Region Skånes revisorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Region Skånes revisorer"

Transkript

1 Region Skånes revisorer Granskning av Läkemedelskostnader v FFFFFFFFFF10FörsFFlag Michael Arthursson Dag Boman Mari Månsson

2 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING BAKGRUND OCH UPPDRAG UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE OM RAPPORTEN REGION SKÅNES LÄKEMEDELSKOSTNADER OM LÄKEMEDELSKOSTNADER REGION SKÅNES LÄKEMEDELSBUDGET SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KOSTNADSANSVAR ARBETET MED STYRNING AV LÄKEMEDEL INLEDNING STYRNING AV LÄKEMEDEL I LINJEORGANISATIONEN ORGANISATIONEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING AV LÄKEMEDEL HUVUDFRÅGORNA I GRANSKNINGEN INLEDNING KOSTNADSLÄGET ORGANISATION OCH INFORMATION STRATEGISK STYRNING AV LÄKEMEDELSKOSTNADER SLUTSATSER - STYRKOR OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN REFERENSER INTERVJUER DOKUMENTATION

3 1 Sammanfattning Uppdrag Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt att genomföra en granskning av läkemedelskostnaderna. Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag för att bedöma arbetet med styrning av läkemedelskostnaderna inom Region Skånes olika verksamheter. Metod Genomförandet av granskningen har omfattat studier och analys av dokumentation bl a rörande regionens mål och direktiv, material från läkemedelsrådets, terapigruppernas och läkemedelsenheten arbete, statistiska, ekonomiska och andra uppföljningar av läkemedelsanvändningen, projektdokumentation samt nationella jämförelser. Djupintervjuer har genomförts med 10 personer. De intervjuade representerar regionens centrala ledning och stab, läkemedelsrådet och förvaltningar. Vidare har 12 personer, främst förskrivare som inte deltagit i rekommendationsarbete, besvarat en strukturerad enkät. De preliminära resultaten har behandlats vid en gruppintervju med 17 representanter för läkemedelsrådet, terapigrupperna samt centrum för vårdplanering och analys. Arbetet med granskningen har bedrivits under oktober - november Resultat De skånska läkemedelskostnaderna är höga per invånare. En sänkning till samma nivå som i Stockholms län eller Västra Götalandsregionen skulle motsvara en årlig besparing på miljoner kronor. Region Skånes styrning av läkemedelskostnader har sitt huvudfokus på förskrivning i öppenvården, särskilt inom primärvården. Den huvudstrategi som följs är sk kunskapsstyrning, dvs att underlätta en kostnadseffektiv förskrivning genom rekommendationer och att tillhandahålla information, utbildning mm till förskrivaren i första linjen. Detta är funktioner som upprätthålls av Läkemedelsrådet. Ett viktigt instrument i arbetet med kunskapsstyrning är Skånelistan. Kunskapsstyrningen kompletteras med styrinstrument som integreras med hälso- och sjukvårdens styrning i övrigt sk linjestyrning. Hit hör decentraliserat budgetansvar för definierade grupper av läkemedel och med uppdrag till och uppföljningar av förvaltningarna som ska stärka följsamheten till rekommendationerna och skapa en generell kostnadsmedvetenhet. De nyinrättade läkemedelsansvariga vid förvaltningarna är ett sätt att stärka styrningen via linjeorganisationen. Styrkor I granskningsarbetet har det framkommit att den skånska läkemedelsorganisationen har många styrkor och i flera avseenden ligger långt fram bland de svenska sjukvårdshuvudmännen. Några exempel där den skånska arbetsmodellen kan bedömas vara föredömlig är: Kunskapsstyrningen genom läkemedelsrekommendationer och Skånelistan, som håller hög kvalitet och ger tillgång till producentobunden information Introduktionen och uppföljningen av måltal inom ett antal läkemedelsgrupper 3

4 Införande av lokalt ekonomiskt ansvar för delar av läkemedelskostnaderna genom decentraliserade läkemedelsbudgetar Det finns underlag för uppföljning och analys av läkemedelskostnaderna på förvaltningsoch kliniknivå Styrningen genom linjeorganisationen kan stärkas med läkemedelsansvariga i förvaltningarna, under förutsättning att de får tydliga mandat Styrningen av de privata vårdgivarnas förskrivning är tydligare i de nya avtal som träffas Idéer till förbättringar Det finns således en rad påtagliga styrkor i Region Skånes läkemedelsarbete. Bedömningen är att det även finns frågor med ett tydligt utrymme för förbättringar: Regiongemensamt Den centrala organisationen för arbetet med läkemedelsfrågor och läkemedelskostnader är splittrad och liten i förhållande till kostnadernas storlek. Effektiv central hantering av kostnaderna för specialläkemedel saknas. Måltalen omfattar än så länge läkemedelsgrupper som svarar för en mindre del av läkemedelskostnaderna. Utöver mätning av måltal sker inga jämförande analyser av förskrivningens kostnadseffektivitet i olika förvaltningar. Flera av de gemensamma indikatorerna i uppdragen till förvaltningarna är utformade så att de är svåra att följa upp, och risken är stor att styreffekten därmed blir svag. Styrningen av de privata vårdgivarnas förskrivning av läkemedel är svag, och det finns risk för ytterligare försämring efter distriktskanslierna avskaffande. Styrningen av den regionala potten är svag. Samtidigt finns risker för felaktiga incitament med nuvarande gränsdragning mellan regionala/decentrala läkemedel. Läkemedel under gränsen (3 000 kr) belastar egen verksamhet och övrigt belastar regionen. På förvaltningsnivå Förvaltningschefernas arbete med läkemedelskostnaderna skiljer sig åt och har generellt inte tillräckligt stark genomslagskraft Läkemedelsansvariga på förvaltningarna har inte tillräckligt starka mandat Det saknas en gemensam tillämpning av metoder för att värja sig för industrins marknadsföring på kliniknivå Många sjukhuskliniker upplever att man saknar instrument för att klara tilldelade läkemedelsbudgetar. Ett övergripande arbetssätt kan vara att systematiskt utveckla en skånsk läkemedelsstrategi med tydligare regiongemensamma mätbara mål, styrinstrument och gemensamma arbetssätt. Ansvaret för en sådan strategi bör ligga på Hälso- och sjukvårdsnämnden. Samtidigt har ett mer enhetligt agerande från förvaltningsledningarnas sida en avgörande betydelse. Några element som bör beaktas i arbetet med en sådan strategi är: Utvidga nuvarande fokus på förskrivning i primärvården till att omfatta sjukhusvården Stärk regiongemensam policy för hantering av nya specialläkemedel Tydliggör styrning av de privata vårdgivarnas förskrivning Klargör de läkemedelsansvarigas mandat Utvidga arbetet med jämförande analyser av läkemedelskostnaderna 4

5 2 Granskningens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund och uppdrag De skånska läkemedelskostnaderna ligger högt i en nationell jämförelse. Vid en bättre följsamhet till aktuella förskrivningsrekommendationer hade stora ekonomiska vinster kunnat uppnås. Revisorerna har mot bakgrund av detta beslutat att ägna uppmärksamhet åt hur arbetet med dessa frågor fortskrider med särskild fokus på rollerna för läkemedelsrådet och läkemedelsenheten, dvs. hur deras kompetens och erfarenhet tas tillvara på olika nivåer i organisationen. Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag för att bedöma arbetet med styrning av läkemedelskostnaderna inom Region Skånes olika verksamheter. En huvudfråga är om arbetet organiseras, planeras och genomförs på ett sätt som kan ge det resultat som förväntas och är önskvärt utifrån styrande beslut. Granskningen omfattar, förutom det regionövergripande perspektivet, samtliga verksamheter inom sjukvården och privata vårdgivare. Frågeställningar som har belysts är: Regionens arbete på olika organisatoriska nivåer såväl strategiskt som i linjen, vad avser styrning av läkemedelskostnader. Skillnader som finns mellan olika organisatoriska enheter inom exempelvis sjukhusvård, primärvård och privat verksamhet, och vilka, i förekommande fall, de huvudsakliga förklaringarna till dessa är. Huruvida rollerna för läkemedelsrådet och läkemedelsenheten är tydliga och väldefinierade och om deras kompetens och erfarenhet nyttiggörs uppåt och nedåt inom organisationen. Tillgången och efterfrågan på producentobunden information. Huruvida det bedrivs ett systematiskt arbete med att, via interna och externa jämförelser, utveckla och förbättra styrningen av läkemedelskostnaderna inom Regionens olika verksamheter. Hinder som finns för att nå de uppsatta måltalen, och hur dessa hinder kan överbryggas. Granskningsrapporten skall dessutom komma med impulser till förbättringar om gjorda iakttagelser under granskningen visar på behov av detta. 2.2 Uppdragets genomförande Genomförandet av granskningen har omfattat följande huvudsakliga delar: 1. Dokumentanalys rörande regionens mål och direktiv, material från läkemedelsrådets, terapigruppernas och läkemedelsenheten arbete, statistiska, ekonomiska och andra uppföljningar av läkemedelsanvändningen, projektdokumentation samt nationella jämförelser. 2. Djupintervjuer med nyckelföreträdare i regionens centrala ledning och stab, läkemedelsrådet och förvaltningar. 3. Strukturerade telefonintervjuer med förskrivare inom olika specialiteter, vilka ej medverkat i arbetet med läkemedelsrekommendationer. 5

6 4. Workshop med representanter för läkemedelsrådet, terapigrupperna samt Centrum för verksamhetsplanering och analys 5. Samlad analys av de fakta och synpunkter som kommit fram i arbetet med punkt 1-4. I analysen har gjorts en avstämning gentemot motsvarande arbete inom Stockholms läns landsting Tjänstemän i berörda enheter har fått möjlighet att faktagranska texter som berör respektive verksamhet. Granskningen har genomförts av Michael Arthursson, projektledare, Dag Boman, kvalitetsansvarig samt Mari Månsson. Projektet har genomförts i nära samråd med uppdragsgivaren. Kontaktpersoner för uppdragsgivaren har varit Greger Nyberg på Revisionskontoret. Ann- Christin Andersson, Maj Carlsson och Ola Ohlsson inom läkemedelsrådet samt Centrum för verksamhetsplanering och analys har varit referenspersoner. Arbetet med granskningen har bedrivits under oktober - november Om rapporten Rapporten är indelad i tre huvudavsnitt efter sammanfattningen och beskrivningen av granskningsarbetet. I avsnitt 3 görs en introduktion till frågan om läkemedelskostnader och Region Skånes läkemedelskostnader beskrivs i en nationell jämförelse. I avsnitt 4 redogörs översiktligt för Region Skånes arbete med läkemedelskostnader. I avsnitt 5 redovisas bedömningar och slutsatser rörande huvudfrågorna i granskningen. I en särskild del av detta avsnitt sammanfattas styrkor och förbättringsområden. Detta avsnitt är helt granskarnas bedömning. Referenser och förteckning över intervjupersoner ingår i avsnitt 6. Intervjufrågor och svar från de strukturerade intervjuerna framgår av bilaga. 6

7 3 Region Skånes läkemedelskostnader 3.1 Om läkemedelskostnader Ökande läkemedelskostnader, som upptar en allt större del av hälso- och sjukvårdens totala kostnader, är ett globalt fenomen. Samma sak gäller ansträngningarna att kontrollera och dämpa kostnadsutvecklingen. En central drivkraft för kostnadsökningarna är att förmågan att diagnostisera och behandla allt fler sjukdomar ständigt ökar, ofta med inslag av kostsamma läkemedelsterapier. Andra faktorer är befolkningens hälsa och åldersstruktur, men även värderingar och attityder till den egna hälsan. Höga eller låga läkemedelskostnader är i sig ingen indikator på hur väl kontrollen av läkemedelskostnaderna fungerar. Höga kostnader kan vara ett tecken på hög effektivitet, om läkemedlen används för att ersätta andra mindre verkningsfulla behandlingsmetoder. Men höga kostnader kan även vara ett tecken på dålig hushållning Läkemedelskostnader * Slutenvård Recept Receptfritt Rekvisition i öppenvård I Sverige finns i nuläget ca godkända läkemedel, varav en majoritet är utbytbara, som skall hanteras inom ramen för den fria förskrivningsrätten. I vissa fall är den hälsoekonomiska evidensen svag. Inom många områden har dyra originalpreparat vid patentutgång blivit föremål för sk generisk konkurrens. Det senare har medverkat till att Sverige och många andra länder haft en dämpad kostnadsutveckling under senare år. Felanvändning av läkemedel är en stor hälsorisk och bedöms förorsaka hälso- och sjukvården stora merkostnader. Det finns tre huvudsakliga metoder att styra läkemedelskostnaderna 1 : Prisregleringar, som i Sverige och flertalet länder är en statlig uppgift Påverkan av konsumenternas efterfrågan genom subventionsgrad (normalt en statlig eller försäkringsbaserad uppgift) Påverkan på förskrivarledet, genom sk kunskaps- och/eller budgetstyrning (normalt en hälso- och sjukvårdsuppgift) Andersson, K., Swedish pharmaceutical benefit reforms, Göteborgs universitet, 2006 * Segmentet Rekvisition i öppenvård är så litet att det inte syns i diagrammet, Källa Socialstyrelsen, Sveriges Officiella läkemedelsstatistik, Rörliga priser 7

8 3.2 Region Skånes läkemedelsbudget Region Skånes kostnader för läkemedel uppgick år 2006 till ca miljoner kronor. Kostnaderna sönderfaller grovt sett i två delar: öppenvård (recept) och användning i slutenvård. Den största posten återfinns inom receptförskrivning inom öppenvården. Kostnaden för dessa läkemedel fördelas med hänsyn till högkostnadsskyddet 2 mellan den enskilda läkemedelskonsumenten och regionen. Landsting och regioner har ett kostnadsansvar för läkemedelsförmånerna som täcker de kostnader som konsumenten inte behöver erlägga med hänsyn till högkostnadsskyddet. Priserna på de läkemedel som används vid öppenvårdsförskrivning fastställs av läkemedelsförmånsnämnden (LFN). Regionen å sin sida erhåller ett statsbidrag som är behovsfördelat mellan de svenska landstingen, avsett att täcka regionens kostnader. År 2006 var regionens kostnader för förmånerna miljoner kronor 3 och statsbidraget var miljoner kronor. Läkemedelsförmånen genererade således förra året ett underskott för regionen om 86 miljoner kronor. Regionens kostnader för läkemedel inom förmånen och övriga hälso- och sjukvårdskostnader per invånare framgår av nedanstående diagram, där Region Skåne jämförs med riket och de fyra största landstingen/regionerna i landet. Det framgår av diagrammet att regionens totala kostnader per invånare för hälso- och sjukvården är jämförelsevis måttliga, men att läkemedelskostnaderna är jämförelsevis höga 4. Kostnader för hälso- och sjukvård och läkemedel inom förmånen per invånare år 2006, Källa SKL 5. Kostnader, kronor per invånare, 2006 Skåne Stockholm VGR LiÖ Riket läkemedel övrig hälso- och sjukvård Regionens läkemedelskostnader för förmånsberättigade läkemedel per invånare beskrivs mer detaljerat i nedanstående diagram 6. Skånes kostnader för läkemedel inom förmånen per invånare är knappt 10 procent högre än riksgenomsnittet, 12 procent högre än i Västra Götalandsregionen och 20 procent högre än i Landstinget i Östergötland (LiÖ). 2 Max kronor per rullande 12 månaders period 3 Kostnaden är förmånskostnaden vilken inte är den samma som den totala kostnaden i konsumentledet. 4 Sverige kommuner och landsting, Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006, Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården. 5 LiÖ är Landstinget i Östergötland 6 Sverige kommuner och landsting, Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006, Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården. 8

9 Kostnader för läkemedel inom förmånen, kronor per invånare år 2006, Källa SKL Kostnader för läkemedel inom förmånen, kronor per inv, 2006 Skåne Stockholm VGR LiÖ Riket läkemedel Förskrivningen av förmånsläkemedel per förvaltning fördelades år 2006 enligt nedanstående diagram. Kostnad för decentrala och regionala läkemedel per förvaltning 2006, miljoner kronor, Källa Region Skåne USiL UMAS Distriktsn. Sydväst Helsingborgs Lasarett Distriktsn. Nordväst PV - Mellersta PV - Sydvästra PV - Nordvästra CSK Distriktsn. Mellersta PV - Nordöstra Distriktsn. Nordost Distriktsn. Ystad-Österlen Hälso- och sjukvårdsn. Lasarettet i Ystad Ängelholms Sjukhus Hässleholms sjukhusorg. Lasarettet i Trelleborg PV - Sydost Lasarettet i Landskrona Tandvård Decentrala medel Regionala medel Förskrivning av läkemedel hos de privata vårdgivarna i Skåne uppgick år 2006 till 703 miljoner kronor 7 8. Den andra stora kostnadsposten är läkemedelsanvändning i slutenvården. (Dessa benämns oftast rekvisitionsvaror i Region Skåne). Dessa läkemedel används främst vid behandling av patienter på sjukhus. Regionens bruttokostnad för dessa läkemedel var 829 miljoner kronor år 7 Källa: Läkemedelsenheten Region Skåne 8 De privata vårdgivarnas förskrivning ingår i siffrorna för respektive distriktsnämnd m.fl 9

10 2006. Regionen har möjlighet att förhandla med läkemedelsindustrin om rabatter för läkemedel i slutenvården. Regionens rabatter uppgick år 2006 till 84 miljoner kronor 9. Skåne har en något lägre andel slutenvårdsläkemedel än t ex Stockholms läns landsting, främst beroende på att regionen inte fört över vissa läkemedel från förskrivning i öppenvården till slutenvård. Beaktas även slutenvårdsläkemedlen är regionens kostnader ca 8 procent högre än genomsnittet för hela landet. Regionens totala nettokostnad för läkemedel (dvs totala läkemedelskostnader minus statsbidrag för läkemedel och minus rabatter) var 831 miljoner kronor år Kostnadsutveckling Läkemedelskostnaderna ökade mycket kraftigt i hela landet under föregående decennium och fram till och med år Under de senaste åren har det dock skett en allmän dämpning av kostnadsutvecklingen i landet. Det tillskrivs främst det faktum att priset på många generiska preparat där patentet gått ut har sänkts genom priskonkurrens mellan generikaföretag. Slutenvårdens läkemedelskostnader har mer än fördubblats i landet sedan 2000, medan förmånen ökat med endast ca 20 procent. Orsakerna till denna substitution är flera. Slutenvården hanterar många nya avancerade läkemedel t ex i cancervården. Samtidigt har landstingen lite olika policy för fördelning mellan användning i slutenvården och förskrivning i öppenvården. De rabatter som landstingen utverkar kan påverka denna gränsdragning. För de patienter som kommit upp i högkostnadsskyddet har landstinget i vissa fall möjligheter att välja att betala det normalt sett högre pris som fastställts nationellt eller att betala ett framförhandlat rabatterat pris Kostnadsökningen i Skåne har under de senaste åren, till och med 2006, varit hög jämfört med övriga landet. Under det senaste året är dock ökningstakten lägre i Skåne än i landet som helhet; 4,0 % jämfört med 4,8 %. I en uppföljning av tertial 2, 2007, beskrivs den långsammare ökningstakten som ett trendbrott jämfört med tidigare 10. Under 2004 steg som jämförelse läkemedelskostnaderna i Skåne med 3,5 procent jämfört med 0,3 procent för riket som helhet 11. Det är en avsevärd skillnad på tillväxttakten för de läkemedel som definieras som decentrala respektive regionala. Under den senaste 12-månadersperioden till och med september 2007 ökade kostnaderna för de decentrala läkemedlen med 1,3 procent och för de regionala läkemedlen med 8,3 procent 12. Övergripande bedömningar som görs, bl a av Socialstyrelsen 13, är att landets läkemedelskostnader förväntas öka relativt kraftigt under de närmaste åren efter den måttliga ökningstakten under de senaste åren. Exempel på kostnadsdrivande faktorer är förändringar i befolkningens åldersstruktur, introduktion av nya läkemedel och nya och vidgade indikationer. Kostnadssänkande faktorer är, enligt socialstyrelsen, patentutgångar, överföringar av läkemedel från recept till slutenvårdsrekvisition, upphandling av förbrukningsartiklar samt ökad kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna. 9 Källa: Centrum för vårdplanering och analys 10 Region Skåne, Centrum för verksamhetsplanering och analys, avdelningen för god vård och läkemedel, Fördjupad läkemedelsuppföljning T Ulf-Johan Olson, Kunskaps- och linjestyrning i läkemedelsarbetet en översyn av Region Skånes styrning av läkemedelsarbetet, Ernst & Young Källa Läkemedelsenheten, Region Skåne: 13 Socialstyrelsen, Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, September

11 3.3 Sjukvårdshuvudmännens kostnadsansvar Läkemedelsreformen, som trädde i kraft 1 januari 1997, hade till syfte att förbättra kvaliteten på läkemedelsanvändningen och motverka kostnadsökningen för läkemedel. Reformen innebar bl a att kostnadsansvaret för läkemedel och inkontinensartiklar flyttades till sjukvårdshuvudmännen 14. Samtidigt trädde en ny lag i kraft som gjorde det obligatoriskt för alla landsting att inrätta en eller flera läkemedelskommittéer. Det övergripande målet för läkemedelskommittéerna angavs vara att verka för en säker och kostnadseffektiv användning av läkemedel baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Förhoppningen med reformen var att läkemedel skulle prioriteras efter samma principer som övriga sjukvårdsinsatser. Det finns dock enligt en rapport från OECD ingen klar bild i landet av effekten av landstingens kostnadsansvar 15. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund bedriver sedan några år tillbaka en uppföljning av sjukvårdshuvudmännens kostnadsansvar. Några iakttagelser 16 de gör är att: Flertalet landsting (samtliga utom tre) har ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel. Uppföljning av kostnader och volymer tillämpas i alla landsting/regioner. En majoritet (15 landsting) använder kvalitativa förskrivningsmål. Målen kan avse särskilda läkemedelsgrupper, förskrivning till äldre samt läkemedel och miljö. Tio landsting har utformat incitamentsavtal som är mer eller mindre omfattande. Incitamentsavtalen kan omfatta: följsamhet till förskrivningsmål, följsamhet till rekommendationslista eller följsamhet till budget och förskrivningsmål/rekommendationslista. Nya, avancerade och oftast dyra läkemedel upplevs av de flesta landsting som en svår fråga att hantera. Flertalet har ambitionen att kontrollera dessa kostnader. Enligt IHE är det dock endast två landsting som har systematiska metoder för att prognostisera användning och kostnader Socialstyrelsen, Läkemedelsreformen 1997 hur blev det? 2000:7 15 P. Moïse & E. Docteur; Pharmaceutical Pricing an Reimbursment Policies in Sweden, OECD Health Working Papers No 28, DELSA/HEA/WD/HWP(2007)5 16 Nordling, Sara och Anell, Anders, Kostnadsansvar och incitamentsavtal för förskrivning av läkemedel kartläggning av landstingens utvecklingsarbete år 2006, IHE 17 S. Nordling a.a. 11

12 4 Arbetet med styrning av läkemedel 4.1 Inledning Region Skånes styrning av läkemedelskostnader har sin huvudfokus på förskrivning i öppenvården, särskilt inom primärvården. Den huvudstrategi som följs är sk kunskapsstyrning, dvs att underlätta en kostnadseffektiv förskrivning genom rekommendationer och att tillhandahålla information, utbildning mm till förskrivaren i första linjen. Detta är funktioner som upprätthålls av Läkemedelsrådet. Kunskapsstyrningen kompletteras med styrinstrument som integreras med hälso- och sjukvårdens styrning i övrigt sk linjestyrning. Hit hör decentraliserat budgetansvar för definierade grupper av läkemedel och med uppdrag till och uppföljningar av förvaltningarna som ska stärka följsamheten till rekommendationerna och skapa en generell kostnadsmedvetenhet. Övriga strategier som tillämpas i kombination med ovanstående är bland annat: Måltal för följsamhet Upphandling av läkemedel i slutenvården Införande av arbetsplatskoder Regler för producentobunden information Benchmarking/samarbete med bl a 4-länsgruppen 18 Avtal med privata vårdleverantörer. Hälso- och sjukvårdsledningen lät år 2005 göra en oberoende översyn av regionens styrning av läkemedelsarbetet 19. Slutsatser som dras i översynen är bl a att det som beskrivs som den genomgående resursen för att förbättra situationen förskrivares och verksamhetschefers engagemang för att effektivisera läkemedelsarbetet långt ifrån tagits tillvara och getts rätt förutsättningar för att få genomslag. Det saknas, hävdas i rapporten, genomgående och tydliga ledningskrav på kliniker och vårdcentraler. I rapporten ges bl a rekommendationen att stärka linjeorganisationens ansvar i läkemedelsfrågorna, genom tydligare uppdrag till förvaltningarna i budget och till respektive till förvaltningscheferna från hälso- och sjukvårdschefen. I översynen föreslås att en strategi för regionens läkemedelsarbete tas fram. Den ska ge en bättre samordning mellan kunskaps- och linjestyrning genom att läkemedelsrådet och läkemedelsenheten bättre integreras med hälso- och sjukvårdsledningens övriga resurser för policy- och kunskapsstyrning. 18 I Gruppen ingår Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen 19 Ulf-Johan Olson, Kunskaps- och linjestyrning i läkemedelsarbetet en översyn av Region Skånes styrning av läkemedelsarbetet, Ernst & Young

13 4.2 Styrning av läkemedel i linjeorganisationen Mål som fastställts av fullmäktige I budget för fastslår fullmäktige att kostnaderna för läkemedel ska sänkas. Det anges bland annat att kostnaderna för specialläkemedel inte får överstiga riksgenomsnittet. Utrymme ska skapas för unika läkemedel, bl a genom att utnyttja generisk substitution. I budgeten trycks även på att utveckla samarbete med läkemedelsindustrin. I budgeten beskrivs att uppdrag till förvaltningarna rörande läkemedelsarbetet ska bli tydligare. Styrningen av läkemedelskostnaderna integreras med andra styrmekanismer inom hälsooch sjukvården. Vikten av producentobunden information lyfts fram. Mottagare av information är dels förvaltningar, dels privata förskrivare. Enligt budgeten ska en regiongemensam läkemedelsstrategi tas fram. Styrningen genom uppdrag Styrningen av förvaltningarna sker genom de årliga uppdragen. I uppdragen för 2007 har förvaltningarna bl a följande uppdrag rörande läkemedel: Förvaltningarna ska delta i arbetet att utveckla en regiongemensam läkemedelsstrategi. Ett utvecklingsarbete ska bedrivas som ska leda till ökade incitament att ta ansvar för läkemedelskostnaderna. Vid sidan av skånegemensamma måltal ska verksamhetsspecifika mål som omfattar regionalt finansierade läkemedel tas fram. Kriterier för användning av nya och/eller dyra läkemedel bör utarbetas inom specialistgrupperingar. Under rubriken God Vård i de skåneövergripande uppdragen finns tre kvalitetsindikatorer som berör Läkemedel: Uppdrag Indikator 5.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård: Läkemedelsinformation och uppföljning 5.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård: Läkemedelsinformation och uppföljning Hur har arbetet med producentobunden läkemedelsinformation utvecklats? I vilken utsträckning nyttjas stöd från informationsapotekare i verksamhetsuppföljningen? 5.3 Säker hälso- och sjukvård Hur används instrumentet Läkemedelsgenomgångar i samband med insättning i ApoDos? Övrig uppföljning I anvisningarna för uppföljning 2007 inom sektor Vård och Hälsa framgår att förvaltningarna ska sammanställa en uppföljningsrapport rörande läkemedel. Rapporten innehåller information om kostnadsutfall för läkemedel inom förmån respektive rekvisition (sluten vård). För- 20 Region Skåne, Budget

14 valtningarna ska även rapportera utfall i relation till budget avseende volym och kostnader ifråga om måltal för ett tiotal läkemedel (se mer utförligt om måltal nedan). Läkemedlens kostnadsutveckling följs även i månads- och delårsrapporter. Förutom att redovisa utveckling av kostnader och volymer ska förvaltningarna: Analysera läkemedelsgrupper/läkemedel inom förmånen och inom slutenvården med hög ökning/de högsta ökningarna Redovisa åtgärdsplan för att nå samtliga måltal och budget På förvaltnings- och klinik ägnas stor uppmärksamhet åt läkemedelsfrågorna. Skillnaderna mellan förvaltningarnas angreppssätt är relativt stora särskilt avseende sjukhusen, ibland även mellan kliniker på ett och samma sjukhus. Flertalet förvaltningar använder egna interna uppföljningsrutiner som komplement till de regiongemensamma uppföljningarna. Det är möjligt att följa upp förskrivningen på arbetsplatsnivå och i viss utsträckning ner på förskrivarnivå i sk förskrivarprofiler. Detta utnyttjas systematiskt vid vissa sjukhus och kliniker, men inte alls vid andra. Vissa förvaltningar använder regelbundet sk informationsapotekare en tjänst som ingår i avtalet med Apoteket AB, eller som förvaltningen själv köper in - som stöd vid analys och planering av förskrivning och läkemedelsanvändning. Det skiljer även i vilken grad sjukhusledningen deltar i det interna styrningsarbetet och därmed vilket mandat den läkemedelsansvariga har i organisationen. CSK är ett exempel på en förvaltning som vinnlagt sig om en mycket stor tydlighet i detta avseende. USiL har utvecklat och tillämpar en IT-baserad uppföljningsmodell. Enligt denna ska varje verksamhetschef genomföra en strukturerad analys av sin förskrivning enligt särskilda anvisningar tre gånger per år. Uppföljningen omfattar såväl regiongemensamma måltal som förvaltnings- och klinikspecifika mål. Uppföljningen tar fasta på att analysera stora avvikelser mellan prognos och budget etc samt andra väsentliga förändringar såsom övergång mellan receptförskrivning och rekvisition av läkemedel. En viktig parameter att uppmärksamma är möjligheten att påverka aktuella volymer och att beskriva åtgärder. Inom primärvården återfinns indikatorer för läkemedel i det gemensamma styrkortet som nu har tillämpats i flera år. I primärvårdsförvaltningen nordväst införs ekonomiska incitament som bl a relateras till läkarnas läkemedelsförskrivning. Regional uppföljning förekommer avseende vissa kostnadsdrivande specialläkemedel inom den högspecialiserade vården. Det rör bl a cytostatika i cancervården. Styrning genom utlagd läkemedelsbudget Budgetansvaret för huvuddelen av läkemedelsförmånskostnaden har varit decentraliserat sedan Grunden för fördelningen av budget är den faktiska kostnaden föregående år med korrigering för måltal och beräknad kostnadsutveckling. Regionalt finansierade läkemedel finansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionalt finansierade läkemedel definieras som läkemedel inom förmånen med en: större kostnad än kronor per uttag användning av få patienter entydig indikation 14

15 Förvaltningarna har ett fortsatt uppföljningsansvar även för de regionalt finansierade medlen, men de belastar hälso- och sjukvårdsnämndens och inte enskilda förvaltningars budget. Måltal Elva måltal har definierats inom ett antal läkemedelsgrupper 21. Måltalen återfinns inom områden där Skåne har ett avvikande förskrivningsmönster jämfört med andra landsting och/eller där det finns stora prisskillnader utan motsvarande medicinska skillnader. Måltalen baseras på Skåneslistans rekommendationer och är förankrade i Läkemedelsrådets terapigrupper. Måltalen motsvarar ca 35 procent av den totala kostnaden för decentraliserade läkemedel. Vid en fullständig följsamhet, inklusive privata förskrivare, till måltalen skulle det enligt beräkningar hösten 2006 resultera i en årlig besparing motsvarande 108 miljoner kronor 22. Detta kan jämföras med den totala kostnaden för decentrala läkemedel om miljoner kronor år Vid en fördjupad uppföljning rörande tertial två år 2007 konstateras att följsamheten till måltalen ökat. Besparingen i form av att organisationen undvikit onödiga läkemedelskostnader beräknas bli ca 30 miljoner kronor för helåret, men knappt 80 miljoner kronor av den möjliga besparingen uteblir. Till och med andra tertialet var det de privata förskrivarna som stod för den största avvikelsen från måltalen, eller 74 procent av de onödiga läkemedelskostnaderna. Som en jämförelse kan noteras att andelen köpt vård från privata vårdproducenter under 2006 var 9,1 procent i Region Skåne 23. Avvikelserna från måltalen inom den verksamhet som drivs i egen regi är relativt små. Styrning av privata förskrivare Såsom ovan framgått har de privata förskrivarna en lägre följsamhet än den hälso- och sjukvård som drivs i regionens egen regi. Vid intervjuer har det framkommit att en grundorsak till problematiken är att det har saknats incitament/sanktioner gentemot de privata aktörerna. Av denna anledning har regionen från och med hösten 2007 introducerat sådana skärpta klausuler. Av dessa framgår bl a att om måltalen inte uppnås kommer förmånskostnaden för dessa läkemedel att generera en merkostnad för Region Skåne. I de fall Leverantören inte når dessa måltal skall merkostnaden dras av från [områdes]ersättningen. Av avtalen framgår även att leverantören ska vara beredd att påta sig ett decentraliserat läkemedelsbudgetansvar som är konsistent mot regionens egna verksamheter om parterna kan komma överens om de ekonomiska och andra villkor som ska gälla för ett sådant decentraliserat ansvar. De skärpta klausulerna införs i nya avtal eller när befintliga avtal ska förnyas. Det kommer att dröja uppemot fem år innan villkoren är implementerade i samtliga avtal. Regionen saknar fortsättningsvis ekonomiska styrmedel gentemot privatpraktiserande läkare på nationell taxa som saknar vårdavtal med regionen. 21 Region Skåne, Hälso- och sjukvårdsledningen, Måltal i läkemedelsbudget 2007, Region Skåne, Centrum för verksamhetsplanering och analys, avdelningen för god vård och läkemedel, Fördjupad läkemedelsuppföljning T Sverige kommuner och landsting, Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006, Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården. 15

16 Upphandling Upphandling används som ett instrument för att sänka slutenvårdskostnaderna för läkemedel. Läkemedelsrådet medverkar vid sådana upphandlingar. I dagsläget uppnår Region Skåne en besparing om ca tio procent (84 miljoner) av bruttokostnaden (829 miljoner kronor). Interna och externa jämförelser Externa jämförelser särskilt med fokus på läkemedelskostnadernas utveckling per invånare utnyttjas i stor utsträckning. Apoteket AB är, genom sitt verksamhetsavtal skyldigt att förse de svenska landstingen med grundstatistik om läkemedelsförsäljningen. Genom det avtalade samarbetet med Apoteket AB rörande sjukhusapotek får regionen tillgång till utvecklade analyser på klinik och förskrivarnivå. Avtalet ger även möjlighet till avrop av sk informationsapotekare som kan medverka i arbetet både centralt och lokalt med analyser, medverkan i planering och information/utbildning. Regionen har regelbundet samarbete med specialsakkunniga (SpeSak) inom södra sjukvårdsregionen. Regionen bedriver ett benchmarksamarbete med de tre största landstingen/regionerna. Det finns också ett samarbete med SLL och Sveriges kommuner och landsting (SKL) rörande strategisk hantering av nya dyra specialläkemedel. Vid sidan av ovan nämnda kvalitetsindikatorer för God Vård samt uppföljningen av måltalen och kostnadsförändringstakten görs inga återkommande jämförelser av effektiviteten i styrningen av läkemedlen mellan förvaltningarna på regional nivå. 4.3 Organisationen för kunskapsstyrning av läkemedel Ny organisation Genom beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden i maj har läkemedelsorganisationen fått en ny utformning från och med september Som ett resultat av förändringarna har bl a de läkemedelskommittéer som tidigare var knutna till sjukvårdsdistrikten avvecklats för att ersättas av lokala läkemedelsnätverk. Beslutet innebär vidare att Läkemedelsrådet inordnas under hälso- och sjukvårdsdirektören. Varje förvaltning ska ha en läkemedelsansvarig läkare som ingår i ett regionalt läkemedelsnätverk som samordnas av Läkemedelsrådet. Den nya organisationen reflekterar synpunkter som tidigare kommit till uttryck att läkemedelsarbetet kommit att ligga vid sidan av linjeorganisationen. Därmed markeras ett tydligare ansvar för varje förvaltning. Läkemedelsrådet I Region Skåne är det Läkemedelsrådet som enligt lagen om läkemedelskommittéer (SFS 1996:1157) utgör regionens läkemedelskommitté. Läkemedelsrådet är det expertorgan som ska utveckla och samordna läkemedelsfrågor inom Region Skåne. Läkemedelsrådet ska verka för en medicinskt ändamålsenlig, effektiv, säker och kostnadseffektiv användning av läkemedel inom öppen och sluten vård, tandvård samt 24 Region Skåne, Hälso- och sjukvårdsledningen, Läkemedelsorganisationen i Region Skåne, HSN/040041,

17 inom den primärkommunala sjukvården. Som expertorgan ska Läkemedelsrådet vara tillgängligt för och arbeta gentemot samtliga aktörer inom den skånska hälso- och sjukvården. Till läkemedelsområdet är för närvarande 15 sakkunniga knutna. Rådets ledamöter ska representera närsjukvård, specialiserad vård samt högspecialiserad vård. Rådet ska även ha ledamöter med farmaceutisk och klinisk farmakologisk och fristående hälsoekonomisk kompetens. Ordföranden utses av hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden utser därefter även övriga ledamöter på ordförandens förslag. Enligt reglementet 25 har Läkemedelsrådet bl a följande uppgifter: utge den sk Skånelistan - en periodisk skånegemensam lista över rekommenderade läkemedel för förskrivning samt därtill hörande terapirekommendationer informations- och utbildningsinsatser inom läkemedelsområdet utarbeta förslag till regionala styrinstrument för att uppnå ökad kontroll över läkemedelskostnadsutvecklingen verka för utökat utbud av producentobunden information och fortbildning utarbeta förslag till regionala riktlinjer och prioriteringsunderlag i läkemedelsfrågor stödja och/eller initiera forsknings- och utvecklingsprojekt inom Region Skåne avseende läkemedelsområdet, i samverkan med såväl den landstingsanslutna, den kommunala som den privata sjukvården utgöra referensgrupp för IT-utvecklingsfrågor inom läkemedelsområdet Läkemedelsansvariga läkare och regionalt nätverk Inom varje förvaltning finnas sedan hösten 2007 en läkemedelsansvarig läkare som utses av förvaltningschefen. De läkemedelsansvariga läkarna ingår i ett regionalt nätverk, vilket leds och samordnas av Läkemedelsrådets ordförande. Läkemedelsansvariga läkare har tillsammans med Läkemedelsrådet följande ansvar och arbetsuppgifter: implementera gemensamma rekommendationer informera om upphandlade läkemedel samt om följsamhet till användning av dessa följa upp och avrapportera kostnader och förskrivningsmönster för läkemedel initiera och driva kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom läkemedelsområdet Lokala läkemedelsnätverk I den nya organisationen ska de läkemedelsansvariga läkarna utgöra basen i lokala läkemedelsnätverk där representanter från sjukhus, primärvård, privat vård, kommunal hälso- och sjukvård samt farmaceutisk kompetens ingår. De lokala läkemedelsnätverken ska bedriva ett aktivt arbete för förbättrad läkemedelsanvändning och kan variera i antal deltagare. Från och med hösten har alla förvaltningar utsett läkemedelsansvariga som är i färd med att arrangera de lokala nätverk som ska ersätta de nu nedlagda läkemedelskommittéerna på distriktsnivå. Det är förvaltningschefernas ansvar att utse deltagare och att organisera de lokala nätverken efter lokala behov och förutsättningar Region Skåne, Hälso- och sjukvårdsledningen, Reglemente för Läkemedelsrådet i Region Skåne, HSN/040041

18 Terapigrupper Läkemedelsrådet tillsätter terapigrupper och utser dess deltagare. Terapigrupperna tar fram underlag och lämnar förslag till Skånelistan och till upphandling av läkemedel till den slutna vården. Terapigrupperna arbetar också med information och utbildning samt medverkar i framtagande av regionala riktlinjer och prioriteringsunderlag i läkemedelsfrågor. Terapigrupperna kan ha en föränderlig sammansättning efter behov. För närvarande har regionen 16 aktiva terapigrupper. Skånelistan Skånelistan är Skånes gemensamma lista över rekommenderade läkemedel. Den är baserad på de slutsatser som terapigrupperna kommit fram till. Rekommendationerna grundas på medicinsk dokumentation och beprövad erfarenhet. Skånelistan ses som det mest synliga uttrycket för Läkemedelsrådets uppdrag att sprida producentobunden information. Listan ligger även till grund för ett flertal informations- och utbildnings- och uppföljningsaktiviteter som arrangeras av Läkemedelsrådet själv eller andra aktörer i regionen. Äldres läkemedelsanvändning Ett av Läkemedelsrådets prioriterade uppdrag under 2006 var att öka kvalitén i äldres läkemedelsanvändning. En särskild aktivitet som erbjuds via avropsavtalet med Apoteket AB är att genomföra sk läkemedelsgenomgångar. Förvaltningarna kan även göra sk läkemedelsgenomgångar. Det innebär att följa upp läkemedelsanvändningen hos den enskilda patienten. Detta tillämpas relativt regelbundet för äldre personer som använder många läkemedel och där det finns fara för interaktion mellan olika preparat eller dålig följsamhet från patientens sida. Under 2006 arrangerades 356 genomgångar 26. En regiongemensam rekommendation är att en läkemedelsgenomgång ska göras i samband med förskrivning av dosdispensering (särskilda förpackningar för patientens dygnsbehov av läkemedel). CSK har en särskild akutmottagning för äldre där det är obligatoriskt med läkemedelsgenomgång för patienter äldre än 80 år. Avdelningen för god vård och läkemedel I den nya organisationen som infördes våren 2007 finns inte en särskild läkemedelsenhet utan uppgifterna och berörda tjänstemän ingår i Centrum för verksamhetsplanering och analys/avdelningen för god vård och läkemedel. Avdelningen, fd läkemedelsenheten, har tre medarbetare. Dessutom har avdelningen en medicinsk rådgivare som arbetar med läkemedelsfrågor. Tjänstemännen fungerar som kansliresurs till läkemedelsrådet och medverkar i hälso- och sjukvårdens uppföljning och uppdragsformuleringar rörande läkemedel. Avdelningen deltar i arbetet med läkemedelsbudgeten. Avdelningen sköter vidare bl a arrangemanget kring mässan Läkemedel i Skåne 26 Läkemedelsrådet, Verksamhetsberättelse för Läkemedelsrådet 2006,

19 utarbetandet av Skånelistan och dess bakgrundsmaterial utbildningsarrangemang hanteringen av arbetsplatskoder utarbetandet av förslag till måltal remissvar inom läkemedelsområdet Avdelningen tar även hand om och kanaliserar inkommande läkemedelsfrågor från professionen, allmänheten och läkemedelsindustrin. Övriga resurser Koncernstaben har låtit undersöka vilka delar av regionens organisation som medverkar i arbetet med läkemedelsstyrning. De enheter som berörs utöver Centrum för verksamhetsplanering och analys, avdelningen för god vård är: Koncernstaben, Centrum för verksamhetsplanering och analys, avdelningen för uppföljning och analys: ekonomer Koncernstaben, Hälso- och sjukvårdsenheten, avdelningen för privat vård, uppföljning av privata vårdgivare: en läkare på deltid Koncernstaben, Regionkontoret: två personer arbetar med arbetsplatskoder Koncernstaben, MA-Skåne: arbete med upphandlingar Koncernstaben, Enheten för kommunikation: kommunikationsinsatser Koncernstaben, Enheten för IT: läkemedelsanknutna IT-projekt Samhällsmedicin och epidemiologiskt centrum: databas och statistik) Koncernledningen: bl a chefstöd, apoteksavtalet, samverkan med LIF Syd och samverkan med Södra Sjukvårdsregionen) Övriga resurser är informationsapotekare från Apoteket AB samt informationsläkare som är anställda i Region Skåne och privat. 19

20 5 Huvudfrågorna i granskningen 5.1 Inledning De frågeställningar som granskningen ska belysa kan sammanfattas i tre övergripande rubriker: Orsakerna till kostnadsläget på övergripande nivå i Skåne samt förekommande skillnader mellan förvaltningarna Nuvarande organisation, främst avseende Läkemedelsrådets verksamhet och kopplat till detta informationens kvalitet och tillgången till producentobunden information Förbättringar av den strategiska styrningen av läkemedelskostnaderna och hantering av identifierade hinder. I det följande redovisas viktigare iakttagelser och bedömningar med anledning av dessa frågor. I ett sista avsnitt 5.5 beskrivs sammanfattande slutsatser och förslag till förbättringar. I utredningen har frågeställningen om den skånska läkemedelskostnaden och dess orsaker tagits upp vid intervjuer respektive en workshop med två olika målgrupper: Förskrivare som inte deltagit i arbetet med styrning genom strukturerade intervjuer och i några fall djupintervjuer (i forts. förskrivargruppen ). Personer som medverkar i kunskapsstyrningen i Läkemedelsrådet, i terapigrupper eller arbetar i administrativ eller ledande position (i forts. rådgivargruppen ). 5.2 Kostnadsläget De skånska läkemedelskostnaderna är som framgått höga per invånare. En sänkning till samma nivå som i Stockholms län eller Västra Götalandsregionen skulle motsvara en årlig besparing på miljoner kronor. Förutom tidigare refererade måltal finns inga studier och analyser där man med vetenskaplig precision kan sätta fingret på orsakerna vare sig till de skillnader som finns mellan Region Skåne och andra landsting, eller mellan förvaltningarna i regionen. Socialstyrelsen som följer läkemedelskostnadernas utveckling i landet har konstaterat att det föreligger betydande regionala skillnader i förskrivning och användning av läkemedel 27. Det kan finnas flera orsaker till sådana skillnader t ex behandlingstradition (t.ex. samtalsterapi i stället för läkemedel) och befolkningens ålders-, könssammansättning och sjuklighet. Även sjukvårdens organisation, styrsystem och sociala faktorer spelar enligt socialstyrelsen roll för att förskrivningsmönstret skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Bedömningar bland förskrivare och rådgivare Hos den förskrivargrupp som medverkat i granskningen finns medvetenhet om att läkemedelskostnaderna är höga i regionen. De menar att läkemedelsanvändningen övergripande inte 27 Socialstyrelsen, Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, September

21 är effektiv och att kostnaderna generellt kan sänkas. Inom den egna specialiteten ser dock flertalet att kostnadsläget är rimligt och att endast en mindre sänkning är möjlig. Som orsaker till det höga kostnadsläget anger denna grupp av vanliga förskrivare: Brister i samordningen mellan olika förskrivare av läkemedel Tradition att använda mycket läkemedel i Skåne Hög andel privatläkare Läkartätheten är hög Ingen prisöverskådlighet vid förskrivning Representanter för rådgivargruppen framhåller att bedömningen av läkemedelskostnadernas nivå är komplex. Det är inte entydigt bra att ha vare sig höga eller låga läkemedelskostnader. Man bör inte titta på läkemedelskostnaderna separat, utan titta på kostnaderna för sjukvården som helhet i Region Skåne, vilka är jämförelsevis låga. I många fall ersätter ett läkemedel en annan kostnad. Ett sådant exempel är astma. Idag är det ovanligt att astmasjuka återfinns på akutmottagningarna eftersom det finns effektiva läkemedel. Bland rådgivargruppen lyfts följande orsaker till kostnadsläget fram: Följsamheten till Skånelistan är inte fullständig Förskrivning av stora förpackningar. Det vore mer ekonomiskt med förskrivning av provförpackningar istället för standard tremånaders förbrukning eftersom många läkemedelsbehandlingar avbryts av olika skäl. (Kassationen av läkemedel är stor. Inom Skåne bedöms den motsvara ett värde om 150 miljoner kronor om året.) Svaga möjligheter att styra de privata förskrivarna. Om de privata vårdgivarna hade följt måltalen hade man sparat 66 miljoner kronor. En gemensam synpunkt för flertalet intervjuade är att nya dyra specialläkemedel är en allt större ekonomisk utmaning för Region Skåne och de enskilda förvaltningarna. Volymfaktorn Läkemedelskostnaderna hänger till stor del samman med val av läkemedel, men även med förskrivningens volym. De analyser som socialstyrelsen har gjort indikerar att Skåne vid behandling av hjärt- och kärsjukdomar inte har anmärkningsvärt stora volymer per invånare, men att priset per förskriven dos ligger högt i nationell jämförelse 30. Läkemedlen inom hjärt- kärlområdet står för ca 13 procent av den totala läkemedelsnotan i landet. De redovisningar som görs i Öppna jämförelser 31 avseende läkemedelsanvändning ger vid handen att Skåne ligger strax över eller strax under riksgenomsnittet i fråga om läkemedel som förskrivs till äldre. I fråga om behandling av kvinnor med kinoloner 32 ligger Skåne under riksgenomsnittet. 28 Receptförsäljning (DDD per 1000 invånare) och kostnad per DDD för läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom (ATC-grupp C) per landsting år Blodtryckssänkande och blodfettssänkande läkemedel, Socialstyrelsen, Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, September Socialstyrelsen Sverige kommuner och landsting, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Kinoloner är ett bredspektrumantibiotika som används för att behandla urinvägsinfektion. Det finns rekommendationer att andelen kinoloner vid förskrivning mot urinvägsinfektion inte ska vara högre än 10 %. 21

22 Fördelningen läkemedel i sluten och öppen vård Som ovan noterats har Skåne en relativt låg andel rekvisitionsläkemedel. Jämfört med Stockholms läns landsting är andelen avsevärt lägre. Övergång till slutenvårdsanvändning motiveras ofta av den medicinska behandlingens karaktär, men används även av många landsting som ett medvetet instrument för att välja den mest kostnadseffektiva finansieringsprincipen. Det förekommer, enligt intervjuer, även på de skånska sjukhusen, men snarare ad hoc än efter skånegemensamma principer. Iakttagelser i sammanfattning Trots avsaknaden av jämförelsematerial och djupare analyser av kostnadsläget i den skånska läkemedelsanvändningen kan vissa iakttagelser sammanfattas: Decentraliserade läkemedel, som till stor del består av billigare läkemedel har en långsammare kostnadsökning än regionala läkemedel, som består av dyrare ofta nya specialläkemedel. Det finns indikation från vissa områden (hjärta/kärl) att i Skåne förskrivs dyrare läkemedel, inte högre volymer än andra sjukvårdshuvudmän. Kostnaderna har sänkts genom introduktionen av måltal inom den verksamhet som drivs i regionens egen regi, men inte hos de privata förskrivarna som saknar/saknat incitament för en kostnadsmedveten förskrivning. Det utrymme för kostnadssänkningar som finns genom följsamhet till Skånelistan har inte fullt utnyttjats. Andra exempel på ineffektiv hantering är att provförpackningar inte används i optimal utsträckning när läkemedel introduceras till nya patienter. 5.3 Organisation och information Organisation Skånes läkemedelsorganisation består av Läkemedelsrådet, terapigrupperna och avdelningen för god vård läkemedel, vid centrum för verksamhetsplanering och analys inom vilken några tjänstemän utgör kansli till Läkemedelsrådet. Kansliresurserna uppgår till tre personer som arbetar på heltid plus vissa resurser som dras från strateger och ekonomer. Förvaltningarna har sedan september 2007 läkemedelsansvariga, vilket utgörs av anställda praktiker som har läkemedelsfrågorna som en deltidssyssla. Några förvaltningar har knutit till sig informationsapotekare på deltid. Totalt sett är bemanningen blygsam jämfört med t ex Stockholms läns landsting där ca 50 personer är verksamma i dess läkemedelsorganisation. Sju av dessa personer finns hos beställarfunktion och arbetar med strategiska styr- och uppföljningsfrågor. En omfattande genomlysning ska dock genomföras av läkemedelsorganisationen i SLL, vilken troligen kommer att minska omfattningen på organisationen. Den tidigare refererade översynen av Skånes läkemedelsorganisation riktade kritik mot att läkemedelsarbetet var dåligt integrerat i linjeorganisationen. Detta har åtgärdats genom införande av läkemedelsansvariga läkare på förvaltningsnivå. Organisationen av läkemedelsarbetet på central nivå är under utredning. Även i denna utredning har det framkommit kritiska synpunkter mot att avståndet mellan läkemedelsorganisationen och den övriga strategiska ledningen av hälso- och sjukvården har varit och är för stort. 22

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Månadsuppföljning september 2007

Månadsuppföljning september 2007 Primärvården Skåne Sydost Gina Klint, ekonom Tel 040-62 393 09 gina.klint@skane.se Datum 2007-11-07 Dnr Månadsuppföljning september 2007 1 Sammanfattning Verksamhetsresultatet för Primärvården Skåne Sydost

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Yttrande över revisorernas rapport 19/2008 Att mäta säkerheten i vården patientsäkerhet i SLL

Yttrande över revisorernas rapport 19/2008 Att mäta säkerheten i vården patientsäkerhet i SLL HSN 2009-04-28 p 33 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över revisorernas rapport 19/2008 Att mäta säkerheten i vården patientsäkerhet i SLL Ärendet Landstingsrevisorerna

Läs mer

Nyheter i korthet: Vårdcentralerna Stattena och Tågaborg slås samman

Nyheter i korthet: Vårdcentralerna Stattena och Tågaborg slås samman Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 4 oktober 2013. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder och

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till läkemedelsstrategi 2008-2012 Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Hälso- och sjukvårdsnämnden har inkommit med förslag till läkemedelsstrategi

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr Hälso- och sjukvård Bilaga 1 DATUM DIARIENR 2010-09-06 HN-HOS10-311 Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans I enlighet med uppdraget från HS-nämnden den 2 september presenteras nedan åtgärder för

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare

Läs mer

2 Fördjupad samverkan

2 Fördjupad samverkan Regionalt avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården 1 Region Skåne och Lunds universitet träffar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Uppföljning januari-mars 2009 inklusive fördjupning av produktionsuppföljning och tillgänglighet

Uppföljning januari-mars 2009 inklusive fördjupning av produktionsuppföljning och tillgänglighet Denna information redogör kortfattat för beslut i de ärenden som behandlades vid vårdproduktionsberedningens sammanträde den 27 april 2009. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se under

Läs mer

Uppföljning av granskningar genomförda under år 2006

Uppföljning av granskningar genomförda under år 2006 Svalövs kommun Revisorerna Uppföljning av granskningar genomförda under år 2006 Granskningsrapport 5/2007 April 2008 Ernst & Young AB Carina Hart INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS GRANSKNINGAR...2

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder

Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Ledningsstaben Mikael Hoffman 2005-03-23 LiÖ 2005-171 Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Bakgrund Ärende I dag finns inom

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning

Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning Lars-Åke Levin*, David Andersson*, Anders Anell**, Emelie Heintz*, Mikael Hoffman***, Andrea Schmidt*, Per Carlsson* *Linköpings universitet, **Lunds universitet,

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen. Bengt Petersson

Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen. Bengt Petersson Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen Bengt Petersson Föredragningen Del 1, allmänt om läkemedelsområdet Del 2, Uppföljningen av

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Rapport avseende Förrådsredovisning. December 2005

Rapport avseende Förrådsredovisning. December 2005 Rapport avseende Förrådsredovisning. December 2005 Innehåll Inledning...1 Risk för felaktigheter i förrådsredovisning...2 Granskningsansats...3 Iakttagelser...4 Slutsatser...8 Inledning Enligt den revisionsplan

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-10-12. Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-10-12. Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-10-12 Landstingsstyrelsen Tid: Tisdagen den 12 oktober 2004, kl 10:00 Plats: Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad 1 Justering Landstingsstyrelsen

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE. Sid. 1 (5) Mellan. kommun, nedan kallad Kommunen, och Kommunförbundet Skåne, nedan kallat Kommunförbundet, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service,

Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service, Ärende 6 HSS 2013-02-25 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Datum Diarienummer 2013-01-29 HSS120119 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service, fortsatt utveckling

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Strategi tas fram för Region Skånes arbete med kultur och hälsa

Strategi tas fram för Region Skånes arbete med kultur och hälsa Denna information redogör kortfattat för hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 20 juni 2013. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att ansvara för bedömningen

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Granskning av sjukresor

Granskning av sjukresor Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5

Läs mer

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland 1(9) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum 2014-11-05 Handläggare: Kjell Einarsson Diarienummer FTV 30-2014 Telefon 0707-95 33 51 E-post: kjell.einarsson@vgregion.se Till Tandvårdsstyrelsen Resultatdelning

Läs mer

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 Innehåll Läkemedels- och apoteksutredningen Regionens beredningsprocess Utredningens förslag Förslag till synpunkter från Västra

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Region Skånes läkemedelsstrategi FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Region Skånes läkemedelsstrategi FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING Region Skånes läkemedelsstrategi 2017 2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING INNEHÅLL 1. Region Skånes läkemedelsstrategi för en ännu bättre läkemedelsanvändning 2017 2020... 3 2. Varför en regional

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

vid regeringssammanträde S2016/04184/FS (delvis) 1 bilaga

vid regeringssammanträde S2016/04184/FS (delvis) 1 bilaga Protokoll III:1 vid regeringssammanträde 2016-06-09 S2016/04184/FS (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmåner

Läs mer

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Nyheter i korthet: Sjukhusnära vårdcentral avlastar akuten i Malmö Ny vårdcentral öppnar på sjukhusområdet i Lund Region Skåne

Nyheter i korthet: Sjukhusnära vårdcentral avlastar akuten i Malmö Ny vårdcentral öppnar på sjukhusområdet i Lund  Region Skåne Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 28 oktober 2013. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Sjukhusapoteket Västra Götalandsregionen (VGR) InnoMed 2013-01-17

Sjukhusapoteket Västra Götalandsregionen (VGR) InnoMed 2013-01-17 Sjukhusapoteket Västra Götalandsregionen (VGR) InnoMed 2013-01-17 Västra Götalandsregionen 49 kommuner Folkmängd: 1,5 miljoner Invånare/km 2 : 63 Avstånd nord-syd: 300 km Avstånd öst-väst: 250 km Anställda

Läs mer

Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet?

Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet? 1 Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet? Björn Wettermark Enhetschef, apotekare & Docent Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms Läns Landsting & CPE, Karolinska Institutet

Läs mer

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Charlotta Gyland Enhetschef 040-675 36 93 charlotta.gyland@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-04 1 (7) Införande av valfrihetssystem för behandling av grå starr i Skåne Ordförandens

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer