STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT"

Transkript

1 Dokumentnummer D Foto: Daniel Asplund MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2014 Swedavia AB Organisationsnummer: Anläggningsnummer:

2 RAPPORT D (96) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information

3 RAPPORT D (96) Innehåll 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING Viktiga händelser under året Fastighetsrättsliga förändringar Swedavias organisation på Stockholm Arlanda Flygplatsens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT GÄLLANDE VILLKOR ANMÄLNINGSÄRENDEN TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISKT PRODUKTION EGENKONTROLLPROGRAM OCH NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER SAMMANFATTNING AV RESULTAT AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR Flygtrafik Antal rörelser Bananvändning Helikoptertrafik Nordostliga vindar Nordvästliga vindar Sydostliga vindar Sydvästliga vindar Flygplanstyper Flygvägsuppföljning kontrollprogram Flygbuller Beräkningsmetod och utfall Ljudmätningar Vatten och mark VA-rapport Spillvattenbesiktning Grundvattenrapport Swedavias bergtäkt Laggatorp Lagringsplats för schaktmassor Undersökningar och utredningar Forskningsprojektet RE-PATH Periodisk miljöbesiktning Förekomst av lukt i tunnlar Föreläggande gällande enskilda avlopp Provtagning av PFAS i enskilda brunnar... 52

4 RAPPORT D (96) Naturinventeringar Utsläpp till luft Fordonstrafik inom Stockholm Arlanda Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Flygresenärers färdsätt till Stockholm Arlanda Anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda Flygtrafik och motorprovning Uppvärmning och elanvändning Brandövning Lösningsmedel Halter av luftföroreningar i omgivningen Miljöförbättrande åtgärder ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Provytor för inventering av skogsskador Justering av mätutrustning för utgående spillvatten vid Måby Kontroll och förbättrad uppföljning av vattenvolymer Reglering av vattennivån i Halmsjön Felaktig uppföljning i grundvattenrör VP PFOS i utgående vatten från Kolsta reningsverk ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM Överskridna riktvärden på utgående vatten från reningsanläggning B508 Brandstation Öst Driftproblem i pumpstation för B-glykolvätska Läckage på dricksvattenledning Hantering av miljöincidenter ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Energianvändning Fjärrvärmeanvändning Elanvändning Nyckeltal energianvändning Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS MINDRE FARLIGA Typer av kemiska produkter Kemikaliearbete Kemikalieförbrukning Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor Kemikalieanvändning vid flygplansavisning Glykolrapport... 83

5 RAPPORT D (96) Utsläpp till recipienten Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor Kemikalieanvändning vid brandövning Kemikalieanvändning i flygplanstoaletter Övrig kemikalierapportering REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET Avfallshantering på Arlanda år Avfallsfraktioner från Stockholm Arlanda Aktiviteter under ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten Mästaåns vattensamverkan PFOS Miljöteknisk markundersökning intill ramp K Miljöutredning söder om Cargo City-området Omledning av dag- och skogsvatten Åtgärder för minskade utsläpp till luft Fordon och bränslen Energi Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Flygtrafik Åtgärder för minskad energianvändning Airport Carbon Accreditation Åtgärder för att minska bullerexponering och total bulleremission Åtgärder för att minska kemikalieanvändningen Utbildning för chefer och skyddsombud Rådgivning Substituera mera MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR BILAGOR Bilaga 1. Domar och beslut, ändringar och tillägg till villkor Bilaga 2. Tillståndsvillkor Bilaga 3. Ansökningar, anmälningar och andra beslut Bilaga 4. Uppföljning av Handlingsplan för reduktion av utsläpp av koldioxid Bilaga 5. Beräkningsmetod av utsläpp i LTO-cykeln Bilaga 6. Kemikalieförteckning Bilaga 7. Energibesparande åtgärder på Stockholm Arlanda

6 RAPPORT D (96) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (Stockholm Arlanda nedan) är Sveriges största flygplats med omkring 22,4 miljoner resenärer under Flygplatsen är även en arbetsplats för omkring personer som arbetar i något av de runt 600 olika företag som är etablerade på flygplatsen. Stockholm Arlanda har tre start- och landningsbanor. Dessa trafikeras av runt 80 flygbolag, som flyger till omkring 180 olika destinationer. I Figur 1 nedan syns en överblicksbild över Stockholm Arlanda. Bana 2 (08-26) Bana 1 (01L-19R) Halmsjön Terminal 2-5, Pir F Väg 273 Bana 3 (01R-19L) Väg E4 Figur 1. Översiktsbild Stockholm Arlanda. Swedavia är ett statligt ägt aktiebolag som äger, driver och utvecklar Stockholm Arlanda samt ytterligare nio andra flygplatser som alla ingår i det nationella basutbudet. Därutöver äger Swedavia Göteborg City Airport samt är minoritetsägare i bolaget som driver flygplatsen. Cirka 880 personer är anställda inom Stockholm Arlandas organisation. Inkluderas koncernanställda, placerade på Arlanda, är antalet drygt personer.

7 RAPPORT D (96) 1.1 Viktiga händelser under året Följande viktiga förändringar eller händelser med koppling till miljöarbetet har skett på Stockholm Arlanda under 2014: Den 1 mars startade Flygbussarna en ny linje, från Liljeholmen via Södermalm Kungsholmen Vasastan Karolinska sjukhuset till Stockholm Arlanda. Flygbussarna meddelade redan i maj att den nya linjen betraktades som en succé. Från den 8 mars blev det möjligt för resenärer och medarbetare på Stockholm Arlanda att fritt åka Arlanda Express inom flygplatsen; mellan terminalerna 2/3 och 5. Den 1 oktober presenterade Swedavia världens första biogasdrivna snöröjare på Stockholm Arlanda. Den 7-9 oktober hölls huvudförhandlingar i Mark- och miljööverdomstolen angående de villkor som överklagats från mark- och miljödomstolens dom (M ), främst rörande flygvägar och buller. Den 10 oktober införde Swedavia och APCOA biodiesel i poängsystemet för taxiframkallning på Stockholm Arlanda. Endast miljöbilar har möjligheten att få högre framkallningspoäng, förutsatt att tankad volym uppgår till minst 80 procent biodiesel. Den 7 november genomfördes den första reguljära flighten från Arlanda (till Åre Östersund Airport) med inblandning av biobränsle i tanken. Bränslet var den gången till 10 procent biodrivmedel. Den 10 november kom den första snabbladdaren för elbilar på plats på Stockholm Arlanda. Att tanka upp den el som en personbil förbrukar mellan centrala Stockholm och Stockholm Arlanda tar mindre än en halvtimme med den nya laddaren. Den 21 november meddelade Mark- och miljööverdomstolen dom (M ) för de villkor som hade överklagas. Domen innebär att dagens inflygningar vid högtrafik till bana 3 kan fortsätta även efter 1 januari Avseende övriga överklagade villkor har Mark- och miljööverdomstolen bland annat fastställt att bullernivå 65 db(a) ska gälla. Domen har överklagats av tre parter den 19 december. Swedavia har inte tagit det nya tillståndet i drift. Swedavia följer samma tillstånd och villkor som tidigare tills annat beslut tas. 1.2 Fastighetsrättsliga förändringar Under 2014 har delar av flygplatsfastigheten, Arlanda 3:1, sålts till bolag ägda av Swedavias fastighetsbolag, Swedavia Real Estate AB. Försäljningen avser ett område i flygplatsens södra del, Arlanda Cargo City, där de nya fastigheterna Arlanda 3:2, 3:3, 3:4 och 3:5 har bildats. Sammantaget omfattar förändringen ett område på ca m 2. Under 2014 har även fastigheten Arlanda 2:11 sålts och ägs numera av bolag utanför Swedavia koncernen.

8 RAPPORT D (96) 1.3 Swedavias organisation på Stockholm Arlanda Organisationsschemat nedan beskriver Swedavias organisation på Stockholm Arlanda under 2014, se Figur 2. Flygplatsdirektör på Stockholm Arlanda är Kjell- Åke Westin. Flygplatsdirektörens ledningsstöd består av ett antal experter i olika frågor, t.ex. miljö. Miljöenheten har under större delen av 2014 bestått av fem miljörådgivare och en miljöchef som ingår i flygplatsens ledningsgrupp. Som hjälp gällande flygbuller och flygvägsuppföljning finns akustiker från Swedavia Konsult. Miljörådgivare i miljöenheten har under året även bemannat miljöcontrollerfunktionen för Operations, Försäljning, Infrastruktur samt Ledningsstöd. Figur 2. Organisationsschema för Stockholm Arlanda Avdelningen Operations utför de minutoperativa tjänsterna för att få verksamheten att fungera för Swedavias kunder: resenärer, flygbolag och hyresgäster; där resenären är vår primära kund. Operations säljer flygoperativa produkter till främst flygbolagen, men också marktjänstbolagen och andra aktörer för flygoperativa tjänster. Avdelningen Försäljning ansvarar för att på ett effektivt sätt förse resenärerna med produkter och tjänster, såsom parkering, kollektivtrafik, restauranger, butiker, reklamplatser och kommersiell förvaltning. Avdelningen Infrastruktur driver och underhåller byggnader, landningsbanor, parkeringsytor etc. och ska se till att dessa fungerar ur aspekter som teknik, funktion och tillgänglighet. Infrastruktur levererar till Operations och Försäljning. Swedavia Energi AB ingick tidigare i Stockholm Arlandas organisation men är sedan 1 april 2014 ett helägt dotterbolag till Swedavia Real Estate AB. Swedavia Energi erbjuder trygga, effektiva och miljöanpassade energileveranser och energitjänster till alla aktörer på Swedavias flygplatser.

9 RAPPORT D (96) Swedavia Airport Telecom AB (AT) ingick tidigare i Stockholm Arlandas organisation men är sedan 1 april 2014 ett helägt dotterbolag till Swedavia Real Estate AB och ansvarar för drift, underhåll och utveckling av fibernät, kopparnät, teknikrum och datorhallar på Swedavias flygplatser. Swedavia Real Estate AB (REAB) är ett helägt dotterbolag till Swedavia AB och har som uppgift att äga, utveckla och förvalta fastigheter på exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser. 1.4 Flygplatsens påverkan på miljön Verksamheten vid Stockholm Arlanda påverkar miljön bland annat genom utsläpp till luft, vatten, mark samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall. Utsläpp till luft i form av koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid sker främst från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från flygplatsen. Utsläpp sker även från servicefordon inne på flygplatsen, vid produktion av fjärrvärme som flygplatsen använder, provning av flygplansmotorer och från brandövningar. Bullerpåverkan från flygtrafiken sker främst vid start och landning på flygplatsens banor samt vid användning av in- och utflygningsvägar enligt överenskomna trafikmönster. Flygplatsens påverkan på närliggande vattendrag sker i huvudsak under vinterhalvåret när flygplan och banor av flygsäkerhetsskäl avisas. Utsläppen till spillvattennätet från flygplatsen består, förutom av det som är normalt för hushållsavloppsvatten, även av glykol, baktericider och mindre mängder olja och tungmetaller. Spillvatten från flygplatsen passerar oljeavskiljare och lokala reningsverk innan det leds till ett kommunalt reningsverk. 2 TILLSTÅNDSBESLUT Flygplatsens tillstånd, enligt miljölagstiftningen, är givna till Swedavia. Ansvarig för verksamheten är Swedavias VD. Miljöansvaret är delegerat till flygplatsdirektören, som i sin tur delegerat ansvaret vidare till de olika avdelningscheferna på flygplatsen och slutligen till respektive enhetschef. Den 15 augusti 1991 lämnade regeringen Luftfartsverket tillstånd, enligt dåvarande 4 kap. lagen om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) till att utvidga verksamheten vid Stockholm Arlanda med en tredje rullbana. Beslutet innehåller elva villkor. Den 6 april 1993 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd Luftfartsverket tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen till att på Stockholm Arlanda bedriva flygverksamhet och anlägga en tredje rullbana.

10 RAPPORT D (96) Dessa beslut har följts av rättelser, ändringar och tillägg vilka redovisas i Bilaga 1. I Bilaga 2 redovisas alla nu gällande miljövillkor samt villkorsuppföljning för Alla tidigare tillstånd gäller som om de vore givna enligt nuvarande miljöbalken. Redovisade tillstånd givna till Luftfartsverket eller LFV har övertagits av Swedavia AB. Därutöver finns ett antal beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län samt Sigtuna kommun, dessa redovisas i Bilaga 3. Under 2011 lämnade Swedavia in en ansökan om nytt miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen. Den 27 november 2013 meddelade Mark- och miljödomstolen ett nytt miljötillstånd för hela verksamheten på Stockholm Arlanda. Domen överklagades av bl.a. Swedavia. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt meddelade dom i de överklagade villkor den 21 november Domen har överklagats till Högsta domstolen av tre parter. Det nya tillståndet har inte tagits i anspråk. 3 GÄLLANDE VILLKOR Swedavias tillstånd för Stockholm Arlanda är givna enligt Naturresurslagen, Miljöskyddslagen och Miljöbalken. I Bilaga 2 redovisas en sammanställning av gällande villkor. Villkorsuppfyllelsen är kommenterad efter varje villkor. 4 ANMÄLNINGSÄRENDEN Anmälningsärenden och andra beslut fattade under 2014 redovisas i Bilaga 3. För en redovisning av tidigare fattade beslut, se tidigare miljörapporter. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet. 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISKT PRODUKTION Stockholm Arlanda har tillstånd för rörelser (starter och landningar) fördelat på tre rullbanor. Under 2014 genomfördes totalt rörelser. Detta är en ökning med ungefär 4 procent jämfört med år Även antalet passagerare ökade med ungefär 8,2 procent till omkring 22,4 miljoner år EGENKONTROLLPROGRAM OCH NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Verksamheten vid Stockholm Arlanda är tillståndspliktig, vilket innebär krav på en årlig miljörapport i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9). Merparten av de uppgifter som redovisas i denna rapport är resultaten från mätningar, beräkningar och andra undersökningar som är fastställda i Stockholm Arlandas Kontrollprogram, version 5.4. Stockholm Arlanda omfattas inte av följande förordningar och föreskrifter:

11 RAPPORT D (96) Förordningen (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar, Förordningen (SFS 2013:253) om förbränning av avfall Förordningen (SFS 2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) SNFS 1990:14 (Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse). SNFS 1994:2 (Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket). NFS 2002:26 (Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer). NFS 2002:28 (Avfallsförbränning). 8 SAMMANFATTNING AV RESULTAT AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 8.1 Flygtrafik Antal rörelser Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2014 och har hämtats från Swedavias statistik, som utgörs av faktureringsunderlag gentemot flygbolagen, och Swedavias flygvägsuppföljningssystem ANOMS som innehåller radarspår från faktiska flygningar. Ur systemet kan information om flygtid, flygväg, flyghöjd, flygplanstyp, flygbolag m.m. erhållas. Systemet används även för att sammanställa nödvändig information för bullerberäkning. Det totala antalet rörelser (starter och landningar) var , exklusive helikoptertrafik, under Detta är en ökning med cirka 4 procent jämfört med år Bananvändning I Tabell 1 nedan redovisas det beräknade 1 antalet starter och landningar på Stockholm Arlanda år 2014, fördelade på dag, kväll, natt och bana. Denna fördelning används i bullerberäkningen. Bananvändningen styrs i huvudsak av vindriktningen, där vindriktningen anger varifrån vinden kommer. I Figur 3 illustreras hur vindriktningen har varit under år Den vanligaste vindriktningen år 2014 var 180 grader. 1 I systemet för flygvägsuppföljning, ANOMS, finns cirka 98 procent av landningarna och starterna på Stockholm Arlanda år 2014 registrerade. Banfördelningen av dessa har använts vid beräkning av antal rörelser per bana redovisade i Tabell 1.

12 RAPPORT D (96) Tabell 1. Antalet rörelser per bana och tidsperiod, 1 januari - 31 december 2014 Operation Bana Dag (kl ) Kväll (kl ) Natt (kl ) Landningar L R L R Landningar Totalt Starter L R L R Starter Totalt Totalt ,00% ,00% 4,00% ,00% 2,00% ,00% ,00% 90 År Figur 3. Vindriktningsförhållande vid Stockholm Arlanda år 2014 enligt METAR 2. Vind norrifrån anges som 360 grader. 2 METAR står för METeorological Aerodrome Report, en väderrapport inom flyget som talar om hur vädret är på en flygplats. Denna väderraport uppdateras var 30:e minut.

13 RAPPORT D (96) Figur 4 Figur 8 visar så kallade flygtäthetsplottar i fyra vindkvadranter (NO, NV, SO och SV) som huvudsakligen styr bananvändningen på Stockholm Arlanda. Täthetsplottar visar antalet passager av flygspår under höjden fot (ca meter) i ett rutnät applicerat på området där varje ruta är 100 x 100 meter. Figur 4 Figur 8 baseras på typiska dagar då angiven kvadrant använts hela dagen Helikoptertrafik Utöver antalet rörelser angivna i Tabell 1 ovan finns i Swedavias flygvägsuppföljningssystem totalt helikopterrörelser registrerade under Majoriteten av denna trafik är icke-kommersiell i form av polis. I Figur 4 visas en flygtäthetsbild för helikoptertrafiken. Figur 4. Flygtäthet, huvudsakligen icke-kommersiell helikoptertrafik baserat på rörelser år 2014.

14 RAPPORT D (96) Nordostliga vindar I Figur 5 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen nordostliga vindar år Figur 5. Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (NO) baserat på 750 flygrörelser den 25 mars 2014.

15 RAPPORT D (96) Nordvästliga vindar I Figur 6 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen nordvästliga vindar år Figur 6. Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (NV) baserat på 494 flygrörelser den 12 januari 2014.

16 RAPPORT D (96) Sydostliga vindar I Figur 7 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen sydostliga vindar år Figur 7. Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (SO) baserat på 715 flygrörelser den 4 mars 2014.

17 RAPPORT D (96) Sydvästliga vindar I Figur 8 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen sydvästliga vindar år Figur 8. Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (SV) baserat på 785 flygrörelser den 20 maj 2014.

18 RAPPORT D (96) Flygplanstyper I Tabell 2 anges antalet rörelser av de 10 vanligast förekommande flygplanstyperna på Stockholm Arlanda år Dessa utgjorde tillsammans cirka 78 procent av alla rörelser på flygplatsen, där B738 (Boeing ) var den vanligast förekommande flygplanstypen. Bland dessa tio flygplanstyper är majoriteten tvåmotoriga jetflygplan som tillsammans med de tre turbopropellerflygplanen SB20, SF34 och AT76 utgör listan. Samtliga av dessa flygplanstyper är avsedda för kort- till medeldistansflygningar. Jämfört med föregående år så har ATP ersatts av AT76. Endast 9st rörelser med flygplan ur MD80-serien förekom under Tabell 2. De 10 vanligaste flygplanstyperna på Stockholm Arlanda år Flygplanstyper är redovisade med ICAO-beteckningar. Flygplanstyp Antal B B B A B SB A SF A AT Övriga Totalt Civila flygplanstyper certifieras enligt internationella miljövärdighetsregler som för buller anges i ICAO Annex 16. Dokumentet är indelat i kapitel som anger gränsvärden beroende typ, vikt och certifieringsår. Gränsvärdena har blivit striktare med tiden i syfte att säkerhetsställa att den senast tillgängliga tekniken avseende bullerreducering beaktas vid design av nya flygplan och därmed bidrar till en bullerreducering runt flygplatserna. Sedan år 2006 bullercertifieras civila jetflygplan och tyngre propellerflygplan enligt ICAO Annex 16, kapitel 4. Den 1 april 2002 trädde ett EU-direktiv som förbjuder kapitel 2-flygplan 3 som är tyngre än 34 ton, i kraft. Under 2014 utfördes totalt 14 rörelser med kapitel 2- flygplan, samtliga av dessa var statsflyg eller hade en startvikt som var lägre än 34 ton. 3 Gäller certifieringsår från 1972 till 1977.

19 RAPPORT D (96) I Figur 9 illustreras några olika flygplanstypers marginal till gränsvärden angivna i kapitel 3. Horisontell axel visar flygplanstypens introduktionsår. I figuren illustreras även gränsvärden för de olika kapitlen jämfört kapitel 3. Av figuren framgår det att nuvarande kapitel 4 är ungefär 10 enheter striktare jämfört kapitel 3. Figuren visar en trend där flygplanstyperna blivit tystare med tiden. Som ett led i ett fortsatt arbete med att minska bulleremission, fattade ICAOs råd under 2013 ett beslut om att skärpa bullercertifieringskraven med ytterligare 7 enheter jämfört kapitel 4 4. Gränsvärdena kommer att anges i Annex 16 kapitel 14 och kommer att gälla nydesignade flygplan från år 2017 eller 2020 beroende på vikt. Figur 9. Illustration av hur utvecklingen av jetflygplan avseende bulleremission sett ut sedan 60- talet. Horisontell axel anger flygplanstypens introduktionsår och vertikal axel visar marginal till gränsvärden enligt kapitel 3. Blå linje anger gränsvärden för de olika kapitlena enligt ICAO Annex 16. Flygplanstyper ritade med svarta fyrkanter är ur produktion medan flygplanstyper ritade med röda trianglar är i produktion. Exempelvis uppfyller B788, Boeing Dreamliner, gränsvärden enligt kapitel 3 med en marginal om ungefär 25 EPNdB Aircraft-Noise-Standard. 5 Med EPNdB avses den enhet som svarar mot storheten EPNL. EPNL liknar den A-vägda ljudnivån, men frekvensvägningen är annorlunda och dessutom nivåberoende. Det ingår även två korrektioner i EPNL, dels en för ljudets varaktighet och dels en för närvaro av rena toner.

20 RAPPORT D (96) Flygvägsuppföljning kontrollprogram Under året har fyra stycken flygvägsuppföljningsmöten genomförts. Dessa möten är även ett förberedande forum för framtagande av kvartalsvisa rapporter till samarbetsorganet. Deltagande i forumet är representanter från flygtrafikledningen vid Stockholm Arlanda, Swedavia Flygakustik, Avdelningen Airside Business och Miljöenheten vid Stockholm Arlanda. Resultatet av 2014-års uppföljning av flygvägsvillkor enligt flygplatsens kontrollprogram redovisas nedan. Uppfyllelse av flygplatsens miljövillkor redovisas i Bilaga Avgående flyg inom begränsningslinjer Minst 90 procent av den avgående trafiken ska hålla sig inom de villkorade flygvägarna, Standard Instrument Departure (SID), som har ritats in med begränsningslinjer på karta. Under 2014 var utfallet för flygplan inom SID 96 procent. Månadsvis utfall för 2014 redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Starter inom SID vid Stockholm Arlanda under Månad % inom SID januari 97 % februari 96 % mars 96 % april 96 % maj 95 % juni 96 % juli 94 % augusti 93 % september 95 % oktober 93 % november 95 % december 95 % År % Avgående flyg flygning över Märsta Miljötillståndet medger att propellerplan dag- och kvällstid får avvecklas inom så kallade lågfartssektorer, förutsatt att den maximala ljudnivån inte överstiger 70 db(a) över tätort. Med hjälp av flygvägsuppföljningssystem kontrolleras antalet flygningar på lägre höjd än m MSL över Märsta tätort. Inga otillåtna starter över Märsta skedde år 2014.

21 RAPPORT D (96) Ankommande flyg inflygning över 750 meter över hav Nattetid får inte slutlig inflygning påbörjas förrän flygningen är etablerad på centrumlinjen för aktuell landningsbana. Anflygning skall ske på lägst 750 m MSL 6. Under 2014 har två otillåtna rörelser skett med ankommande flygplan som flugit lägre än 750 m MSL Ankommande flyg inflygning över tätorter Ankommande flygplan får inte överflyga tätorter på lägre höjd än 750 m. Swedavia kontrollerar 19 tätorter runt omkring flygplatsen. Dessa är: Alsike, Bålsta, Bro, Brunna, Håbo-Tibble, Norra Järfälla, Kårsta, Knivsta, Kungsängen, Lindholmen, Märsta, Rimbo, Rosersberg, Sigtuna, Norra Sollentuna, Täby, Uppsala, Vallentuna, och Upplands-Väsby. I Tabell 4 redovisas utfallet för Av dessa 37 överträdelser var det totalt 1 landning som inte följde villkoret. Övriga 36 landningar som fastnat i kontrollen har skett med anledning av speciella förhållanden såsom säkerhetsskäl. Tabell 4. Ankommande flygplan lägre än 750 meter över tätort (villkor 2 kontroll 4) Månad Antal januari 1 februari 1 mars 2 april 0 maj 4 juni 7 juli 2 augusti 5 september 3 oktober 5 november 6 december 1 Totalt Ankommande flyg - propellerplan Ankommande propellerflygplans höjd övervakas dag- och kvällstid inom en kvadrat på 51 x 51 km med flygplatsen i centrum. I syfte att kontinuerligt behålla minimiavstånd mellan anflygande plan får passering av tätort inte ske på lägre än 600 m vid landning mellan kl Inga otillåtna anflygningar har skett under året. 6 MSL står för Mean Sea Level och avser höjd över havsyta.

22 RAPPORT D (96) Landning bana 08 och start bana 26 Totalt 234 landningar och 1 start har under år 2014 skett västerifrån respektive västerut på bana 2 (den väst-östliga banan, kallad 08-26). Samtliga av dessa 235 rörelser har skett på grund av säkerhetsskäl Kapitel 2- flygplan nattetid Jetflygplan och propellerflygplan med en maximal startvikt överstigande 9 ton som inte uppfyller kraven i ICAO Annex 16, kapitel 3 eller 5, får inte använda Bana 1 nattetid. Under år 2014 har inga sådana rörelser ägt rum Starter bana 19R nattetid Starter från bana 19R nattetid övervakas och rapporteras. Under år 2014 har 257 starter skett nattetid. Samtliga på grund av säkerhetsskäl Anflygning över Upplands Väsby tätort Inflygningar till bana 01L övervakas och antalet inflygningar som flyger utanför överenskommen flygvägskorridor och passerar Upplands Väsby tätort redovisas. Under 2014 förekom 24 inflygningar till bana 01L som överflög Upplands Väsby tätort med en höjd understigande 650m (2 200 fot). Under året förekom även 193 inflygningar till bana 01L som överflög Upplands Väsby tätort med en höjd överstigande 650m (2 200 fot) Vägd dygnsekvivalent ljudnivå Information om detta finns i avsnittet 8.2 Flygbuller nedan Löwenströmska sjukhuset Landningar på bana 01R mellan kl övervakas i syfte att undvika att bullerexponera Löwenströmska sjukhuset för maximala ljudnivåer överskridande 70 db(a). Under år 2014 har 63 landningar skett på bana 01R under aktuell tid, samtliga på grund av säkerhetsskäl Provkörning av motorer Normalt provkörs flygplanens motorer i Swedavias motorprovplats. Swedavia har dock tillstånd att provköra flygplanens motorer vid banände. Nattetid (kl ) får sådan provkörning ske högst tio gånger per år för de flygplanstyper som inte kan tas in på motorkörningsplatsen. Under 2014 har tre motorprovkörningar genomförts vid banände nattetid.

23 RAPPORT D (96) 8.2 Flygbuller Beräkningsmetod och utfall En flygbullerberäkning av FBN år 2014 genomfördes med beräkningsprogrammet INM version 7.0d. I Figur 10 redovisas FBN 55 och 65 db(a) jämfört med de tillståndsgivna bullerkurvorna med samma FBN-nivåer. FBN 55 db(a) år 2014 utbreder sig i huvudsak inom tillståndsgiven kurva. FBN 55 db(a) skär den tillståndsgivna kurvan norr om Bana 1 men är inom marginalen 3 db(a) (enligt MD deldom M346-01). FBN 65 db(a) ligger inom motsvarande tillståndsgiven bullerkurva. Antalet boende inom FBN 55 db(a) år 2014 uppgår till 2 078, se Tabell 5. Figur 10. Beräknad FBN 55 db(a) (blå kurva) och 65 db(a) (röd kurva) för år 2014, jämfört med motsvarande tillståndsgivna enligt SOU 1975:56, svarta kurvor. Tabell 5. Antal boende och area inom FBN 55 och 65 db(a). Flygbullernivå, db(a) Antal boende Area, km 2 > >

24 RAPPORT D (96) Ljudmätningar Som ett led i Stockholm Arlandas miljöarbete och i syfte av egenkontroll av genomförda bullerberäkningar upprättade flygplatsen två ljudmätstationer under år I Rosersberg finns sedan år 2012 ytterligare en ljudmätstation upprättad som ägs och förvaltas av Sigtuna kommun. Gemensamt för bullermätstationerna är att de är anslutna till Swedavias flygvägsuppföljningssystem och registrerar kontinuerligt maximala och ekvivalenta ljudnivåer från start- och landningsrörelser. Den momentana ljudnivån som registreras av ljudnivåmätarna kan ses via verktyget WebTrak som hittas på flygplatsens hemsida. Uppmätta ljudnivåer från ljudmätaren i Rosersberg har sammanställts dels i fyra kvartalsrapporter med fokus på maximala ljudnivåer, som finns tillgängliga via Sigtuna kommuns hemsida 7 och dels i en sammanställning för hela året avseende ekvivalent ljudnivå, FBN 8 se rapport D Generellt så visar resultaten från mätsammanställningarna en god överenstämmelse med beräknade ljudnivåer. För den vanligast förekommande flygplanstypen, Boeing uppgår median av uppmätt maximal ljudnivå för landningspassager till ungefär 76 db(a) vilket överensstämmer med den beräknade ljudnivån vid aktuell punkt. Även uppmätt FBN för utfall år 2014, som uppgår till ungefär 59 db(a) överensstämmer också med motsvarande beräkning i aktuell punkt FBN (Flygbullernivå) är en dygnsvägd ekvivalent ljudnivå baserad på ett års trafik, där hänsyn tas till när på dygnet flygrörelsen sker. En kvällshändelse värderas till tre daghändelser, och en natthändelse till tio daghändelser.

25 RAPPORT D (96) 8.3 Vatten och mark VA-rapport Stockholm Arlanda utför kontinuerlig kontroll av de vatten som flygplatsens verksamhet påverkar. För att minimera miljöpåverkan genomgår dagvattnet och spillvattnet behandling i flygplatsens reningsanläggningar. Vattenkontrollen omfattar dagvatten, spillvatten, grundvatten och dricksvatten samt recipientkontroll. Swedavia har under 2014 anlitat ALcontrol för att utföra en stor del av den provtagning och analyser som genomförs inom ramen för Swedavias egenkontroll, resterande provtagning utförs av Swedavias egna provtagare. I detta avsnitt sammanfattas resultatet av egenkontrollen samt andra utredningar som gjorts under året. Utöver detta ingår en kortfattad redovisning av den verksamhet som bedrivs i Swedavias bergtäkt Laggatorp, som i sin helhet beskrivs i en separat miljörapport för täktverksamheten 9. Detta avsnitt syftar till att sammanfatta resultatet av den kontroll och provtagning som under 2014 gjorts i Stockholm Arlandas recipientvatten, dagvatten, spillvatten och oljeavskiljare i enlighet med gällande kontrollprogram 10. Kontroll av dricksvatten har skett i enlighet med kontrollprogrammet för dricksvatten 11. En karta över provpunkter för kontroll av dagvatten redovisas i Figur 11. För beskrivning av övriga provpunkter och systemlösningar för de olika tekniska systemen hänvisas till gällande kontrollprogram. Figur 11. Karta över provpunkter för kontroll av dagvatten samt provpunkt F (recipientkontroll). Kartan är tagen från Kontrollprogram för Stockholm Arlanda version Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2014, D Kontrollprogram för version 5.4, D Kontrollprogram för dricksvatten.

26 RAPPORT D (96) Utförligare beskrivning av genomförd kontroll och resultat går att finna i de underlagsrapporter som beskrivs i Tabell 6. Underlagsrapporterna ska ses som en del av VA-rapporten. Tabell 6. Underlagsrapporter som ligger till grund för VA-rapporten. Rapportnamn Recipientkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport Märstaåns vattensamverkan, årsrapport 2014 Kiselalger i Märstaåns avrinningsområde 2014 Dagvattenkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport Spillvattenkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport Årsrapport för underhåll och tömning av oljeavskiljare vid 2014 Årsrapport för dricksvatten vid Stockholm Arlanda flygplats 2014 Periodisk spillvattenbesiktning Dokumentnummer D Publicerad: Publicerad: D D D D D Analyser av dagvatten och spillvatten har i huvudsak utförts av det ackrediterade laboratoriet ALcontrol samt via provtagning med onlineinstrument. Dricksvattenanalyser har utförts av Norrvatten. Ytterligare kompletterande analyser har utförts av Swedavias egen personal och av IVL (PFOS). För en fullständig redovisning av villkorsuppfyllnaden hänvisas till Bilaga 2. I Tabell 7 redovisas ett urval av de villkor som följts upp avseende dag- och spillvatten.

27 RAPPORT D (96) Tabell 7. Ett urval av de villkor som följts upp avseende dag- och spillvatten. Villkor 12 Halten opolära alifatiska kolväten i utgående vatten från OAD1 ska inte överstiga 5 mg/l (oljeindex). Utvärdering Halten har understigit detektionsgränsen i samtliga analyser. Villkoret är uppfyllt. Utgående vatten från samtliga reningsanläggningar (B529, B457 och B508) ska understiga de riktvärden som fastställts för reningsanläggning B457. Den tillförda glykolen till spillvattennätet får inte överstiga 10 ton glykol mätt som COD per dygn eller 2,56 ton glykol mätt som TOC per dygn. Provtagningen i april vid reningsanläggningen B508 visade på förhöjda koppar-, bly- och kromhalter. Villkoret är ej uppfyllt. Tillförseln av glykol har som mest uppgått till 2,44 ton TOC per enskilt dygn. Villkoret är uppfyllt Recipientkontroll ytvatten Märstaån Nedan redovisas resultatet för 2014 års recipientkontroll, ytvatten. Recipientkontroll i Märstaån har utförts genom provtagning enligt Swedavias kontrollprogram samt enligt det samordnade uppföljningsprogrammet inom ramen för Märstaåns vattensamvekan. Det samordnade uppföljningsprogram omfattar provtagning i Märstaåns mynning samt i de olika delgrenarna Swedavias kontrollprogram Swedavias kontroll av recipientpåverkan i Märstaån har utförts genom provtagning med onlineinstrument i mätpunkt F. Härutöver har kompletterande provtagning och analyser i samma provtagningspunkt utförts av ALcontrol. Årsflödet i punkten F under 2014 ( m 3 ) var 11 procent högre 2014 än under 2013 och 33 procent lägre än Resultatet av provtagningen visar att syrehalten i punkten F har överstigit 7 mg/l under de största delarna av året 2. Halter under 7 mg/l uppmättes i maj och juni, som lägst 4,5 mg/l den 25 maj. Under 2014 bedömdes vattnet i punkten F ha ett syrerikt tillstånd förutom under maj och juni då det bedömdes som svagt syretillstånd För fullständig villkorsformulering se Bilaga För bedömning se underlagsrapport Recipientkontroll 2014.

