Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp

Transkript

1 Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp Provmoment: Ten1 Ladokkod: 21RV2A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet, startår 2014 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Kommunal redovisningslag beskrivning och tolkning av Brorström m fl; RKR: Rekommendationer och informationer t o m 2014, Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt Miniräknare Totalt antal poäng på tentamen: 40 För att få respektive betyg krävs: Betyg G 24 poäng, betyg VG 32 poäng Allmänna anvisningar: Resultat anslås tidigast efter 20 arbetsdagar Nästa omtentamenstillfälle äger rum i december 2015 Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod eller namn på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Jürgen Claussen ( ), när det gäller uppgift 8: Birgitta Påhlsson ( ) 1

2 Fråga 1 (4p) G-Kommunen har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 1345 mkr, Inventarier 1655 mkr (anskaffningsvärde 2100 mkr och ackumulerade avskrivningar 445 mkr) och Eget kapital mkr. Den första februari år 2015 anskaffar G-Kommun inventarier för 500 mkr. Alla kommunens inventarier har en nyttjandeperiod på tio år räknat från anskaffningsdatum. Därefter antas de inte ha något återstående restvärde. G-kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina inventarier. På nästa sida visas en tabell anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar och redovisat värde vid inledningen av år 2015 på samtliga inventarier anskaffade under åren 2012 till Vidare visas också anskaffningsvärdet på de inventarier som inköptes februari år (A) Bokför ingående, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton.(b) Under vilka förutsättningar används komponetavskrivning? Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier (K) Balansräkning Resultaträkning 2

3 Utdrag ur kommunens anläggningsregister Inventarier den 1/1 år 2015 i mkr anskaffade under åren 2012 till 2014 Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Ackumulerade avskrivningar (IB) Redovisat värde (IB) Totalt Inventarier anskaffade under 2015 i mkr Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Nyttjandeperiod 10 år 3

4 Fråga 2 (4 poäng) F-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 400 tkr, Inventarier 1600 tkr (anskaffningsvärde tkr och ackumulerade avskrivningar 800 tkr) och Eget kapital tkr. Inventarierna var anskaffade under början av år 2013 för tkr med en nyttjandeperiod på fem år. Efter dessa fem år har inventarierna inget återstående restvärde. Kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina tillgångar således även på inventarieinköpet år I slutet av år 2015 framkommer efter utredning att inventariernas värde måste skrivas ned med 100 tkr. (A) Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton. (B) Hur stora årliga avskrivningar har kommunen de kommande åren efter det att nedskrivningen är gjord? Visa beräkningen av avskrivningarna de kommande åren och hänvisa till gällande regelverk. Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Inventarier (avskrivningar) (K) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier (nedskrivningar) (K) Balansräkning Resultaträkning 4

5 Fråga 3 (3p) E-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 240 tkr, Inventarier 160 tkr (anskaffningsvärde 200 tkr och ackumulerade avskrivningar 40 tkr) och Eget kapital 400 tkr. Vid samma tidpunkt säljer kommunen delar av dessa inventarier för 70 tkr. Det redovisade värdet på de sålda inventarierna uppgick till 40 tkr (anskaffningsvärde 50 tkr och ackumulerade avskrivningar 10 tkr). Alla inventarier köptes 2013 och hade en nyttjandeperiod på 10 år. Kvarvarande inventarier har en återstående nyttjandeperiod vid början av år 2015 på åtta år. Vid nyttjandeperiodens slut antas dessa inventarier inte ha något restvärde. E-Kommun tillämpar linjär avskrivningsmetod. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton. Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Reavinst försäljning inventarier (I) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier avskrivningar (K) Balansräkning Resultaträkning 5

6 Fråga 4 (3 poäng) D-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 100 mkr, upplupna skatteintäkter 16 mkr och Eget kapital 116 mkr. D-Kommunen erhåller år 2015 preliminära skatteinbetalningar på mkr. Prognosen för slutavräkningen för år 2015 uppgår till 13 mkr. Slutavräkningen för år 2014 uppgår till 20 mkr. I bokslutet för år 2014 uppgick prognosen för slutavräkningen för år 2014 till 17 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton. Bank (T) Eget kapital (E) Upplupna skatteintäkter (T) Allmän kommunalskatt (I) Skatteavräkning (I) Balansräkning Resultaträkning 6

7 Fråga 5 (6 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2013 följande ingående balanser: Bank 50 mkr och Eget kapital 50 mkr. C Kommun anskaffar en s.k. nollkupongobligation den 1/1 år 2013 med tre år till förfall. Kommunen betalar 20 mkr för obligationen som vid förfall kan lösas in för 26,62 mkr. Den effektiva räntan uppgår till 10 procent. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren Använd effektivräntemetoden vid bokföringen. År 2013 Bank (T) Eget kapital (S) Obligationer (T) Ränteintäkter (I) Balansräkning Resultaträkning 7

8 År 2014 Bank (T) Eget kapital (S) Obligationer (T) Ränteintäkter (I) Balansräkning Resultaträkning 8

9 År 2015 Bank (T) Eget kapital (S) Obligationer (T) Ränteintäkter (I) Balansräkning Resultaträkning 9

10 Fråga 6 (6 poäng) Balansräkning (mkr) År 2015 År 2014 Kassaflödesanalys (mkr) År 2015 Anläggningstillgångar Den löpande verksamheten Mark Årets resultat Byggnader Justering för avskrivningar och reavinster Inventarier Minskning av avsättningar pga. utbetalningar Summa anläggningstillgångar Förråd Medel från verksamheten före förändring av RK Fordringar Ökning/minskning kortfristiga fordringar Kassa och Bank Ökning/minskning förråd och varulager Summa omsättningstillgångar Ökning/minskning kortfristiga skulder Summa Tillgångar Kassaflöde från den löpande verksamheten Eget kapital och skulder Eget kapital (UB) Investeringsverksamheten varav årets resultat Investering i materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Försäljning av materiella anläggningstillgångar Långfristiga skulder Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa EK och skulder Finansieringsverksamheten Resultaträkning (mkr) År 2015 År 2014 Nyupptagna lån Verksamhetens intäkter Amortering av långfristiga skulder Verksamhetens kostnader Ökning av långfristiga fordringar Avskrivningar Minskning av långfristiga fordringar Verksamhetens nettokostnader Minskning av avsättningar pga. Utbetalningar Skatteintäkter Kassaflöde från finansieringsverksamheten Statsbidrag Finansiella intäkter 10 7 Årets kassaflöde Finansiella kostnader -4-5 Årets resultat Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter (se nästa sida) 10

11 Information om poster i RR som inte påverkar likviditeten Avskrivingar 37 Reavinster mark 30 byggnader 0 inventarier 0 Reaförluster mark 0 byggnader 0 inventarier 0 Avsättningar ökning 0 minskning 0 Information om poster i BR Investering i anl tillg. Nej Försäljning av anl. Tillg. Ja Nyupptagna långfristiga lån Nej Amortering av långfristiga lån Ja 11

12 Fråga 7 (6 poäng) A-Kommun har aldrig ägt några bolag. All verksamhet i kommunen har bedrivits i förvaltningsform. Vid inledningen av år 2015 bestämmer sig dock A-Kommunen för att köpa A-Djurparken. A-Kommun vill på detta sätt garantera att det finns goda möjligheter för invånare till kontakt med främmande djur. A-Kommunen förvärvar 80 % av aktierna i AB Djurparken den 1/1 år 2015 för 900 mkr vid en tidpunkt då AB Djurparken enligt sin redovisning har tillgångar på mkr, skulder på mkr och eget kapital på 800 mkr. Övervärden som uppstår vid förvärvet kan helt och hållet hänföras till goodwill i AB Djurparken. Skattesatsen för aktiebolag antas vara 20 %. Ett år efter förvärvet av AB Djurparken skall A-Kommun upprätta en koncernbalansräkning och koncernresultaträkning för den kommunala koncernen. Nedan presenteras därför i arbetsblad 2015 års balansräkningar och resultaträkningar för A-Kommun och AB Djurparken. Goodwillen skrivs av på fem år. (A) Upprätta en sammanställd redovisning med hjälp av förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. (B) Vad menas med bestämmande inflytande i ett kommunalt koncernföretag? Arbetsblad för sammanställning av koncernbalansräkningen BR (belopp i mkr) 31/12 år 2015 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Aktier i DB Goodwill 0 Fastigheter Korta fordringar Bank Summa tillgångar Eget kapital Långa skulder Korta skulder Summa skulder och eget kapital Arbetsblad för sammanställning av koncernresultaträkningen RR (belopp i mkr) år 2015 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skattekostnader Årets resultat

13 Fråga 8 (8 poäng) Uppgift 8.1 (1 p) Nämn två väsentliga skillnader mellan finansiell redovisning och hållbarhetsredovisning. Uppgift 8.2 (4 p): TEORIUPPGIFT (Deegan & Unerman) A/ Ange exempel på varför/ett motiv en kommun kan ha för att hållbarhetsredovisa utifrån legitimitetsteorin B/ Till vem bör en organisations hållbarhetsredovisning rikta sig utifrån ett 1/ ledningsperspektiv (managerialistic) och 2/ ett etiskt/normativt perspektiv på intressentteorin. (Utgå från företag/organisationer brett, inte enbart kommunal verksamhet). Motivera ditt svar 1/ 2/ C/ Resonera kort kring intressentdialogens betydelse i en kommun och hur den kan utformas/genomföras. 13

14 Uppgift 8.3) (3 p) Utgå från läroböcker, riktlinjer, artiklar och/eller de praktiska exempel ni tagit del av och resonera kring följande frågor: A/ Finns det krav på företag, kommuner, statliga bolag att ha en hållbarhetsredovisning som följer GRI? Ange vad som gäller! B/ Nämn två kritiska synpunkter gällande hållbarhetsredovisning i praktiken utifrån följande: - dagens GRI-redovisning och huruvida denna kan bidra till en hållbar utveckling enligt Brundtlanddefinitionen - innehållet i hållbarhetsredovisningar i kommunal/offentlig verksamhet ( t ex Borås kommun) utifrån kommunens uppdrag/huvuduppgifter 14