Sidan 1 av 24

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-12-19. Sidan 1 av 24"

Transkript

1 Sidan 1 av 24 Klimat- och energistrategi

2 Sidan 2 av 24 Förord Kommunfullmäktige antog år 2007 en klimatstrategi för Ronneby kommun. Klimatstrategin gällde och har därför nu reviderats. Vid denna revidering har beslutats att dokumentet skall heta Klimat- och energistrategi för Ronneby kommun. Strategin bygger på redan tidigare beslutade dokument inom området men också länsstyrelsen i Blekinges remissversion av sin Klimat- och energistrategi. Strategin kommer vidare att integreras i arbetet med de lokala miljömålen som skall tas fram under 2013 och då kommer även de konkreta åtgärderna som skall uppfyllas tidssättas och ansvarig anges.

3 Sidan 3 av 24 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 4 Växthusgashalterna ökar...4 Medeltemperaturen stiger...4 Havsnivån stiger...5 Arktis isar smälter...5 Landisarna smälter...5 Internationella och nationella klimatmål... 5 Internationellt...5 EU:s klimatpolitik...6 Sverige...6 Regionala miljömål för Blekinge...7 Nulägesbeskrivning... 7 Energi...8 Förnybar energi...8 Växthusgasutsläpp Transporter Uppföljning av tidigare klimatstrategi och miljömål Miljöbokslut Strategi Åtgärder Gradera åtgärder Uppföljning Referenser... 24

4 Sidan 4 av 24 Bakgrund Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har under talet ökat med 0,6 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. I IPCC:s 1 rapport som publicerades år 2007 drogs slutsatsen att människans utsläpp av växthusgaser mycket sannolikt förklarar huvuddelen av den uppvärmning vi haft under sista hälften av 1900-talet. Man konstaterar i rapporten att om inte utsläppen av växthusgaser, och då främst koldioxid från fossila bränslen, mycket snabbt minskar kommer uppvärmningen att fortsätta och detta kan ge upphov till allvarliga klimatförändringar. SMHI har 2009 granskat den klimatforskning som kommit fram efter 2007 års IPCC 1 -rapport och kommit fram till att rapporten har fullt stöd av den senaste forskningen när det gäller den pågående klimatutvecklingen, mänsklig påverkan och möjliga framtida klimatförändringar. Växthusgashalterna ökar Koncentrationen av koldioxid år 2008 är ca 37 % högre än när industrialismen inleddes i mitten av 1800-talet. Ökningstakten är dessutom högre än tidigare och det finns inga tecken på en vikande trend. Det finns även indikationer att koncentrationen av metan har börjat stiga igen efter att ha varit ganska konstant under de senaste åren. Medeltemperaturen stiger Den globala medeltemperatur år 2008 låg cirka 0,1 grader Celsius lägre än under de närmast föregående åren. Detta ligger inom ramen för naturliga klimatsvängningar som beror på havets och atmosfärens växelverkan. Året tillhör ändå de tio varmaste sedan 1850 och den senaste 10-årsperioden är varmare än den föregående 10-årsperioden. Temperaturtrenden är stigande. 1 FN.s klimatpanel

5 Havsnivån stiger Sidan 5 av 24 Höjningen av havsytans nivå sker i takt med temperaturökningen men med små svängningar från år till år. Höjningstakten har varit högre under de senaste decennierna än under större delen av 1900-talet. Data från de allra senaste åren visar en något lägre ökningstakt, som dock är högre än under 1900-talet. Arktis isar smälter En markant minskning av den arktiska havsisen inträffade under sensommaren 2007 och Nya studier visar att uppvärmningstrenden i Arktis och över västra Antarktis inte går att förklara som enbart en naturlig temperaturvariation utan sannolikt är nära knuten till den globala uppvärmningen. Landisarna smälter Nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras avsmältningshastighet pekar på att havsytan hos världshaven kan höjas mer än vad som angavs i senaste IPCC rapporten. Det kan röra sig om en meters höjning mot slutet av innevarande århundrade. Studierna är dock behäftade med stor osäkerhet. Internationella och nationella klimatmål För att nå framgång i klimatarbetet samarbetar länder, myndigheter, organisationer och övriga på en rad olika sätt. Det är en stor utmaning att nå den nivå av växthusgasutsläpp som forskarna bedömer är nödvändig. Särskilt som det i många länder finns stor fattigdom och ett stort behov av utveckling och anpassning till klimatförändringens effekter. För att klara utmaningen är internationellt samarbete avgörande. Internationellt FN:s klimatpanel, IPCC, är en mellanstatlig organisation som bildades av WMO och UNEP Panelen består av 195 stater och ett antal organisationer. FN:s ramkonvention om klimatförändringar 2 är ramverket för den internationella klimatpolitiken. Klimatkonventionens övergripande mål är att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar en farlig mänsklig störning 2 United Nations Framework on Climate Change, UNFCC

6 Sidan 6 av 24 av klimatsystemet. En av förhandlingarnas viktigaste frågor är att nå enighet om ett globalt, långsiktigt mål för minskade utsläpp. Klimatkonventionen ligger till grund för Kyotoprotokollet, som är en internationell överenskommelse, som slöts i Kyoto, Japan, i december 1997 och som trädde i kraft i februari Till skillnad från Klimatkonventionen är protokollet ett bindande dokument, som bland annat innehåller åtaganden för i-länderna om att minska utsläppen av växthusgaser med sammanlagt minst 5,2 procent. Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet är viktiga första steg och redan nu vidtas många åtgärder i internationell samverkan och även nationellt. Men arbetet behöver förstärkas och det pågår ett intensivt arbete för att ena världens länder kring en ny och kraftfull klimatöverenskommelse samlades världens länder vid FN:s artonde partsmöte under klimatkonventionen, COP 18 i Doha, Qatar. Efter en dramatisk avslutning med långa och svåra förhandlingar är nu en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet på plats och parterna tog några viktiga steg på vägen mot det nya avtalet som ska komma på plats senast 2015 och gälla från EU:s klimatpolitik För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. För att bidra till de globala utsläppsminskningarna har EU antagit ett klimat- och energipaket där EU:s medlemsländer ska sänka sina utsläpp med 20 procent till Om andra länder gör jämförbara ansträngningar har EU:s medlemsländer enats om att åta sig att minska utsläppen ner till 30 procent. I sin ambition att verka för en global överenskommelse för klimatet har EU även lovat att bidra ekonomiskt till utvecklingsländers åtgärder för att minska sina utsläpp till Europeiska Kommissionen har också tagit fram ett underlag om en Europeisk färdplan mot en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi år Kommissionens underlag visar att det är möjligt att minska utsläppen i EU med 80 procent till 2050 med idag tillgänglig teknik och känd teknik under utveckling om priset för att släppa ut växthusgaser i Europa, för företag och enskilda, höjs. Sverige Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, fjorton etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för

7 Sidan 7 av 24 miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." 3 Ett av de sexton miljökvalitetsmålen är, Begränsad klimatpåverkan. Sverige har åtagit sig målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Etappmålet anger vidare att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I propositionen för en sammanhållen klimat- och energipolitik finns regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år Regionala miljömål för Blekinge i Blekinge har valt att hantera miljömålet Begränsad klimatpåverkan i ett separat dokument som kommer att antagas under Dokumentet, Klimat- och energistrategi för Blekinge, åtgärder , med utblick till 2020, utgår från regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år Inledningsvis presenteras målbilder för Blekinge år 2020 för strategins fyra fokusområden Minskad Energianvändning, Förnybar Energi, Transporter och Engagera Flera. En beskrivning ges av strategins olika delar i en översiktlig bild - Piltavlan. Sveriges klimatvision 2050 utgör ledstjärna - Inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige år Blekinges Klimat- och energistrategi innehåller fyra fokusområden. Nulägesbeskrivning 3 Riksdagens definition av generationsmålet

8 Sidan 8 av 24 Årligen har uppföljning skett av Ronnebys antagna lokala miljömål i form av miljöbokslut. I dessa miljömål finns åtgärderna från klimatstrategin integrerade. Den övergripande visionen är att Ronneby skall bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. De bilder som presenteras kommer från SCB respektive den nationella databasen RUS om inget annat anges. Energi Bild 1 presenteras energianvändningen per invånare i Ronneby kommun, länet samt riket. År 2010 fanns i Ronneby kommun invånare. Den totala slutanvändningen per invånare i Ronneby kommun blir ca 38 MWh/invånare. I Blekinge län användes under 7583 GWh energi i olika former år Detta motsvarar ca 2 % av Sveriges totala energianvändning och innebär 49 MWh/invånare. Motsvarande jämförelsetal för Sverige är 43 MWh/invånare. Skillnaden ligger i industrisektorns energianvändning som är relativt stor i Blekinge som län. Mer än 20 procent av de sysselsatta i Blekinge arbetar inom tillverkningsindustri jämfört med 15 procent i riket. I Bild 1.Energianvändning per invånare i MWh. Förnybar energi Bild 2 visar slutanvändningen i kommunen fördelat på olika bränsleslag. Mellan år skedde en tydlig ökning av fjärrvärme. Med slutlig användning menas den energi som nyttjaren använder efter förluster vid förädling och transport.

9 Sidan 9 av 24 ( Bild 2. Slutanvändning i Ronneby (GWh) När man tittar närmare på Ronnebys fjärrvärme i bild 3 ser man att andelen fossilt bränsle samt el minskat vid fjärrvärmeverken Bild 3.Producerad mängd energi i fjärrvärmeverk. Källa Miljöbokslut Ronneby kommun I Ronnebys lokala miljömål anges att man skall minska elförbrukningen per invånare med minst 10 % till år 2012 jämfört med år År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga kwh per invånare, vilket innebär att elförbrukning ska minska med 500 kwh per invånare och år (räknat från år 2004). Som man ser på bild 4 har målets inte uppnåtts år 2010 och inget talar för att någon minskning skett till denna nivå år Förklaringen ligger i att trots att många apparater blivit effektivare så har detta utjämnats med att vi använder desto fler. Elanvändning per invånare MWh elandvändning /invånare Ronneby Bild 4. Elandvändning per invånare i Ronneby kommun

10 Sidan 10 av 24 Växthusgasutsläpp I bild 5 nedan redovisas emissioner växthusgaser omräknade till koldioxidekvivalenter (CO2ekv) 4. Statistiken grundar sig på växthusgaserna i enlighet med klimatkonventionen som används vid rapportering till EU och FN:s Klimatkonvention (UNFCCC); Koldioxid (CO2), Metan (CH4), Dikväveoxid (N2O) och Fluorerade växthusgaser (HFC, PFC, SF6). Som jämförelse så var motsvarande siffra år 2010 i Blekinge 5,10 ton CO2ekv/capita och i Sverige 7,0 ton CO2ekv/capita. Ronneby ligger alltså lägre än Sverige som helhet men något högre än länet. Utsläppen orsakade av energiförsörjning har minskat med tiden medan utsläppen från transporterna är den enskilda sektor som bidrar mest till utsläppen. Från jordbrukssektorn kommer många utsläpp av växthusgaser som inte är koldioxid. Trenden i de totala utsläppen av växthusgaser är att de minskar. Bild 5. Emissioner från olika sektorer i Ronneby. (koldioxidekvivalenter per capita Bild 6 visar CO₂ utsläpp från olika sektorer i Ronneby räknat ton CO₂ per capita. Bilden tydliggör just transporternas stora inverkan. 4 mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning..

11 Sidan 11 av 24 Bild 6. Koldioxidutsläpp från olika sektorer i Ronneby Transporter Då transporter är den största sektorn då det gäller klimatutsläpp så ges en närmare beskrivning i bild 7 på hur fördelningen inom denna sektor ser ut samt i bild 8 antal miljöbilar Bild 7. Koldioxidutsläpp från transporter i Ronneby Bild 8. Antal miljöbilar

12 Uppföljning av tidigare klimatstrategi och miljömål Sidan 12 av 24 För att ta reda på vart vi skall är det bra att se hur resultatet av de mål och åtgärder som man tidigare i Ronneby kommun satt upp i detta dokument uppnåtts. Den tidigare klimatstrategin integrerades i de lokala miljömålen vilket gjort att mål och åtgärder följts upp i de årliga miljöboksluten. Vissa uppsatta mål har blivit svårare att måta på samma sätt då statistiken förändrats. I detta dokument redovisas inte uppföljning av alla åtgärder utan enbart nyckeltal för målen. Generellt kan sägas att man genomfört många åtgärder men att det kanske inte fått den effekt man velat. Det är viktigt att se klimatarbetet som långsiktigt. Beträffande strategin för energieffektivisering har man minskat energiförbrukningen i de kommunala lokalerna (inklusive bolagen) från år 2009 till år 2012 men 4,7 %. På transportsidan har energiförbrukningen under samma tidsperiod minskat med 22 %. Miljöbokslut 2011 VISION FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. 1.1 MINSKADE KOLDIOIDUTSLÄPP Det totala fossila koldioxidutsläpp per invånare (inklusive transporter) ska minska med 35 % till år 2012 jämfört med år År 2012 är det fossila koldioxidutsläppet per invånare inte större än 2700 kg, vilket innebär en minskning med 113 kg per år och invånare (räknat från år 2004). NYCKELTAL MÅL 1.1 Fossila CO2-utsläpp per invånare (kg/inv). KÄLLA: SCB. Linjen visar målet. förnybara drivmedel utgör minst 6 % år 2010).

13 Sidan 13 av MINSKADE UTSLÄPP ÖVRIG VÄTHUSGASER MÅL 1.2 Utsläpp av andra växthusgaser ska minska. NYCKELTAL MÅL 1.2 Totalt utsläpp av övriga växthusgaser; CH4, HFC, N2O, PFC, SF6 (ton) KÄLLA: RUS. 1.3 MINSKADE OCH HÅLLBARA TRANSPORTER MÅL 1.3 Koldioxidutsläpp från transporter, exklusive transittrafik, ska minska med 30 % år 2012, jämfört med år År 2012 överstiger utsläppet inte 1600 kg per invånare, vilket innebär att utsläppen per invånare måste minska med 75 kg varje år (räknat från år 2004). NYCKELTAL MÅL 1.3 Koldioxidutsläpp från transporter per invånare (kg) (exklusive transittrafik). KÄLLA: SCB. Linjen anger målet. 1.4 MINSKAD ELFÖRBRUKNING MÅL 1.4 Minska elförbrukningen per invånare med minst 10 % till år 2012 jämfört med år År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga kwh per invånare, vilket innebär att elförbrukning ska minska med 500 kwh per invånare och år (räknat från år 2004).

14 Sidan 14 av 24 NYCKELTAL MÅL 1.4 Elförbrukning per invånare (kwh). KÄLLA: SCB. Linjen anger målet 2012 Strategi Den övergripande visionen för Ronneby kommun är: Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. Ronneby kommun har genom undertecknandet av Borgmästaravtalet 5, år2012, åtagit sig att sänka sina koldioxidutsläpp med mer än 20 % till år Ronneby kommun har i sin strategi för energieffektivisering satt som mål att Ronneby kommun (som organisation) och dess helägda bolag jämfört med basåret 2009 till 2014 minskar energiförbrukningen enligt följande: Byggnader: 7660 MWh 10% Transporter: 670 MWh 25% Ronneby kommun har i sin strategi för energieffektivisering satt som mål att Ronneby kommun (som organisation) och dess helägda bolag jämfört med basåret 2009 till 2020 minskar energiförbrukningen enligt följande: Byggnader: MWh 25% Transporter: 2000 MWh 75% Ronneby kommun arbetar intensivt med hållbarhetsfrågan dels genom Cefur 6 men också genom de högt ställda lokala miljömålen. Under 2013 skall de lokala miljömålen för kommunen revideras och tanken är att denna klimat- och energistrategi skall integreras i detta dokument då detta gör uppföljningen för kommunen avsevärt lättare. Kommunen kommer också i samband med detta att via remissförfarande sätta upp vilka årtal åtgärderna skall vara genomförda samt ansvarig för genomförandet. Då det gäller Ronneby kommun som organisation och ej som geografiskt område finns en handlingsplan knuten till strategin för energieffektivisering. Åtgärder Ronneby kommun har på tjänstemannanivå varit delaktig i framtagande av förslaget till Klimat och energistrategi för Blekinge län. Strategin är 5 Borgmästaravtalet är den konventionella europeiska rörelsen som engagerar lokala och regionala myndigheter, som på frivillig väg åtar sig att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor på sina territorier. 6 Se vidare information ang. Cefur på Ronneby kommuns hemsida.

15 Sidan 15 av 24 omfattande och klimat- och energistrategin för Ronneby kommun har som utgångspunkt att följa länsstyrelsen åtgärdsprogram inklusive Smarta mål för Blekinge län som redovisas i Bilaga 1. Målen och åtgärderna kommer dock att brytas ner till mer lokal nivå i miljömålsarbetet som skall slutföras under Gradera åtgärder Åtgärderna kommer i detta dokument att graderas efter hur angeläget Ronneby kommun anser att åtgärden är för den egna kommunen. Vissa åtgärder har kommunen själv ej rådighet över man kan ändå anse vara angeläget. Efter länsstyrelsens sammanställning och antagande av länets klimat och energistrategi kommer kommunen att integrera och bearbeta åtgärderna i de lokala miljömålen för Ronneby kommun och då även tidsätta åtgärderna. MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Industri Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör ME 1.1 Information och utbildning om energibesparing och hållbar utveckling i industrin ME 1.2 Genomföra kampanjer för energikartläggningar ME 1.3 Arbeta för att skapa möjligheter till stöd för genomförande av åtgärder efter energikartläggning ME 1.4 Anordna visningar hos företag som har lyckats bra, lyft fram goda exempel. ME 1.5 Utreda potentialen för rest- /spillvärme och vilka presumtiva användare som finns. ME 1.6 Ökad samverkan för bättre utnyttjande av rest-/spillvärme (ökat samarbete mellan företag och mellan företag och bostadsbolag m.fl.) Hushåll (energi- och klimatrådgivare) (energi- och klimatrådgivare) Branschorganisationer Region Blekinge (t.ex. näringslivsavdelning) Energikontor Syd Energibolagen Branschorganisationer Energibolagen Fastighetsägare Branschorganisationer ME 2.1 Erbjuda energi- och klimatrådgivning till alla nybyggare och (t.ex. byggavdelning och energi- och klimatrådgivare)

16 uppmuntra till byggnation av passivhus/plusenergihus. ME 2.2 Individuell varmvatten- och elmätning i lägenheter. ME 2.3 Informations- och utbildningsinsatser samt goda exempel gällande solfångare och solceller Offentlig verksamhet Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 16 av 24 Fastighetsägare (flerfamiljshus) (energi- och klimatrådgivare) ME 3.1 Anordna årliga aktiviteter för att stödja energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och landstinget inom ramen för energieffektiviseringsstödet. ME 3.2 Utbilda om livscykelkostnader (LCC) och tillämpa det vid upphandling. ME 3.3 Energieffektivisering sport- och fritidshallar etc. ME 3.4 inför målsättning att öka renoveringstakten inkl. energieffektiviseringsåtgärder i befintliga lokaler och bostäder. ME 3.5 Vattenbesparingsprojekt. ME 3.6 Uppmuntra kommunala bolag till byggnation av fler passivhus/plusenergihus. ME 3.7 Delta i nationella program kring energianvändning, t.ex. Uthållig kommun. Jordbruk/skogsbruk Landstinget (t.ex. VA-avd. eller fastighetsbolag) Landstinget ME 4.1 Sprida information och anordna utbildning för jord- och skogsbrukare. ME 4.2 Utarbeta åtgärder som syftar till att minska energianvändningen inom jord- och skogsbruk. Övriga tjänster Skogsstyrelsen LRF Södra Skogsstyrelsen LRF Södra ME 5.1 Förstärka kommunal energirådgivning till företagare (t.ex. handel) Övrigt (energi- och klimatrådgivare)

17 ME 6.1 Beräkna slutanvändningen av energi i Blekinge som primärenergi samt anpassa målen inom fokusområde Minskad Energianvändning till detta. ME 6.2 Kartläggning av möjlighet till värme- och/eller kyllagring i mark. ME 6.3 Främja användningen och öka kunskapen om smarta elnät. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Energikontor Sydost Landstinget Energikontor Sydost Sidan 17 av 24 FÖRNYBAR ENERGI Solel och Solvärme FNE 1.1 Planera för etablering av en storskalig solcellsanläggning. FNE 1.2 Främja installation av solel och solvärme inom industri, handel, offentlig verksamhet, lantbruk och bostäder m.m. FNE 1.3 Verka för översyn av stödsystemen för solel och solvärme (investeringsstöd, ROT-avdrag, m.m.). Vindkraft (t.ex. energi- och klimatrådgivare) Energikontor Sydost FNE 2.1 Utbilda beslutsfattare om elcertifikatsystemet och dess koppling till bl.a. vindkraft samt andra förnybara energislag. FNE 2.2 Rapportera in vilka verk som finns i kommunerna till Vindbrukskollen. FNE 2.3 Föra dialog med Försvarsmakten för att möjliggöra ytterligare utbyggnad av vindkraft. Biobränsle Region Blekinge Energikontor Sydost Försvarsmakten FNE 3.1 Aktiviteter för att påverka användarna att välja biobränslen, med fokus på industri- och transportsektorn. FNE 3.2 Analysera vilka användare som är i behov av olika typer av biobränslen, samt volymbehov. FNE 3.3 Stötta förädling av skogsbränslen i regionen, till exempel genom att identifiera råvaror och knyta ihop möjliga samarbetspartners. Energibolag Energikontor Sydost Skogsstyrelsen Södra, LRF När- och fjärrvärme

18 FNE 4.1 Verka för utbyggnad av ett gemensamt sammankopplat fjärrvärmenät för alla kommuner i Blekinge. FNE 4.2 Utveckla närvärme av flis och pellets i länet. FNE 4.3 Arbeta för att öka andelen återvunnen energi, t.ex. restvärme i växthusodlingar. FNE 4.4 Arbeta för att öka andelen förnybar energi i när-/och fjärrvärmeverk. FNE 4.5 Titta på potentialen och möjligheterna att samproducera kyla och värme. Biogas FNE 5.1 Verka för att öka produktionen av biogas i länet, dels med länets matavfall som substrat och dels med gödsel från lantbruket som substrat. Övriga förnybara energislag FNE 6.1 Genomföra förstudier kring alternativa förnybara energislag. FNE 6.2 Ta fram en utredning om Akvifärlager (lagring av solenergi från sommar till vinter i berggrunden) i länet. Övrigt - Förnybar Energi Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 18 av 24 Energibolagen Kommunala bolag Näringslivet Fastighetsägare Industrier Näringslivet Energibolagen Näringslivet Fastighetsägare (flerfamiljshus) Energibolagen LRF Biogas Sydost Landstinget FNE 7.1 Verka för införande av enklare regler för leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.2 Genomföra informationsinsatser angående leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.3 Information till företag och industrin om möjligheterna kring förnybar energi. Nätbolag Näringslivet (energi- och klimatrådgivare) (energi- och klimatrådgivare) TRANSPORTER Övergripande T 1.1 Gemensam digital mötesplattform för länets offentliga aktörer. Ta fram policy för att öka möjligheterna till

19 distansarbete och främja webbmöten och telefonmöten. T 1.2 Verka för att företag, verksamheter och andra arbetsplatser stimulerar och underlättar för resor till och från jobbet och tjänsteresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. T 1.3 Stimulera samåkning genom att utveckla system för att hitta andra som färdas samma väg. Belöna samåkare. T 1.4 Påverkansprojekt för att få fler att åka kollektivt, gå eller cykla istället för att ta bilen. T 1.5 Trafikverkets fyrstegsprincip tillämpas i all infrastrukturplanering. Kollektivtrafiken Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 19 av 24 Landstinget Region Blekinge Energikontor Sydost Alla arbetsgivare Energikontor Sydost Alla arbetsgivare Region Blekinge - Blekingetrafiken Energikontor Sydost Region Blekinge Trafikverket T 2.1 Använd mindre fordon och utveckla den anropsstyrda trafiken inom kollektivtrafiken. T 2.2 Smidigare bytespunkter och bättre koordinering mellan olika trafikslag, så det blir enklare och går snabbare att byta. T 2.3 Verka för att Sydostlänken byggs (Karlshamn - Olofström Älmhult) både för gods- och persontransporter. T 2.4 Verka för fler mötesstationer för att skapa förutsättningar för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana. Utred nya tågstopp i t.ex. Kallinge. T 2.5 Utveckla tågtrafiken norrut på Kust-till-kustbanan till Emmaboda, Alvesta och Göteborg. T 2.6 Utred vad som krävs och gör riktade insatser för att få fler bilresenärer att åka kollektivt Mobility management. T 2.7 Utveckla och förbättra servicen, bekvämligheten och priset för att få fler att åka kollektivt. Godstransporter Region Blekinge Blekingetrafiken Region Blekinge Blekingetrafiken Trafikverket Region Blekinge Näringslivet Trafikverket Region Blekinge Näringslivet Trafikverket Region Blekinge Karlskrona kommun Näringslivet Region Blekinge Blekingetrafiken Energikontoret Syd Blekingetrafiken

20 T 3.1 Samordning av inköp och transporter genom att bygga logistikcentraler intill järnvägen, utanför städerna eller mitt i länet. T 3.2 Främja intermodala transporter (transport som sker med fler än ett transportmedel) t.ex. genom att förbättra spårförbindelserna till hamnar och industrier. T 3.3 Ökade möjligheter för elanslutning av fartyg i hamn. Persontransporter Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 20 av 24 Trafikverket Region Blekinge T 4.1 Förbättra möjligheterna till båtpendling mellan olika större befolkade öar. Utökad båttrafik gynnar också turismen. T 4.2 Bättre cykelinfrastruktur som möjliggör cykling till jobb, skola etc. T 4.3 Stimulera cykling, t.ex. genom att anordna omklädningsrum på arbetsplatser, genomföra kampanjer till föräldrar och skolor för att få barnen att gå och cykla mer till skolan T 4.4 Ta fram strategi för utveckling av cykeltrafik. T 4.5 Bättre möjligheter att ta med cykeln på tåget. T 4.6 Bättre cykelparkeringar vid tågstationer och större busshållplatser. T 4.7 Cykelpooler för tjänsteresor, inkl. el-cykel. T 4.8 Utveckla bilpooler i varje kommun som drivs på förnybara bränslen och som kan utnyttjas av allmänheten under kvällar och helger. Kommunala bostadsbolag kan ordna bilpooler för sina hyresgäster. Region Blekinge - Blekingetrafiken Alla arbetsplatser Energikontor Sydost Region Blekinge Blekingetrafiken Arbetsplatser Fysisk planering T 5.1 Alltid prioritera kollektivtrafik, cykeltrafik, gångtrafik och gröna stråk, före bilismen i all planering. T 5.2 Lokalisera ny bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk så att behovet av biltrafik minskar. Byggandet av externa köpcentra bör övervägas noggrant. T 5.3 Öka andelen grönska i tätbebyggelse. Detta har en positiv inverkan ur ett kolbindningperspektiv. (t.ex. plan-/teknisk avd.) (t.ex. plan-/teknisk avd.) (t.ex. plan-/teknisk avd.)

21 Bränslen Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 21 av 24 T 6.1 Verka för att öka användningen av biogas i länet och installera en biogasmack i varje kommun. T 6.2 Installera laddstolpar till elfordon i varje kommun. T 6.3 Ställ krav på förnybara bränslen vid upphandlingar av fordon eller transporter. T 6.4 Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett icke fossilt bränsle. T 6.5 Ökad information och verka för fler tankställen med alkylatbensin för tvåtaktsmotorer. Styrmedel Bensinbolag Energibolag Region Blekinge - Blekingetrafiken Biogas sydost Energibolagen Alla organisationer och företag Region Blekinge - Blekingetrafiken Bensinbolag Skogsstyrelsen LRF T 7.1 Verka för översyn av prissättningen, inklusive statliga styrmedel, mellan flyg, järnväg och väg. T 7.2 Verka för beskattning av tunga och törstiga fordon samt utökade subventioner/premier till fordon med förnybart drivmedel. T 7.3 Verka för införande av styrmedel för att styra över till förnybara bränslen för lastbilar, liknande de styrmedel som finns för miljöbilar. T 7.4 Verka för införande av skrotningspremie för båtmotorer av 2- taktsmodell. T 7.5 Verka för höjda skatter på fossila bränslen. Region Blekinge Blekingetrafiken T 7.6 Verka för att priserna på förnybara bränslen frigörs från priserna på olja/bensin (om priset på diesel stiger så ska inte priset på RME stiga). ENGAGERA FLERA Övergripande EF 1.1 Gemensam energi- och klimatrådgivning i länet för att ge

22 utökad service till medborgarna. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 22 av 24 Kunskap EF 2.1 Ökade och gemensamma insatser för att höja den allmänna kunskapsnivån om energi- och klimatfrågor hos politiker, tjänstemän och allmänhet. EF 2.2 Samordna insatser och resurser för att genomföra evenemang och gemensamma kampanjer, t.ex. Europeiska trafikantveckan, Testresenärsprojekt, Kollektiv resdag för sjätteklassare och Earth Hour. EF 2.3 Främja fler regionala forskningsoch utvecklingsprojekt i länet genom ökat samarbete mellan högskolor, statliga verk och institutioner, näringsliv och andra offentliga organisationer. EF 2.4 Anordna utställningar om klimatsmart teknik och klimatsmart beteende. Skola (t.ex. energi- och klimatrådgivare, miljöstrateger) (t.ex. energi- och klimatrådgivare, miljöstrateger) BTH Region Blekinge Hållbarhetsforum BTH Hållbarhetsforum (t.ex. miljöstrateger EF 3.1 Miljö och klimat som grön tråd genom hela skolutbildningen i alla ämnen. EF 3.2 Främja miljödiplomering och dyl. av skolor. EF 3.3 Genomföra kampanjer med vandrande skolbussar. Små- och medelstora företag (t.ex. Utbildningsnämnder) (t.ex. utbildningsnämnder, miljöstrateger) (t.ex. utbildningsnämnder, energi- och klimatrådg EF 4.1 Ökade insatser inom energi- och klimatrådgivning för att höja kunskapsnivån i näringslivet. EF 4.2 Riktade utbildningar, kurser eller andra insatser för att minska energianvändningen. EF 4.3 Utarbeta åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från markanvändning inom jord- och skogsbruk. Offentlig upphandling (energi- och klimatrådgivare) Region Blekinge Energikontor Sydost Energikontor Sydost Skogsstyrelsen,LRF EF 5.1 Informera om möjligheten att dela upp förfrågningsunderlag vid upphandlingar i mindre delar som möjliggör för lokala aktörer att lämna anbud. (t.ex. upphandlingsavdelning) Landstinget

23 Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Statliga organ Sidan 23 av 24 EF 5.2 Arbeta för hårdare miljö- och klimatkrav i upphandlingar via Miljöstyrningsrådets referensgrupper, både för framtagandet av produkt, produkt i sig och för transport, samt avfallshantering. EF 5.3 Alltid beakta LCC i upphandlingar och verka för att LCC tas fram för fler produkter. EF 5.4 Öka antalet upphandlingar där ställda kriterier följs upp. Konsumtion (t.ex. upphandlingsavdelning) Landstinget Statliga organ (t.ex. upphandlingsavdelning) Landstinget Region Blekinge Landsting Region Blekinge EF 6.1 Öka medvetenheten om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan genom ett eller flera länsvisa evenemang samt riktad information till hushåll. EF 6.2 Information om livsmedels klimatpåverkan och riktade insatser för att minska matsvinnet, både i handelsledet och i konsumtionsledet (inkl. restauranger) EF 6.3 Uppmuntra användandet av mer närproducerad och mer säsongsberoende mat, samt minska konsumtion av kött. EF 6.4 Lyfta fram/efterfråga statliga styrmedel för att minska förpackningshysterin. Hållbarhetsforum Region Blekinge LRF Restaurangbranschen Livsmedelsbranschen LRF Restaurangbranschen Livsmedelsbranschen Handels- och livsmedelsbranschen Uppföljning

24 Sidan 24 av 24 Denna Klimat- och energistrategi gäller t o m år Vid antagande av de nya lokala miljömålen för Ronneby kommun skall denna klimat- och energistrategi följas upp genom att åtgärderna preciseras samt tidssätts. Målen och åtgärderna skall integreras i de lokala miljömålen så att man på ett enkelt sätt årligen kan göra uppföljning genom miljöbokslut samt nyckeltal. Ny revidering av strategin skall göras Referenser SMHI Naturvårdsverket Energikontoret Sydost SCB Nationella Databasen, RUS Remissförslag till Klimat- och energistrategi Blekinge Skåne, de skånska miljömålen Klimatkommunerna Östra Göinge kommuns klimat- och energiplan, Nu E De Nock Sveriges Ekokommuner Lokala Miljömål Ronneby kommun Strategi för energieffektivisering, Ronneby kommun Klimatförändringar i Ronneby kommun

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun 2015-2020 FÖRSLAG

Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun 2015-2020 FÖRSLAG Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun 2015-2020 FÖRSLAG Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun Antagen av kommunfullmäktige i Ystad, 2015-XX-XX Projektledare och författare: Åsa Cornander

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Begränsad klimatpåverkan Solinstrålning, förekomst av växthusgaser och aerosoler samt markytans egenskaper avgör klimatsystemets energibalans. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har människan med stor säkerhet

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN!

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Klimatsamverkan Kalmar län Energiomställning (HINDRA) Klimatanpassning (LINDRA) Hållbar tillväxt Klimatkommissionens uppgifter: - Öka takten (för att

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Paving the way for Sustainable Energy in Europe. Blekinge, Sweden

Paving the way for Sustainable Energy in Europe. Blekinge, Sweden Information och anteckningar efter Klimatsamtal och styrgruppsmöte för Klimatsamverkan Blekinge 26 april 2012 Klimatsamtal på Residenset Förmiddagen inleddes med Länsstyrelsens årliga Klimatsamtal på Residenset.

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer