samlat in. Att använda sig av sekundärdata innebär många fördelar, bland annat sparar det tid och är generellt av hög kvalitet. Därmed kan forskaren istället lägga fokus på att analysera materialet. Vidare finns det möjligheter att göra jämförelser mellan flera uppsättningar av sekundärdata (Bryman och Bell, 2005). Enligt Bryman & Bell (2005) finns det olika problem som kan uppstå vid användning av sekundärdata. De olika problemen som de menar kan föreligga är att forskaren inte är bekant med det insamlade materialet, att materialet kan vara komplext och därmed svårt att förstå, forskaren har ingen kontroll av kvalitén på det insamlade materialet samt att viktiga variabler kan vara utelämnade i insamlingen. Med fallstudier som forskningsmetod är det av stor relevans att använda sig av dokument som sekundärdata. Dokument måste dock användas med försiktighet då dessa kan innehålla stora skevheter. Inom fallstudier är dokumentens viktigaste roll att styrka information som kommer från andra källor. Om det skulle visa sig att dokumentet motsäger informationen kan även detta användas för att på så sätt påvisa andra problem. (Yin, 2007) Uppsatsens datainsamling Vid utförandet av denna uppsats har datainsamlingen bestått av både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in i form av intervjuer med de berörda på företaget. Dock ansåg författarna att det fanns en risk att information som skulle vara betydande för uppsatsen inte fångades, men för att motverka det här var författarna noga i valet av de intervjuade. 24 (99)

25 Uppsatsens sekundärdata hämtades i form av vetenskapliga artiklar, facklitteratur och erhållna dokument från företaget som ansågs vara relevanta för undersökningen. Vid insamlandet av de sekundära data användes Linnéuniversitetets olika databaser. För att få fram relevanta artiklar för uppsatsen användes följande sökord: Make-toorder, Engineer-to-order, Assemble-to-order, Make-to-stock, Production logistics, Production processes, Decoupling point, Customer order decoupling point, Material Requirements Planning samt Master Production Schedule. Utöver databaserna har författarna även tagit del av excelfiler över vilka artiklar som ingår i vilka plåtsatser för att styrka det problem som idag existerar. 2.6 Urval Enligt Bryman & Bell (2005) är det viktigt att få ett så representativt urval som möjligt vid val av personer som ska undersökas. De menar vidare på att urval kan göras enligt två metoder, sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval När forskaren väljer sannolikhetsurval utgår forskaren från en population så som en stad eller nation. På grund av ett antal faktorer är det nästintill omöjligt att intervjua hela populationen och då väljs ett urval ut från populationen. Genom att använda sig av denna metod innebär det att forskaren gör ett slumpmässigt urval från populationen där alla har lika stor chans att bli utplockade. Vid användningen av denna urvalsmetod erhåller forskare ett representativt urval från befolkningen. Användningen av sannolikhetsurval inbegriper dock krävande förberedelser och undersökaren kan då välja att inte använda denna metod då det är kostnads- och tidskrävande (Bryman & Bell, 2005). 25 (99)

26 Icke-sannolikhetsurval Denna urvalsmetod används när forskaren inte använder sig av de principer som ingår i ett sannolikhetsurval. Urvalet görs istället på andra grunder så som bekvämlighet (Bryman & Bell, 2005). Nedan följer ett antal exempel på ickesannolikhetsurval. Bekvämlighetsurval Vid användning av bekvämlighetsurval innebär det att forskaren intervjuar personer som råkar finnas tillgängliga för forskaren. Resultaten vid denna metod är inte generaliserbara men metoden är lämplig vid en pilotstudie för att undersöka hur respondenterna i en undersökning uppfattar de ställda frågorna (Bryman & Bell, 2005). Snöbollsurval Denna urvalsprocess innebär att forskaren först tar kontakt med ett litet antal personer som är relevanta för undersökningen. Forskaren använder sedan dessa personer för att få kontakt med fler respondenter. Denna urvalsprocess är inte slumpmässig och inte heller representativ för en hel population. Därför är snöbollsurval inte vanligt inom kvantitativ forskning men används dock inom kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2005). Uppsatsens urval Författarna fick ett uppdrag av AB Allt i Plåt och blev då introducerade till problemet av Christer Persson; delägare och inköpschef. Därefter refererade han till andra inom företaget som hade en viktig roll för att nå resultatet. Detta innebär att ett snöbollsurval användes vilket betyder att urvalet inte är slumpmässigt eller representativt. Detta ansågs dock inte vara nödvändigt då en fallstudie användes som undersökningsdesign. Författarna ansåg även att snöbollsurval var en enklare metod än att själva försöka nå fram till dessa personer via intervjuer av alla på företaget. Det 26 (99)

27 innebar även ett bättre resultat till motsats att ha en mängd intervjuer utan viktigt innehåll. Vidare användes ett inslag av bekvämlighetsurval, då en respondent inte var tillgänglig användes en annan, dock med samma insyn i den delen av produktionen. Nedan, i figur 2.1, redovisas vilka personer som blev intervjuade, deras befattning samt när intervjun gjordes. Namn Befattning Datum Intervjuform Christer , Personlig Delägare, inköpschef Persson kontakt Personlig Kenneth Frid Produktionschef kontakt Monica Carlsson Planerare (kundorder, arbetsorder) Personlig kontakt Anders Johansson Sabina Johansson Emil Johansson Claes Storm Torbjörn Löfberg Thomas Isaksson Arbetsledare, plåtavdelning Planerare, plåtavdelning Arbetsledare, svets och lackering Verkstadsplanerare, lackering Produktionstekniker, montering Kapare, plåtavdelning Samir Svetsare Personlig kontakt Personlig kontakt Personlig kontakt Personlig kontakt Personlig kontakt Personlig kontakt Personlig kontakt Figur 2.1 Tabell över intervjuade personer 2.7 Intervjuform Med en intervju är målet att få fram information om hur respondenten eller andra personer beter sig och vilka åsikter samt värderingar de har. Det finns tre olika former av hur strukturerad en intervju kan vara, helt strukturerad, semi- strukturerad eller ostrukturerad. Alla dessa former av intervjuer har flera gemensamma drag: att de ska 27 (99)

28 utväxla en viss information mellan parterna, att det finns vissa regler för hur de ska gå till samt det praktiska genomförandet (Bryman och Bell, 2005). Strukturerad intervju Vid en strukturerad intervju ställer intervjuaren en rad frågor utifrån ett tidigare framställt frågeschema. Alla respondenter får samma frågor ställda exakt likadant och i samma ordningsföljd. Denna typ av intervju används ofta i kvantitativa forskningssammanhang eftersom den underlättar frågandet samt registreringen av svaren (Bryman och Bell, 2005). Enligt Bryman & Bell (2005) finns det ett antal felkällor att ta hänsyn till vid en strukturerad intervju. Felkällorna som de menar kan föreligga är: intervjufrågorna är oklart formulerade, vilket tonfall intervjuaren har, respondenterna missförstår frågorna eller minns fel, intervjuaren registrerar informationen på ett felaktigt sätt samt att materialet felkodas. Semi-strukturerad intervju Denna form av intervju kan användas vid flera olika intervjuer. Här har forskaren ett sedan tidigare framställt frågeformulär men kan välja att ändra frågornas ordningsföljd. Vidare har forskaren möjlighet att ställa uppföljningsfrågor på saker som uppfattas som viktiga. Frågorna är även mer generellt formulerade. Viktigt vid en semi-strukturerad intervjuform är att forskaren noggrant planerar i förväg för att få den information som de har som målsättning att samla in samt att de är uppmärksamma och koncentrerade vid genomförandet av intervjun (Bryman och Bell, 2005). Ostrukturerad intervju Vid ostrukturerade intervjuer brukar intervjuaren inte ha något fast frågeschema utan endast några punkter eller teman uppskrivet, vilket brukar kallas för en intervjuguide. 28 (99)

29 Frågorna är ställda på ett informellt sätt och ordningsföljden samt frågorna kan skilja sig åt från olika intervjutillfällen (Bryman och Bell, 2005). Problem med en ostrukturerad intervju är att det är svårt för forskaren att uppfatta allt som respondenten säger och transkribera det som sägs under intervjun. Därmed är det av stor vikt att forskaren, som vid en semi-strukturerad, är lyhörd och uppmärksam för det som sägs under intervjun. Ett hjälpmedel för att motverka att allt som sägs, inte antecknas, är att spela in intervjun (Bryman och Bell, 2005). Uppsatsens intervjuform För att få svar på forskningsfrågorna samlades primärdata in genom användningen av semi- strukturerade intervjuer. Anledningen till detta var för att kunna få en bild av hur företaget ser på sina problem för att sedan kunna ställa följdfrågor vid behov och hålla respondenternas svar inom uppsatsens ämnesram. Dessutom ansåg författarna att den semi-strukturerade intervjuformen var det bästa sättet att gå in i företaget och få den fakta som de behövde genom att kunna ställa nya frågor om det behövdes. Valet grundade sig även på deras okunskap om företagets problem och de valde därmed att inte använda sig av en strukturerad intervjuform. Detta då risken fanns att inte få den information som behövdes för uppsatsens analys och slutsats genom att använda sig av redan fastställda frågor. Den ostrukturerade intervjuformen valdes även bort för att på så vis undvika att respondenterna gav information som inte höll sig innanför uppsatsens ämnesram. Dessutom fanns risken att viktig information inte plockades upp då samtalet inte skulle ha någon struktur. 2.8 Kvalitetsmått Då denna uppsats är en fallstudie kommer ett par kriterium att presenteras för hur kvalitén i en fallstudie bör analyseras. För att möjliggöra en analys av kvalitén i en fallstudie behöver den enligt Yin (2007) uppfylla fyra kriterier: begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet och reliabilitet. 29 (99)

30 Begreppsvaliditet Forskare som är kritiska mot fallstudier brukar ofta lyfta detta kvalitetsmått och påpeka att fallstudieforskare försummar att formulera tillräckligt operationella mått och att insamlingen av all data görs på subjektiva bedömningar. För att en forskare ska uppnå begreppsvaliditet måste två steg genomföras: (a) välja ut de förändringar som ska studeras samt (b) visa att de valda måtten forskaren har valt ut kan ge en verklig bild av förändringen, så att det inte kan vara andra mått som spelar roll (Yin, 2007). Det finns tre sätt att uppnå en högre begreppsvaliditet vid användning av fallstudier. Ett sätt är att använda sig av flera empiriska källor vid insamlandet av data för att få en samstämmig undersökningsform. En annan taktik är att upprätta en beläggskedja, vilket innebär att forskaren låter en extern observatör följa de tankegångar som beskrivs för att se om de är hållbara och uppföljningsbara. Den tredje och sista taktiken är att forskaren låter nyckelinformanter granska ett utkast till fallstudierapporten (Yin, 2007). Intern Validitet Detta kvalitetsmått är enbart intressant vid kausala samband eller förklarande undersökningar och handlar om falska samband och effekter. Forskare kan dra fel slutsatser, att x påverkar y, utan att inse att z kanske påverkar, och då kan den interna validiteten inte styrkas. Det som är viktigt att inse är att detta kvalitetsmått inte tillämpas på deskriptiva eller explorativa studier då dessa inte beaktar kausala samband (Yin, 2007). Vid fallstudier kan det även handla om att forskaren ska kunna dra hållbara slutsatser. Intern validitet handlar då om att dessa slutsatser ska vara korrekta så att inte någon annan faktor spelar in som forskaren inte har studerat (Yin, 2007). 30 (99)

31 Extern validitet Detta kriterium innebär frågan om resultatet kan generaliseras utöver den aktuella fallstudien, med andra ord om en fallstudie kan användas på flera områden. Det här är ett stort hinder vid fallstudier och kritiseras ofta på denna punkt (Yin, 2007). Enligt Yin (2007) finns det två olika typer av generaliseringar: statistisk och analytisk generalisering. Den statistiska generaliseringen är den vanligaste formen och handlar om att forskaren drar en slutsats om en population på grundval av empiriska data som samlats in från ett urval. Denna form av generalisering kan dock inte uppnås i en fallstudie då fallet inte utgör någon samplingsenhet. För att skapa generaliserbarhet i en fallstudie används istället den analytiska generaliseringen. Vid den här formen av generalisering använder forskaren sig av en redan utvecklad teori som mall, för att jämföra resultaten från fallstudien. Därmed är målet med en fallstudie att forskaren ska utveckla och generalisera teorier och inte, som i den statistiska generaliseringen, beskriva frekvenser (Yin, 2007). Reliabilitet Reliabilitet innebär att andra forskare ska kunna följa samma tillvägagångssätt som författaren beskrivit innan och komma fram till samma resultat och slutsatser. Syftet är att minimera alla fel och skevheter. En självklar förutsättning är då att forskaren måste dokumentera tillvägagångssättet så konkret som möjligt (Yin, 2007). Uppsatsens kvalitetsmått För att en forskare inom fallstudier ska uppnå begreppsvaliditet måste två steg genomföras: (a) välja ut de förändringar som ska studeras samt (b) visa att de valda måtten forskaren har valt ut kan ge en verklig bild av förändringen, så att det inte kan vara andra mått som spelar roll (Yin, 2007). Första kriteriet har i denna uppsats försökt uppfyllas genom att författarna tydligt visat på att de ska titta på en övergång till artikelnivå samt en möjlig förändring av kundorderpunkten. Det andra kriteriet har de försökt uppfylla genom att de har undersökt alla alternativa förflyttningar av 31 (99)

32 kundorderpunkten som var intressanta för företaget. De har även använt sig av flera intervjuer på företaget från varje avdelning i kedjan för att på så sätt få en tydlig och gemensam bild av problemet med nuvarande arbetssätt, och på så vis försökt uppnå det andra kriteriet av begreppsvaliditet. Användningen av flera empiriska källor har även bidragit till en högre begreppsvaliditet. Då uppsatsen inte innehöll några kausala samband behövde den delen av intern validitet inte uppfyllas. Dock kunde en viss form av intern validitet uppnås genom en noggrann analys av vad alla skiften av kundorderpunkten kommer att leda till samt beskriva alla effekter som sker för att på så vis ge korrekta slutsatser. I uppsatsens andra fråga angående sats eller artikeltillverkning har detta inte uppnåtts då författarna endast analyserade en förändring till artikeltillverkning och inte andra möjliga förändringar. Detta grundar sig dock i att uppsatsen var på uppdrag av företaget då de ville ha en analys av just den övergången. Då författarna valde att utföra en fallstudie var det inte möjligt att uppnå någon form av statistisk generaliserbarhet. Det här grundar sig i att ett urval av personer från endast ett företag inte kan representera en population, samt att uppsatsens problem var specifikt för just det undersökta företaget. Istället strävade författarna efter att uppnå en analytisk generaliserbarhet genom att jämföra resultaten med den valda teoretiska ramen, och på så vis kunde en viss del av extern validitet uppnås. För att uppnå reliabilitet i uppsatsen har författarna strävat efter att, så detaljerat som möjligt, förklara tillvägagångssättet samt tankesättet genomgående i uppsatsen. De har även utfört en genomgående analys av de valda teorierna i jämförelse med det empiriska material som har insamlats för att på så vis möjliggöra att andra forskare, på ett enkelt sätt, ska kunna följa tankesättet kring slutsatserna som dragits. 32 (99)

33 2.9 Sammanfattning av metodval Nedan, i figur 2.2, presenteras uppsatsens val av forskningsmetodik. Vetenskapligt synsätt Hermeneutik Positivism Positivism Vetenskapligt angreppssätt Deduktion Induktion Abduktion Deduktion Forskningsmetod Kvantitativ Kvalitativ Kvalitativ Undersöknings- design Fallstudie Fallstudie Datainsamling Primärdata Sekundärdata Primärdata och sekundärdata Urval Sannolikhet Icke-sannolikhet Icke-sannolikhet Intervjuform Strukturerad Semi-strukturerad Ostrukturerad Semi-strukturerad Kvalitetsmått Begreppsvaliditet Intern validitet Extern validitet Reliabilitet Begreppsvaliditet (Intern validitet) (Extern validitet) Reliabilitet Figur 2.2 Sammanfattning av metodval 33 (99)

34 3. Hur är AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar respektive fördelar föreligger? I detta kapitel kommer uppsatsens första problemfråga att presenteras med avseende på teori och empiri. Därefter kommer en analys att göras utifrån den presenterade teorin och empirin. 3. Hur är AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar respektive fördelar föreligger? 3.1 Teori Processkartläggning Planeringsmetoder MPS, material- och produktionsstyrning MRP, materialbehovsplanering 3.2. Empiri Produktionsprocess Planering Laserskärning och bearbetning Svetsning Lackering Montering 3.3 Analys Processkarta Planering Produktion Figur 3.1 Disposition, kapitel Teori Till arbetets första problemfråga kommer teori om processkartläggning att beröras, för att därmed ge svar på hur företagets nuvarande planering och produktionsprocess är utformad vid hyttproduktionen. Varför teori om produktionsprocess inte berörs grundas i författarnas val av att de inte ska undersöka hur produktionsprocessen är utformad, exempelvis linjeutformad eller projektutformad, utan istället vill de se hur planeringen och produktionen går till. För att vidare få svar på hur planeringen är utformad kommer teori om planeringsverktygen MPS och MRP att presenteras. Den 34 (99)

35 valda planeringsteorin kommer även att ge svar på vad det finns för nackdelar respektive fördelar med den nuvarande planeringen vid hyttproduktionen Processkartläggning En process definieras ofta som en serie uppgifter som tillsammans skapar ett ökat värde för slutprodukten eller tjänsten. Det är en metod för företag att organisera arbetet för att på så vis uppnå målen med verksamheten (Paradiso & Cruickshank, 2007). Enligt Ljungberg & Larsson (2001) brukar arbetet med att beskriva en process benämnas som processkartläggning. Varför kartläggning av processer används menar de är för att beskriva verksamheten med hjälp av en processkarta kan en forskare lättare förklara hur organisationens olika delar är relaterade till varandra, samt hur de samverkar för att skapa värde för kunden. Enligt Paradiso & Cruickshank (2007) är det viktig för en forskare att vid kartläggningen skilja på hur organisationens process borde vara och hur den verkligen är. Inom en organisation är det viktigt att förstå att själva processkartläggningen inte leder till några förbättringar utan det är det första steget till att förstå vart förbättringar kan genomföras. Därmed skapar kartläggningen en grund för utvecklingen av verksamheten då de underlättar för mätning och analys av processerna. Även om det finns vissa förbättringar som går att identifiera när kartläggningen är genomförd så är det först vid analysen av de olika processerna som det går att få en djupare förståelse för hur de fungerar. Sedan utifrån analysen kan identifieringen av olika förbättringar för själva processen göras (Ljungberg & Larsson, 2001). Ljungberg & Larsson (2001) menar på att en kartläggning av processerna är en nödvändig början på en organisations utvecklings och förbättringsarbete och att en processkarta möjliggör: 35 (99)

36 en gemensam syn på hur verksamheten i sin helhet fungerar förståelse för vad som skapar värde för kunden förståelse för vad processynsättet innebär för verksamheten utveckling av processorienterade mätsystem analys och förbättring av processerna Trots det som Ljungberg & Larsson (2001) menar på möjliggörs med en processkartläggning så finns det enligt Goncalves et al. (2010) några svårigheter med en processkartläggning. Svårigheterna som de lyfter fram är: tidsaspekten, kunskapsaspekten och svårigheten att kartlägga komplexa processer. Med tidsaspekten och kunskapsaspekten menar de att det tar lång tid att utarbeta en processkarta samt att det krävs kunskap om hur en processkartläggning fungerar för att det ska ge något resultat. Med den sista punkten menar Goncalves et al. (2010) att processkartläggning ofta anses vara en enkel metod för att kartlägga en process, men ifall en process är komplex kan det vara svårt att skapa en detaljerad och riktig bild över processen. När själva arbetet med att ta fram en processkarta ska göras så finns det flera olika modeller och metoder samt olika uppsättningar av symboler för att visualisera processen. Vilken metod eller uppsättning av symboler som används vid utformningen kan grundas i de program som finns tillgängliga eller den standard som använts vid tidigare kartläggningar. Oberoende av vilken metod eller uppsättning av symboler som används är det viktigt att vara konsekvent vid utformningen och att de utformas på ett sådant sätt så att organisationens alla medlemmar med lätthet kan förstå dem (Ljungberg & Larsson, 2001). För att samla in den information som är nödvändig till en processkarta så finns det enligt Damelio (1996) tre olika metoder. Den första metoden handlar om att personen som utför processkartläggningen skapar processkartan utifrån den egna kunskapen. Men det här är bara möjligt om personen har stor kunskap om hur processen fungerar. Vid den andra metoden utförs olika intervjuer med de personer som är inbladade i 36 (99)

37 processen och därefter görs en skiss på en processkarta. Efter skissen bör denna delges till respondenterna så att de kan påpeka där det möjligtvis föreligger brister. Den tredje metoden innebär att processkartan gemensamt utformas med de olika personer som deltar i processen. För att denna metod ska kunna fungera krävs det att personerna som ska delta har tid och möjlighet, då det kan ta lång tid, samt att den som håller i gruppintervjun har goda kunskaper om processkartläggning (Damelio, 1996) Planeringsmetoder För att planera produktionen inom ett producerande företag kan, enligt Mattsson & Jonsson (2003), metoderna MPS (material- och produktionsstyrning) och MRP (materialbehovsplanering) användas MPS, material- och produktionsstyrning MPS är ett system som enligt Metodkoncept för MPS (1987, s. 13) definieras som: De synsätt och de principer efter vilka man planerar, organiserar, samordnar, styr och kontrollerar materialflödet och produktionsprocesserna från leverantör till förbrukare. Ett MPS-system används till att matcha företagets produktionsprogram som uppstår utifrån de kundorder som kommer in med de resurser som företaget har tillgång till. Dessa resurser sätts sedan ihop och kombineras på ett arbetscenter eller i någon gren av produktionen. Det resurskrav som uppstår bryts ner till olika mindre krav av de komponenter som behövs från de tidigare produktionsnivåerna för att tillslut sättas ihop till en slutprodukt. Planeringstiden för ett MPS-system brukar vanligen sträcka sig över ett års tid och är då indelat i tolv perioder där en månad motsvarar en period. Dessa månadsperioder bidrar med att se till att arbetsfördelningen på de olika arbetscentrerna är välbalanserade. MPS-systemet genererar milstolpar för när kundordern senast måste tillverkas och när det resurskrav som uppstått måste 37 (99)

38 tillfredställas. Vilket leder till att vid ett MPS-system schemaläggs produktionen av kundordern och resursbehoven på en så konstant nivå som möjligt. Detta eftersom de produkter som tillhör en och samma kundorder måste levereras på samma förbestämda leveransdatum (Franck et al, 1997). För att upprätthålla en hög nivå av kundservice samt stabilisera produktionsplaneringen i en MRP miljö är det av betydelse att ha ett välfungerande MPS-system. När en rullande planering används planeras MPS om för varje period när ny information kommer eller när den uppdateras. Det betyder att planeringen följer utvecklingen av efterfrågan grundligt men medför en viss osäkerhet. För att lösa det problemet kan en del av planeringen frysas och på så sätt kan schemat bli mer stabiliserat. Vidare kan systemet förbättras genom att tillföra ett säkerhetslager i prognosen. Säkerhetslagrets syfte är att ge en buffert för den osäkerhet som råder vid prognostisering och osäkerhet vid MPS. Dock är det viktigt att använda säkerhetslager med stor försiktighet eftersom användningen av ett säkerhetslager inte bör vara målet vid en schemaläggning av MPS (Grubbström & Tang, 2002). Det resultat och mål som önskas uppnås med ett MPS-system är bland annat låg kapitalbindning, hög leveransförmåga samt högt utnyttjande av kapaciteten. För att lyckas med målsättningarna måste de aktiviteter som ingår i ett MPS-system genomföras på flera olika planeringsnivåer som arbetar på olika lång sikt (Metodkoncept för MPS, 1987). Om planeringen på de olika nivåerna ska ske med framgång krävs det att följande villkor infrias enligt Metodkoncept för MPS (1987): De planeringsbeslut som tas på en nivå bör utgöra ramar för de beslut som sedan tas på en underliggande nivå. Planeringsmetoderna måste vara utformade så att rambesluten från en nivå kan överföras till nästliggande utan problem. Bör vara uppmärksam angående resursbegränsningar, främst i form av kapacitetstillgång på alla nivåer. 38 (99)

39 Enligt Metodkoncept för MPS (1987) kan eventuella problem med att nå effektivitet av de uppsatta målen med MPS hanteras på två olika sätt, dels kan en effektivitet uppnås genom att införa effektfulla planeringssystem och metoder. Dels kan en utveckling av planeringsmiljön, det vill säga den miljö som avses påverkas av planeringen och de villkor samt begränsningar den har, för att genom den kunna skapa bättre villkor för planering. Eftersom det inte går att utgöra en bästa planeringsmetod, eftersom varje metod är mer eller mindre lämpad till den miljö den är anpassad för, måste valet och användningen av planeringsmetoden formas efter den aktuella planeringsmiljön. En följd av detta blir att det med största sannolikhet innebär att flera olika planeringsmetoder måste utnyttjas i ett och samma företag (Metodkoncept för MPS, 1987) MRP, materialbehovsplanering För att planera behovet av material i ett producerande företag kan materialplaneringsmetoden MRP användas. Förkortningen står för materialbehovsplanering och är en metod som i princip bygger på att tidpunkterna för inplanering av nya leveranser görs med hjälp av en beräkning av när nettobehovet för ett visst material uppstår, alltså när den beräknade lagertillgången blir negativ (Mattsson & Jonsson, 2003). MRP är ett system som är baserat på en känd efterfrågan samt ledtider, vilka ofta är en okänd faktor. Det här beror på att ledtiderna kan ändras på grund av maskinhaveri och att efterfrågan konstant fluktuerar. Därmed är MRP ett system med många negativa sidor. Dock kan företaget ändra i systemet för att motverka några av dessa negativa inverkningar, så som att räkna in ett säkerhetslager i systemet för att då möta den ändrade efterfrågan samt ledtider (Louly et al. 2008). Trots de många nackdelar ett MRP-system har finns det fördelar att dra nytta av. MRP kan på ett enkelt sätt hantera komplexitet, variation och osäkerhet då den 39 (99)

40 hanterar när inköp samt montering ska påbörjas för att produkten ska blir klar vid utsatt tid (Enns, 2001). Enligt Mattsson & Jonsson (2003, s.258) finns det en allmän beslutsregel vid materialbehovsplanering och lyder följande: Planera in ny order för inleverans vid första nettobehovet. Beräkna beordringstidpunkt som leveranstidpunkten minskad med artikelns ledtid Själva materialbehovsplaneringen är en användbar metod för både härledda som oberoende behov. Vid planeringen av oberoende materialbehov går metoden även under namnet tidsfasad beställningspunkt och då föreligger beställningspunkten oberoende av någon annan artikel då efterfrågan på denna artikel inte har något samband med efterfrågan på andra artiklar (Mattsson & Jonsson, 2003). När MRP används för artiklar med härledda behov, dvs. för material som ingår i produkter, inbegriper metoden en behovsnedbrytning med hjälp av produktstrukturer. Här är då utgångspunkten för MRP en produktionsplan som visar vilka kvantiteter och när slutprodukten ska tillverkas och levereras, antingen mot lager eller direkt mot kunden. Materialbehovet i produktionsplanen bryts sedan ner till de underliggande strukturnivåerna där behovet ställs mot det nuvarande lagret och redan inplanerade leveranser. Sedan planeras nya order för att täcka de återstående nettobehoven. Utifrån de inplanerade orderna sker nedbrytningen nivåvis genom produktstrukturerna ända ner till den lägsta strukturnivån med råmaterial och köpkomponenter. Därmed kan nettobehovet för varje artikel, oavsett strukturnivå, beräknas och då kan företaget planera in nya order på samma sätt som vid artiklar med ett oberoende behov. Skillnaden mellan de olika behoven är att vid ett oberoende behov baseras beräkningarna på prognoser och vid det härledda behovet sker beräkningarna på överliggande strukturnivåer som sedan härleds genom produktstrukturerna (Mattsson & Jonsson, 2003). 40 (99)

41 För att ett företag effektivt ska kunna använda sig av MRP krävs det olika källor av information. De informationskällor som behövs är: produktionsplaner, produktstrukturer, lagersaldon, partiformningsmetoder och ledtider. I figur 3.2 framgår hur informationsflödet ser ut (Mattsson & Jonsson, 2003). Kundorder Produktionsplan Prognoser Lager och uteliggande order Materialbehovsplanering Planerade order Omplanering av order Produktstrukturer Figur 3.2 Informationsflöde vid användning av materialbehovsplanering (Mattsson & Jonsson, 2003) De miljöer som MRP, enligt Mattsson & Jonsson (2003), primärt är användbar i är: Miljöer med härledda behov, exempelvis vid planering av artiklar som ingår i slutprodukter, dvs. för köpkomponenter, råmaterial, egentillverkade detaljer och halvfabrikat. Miljöer som har en hög förädlingsgrad vid orderingång. Här ökar även MRP:s fördelar om det föreligger en hög produktkomplexitet. Miljöer med artiklar med oberoende behov och utgör då ett alternativ till beställningspunktsystem, förbrukningsersättande system eller täcktidsplanering. Speciellt har den fördelar här om material reserveras mot en kundorder eller om efterfrågan är säsongsbetonad. 41 (99)

42 Miljöer med redan framtagna produktstrukturer för att underlätta styrningen av artiklar som ingår i en slutprodukt. Här ställs även höga krav på kvalitén i de grunddata som finns så att fördelarna med MRP kan utnyttjas. Miljöer med planerbar efterfrågan och ingen omfattande specialtillverkning. 42 (99)

43 3.2 Empiri Nedan kommer det empiriska materialet att presenteras med avseende på uppsatsens första problemfråga. Det empiriska materialet är strukturerat efter att vid varje avdelning beskriva hur arbetet operativt gå till, för att sedan beskriva vilka nackdelar och fördelar respondenterna upplever i dagsläget Produktionsprocess AB Allt i Plåt producerar i dagsläget hela hyttsatsen och inte varje artikel för sig för att sedan lagerhålla dessa. Varför AB Allt i Plåt använder sig av den nuvarande satstillverkningen menar Christer Persson; delägare och inköpschef (intervju ) att det beror på att de är vana vid att producera och arbeta på det här sättet och har gjort det sedan företaget grundades. Vidare menar han att det håller ner antalet artiklar, det blir färre tillverkningsorder, färre artiklar att hålla reda på, mindre lagerplats samt att risken för felstämplingar minskar. Dock ser han att en negativ faktor med tillverkningsmetoden är att de blir mindre flexibla vid specialprodukter. Exempelvis kan en specialorder innehålla 80% av standardartiklar och 20% av specialartiklar och skapar därmed en obalans av artiklar (Persson; delägare och inköpschef intervju ) Planering Idag sker planeringen av produktionsvolymen vid AB Allt i Plåt, enligt Kenneth Frid; produktionschef (intervju ), utifrån prognoser som visar den förväntade efterfrågan sex månader framåt och i dagsläget ligger årstakten av efterfrågan på ungefär hytter. Prognoserna förnyas sedan kontinuerligt för att möta möjliga förändringar i efterfrågan. Då det ungefär tar tio dagar att producera en hytt efter att kundordern inkommer så läggs en internorder innan för att på så vis klara av den utsatta leveranstiden. Sedan vid lackeringen kopplas internordern ihop med kundordern. (Frid; produktionschef, intervju ) 43 (99)

44 Själva planeringen av produktionen sker idag, enligt Monica Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder (intervju ), genom AB Allt i Plåts MPSsystem, Monitor, som hon menar på skapar en effektiv produktion och därmed ser hon inte att det finns några väsentliga problem i dagsläget med den nuvarande satstillverkningen. Det är med hjälp av Monitor som företaget kan planera hur mycket material som behövs i produktionen och därmed hur mycket som behöver beställas till varje plåtsats. (Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder, intervju ) Monitor planerar produktionen genom att planeraren lägger in prognoserna för den framtida efterfrågan och därefter utför programmet, varje kväll, en nettobehovskörning gentemot vad som finns i lagret och vad de inkommande orderna består av. Den utför även under dagen kontinuerliga beräkningar när nya order inkommer. Då företaget använder sig av detta system krävs det inget omfattande arbete av någon anställd utan systemet gör beräkningarna per automatik. Men i vissa situationer kan det ske att personalen manuellt styr i Monitor om detta behövs. Det enda som systemet kräver för att göra korrekta beräkningar är att personalen tillhandahåller rätt material, men det här är något som ibland kan brista. Exempelvis kan det vara att tre svetsare har arbetat på samma hytt och att de alla rapporterar in hytten till systemet. Det här skapar då fel i systemets beräkningar och kan då leda till materialbrist vid framtida produktion. Så trots att systemet gör korrekta beräkningar kan de vara felaktiga på grund av den mänskliga faktorn (Carlsson, planerare av kundorder och arbetsorder, intervju ) Laserskärning och bearbetning Den första avdelningen, efter att Monitor har planerat produktionen efter de erhållna prognoserna, är plåtavdelningen där tillverkningen av plåtsatserna görs. Då orderna till en början inte är kända, enligt Sabina Johansson; planerare vid plåtavdelning (intervju ), sker tillverkningen av plåtsatserna mot lager utifrån prognoser. Sedan när orderna körs, efter att prognoserna har ändrats, så sker en viss omplanering 44 (99)

45 av tillverkningen för att därefter kontrollera och rapportera orderna så att stämplingen på produkterna stämmer. Då produkten först är kundspecifik inom tio dagar innan leverans skapar det en osäkerhet med vad som ska tillverkas och kan då öka ledtiden mot kunden om någon specialprodukt måste tillverkas (Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, intervju ). När laserskärningen sker utifrån körplanerna, enligt Anders Johansson; arbetsledare vid plåtavdelningen (intervju ), planeras den utifrån andra plåtsatser så att användningen av plåtmaterialet optimeras, men ibland kan det gälla en plåtsats som först ska levereras flera månader fram och därmed måste det lagerhållas under en längre tid. Efter att skärningen är genomförd bearbetas materialet genom att bockas, borras och gängas, men ibland uppstår det arbetsbrist vid någon av dessa stationer och därmed måste arbetet omprioriteras. För att förbättra planeringen av hur materialet ska bearbetas har Monitor nyligen erhållit en verktygsdel som används för att planera vilka verktyg som behövs till varje material och därmed minskas bytandet av verktyg (Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning, intervju ). De problem som Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) identifierar idag med den nuvarande satstillverkningen är att det skapas en överproduktion av artiklar som ingår i flera satser och skapar därmed ett onödigt lager, samt att de i dagsläget buntar ihop flera jobb och därmed minskas spårbarheten. Problemet med spårningen menar de att det till stor del beror på att de idag har ett antal artiklar och satser, som då skapar problem med tänkandet vid plockningen. Detta då att under en del av bearbetningen kan det ligga på artikelnivå men när det sedan skickas längre fram i produktionen så står det bara plåtsats och inte vilka artiklar som den innehåller (Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning, intervju ). Ett annat problem som Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) idag identifierar är det 45 (99)

46 omfattande administrativa arbetet som detta produktionssätt skapar. Det här beror på att alla ritningar över de artiklar som finns existerar i en upplaga till varje plåtsats och därmed finns det ett överflöd av ritningar över artiklar då samma artikel förekommer i flera plåtsatser. Ett exempel på hur tre av företagets artiklar ingår i flera plåtsatser redovisas nedan i figur 3.3. Ett annat problem med arbetet kring hanteringen av ritningarna, som de identifierar, är att de idag finns i pappersform och kräver då onödigt arbete med att hålla ordning samt sätta in nya ritningar när en ny plåtsats konstrueras. Artikel nr. Plåtsats Antal av årsvolym Totalt Totalt Totalt 6 Figur 3.3 Exempel på artiklar i flera plåtsatser 46 (99)

47 Några fördelar med det nuvarande produktionssättet ser inte Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) att det finns Svetsning När det producerade materialet har genomgått laserskärning och vidare bearbetning går det sedan genom svetsningen. Själva arbetet med att svetsa ihop hytten sker genom att svetsarna samlar ihop materialet till satsen utifrån ett flertal pallar i mellanlagret. Då de inte vet vilken pall som tillhör den specifika satsen så är det svårt för de att ta rätt delar och på så vis försämras spårbarheten (Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering, intervju ). För att planera arbetet vid svetsningen används, enligt Emil Johansson; arbetsledare vid svets och lackering (intervju ), en körplan som han, genom denna, kan planera när materialet behövs och när det anländer och utifrån den kan han då styra arbetet mot svetsarna. Planeringen är dock inte något som alltid fungerar ifall det, exempelvis, försvinner artiklar och därmed blir inte hytten komplett. När det här sker tas ritningen till hytten fram och en kompletteringsorder skickas till laserskärningen. För att kunna möta kundens behov stoppas laserskärningens körplan för att producera den artikel som är försvunnen och på så vis blir resten av produktionen tidsmässigt lidande. Det här skapar även stora kostnader till skillnad från om artikeln redan var tillverkad och låg på lager. Ibland sker det även att en svetsare tar artikeln från en annan plåtsats och därmed blir den inkomplett (Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering, intervju ). Vidare menar han på att det inte finns några fördelar med det nuvarande produktionsupplägg som används Lackering Efter att det producerade materialet har genomgått laserskärningen, bockningen och svetsningen ska det därefter lackeras. För att veta när materialet beräknas anlända till 47 (99)

48 lackeringen sker det, enligt Claes Storm; verkstadsplanerare vid lackering (intervju ), ett avrop. Men innan avropet sker kan lackeringen, genom de datoriserade körplanerna, se hur mycket material som kommer att anlända och när det anländer. På så vis underlättar det för planeringen av arbetet. Dock används inte körplanerna fullt ut i denna avdelning, då detta system är nytt, och på så vis har det inneburit att lackeringen ligger efter i produktionen. Men detta är något som är under uppbyggnad (Storm; verkstadsplanerare vid lackering, intervju ). När materialet anländer till lackeringen så anländer det antingen som en hel hytt eller i lösa delar, och från att det har anlänt har företaget som ett mål att lackeringen ska vara klar inom 12 timmar. Men det här är något som i nuläget är svårt att uppnå på grund av flera faktorer. Den ena faktorn är att körplanen inte används fullt ut samt att materialet anländer i satsstorlekar. Då hela satsen anländer gör den att det blir rörigt på stationerna och arbetet förlorar därmed effektivitet (Storm; verkstadsplanerare vid lackering, intervju ). Som vid svetsningen sker det ibland att en artikel blir förstörd eller fattas och därmed måste samma procedur genomgås med att laserskärningen stoppas för att producera artikeln. Här sker även ibland att en lackerare tar artikeln från en annan plåtsats som då i sin tur blir ofullständig, då personalen i flera fall inte redovisar detta i Monitor så att en ny artikel kan tillverkas (Storm; verkstadsplanerare vid lackering, intervju ) Montering Det sista steget i AB Allt i Plåts produktion är att hytterna ska genomgå en slutlig montering med allt det som hytten ska innehålla, som enligt Torbjörn Löfberg; produktionstekniker vid montering (intervju ) innefattar exempelvis monitors, stolar samt olika styrningshjälpmedel. I dagsläget hanterar företaget själva en del av beställningen till det material som ska monteras i hytten men i vissa fall är det kunden som ansvarar för att materialet blir beställt och levererat i tid till 48 (99)

49 monteringen. Dock skapar det här ibland problem med att materialet inte kommer in i tid och därmed blir hytten försenad. En möjlighet till att motverka det här är att ta över hela orderplaneringen av det material som ska ingå vid monteringen och på så vis förbättra planeringen och motverka att hytterna blir försenade. För den delen av inköpet som de i dagsläget själva ansvarar för gör att de lättare kan planera monteringen och på så vis hålla leveranstiden (Löfberg; produktionstekniker vid montering, intervju ). Det här är även något som Frid; produktionschef (intervju ) menar på att företaget bör genomföra för att minska osäkerheten vid leveranserna av komponenter. Förutom problemet med att en del av kunderna ansvarar för inköpet av material till monteringen sker det att hytten från lackeringen anländer senare än utsatt tid. Det här skapar möjliga förseningar gentemot kunden och för att motverka de här måste de snabba upp arbetet vid monteringen. Då arbetstiden ibland måste reduceras för att möta leveranstiden föreligger det en risk att kvalitén blir lidande, men för att motverka det här utförs en genomgående kvalitetskontroll av varje hytt (Löfberg; produktionstekniker vid montering, intervju ). 49 (99)

50 3.3 Analys För att analysera arbetets första problemfråga, med avseende på den presenterade teorin och empiri, kommer analysen att delas upp efter hur planeringen och produktionen i dagsläget är utformad. För att skapa flyt i texten kommer nackdelar samt fördelar att presenteras i koppling till utformningen. Sedan i slutet av varje del kommer en sammanfattande tabell att presenteras med de nackdelar samt fördelar som upplevs vid varje avdelning Processkarta Som tidigare nämnts är det vilket program som finns tillgängligt som kan styra vilken uppsättning av symboler som sedan används vid utformningen av en processkarta (Ljungberg & Larsson, 2003). Då författarna till denna uppsats har använt sig av programmet Visio har därmed följande symboler använts vid kartläggningen av företagets hyttproduktionsprocess: Data Informationsflöde Informationsprocess Materialflöde Lager Process 50 (99)

51 Nedan, i figur 3.4, illustreras hur flödet av material och information sker genom produktionens alla avdelningar. Figur 3.4 Process- och informationsflödet på AB Allt i Plåt Planering För att planera ett företags produktionsprogram i enlighet med de inkomna kundorderna och de resurser som företaget har tillgång till används enligt Franck et al. (1997) ett MPS-system. Detta är något som AB Allt i Plåt använder sig av i dagsläget, i form av systemet Monitor. Företagets Monitor planerar produktionen 51 (99)

52 genom att planeraren lägger in prognoserna för den framtida efterfrågan och därefter utför programmet, varje kväll, en nettobehovskörning gentemot vad som finns i lagret och vad de inkommande orderna består av. Den utför även under dagen kontinuerliga beräkningar när nya order inkommer (Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder, intervju ). Företagets användning av systemet överrensstämmer med Franck et al. (1997) som menar på att ett MPS-system schemalägger produktionen av kundordern och resursbehoven på en så konstant nivå som möjligt. Vidare menar han att planeringstiden för MPS vanligtvis sträcker sig över ett års tid och är då indelat i tolv perioder där en månad motsvarar en period. I AB Allt i Plåts fall sker planeringen med Monitor utifrån de prognoser som sträcker sig över 6 månader, samt att de kontinuerligt uppdateras för att möta möjliga förändringar i efterfrågan (Frid; produktionschef, intervju ). För att vidare planera produktionen och behovet av material i ett producerande företag kan ett materialbehovsplaneringssystem användas. Detta brukar förkortas MRP och är en metod som bygger på att tidpunkterna för inplanering av nya leveranser görs med hjälp av en beräkning av när nettobehovet för ett visst material uppstår, alltså när den beräknade tillgången blir negativ (Mattsson & Jonsson, 2003) Hos AB Allt i Plåt används idag en form av MRP, men som de kallar för körplan. Enligt Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering (intervju ) används körplanen för att planera när materialet behövs i exempelvis svetsen samt när det anländer och på så vis kan arbetet styras mot personalen. Han menar dock att ibland fungerar det inte fullt ut, exempelvis försvinner artiklar och därmed blir inte hytten komplett. När det här sker tas ritningen till hytten fram och en kompletteringsorder skickas till laserskärningen. För att kunna möta kundens behov stoppas laserskärningens körplan för att producera den artikel som är försvunnen och på så vis blir resten av produktionen tidsmässigt lidande. Det här skapar även stora kostnader till skillnad från om artikeln redan var tillverkad och låg på lager. Ibland sker det även att en svetsare eller lackerare tar artikeln från en annan plåtsats och därmed blir den inkomplett (Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering, 52 (99)

53 intervju ). Enligt Storm; verkstadsplanerare vid lackering (intervju ) försöker företaget använda körplanen vid både lackeringen och svetsningen, men då systemet är nyligen infört används det inte i dagsläget fullt ut i lackeringen och på så vis ligger denna avdelning efter i produktionen. Han menar dock att användandet av systemet i denna avdelning är under uppbyggnad. Enligt Grubbström & Tang (2002) är det av betydelse för MRP att ha ett fungerande MPS-system, och då planeras MPS om för varje period när ny information kommer eller när den uppdateras. Det här är som nämnts tidigare något som AB Allt i Plåt använder sig av då de kontinuerligt uppdaterar Monitor när ny information inkommer. När MRP används på det här sättet, enligt Louly et al. (2008), följer planeringen utvecklingen av efterfrågan grundligt men det medför en viss osäkerhet då efterfrågan samt ledtider ofta är okända faktorer. Det här menar de att det beror på att ledtiderna kan ändras på grund av maskinhaveri och att efterfrågan konstant fluktuerar. För att motverka dessa negativa inverkningar menar Louly et al. (2008) att ett företag kan ändra i systemet och då räkna in ett säkerhetslager för att möta den fluktuerande efterfrågan samt ändrade ledtider. Det här även något som Grubbström & Tang (2002) förespråkar och menar på att syftet med ett säkerhetslager är att ge en buffert för den osäkerhet som råder vid prognostisering och osäkerhet vid MPS. Dock menar de att det är viktigt att använda säkerhetslager med försiktighet då att tillhandahålla ett säkerhetslager inte bör var målet vid en schemaläggning av MPS. Hos AB Allt i Plåt används inget säkerhetslager utan det enda lager som används är ett mellanlager åt satserna innan de ska svetsas (Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering, intervju ). Enligt Mattsson & Jonsson (2003) är MRP en användbar metod för både härledda som oberoende behov. Vid planeringen av ett oberoende materialbehov föreligger beställningspunkten oberoende av någon annan artikel då efterfrågan på denna artikel inte har något samband med efterfrågan på andra artiklar. När planeringsmetoden används för härledda materialbehov bryts behovet av en produkt ner i strukturer. På så vis kan systemet beräkna utifrån det nuvarande lagret och redan inplanerade 53 (99)

54 leveranser om när behovet av en viss artikel behövs samt i vilken mängd. Sedan utifrån det här kan företaget planera in nya order på samma sätt som vid artiklar med ett oberoende behov (Mattsson & Jonsson, 2003). Skillnaden som föreligger mellan de olika behoven är, enligt Mattsson & Jonsson (2003), att vid ett oberoende behov baseras beräkningarna på prognoser medan vid det härledda behovet sker beräkningarna på överliggande strukturnivåer som sedan härleds genom produktstrukturerna. Hos AB Allt i Plåt planeras behovet av materialet utifrån hur mycket material som behövs till varje plåtsats och inte på vad varje artikel har för behov (Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder, intervju ). Enligt Mattsson & Jonsson (2003) planeras därmed materialbehovet utifrån ett oberoende behov då orderbeställningen görs utifrån en enskild sats. För att ett företag effektivt ska kunna använda sig av MRP krävs det enligt Mattsson & Jonsson (2003) att de har tillgång till information om inkommande kundorder, prognoser, lagersaldon samt produktstrukturer. Då AB Allt i Plåt idag, som nämnts tidigare, inte använder sig av produktstrukturer utan producerar hela satsen samt att de inte har ett lager så finns det ingen möjlighet för dem att inneha denna information som Mattsson & Jonsson (2003) förespråkar för är viktiga komponenter vid ett effektivt användande av MRP. Dock har företaget information om inkommande kundorder och prognoser över förväntad efterfrågan (Frid; produktionschef, intervju ) vilka är de resterande informationskällorna som Mattsson & Jonsson (2003) menar på ger ett effektivt användande av MRP. Enligt Mattsson & Jonsson (2003) finns det flera olika miljöer som MRP primärt är användbart i och en av de här är en miljö som använder sig av artiklar med oberoende behov och fungerar då som ett beställningspunktsystem. Det här överrensstämmer med hur AB Allt i Plåt arbetar men som tidigare nämnts sker deras planering utifrån satserna (Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder, intervju ). Vidare menar Mattsson & Jonsson (2003) på att MRP har speciellt fördelar i en sådan här miljö ifall material reserveras mot en kundorder eller om efterfrågan är säsongsbetonad. 54 (99)

55 Ledning Planering Laserskärning och bearbetning Svetsning Lackering Montering Nackdelar Inga Inga Fördelar Inga Användning av Monitor Inga Inga Bristande användning av körplan Inga Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Svetsare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Bristande användning av Inga körplan Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Lackerare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Inga Inga Figur 3.5 Nackdelar och fördelar vid planeringen av hyttproduktionen 55 (99)

56 Produktion Att AB Allt i Plåt använder sig av den nuvarande satstillverkningen menar Persson; delägare och inköpschef (intervju ) att det beror på att de har arbetat på det här viset sedan företaget grundades och att de är därmed vana vid att producera utifrån den här metoden. Vidare menar han att denna metod håller ner antalet artiklar, det bli färre tillverkningsorder, färre artiklar att hålla reda på, mindre lagerplats samt att risken för felstämplingar minskar. Dock ser han att en negativ faktor med tillverkningsmetoden är att de blir mindre flexibla vid specialprodukter. Exempelvis kan en specialorder innehålla 80% av standardartiklar och 20% av specialartiklar och skapar därmed en obalans av artiklar (Persson; delägare och inköpschef intervju ). Hans syn på produktionen delas dock inte av Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) som menar på att den nuvarande tillverkningsmetoden skapar en överproduktion av artiklar och därmed ett onödigt lager samt att de i dagsläget buntar ihop flera jobb så att spårbarheten minskas. Problemen med spårningen menar de att det beror till stor del av att de idag har ett antal artiklar och satser, som då skapar problem med tänkandet vid plockningen. Detta då under en del av bearbetningen kan det ligga på artikelnivå men när det sedan skickas längre fram i produktionen så står det bara plåtsats och inte vilka artiklar som den innehåller. Vidare menar de på att produktionsmetoden skapar ett omfattande administrativt arbete, då ritningarna över artiklarna existerar i en upplaga till varje plåtsats och därmed finns det ett överflöd av ritningar då flera av artiklarna förekommer i flera plåtsatser. Därmed menar de båda på att det skapas onödigt arbete för att hantera alla de ritningar som existerar. Ett annat problem med den nuvarande produktionsmetoden, som Johansson. E; arbetsledare vid svets och lackering, & Storm; verkstadsplanerare vid lackering (intervju ) identifierar, är att ifall något går fel vid svetsen eller lackering måste de stanna upp laserskärningen för att producera artikeln, eller så sker det ibland att en lackerare eller svetsare tar artikeln från en annan sats, som i sin tur blir ofullständig. Storm; verkstadsplanerare vid lackering (intervju ) menar 56 (99)

57 även på att när hela satsen anländer till lackeringen blir det rörigt på stationerna och arbetet förlorar därmed effektivitet. Vid monteringen föreligger inte det stora problemet med den nuvarande satstillverkningen enligt Löfberg; produktionstekniker vid montering (intervju ), då de idag använder sig av ett artikelsystem, utan problemet som föreligger vid denna station är att en del av kunderna har ansvaret för att materialet till monteringen blir beställt och levererat i tid. På grund av det här menar han på att ibland blir det problem med att materialet inte kommer in i tid från leverantören och därmed blir hytten försenad. Dock har de planer på att ta över all orderläggning av materialet till monteringen. Men ibland sker det även att hytten anländer sent ifrån lackeringen, vilket han menar på kan bero på den nuvarande satstillverkningen. Trots de nämnda problemen med den nuvarande satstillverkningen menar Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder (intervju ) att tillverkningsmetoden inte skapar många problem. Men trots hennes syn på produktionen finns det en gemensam uppfattning bland de anställda att den nuvarande tillverkningsmetoden skapar många problem. Nackdelar Fördelar Ledning Planering Mindre flexibla vid specialprodukter Flera svetsare kan rapportera samma hytt i Monitor och skapar därmed felberäkningar i systemet Håller ner antalet artiklar Litet antal tillverkningsorder Mindre lagerplats Låg risk för felstämpling Monitor skapar en effektiv produktion Laserskärning och bearbetning Överproduktion av artiklar Bristande spårbarhet Omfattande administrativt arbete då en ritning över en artikel finns i flera upplagor beroende på vilka plåtsatser den ingår i Inga 57 (99)

58 Svetsning Lackering Montering Bristande spårbarhet Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Svetsare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Svårigheter för svetsarna att samla ihop materialet till den specifika satsen då det kan finnas på flera olika pallar Bristande spårbarhet Hela satsen anländer och skapar oreda vid stationen Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Svetsare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig En del av kunderna har hand om beställningen av komponenter till monteringen som i vissa fall inkommer för sent och förlänger ledtiden mot kunden Hytten inkommer ibland för sent från lackeringen Inga Inga Har hand om en del av beställningen av material Figur 3.6 Nackdelar och fördelar vid hyttproduktionen 58 (99)

59 4. Hur kan en tillverkning på artikelnivå motverka de nackdelar AB Allt i Plåt idag upplever? I det här kapitlet kommer uppsatsens andra problemfråga att beröras med avseende på teori och empiri. Därefter kommer en analys att göras med avseende på hur personalen uppfattar en övergång och vilka likheter samt olikheter som finns mellan deras åsikter. 4. Hur kan en tillverkning på artikelnivå motverka de nackdelar AB Allt i Plåt idag upplever? 4.1 Teori Produktstrukturer 4.2. Empiri Från sats- till artikeltillverkning Planering Laserskärning och bearbetning Svetsning Lackering Montering 4.3 Analys Från sats- till artikeltillverkning Figur 4.1 Disposition, kapitel Teori Till uppsatsens andra problemfråga kommer teori om produktstrukturer att presenteras. Valet av teori grundas i att författarna, efter genomgående sökningar, inte kunde finna någon publicerad teori eller forskning om varken tillverkning på en sats- eller artikelnivå. Därmed grundades valet på teori om produktstrukturer, då det här är något som ett företag behöver använda sig av för att producera på en artikelnivå Produktstrukturer Det som kännetecknar alla tillverkande artiklar är att dessa tillverkas genom någon form av förädling av material. Tillverkade artiklar består av andra artiklar som kan vara inköpta från annat håll eller vara egenproducerade som då består av fler artiklar. Produktstruktur kallas det samband som finns mellan artiklarna och beskriver vilka 59 (99)

60 artiklar som en viss produkt är uppbyggd av. En produktstruktur används bland annat till att kunna beräkna tillverkningskostnaden för produkten samt för att kunna beräkna det materialbehov som tillverkningen kräver. Strukturen och dess information om hur artiklar och produkter är ihopkopplade ger ett bra underlag för att kunna göra en korrekt produktkalkylering. Samtidigt som strukturen är en förutsättning för att kunna använda någon form av materialplaneringsmetod (Mattsson & Jonsson, 2003). Enligt Mattson och Jonsson (2003) krävs ett struktursamband som är väl definierat angående hur de ingående artiklarna hänger ihop från inköpt råmaterial och komponenter till en färdigställd slutprodukt, för att kunna definiera en produktstruktur. Eftersom en artikel kan ingå flera gånger i olika produkter kan den ligga olika högt i strukturnivån bland de produkter den ingår i. För att kunna göra en så korrekt nedbrytning av strukturnivån som möjligt vid användning av MRP behövs därmed information om den lägsta nivån som en artikel kan vara placerad på (Mattsson & Jonsson, 2003). Enligt Mattsson & Jonsson (2003) finns det en rad krav för att uppnå en funktionell produktstruktur, vilka är: Produktstrukturen måste forma en mall för hur produktionen är disponerad och hur materialflödena är designade. Produktstrukturen ska vara så tydligt utarbetat att redan vid prognostiseringen och planeringen kan arbetet ske med ett så litet antal artiklar som möjligt. Produktstrukturen ska vara väl ordnad så att kundorderbehandlingen ska kunna ske lätt och smidigt när tillverkningen mot specifika kundorienterade produktvarianter sker. Produktstrukturen ska innehålla alla de artiklar som ingår i produktionen som beställs för inköp samt tillverkning. Produktstrukturen ska designas så att den underlättar registeruppläggning samt registerunderhåll. 60 (99)

61 Första kravet handlar om en kartläggning av produktionen samt materialflödet för att strukturen ska kunna återspegla hur det ser ut och ge en så korrekt bild som möjligt av produktionsprocessen. För att i sin tur kunna ge ett underlag för exempelvis tidsättning av materialbehov eller en korrekt plocklista. Andra och tredje kraven hör till där varianterna är många och där strukturuppläggningen måste tillägnas mer tid och uppmärksamhet, detta för att undvika stora svårhanterliga registervolymer. Enligt krav fyra ska strukturerna innefatta alla ingående artiklar, eftersom då kan hänsyn tas till samtliga materialkostnader i produktkalkyleringen. Vidare är det ett krav för att de material som ska ingå i en tillverkningsorder ska finnas med på den plocklista som görs vid uthämtning av varor från lager. De artiklar som önskas styras med hjälp av exempelvis MRP måste ingå i produktstrukturerna. Eftersom olika strukturuppläggningsprinciper är olika omfattande kring arbetet med bland annat registrering, bör det enligt det femte kravet väljas ett uppläggningssätt som kräver så lite arbetsinsatser som möjligt, men utan att användbarheten ur planerings- och kalkyleringssynpunkt försämras (Mattsson & Jonsson, 2003). Nedan, i figur 4.2, illustreras ett exempel på hur en produktstruktur kan se ut. I bilden visas hur produkten A är uppbyggd av olika artiklar samt hur behovet är av varje artikel. Djup Bredd Figur 4.2 Exempel på produktstruktur (modifierad från Olhager, 2000) 61 (99)

62 4.2 Empiri I detta avsnitt kommer det empiriska underlaget att presenteras. Underlaget innehåller vad respondenterna anser hur en övergång till artikeltillverkning kan motverka de nackdelar som företaget idag upplever Från sats till artikeltillverkning Ifall företaget skulle övergå till en tillverkning utifrån artikelnivå tror Persson; delägare och inköpschef (intervju ) att de kan få en bättre priskontroll och mer flexibla vid specialprodukter. Dock anser han att det kommer att kräva ett omfattande arbete att genomföra, då det skulle krävas att bryta ner produkterna i strukturer, beräkna tillverkningstider för artiklarna samt utöka lagerhållningen (Persson; delägare och inköpschef, intervju ) Planering Den nuvarande produktionsmetoden företaget idag använder menar Frid; produktionschef (intervju ) är en udda form av att tillverka en produkt och menar på att de andra företagen han har haft anställning vid har en tillverkning utifrån artikelnivå använts. Om företaget skulle börja använda en artikeltillverkning tror han att det hade varit lättare vid planeringen samt identifierandet av artiklarna och produkterna. Den här uppfattningen delas dock inte av Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder (intervju ) som menar på att en övergång till produktion på artikelnivå kan skapa fler order i jämförelse med dagens satstillverkning. Vidare menar hon att ett test med att införa artikeltillverkning har genomförts, men då kunde företaget inte se några fördelar med denna tillverkning då det inte utfördes fullt ut. Detta försök till att testa artikeltillverkning görs även i dagsläget men på grund av att ingen fullt har tagit tag i det så har företaget inte kunnat se några förbättringar (Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder, intervju ). 62 (99)

63 Laserskärning och bearbetning Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) delar uppfattningen om att en produktion på artikelnivå är något som företaget bör använda sig av. De menar på att de problem som finns med en överproduktion av artiklar som ingår i flera plåtsatser kan motverkas ifall en artikeltillverkning genomfördes och att då själva ordern fungerade som en plocklista vid lagret. På så vis tror de även att spårbarheten på materialet kan förbättras samt stämplingen, då detta är ett stort problem i dagsläget. Vidare menar de att en artikeltillverkning skulle minska det administrativa arbetet med ritningarna samt att det finns en möjlighet till att lägga in de digitalt i företagets Monitor. Vidare är de fast övertygade om att artikeltillverkning är den metod som företaget bör tillämpa. Då de tror att en artikeltillverkning kan bidra till att, förutom det som nämnts ovan, en lättare motivering av priserna gentemot kunderna, högre leveranssäkerhet, högre kvalité, samt att om de ställs inför nya krav i framtiden kan det krävas, ur ett effektivt synsätt, att artikeltillverkning tillämpas. Något som de båda även trycker på är att det i dagsläget används ett artikelsystem vid slutmonteringen av hytterna, där det fungerar effektivt, och därmed ser de inget hinder med att det inte skulle fungera i den resterande delen av produktionen Svetsning Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering (intervju ) anser att ifall företaget inför en produktion utifrån artikelnivå skulle säkerheten i styrningen öka, ställtiderna minska, arbetet effektiviseras, skapa en högre produktion samt att företaget skulle tjäna mer pengar. Han menar även på att ifall något går fel vid svetsen kan en svetsare bara ta en ny artikel ifrån lagret och därmed behöver inte laserskärningen stoppas för att producera artikeln eller att svetsaren tar den från en annan plåtsats som därmed blir inkomplett. Vidare menar han på att det produktionsupplägg som idag används inte finns några fördelar med och att det är flera av de anställda på det operativa planet som anser att en artikeltillverkning skulle 63 (99)

64 effektivisera arbetet, där ibland de intervjuade Thomas Isaksson; kapare vid plåtavdelningen (intervju ), och Samir; svetsare, (intervju ) Lackering Vid lackeringen delar Storm; verkstadsplanerare vid lackering (intervju ) den uppfattning som finns i både plåtavdelningen och svetsen om att en artikeltillverkning kan underlätta för arbetet i produktionen. För lackeringen menar han på att det skulle underlätta arbetet ifall något skulle gå fel och då behöver de bara hämta en ny artikel från lagret. Då skulle det inte leda till att någon tar en artikel från en komplett sats som då i sin tur blir ofullständig. (Storm; verkstadsplanerare vid lackering, intervju ) Montering Ifall AB Allt i Plåt skulle börja med att producera utifrån en artikelnivå tror Löfberg; produktionstekniker vid montering (intervju ) att hytterna ankommer till monteringen på utsatt tid och därmed behöver inte arbetstiden vid monteringen reduceras. Vidare menar han att det i sin tur kan leda till att företaget ökar sin leveransprecision. Han menar även att det inte skulle påverka monteringens nuvarande arbetssätt då de i nuläget arbetar utifrån artiklar vid monteringen och att det istället skulle påverka den resterande delen av produktionen. 64 (99)

65 4.3 Analys Nedan kommer en analys att göras utifrån hur respondenterna uppfattar hur en övergång till artikeltillverkning kan motverka de nackdelar företaget idag upplever och vilka likheter samt olikheter som finns mellan deras åsikter. Sedan i slutet av analysen kommer en sammanfattande tabell att presenteras över hur varje avdelnings uppfattning kan motverka de nackdelar företaget idag upplever Från sats- till artikeltillverkning Ifall AB Allt i Plåt skulle övergå till en tillverkning utifrån artikelnivå tror Persson; delägare och inköpschef (intervju ) att de kan få en bättre priskontroll, vilket även Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) menar på kan ske. Vidare anser Johansson, S; planerare vid plåtavdelning, & Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) att en artikeltillverkning kan minska lagret, motverka överproduktionen, öka spårbarheten på varje artikel, minska det administrativa arbetet, skapa en högre leveranssäkerhet samt högre kvalité på produkterna. Deras uppfattning om att spårbarheten på artiklarna kan öka delas även av Frid; produktionschef (intervju ) som tror att planeringen kommer att förbättras samt att den nuvarande metoden är ett udda sätt att tillverka en produkt och inte något som han vid tidigare anställningar har stött på. Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering (intervju ) menar på att ifall en produktion på artikelnivå införs kan säkerheten i styrningen öka, ställtiderna minska, arbetet effektiviseras, skapas en högre produktion samt att företaget skulle tjäna mer pengar. Vidare anser han att ifall något går fel vid svetsen kan en svetsare ta en ny artikel ifrån lagret och därmed behöver inte laserskärningen stoppas för att producera artikeln, eller att svetsaren tar den från en annan plåtsats som därmed blir inkomplett. Hans uppfattning om att personalen kan ta en ny artikel från lagret vid en 65 (99)

66 artikeltillverkning, ifall något går fel, delas även av Storm; verkstadsplanerare vid lackering (intervju ). För monteringens del tror inte Löfberg; produktionstekniker vid montering (intervju ) att en artikeltillverkning kan påverka avdelningen, då de redan arbetar utifrån denna metod. Han ser istället att det finns en möjlighet med att hytterna ankommer till monteringen på utsatt tid och därmed behöver inte arbetstiden vid monteringen reduceras. Den gemensamma uppfattningen om att en tillverkning utifrån artikelnivå kan vara fördelaktigt för AB Allt i Plåt delas inte av hela företaget utan Carlsson; planerare av kundorder och arbetsorder (intervju ) menar på att en övergång till produktion på artikelnivå kan skapa fler order i jämförelse med dagens satstillverkning. Ett test med att införa artikeltillverkning har genomförts, men då kunde företaget inte se några fördelar med denna tillverkning då det inte utfördes fullt ut. Detta test utförs än idag, men på grund av att ingen fullt har tagit tag i det så har företaget inte kunnat se några förbättringar. Trots hennes inställning till artikeltillverkning menar Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering (intervju ) att det är flera av de anställda på det operativa planet som anser att en artikeltillverkning skulle effektivisera arbetet, där ibland Thomas Isaksson; kapare vid plåtavdelningen (intervju ), och Samir; svetsare, (intervju ). För att införa en artikeltillverkning menar Persson; delägare och inköpschef (intervju ) att det kommer att krävas att produkterna bryts ner i strukturer. Enligt Mattsson & Jonsson (2003) är en produktstruktur en förutsättning för att någon form av materialplaneringsmetod ska kunna tillämpas. En produktstruktur används för att kunna beräkna det materialbehov som tillverkningen kräver samt att det ger ett bra underlag för att göra en korrekt produktkalkylering. För att kunna definiera en produktstruktur krävs det ett struktursamband som visar hur de ingående artiklarna hänger ihop från inköpt råmaterial och komponenter till en färdigställd produkt. Det 66 (99)

67 här är viktigt då en artikel kan ingå i olika produkter och därmed krävs det att produkterna är nedbrutna till den lägsta nivån (Mattsson & Jonsson, 2003). 67 (99)

68 Ledning Nuvarande nackdelar Påverkan vid övergång Kvarstående nackdelar Tillkommande fördelar Tillkommande nackdelar Mindre flexibla vid specialprodukter Mindre flexibla vid specialprodukter Inga Bättre priskontroll Skapa fler order Planering Flera svetsare kan rapportera samma hytt i Monitor och skapar därmed felberäkningar i systemet Flera svetsare kan rapportera samma hytt i Monitor och skapar därmed felberäkningar i systemet Flera svetsare kan rapportera samma hytt i Monitor och skapar därmed felberäkningar i systemet Ökad spårbarhet Bättre planering Inga Laserskärning och bearbetning Överproduktion av artiklar Bristande spårbarhet Omfattande administrativt arbete Överproduktion av artiklar Bristande spårbarhet Omfattande administrativt arbete Inga Bättre priskontroll Mindre lager Högre leveranssäkerhet Högre kvalité Inga Svetsning Bristande användning av körplan Bristande spårbarhet Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Svetsare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Svårigheter för svetsarna att samla ihop materialet till den specifika satsen Bristande användning av körplan Bristande spårbarhet Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Svetsare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Svårigheter för svetsarna att samla ihop materialet till den specifika satsen Bristande användning av körplan Ökad säkerhet i styrning Minskade ställtider Effektivare arbete Högre produktion Högre omsättning Inga 68 (99)

69 Lackering Bristande användning av körplan Bristande spårbarhet Hela satsen anländer och skapar oreda vid stationen Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Lackerare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Bristande användning av körplan Bristande spårbarhet Hela satsen anländer och skapar oreda vid stationen Produktionen stoppas vid brist av material i ett senare skede Lackerare tar ibland en artikel från en annan plåtsats som i sin tur blir ofullständig Bristande användning av körplan Inga Inga Montering En del av kunderna har hand om beställningen av komponenter till monteringen som i vissa fall inkommer för sent och förlänger ledtiden mot kunden Hytten inkommer ibland för sent från lackeringen En del av kunderna har hand om beställningen av komponenter till monteringen som i vissa fall inkommer för sent och förlänger ledtiden mot kunden Hytten inkommer ibland för sent från lackeringen En del av kunderna har hand om beställningen av komponenter till monteringen som i vissa fall inkommer för sent och förlänger ledtiden mot kunden Inga Inga Figur 4.3 Effekter vid övergång till artikeltillverkning 69 (99)

70 5. I vilket skede av AB Allt i Plåts hyttproduktionsprocess är det mest lämpligt att placera kundorderpunkten med avseende på för- och nackdelar? I detta kapitel kommer teori till uppsatsens tredje problemfråga att presenteras. Någon empiri kommer inte att presenteras då författarna valt att teoretiskt undersöka vart i företagets hyttproduktionsprocess som det är lämpligast att placera kundorderpunkten. Efter att teorin har presenterats kommer en analys att göras utifrån vart kundorderpunkten befinner sig i dagsläget. Vart den i dagsläget är placerad redovisas i figur I vilket skede av AB Allt i Plåts hyttproduktionsprocess är det mest lämpligt att placera kundorderpunkten med avseende på för- och nackdelar? 5.1 Teori Kundorderprocess MTS, make-to-stock ATO, assemble-to-order MTO, make-to-order ETO, engineer-to-order Kundorderprocessernas egenskaper 5.2 Analys MTS, make-to-stock ATO, assemble-to-order MTO, make-to-order ETO, engineer-to-order Sammanfattning av egenskaper vid kundorderpunktsförändring Figur 5.1 Disposition, kapitel Teori Kundorderprocess I ett tillverkande företag handlar logistik primärt om att styra materialflöden och resursförbrukning så att den efterfrågan som föreligger på marknaden efter ett företags produkt kan tillfredställas så effektivt som möjligt och att företagets affärsmål uppnås. För att detta ska åstadkommas måste det finnas en balans mellan efterfrågan som driver materialflöden och resursförbrukning samt de resurser i form av material, produktionskapacitet och kapital som finns till förfogande för företaget. I 70 (99)

71 sin tur förutsätts att efterfrågan är känd eller i en rimlig utsträckning kan förutses (Mattsson & Jonsson, 2003). Inom företag utgörs den kända delen av efterfrågan på ett företags produkter av erhållna kundorder. De här orderna representerar kundernas åtaganden om att köpa företagets produkter. Trots att det föreligger att leveranstidpunkten för en kundorder kan ändras eller upphävas så kan de för praktiskt bruk ändå betraktas och hanteras som känd information om den framtida efterfrågan. Denna information används sedan vid planeringen av ett företags kundorderprocess som inbegriper orderingång till leverans och fakturering av varor (Mattsson & Jonsson, 2003). Att arbeta med kundorder kan skilja sig mellan olika typer av företag men från ett logistikperspektiv och på en övergripande beskrivningsnivå nämns ofta en generell kundorderprocess med gemensamma aktiviteter oberoende av företagstyp (Mattsson & Jonsson, 2003). Kundbehov Förfrågan Svar på förfrågan Kundorder Orderbekräftelse Montering Tillverkning Plockning i lager Packning Avsändning Leveransavisering Leverans Figur 5.2 Generell kundorderprocess (Mattsson & Jonsson, 2003) 71 (99)

72 Enligt Mattsson & Jonsson (2003) börjar i princip alltid kundorderprocessen med ett behov hos kunden och slutar med att behovet tillfredställs genom leverans av tillverkade produkter. Sedan mellan dessa två punkter sker ett antal delprocesser som startar olika informations- och materialflöden. Enligt den generella kundorderprocessen startas den, som nämnt tidigare, med att en kund har eller upplever att de har ett behov. Därefter lägger kunden en order hos leverantören som i sin tur erhåller en bekräftelse på att ordern har blivit mottagen. När det gäller mer komplicerade produkter kan olika specifikationer preciseras i orderbekräftelsen, medan vid enklare produkter kan det förekomma att leverantören inte orderbekräftar utan istället använder sig av en tyst accept. Den tysta accepten innebär att ordern automatiskt kan uppfattas som accepterad ifall leverantören inte hör av sig inom exempelvis en vecka. Vid vissa fall kan det ske att kunden gör förfrågningar till leverantören innan en order läggs. Förfrågningarna kan då exempelvis gälla vilket pris produkten har och när en möjlig leverans kan ske (Mattsson & Jonsson, 2003). Efter att kundordern har blivit bekräftad undersöks vad det är för produkter som avses. Ifall det är standardprodukter som finns i lager så skrivs en plocklista ut om vilka kvantiteter som ska plockas och när leverans ska ske. Men om kundordern avser produkter som ska monteras eller tillverkas mot order så skapas en tillverkningsorder som påbörjas i så god tid att produkterna hinner levereras enligt överenskommelse. Efter att produkterna har blivit plockade, monterade eller tillverkade går de till packning för att sedan skickas till kund. I samband med leveransen skickar leverantören ibland en leveransavisering som talar om för kunden att varorna är på väg (Mattsson & Jonsson, 2003). Det går att identifiera sex olika kundorderprocesser enligt Yang & Burns (2003), Olhager (2003), Hoekstra & Romme (1992), Naylor et al. (1999) och Lampel & Mintzberg (1996): Engineer-To-Order (ETO), Buy-To-Order (BTO), Make-To-Order (MTO), Assemble-To-Order (ATO), Make-To-Stock (MTS) och Ship-To-Stock 72 (99)

73 (STS). Då vissa av dessa inte är applicerbara på vårt företag, så som BTO och STS, kommer vi inte att gå djupare in på det. Anledningen till att dessa inte är relevanta är på grund av att med en STS filosofi är kundorderpunkten lokaliserad vid den färdiga produkten hos en nationell organisation och med en BTO filosofi befinner sig kundorderpunkten hos leverantören (Hoekstra & Romme, 1992). Porter et al. (1999) har dock en annan klassificering på de olika kundorderprocesserna där han lägger till Design-To-Order (DTO). Vidare menar Porter et al. (1999) att ETO innebär ett antal standardiserade produkter där kunden har möjlighet till egna modifieringar. DTO definierar de däremot som helt nya produkter vid varje kundorder. Detta tyder på delade meningar inom forskningen på vart gränserna går men vi kommer att följa den senare klassificeringen, med undantag från att kolla närmare på DTO då detta betyder en förflyttning av kundorderpunkten åt fel håll i kedjan. Nedan, i figur 5.2, illustreras vart kundorderpunkten (KOP) befinner sig i de kundorderprocesser som denna uppsats kommer att beskriva. Konstruktion och inköp Tillverkning Montering Leverans Produktion mot lager KOP Montering mot kundorder Produktion mot kundorder Prognosstyrda aktiviteter KOP KOP Kundorderstyrda aktiviteter Konstruktion mot kundorder KOP Figur 5.3 Kundorderpunkten vid olika kundorderprocesser (Olhager, 2000) 73 (99)

74 MTS, make-to-stock När ett företag använder sig av MTS ligger kundorderpunkten i färdigvarulagret. Produktionen inleds därmed innan en kundorder har kommit in och baseras på prognoser av förväntad efterfrågan (Olhager, 2000). Enligt Kaminsky & Kaya (2009) kan prognoserna problematisera produktionen då de i många fall inte är korrekta beräkningar av den egentliga efterfrågan. Efter att en artikel har producerats levereras den in i ett färdigvarulager, där den sedan plockas ut när en kundorder har kommit. Eftersom företaget kan använda sig av ett färdigvarulager blir lagerstyrningen en viktig del i att hålla ner företagets kostnader (Olhager, 2000). Då produkterna produceras mot lager betyder det att de är standardiserade och kan lagerhållas i lagret tills en kundorder anlänt (Mattsson & Jonsson, 2003). MTS är en applicerbar strategi i företag som har ett krav på sig om låga leveranstider, där värdet på produkten är lågt och volymerna som produceras är stora. Det här leder till att företaget snabbt kan svara och tillfredställa kundernas behov (Mattsson & Jonsson, 2003). Enligt Bikram & Naoko (2012) kan användningen av MTS effektivisera produktionen, förenkla produktionsschemat, minska ledtid till kund och minska ställtider, men kan även leda till stora lager vilket gör att företaget binder mycket kapital ATO, assemble-to-order Vid ATO anskaffas det material som behövs utan någon koppling till en kundorder, utan det är sedan vid monteringen eller sluttillverkningen som produkten blir kundorderstyrd. Det medför att kundorderpunkten ligger mot slutet innan slutprodukten. Eftersom det i slutet är kunderna som designar slutprodukten så är den alltså inte känd i förväg av företaget, däremot är de halvfabrikat och andra komponenter som behövs inom produktionen standardiserade och kan tillverkas mot lager. Företaget producerar halvfabrikaten efter prognoser för att sedan montera ihop slutprodukten när en order från en kund kommit. ATO är en lämplig strategi om 74 (99)

75 antalet produkter och värdet på dessa är större än vid MTO (Mattsson & Jonsson, 2003). Genom att kundorderpunkten hamnar senare leder det till att leveranstiden till kunden blir kortare. Det leder även till att behovet av prognoser på efterfrågan ökar då företaget blir begränsad i vetandet om kundens faktiska order (Olhager, 2000). Det är vanligt att många tillverkande företag använder sig av en ATO strategi och det har fått mycket uppmärksamhet inom forskningen (Cheng et al., 2011). Ett ATO system har vanligtvis många komponenter och många produkter. Efterfrågan är endast på produkter men företagets lager består endast av komponenter. De olika produkterna består av en del gemensamma komponenter och några unika för varje produkt. Det tar inte lång tid att sammansätta alla komponenter till en färdig produkt, men desto längre tid att producera eller köpa in alla delar. Företaget bygger endast ihop en produkt utefter vad den verkliga efterfrågan är (Song & Zipkin, 2003). Genom att skjuta upp den sista monteringen tills den verkliga efterfrågan är känd, kan det leda till ökad produktvariation, lägre kostnader samt uppnå snabbare svarstider på förändring i efterfrågan. Det tillverkande företaget kan även uppleva mindre risk genom standardiseringen av komponenter som ATO ofta leder till (Xiao et al. 2010). ATO är ett effektivt sätt att hålla uppe en hög produktvariation och samtidigt uppnå rimliga kostnader och svarstid till kund (Song & Zipkin, 2003 och Benjaafar & ElHafsi, 2006). Genom att använda sig av komponenter som fungerar i flera produkter, till motsats att endast använda unika komponenter, sänker företaget totala lagerinvesteringar för att möta samma efterfrågan (Bagchi & Gutierrez, 1992, Eynan, 1996 och Eynan & Rosenblatt, 1996). ATO system är kända för att vara väldigt svåra att analysera och sköta, på grund av ett antal faktorer: (a) efterfrågan på de olika komponenterna måste korreleras, då de ingår i flera produkter, (b) ledtiden på de olika komponenterna skiljer sig, och (c) företaget kan endast göra klart en order om de har alla komponenter. Alla dessa faktorer bidrar till svårigheten att hantera alla delarna separat. För att en order ska bli 75 (99)

76 klar måste alla delarna finnas vilket i sin tur kan vara delar i en annan order (Benjaafar & ElHafsi, 2006) MTO, make-to-order När ett företag använder sig av MTO har de inget eller ett litet färdigvarulager. Istället använder sig företaget av orderstockar för att hålla koll på hur många order som tagits emot men inte än har levererats. En stor orderstock motsvarar långa leveranstider, vilket innebär att för att kunna konkurrera med bra leveranstider på marknaden krävs det att företaget har orderstocken under kontroll. Dock är det viktigt för företaget att ha någon form av lagerhållning av bland annat råmaterial och halvfabrikat som ingår i flera produkter (Olhager, 2000). Vid MTO är produkterna ofta redan tillverkningsklara innan en kundorder kommit in. Materialanskaffningen kan göras redan innan en kundorder har tillhandahållits. Det är monteringen och slutfaserna av produktionen som görs direkt mot kundorder. Precis som vid ETO går det inte att definiera de produkter som ska tillverkas förrän en kundorder har kommit in. Vilket betyder att det krävs en offereringsprocess för att kunna specificera det som ska tillverkas (Mattsson & Jonsson, 2003). MTO är en applicerbar strategi i företaget om produktvärdet är högt men det inte finns några krav på korta leveranstider. Produktionen påbörjas först då en kund lagt en order, vilket bidrar till att färdigvarulagret hålls på en låg nivå (Mattsson & Jonsson, 2003). En marknadsföringstrend under de senaste 30 åren har varit att gå från att en produkt passar alla till att producera unika produkter till var och en (Su et al. 2010). Ett resultat av denna trend är att företag i större utsträckning väljer produktspridning (Lee, 1996). De företag som väljer produktspridning möter stora problem med att uppskatta efterfrågan, kontrollera sina lager och samtidigt erbjuda hög service (Su et al. 2010). I ett försök att hantera dessa problem skiftar många företag strategi från MTS till MTO (Matthias & Frits, 2001). 76 (99)

77 Ebadian et al. (2009) talar för att, på grund av det stora antalet okända faktorer som spelar in i planeringen i en MTO strategi, är det nästintill omöjligt att fullända kvalitet, kostnader och leveranstider. De menar även på att företag idag redan hanterar kvalitet och att den aspekten börjar ha mindre fokus i dagens samhälle som en konkurrenskraft. Företag bör därför spendera mer tid på att nå sina leveranstider. Att leverera i tid är viktigast för kunder då de kan planera bättre och genomföra sina planer i tid (Kingsman et al. 1989). Att ha låga svängningar i leveranstid brukar även leda till bättre resultat på andra delar av företaget (Ebadian et al. 2009). MTO strategi har en del nackdelar, jämfört med MTS. Den största är längre ledtider i produktionen. Förr var kunder villiga att vänta på sina produkter, så att de blev unika till varje individ, dock är det inte så idag (Su et al. 2010). Nu är korta ledtider för differentierade produkter en order vinnare för många företag (Hill & Chambers, 1991). Ett sätt att motarbeta de längre ledtiderna är postponement (Su et al. 2010). Med postponement menas att ett företag omformar sin produkt så att differentieringen kommer senare i kedjan (Lee & Tang, 1997). Produktionsplanering är generellt sett svårare med en MTO strategi än vid MTS strategi. Anledningen är eftersom ett antal okända faktorer är involverade vid planeringen efter en MTO strategi (Ebadian et al. 2009) ETO, engineer-to-order Vid ETO är företagets produkter anpassade efter kundens önskemål, vilket innebär att insamling av material, tillverkningsförberedelser, konstruktion och själva tillverkningen anpassas efter en kundorder. Vid denna form av tillverkning ligger kundorderpunkten på en låg nivå i produktionsstrukturen, vilket innebär att det är lång leveranstid till slutkunden (Mattsson & Jonsson, 2003). ETO medför en komplicerad kundorderprocess eftersom slutprodukten är ospecificerad och det material som måste köpas in är okänt i förväg. Vidare medför ETO bland annat arbetsinsatser i form av utvecklingsarbete och konstruktionsarbete, 77 (99)

78 vilka måste göras innan tillverkningen kan ske då de är kopplade till den enskilda kundordern. Vilket i sin tur har en påverkan på företagets orderprocess då det tillkommer en leveranstid som påverkas av de kundorderbundna arbetsinsatserna (Mattsson & Jonsson, 2003). Då de produkter som ska tillverkas inte går att definiera före en kundorder kommit in, måste de som ska tillverkas specificeras, vilket kan göras genom en offereringsprocess. Det innebär att kunden lämnar ut en offert angående önskemål om exempelvis prestanda, funktion och förändringar av redan befintliga produkttyper. Produkttyper innebär en basprodukt där olika produkter kan skapas genom att lägga till eller ta bort någonting. Utifrån offerten kan företaget specificera efterfrågan och därmed bedöma leveranstider för material och kapacitetsbehov och kalkylera vad tillverkningen kommer att kosta företaget och på så vis få fram ett pris till kunden (Mattsson & Jonsson, 2003). ETO är en applicerbar strategi i företag där det finns möjligheter för kundanpassning och om värdet på produkten är högt. Produkten konstrueras utifrån kundens egna önskemål och därför är de producerade volymerna ofta små (Mattsson & Jonsson, 2003). Mycket av den publicerade forskningen som finns tillgänglig har inte fokuserat på behovet av ETO utan varit mer inriktat på de andra kundorderprocesserna (Hicks et al., 2000). ETO karakteriseras av att kundorderpunkten ligger tidigt i kedjan, redan vid produktutformningen. Detta innebär att alla kunder spelar en stor roll redan i början samt att alla produkter kan kopplas till en direkt kund (Gosling & Naim, 2009). Dock finns det delade meningar inom forskningen angående om ETO handlar om helt nya produkter eller endast modifikationer på existerande produkter. En del forskare, så som Amaro et al. (1999), delar upp det genom att helt nya produkter går under namnet ETO och om det handlar om endast modifikationer döps det till Engineer-To-Stock (ETS). Porter et al. (1999) använder däremot namnet ETO när det handlar om endast modifikationer och DTO vid helt nya produkter. 78 (99)

79 Kundorderprocessernas egenskaper Nedan, i figur 5.3, redovisas hur de nämnda kundorderprocesserna förhåller sig utifrån sex olika egenskaper. Egenskap MTS ATO MTO ETO Leveranstid till kund Typiska prod. Volymer Mycket kort Kort Medel Lång Stora Medel Små Mkt små Produktvariation Låg Hög Hög Mkt hög Bas för Planering Prognos Prognos/kundorder Prognos/kundorder Kundorder Integration med Kund Ingen Liten Medel Hög Antal Kundorder Medel Få Medel Mkt få Figur 5.4 Karaktäristik av olika kundorderprocesser (Mattsson & Jonsson, 2003) 79 (99)

80 5.2 Analys I detta avsnitt kommer en analys att göras med avseende på hur en förflyttning av AB Allt i Plåts kundorderpunkt kan påverka företaget utifrån den presenterade teorin. Efter varje alternativ presenteras hur företaget kommer att påverkas utifrån ett antal egenskaper, och sedan i slutet av analysen redovisas en sammanfattning av de presenterade egenskaperna MTS, make-to-stock Enligt Olhager (2000) skulle ett skifte till MTS, innebära att AB Allt i Plåts kundorderpunkt hade flyttats till färdigvarulagret. Företaget hade då kunnat påbörja sin produktion innan en order kommit in och produktionsschemat hade baserats på prognoser precis som de gör idag. Eftersom en prognos ofta inte är helt korrekt kan det leda till problem senare i produktionen, då det antingen produceras för lite eller för mycket (Kaminsky & Kaya, 2009). Mattsson & Jonsson (2003) menar att om produkterna produceras mot lager till en order kommer in, innebär det att företaget hade behövt standardisera sina produkter. De hade även behövt öka sin volym och då få ett färdigvarulager för att på så sätt ha låga leveranstider och kunna tillfredställa kundens behov så snabbt som möjligt. Genom en övergång till MTS skulle AB Allt i Plåt, enligt Bikram & Naoko (2012), få ett förenklat produktionsschema, minskad ledtid till kund samt mindre ställtider. Dock skulle företaget behöva ha kontroll på sitt lager då Bikram & Naoko (2012) menar att MTS kan leda till stora lager vilket gör att företaget binder mycket kapital. Det skulle även kräva att de tillverkade standardiserade produkter och då kan de inte skräddarsy sina produkter gentemot kundernas önskemål. Egenskap Kundorderpunkt MTS Färdigvarulagret Figur 5.5 Egenskaper vid MTS Leverans till kund Kortare Lager Större färdigvarulager Produktvariation Standardisering av produkter 80 (99)

81 5.2.2 ATO, assemble-to-order Vid ATO, blir produkten först kundorderstyrd då den monteras ihop eller den nått sluttillverkningsstadiet. Det medför att kundorderpunkten ligger innan själva slutprodukten. (Mattsson & Jonsson, 2003) Enligt Frid; produktionschef (intervju ) kopplas internorden på AB Allt i Plåt ihop med kundordern innan lackeringen, vilket enligt Olhager (2000) och Mattsson & Jonsson (2003) tyder på att de använder sig av ATO. Vidare förklarar Mattsson & Jonsson (2003) att ATO används om företaget producerar halvfabrikaten efter prognoser, för att sedan montera ihop slutprodukten när en order från en kund kommit. De fortsätter med att påpeka att ATO är en lämplig strategi om antalet produkter och värdet på dessa är större än vid MTO. Eftersom kunden väljer hur produkten i slutskedet ska se ut vid ATO, och att den därmed inte är känd av företaget, kan företaget lagerhålla de ingående halvfabrikaten och komponenterna då dessa är standardiserade (Olhager, 2000). Detta stämmer in på AB Allt i Plåt då de har ett mellanlager efter bockningen (Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering, intervju ). Då kundorderpunkten hamnar så sent i produktionen leder det till att leveranstiden kan kortas ner till kunden, vilket i sin tur ställer höga krav på att de prognoser som görs av företaget är så korrekta som möjligt (Olhager, 2000). Då AB Allt i Plåt enligt Frid, produktionschef, (intervju ) anpassar sin produktion utifrån prognoser som löper på sex månader, är det viktigt att de är så korrekta som möjligt mot den verkliga efterfrågan då Kaminsky & Kaya (2009) menar på att eftersom en prognos ofta inte är korrekt kan det leda till problem i form av att det underproduceras eller överproduceras. Johansson, A; arbetsledare vid plåtavdelning (intervju ) påpekar att många av de halvfabrikat som de idag producerar och lägger i lager innehåller många gemensamma artiklar. Vilket enligt Song & Zipkin (2003) är vanligt förekommande vid ATO, då de komponenter som produceras mot lager kan bestå av unika eller 81 (99)

82 gemensamma delar för att sedan monteras till den slutprodukt som kunden önskar. Vidare menar Benjaafar & ElHafsi (2006) att detta är en konsekvens av att kunna ha en hög produktvariation samt rimliga kostnader och att den utsatta svarstiden till kunden ska kunna uppnås. Detta menar dock Xiao et al. (2010) även kan uppnås genom att ha kundorderpunkten vid den slutliga monteringen, eftersom först då är den verkliga efterfrågan känd, vilket kan bidra med ökad produktvariation, lägre kostnader samt snabbare svarstider på efterfrågeförändringar. Benjaafar & ElHafsi (2006) menar att ATO-system är kända för att vara väldigt svåra att analysera och sköta, på grund av ett antal faktorer: (a) efterfrågan på de olika komponenterna måste korreleras, då de ingår i flera produkter, (b) ledtiden på de olika komponenterna skiljer sig, och (c) företaget kan endast göra klart en order om de har alla komponenter. AB Allt i Plåt upplever idag dessa problem, då det ibland sker att exempelvis en svetsare tar en artikel från en annan plåtsats och därmed blir den inkomplett (Johansson, E; arbetsledare vid svets och lackering, intervju ). Egenskap Kundorderpunkt Leverans till kund Lager Produktvariation ATO Innan lackering Oförändrad Oförändrad Oförändrad Figur 5.6 Egenskaper vid ATO MTO, make-to-order Vid användning av MTO är produkterna redan tillverkningsklara innan en kundorder kommit in. Materialanskaffningen kan göras redan innan kundordern men det är monteringen samt slutfaserna av produktionen som görs mot kundorder (Mattsson & Jonsson, 2003). Det här skulle innebära att kundorderpunkten hos AB Allt i Plåt skulle ligga innan laserskärningen. Det vanligaste använda materialet skulle finnas i 82 (99)

83 råvarulagret innan en kundorder kommit in. Ett alternativ skulle vara att ha allt material i lager, även de som endast finns i ett fåtal produkter (Olhager, 2000). Mattsson & Jonsson (2003) menar på att MTO leder till medellång leveranstid och att det inte bör finnas några krav på korta leveranstider till kund. Det här kan skapa problem för AB Allt i Plåt då de idag har ett krav på sig att leverera inom tio dagar från att kundordern anländer (Frid; produktionschef, intervju ). Speciellt leveranstid är en viktig faktor som Ebadian et al. (2009) menar på är den viktigaste konkurrenskraften på marknaden. Vidare menar Su et al. (2010) att företag idag inte är beredda att vänta på sina produkter men att de ska vara kundanpassade samtidigt. Teorin tyder mycket på att MTO är ett bra sätt att hantera en stor produktspridning, uppskatta efterfrågan, kontrollera lager samt ha hög service (Su et al. 2010). AB Allt i Plåt har idag prognoser på sex månader, vilket innebär att de idag måste uppskatta efterfrågan en tid innan kundordern anländer (Frid; produktionschef, intervju ), samt är Persson; delägare och inköpschef (intervju ) orolig över att lagret inte får växa sig för stort. Enligt Su et al. (2010) är MTO därmed en bra metod för att lösa dessa två problem. Egenskap Kundorderpunkt Leverans till kund MTO Innan laserskärning Längre Lager Större råvarulager/inget eller litet mellanlager Produktvariation Chans till större variation Figur 5.7 Egenskaper vid MTO 83 (99)

84 5.2.4 ETO, engineer-to-order Forskningen har delade meningar angående om ETO innebär helt nya produkter eller endast modifikationer på existerande produkter. Amaro et al. (1999) har klassificeringen att produktionen av helt nya produkter till varje kund går under beteckningen ETO och endast modifikationer går under beteckningen Engineer-To- Stock (ETS). Porter et al. (2009) däremot använder sig av ETO vid modifikationer och Design-To-Order (DTO) vid producerandet av helt nya produkter. Som tidigare nämnt kommer vi att följa den senare klassificeringen. Anledningen till detta är då företaget idag upplever att många produkter innehåller till stor del samma artiklar med endast ett fåtal modifikationer (Persson; delägare och inköpschef, intervju ), vilket stämmer bättre in på Porter et al. (2009) definition av ETO Enligt Gosling & Naim (2009) karakteriseras ETO av att kundorderpunkten ligger väldigt tidigt i kedjan. Detta innebär att kundorderpunkten för AB Allt i Plåt skulle ligga innan laserskärningen. Vid ETO är företagets produkter anpassade efter kundens önskemål, vilket innebär att insamling av material, tillverkningsförberedelser, konstruktion och själva tillverkningen anpassas efter en kundorder. Detta innebär att företagets råvarulager inte skulle innehålla något utan hela processen börjar först när en kundorder kommer in. Eftersom hela processen påbörjas när en kundorder kommer in innebär det att företagets behov av att skapa prognoser inte längre är nödvändig (Mattsson & Jonsson, 2003). Enligt Mattsson & Jonsson (2003) skulle en övergång till ETO innebära en längre leveranstid till kund än vad AB Allt i Plåt har idag då kundorderpunkten ligger på en låg nivå i kedjan. Som tidigare nämnts har företaget ett krav på sig att leverera inom tio dagar (Frid; produktionschef, intervju ) vilket då skulle behöva ses över ifall ett skifte till ETO sker. Enligt Mattsson & Jonsson (2003) är ETO en applicerbar strategi i företag där det finns möjligheter för kundanpassning och om värdet på produkten är högt. 84 (99)

85 Egenskap Kundorderpunkt Leverans till kund ETO Innan laserskärning Längre Lager Inget lager/inget eller litet mellanlager Produktvariation Chans till större variation Figur 5.8 Egenskaper vid ETO Sammanfattning av egenskaper vid kundorderpunktsförändring Nedan, i figur 5.4, redovisas hur AB Allt i Plåt kommer att påverkas, utifrån ett antal egenskaper, vid en förändring av kundorderpunkten. Figuren visar på att den punkt som är mest lämplig för AB Allt i Plåt är där den befinner sig i dagsläget. Det här grundas i att företaget har en möjlighet till att möta kunden krav på leveranstid, i jämförelse om kundorderpunkten skulle placeras i ett tidigare skede av produktionen. Att placera kundorderpunkten längre fram i kedjan är heller inget bra alternativ för AB Allt i Plåt, för då hade det krävts att företaget använt en hög grad av standardiserade produkter. Men då företaget idag erbjuder flera olika typer av hytter gentemot kunderna, är denna framflyttning av kundorderpunkten inte lämplig. Egenskap MTS ATO MTO ETO Kundorderpunkt Färdigvarulagret Innan lackering Innan laserskärning Innan laserskärning Leveranstid till Kund Kortare Oförändrad Längre Längre Lager Större slutvarulager Oförändrad Större råvarulager/inget eller litet mellanlager Inget lager/inget eller litet mellanlager Produktvariation Standardisering av produkter Oförändrad Chans till större variation Chans till större variation Figur 5.9 Egenskaper vid kundorderpunktsförändring 85 (99)

86 6. Slutsats I det här kapitlet kommer resultatet att presenteras med avseende på uppsatsens problemfrågor. För att underlätta för läsaren så att denne ser att alla frågor blir besvarade kommer problemfrågorna att bli presenterade med medföljande resultat. Därefter redogörs författarnas kritik till det egna arbetet, förslag på vidare forskning samt deras rekommendationer till AB Allt i Plåt. 6.1 Resultat Hur är AB Allt i Plåts nuvarande planering och produktionsprocess utformad vid hyttproduktionen, samt vilka nackdelar respektive fördelar föreligger? Figur 6.1 Process- och informationsflödet på AB Allt i Plåt 86 (99)

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng Anonymitetskod: TENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Offentliga upphandlingsprocessen

Offentliga upphandlingsprocessen Kandidatuppsats Offentliga upphandlingsprocessen Ett problem på kommunal nivå Författare: Filip Nyman, Jonas Westman, Christoffer Stahrberg Handledare: Helena Forslund Termin: VT12 Kurskod: 2FE02E Förord

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Leverantörsbedömning och Leverantörskriterier En studie vid Kockums AB

Leverantörsbedömning och Leverantörskriterier En studie vid Kockums AB Ämnesfördjupande arbete i logistik Leverantörsbedömning och Leverantörskriterier En studie vid Kockums AB Författare: Sandra Ericsson 880108 Marielle Frid 891213 Handledare: Petra Andersson Examinator:

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.

Läs mer

OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (ARBETSVETENSKAP AVGA30:3)

OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (ARBETSVETENSKAP AVGA30:3) OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (ARBETSVETENSKAP AVGA30:3) Skrivningsdag: 2015-08-20 kl 14.00-18.00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Samordnad distribution i Växjö kommun

Samordnad distribution i Växjö kommun Ekonomihögskolan 2008-05-27 Samordnad distribution i Växjö kommun Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser Kandidatuppsats i logistik, FE3583, VT-08 Författare: Fredrik Håkansson 860218 Tomas Johansson

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

VAD ÄR KVALITATIV METOD? VAD ÄR KVALITATIV METOD? Paraplybegrepp Lång bakgrund, runt 1920-talet mer tydliga metoder Rötter i filosofi, antropologi, sociologi Syftar till att utforska och beskriva Vill hitta resultat som grundar

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Kostnadseffektivisering av truckanvändning En fallstudie på Kalmar AB

Kostnadseffektivisering av truckanvändning En fallstudie på Kalmar AB Examensarbete i Logistik Kostnadseffektivisering av truckanvändning En fallstudie på Kalmar AB Författare: André Nobaek 891210 Robin Brändén 890922 Handledare: Åsa Gustavsson Examinator: Helena Forslund

Läs mer

Skriv uppsatsens titel här

Skriv uppsatsens titel här Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera?

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Författare: Eugen Voinitch Ekonomprogrammet Omid Ghayoomi Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Ämne:

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Kursen är obligatorisk på sjätte terminen på kandidatprogrammet Ekonomi och samhälle.

Kursen är obligatorisk på sjätte terminen på kandidatprogrammet Ekonomi och samhälle. Ekonomihögskolan EOSE11, Ekonomi och samhälle: Forskningsdesign, metoder och datainsamling, 15 högskolepoäng Economy and Society: Research Design, Methods and Data Collection, 15 credits Grundnivå / First

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Dags för Tjänsteföretagen!

Dags för Tjänsteföretagen! Dags för Tjänsteföretagen! En studie av de faktorer som påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess Författare: Frida Blad Annika Karlsson Catrin Stighammar Handledare: Susanne Sandberg Program:

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Ämnesfördjupande arbete i logistik

Ämnesfördjupande arbete i logistik Ämnesfördjupande arbete i logistik Hur bristande system och information leder till ickevärdeskapande aktiviteter -En fallstudie på Atea Logistics AB Författare: Martin Alros 920811 Emil Sutarzewicz 961201

Läs mer

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande

Läs mer

Allmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat.

Allmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat. Forskningsmetoder i företagsekonomi Provmoment: Ladokkod: 22FF1D Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Lördagen den 14 januari 2017 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga restriktioner,

Läs mer

Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten?

Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten? LIU-IEI-FIL-G--12/00790--SE Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten? Project portfolio management - what is it and how to use it

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Motstånd under implementeringsprocessen av automatlager

Motstånd under implementeringsprocessen av automatlager Motstånd under implementeringsprocessen av automatlager En fallstudie av IKEAs implementering av automatlager Författare: Anton Auvoja 861020 Jim Holtne 910421 Alexander Skoglund 910518 Examinator: Handledare:

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Capgemini, ett globalt företag på en lokal marknad - En fallstudie av Capgemini

Capgemini, ett globalt företag på en lokal marknad - En fallstudie av Capgemini Capgemini, ett globalt företag på en lokal marknad - En fallstudie av Capgemini!"#$%&&%#'(! Kristian Belak, Marknadsföringsprogrammet Mikael Karlsson, Marknadsföringsprogrammet )%*+,'+%#'(! -.*'(/ 0123/456/&'#.1*(!

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management from a quality perspective Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng skriven av Martin Carlswärd 2008-01-07

Läs mer

Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag X

Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag X Ämnesfördjupande arbete i logistik Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag X Författare: Ensar Dokaj Mattias Klasson Rawa Nouri Handledare: Helena Forslund Examinator: Åsa Gustafsson

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer