Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Futuro i Karlstad Samordningsförbundet Samspelet. Delrapport

Transkript

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Futuro i Karlstad Samordningsförbundet Samspelet Delrapport payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning Inledning... 6 Bakgrund och förutsättningar... 6 Syfte och mål Avgränsningarr och antaganden... 7 Rapportens struktur... 7 Projektets klassificering... 9 Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet alla deltagare Känslighetsanalyser Jämförelser med likartade projekt Sammanfattning av den ekonomiska analysen Sammanfattning och slutsatser Bakgrund Slutsatser och sammanfattning Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Resultat: Samhället som helhet payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Samspelet att utvärdera de sam- Deltagarnas försörjningssituation och användande avv samhällets resurser har följts hällsekonomiska effekterna för 13 individer som deltagit i projekt Futuro i Karlstad. upp av projektet.. Uppföljningen ligger sedan till grund för utvärderingen. Syftet med utvärderingen ärr att studera hur personernas situation efter att haa lämnat projektet förändrats relativt situationenn före deras medverkan i åtgärden. Slutsatserna i denna utvärdering avseende det ekonomiska resultatet bygger i första hand på det urval av deltagare som följts upp. Futuro har som målgrupp personer med komplex psykisk, fysisk och/eller social pro- blematik, vilka har behov av samordnade resurser ochh coachning för att uppnå egen försörjning. Projektet är finansierat av Samordningsförbundet Samspelet medd Karlstads kommun som projektägare. Målet med utvärderingen är att visa på nyttan med projektet och synliggöra vilka ef- eko- fekter verksamheten haft för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas nomi. Genom attt kostnaderna för projektet jämförts med m vilka intäkter åtgärden leder till på lite längre sikt kan det bedömas ur ett socialt nvesteringsperspektiv istället för att enbart fokusera på kostnaderna för åtgärden. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats medd stöd av vårt datorbaserade programm NyttoSam 1. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Nyttan med denna rapport ärr också att den skall påvisa vilka mervärden, framgångs- för att Karlstads kommun tillsammans med Landstinget, Försäkringskassan och Ar- faktorer, förbättringsområden, lärande och på vilket sätt s Futuro arbetat nyskapande betsförmedlingenn skall kunnaa utveckla arbetet med att minska utanförskap och ohälsa hos personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Observera att detta är en delrapport eftersom huvuddelen av deltagarna harr för kort tid efter att de avslutat projektet och våra beräkningar därför bygger på en prognos i det s.k. efterläget. Med hänsyn till en försiktighetsprincip avvaktar vi också från payoff till slutrapporten att mer djupgående analysera det ekonomiska utfallet och kommentera den socioekonomiska analysen. Efter att 12 månader gått förr samtliga deltagare kommer en slutrapport att sam- manställas. Intäkten är på kort sikt (ett år) kr vilket motsvarar kr perr delta- gare. På medellång sikt (fem år) är intäkten 4,5 milj. m kr. 1 Se bilaga 3. Vad är NyttoSam? 3

4 Lönsamhetenn är på kort sikt negativ -1,4 milj. kr, motsvarandee cirka kr per deltagare. På medellång sikt är lönsamheten prognostiserap rad till 2,2 milj. kr. Detta resultat förutsätterr att det faktiska utfallet efter e det första året kvarstår i yt- terligare fyra år. Lönsamheten på kort sikt är relaterat till att hela kostnaden för åtgärden belastar år ett. Se alternativ redovisningg av resultatet i avsnittet om käns- lighetsanalyser. Lönsamhetenn kan även utryckas som att en kronas insats gettt 0,39 kr i avkastning på kort sikt och 1,93 kr påå medellång sikt. Återbetalningstiden är 322 månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgängligg potenti- al är 11 procent. Konkret innebär det att värdet avv deltagarnass arbetsinsats ökat med åtta procent och att deras konsumtion/behovv av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med drygt hälften, 44 procent. Allt räknat på ett års basis. Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkterna kr på kort sikt. s Orsakenn till det positiva resultatet är minskat behov av försörjningsstöd, ökade ö skatteintäkter och minskad omsorg och handläggning g. Lönsamheten är negativ kr främst genom att åtgärdskostnaden belastar första året. Återbetalningstiden är 14 månader.. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till 1,6 milj. kr. För landstinget är intäkterna efter ettt år kr. Lönsamheten på kortt sikt påverkas av åtgärdskostn naden och är därför negativ, kr. På fem års sikt är resultatet prognostiserat till cirka 1,2 milj. kr. LönsamhetenL n är i första hand kopplad till minskade sjukvårdsinsatser och ökade skatteintäkter. Återbetalnings- tiden är 17 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med kr efter ett år. Orsaken till de ökade kostnaderna är att Arbetsförmedlingen medverkat med många åtgärder i projektet. Dessutom är Arbetsförmedlingen en avv finansiärerna, vilket görr att lön- samheten efter ett år är -1,4 milj. kr. Försäkringskassan har minskade kostnader för 5 av de totalt 13 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan ett po- sitivt resultatt på kort siktt på cirka kr. Återbetalningstiden är 59 månader. Staten totalt,, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet på cirka -1,9 milj. kr. Anledningen till detta är att Arbetsförmed dlingen och Försäkringsk kassan vardera finansierar 25 procent av kostnaderna för projektet. På medellång sikt är lönsamheten negativ, - 3,9 milj. kr, Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomstt med kr på kort sikt per deltagare och år. 4

5 Avslutande kommentarer Denna delrapport för projektt Futuro i Karlstad bör läsas parallelltt med vår andra del- Vi rapport för Futuro i Kristinehamn och Grums, för att få en helhetsbild av projektet. avvaktar också till slutrapporten med att analysera resultatet ytterligare. I en bilaga finns en presentation, beskrivning, socioekonomisk analys och kommentarer från f projektledningen. Det är viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad denna utvärdering hittills gett för kunskaper kring projektets utfall ekonomiskt kopp- resultatet med hur samhällets olika strukturer, resurser, system, organiserats och lat till bl. a. socioekonomiskaa effekter. Konkret innebär det att jämföra det ekonomiska samverkat för attt arbeta medd en helhetssyn för deltagarnas bästa. I en fortsatt analys är det också viktigt attt lyfta fram vilka v mervärden, framgångsfak- att fun- torer, innovativa arbetsformer som varit bärande för projektet. p Några frågor dera vidare på: Diskutera skillnaden i utfallet av projekt Futuro på p respektivee ort? Har samverkan mellan flera aktörer inneburit ett bättre utnytjande och hushål- lande av samhällets resurser? Vad har vi lärt oss så här långt och vad kan vi utveckla ytterligare och implemen- tera i de reguljära verksamheterna? Vad hade hänt med målgruppen om vi inte haft projekt Futuroo eller gjort som s vanligt och hur skall deltagarna stöttas i fortsättningen? Hur tar vi tag i de förbättringsområden som lyfts fram av projektet? Vad sätter vi för ekonomiska mål för kommande projekt p och hur uttryckerr vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller en social fond skapas s för sociala satsningar? 5

6 Inledning Bakgrund och förutsättningar Syfte och mål Projekt Futuro drivs och finansieras av Samordningsförbundet Samspelet. Karlstad kommun är projektägare. payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Samspe- i pro- let att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 13 personer som deltagit jektet Futuro. Målgruppen för projekt Futuro har varit personer med komplex psykisk, fysisk och/ /eller social problematik, vilka har behov av samordnade resurser och coachning för att uppnå egen försörjning. Åtgärdstiden harr i genomsnitt varit 58 veckor, med enn stor spridning mellan deltag- arnaa på 28 och 101 veckor. Åldern för deltagarna har varierat v mellan 20 och 31 år, med en medelålder på 25 år. Andelen kvinnor är 62 procent. Urvalet till denna utvärderingg är gjort bland de deltagare som avslutat sitt deltagande i Futuro senast under våren Slutsatserna i denna utvärderingg bygger i första hand på de personer som ingått i urvalet. Syfte Syftet med Futuro är att samordna insatser mellan Samordningsförbundets fyra parter och därigenom skapa förutsättning för varje deltagaree att hitta sinn väg mot arbets- upp- marknaden med hjälp av en individuellt anpassad handlingsplan. Futuro ska utgå från f den enskilde individens behov och inte från parternas olika drag då verksamheten byggerr på en helhetssyn och flexibel samverkan. Mål Målet är, utifrån styrelsens uppdrag, en samordning av a deltagarens behov av insatser i så att förutsättningar skapas och aktiviteter samordnas i en individuell handlingsplan. Därigenom ska deltagaren haa möjlighet att förbättra sin s förmåga att utföra förvärvsar- bete, finna, få och behålla ett t arbete, alternativt börja studera. Mer informationn om Futuro finns i bilaga 1. Ytterligare information om Futuro finns också på webben; http: :// Kontakt: Camillaa Nykvist, camilla.nykvist@karlstad.se 6

7 Läs också i bilagan i denna rapport om en närmare beskrivning avv Futuro. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga uppp matematiska modeller och o formler som ligger till grund för föreliggande beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad natio- allt för nalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blirr sambandenn komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, k inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning o ingår inte. effekter på livskvalitet ochh välbefinnande ingår inte. Programmet förutsätter f att allt som produceras avv de personerr som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten harr i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individenn åstadkommer och inte den d konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter f att utbetaladee lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet,, innebärande att arbetsgivaren inte kan k göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för medd lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individenss produktivitet. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för Futuross klassificering. Där- pro- efter kommer ettt avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen.. Där beskrivs jektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas r de samhällsekonomiska kostnader verksamheten haftt för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsam-l sikt. heten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl påå kort och medellång Resultaten redovisas dels för r samhället som helhet men även för övriga aktörer/sek- torerr som ingår i samhället; kommunen, landstinget, staten samt individerna/ /hus- 7

8 hållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmed- sikt lingen, försäkringskassan ochh övrigt inom den statligaa sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisass även intäkterna på kort t och medellång uppdelat i finansiella (biståndd och skatter) och reala (handläggnin( ng, utredning m.m.) effekter. Hur lönsamhetenn påverkas avv eventuella externa faktorer redogörs redovisas i två olika känslighetsanalyser. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns en presentation av Futuro, tabeller medd detaljerad information för de olika nyckeltalenn och slutligen en kort presentation avv NyttoSam. 8

9 Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkanspro- klassas in i ett jekt/ /verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitett och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör Futuro klass T9. Krite- med rierna för att tillhöra klass T99 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs föreläge). Detta kriterium harr uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta krite- en rium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/ /eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är stora. Verksamheten har kostat kr per deltagare. 9

10 Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff - tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelse med likartade projekt/verksamheter Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ettt antal diagram som delvis redo- visass i detta avsnitt och delviss i bilagor. I tabell 1 nedan framgår projekt Futuros samhällsekon nomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 13 individer som ingår i utvärderingen. Ett full- ständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 1001 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets dri- vande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då delta- garna kom in i verksamheten. Potentialenn är fastställdd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) realaa resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingångg i verksamheten. För en individ som står utanförr arbets kr på ett år. Om allaa deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och marknaden och inte i överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka inte någon skulle vara i behovv av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i Futuro var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av ganska omfattande vår- dresurser. 2 Med överkonsumtion avser a vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtionenn som är kopplad till livets vardag. 10

11 Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Faktisk produktion i föreläge Faktisk produktion i efterläge Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning Verkningsgrad, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr kr 2 % 9 % kr kr kr 11 % 8 % 44 % kr kr Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 7,9 milj. kr vid projektets start, motsvarande e kr r per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar r någon vård och om- att sorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med kr, vilket motsvarar en verkningsgrad påå 11 procent 3. Beräknar man den långsiktiga potentialenn kan det skee på två olikaa sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger b på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den statuss avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika s respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 149 milj. kr och 330 milj. kr. Utslaget perr deltagare motsvarar dett senare 25,44 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget e jämfört med föreläget / = 11,3 % 11

12 kr kr kr kr kr kr Potential Ökad produktion Minskad resursförbrukning kr kr kr Föreläge Efterläge Skillnad Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusivee den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 11 procent. De blå staplarna i figur 1 ovann beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvar- pot- varande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är ä kortare beror på att viss ential ( kr) frigjorts främst genom att behovet av olika resurser minskat i ef- terläget jämfört med föreläget. Den produktion som s de factoo förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar knappt två procentt av den totala produktionspotentialenn 4 i föreläget medan den ökat till drygt åtta procent i ef- terläget. Den totala potentialen i föreläget (7,9 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsut- kr). rymme (7,1 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (0,8 milj. Genom ökad produktion och framför allt minskat behov av olika resurser har den to- de tala potentialen minskat medd 11 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det avv kr, fördelat på kr på ökad produktion och kr på minskat behov v av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörss av de båda staplarna till höger. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas r en sammanställning över de intäkter Futuro genererat på kort sikt (ett år) för f samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt förr indivi- den/ /hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång 4 Vad som maximalt kann produceras om alla deltagare är i arbete och arbetarr heltid utan subvention 12

13 sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. Inom den statligaa sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt t även för Arbetsför- sikt medlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkternaa på medellång inte redovisas förr övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa upp- även gifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa d uppgifter redovisass spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden påå intäkterna för de olika sekvi me- torerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar delvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offent- liga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde påå individnivå Minvärdee på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet Kommunen Landstinget Staten kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Som framgår av tabell t 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 13 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 4,5 milj. kr. Intäkt per delta- gare på kort sikt är kr. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statenss olika sektorer samt för övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde påå individnivå minvärdee på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat Individerna/hushållen kr kr kr kr kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr 0 kr kr Kostnader Åtgärdskostnaden för de 13 personer som ingår i utvärderingen har varit 2,3 milj. kr inklusive och 1,8 milj. kr exklusive indirekta skatter. Utslaget U per deltagare motsvarar 13

14 det en kostnad på krr respektive kr. Av A den totalaa kostnaden står s par- och Arbetsförmedlingen. Sammanställningen finns redovisad i tabell terna i Samspelet för 25 procent vardera, kommunen,, landstinget, t, Försäkringskassan 4. Samhället som helhet 5 Kommun Landsting Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Totalt kr kr kr kr kr Per deltagare kr kr kr kr kr Resultat/lönsamhet alla deltagare Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för be- rörda aktörer. Samhällets kostnader inkluderar indirekta skatter. I tabell 5 nedan redovisas r en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och förr kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäk- som ringskassan samtt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vil- och/ /eller minskade kostnader. ken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form avv ökade intäkter Samhället som helhet Lönsamheten förr samhället är negativ på kort sikt -1,44 milj. kronor. På medellång sikt är lönsamheten positiv 2,2 milj.kr. Projektkostnaden belastar resultatet efter ett år. Se känslighetsanalysen för en alternativ beräkning av med avskrivning av kostnaderna. Lönsamheten efter fem år är en prognos baserad på utfallet u efter att deltagarna avslu- tat Futuro. 5 Anm. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. 6 Beräkningen är bara relevant om intäkten är positiv efter ett år 14

15 Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde påå individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr k kr kr 32 Kommunen kr kr kr k kr kr 14 Landstinget kr kr kr k kr kr 17 Staten totalt, varav kr kr kr k kr kr i.v. Arbetsförmedlingen kr kr kr k kr kr i.v. Försäkringskassan kr kr kr k kr kr 59 Övrig stat kr kr kr k kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Futuros återbetalningstid är 32 månader. Den positiva lönsamheten på sikt beror till viss del på att flera av deltagarna kommit in i arbete men m främst på att flera av deltadetta garna kunnat göra sig mindree beroende av olika offentliga resurser. Värdet av överstiger verksamhetens kostnad redan efter två år och o åtta månader. Avkastningen per satsad krona är 0,39 kr på kort sikt och 1,93 kr på medellång sikt. Kommunen Kommunen uppvisar ökade intäkter på kort sikt med kr. På fem års sikt s är intäkten 2,1 milj.. kr, vilket motsvarar kr per deltagare. d Intäkterna kommer från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, omsorg och handläggning. Därutö- ver har även skatteintäkternaa ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna. Lönsamheten är på kort sikt negativ kr och på medellång g sikt positiv 1,6 milj. kr. Återbetalningstiden är 14 månader. Eftersom projektet delfinansierats av kommunen påverkar detta lönsamhetenn negativt första året, men det är viktigtt att notera att lönsamheten på lite längre sikt är god. Detta förutsätterr att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. Landstinget Landstinget uppvisar positivaa intäkter på såväl kort som medellång sikt, kr respektive 1,7 milj. kr. Intäkten efter ett år motsvarar drygt kr per deltagare. Det är främst minskade vårdinsatser som resulterat i ökade intäkter. Orsaken till detta 15

16 är att denna typ av projekt för många av deltagarna 7 stycken - inneburit ettt minskat vårdbehov. Lönsamheten är på kort sikt negativ kr för landstinget. På medellång sikt är lönsamheten 1,2 milj. kr. Återbetalningstiden är 17 månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med närmare kr efter ett år. Inklu- kost- sive åtgärdskostnaden -1,4 milj. kr. Arbetsförmedlingen resultat beror på ökade nader för handläggning, lönesubventioner och andra insatser somm satts in i syfte att bryta utanförskapet. Värt att notera att detta ger en mycket m stor potential att på sikt minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket också minskar Arbetsförmedlingens övriga kostnaderr för handläggning och stöd. Försäkringskassan Försäkringskassan har minskade kostnader för 5 av de d totalt 13 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan intäkter på kort sikt på cirka kr. På medellång sikt är intäkterna drygt kr. Lönsamhet- en är negativ på kort sikt, kr. På medellång sikt positiv kr. Återbetal- ningstid 59 månader. Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekterr som påverkar staten, har ökade kostnader på kr efter e ett år och på fem år på -2,5 milj. kr. Lönsamheten är negativ på kort sikt, -1,9 milj. kr. Efter fem år fortsattt negativ, -3,9 milj. kr när åtgärdskostn naderna avräknats. Individerna/hushållen och försäkringsgivarna. Deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomsterr på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. å Försäkringsgivarna (avser främst avtalsförsäkringar) fårr ökade intäkter motsvarande kr på kort sikt s som en följd av projektet. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer,, än de inom projektet vidtagna, gett utslag på utfallet. Exempel på sådana exogenaa variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procentt av deltagarna (motsvarande cirka tre st.) nått sin förbätt- rade status även utan medverkan i Futuro, hur påverkas lönsamheten för samhället? 16

17 Beräkningen genomförs på såå sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Denn totala intäkten för samhället reduceras till kr medan kostnadenn alltjämt är r 2,3 milj.kr. Resultatet avv detta blir att lönsamheten är - 1,6 milj. kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med nio månader till 41 månader. Känslighetsanalys, 2 En alternativ känslighetsanalys kan genomföras genom att Futuro`s kostnad avskri-kr vilket ves på exempelvis tio år. Kostnaden per år blir då 2,33 milj. kr/10 = ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka kr. k På fem års sikt är lönsamhet- en cirka 3,3 milj. kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskriv- ning är -1,4 milj. kr och 2,1 milj. kr. Jämförelser med likartade projekt Den klassificering av våra utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga projekt och verksamhete er, dvs. verksamheter som har liknande förutsättningar. Futuro tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T9. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetos od, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i verksamhetenn är stora. Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Ett sätt att redovisa de viktigaste nyckeltalen utifrån vår v utvärdering av verksamheten Futuro är att skapa ett s.k. polärt diagram där genomsnitten för nyckeltalen i aktuell klasss erhåller värdet 100, se figur 3. Avvikelserna frånn det faktiskaa utfallet i utvärde- utfallet 99. Åtgärdskostnaden; / = 23 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 123. ringen redovisas därefter procentuellt. Avvikelserna är beräknade påå följande sätt: Potential; / = -1 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och Lönsamhet på kort sikt; / = -76 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 24. Lönsamhet på medellång sikt; / = -41 procent. Medelvärdet motsvarar 1000 och utfallet 59. Återbetalningstid; 2/30 = 7 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 107. Verkningsgrad; -2/13 = -15 procent. Medelvärdet motsvarar m 100 och utfallet 85. Kostnad per verkningsgra ad; 500/ = 3 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet

18 kostnad/v grad verkningsgrad potential åtgärdskostnad lönsamhet kort utfall medelvärde återbetalningstid lönsamhet medel Figur 3. Figur som illustrerar de olika nyckeltalens utfall relativt medelvärdet för övriga projekt och verksamheter inomm klass T9. Potential, lönsamhet på kort och mellanlång sikt ligger över snittet medan åtgärdskostnaden, återbetalningstid, verkningsgrad samt kostnad per verkningsgrad ligger under snittet. 18

19 Sammanfattning av den ekonomiska analysen a I figur 3 nedan sammanfattarr vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 13 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åt- och gärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort medellång sikt. Prognos 4,5 milj. kr kr Projekttid Efter ett år Efter fem år 2,3 milj. kr Summa prognostiseradep e intäkter på 5 års å sikt är 4,55 milj. kr. Åtgärdskostnaden är ä 2,3 milj. kr. Prognos för lönsamhett på fem år är 2,1 milj. kr. Per deltagare är lönsamheten positiv och o utgör kr på fem års sikt. Figur 3. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnadd samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värdenn avser de 300 deltagare som ingått i analysen om inget annat anges. 19

20 Sammanfattning och slutsa atser Bakgrund Detta är en två genomförda samhällsekonomiska utvärderingar avv projekt Futuro. Eftersom projektet har verksamhet, med olika förutsättningar, både i Karlstad, Kristi- pre- nehamn och Grums och det gått för kort tid efter avslutad åtgärd, har vi valt att sentera resultatet i två delrapporter. När det gått 12 månader m efterr avslutat deltagande för samtliga individer kommer vi att genomföra ytterligare en utvärdering och därefter redovisa två slutrapporter. Denna rapport avser projekt Futuro i Karlstad. Slutsatser och sammanfattning Denna delrapport för projektt Futuro i Karlstad bör läsas parallelltt med vår andra del- Vi rapport för Futuro i Kristinehamn och Grums, för att få en helhetsbild av projektet. avvaktar också till slutrapporten med att analysera resultatet ytterligare. I en bilaga finns en presentation, beskrivning, socioekonomisk analys och kommentarer från f projektledningen. Det är viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad denna utvärdering hittills gett för kunskaper kring projektets utfall ekonomiskt kopp- resultatet med hur samhällets olika strukturer, resurser, system, organiserats och lat till bl. a. socioekonomiskaa effekter. Konkret innebär det att jämföra det ekonomiska samverkat för attt arbeta medd en helhetssyn för deltagarnas bästa. I en fortsatt analys är det också viktigt attt lyfta fram vilka v mervärden, framgångsfak- att fun- torer, innovativa arbetsformer som varit bärande för projektet. p Några frågor dera vidare på: Diskutera skillnaden i utfallet av projekt Futuro påå respektive ort? Har samverkan mellan flera aktörer inneburit ett bättre b utnytjande och hushållande av samhälletss resurser? Vad har vi lärt oss så här långt och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna? Vad hade hänt med målgruppen om vi inte haft projekt Futuroo eller gjort som vanligt och hur skall deltagarna stöttas i fortsättningen? Hur tar vi tag i de förbättringsområden som lyfts fram av projektet? Vad sätter vi för f ekonomiska mål för kommande projekt och hur uttrycker vi dem i monetära termer? 20

21 Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas r som en avskrivning över tiden eller en social fond skapas för sociala satsningar? Rapporten är sammanställd av payoff, Sven Vikberg sven@payoff.nu Claes Malmquist claes@payoff.nu Kontaktperson payoff: Sven Vikberg. Kontaktperson för projekt Futuro i Karlstad, Samordningsförbundet Samspelet är Kontakt: Camillaa Nykvist, camilla.nykvist@karlstad.se Tack för hjälpen med datainsamlingen, Camilla! 21

22 Bilagor Presentation av Futuro, Samordningsförbundet Samspelet. Presentation och kommentarerr är skrivna av projektets genomförare. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering. Presentation av NyttoSam. Bilaga 1 Projektnamn Projekt Futuro, Karlstad. Projektägare Kristinehamns kommun. Projektgenomförare Samordningsförbundet Samspelet. Projektfinansiär Samordningsförbundet Samspelet. Syfte och mål Syfte Syftet med Futuro är att samordna insatser mellan Samordningsförbundets fyra parter och därigenom skapa förutsättning för varje deltagaree att hitta sinn väg mot arbets- upp- marknaden med hjälp av en individuellt anpassad handlingsplan. Futuro ska utgå från f den enskilde individens behov och inte från parternas olika drag då verksamheten byggerr på en helhetssyn och flexibel samverkan. Mål Målet är, utifrån styrelsens uppdrag, en samordning av a deltagarens behov av insatser i så att förutsättningar skapas och aktiviteter samordnas i en individuell handlingsplan. Därigenom ska deltagaren haa möjlighet att förbättra sin s förmåga att utföra förvärvsar- bete, finna, få och behålla ett t arbete, alternativt börja studera. 22

23 För deltagaren Efter 3 månaderss deltagandee ska en stegförflyttning ha h skett mot målet egen försörj- utbild- ning. Efter 1 år ska 50 procent av deltagarna ha erhållit ett arbete, a påbörjat eller sökt ning eller stå till arbetsmarknadens förfogande. För parterna Samverkan mellan parterna ska fungera så att deltagarens behov av samordnade insatser uppfylls. Deltagandet ska på sikt innebära en samhällsekonomisk vinst.. För Samspelets Futuro Uppdraget utförss i enlighet med styrelsens beslut. Möjlighet ska kunna erbjudass deltagaren gällande kvalificerade bedömningar som t.ex. neuropsykologiskk utredning samt funktions- och arbetsförmågebedömning. Samtals- frisk- stöd, kognitiv beteendeterapii (KBT) alternativt annann terapi, hälsobedömning, vårdsinsatser etc. är andra möjligheter som ska kunnaa erbjudas inom projektet liksom arbetsträning/praktik i reell miljö Målgrupp Deltagare i projekt Futuro är personer med komplex psykisk, p fysisk och/eller social s problematik, vilka har behov av samordnade resurserr och coachning för att uppnå egen försörjning.. Projekttid Projektet som helhet startadee med deltagare i november/december 2008 i Karlstad och i oktober/november 2009 i Kristinehamn och Grums. Beräknad deltagartid är maximalt 1 år (några har deltagit någon månad längre). Ålders-och könsfördelning 58 % av deltagarna är kvinnor i de båda projekten. När det gäller Karlstad, där huvuddelen är personer mellan m år, är fördelningen 48 % kvinnor och 54 % unga män. Genomsnittsålder vid v avslut i projektet för Karlstad är 25,8 år. För deltagarna i urvalet uppgår genomsnittsåldern till 25 år. I Kristinehamn och Grums ärr åldersspannet år å och där ärr fördelningen 70 procent kvinnor. Genomsnittsålder vid avslut i projektet i Kristinehamn/Grums är 33,5 år. För urval deltagare uppgår genomsnittsåldernn till 36 år. 23

24 Urval Utgångspunkten är att göra en totalstudie. Urvalet har skett underr januari till mars månad Av de personer som deltar i utvärderingenn av payoff har h huvuddelen avslutats under våren Antalet för Karlstad uppgår till 13 personer och för Kristinehamn/ /Grums till 15 personer. Antalet deltagaree i de båda projekten är begränsat varför det i vissa fall har varit svårt att få till beräknat antal uppföljningar. Några personer har lovat att delta i utvärde- rätt ringen men sen inte dykt uppp vid avstämd tid. Någon har svara attt det inte blir när vi tar kontakt med dem igen Två deltagare, som nu har lönebidragsanställning, vägrar att deltaa i utvärderingen. Arbetsmodell/ /metodik, resurser och samverkan Remittering till projekten harr skett via handläggargrupper. Där finns de fyra parternas handläggare representerade och beslutar i samråd omm en person ska delta i projekten eller om parternaa i ordinarie samverkan kan hjälpa personen vidare med åtgärder. Personen har dessförinnan skrivit under ett samtyckee innan ärendet lyfts i gruppen. Personen är informerad om verksamheten och bedöms vara motiverad, i behov av samordnad rehabilitering samt hjälpt vidare av att delta i projektet Bedömningsgruppen är handläggargruppen tillsammans med samordnare i projektet = samråd/samverkansteam. Ett inskrivningsmöte sker hos projektsamordnaren där remitterande parts handläggare deltar tillsammans med m den remitterade. Det är frivilligt att delta. I remissen ska remittenter kryssa i om personen är motiverad att delta. Det är dock inte alltid som ikryssad motivation visar sig efter inskrivningen i projektet. I vissa fall kan deltagaren se det som tvingande då remitterande handför att läggare inte kan erbjuda något mer passande. Arbetet bygger på individens behov av åtgärder i en samordnad rehabilitering närma sig målet egen försörjning. Den individuella handlingsplanen görs upp i dialog med deltagaren och styr mot målet. Planen innehållerr aktiviteter både enskilt och i grupp där den individuella valmöjligheten styr utifrånn ett lösningsfokuserat förhåll- ningssätt enligt case-managec ementmetoden. I planen finns f möjlighet till olika utred- ningar, vilket även innefattarr neuropsykologisk, samtalsstöd med olika inriktning. Olika aktiviteter erbjuds deltagare i form av fysisk aktivitet, basal kroppskännedom, inspirerande måleri, omvärldskunskap, motivation och självkänsla, jobbsökaraktivitet samt trädgårdsterapi. En stegförflyttning mot målet, med uppföljning minstt var tredje månad med remitten-pro- ten, utvärderas tillsammans med deltagaren med diskussion om fortsättning jektet eller inte. 24

25 Typfall Deltagaren Olle remitteras r inn via handläggargruppen genom samrådet/sam- där motivation, möjligheter och upplägg diskuteras. Nästa möte är med samordnaren där syfte och mål diskuteras utifrån deltagarens in- verkansteamet. Olle, remittentenn och samordnaren träffas i ett inskrivningssamtal dividuella behov. En plan görs tillsammans vilket oftast kräver attt samordnaren träffat personen några gånger. Vad behöver deltagaren individuellt och vad kan ske i grupp? Uppföljning med remittentenn och deltagaren sker efter deltagandee i 3 månader med diskussion om stegförflyttning samt diskussion om nästa steg. Vadd behövs fortsätt- ningsvis för att nå målet? Efter 6 månaderss deltagandee ska personen helst vara i fas att kunna närma sig ar- m.m Arbetslinjen finns hela tiden med i projektet men individuell hänsyn tas i vilken om- betsmarknaden genom arbetsförmågebedömning, arbetsprövning, studievägledning fattning och när man ska övergå mer och mer från kartläggning/utredning tillsam- ska ut mans med stöd mot den praktiska delen. Jobbcoachen kommer in tidigt i arbetet men tar över mer och merr när personen på praktik eller studier. Stegförflyttningen och den individuella planen styr fortsättningenn mot målet egen försörjning. Om ingen stegförflyttning sker alternativtt att deltagaren mår allt sämre av att delta i projektet sker en prövning avv om ett avslut ska ske eller inte med då återremittering till remittenten. Utbildning och erfarenheter hos den utförande personal och vilken aktör de represen- mellan terarr samverkan,, samlokalisering, gemensamma värderingar, arbete över och stuprören? Utförande personal är socionom, beteendevetare, personalvetare samt arbetskonsu- Arbetet sker i aktivt samarbete med ordinarie aktörerr hos parterna. Köp av tjänst sker lent med erfarenhet att arbeta med personer med psykiska funktionsnedsättningar. hos speciella funktioner enligt avtal. Uppföljningen sker med involverade parters ordinariee handläggare där även fler par- som behövs. ter än den/de remitterande kopplas in tidigt för att nåå en samsyn om vilka åtgärder Verksamheten bedrivs i egnaa lokaler hyrda av förbundet. Deltagaraktiviteter i grupp sker på även andra platser. Många av uppföljningsmötena sker i Samspelets lokaler vilket är en miljö där deltagarna trivs. 25

26 Den gemensamma värderingen är att personer som får rätt stöd kan öka sina möjlig- heter att nå egen försörjning.. Att tro på personens förmåga till hundra procent är utpartens lagstiftning fler gränser, vilkaa inte borde finnas i samverkan. Det är lättare att prata samverkan i teorin då alla välvilligt vill lösaa problemet. Men när gångspunkten innan annat bevisats. Arbete över och mellan stuprören är utgångspunkten. Tyvärr sätter den egna det kommer till vem som skaa tänja på ramen så uppstår ofta problem där egna lag- stiftningen råderr istället för samverkan. Socioekonomisk analys Synsätt Det övergripandee synsättet ärr deltagaren i fokus. Samspelets vision Tillsammans utvecklar vi dina starka sidor - alla vill och o kan med rätt stöd! Samspelets värdegrund Alla medborgare i de ingående kommunerna har lika rätt till samordnad arbetslivsin- förmågor i en individuell handlingsplan mot målet egen försörjning. Tyvärr tar det patogena över vid många tillfällen då deltagarens medicinska rehabilite- ring innebär att deltagaren ärr i fas för en arbetslivsinriktad rehabilitering. Påpekas skall attt det är mycket enklare för chefer och handläggaree att se och bejaka deltagarens behov när alla sluter upp i gemensamt möte tillsammans med deltagaren. Dock kommer den egna myndighetens perspektiv framm när alla går hem på sin kam- riktad rehabilitering hos Samordningsförbundet Samspelet. Det salutogena synsättet präglar verksamheten vilkenn utgår från personen befintliga mare och funderar utifrån sinn lagstiftningg istället för utifrån u en helhetslösning för del- tagaren. Strukturer Som Samordningsförbund har vi en unik situation attt ha en flexibel organisation för deltagaren inom förbundet. Tyvärr är det ekonomin som styr även detta arbete med pinnar. Alla vill ha information om hur många deltagare? Fårr de jobb? Vad blir det av dem? Kommer de tillbaka till remittenten? Varför har ni inte lyckts fixa jobb till den här personen? Har försörjningsstödets nivå sänkts genomm att förbundet arbetat med del- tagaren? 26

27 Vi har både ekonomiska och personella resurser att stödja deltagare mot målet egen försörjning. MEN det är deltagarens motivation, förmåga, medicinska situation mm som också styr om personen kan nå målet. Vi kan ha hur h mycket resurser som helst men är inte deltagaren med på banan så spelar resurserna ingen roll. Informationen om Futuro från handläggare ute hos parterna till den presumtive delta- att delta för att få sitt försörjningsstöd, inte för att få en e möjlighet t att över tid kunna ha garen är oerhört viktig för fortsättningen in i Futuro. T.ex. T några känner sig tvingade egen försörjning.. Styrsystemet i Futuro för deltagaren är att hon/han ska göra en stegvis förflyttning mot målet där utvärdering ska ske var tredje månad tillsammans med den som remitde tjäns- teratt personen till Futuro. Styrsystemet för verksamheten är att det finns ekonomiska resurser att köpa ter som behövs i den individuella handlingsplanen. Ekonomin gerr ju också begräns- mot målet. ningar i hur många personer som kan finnas anställdaa i projektet och leda deltagaren En annan styrning är upphandlingsregler, vad som kan användas i parternas ordinarie resurser samt om den kompetens vi eftersöker går attt köpa externt t.ex. arbetsterapeu- hans/hennes rolll i verksamheten och vad verksamheten kan bidraa med. Numeriska värden redovisass hela tiden. Utvärdering sker kontinuerligt på deltagarplanet men tiska insatser förr att bedöma arbetsförmåga. Uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt både kring k deltagaren själv samt även kring projektet då vi hela tiden utvärderar, analyserar samt försöker komma till- Handläggargrupperna och beredningsgruppen säkrarr för att deltagaren ska stödjas utifrån en helhetssyn då kompetens och hjälp kan tas från alla parter. rätta med svagheter samt försöker ordna det som behövs för deltagarens bästa. Metoder Arbetssättet är kunskapsbaserat utifrån de utbildningskompetenser som samordnarna har samt deras tidigare arbetserfarenhet. Inhämtningg av kunskap har skett från lik- förhållningssätt, case-management och supported employment. Erkännas skall att nande verksamhet samt från andra samordningsförbund. Forskning finns bakom vissa arbetssätt som vikten avv kognitivt och lösningsfokuserat ingenn av oss har fokus på att hålla sig ajour med ny forskning. Om vi inte besitter en multikompetens inom förbundet så försöker vi köpa tjänster så att behovet fylls. Deltagaren svarar på olika tester/enkäterr vid olika tillfällen. Självskattning, självbild och projektuppfyllelse via QPS-är några punkter. Vi har diskuteratt ASI, ICF, SF36 och andra instrument men inget har känts riktigt relevant. 27

28 Strukturella förutsättningar Vi försöker arbeta för långsiktiga lösningar för deltagaren. Tyvärr uppmuntrarr inte alltid kringliggande system för detta. För socialen är det d bra om personen kommer ut i en bidragsanställning på maxx 1 år så att A-kasseregler rna seden är tillämpliga och att man ser en minskning av försörjningsstödet. Man vet dock attt det inte dröjer så länge innan personen är åter i försörjningsstöd. Det känns som man flyttar individen efter pengarna istället för attt se till individens bästa. Förbundets syn är ju att ordna praktik dit det är möjligt att senaree få en anställning i framtiden i en hållbar lösningg över tid. En långsiktighet i förbundenss budget skulle vara en trygg grund att stå på. Nuvarande system innebär att vi först i mitten av november vet budgeten för nästkommande år. Våra verksamheter riktar sig till personerr med behov av stöd under längre tid,, därför innebär nuvarande system stora svårigheter för en långsiktig planering med individen i fokus. Parterna samverkar jättebra på pappret och i olika möten. Men i den praktiskaa verk- ligheten så finns det många diken som behöver fyllas igen för att få en legitim samver- där sam- kan som håller. Att leda samverkan är ingen enkel uppgift. Vi pratar, men m att få till en vardag verkan fungerar utifrån deltagarens behov.. ja dit är det d en bit kvar. Rollen som ansvarig i ett förbund är mycket ensam och ofta får man, istället för att driva samverkan med parterna, försvara förbundet och den verksamhet som bedrivs för deltagarna. Förbättringsområden 1. Vissa personerr är inte så rustade att de klarar att delta i projektet. Det berorr ofta på att personen inte är medicinsk färdigbehandlad. Likaså finns ett flertal personer som baraa suttit hemma på nätterna framför datorn vilket innebär att deras nivå handlar om mycket basala behov och att de har lååångt kvar till t arbetsmarknad och egen för- tik/arbete/studier efter ett årr i projektet där stegförflyttning ska ske var tredjee må- sörjning. Dessa personer klarar inte dee krav som är ställda i projektet (50 procent i prak- nad) ). Hur kan vi sörja för att dess personer får rätt stöd? Behovet av förrehabilitering innan projektet har framkommit somm en förbättringspot- ential. 28