28 RAPPORT D (96) Årsmedelhalter och totala mängder TOC, fosfor och kväve redovisas i Tabell 8. Halten av kväve och fosfor bedömdes som hög respektive mycket hög, men ej onormalt höga för ett näringspåverkat vattendrag 14. Kvävetransporten var högre 2014 än 2013 med en transporterad mängd på 7,8 ton. Fosfortransporten var något lägre än föregående år med en transporterad mängd på 0,38 ton. Årsmedelhalten för TOC bedöms som måttligt hög med en halt på 9,9 mg/l 15. Den transporterade mängden TOC under 2014 var 77,6 ton, vilket är mindre än föregående år (89 ton). Veckosamlingsprov var fjortonde dag som analyserades för propylenglykol gav utslag över mätområdet under ett tillfälle Analyserna för formiat och etylenglykol var samtliga under mätområdet. Tabell 8. Årsmedelhalt och transporterad mängd TOC, kväve och fosfor under 2014 och 2013 i punkten F. Parameter Årsmedelhalt (mg/l) Mängd (ton) TOC 9,9 12,5 77,6 89 Kväve 1,019 0,862 7,8 6,2 Fosfor 0,052 0,056 0,38 0,39 Med undantag för arsenik och uran var metallhalterna i punkten F lägre än de gränsvärden och miljökvalitetsnormer som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU samt i Havs- och vattenmyndighetens skrivelse Jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Rapport 4913, bedömdes årsmedelhalterna för metaller i punkten F som låga eller mycket låga 18. PFOS detekterades vid provtagningen i punkten F. Halterna 19 var högre än miljökvalitetsnormen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (0,65 ng/l) som gäller från och med Samordnad recipientkontroll i Märstaån Den samordnade recipientkontrollen för Märstaån sker inom ramen för Märstaåns vattensamverkan. Undersökningar sker av vattenkemi och kiselalger i Halmsjöbäcken, Kättstabäcken, Odensalabäcken, Roserbergsbäcken och i Märstaåns mynning. Undersökningarna med avseende på kiselager utfördes av Medins Biologi AB. 14 För bedömning se underlagsrapport Recipientkontroll För bedömning se underlagsrapport Recipientkontroll Fjorton dagars samlingsprov som avlutades den 30 december visade 17 mg/l propylenglykol. 17 Rekommendationer angående klassgränser för särskilt förorenande ämnen. 18 Med metaller avses här arsenik, bly, kadmium, krom, nickel, koppar och zink. 19 Halterna som detekterades var 340 och 116 ng/l.

29 RAPPORT D (96) Provtagningarna indikerade att den ekologiska statusen 20 i Märstaån var god under 2014 men att ån, precis som under 2013 och 2012, ligger inom riskzonen för måttligt god status. Halmsjöbäcken bedömdes ha god status men i klassintervallets nedre del och i Kättstabäcken bedömdes statusen som måttligt god liksom under föregående år. Månadsvis provtagning har utförts av Länsstyrelsen. Sammantaget visar undersökningen på låga flöden och den ekologiska statusen med avseende på näringsämnen ligger på gränsen mellan måttlig och god enligt vattenmyndighetens redovisningar. I förhållande till de andra bäckarna (se ) uppvisade Kättstabäcken påtagligt högre halter av kalium, organiskt material och järn. Kaliumhalterna antas bero på flygplatsens användning av kaliumformiat, medan de förhållandevis höga halterna av organiskt material och järn antas främst anta bero på de humusrika vatten som avleds från skogs- och mossområden i bäckens övre delar Dagvattenkontroll Syrehalt Kontroll av dagvatten från verksamheten under 2014 har utförts genom provtagning med onlineinstrument i mätpunkt ut från Kättstabäckens dagvattenanläggning (KDA), Halmsjöbäckens dagvattenanläggning (HDA), Halmsjöns dagvattenanläggning (HSDA), Halmsjöbäckens bergtunnel (HBT), Södra dagvattenanläggningen (SDA) samt punkt E3 i Halmsjöbäcken. Härutöver har kompletterande provtagning och analyser utförts av ALcontrol. Syrehalten i vattnet ut från KDA var den största delen av året över 7 mg/l som dygnsmedelvärde och årsmedelhalten var 10,2 mg/l. Som lägst uppmättes 4,9mg/l mätt som dygnsmedelvärde. I utloppet från HDA var syrehalten lägre där de lägsta uppmätta dygnsmedelhalterna uppmättes till 1,0 och 1,6 mg/l och årsmedelhalt 7,8 mg/l. Samma låga syresituation rådde i HBT som är belägen strax nedströms HDA där syrehalter under 1 mg/l uppmättes under juni (månadsmedelhalt juni var 4,4 mg/l). Årsmedelhalten i HBT var dock 8,0 mg/l. Vid Halmsjöns utlopp var årsmedelhalten av syre 10,4 mg/l. Den 28 augusti uppmättes årets lägsta halt 6,5 mg/l. I HSDA var den lägsta uppmätta syrehalten 8,2 mg/l och årsmedelhalten var 11,4 mg/l. Syrehalten vid placeringen för Södra dagvattenanläggningen (SDA) varierade mellan 0,0 och 15,9 mg/l (årsmedelhalt 9,8 mg/l) och årslägsta syrehalt i E3 uppmättes i oktober och var 6,5 mg/l (årsmedelhalt 10,9 mg/l). 20 För bedömning se underlagsrapporten Kiselalger i Märstaåns avrinningsområde 2014.

30 RAPPORT D (96) Totalt organiskt material (TOC) Årsmedelhalten av organiskt material (TOC) var i utgående vatten 15,0 mg/l vid KDA, 14,7 mg/l i HDA och 10,2 mg/l vid HBT. Årsmedelhalten TOC i HSDA uppgick 2014 till 7,7 mg/l 21. I Halmsjöns utlopp var årsmedelhalten 7,3 mg/l och under hela året varierade halten mellan 5,9 och 9,2 mg/l Flöde och transport av organiskt material Årsflödet från KDA var ca m 3 och årstransporten av TOC var 16,3 ton. Flödet var högre än året innan men den totala transporten av TOC var lägre än Den transporterade årsmängden TOC från KDA under 2014 utgjorde ca 21 procent 23 av den transporterade mängden i punkten F. Årsflödet och TOC transporten från HBT var ungefär m 3 och 24,2 ton. Från HDA var årsflödet m 3 och årstransporten av TOC 16,4 ton. Den transporterade årsmängden TOC från HDA under 2014 utgjorde ca 21 procent av den transporterade mängden i punkten F Dagvattenanläggningarnas drift och funktion En treårig prövotidsutredning för anläggningarna KDA, HDA, SDA och HSDA med start vintersäsongen 2014/2015 kommer innebära en ökad provtagning speciellt i dagvattenanläggningarnas inlopp. Data kommer då kunna användas för att uppskatta reningsgrader för samtliga nämnda anläggningar Kättstabäckens dagvattenanläggning, KDA 24 Under vintermånaderna 2014 har de tre säsongslagringsdammarna, utjämningsmagasinet och filterbäddarna varit i drift och tagit emot formiatpåverkat vatten. Anläggningen har under perioden november till december 2014 mottagit extrema vattenflöden vilket resulterat i att anläggningen inte kunnat driftats på ett optimalt sätt. På grund av det höga flödet har inte allt vatten uppehållits för rening. Andelen vatten som passerat utan rening anses ändå som liten Halmsjöbäckens dagvattenanläggning, HDA 25 Den tredje säsongslagringsdammen färdigställdes under 2013 och hela anläggningen kunde tas i drift till vintersäsongen 13/14. Mätbod för onlinemätning sattes upp i december Anläggningen har kapacitet att lagra en hel vintersäsongs dagvattenvolym. Inga större driftstörningar har inträffat. 21 För bedömning se underlagsrapport Dagvattenkontroll Flödet från KDA under 2013 var m 3 årstransporten av TOC från KDA var 20 ton. 23 Motsvarande siffra för 2013 var 23 procent. 24 KDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 1, västra delen av bana 2 samt rampytor vid terminalerna 4 och HDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor.

31 RAPPORT D (96) Södra dagvattenanläggningen, SDA 26 Södra dagvattenanläggningen färdigställdes under 2013 och driftsattes inför vintersäsongen 13/14. De extremt låga flödena vid SDA under 2014 har försvårat flödesmätningen då utrustningen har svårt att mäta i det låga mätområdet Halmsjöns dagvattenanläggning, HSDA 27 Halmsjöns dagvattenanläggning driftsattes i december Under september slog blixten ned i mätstationen och data för september till och med början på december gick förlorad. Den uppskattade reningsgraden i det vatten som uppehålls inom skärmbassänganläggningen med avseende på TOC bedömdes vara mellan 10 och 40 procent Halmsjöns utlopp Regleringen av Halmsjöns utlopp byggdes om under 2014 för att bättre kunna reglera och mäta flödet ut från sjön. Anläggningen stod färdig i december Dagvatten oljeavskiljare Samtliga av Swedavias oljeavskiljare har kontrollerats och tömts enligt fastställda rutiner. Provtagning utförs i OAD 1 enligt gällande kontrollprogram. Provtagningen under 2014 visar att halten olja (oljeindex) varit under detektionsgränsen (<0,1 mg/l) vid samtliga mättillfällen. Under 2014 har ny oljeavskiljare installerats (OAD76 och OAD77) vid en utbyggnad av Betaparkeringen söder om hyrbilcenter byggnad B182. Swedavias oljeavskiljarförteckning har utökats med ytterligare en oljeavskiljare OAD75 som är placerad vid Clarion Hotel, som också äger och underhåller oljeavskiljaren. För borttransporterad mängd oljeföroreningar från oljeavskiljare se avsnitt Oljeavskiljare spillvatten. Förteckning och karta över oljeavskiljarna återfinns i Årsrapport för underhåll och tömning av oljeavskiljare vid Spillvattenkontroll Kontrollerna 2014 utfördes genom provtagning och analys av ALcontrol i enlighet med gällande kontrollprogram. 26 SDA, tar under vintersäsongen emot vatten från ramp- och terminalområden sydost om bana HSDA, tar under vintersäsongen emot dagvatten från östra delen av bana Uppskattning beräknad utifrån manuella stickprov.

32 RAPPORT D (96) Måby Under 2014 var det totala spillvattenflödet från Stockholm Arlanda m 3. Detta är mer än 2013 då flödet var m 3. Det totala spillvattenflödet som årligen lämnar flygplatsen består av den förbrukade volymen dricksvatten samt nederbörd och smältvatten från B-glykolsystemet och snötippen på airside. Resultaten av de provtagningar och analyser som gjorts på det samlade spillvattnet visar att bly, koppar, krom, zink och nickel förekom i halter som var lägre än varningsvärdena 29 för inkommande vatten till Käppala reningsverk. Kadmiumhalten har under 2014 förekommit i en halt (årsmedelhalt 0,39 µg/l) som var högre än vad som är normalt för vanligt hushållsspillvatten 30. Särskild uppföljning av kadmiumhalter och mängder gjordes regelbundet under 2014 inom ramen för arbetet med att minska tillförseln av kadmium till spillvattennätet. Årsmängderna av kadmium, bly och krom i spillvattnet var bland de lägre under perioden Halterna av koppar, nickel, zink och TOC var högre år 2014 jämfört med 2012 och Kväve- och fosformängderna var de största under perioden Swedavias reningsanläggningar Utgående vatten från Swedavias reningsanläggningar bedöms utifrån de riktvärden som har fastställts för den då temporära reningsanläggningen B457, som numera är permanent. Swedavia har tre reningsanläggningar för spillvatten, B457 (driftområdet), B508 (Brandstation öst) och B529 (Kolsta). Resultatet av provtagningen visar att halterna av klorid, oljeindex samt metallerna kadmium, bly, koppar, krom, nickel och zink i utgående vatten från de tre reningsanläggningarna var lägre än fastställda riktvärden med undantag av några metaller i aprilprovet från B508. Aprilprovet mätte bly-, koppar- och kromhalter över respektive metalls riktvärde 31. Som åtgärd såg leverantören över anläggning B508 och utbildade driftpersonalen ytterligare inom drift av reningsanläggningen. Rengöring av provtagningsutrustning och byte av slangar utfördes. Vid den nya provtagningen i juni understeg alla metallhalter de fastställda riktvärdena. Metallmängderna från B457 och B529 var bland de lägsta under perioden De beräknade metallmängderna från B508 var generellt högre än tidigare år Svenskt vattens publikation P95 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. 30 Enligt varningsvärdena bör inte halten kadmium i spillvattnet överstiga den från vanligt hushåll, det vill säga 0,1 µg/l. Årsmedelhalten för 2012 och 2013 var 0,47 µg/l resp. 0,24 µg/l. 31 Uppmätt blyhalt i april var 260 µg/l. Riktvärdet är 50 µg/l. Uppmätta kromhalter i april var 90 µg/l. Riktvärdet är 50 µg/l. Uppmätta kopparhalter i april var 490 µg/l. Riktvärdet är 200 µg/l. 32 För bedömning se underlagsrapporten Spillvattenkontroll 2014.

33 RAPPORT D (96) Halten av oljeindex i utgående vatten från reningsanläggningarna var lägre än fastställt riktvärde och ph-värdet var inom angivet intervall. Halterna av organiska ämnen (TOC, COD cr och BOD 7 ) var högst i utgående vatten från B Spillvattenbesiktning WSP Environmental har på uppdrag av Swedavia AB utfört periodisk en miljöbesiktning av spillvattensystemet inom Stockholm Arlanda under september Besiktningen ingår i egenkontrollen och genomförs vart tredje år. Föregående besiktning av nämnda spillvattennät genomfördes under verksamhetsåret Under besiktningen framkom det att föroreningshalter i utgående obehandlat/behandlat processavloppsvatten (golvskur- och handtvättvatten) från vissa verksamheter inom Stockholm Arlanda överskrider gällande varningsvärden för metaller och olja (oljeindex). Reningsåtgärder och kravställanden för dessa verksamheter är något som redan påbörjats och kommer att fortsätta att utredas av Swedavias VA-enhet under Utsläppta föroreningshalter i samlat utgående spillvatten vid Måby från hela Stockholm Arlanda har under verksamhetsåren legat under gällande riktvärden för samtliga analyserade parametrar. Besiktningsmannen betonar att Swedavias målsättning, liksom tidigare ska vara att innehålla gällande riktvärden för utsläpp av föroreningar till spillvattensystemet samt se till att spillvattnet inte innehåller rester av ämnen som dels kan påverka den fortsatta behandlingen av vattnet i det kommunala reningsverket (Käppalaverket) på ett negativt sätt, dels påverka avloppsslammet negativt med avseende på föroreningshalt. Swedavia ska sträva efter att erhålla optimala driftbetingelser i befintliga interna reningsanläggningar samt vid behov komplettera behandlingen av processavlopp med nya enheter som medför att utgående resthalter av förekommande föroreningar kan ligga på en låg och stabil nivå. Som helhet bedömer besiktningsmannen att Swedavia AB:s verksamhet bedrivs målinriktat och ambitiöst inom miljöområdet. Verksamheten uppfyller väl dagens ställda miljökrav från berörda instanser (tillsynsmyndigheten, Sigtuna kommun och Käppalaförbundet) Oljeavskiljare spillvatten Samtliga av Swedavias oljeavskiljare har kontrollerats och tömts enligt gällande rutiner.

34 RAPPORT D (96) Från alla oljeavskiljare, inom såväl spill- som dagvattennätet, har under året totalt 108 ton oljehaltigt avfall transporterats bort vilket är mer än föregående år 33. Borttransport har utförts av SITA. Slutlig mottagare är Löt avfallsanläggning Glykolpåverkat vatten Dricksvatten Under 2014 har Swedavia i genomsnitt pumpat ut 0,3 ton TOC/dygn från B- glykoldammarna till spillvattennätet. Den utpumpade mängden TOC har inte vid något enskilt dygn överskridit den tillåtna organiska belastningen på 2,56 ton/dygn. Den största mängd som pumpas ut under ett enskilt dygn var 2,44 ton TOC/dygn. Provtagningen av Swedavias dricksvatten har utförts enligt Kontrollprogram för dricksvatten. Under 2014 har m 3 dricksvatten förbrukats/köpts in. Motsvarande siffra för 2013 var m 3. Under året inträffade fem vattenläckor. Två har uppstått på Hobasledningar (tillverkade av glasfiberarmerad plast) i försörjningstunnel B900. En vattenläcka uppstod vid utbyte av ventiler och ledningar vid Terminal 5 B002. Två läckor har påträffats i driftområdet i närheten av fältgaraget B006. Alla läckor har reparerats omgående efter att material införskaffats. Analysrapporter för kallvattenprover inom ordinarie provtagningsschema med bedömningen tjänligt med anmärkning har föranlett uppföljningsprov vid ett tillfälle. Provtagning av Trihalometaner sker vid uttagsposter för tankning av flygplansvatten. Halterna av Trihalometaner var vid ett av två tillfällen strax över Livsmedelverkets gränsvärde för tjänligt med anmärkning Bottenfaunaundersökning Bottenfaunaundersökning görs vart femte år. Senaste året den genomfördes var 2013 och således kommer nästa undersökning genomföras Grundvattenrapport I detta avsnitt sammanfattas utförd kontroll av grundvatten Försörjningstunnlar Under flygplatsen finns ett system av tunnlar med försörjningsstråk för olika media. Tunnlarna dräneras via pumpstationer som leder bort inläckande grundvatten till dagvattensystemet. Stockholm Arlanda har villkor på hur mycket 33 Under 2013 transporterades 69 ton oljehaltigt avfall bort av SITA. 34 Spolning av ledningar och blandningskärl utförs fyra gånger per år för att minimera halterna av trihalometaner

35 RAPPORT D (96) grundvatten som får pumpas ut från den nya försörjningstunneln. Tunneln är totalt meter och mätningen av inläckage sker vid fyra mätstationer. Villkoret medger bortledning av 5 liter vatten per minut och 100 meter tunnel. Under 2014 har bortledd vattenmängd i genomsnitt uppgått till 6,1 liter per minut och 100 meter tunnel, vilket innebär att villkoret inte är uppfyllt. Den bortledda mängden under 2014 var något högre jämfört med de föregående två åren då 5,0 resp. 5,1 liter pumpades ut per minut och 100 meter tunnel år 2013 respektive Vatteninläckaget i tunneln är mycket beroende av väderförhållanden och svårt att styra. Swedavia arbetar löpande för att minska inläckaget så att försörjningstunnlarnas funktion bibehålls Översiktlig grundvattenprovtagning I enlighet med kontrollprogrammet sker översiktlig grundvattenprovtagning i åtta grundvattenrör på flygplatsen, se Figur 12 nedan. Provtagningsfrekvens och parametrar varierar något på de olika provplatserna. I stort mäts grundvattenytans nivå, organiskt material och kalium liksom ämnena enligt SGU:s grundvattenlista. Som en följd av gällande villkor för skyddet av Långåsen mäts även alifatiska och polyaromatiska kolväten (olja respektive PAH) i provpunkterna B2 och C2, norr respektive söder om Bana 3.

36 RAPPORT D (96) Figur 12. Kontrollbrunnar för grundvatten. Grundvattennivåerna vid de olika provplatserna var generellt låga på grund av högre årsmedeltemperatur än normalt. De flesta undersökta ämnena uppvisade halter som var lägre än SGU:s riktvärden. Undantaget var lösningsmedlet tetrakloreten som söder om bana 1 (rör VP4) uppmättes i halt strax över rapporteringsgräns (0,13 μg/l). Tetrakloretenhalten var dock under SGU:s riktvärde. I grundvatten-stationerna VP4, 8906, Kolsta och BH6 var konduktiviteten högre än riktvärdet och i station VP4 även kloridhalten. I station 8906 var ammoniumhalten dubbelt så hög som riktvärdet 1,5 mg/l. Arsenikhalten i rören VP4 och C2 överskred SGU:s riktvärde. Bedömningen kan dock vara överskattad eftersom dessa riktvärden baseras på prov som filtrerats innan analys, vilket i enlighet med programmet inte sker i denna undersökning. I station VP4 har tidigare års undersökningar visat att natriumhalten varit kraftigt förhöjd, liksom konduktiviteten och kloridhalten, så slutsatsen har varit och är fortfarande att relikt grundvatten förekommer på stationen. Förhöjda halter av kalium och organiskt material (TOC) i station 8906 visar på påverkan av banavisningsmedlet kaliumformiat. Troligen bidrar även andra salter till den höga

37 RAPPORT D (96) konduktiviteten. I grundvattenstationen Kolsta var halterna av sulfat, klorid och kalium förhöjda jämfört med de lägsta halterna inom området. Det tyder på att det är en blandning av olika salter som ger den höga konduktiviteten som var strax över SGU:s riktvärde. På det hela taget bedöms påverkan på grundvattnet inom flygplatsområdet som mycket liten. Ovan beskrivna grundvattenkontroll finns beskriven i rapporten Grundvattenkontroll och åtgärder finns sammanfattade i avsnitt 9.5 Felaktig uppföljning i grundvattenrör VP Energiutvinning från akvifären och Halmsjön Akvifärlagret utgörs av ett grundvattenmagasin i en isälvsavlagring som består av sand och grus och som utgör en del av Stockholmsåsen. Akvifären används som ett säsongslager, med fem kalla brunnar i norr och sex varma brunnar i söder. Sommartid används uppumpat grundvatten från den kalla delen av akvifären för kylningsändamål, varefter det uppvärmda returvattnet pumpas tillbaka till akvifärens varma del för att lagras till vintern då det används för uppvärmning. Kylan används till komfortkyla, kylning av datarum samt kommersiell kyla (kök, restauranger). Värmen används till förvärmning av ventilationsluft och till markvärme. För akvifäranläggningen finns ett särskilt tillstånd. Som komplement till akvifäranläggningen används även vatten från Halmsjön för kyl- och värmeändamål, vilket också är reglerat i särskilt tillstånd. I syfte att uppfylla gällande tillstånd och meddelade villkor för akvifären och Halmsjön behöver kontroll ske av bortledda och återförda vattenvolymer, grundvattennivåer, vattenkemi samt eventuella skador på byggnader, anläggningar och vegetation. Denna egenkontroll är sammanställd i rapporten Grundvatten Akvifären, Miljörapport Nedan följer en sammanfattning av denna rapport. De mätpunkter som ovanstående text hänvisar till finns (bland andra mätpunkter) redovisade i Figurerna nedan. 35 Grundvattenkontroll 2014, dokumentnummer D Grundvatten Akvifären, Miljörapport 2014, Swedavia AB, diarienummer D , Grundvattengruppen

38 RAPPORT D (96) Figur 13. Mätpunkters läge längs Långåsen.

39 RAPPORT D (96) Figur 14. Mätpunkters läge i akvifären och Halmsjön.

40 RAPPORT D (96) Grundvattenvolymer till kylnings- och uppvärmningsändamål Under sommardriften togs ca m³ grundvatten från de kalla brunnarna för kylningsändamål och under vinterdriften togs ca m³ grundvatten från de varma brunnarna ut för uppvärmningsändamål, att jämföra med maximalt tillåtna m 3 respektive m 3. Det högsta timflödet uppgick till 536 m 3 /h, jämfört med maximalt tillåtna 720 m 3 /h. För spoländamål uttogs ca m³ grundvatten, jämfört med maximalt tillåtet m Halmsjövatten till kylnings- och uppvärmningsändamål Som komplement till akvifäranläggningen används Halmsjöns vatten till kylningsoch uppvärmningsändamål. I enlighet med gällande beslut får Swedavia fritt styra fördelningen mellan uttag av värme respektive kyla från Halmsjön, dock utan att överskrida m³/år eller 720 m³/h (200 l/s). Den totala vattenvolymen som har tagits från Halmsjön under 2014 för produktion av kyla och värme uppgick till m 3, där motsvarande volym har återförts till Halmsjön. Det högsta momentana flödet har inte gått att få ut från registrerade värden men kan antas uppgå till installerad pumpkapacitet som är på ca 300 m 3 /h (ca 83 l/s) d v s knappt 50 procent av det maximalt tillåtna uttaget Grundvattennivå I 2013 års miljörapport för akvifärlagret föreslogs några ändringar som har genomförts under år 2014: Punkt 08-26N har inte visat sig vara en bra punkt för referensmätning av naturliga variationer i grundvattentemperatur. Istället har punkt Rb8611 valts som referenspunkt för grundvattennivå- och temperatur norr om den åssträcka som direkt påverkas av akvifärlagret. Mätpunkten E har tillkommit för att få ett referensvärde från ett område med djupare liggande grundvatten. Denna punkt utgör också en lämplig punkt för referensmätning av grundvattennivån söder om den åssträcka där akvifärlagret är beläget. Mätpunkten Rb1001 har använts för att bestämma tröskelnivån över vilken grundvattenutströmning sker mot öster. Denna punkt har därför inkluderats i kontrollprogrammet.

41 RAPPORT D (96) Under 2014 har egenkontrollen omfattat de mätpunkter som redovisas i Tabell 9. Tabell 9. Mätpunkter under 2014 för kontroll av grundvattennivå och temperatur. Mätpunkt för Kommentar grundvatten B Rb0604 Rb0605 Provpunkten har utgått Rb0607 Rb0608 provpunkten har utgått Rb0609 Rb0614 Rb1001 provpunkten är ny Rb N provpunkten har utgått VP3 för referensmätning Rb8611 för referensmätning, ny provpunkt E för referensmätning, ny provpunkt Grundvattennivåerna i akvifärens mätpunkter har under 2014 hållit sig inom de nivåintervall som är beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen för akvifärlagret och som därmed utgör villkor för tillåtna nivåvariationer under sommar- och vinterdriftfall. Tillåtna grundvattennivåförändringar vid uttagsbrunnarna är 3,5 meter (avsänkta nivåer) och vid infiltrationsbrunnarna 2,5 meter, d.v.s. totalt 6 meter nivåvariation. Under 2014, var liksom under 2013 och 2012, nivåvariationen störst i mätpunkt B (4,56 respektive 3,71 och 4,05 meter). Orsaken till att B-röret visar på stora nivåskillnader är att B-röret ligger nära de varma brunnarna (bl a Rb 0604), se Figur 15 nedan. Grundvattennivåer i de i Figur 14 redovisade grundvattenrören redovisas i Figurerna

42 RAPPORT D (96) Figur 15. Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (Rb8611 och E) och i observationsrör prepresenterande varma respektive kalla sidan om akvifärlagret (Rb0604 och Rb0614) Begränsning av grundvattenutströmning öster om åsen Akvifärlagrets vinterdrift innebär att nedkylt vatten infiltreras i den norra delen av akvifären. Detta medför en grundvattennivåhöjning och att utströmning av grundvatten mot öster ökar vintertid. För att förhindra att grundvatten strömmar ut mot öster och tillförs Sigridsholmssjöns avrinningsområde då de kalla brunnarna laddas under vintern genomfördes ett försök under vintern 2012/2013 med att sänka grundvattennivån genom att pumpa grundvatten och avleda detta till Halmsjön. Resultatet av försöket visade att om grundvattennivån sänks till +23,10 m upphör utströmningen av grundvatten från akvifären österut. Swedavia beslutade efter att ha informerat Länsstyrelsen i Stockholms län att pumpning skulle ske under vinterdriftperioden 2013/2014 och under 2014/2015. Den varma hösten 2013 medförde att vinterdrift påbörjades sent ( ) och den 10 december startade utpumpning av grundvatten för avledning till Halmsjön. Fram till den 31 december 2013 hade m 3 pumpats till Halmsjön. Nivån låg under denna period under +23,10 m och utflödet på Långåsens östra sida var mycket litet. Även hösten 2014 var varm och vinterdriften påbörjades först den 14 december Pumpning av grundvatten för avledning till Halmsjön påbörjades den 13 december. Det har i början av 2015 uppdagats att vattenmätaren var sönder. En beräkning av bedömt uttag har därför gjorts med hjälp av avsänkningen i brunnen i förhållende till grundvattennivån i akvifären. Bedömt uttag uppgår till ca 24 l/s. Detta innebär att mellan den 13 december och 31 december har m 3 grundvatten avletts till Halmsjön. Grundvattennivån har under hela tiden pumpning skett legat under tröskelnivån +23,10 m förutom under

43 RAPPORT D (96) cirka 10 dagar i januari. Dessa dagar var flödet från brunnen något för lågt men justerades så att grundvattennivån sjönk under tröskelnivån +23,10 m. Figur 16. Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (Rb8611 resp. VP3 och E) samt i observationsrör prepresenterande varma respektive kalla sidan om akvifärlagret (Rb0604 och Rb0614) Inventering av skogs- och kärrmarksområden Till följd av akvifäranläggningen har Skogsstyrelsen sedan hösten år 2008 haft i uppdrag att kontrollera effekter och konsekvenser på skog och kärrmarker öster om åsen. Kontrollen sker på två provytor i områden som betingar höga naturvärden och som är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Från sammanfattningen av dessa två rapporter 37 framgår att det verkar som uttorkningen av området inte har ökat under denna vinter. Området upplevs dock som torrare än när Skogsstyrelsen inledde inventeringen samt att det verkar som om uttorkningen av området inte ökat under denna sommar trots liten nederbörd. Medeltalet av kronutglesning är högre än medeltalet för Stockholms län. Antalet döda träd har inte ökat markant Swedavias bergtäkt Laggatorp Swedavia har avtal med Svevia AB, för att driva Swedavias bergtäkt Laggatorp, som är belägen norr om bana 2. Täkttillståndet medger en årlig produktion på maximalt ton. Under år 2014 har inga sprängningar utförts och inget berg 37 Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, , Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE och Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, , Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE

44 RAPPORT D (96) brutits. Under 2013 utfördes fler sprängningar än vad som normalt brukar genomföras, med syftet att skapa etableringsmöjlighet av ett asfaltverk i täktschaktet. Därav förelåg ej behov av att bryta berg under Det är Svevia som innehar tillståndet för asfaltverket som togs i drift under Tidigare brutet berg har använts till vägbyggnadsmaterial, för tillverkning av asfalt och till vägbyggnad. Samtliga 19 villkor i täkttillståndet är uppfyllda. En utförlig beskrivning av bergtäktsverksamheten finns i en separat miljörapport Lagringsplats för schaktmassor Swedavia Real Estate ansvarar för ett markområde strax söder om fraktområdet Cargo City, där tillfällig lagring av rena schaktmassor är tillåten. Införda och utförda massor ska journalföras samt vattenprovtagning i en kontrollbrunn, kallad Kontrolldamm lermassor, ska utföras två gånger per år. Under 2014 har inga massor förts in eller ut från området. Vattenprovtagning och analys på ofiltrerade prover har utförts vilka visar på vissa förhöjda halter, av bl.a. bly, kväve och fosfor. Med anledning av detta har en miljöutredning påbörjats, se vidare i avsnitt Miljöutredning söder om Cargo City-området. De förhöjda kvävehalterna bedöms härstamma från sprängstensmassor som finns inom området, och halterna av totalkväve har under 2014 varierat mellan 7200 och µg/l. Under året har totalfosforhalterna varierat mellan 78 och 300 µg/l, TOC har varierat mellan 53 och 120 mg/l och konduktiviteten har varierat mellan 86 och 124 ms/m. Analyserade petroleumkolväten och PAH:er var generellt under detektionsgränserna. Utförd analys av PFOS visar en liten påverkan (4,5 ng/l) Undersökningar och utredningar Inventering av kadmium Stockholm Arlandas spillvatten går via Sigtuna kommuns spillvattenledningar till Käppala reningsverk på Lidingö. För att det kväve- och fosforrika slammet från reningsverket ska kunna användas som fosforkälla inom jordbruket behöver mängden kadmium i slammet minskas. Under 2010 upprättade Swedavia, Käppalaförbundet och Sigtuna kommun en åtgärdsplan med syftet att minska förekomsten av kadmium i spillvattnet från Stockholm Arlanda. Åtgärdsplanen har flera delmål varav slutmålet är att kadmiumhalten i utgående spillvatten från Stockholm Arlanda år 2020 inte ska innehålla högre kadmiumhalt än vad avloppsvatten från hushåll gör. Detta innebär en maximal halt av kadmium på 0,1 µg/l vilket med Stockholm Arlandas spillvattenflöde motsvarar ett utsläpp på cirka 50 g kadmium per år. Inom ramen för åtgärdsplanen påbörjades kartläggningen av kadmiumförekomsten i spillvattennätet under Provtagningen och kartläggningen av intressanta delströmmar i spillvattennätet har fortgått under 2012 där det östra driftområdet har visat sig vara av särskilt intresse. Under Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2014, diarienummer D

45 RAPPORT D (96) genomfördes också en informations- och inventeringskampanj på flygplatsen, där även Käppalaförbundet och Sigtuna kommun deltog. Målgruppen var bland andra flygplatsaktörer med verksamheter i flygplanshangarer, verkstäder, fordonstvättar samt Swedavias fastighetsförvaltare. Totalt besöktes 17 verksamheter. Därtill genomfördes dels en spillvattenprovtagning från en av hangarerna i samband med en så kallad teknisk tvätt av ett flygplans landningsställ, dels stickprovtagning i flertalet vattenlås. Inventeringen visade att handtvättning i samband med hangarverksamhet kan vara en potentiell källa till kadmium. Arbetet fortskred under 2013 då bl.a. undersökningar av handtvättrutiner och vattenlås i hangarbyggnader skett, följt av en dialog med aktuella verksamhetsutövare. Ett 20-tal VA-avtal har upprättats med externa verksamhetsutövare och det har utförts en utredning av olika reningsmetoder för metallrening av B-glykol. Under april 2014 har provtagning av kadmium utförts vid östra driftområdet, höstprovtagningen uteblev dock till följd av hög arbetsbelastning. Östra driftområdet är fortfarande i fokus då det från tidigare provtagningar är känt att kadmiumkällor fortfarande finns inom området. Vid provtagning under spillvattenbesiktningen kunde ytterligare kadmiumkällor identifieras och åtgärder vidtogs. Kravställande på verksamheter under 2014 har fortgått, där SAS, Patria och LIN-hangaren stått i fokus. Den första fasen av projektet metallrening av B- glykol stod färdig december 2014 och uppföljning av filtrets reningsgrad påbörjades. Läs ytterligare i kapitel Anläggning för rening av B-glykol nedan. Under 2014 uppkom även planer på att rena kadmiumförorenat processvatten från hangarer i Swedavias eget reningsverk vid Kolsta. Kadmiumprojektet som är ett samarbete mellan Swedavia, Käppalaförbundet och Sigtuna kommun har blivit uppmärksammat både i branschtidningen Svenskt Vatten och i SVT:s Rapport Anläggning för rening av B-glykol När ett flygplan har avisats sugs avisningsvätskan (monopropylenglykol) som hamnat på marken upp av en sugbil direkt efteråt. Den avisningsvätska som inte går att suga upp kallas för B-glykol transporteras via ett ledningsnät till två stycken B-glykolsdammar belägna söder om bana 1. Till dessa dammar leds även smältvatten från snötippar. Vätskan i B-glykoldammarna (B-glykolen) leds till spillvattennätet och ingår i det samlade spillvattnet från flygplatsen som leds till Käppala reningsverk. Tidigare har B-glykolen inte renats. Swedavia har under 2014 inlett ett arbete för att utreda möjligheten till metallrening av B-glykolen. Den 10 november 2014 inlämnade Stockholm Arlanda en anmälan till Länsstyrelsen i Stockholms län om utförande av en anläggning för metallrening av B-glykol. Ett positivt beslut erhölls den 15 december Den planerade anläggningen i form av en filterbädd av torv med inblandning av stenkolsaska kommer att användas i den ena av de två befintliga B-glykolsdammarna söder om Bana 1. Swedavia avser att utföra anläggningen i två etapper. Ungefär en fjärdedel av anläggningen

46 RAPPORT D (96) färdigställdes under 2014 för att kunna provdriftas första kvartalet i Om anläggningen ger önskat reningsresultat kommer nästa etapp att utföras och vara klar till vintersäsongen 2015/2016. Reningsanläggningen kommer att omfattas av Stockholm Arlandas egenkontroll Förbättringsåtgärd för spillvattnet från LIN-hangaren Under 2014 genomfördes en spillvattenbesiktning under vilken höga halter av kadmium uppdagades i oljeavskiljaren som tar emot vatten från LIN-hangaren. Som åtgärd proppades oljeavskiljaren provisoriskt för att detta processvatten inte ska nå spillvattennätet. Processvattnet som tillförs oljeavskiljaren (som nu är att betrakta som en tank) transporteras till Löt, SITA s anläggning för farligt avfall. Under våren 2015 kommer ett reningstest av detta vatten att utföras vid Swedavias egen anläggning Kolsta reningsverk. Om testet faller ut väl kommer detta bli en permanent lösning Forskningsprojektet RE-PATH RE-PATH (Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports) är ett samfinansierat projekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Swedavia. Projektet statades 2009 efter att förhöjda halter av PFAS 39 konstaterats vid både Göteborg Landvetter och Stockholm Arlanda. Syftet med projektet har varit att undersöka effekter och risker med spridningen av PFAS från flygplatserna där dessa ämnen har läckt ut från brandövningsplatserna. PFOS har ingått i de brandbekämpningsskum (AFFF)som har använts vid brandövningarna sedan början av 1980-talet fram tills år Delårsrapporter från år 2009, 2010, 2011 och 2012 har tidigare publicerats på projektets hemsida. En slutrapport för projektet kommer att publiceras under Under åren har ca 700 prover tagits och proverna har i huvudsak utgjorts av ytvatten, sediment, fisk samt olika fiskorgan. Även några enstaka fåglar och däggdjur har analyserats. De PFAS som har ingått i projektet är: PFBS, PFHxS, PFOS, PFDS, PFOSA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA och 6:2 FTS De huvudsakliga slutsatserna från projektet RE-PATH är: Brandövningsplatser är viktiga punktkällor i Sverige. Lokalt upp till 100 gånger högre halter i fisk och vatten jämfört med referensområden. Stockholm Arlanda bidrar med cirka 1 kg PFOS (3 kg PFAS)/år till Mälaren. 39 PFAS = per- och polyfluorerade alkylsyror. 40 Woldegiorgis et al., 2010, Norström et al. 2011, Norström et al., 2012, Norström et al., 2013.

47 RAPPORT D (96) Ingen påvisad risk för människa, enligt nuvarande TDI (tolerabelt dagligt intag). Inga akuta ekotoxikologiska effekter på lokala arter. Långsam avklingning av halterna i närmiljön risk för sekundär förgiftning Brandövningsplatser är viktiga punktkällor i Sverige Vid Stockholm Arlanda är det vid den nya brandövningsplatsen som PFASinnehållande brandskum har använts. Spridningen sker främst västerut till Kättstabäcken där högst halter har detekterats, se Figur 17. Spridningen av PFAS når även Halmsjön där halterna i ytvattnet är ca 100 gånger högre jämfört med referenssjön Valloxen. Figur 17. Koncentration av PFOS (ng/l) i ytvatten vid Stockholm Arlanda. Punkterna vid Halmsjöns utlopp har provtagits två gånger per år sedan En regressionsanalys som gjorts på halterna från dessa fem år visar att halterna av PFOS inte minskar signifikant under denna period. Dock är fem år ett kort intervall för att studera tidstrender och uppföljande mätningar behövs.

48 RAPPORT D (96) Stockholm Arlanda bidrar med 1 kg PFOS (3 kg PFAS)/år till Mälaren Fisk Från och med våren 2013 och ett år framåt togs prover en gång per månad vid provpunkt Broby F som är den punkt där flygplatsens avrinning från Kättstabäcken och Halmsjöbäcken går ihop och sedan rinner vidare till Märstaån och ut i Mälaren. På samma sätt har prover tagits i Uppsala, vid Fyrisåns utlopp till Mälaren. Då mängden PFOS som årligen rinner ut vid dessa båda ställen jämförts visar det sig att från Stockholm Arlanda rinner det ut cirka 1,1 kg PFOS (3 kg PFAS)/år till Mälaren och från Uppsala rinner det ut cirka 1,9 kg PFOS/år till Mälaren. Detta kan även jämföras med hur mycket PFOS som tillförs hela Mälarens yta per år från atmosfären viket motsvarar cirka 1,5 kg/år. Vattnet i Mälaren som kommer från Uppsala och Märstaån passerar Görväln verket där Norrvatten har sin dricksvattenproduktion. Här är halterna av PFOS cirka 6 ng/l. Det tyder på att den PFOS som härstammar från Stockholm Arlanda, Uppsala och övriga diffusa källor till Mälaren späds ut så att detta dricksvatten innehåller PFOS-halter som ligger inom intervallet för vad som detekteras i icke påverkade dricksvatten. Halten PFOS i abborrarna i Halmsjön utanför Stockholm Arlanda har minskat signifikant (p < 0.05) sedan 2009 men fortfarande är halterna cirka 100 gånger högre jämfört med referenssjön Valloxen där halterna är ca 2-3 ng/g färskvikt, se Figur 18. Figur 18. Halter av PFOS (ng/g färskvikt) i abborre från Halmsjön. Alla individer av fisk har ålders- och könsbestämts. Multivariat modellering i form av PCA (Principal Component Analysis) har utförts med ålder, kön och PFAS halten i muskel som ingående parametrar. Den visade att åldern inte har

49 RAPPORT D (96) Exponering någon inverkan på PFAS-halten medan könet visade sig har en inverkan där hannar har en högre halt än honorna. Även exponeringsförsök med sebrafisk på laboratoriet visade att hannar innehöll högre halter jämfört med honorna. Livsmedelsverket har uppskattat den mängd fisk som kan ätas med olika föroreningsgrad av PFOS utan att TDI (tolerabelt dagligt intag) överskrids. I beräkningar har hänsyn tagits till bidraget från andra livsmedel samt dricksvatten med bakgrundnivåer av PFOS. Enligt dessa beräkningar kan fisken från Halmsjön konsumeras 1,8-7,4 gånger per månad. Dock råder fiskeförbud i Halmsjön sedan Ett flertal abborreindivider har under projektets gång analyserats med avseende på PFOS-innehållet i fler organ än muskel, d.v.s. lever, blod, gälar och gonader. Då PFAS binder till proteiner i blodet innehåller blodrika organ betydlig högre halter än muskeln. Från mätningarna kan det uppskattas att en enstaka individ kan innehålla upp till 300 µg PFOS. Även om inte människor i närområdet av dessa flygplatser direkt påverkas av halterna i fisken kan det inte uteslutas att fiskätande däggdjur och fåglar kan få en betydligt högre exponering. Andra studier har visat att minkar fångade i Märstaområdet har de högsta halterna av PFOS som uppmätts i Sverige Inga ekotoxikologiska effekter på lokala arter I projektet RE-PATH har under åren ett flertal toxicitetstester genomförts. Rom från abborre samt grodyngel har samlats in från Halmsjön samt från referenssjön. Kläckningsfrekvens, immobilitetstest och morfologi har studerats på olika generationer. Inga ekotoxikologiska effekter har kunnat påvisas för dessa lokala arter vid de koncentrationer som vattnet där de härstammar ifrån innehåller Långsam avklingning av halterna i närmiljön En dynamisk massbalansmodell har använts för att beräkna hur lång tid det tar för mark och vatten i Stockholm Arlanda-området att nå bakgrundsnivåer av PFOS om inga saneringsåtgärder införs. Arbetet har bland annat inneburit att uppskatta vattenflödena inom området och hur de är kopplade till varandra samt att beräkna den totala mängd PFOS som tillförts marken historiskt. Resultaten visar att minst 38 kg PFOS har använts genom tiderna. Hälften av denna mängd finns enligt modellen fortfarande kvar och den största mängden PFOS ligger lagrad i marken men det finns även flera kg PFOS kvar i grundvattnet. I Halmsjön finns den huvudsakliga andelen PFOS i vattenmassan och endast en mindre del i sedimentet. Modellen simulerar att med dagens minskningstakt kommer det ta cirka 200 år för Halmsjön att nå bakgrundsnivåer, se Figur 19. Modellen visar också att den dominerande transportvägen för PFOS ut från flygplatsområdet är via Broby F och därmed går den största delen ut i Mälaren.

50 RAPPORT D (96) Konklusioner Figur 19. Modellerade halter av PFOS (ng/l) i Halmsjöns ytvatten över tid (blå linje), samt uppmätta halter (röda trekanter), samt en bakgrundsnivå på 2ng/l (rödstreckad linje). PFOS har under alla år som projektet pågått kunnat detekteras i samtliga prover som insamlats runt flygplatserna och även i alla prover tagna i referenssjöar, det vill säga från områden som inte har påverkan av flygplatser, samhällen eller industri. I till exempel Halmsjön är halterna i ytvatten och fisk 100 gånger högre jämfört med referenssjöar. Trots de uppmätta halterna i fisk och vatten bedöms den humana exponeringen vara liten då ingen kommunal dricksvattentäckt är påverkad samt att fisken kan konsumeras. Läckaget från brandövningsplatserna får dock en betydelse som lokal utsläppskälla då det inte kan uteslutas att fiskätande däggdjur skulle kunna påverkas då de konsumerar hela fisken. Då PFOS tillhör en grupp av ämnen där det inte finns några naturliga nedbrytningsvägar kommer dessa ämnen stanna kvar i naturen under lång tid framöver. Det finns idag metoder som renar vatten från PFOS men effektiviteten och kostnaden styrs bl.a. av hur rent vattnet är från andra ämnen som t.ex. humus och metaller. En multikriterieanalys (riskvärdering), det vill säga en värdering av möjliga åtgärder, deras kostnader och eventuella bieffekter i relation till de önskade effekterna skulle behöv göras innan ett beslut om åtgärder tas. Projektet avslutades med ett seminarium om PFAS som hölls på Nalen den 27 januari IVL presenterade resultaten och slutsatserna från projektet, Swedavia presenterade hur PFAS-frågan har hanterats, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka utmaningar som fortfarande återstår i arbetet. Bland de inbjudna fanns bl.a. Länsstyrelser, kommuner, centrala myndigheter, forskare och problemägare.

51 RAPPORT D (96) Periodisk miljöbesiktning I enlighet med kontrollprogrammet har en periodisk miljöbesiktning genomförts på Stockholm Arlanda under Besiktningen utfördes av konsultföretaget WSP Environmental på uppdrag av Swedavia och omfattade spillvattensystemet. Bland annat kontrollerades vardagliga rutiner, underhåll, kvalitetskontroll, uppföljning av villkor samt påpekanden från föregående besiktningstillfälle (2011). Resultat och analys från VA-utredningen kan läsas i avsnitt VArapport Förekomst av lukt i tunnlar Sedan en tid tillbaka förekommer ett luktproblem periodvis på Stockholm Arlanda. Luktproblemet besvärar personal och passagerare som passerar vissa platser på flygplatsen. Till en början utreddes frågan utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och Ocab anlitades för att utföra en omfattande utredning, som pågick mellan januari 2011 och augusti Provpunkterna omfattade trekantiga rummet i terminal 5, ett flertal tunnlar, ett par platser i centralbyggnaden samt några platser i tunnlarna som hör till Arlandabanan. Provtagningen utfördes i fast material, vatten samt luft. Proverna analyserades med avseende på innehåll av mikroorganismer, ammoniak, svavelväte samt organiska föreningar. Utredningen visade att källan till den upplevda lukten bedöms vara en kemisk förening i form av allylisotiocyanat, som bl.a. finns i senapsfrö och fungerar som växtens försvar. Ämnet bedöms sedan har omvandlats till bl.a. ammoniak och svavelväte. Även tillväxt av mikroorganismer återfanns på ett par ytor. Under 2014 inleddes en utredning ut miljösynpunkt. För att utreda orsaken till de luktproblem som periodvis förekommer på Stockholm Arlanda har COWI anlitats. COWI har som ett första steg arbetat med att identifiera potentiella föroreningar, platser för provtagning och att ta fram ett program för att utvärdera tidsberoendet och periodiciteten i luktproblemet. Ett provtagningsprogram har upprättats i syfte att kontrollera förekomsten av de identifierade ämnena samt att utreda grundvattenvariationerna på platsen. Under november 2014 installerades några grundvattenrör på airside och öster om Terminal 2. Nivåmätning och vattenprovtagning har utförts i grundvattenrör. Då lukterna som förekommer indikerar att någon form av anaerob nedbrytning pågår i vattnet har analyser utförts på avisnings- och halkbekämpningsprodukter som har använts samt på dess nedbrytningsprodukter. Dessa omfattar propylenglykol med dess potentiella nedbrytningsprodukter aldehyder, karboxylsyror och svavelväte samt urea, med dess nedbrytningsprodukter ammonium och ammoniak. Även halkbekämpningsmedlen kaliumformiat och kaliumacetat ingår. 41 Arlanda luktproblem Sammanfattning, , Ocab.

52 RAPPORT D (96) De hittills erhållna resultaten från utredningen finns sammanställda i ett PM 42. Ett flertal av de analyserade ämnena påträffades i förhöjda halter i de analyserade grundvattenproverna. Detta visar att det förekommer rester från både användning av nuvarande avisningsmedel liksom från tidigare använda halkbekämpningsmedel. Utredningen pekar också på att de illaluktande föroreningarna under Stockholm Arlanda sannolikt har en stor utbredning. Utredningen kommer att fortgå under 2015, med inriktning på fortsatt studie av säsongsvariationer i föroreningshalter och grundvattennivåer, vilket kan ge mer detaljerad information om vari huvudorsaken ligger Föreläggande gällande enskilda avlopp Swedavia äger och förvaltar ett flertal torp, gårdar och bostadshus som finns på markerna runt flygplatsen. I princip samtliga av dessa hus är från tiden före flygplatsen uppfördes. Några av de större mangårdsbyggnaderna är enligt Länsstyrelsens bebyggelseregister klassade som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bostäderna har skiftande standard och består av både permanentbostäder och fritidshus. Byggnaderna hyrs ut till privatpersoner och näringsidkare. Miljö- och hälsoskyddskontoret inventerade Swedavias enskilda avloppsanläggningar under 2012 och utfärdade förelägganden om förbud mot utsläpp av avloppsvatten utan godtagbar rening 43 efter den 31 december Föreläggandet innehåller en tid- och åtgärdsplan som Swedavia har inlämnat. Byggkonsulter och entreprenörer är upphandlade och arbetet följer tidplanen. Under 2014 har 14 stycken avlopp åtgärdats. Tolv stycken avlopp återstår att åtgärda under 2015 och 2016 enligt åtgärdsplanen. Av dessa tolv kommer ett till två stycken avlopp inte att åtgärdas då dessa byggnader inte kommer att bebos i fortsättningen på grund av rivningsplaner. I två byggnader som tidigare har haft föreläggande om förbud mot utsläpp utan godtagbar efterföljande rening har anlagt nytt avloppsystem, varvid användningen nu har ändrats Provtagning av PFAS i enskilda brunnar Med anledning av fynd av perfluorerade ämnen i dricksvatten gav Livsmedelsverket ut en rekommendation 44 under 2014 med en uppmaning till kommuner och dricksvattenproducenter att vid behov undersöka förekomsten av PFAS i dricksvattnet. Enligt rekommendationen ska sju stycken PFAS-ämnen (PFAS 7 ) ingå i analysen, däribland PFOS och PFOA. I rekommendationen har Livsmedelsverket även presenterat en bedömd åtgärdsgräns på 90 ng PFAS 7 /l. I 42 PM Luktproblem Arlanda utvärdering av analysresultat, , COWI (projektnummer A047653). 43 Se Bilaga 3, Pågående miljömål, anmälningsärenden och andra beslut - Stockholm Arlanda Airport Riskhanteringsrapport , Livsmedelsverket, Rådgivningsavdelningen.

53 RAPPORT D (96) det fall åtgärdsgränsen överskrids rekommenderas vattenproducenten att undersöka orsaken till förekomsten och att vidta åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt minska exponeringen för dessa ämnen via dricksvattnet. Med anledning av Livsmedelsverkets utgivna rekommendation med ingående åtgärdsgräns så finns det en haltnivå att förhålla sig till ur ett hälsoperspektiv. Därför genomförde Swedavia en kontroll av PFAS i ett urval av de enskilda brunnar som finns i Swedavias småfastigheter som hyrs ut till hyresgäster. Analyserna utfördes av IVL Svenska miljöinstitutet och omfattade analys av sex stycken av de PFAS 7 som Livsmedelsverket rekommenderar att undersöka. Det ämne som inte ingick i analysen är PFPeA. Detta ämne har erfarenhetsmässigt visat sig förekomma i små mängder varför detta inte påverkar möjligheten att jämföra summahalten av de analyserade sex PFAS (PFAS 6 ) med Livsmedelsverkets rekommenderade åtgärdsgräns. Vattenprovtagningarna utfördes i december 2014 och omfattade elva stycken utvalda enskilda brunnar kring flygplatsområdet samt det kommunala dricksvattnet som levereras till flygplatsen från Norrvatten. Se resultatet i Tabell 10. I åtta av de elva provtagna brunnarna påvisades förekomst av en eller flera av de analyserade ämnena inom PFAS6. I vattenprovet från en tappkran i kontorshuset Versailles på flygplatsområdet uppmättes 9,5 ng PFAS 6 /l. I fem av de åtta enskilda brunnarna var halten PFAS 6 lägre än i det kommunala dricksvattnet. I två av brunnarna, fastighet B114 och B128, var halterna 41 respektive 67 ng PFAS 6 /l, d.v.s. de låg under åtgärdsgränsen. I en av brunnarna, fastighet B400, var halten 208 ng PFAS 6 /l. Denna brunn blev obrukbar strax efter provtagningen och kommer inte att tas i bruk igen. Nya analyser kommer att utföras i två nyborrade dricksvattenbrunnar som kommer att ersätta den obrukbara. Under tiden för utredningen förses fastigheten med en alternativ dricksvattenkälla. Det är värt att notera att en analys av ämnena PFOS och PFOA utfördes i den nu obrukbara brunnen ett år tidigare (november 2013), då halterna understeg 1 ng/l för respektive ämne. Läs ytterligare om PFAS i avsnittet Forskningsprojektet RE-PATH. Tabell 10. Analysresultat av PFAS 6 i dricksvatten, koncentration är angiven i ng/l. Fastighet B114 B128 B131 B156 B158 B164 B340 B356 B400 B428 B450 Versailles Totalt PFAS 6 [ng/l] 40,9 66,5 5,5 5,3 0 0,8 0 0, ,1 9, Naturinventeringar Under slutet av sommaren 2014 genomfördes en naturinventering av den rödlistade sen fältgentiana (Gentianella campestris var. campestris (EN) på gräsytorna kring bansystemet på Stockholm Arlanda 45. Populationen av sen 45 Inventeringsrapporter: Fältgentiana på samt Lejdens Gård , Faunistica.

54 RAPPORT D (96) fältgentiana bedöms vara en av Sveriges största, vilket är spännande då växtplatsen skiljer sin från naturligt välhävdade betesmarker. Inventeringen utfördes av Faunistica AB på uppdrag av Swedavia. Under inventeringen 2013 ( ) registrerades totalt 234 (569) arter varav 10 (18) är rödlistade. Den fälthållning av gräsytorna som bedrivs på flygplatsen skapar en slåttermark som är gynnsam för många arter. Årligen genomförs även karteringar av finnögontröst och fältgentiana på Lejden. Vid karteringen 2014 noterades färre individer finnögontröst och något fler individer fältgentiana jämfört med 2013 års kartering. 8.4 Utsläpp till luft De totala utsläppen av koldioxid och kväveoxider från flygplatsverksamheten, inklusive utsläpp från marktransporter till och från Stockholm Arlanda, redovisas i uppföljningen av villkor 1, se Bilaga 2, Tillståndsvillkor Stockholm Arlanda Fordonstrafik inom Stockholm Arlanda De interna fordonen tankar huvudsakligen på Swedavias tankstation inne på Stockholm Arlandas behörighetsområde (airside). Swedavia förvaltar den enda tankstationen på airside. Swedavia tillhandahåller ett förnybart drivmedel, rapsmetylester (RME) och strävar efter att den diesel som används har så hög inblandning av förnybar råvara som möjligt förutsatt att övriga bränslekrav är uppfyllda. År 2014 användes Diesel MK1, ACP Evolution, som innehåller 32 procent förnybar råvara sommartid (april-september) och 30 procent förnybar råvara vintertid (oktober-mars). Mängden bränsle som sålts och utsläppen från bränslet redovisas i Tabell 11. Utanför airside finns andra tankstationer som tillhandahåller E85 och fordonsgas. Under 2014 bestod fordonsgasen till 86 procent av biogas och 14 procent naturgas. Samtliga Swedavias passagerarbussar på Stockholm Arlanda drivs med förnybara drivmedel. Stockholm Arlanda har nio hybridbussar som drivs på 100 procent RME. Hybridtekniken innebär cirka 30 procent lägre bränsleförbrukning. Stockholm Arlanda har även 13 passagerarbussar som drivs med fordonsgas (86 procent biogas 2014). Biogas ger miljönytta eftersom den framställs av förnybar råvara och därmed inte ger upphov till något nettoutsläpp av koldioxid. Vidare är biogasbussars utsläpp av kväveoxider och partiklar lägre jämfört med utsläppen från motsvarande dieseldrivna bussar. Användningen av fordonsgas har ökat med 15 procent år 2014 jämfört med föregående år på grund av en ökad användning av bussar på både landside och airside. Det beror även på ett byte av fyra dieselbussar till biogasbussar, vilket

55 RAPPORT D (96) genererar en ökning av användningen av fordonsgas. Bensinförbrukningen har minskat med 20 procent och dieselförbrukningen har minskat med cirka 14 procent. Minskningen av bensinförbrukningen beror på att bensinbilar fasats ut och ersatts med hybridbilar, elbilar, gasbilar eller dieselbilar. Den huvudsakliga orsaken till den minskade dieselanvändningen är mindre behov av snöröjning p.g.a. det snöfattiga året. För bestämning av utsläpp av kväveoxider (NO X ), flyktiga organiska ämnen (VOC), svavel (S) och partiklar har beräkningarna utgått ifrån Trafikverkets prognostiserade emissionsfaktorer (g/km) för år Koldioxidutsläppen har beräknats utifrån kolinnehållet i bränslet. Utsläppen av koldioxid baseras på bränsleförbrukningen borträknat fem procent inblandning av etanol i bensin och inblandning av procent förnybart bränsle i form av bland annat RME och tallolja i diesel, se Tabell 11. Bensin och diesel är av miljöklass 1 och har låg svavelhalt på 0,001 viktprocent. Utsläppen från biogasdrivna bussar och bilar har beräknats med emissionsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Tabell 11. Mängd tankat fordonsbränsle och beräknade avgasutsläpp från flygplatsfordonen under 2014 (avrundade värden). Swedavia avser Swedavias interna förbrukning, Swedavias kunder avser förbrukningen hos externa aktörer på flygplatsen. Fordonsbränsle Enhet Användare/förbrukning Swedavia Swedavias Totalt kunder Fordonsgas 1 Nm RME(100 %) 2, Biodiesel100 m Bensin MK1 3, 5 % etanol m Diesel MK1, ACP Evolution (S) 4 m Diesel MK1, ACP Evolution (V) 5 m Användare/utsläpp Utsläpp Enhet Swedavia Swedavias Totalt kunder CO 2 ton NO X ton S kg Fordonsgasen innehåller 86 procent biogas (förnybart) och 14 procent naturgas. 2 RME står för rapsmetylester, ett förnybart bränsle tillverkat av raps och rybs. 3 MK1 står för miljöklass 1. 4 ACP Evolution diesel Sommar innehåller ca 32 procent förnyelsebar råvara. ACP Evolution diesel Vinter innehåller ca 30 procent förnyelsebar råvara Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Vägtrafik till Arlanda Vägtrafiken till Arlanda kartläggs genom trafikräkning på tillfartsvägarna. Trafikräkningen omfattar totala antalet fordon med uppdelning på lätta respektive tunga fordon (>3,5 ton) och sker med slangar från Trafikia AB för räkning av fordon. År 2014 utfördes trafikräkningen veckorna (29 sep 26 okt),

56 RAPPORT D (96) huvudsakligen vid samma mätpunkter som tidigare år. Mätpunkterna är markerade på kartan i Figur 20. Mätpunkt 11 tillkom under 2008 för att frakttransporterna som tidigare gick via en mätpunkt 5 (Kolstavägen) 2008 numera går via denna punkt. Under 2010 togs mätpunkt 5 bort och mätpunkt 12 lades till, som följd av att vägen mot Cargo City byggdes om i slutet av Då mätpunkt 5 togs bort och Swedavia har ringa trafik till Kolsta reningsverk som tidigare passerade mätpunkt 5, har dessa trafikrörelser istället uppskattats och adderats till det totala mätresultatet. Figur 20. Mätpunkter för trafikräkning på Stockholm Arlandas tillfartsvägar perioden 29 sep 26 okt Medelantalet fordon per dygn på alla tillfartsvägar redovisas i Tabell 12. Fordon som parkerar på långtidsparkeringarna ingår också i trafiken till flygplatsen och är

57 RAPPORT D (96) därför med i redovisningen. Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer liknande mönster vid de olika kontrollpunkterna som föregående år. Tabell 12. Medelantalet fordon på Stockholm Arlandas tillfartsvägar per dygn och i riktning mot flygplatsen under perioden 29 sep 26 okt 2014 (avrundade siffror). Fordon Tunga Tunga Tillfartsvägar, år 2014 fordon fordon % 2. Skogsvägen (34 %) 3. Väg till Statoil (29 %) 4. Väg mellan väg 273 och terminalerna (9 %) 6. E (8 %) 7. Väg till Benstockens parkering (24 %) 8. Förbindelseväg Skogsvägen - Statoil (49 %) 11. Mot bränsledepån* (44 %) 12. Väg mot Cargo city (85 %) Alfa/Beta-parkeringen (infarter) Total % * Medelantalet fordon per dygn som trafikerade Stockholm Arlandas Kolsta reningsverk är inkluderade i trafikuppgifterna för tillfartsväg 11 (ett fordon/dygn). Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer liknande mönster vid de olika kontrollpunkterna som föregående år. Medeldygnstrafiken till flygplatsen uppgick till cirka fordon per dygn under mätperioden 29 september 26 oktober Detta är en ökning med cirka fem procent jämfört med motsvarande mätperiod under Den största procentuella och faktiska förändringen av dygnsmedeltrafiken jämfört med föregående år har skett vid mätpunkt 4 och 8, en ökning med cirka 14 procent (motsvarar 187 respektive 33 fordon per dygn). Den tunga trafiken uppgick till totalt cirka fordon per dygn under mätperioden, vilket motsvarar en minskning med cirka två procent jämfört med föregående år. Den tunga trafiken utgjorde cirka 14 procent av den totala trafiken under trafikmätningsperioden, vilket var i samma nivå som tidigare år. I Figur 21 åskådliggörs utvecklingen av vägtrafiken till flygplatsen sedan Ur diagrammet kan utläsas att trafiken till flygplatsen i grova drag har ökat sedan 2003, men att trafikökningen sedan 2011 har avstannat, för att sedan öka igen under Det bör påpekas att mätningarna för 2006 inte är jämförbara med övriga mätningar eftersom de genomfördes vid en annan tidpunkt på året, samt att det år 2009 skedde en viss dubbelräkning av fordon.

58 Fordon Tunga fordon Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT D (96) Trafikutveckling Fordon Tunga fordon Figur 21. Resultat från trafikräkningar år Genomsnittligt antal fordon per dygn i riktning mot flygplatsen. Observera att mätningarna 2006 genomfördes vid annan tidpunkt på året än övriga mätningar. Avgasmängden från vägtrafik till och från Stockholm Arlanda år 2014 har beräknats till cirka ton koldioxid (CO 2 ) och cirka 470 ton kväveoxider (NO X ), vilket kan jämföras med ca ton CO 2 respektive 450 ton NO X år De samlade utsläppen från vägtrafiken har alltså ökat (med cirka 6 procent för CO 2 och ca 4 procent för NO X ) jämfört med föregående år. Antalet passagerare har ökat med cirka 8,5 procent 2014 jämfört med Den genomsnittliga andelen miljötaxi uppgick till 95 procent under både 2014 och Flygresenärers färdsätt till Stockholm Arlanda Avresande flygresenärer väljer olika färdsätt till Arlanda. I Swedavias resvaneundersökning, som år 2014 omfattade cirka avresande passagerare, framgår resenärernas senaste/sista färdsätt till Arlanda, se Tabell 13 (resenärer som färdades med flyg redovisas inte). Tabellen visar att bil (egen bil, hyrbil, taxi/limousin) är det vanligaste transportsättet till Arlanda. Jämförelser mellan passagerares val av marktransportmedel har tidigare år visat på en generellt sett ökande trend för andelen kollektivtrafikresenärer och en minskande trend för andelen bilresenärer. Resultatet för 2014 avviker dock från denna trend och visar istället på en minskning av andelen kollektivtrafikresenärer och en ökning av andelen bilresenärer.

59 RAPPORT D (96) Tabell 13 Avresande passagerares val av marktransportmedel till Stockholm Arlanda år (avrundade värden). Marktransportmedel Andel resenärer i % Bil Buss Tåg Annat Anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda Under år 2014 gjordes ingen kartläggning av anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda. Resultaten i Tabell 14 nedan är från den resvaneundersökning som utfördes år Undersökningen omfattade totalt cirka personer, vilket innebar samtliga anställda inom Swedavia samt ett urval av företag på flygplatsområdet, utvalda med avseende på bland annat personalintensitet, geografisk spridning och skiftarbetande personal. I Tabellen, redovisas även resultatet från 2006 och 2008 års undersökningar (2006 kartlades endast Swedavias anställdas val av färdmedel). Resultatet visar att Swedavias anställda åker mer tåg än hela gruppen flygplatsanställda (inklusive Swedavia), vilka generellt sett åker något mer bil och buss till arbetet jämfört med gruppen Swedaviaanställda (2010 jämfört med 2008). Av resultatet framgår att andelen tåg- och bussresenärer bland Swedaviaanställda har ökat jämfört med 2008 samtidigt som andelen bilresenärer har minskat. Arbetspendlingen till och från Stockholm Arlanda med bil var totalt sett på samma nivå år 2010 som år En detaljerad genomgång per företag visar att de företag som bland annat infört subventioner för kollektivtrafikkort, engagerat och involverat medarbetarna i dialog och fått dem att känna sig delaktiga har lyckats minska andelen bilresande till och från Stockholm Arlanda. Tabell 14. Anställdas val av marktransportmedel till Stockholm Arlanda år 2010, 2008 och 2006 (avrundade värden i procent). Andel flygplatsanställda inkluderar Swedavia. Marktransportmedel Andel Swedaviaanställda Andel flygplatsanställda År 2006 År 2008 År2010 År 2008 År 2010 Bil Buss Tåg Annat

60 RAPPORT D (96) Flygtrafik och motorprovning Flygtrafik Till avgasutsläppen från flygtrafik räknas alla avgasutsläpp i LTO-cykeln (Landing and Take-Off cycle), vilket innebär utsläpp från flygplanen under höjden fot (915 meter) inklusive taxning, det vill säga flygplanens transporter på marken. Beräkningar av utsläppen i LTO-cykeln år 2014 har utförts av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) enligt samma metod som föregående år. Beräkningsmetoden beskrivs i Bilaga 5. År 2011 gjordes en förbättring av beräkningsmetoden. Från ett system baserat på linjär modellering av flygbanor har FOI övergått till ett system som använder ICAO:s Emission Indices och mer realistiska flygbanor. Inför beräkningen av utsläppen från flygtrafiken år 2011 uppdaterades även emissionsdata för nästan samtliga flygplanstyper. Vid jämförelse av utsläppen för år 2011 i Tabell 15 nedan, beräknade före respektive efter uppdatering av beräkningsmodellen, framgår att den uppdaterade modellen ger en tydlig ökning av beräknade CO- och HC-utsläpp samt en minskning av beräknade NO x -, CO 2 - och SO 2 -utsläpp. Dessa förändringar kan till stor del förklaras av uppdaterade emissionsdata för flygplanstyperna i gruppen Boeing 737, vilka sammanlagt stod för cirka 40 procent av flygtrafiken Utsläppsdata för koldioxid (CO 2 ), kvävedioxid (NO x ), kolväten (HC), kolmonoxid (CO) och svaveldioxid (SO 2 ) redovisas i tabellen och bygger på beräkningar utifrån Swedavias statistik på de flygplan som startat eller landat på Arlanda under året. Tabell 15. Avgasutsläpp från flygtrafik under 915 meters höjd för olika år (avrundat). År LTO (antal) Utsläpp (ton) CO 2 NO x HC CO SO Beräknat med FOI:s beräkningsmodell efter uppdatering av emissionsdata för flygplanstyper och införande av mer realistiska flygbanor. 2 Beräknat med FOI:s beräkningsmodell före uppdatering av emissionsdata för flygplanstyper och införande av mer realistiska flygbanor. Flygtrafiken på Stockholm Arlanda har ökat med knappt fyra procent år 2014 jämfört med år LTO-utsläppen har ökat med knappt sex procent avseende koldioxid och drygt åtta procent avseende kväveoxider. Relativa utsläpp av koldioxid per LTO har ökat med två procent 2014 i jämförelse med föregående år

61 RAPPORT D (96) samtidigt som relativa utsläpp av CO 2 per passagerare har minskat med omkring tre procent jämfört med föregående år. Detta som en följd av övergång till mer kostnadseffektiva och utsläppseffektiva flygplan, främst i inrikestrafiken. Flygtrafiken inrikes har traditionellt dominerats av flygplanstyperna Boeing 737 i olika versioner (främst -600 och -800) och McDonnell-Douglas (MD-80-serien, 81/82/83/87). I förhållande till nya generationens Boeing 737 som har modernare motorer, genererar MD-80-serien mer CO 2 och NO x men mindre CO. Flygplan i MD-80-serien fasades ut under Endast ett fåtal flygplan i MD-80-serien trafikerade Stockholm Arlanda under år Analysen av 2014 års flygtrafik visar att andelen rörelser med nya generationens Boeing 737 i olika versioner uppgick till sammanlagt cirka 50 procent, det vill säga ungefär samma andel som föregående år, se även avsnitt 8.1 Flygtrafik Motorprovning Efter reparation och/eller underhåll av flygplan är det nödvändigt att prova motorernas funktion. Under år 2014 gjordes sammanlagt 354 motorprovningar på motorprovplatsen och vid änden av rullbanan. För motorprovningarna bokades totalt 361 timmar. År 2013 var motsvarande antal 273 motorprovningar och 288 bokade timmar. Motorprovningen görs med varierande gaspådrag. Fullt pådrag används först efter att motorn blivit varm och bara under korta stunder. SAS verkstad uppger att ett genomsnittligt gaspådrag på cirka 30 procent av maximalt pådrag är ett rimligt antagande för beräkning av utsläppen från motorprovningarna. Utsläppsberäkningen baseras på utsläppsstatistik från 27 stycken flygplanstyper, varav de vanligaste flygplanstyperna som använts till motorprovningarna är Boeing 737 (600 Series), Boeing 737 (800 Series), Saab 2000, BAE Jetstream 61 ATP och Saab 340-A. Tre flygplanstyper saknar underlag för utsläppsstatistik. För dessa har underlag från närmast liknande flygplanstyp använts. I beräkningen antas motorerna vara i drift under all bokad tid. Motorerna är i realiteten dock bara i drift en del av den totala tid som bokats, vilket innebär att utsläppen överskattas i beräkningen. I Tabell 16 redovisas beräknade utsläpp från motorprovningar år Tabell 16. Avgasutsläpp från motorprovningar på Stockholm Arlanda Gaspådrag Tid Utsläpp (ton) (%) (h) CO 2 NO x HC CO ,4 0, Uppvärmning och elanvändning Swedavias och SAS byggnader är anslutna till ett fjärrvärmesystem på flygplatsen som ägs av Swedavia. Swedavias fjärrvärmenät är vid fastighetsgränsen anslutet

62 RAPPORT D (96) till ett fjärrvärmenät som är samägt av AB Fortum Värme och Stockholms stad. Swedavia och SAS äger varsin panncentral som ingår som reserv i fjärrvärmenätet. I dessa pannor används eldningsolja 1 som bränsle. Swedavias panncentral driftas av AB Fortum Värme och startas vi behov. SAS panncentral togs under 2013 ur drift tills vidare. Sedan 2006 har inte Swedavia några egna oljepannor utanför fjärrvärmenätet. Uppgifter om total energiåtgång för Stockholm Arlanda kan läsas i avsnitt 11.1 Energianvändning. Flygplatsens värmeanvändning under året och de utsläpp som värmeproduktionen gett upphov till redovisas i Tabell 17. Utsläppen från energiproduktionen beror på vilka bränslen AB Fortum Värme använt för att producera fjärrvärmen. Från och med år 2013 har ett avtal träffats med AB Fortum Värme om att all fjärrvärme som levereras till Stockholm Arlanda, ska vara koldioxidneutral, det vill säga producerad av förnybara bränslen. Enligt uppgifter från AB Fortum Värme bestod bränslemixen till Swedavia och andra verksamhetsutövare på Stockholm Arlanda år 2014 till huvuddel av träflis och pellets och i mindre omfattning av andra biobränslen. Biobränslet antas inte ge något nettoutsläpp av CO 2. Tabell 17. Utsläpp från produktion av den fjärrvärme som använts på Stockholm Arlanda år 2014 samt utsläpp från enskilda oljepannor som inte ingår i fjärrvärmenätet. År 2014 Energi Utsläpp (ton) (MWh) CO 2 NO x S Swedavia, fjärrvärme ,01 Arlanda totalt inkl. Swedavia, fjärrvärme ,3 Externa enskilda oljepannor (ingår ej i fjärrvärmenätet) ,3 0, Brandövning Sedan 2005 köper Swedavia ursprungsgarantier motsvarande Swedavias årliga elanvändning, se vidare i avsnitt 11.1 Energianvändning. Från och med år 2011 köper Swedavia även ursprungsgarantier motsvarande den el som säljs vidare till kunder på flygplatsen. Därmed kan Swedavias och Swedavias kunders nettoutsläpp av koldioxid från produktionen av den köpta elen anses vara noll. Uppgifter om elens ursprung samt de åtgärder som Swedavia kontinuerligt arbetar med se vidare avsnitt 11.1 Energianvändning. Under år 2014 användes endast ett förnybart brandövningsbränsle, Sekundol 85. Sekundol 85 är en biobaserad alkoholprodukt som främst innehåller etanol. Utsläppet av fossil koldioxid (från gasolanvändning) vid årets brandövningar var totalt cirka 6,5 ton koldioxid (CO 2 ). Förbrukningsminskningen av brandövningsbränsle de senaste åren har åstadkommits genom en rad aktiviteter. Brandsimulatorerna har justerats till att förbruka mindre bränsle och en

63 RAPPORT D (96) begränsning av bränslemängd per brandscenario har införts. Härutöver har en taktiksal byggts upp för att i kunna simulera övningarna före praktiskt genomförande vid brandövningsplatsen, vilket minimerar onödiga moment och därmed bränsleförbrukningen Lösningsmedel I villkor 10 i tillståndsbeslutet enligt Miljöskyddslagen (6 april 1993) föreskrivs det att utsläppsmängden till luften av lösningsmedel m.m. (VOC) från LFVs verkstäder och kylaggregat får sammanlagt uppgå till högst 12 t/år, varav högst 5 t aromater. Villkoret uppfylldes med god marginal då VOC-utsläppen till luft från Swedavias verkstäder och kylaggregat år 2014 var cirka 1,2 ton varav 0,2 ton aromater. Utsläppet av VOC inom villkor 10 har minskat med cirka 0,5 ton jämfört med Utsläppen har beräknats utifrån den faktiska förbrukningen av olika kemiska produkter i Swedavias verkstäder, deras innehåll av olika VOC, andel aromater och deras densitet Halter av luftföroreningar i omgivningen Mätningar av luftföroreningar Swedavia mäter kontinuerligt halterna av luftföroreningar med passiva provtagare vid totalt 13 provpunkter, markerade på kartan i Figur 22 nedan. De olika parametrar som mäts är kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ), flyktiga organiska ämnen (VOC) och partiklar med diameter mindre än 2,5 μm (PM2,5). Halterna anges i mikrogram per kubikmeter luft. Årsmedelvärden för NO 2, O 3, VOC och PM2,5 redovisas i Tabell 18. Under 2014 har en inventering av skogskador genomförts på två skogsytor (nr 17 och 16) genom bedömning av andel tappade barr på gran och tall. Skogsytan markerad nr 17 på kartan är en ny yta för år 2014 och ersätter yta nr 7 som avverkades hösten På en av skogsytorna (nr 16) samt på öppet fält (nr 10) mäts nedfall av luftföroreningar.

64 RAPPORT D (96) Figur 22. Provpunkter för mätning av luftföroreningshalter (NO 2, O 3, VOC, PM2,5), nedfall av luftföroreningar samt undersökning av skogsskador vid Stockholm Arlanda Kvävedioxid- och ozonprovtagarna i de olika provpunkterna byts varje månad (månadsprover). Mätning av partiklar sker under en vecka per månad. Mätning av VOC sker fyra veckor på sommaren respektive vintern. Tabell 18 Halter (g/m 3 ) av luftföroreningar som årsmedelvärde år Provpunkt NO 2 O 3 VOC* PM2, (12) 2 5,3 (5,4) 3 5 (5) 4 5,8 (6,7) 5 5 (5) 6 3,8 (4,9) 8 12 (15) 9 4,6 (5,4) 56 (57) 0,36 (0,36) (15) 56 (53) 12 0,50 (0,41) 6,5 (6,5) 13 0,50 (0,41) 14 0,48 (0,41) 15 5,6 (7,1) 0,40 (0,55) I tabellen anges 2013 års värden inom parentes. *För VOC, åtta veckors mätning, har halten av bensen i g/m3 angivits.

65 µg/m3 Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT D (96) Kvävedioxid NO 2 -halterna har liksom tidigare år varit högst nära terminalerna, vid större vägar och vid parkeringar där det är mest marktrafik, jämför Tabell 18 (årsmedelvärden) och Figur 22. Månadsmedelvärdena av NO 2 -halten för de olika provpunkterna sammanslagna överensstämmer med månadsmedelvärdena för föregående år, se Figur 23. Månadshalterna av NO 2 varierar med årstiden och är som högst på vintern. En anledning kan vara att uppvärmningsbehovet i regionen är störst på vintern, vilket innebär ökad energiproduktion med ökade utsläpp och därmed en högre bakgrundshalt i luften. 25 Kvävedioxid NO2 Riktvärde miljökvalitetsmål Figur 23. Månadsmedelvärden av NO 2 under perioden januari 2006 till december 2014 samt riktvärde för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Riktvärdet avseende årsmedelvärde för kvävedioxid för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att halten 20 µg/m 3 inte ska överskridas. Det sammanlagda årsmedelvärdet av NO 2 för samtliga mätpunkter vid flygplatsen uppgick till 7 µg/m 3 år 2014 och underskred därmed miljökvalitetsmålets riktvärde. Även NO 2 -halten som årsmedelvärde för samtliga enskilda provpunkter var lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde. Mätresultatet kan också jämföras med miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa som är 40 µg/m 3 i årsmedelvärde.

66 µg/m3 Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT D (96) Marknära ozon Marknära ozon (O 3 ) bildas genom kemiska reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC). Halterna är vanligtvis högre under vår och sommar samt på eftermiddagar, eftersom reaktionen påskyndas vid inverkan av solljus och höga temperaturer. Ozonbildning tar lång tid vilket innebär att ozonet som har mätts upp på Stockholm Arlanda har bildats på grund av utsläpp från andra områden. Stockholm Arlandas lokala avgasutsläpp ger en tillfällig sänkning av ozonhalten eftersom ozon förbrukas när kväveoxid (NO) omvandlas till kvävedioxid (NO 2 ). Med anledning av brist på mätdata för att kunna stämma av mot gällande riktvärden för marknära ozon till miljökvalitetsmålet Frisk luft, avseende timmedelvärde respektive åttatimmarsmedelvärde, har jämförelse gjorts mot det tidigare generationsmålet. Det tidigare generationsmålet för marknära ozon innebar att O 3 -halten inte bör överstiga 50 µg/m 3 i medelvärde under sommarhalvåret (apr. okt.) år Medelhalten för sommarhalvåret på Stockholm Arlanda har varit högre än det tidigare generationsmålet varje år de senaste åren, och medelhalten under 2014 var 61 µg/m 3, se Figur 24. Månadsmedelvärdena av ozonhalten år 2014 låg på en något lägre nivå än halterna under 2013, även månadsmedelvärdena under sommarhalvåret (april till oktober). Marknära ozon O3, månad O3, sommar Generationsmål, sommar Figur 24. Månadsmedelvärden och sommarmedelvärden av marknära ozon under perioden januari 2006 till december 2014 samt tidigare generationsmål till miljökvalitetsmålet Frisk luft.

67 RAPPORT D (96) Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa innebär att det ska eftersträvas att ozon efter 2009 inte förekommer i högre halter än 120 µg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde Flyktiga organiska ämnen Flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile Organic Compounds), är vanliga bränslerester i avgaser från förbränningsmotorer. De olika VOC som mätts vid mätpunkterna är n-oktan, n-nonan, bensen, toluen, meta/paraxylen, ortoxylen, etylbensen och butylacetat. Mätpunkterna är placerade vid Sky City, terminal 2 och vid Grind 1, vilka är mycket trafikerade områden. Mätpunkt 15 ligger vid Bana 3 och mätpunkt 9 ligger i flygplatsområdets utkant och används som referenspunkt. Syftet med mätpunkterna är att mäta upp halterna där många människor vistas och att undersöka var på Arlanda de högsta VOChalterna finns. Mätningar utfördes vecka och vecka Halterna varierar med årstiden och är för flertalet av VOC-föreningarna högre vintertid än sommartid. Resultatet från mätningarna visar att VOC-halterna liksom tidigare år generellt är högre vid de trafikerade områdena Sky City, Terminal 2, och Grind 1 jämfört med referensprovpunkten. Halterna av xylen och etylbensen är högst vid Bana 3. Halterna vid Bana 3 i övrigt ligger något över halterna vid referenspunkten utom för toluen där de är lägre än vid referenspunkten. Medelvärdena av de uppmätta VOC-halterna vid de olika mätpunkterna presenteras i Figur 25. Figur 25. Medelvärden under 2014 för olika VOC (μg/m 3 ) utifrån mätningar gjorda vecka och vecka vid fem mätpunkter. Av de uppmätta VOC-föreningarna är bensen den enda som är kopplad till en miljökvalitetsnorm samt till miljökvalitetsmålet för Frisk luft. Liksom tidigare år

68 RAPPORT D (96) Partiklar är medelhalten för bensen vid samtliga mätpunkter väsentligt lägre än både miljökvalitetsnormen; 5 µg/m 3 som årsmedelvärde, och miljökvalitetsmålets riktvärde; 1 µg/m 3 som årsmedelvärde, se Figur 25. Överlag har halterna av VOC ökat under 2014 jämfört med året innan. En bidragande orsak till detta är att antalet flygrörelser samt vägtrafiken (medeldygnstrafik till Arlanda) har ökat med 4 respektive 6 procent jämfört med föregående år. Utöver detta har antalet flygresenärer ökat samtidigt som andelen resenärer som väljer att resa med bil och taxi till Stockholm Arlanda ökat jämfört med föregående år. Halterna av bensen har ökat med 18 till 20 procent vid samtliga mätpunkter utom vid mätpunkt för Bana 3 där halten minskat med 28 procent jämfört med år Halterna av toluen har ökat med 33 procent vid Sky City, 18 procent vid Terminal 2 och 40 procent vid Grind 1. Halterna av n-oktan har ökat mellan 27 och 61 procent för samtliga mätpunkter. Jämfört med år 2013 har årsmedelhalterna av butyl-acetat minskat med cirka 16 procent vid mätpunkten Grind 1 och vid mätpunkterna Sky City, Bana 3 och Terminal 2 är halterna butylacetat oförändrade jämfört med år Halterna av etylbensen har ökat med mellan 25 och 105 procent för samtliga mätpunkter. Årshalten av M+P-xylen har ökat med 8 procent vid Sky City, 6 procent vid Grind 1 och 26 procent vid Bana 3. Halterna av O-xylen har i sin tur ökat med 70 procent vid Sky City, 31 procent vid Terminal 2, 75 procent vid Grind 1 och 48 procent vid Bana 3. n-nonan har ökat med 19 procent vid Sky City, 69 procent vid Grind 1 och 17 procent vid Bana 3 jämfört med året innan. Vid resterande mätpunkter har halterna sjunkit jämfört med året innan. Partiklar i utomhusluft uppkommer naturligt, t.ex. genom spridning av damm och sand, och genom mänsklig verksamhet, t.ex. som en följd av vägtrafik samt förbränning av olje- eller biobränslen. Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på cirka 10 µm (0,01 mm) eller mindre. Luftens innehåll av partiklar med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). På senare år har kunskapen om hälsofaran med finare partiklar ökat, och i november 2005 infördes ett delmål för halten PM2,5 till miljökvalitetsmålet Frisk luft. I och med preciseringen av miljökvalitetsmålet för partiklar PM2,5 som fastställdes av regeringen 2012 gäller riktvärdet att halterna 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde och 10 µg/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas. Sedan år 2010 finns även en miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar PM2,5, som innebär att halten 25 µg/m 3 som årsmedelvärde bör eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari Halterna av PM2,5 i bakgrundsluften orsakas till stor del av långväga transporterade partiklar. Under 2004 och 2005 utförde Swedavia mätningar av halten PM10 (µg/m³) på en mätpunkt utanför huvudingången till Terminal 4 under en vecka per månad. Årsmedelhalten av PM10 låg båda åren under såväl miljökvalitetsnorm som delmålet till miljökvalitetsmålet Frisk luft. Sedan 2006 har mätningar av halten PM2,5 utförts vid samma mätpunkt under en vecka per månad, för att få ett mått på förekomsten av dessa finare partiklar. Syftet med mätningarna är att få en

69 RAPPORT D (96) indikation på partikelhalterna på platser där människor vistas och där halterna förmodas vara särskilt höga. Alla mätningar har utförts med en metod som utarbetats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL). Kort beskrivet sugs en viss mängd luft per dygn genom ett filter, för varje dygn under mätveckan. Filtren vägs på specialvåg före och efter mätning. Årsmedelvärdet av de uppmätta halterna PM2,5 utanför huvudingången till Terminal 4 under 2014 uppgick till 8,8 μg/m 3, vilket är något högre jämfört med tidigare år (6,5 μg/m 3 år 2013, 8,1 μg/m 3 år 2012). Årsmedelvärdet är lägre än såväl miljökvalitetsnormen (25 μg/m 3 ) som riktvärdet till det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft (10 μg/m 3 ) avseende årsmedelhalt. Miljökvalitetsmålets riktvärde 25 μg/m 3 som dygnsmedelvärde överskreds inte vid tre av dygnen (3 av 77 dygn). Den högsta dygnsmedelhalten uppmättes till 34 µg/m 3 under ett dygn i februari. Mars var den månad som hade det högsta månadsmedelvärdet (17 µg/m 3 ). Variationer i partikelhalten samt medelvärde per mätvecka redovisas i Figur 26. Provtagning i juni uteblev på grund av att en provtagare var monterad felaktigt. Provtagning i augusti uteblev på grund av vatten i mätutrustningen. Figur 26. Veckomedelvärdet av partikelhalten, PM2,5, (μg/m 3 ) vid huvudingången till Terminal 4 utifrån mätningar en vecka per månad under Felstaplar är SE (SE=Standardavvikelse/ n). I augusti till september 2012 utförde Swedavia mätningar av antalet ultrafina partiklar (UFP) inne på flygplatsområdet; en vecka vid Gate 4, Terminal 5 och två veckor vid Gate 32, Terminal 4. Resultaten från mätningarna redovisades i miljörapporten för 2012 och finns sammanställda i separata rapporter. Inom ramen för ACI EUROPE Environmental Strategy Committee medverkade Swedavia under 2012 att genomföra en studie om ultrafina partiklar. Resultatet redovisas i en rapport som innehåller beskrivning av vad UFP är, redovisning av resultat från mätningar av UFP från ett antal flygplatser i Europa och USA,

70 RAPPORT D (96) jämförelser med andra typer av verksamheter, redovisning av mätmetoder och en diskussion kring regelverk. Rapporten publicerades i februari Nedfall av luftföroreningar Försurning Länsstyrelsen i Stockholms län mäter nedfall av luftföroreningar och markförsurning på flera provytor i länet. En av provytorna ligger vid Stockholm Arlanda (nr 16 i Figur 22). Där sker mätning av torrdeposition och provtagning av markvatten. Mätning av våtdeposition sker på öppet fält (nr 10). Provtagningen sker samma tid som övrig provtagning i länet, utförs av Skogsstyrelsen och finansieras av Swedavia. Mätdata från alla provytorna sammanställs varje år i en årsrapport Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Rapportering sker på våren efter varje hydrologiskt år, som varar från oktober till och med september. I det följande återges en sammanfattning för Stockholm Arlanda från den senaste rapporteringen. Nedfallet av sulfatsvavel till granskog vid Stockholm Arlanda ligger under eller i nivå med motsvarande nedfall vid andra platser med granskog i Stockholmsområdet. Nedfallet av sulfatsvavel har minskat signifikant vid samtliga fyra skogsytor i länet, inklusive Arlanda, sedan 1999, då mätningarna startade vid Stockholm Arlanda. Halterna av sulfatsvavel i markvattnet har legat relativt högt vid granskogen vid Stockholm Arlanda, samt på två andra platser, jämfört med alla övriga platser i Stockholmsområdet. Sulfatsvavelhalterna vid Stockholm Arlanda har inte minskat sedan mätningarna startade, men halterna ligger i nuläget bland de lägsta i landet. Det kan dock finnas andra skäl till höga svavelhalter, förutom nedfall. ph i markvattnet har vid Stockholm Arlanda legat relativt högt, jämfört med andra platser i länet. Vid Arlanda har ph i markvattnet varierat mellan 4,5 6,3 sedan mätstarten (om ph är under 5 är markvattnet försurat). Den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid Stockholm Arlanda har varierat mellan -0,1 till 0,7 sedan mätningarna startade. I huvudsak har ANC legat på positiva värden vilket tyder på att det inte föreligger någon betydande försurning av markvattnet vid Stockholm Arlanda. Sammantaget tyder mätningarna av markvattenkemi inte på någon betydande försurning i granskogen vid Stockholm Arlanda. 46 Ultrafine Particles at Airports, Discussion and assessment of ultrafine particles (UFP) in aviation and at airports in 2012, ACI EUROPÉ Environmental Strategy Committee, https://www.acieurope.org/policy/position-papers.html?view=group&group=1&id=7.

71 RAPPORT D (96) Kvävenedfall Nedfallet av oorganiskt kväve, d.v.s. nitrat (NO3) och ammonium (NH4), med nederbörden vid Stockholm Arlanda varierar betydligt mellan åren. Under 2013/14 var kvävedenedfallet som våtdeposition 4,8 kg/ha vilket är strax under den kritiska belastningsgränsen som finns för kvävenedfall till barrskog 47. Om man till det lägger torrdepositionen på ca procent medför det att gränsvärdet för kvävenedfall till barrskog sannolikt överskreds vid Stockholm Arlanda under 2013/14. Detta var även fallet för kvävenedfallet vid Farstanäs, som också ligger en bit utanför själva Stockholmsområdet. Vid Bergby som ligger mellan Stockholm Arlanda och Stockholm var kvävedepositionen något lägre och gränsvärdet överskreds troligen inte där under 2013/14. Nitrat förekommer inte i några förhöjda halter i markvattnet vid granskogen i Stockholm Arlanda. Detta tyder på att en eventuell upplagring av kväve i skogsmarken inte nått den nivå där det börjar läcka ut till markvattnet. Inte heller ammonium förekommer i några förhöjda halter vid Stockholm Arlanda. Sammanfattningsvis har bedömningen gjorts att nedfallet till och inverkan av försurande och övergödande ämnen (kväve) på skogsmarken vid Stockholm Arlanda inte på något betydande sätt skiljer sig jämfört med andra motsvarande platser i Stockholmsområdet Skador på skog Varje år inventerar Skogsstyrelsen barrförlust på skogsytor, provytor, i hela Stockholms län. Att ett träd har färre barr än ett friskt träd är symtom på skogsskador. På uppdrag av Swedavia inventeras också provytor som ligger nära Stockholm Arlanda (nr 7 t o m år 2012, nr 16 och nr 17 f o m 2014 i Figur 22). Provyta nr 7 med gran och tall avverkades hösten 2013 och ersattes med provyta nr 17 med endast granar år På provyta nr 16 växer både gran och tall. Inventeringen görs på gran och tall och på samma individer varje år. På varje träd görs en uppskattning av hur stor andel barr som saknas på de kvistar som borde bära barr. Träden klassas som skadade först när barrförlusten överstiger 20 procent. Figur 27 och 28 nedan visar andelen gran respektive tall med 0-20 procent barrförlust, procent barrförlust, procent barrförlust och procent barrförlust under åren 2006 till 2014, för hela länet samt för Stockholm Arlandas två provytor sammanslagna. Utglesningen i länet är på relativt låg nivå, knappt 85 procent av granarna och 90 procent av tallarna har utglesning under 20 procent. Arlandas provytor har något färre skadade granar och tallar jämfört med länets provytor i genomsnitt. Barrförlusten för granar och tallar på Arlandas provytor har minskat något jämfört med föregående år kg N/ha och år, IVL (2014)

72 RAPPORT D (96) Figur 27. Granars barrförlust vid Stockholm Arlanda jämfört med Stockholms län under perioden Figur 28. Tallars barrförlust vid Stockholm Arlanda jämfört med Stockholms län under perioden Miljöförbättrande åtgärder Swedavia arbetar sedan många år tillbaka med olika åtgärder för att begränsa utsläppen till luft där fokus är att minska flygplatsens klimatpåverkan. Swedavia arbetar med åtgärder inom den egna verksamheten, flygplatsdriften, men även genom att ge incitament till andra aktörer på flygplatsen att begränsa sina utsläpp. Detta har resulterat i betydande utsläppsminskningar, framför allt genom energieffektiviseringar och minskade utsläpp från marktransporter. Sedan år 2006 har

73 RAPPORT D (96) Swedavia mer än halverat koldioxidutsläppen från verksamheter knutna till driften av flygplatsen. Detta arbete för år 2014 beskrivs vidare i avsnitt ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER 9.1 Provytor för inventering av skogsskador Swedavia har två provytor för inventering av skogsskador på Stockholm Arlanda, vilka Skogsstyrelsen enligt egenkontrollen inventerar en gång per år. Nordväst om bana 1 har Swedavia haft en provyta för inventering av skogsskador (se nr 7, Figur 22, avsnitt Mätningar av luftföroreningar). Under oktober 2013 avverkades denna skogsyta innan den årliga utvärderingen ägde rum. Avverkningen var möjlig då skogsytan inte var registrerad i skogsbruksplanen och därmed inte var skyddad mot avverkning. I samarbete med Skogsstyrelsen har en ny provyta utsetts under 2014 (se nr 17, Figur 22, avsnitt ) vilken nu också är registrerad i skogsbruksplanen. Även den andra skogsproytan (se nr 16, Figur 22, avsnitt Mätningar av luftföroreningar), är registrerad i skogsbruksplanen. 9.2 Justering av mätutrustning för utgående spillvatten vid Måby Halten kadmium var generellt högre i det samlade spillvattnet från flygplatsen under 2014 jämfört med föregående år. Åtgärder vidtogs vid provtagningspunkt Måby för att säkerställa att inte slam kontaminerade provtagningen. Kontroll av flödesmätare och provtagningsutrustning sker kontinuerligt för att säkerställa en representativ provtagning. 9.3 Kontroll och förbättrad uppföljning av vattenvolymer Efter installation av ny flödesmätare i Måby spillvattenstation den 21 januari 2014 har högre flöden påvisats. För att säkerställa att flödesmätningen är korrekt kommer en kontinuerlig uppföljning påbörjas av flöden från B-glykoldammen, av dricksvattenförbrukningen samt spillvattenflödet i Måby. Det höga flöde som mätts upp under 2014 beror troligen på en dricksvattenläcka som runnit direkt ner i en spillvattenbrunn, se avsnitt 10.3 Läckage på dricksvattenledning. 9.4 Reglering av vattennivån i Halmsjön Mark- och Miljödomstolen lämnade den 17 april 2013 Swedavia tillstånd 48 att utföra ansökt ombyggnation av regleringsdammen samt ändring i regleringen av vattennivån i Halmsjön. Domen omfattar bl.a. att ersätta regleringsdammens planksättningar och övriga anordningar med ett reglerbart mätskibord med en vinkelspets som är justerbar, att anordna möjlighet att ytterligare påsadla skibordet samt omfattar ett antal vattenhushållningsbestämmelser för reglering av vattenståndet i Halmsjön. 48 Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, dom Mål nr M ,

74 RAPPORT D (96) Under 2014 har ombyggnationen utförts och den nya regleringen har tagits i drift. I mätstationen vid Halmsjöns utlopp mäts flödets- och vattennivån kontinuerligt vid utloppet. Stickprov tas en gång i veckan och skickas till ALcontrol för analys av TOC (totalt organiskt kol), total-kväve och total-fosfor. 9.5 Felaktig uppföljning i grundvattenrör VP4 Under februari 2015 uppdagades det att provtagaren från ALcontrol inte tagit prover i grundvattenrör VP4 utan ett rör cirka 200 meter västerut. Felaktigheten omfattade två provtagningar, en i november 2014 och en i januari En felbeskrivning av detta har skrivits i grundvattenrapport för 2014 där båda rören är utmärka på karta i Figur 12. Som åtgärd har en representant från VA-enheten följt med provtagaren till samtliga grundvattenrör i gällande kontrollprogram för att säkerställa att inte förväxlingar har gjorts vid andra provtagningspunkter. Provtagning i grundvattenrör VP4 återupptogs så fort avvikelsen uppdagades. 9.6 PFOS i utgående vatten från Kolsta reningsverk Under november 2014 utfördes en provtagning på utgående vatten från Swedavias interna reningsverk B529 Kolsta i syfte att analysera PFOS. Till Kolsta leds spillvatten från Brandstation City, uppsamlat brandövningsvätska från flygplatsens brandövningsplats samt spillvatten från fordonstvättar vid Räddningsstation Kolsta (extern verksamhet). Provtagningen pågick mellan den 3 till 30 november och halten PFOS uppgick till ng/l. En uppföljning av inoch utgående vatten (Kolsta) kommer att utföras, med utgångspunkt på en kompletterande provtagning och analys för att därefter bedöma utrednings- och åtgärdsbehovet.

75 RAPPORT D (96) 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM 10.1 Överskridna riktvärden på utgående vatten från reningsanläggning B508 Brandstation Öst Villkoret för utgående vatten från samtliga reningsanläggningar (B529, B457 och B508) ska understiga de riktvärden som fastställts för reningsanläggning B457. Provtagningen i april 2014 vid reningsanläggningen B508 visade på förhöjda koppar, bly och kromhalter vilket var generellt högre än tidigare år 49. Reningsanläggningen omhändertar och behandlar vatten från fordonstvättverksamheten i Brandstation Öst. Länsstyrelsen och Käppalaförbundet underrättades omedelbart efter att överträdelsen upptäcktes, och de medgav fortsatt drift av anläggningen under tiden för utredningsarbetet. Vid uppföljande provtagning i juni underskred samtliga metallhalter riktvärden. Detta efter att entreprenören sett över anläggningen och utbildat driftpersonalen ytterligare inom drift av reningsanläggningen, samt efter att rengöring av provtagningsutrustning och byte av slangar utförts. Då flödet genom reningsanläggningen är mycket lågt har den inträffade driftstörningen inte inneburit att metallmängder av någon större betydelse har släppts ut. Swedavia har inte kunnat se några effekter nedströms i ledningsnätet som följd av driftstörningen. Den 20 oktober 2014 lämnade Länsstyrelsen beslut 50 att de inte vidtar någon ytterligare åtgärd med anledning av driftstörningen Driftproblem i pumpstation för B-glykolvätska Den 30 december 2014 visade ett tvåveckors samlingsprov från mätpunkt F förekomst av propylenglykol. Glykol brukar detekteras i mätpunkten någon gång per år, men vid detta tillfälle var halten något högre än tidigare, 17 mg/l. Swedavia utredde då orsaken till förekomsten i vattendraget och orsaken tros vara ett problem i glykolpumpstationen (beteckning GB11) som ombesörjer remoteavisningsytan vid bana 3. Innan avisningssäsongen startade renoverades pumparna och efterföljande provkörning påvisade god funktion. Larm för hög vattennivå uppkom dock den 8 december, vilket resulterade i att en mindre volym vatten breddades till våtmarksområdet i Halmsjöbäckens dagvattenanläggning (HDA). Det visade sig då att pumparna inte pumpade iväg någon B-glykol till B- glykoldammarna. Som åtgärd stängdes överfallet till utloppet från våtmarken för att minska utflödet från våtmarken. Genom att styra om flödet till luftningsdammen i HDA-anläggningen och leda det vidare till en av 49 För bedömning se underlagsrapporten Spillvattenkontroll Beslut, beteckning och , Länsstyrelsen i Stockholms län,

76 RAPPORT D (96) lagringsdammarna undveks breddning till våtmarken. Vattnet förvaras i lagringsdammen tills det organiska innehållet har brutits ned. Den första teorin till breddningen var att det orsakades av stopp i ledningen, men en provtryckning i ledningen utfördes och det kunde konstateras att inget stopp förelåg. Genom att installera kraftigare pumpar kunde flödet åter styras om till det normala flödet till B-glykoldammarna. Det inträffade bedöms inte ha inneburit någon negativ miljöpåverkan Läckage på dricksvattenledning Vecka 48 upptäcktes ett läckage vid lågtryckszonen i östra driftområdet 51. Vid upptäckten av denna läcka uppdagades ännu en läcka vid högtryckszonen vid Arlandamacken. Denna läcka har förmodligen uppstått flera månader innan upptäckten. Vattnet från läckan rann till stor del ner i en spillvattenbrunn vilket förmodligen ökat spillvattenflödet under Hantering av miljöincidenter Swedavia arbetar kontinuerligt för att minska uppkomst och konsekvenser av miljöincidenter på flygplatsen. Miljöincidenter utgörs som regel av spill och läckage av bränsle eller olja från flygplan och fordon, men kan även vara kopplad till ett problem med någon utrustning. Vid alla incidenter ska den som orsakat eller upptäckt ett spill eller läckage kontakta flygplatsens räddningstjänst. Räddningstjänsten bär huvudansvaret för saneringsåtgärden men den som orsakat incidenten ska påbörja saneringsarbetet omedelbart. När det finns risk för att ett spill kan nå exempelvis en dagvattenbrunn tillkallas VA-jouren som dels bedömer huruvida det föreligger risk för att spillet kan nå mark, spill- eller dagvatten, dels kan vidta ytterligare åtgärder för att begränsa konsekvenserna av spillets spridning. I Airport Regulations (AR) ställs krav på flygplatsaktörerna att utöva egenkontroll av fordon och utrustning. ATOS ronderar på flygplatsen och underrättar räddningstjänst och påbörjar saneringen vid behov. Spill rapporteras i Swedavias händelserapporteringssystem och Swedavias revisionsteam granskar aktörers beredskap och rutiner för hantering av spill. Under 2014 rapporterades 40 incidenter som berörde mark eller vatten ur miljöhänseende, varav majoriteten orsakades av externa aktörer på flygplatsen. Av dessa incidenter var 25 stycken kopplade till spill av flygbränsle, och de flesta av dessa orsakades av någon form av utrustningsproblem på flygplanen. Knappt tio stycken incidenter under året bestod av oljespill, kopplade till markfordon och utrustningar. En missad uppsugning av avisningsvätska efter utförd glykolavisning rapporterades under året. Ett mindre läckage av glykol från markvärmesystemet uppstod utanför huvudentrén till Sky City i samband med ett grävarbete. De resterande incidenterna bestod exempelvis av driftproblem i någon anläggning, vilka omhändertagits utan någon negativ miljöpåverkan som följd. 51 För mer information se Årsrapport för dricksvattenförsörjning Arlanda 2014.

77 RAPPORT D (96) Helhetsbedömningen är att de rapporterade incidenterna under året inte har inneburit någon märkbar negativ miljöpåverkan. 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Den första april 2014 flyttades energiverksamheten till ett av Swedavia helägt dotterbolag, Swedavia Energi AB. Stockholm Arlanda har gett Swedavia Energi uppdraget att leverera värme, el och kyla till flygplatsen och även ansvara för drift och underhåll av Swedavias klimatanläggningar. Swedavia Energi ska dessutom jobba för att stödja Swedavias miljömål på Stockholm Arlanda, Minskad energianvändning med 2 procent per år i snitt Energieffektivisering sker genom investering i ny teknik, driftoptimering och förändring av lokalanvändarnas beteendemönster Energianvändning På Stockholm Arlanda sker huvudsakligen uppvärmning med fjärrvärme som produceras av biobränsle. Från och med år 2013 har Swedavia ett avtal med AB Fortum Värme som innebär att all fjärrvärme som levereras till Swedavia och Swedavias kunder på Stockholm Arlanda ska vara koldioxidneutral, det vill säga producerad av förnybara bränslen. Swedavia köper sedan 2005 ursprungsgarantier motsvarande den egna årliga elanvändningen på flygplatsen. Ursprungsgarantier upphandlas från elproducenter som producerar el från enbart förnybara källor, det vill säga från vind, sol, vatten och/eller biobränslen. Sedan 1 januari 2011 köper Swedavia även ursprungsgarantier motsvarande den el som säljs vidare till andra kunder på flygplatsen. År 2014 köpte Swedavia vindel motsvarande cirka en fjärdedel av Swedavias elanvändning. För resterande del av flygplatsens elanvändning köpte Swedavia vanliga ursprungsgarantier. Vid kylning av terminaler och andra byggnader används huvudsakligen lokala resurser i form av det akvifärlager som togs i drift under 2009 tillsammans med vatten från Halmsjön Fjärrvärmeanvändning I Tabell 19 redovisas fjärrvärmeanvändningen på Stockholm Arlanda under de senaste fem åren. Jämfört med 2013 har Swedavias fjärrvärmeanvändning minskat med 6,8 procent under Vid normalårskorrigering av värmeanvändningen har dock en liten ökning (1,1 procent) skett. Åtgärder som genomförts under året för att minska värmeanvändningen redovisas under avsnitt 11.3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen.

78 RAPPORT D (96) Tabell 19. Fjärrvärmeanvändning (MWh) på Stockholm Arlanda År Swedavia Arlanda (totalt) Elanvändning Swedavias elanvändning på Stockholm Arlanda uppgick till MWh under 2014, vilket innebär en minskning med 2,4 procent jämfört med föregående år, se Tabell 20. Stockholm Arlandas totala elanvändning under 2014 var MWh, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med föregående år. Tabell 20. Elanvändning (MWh) på Stockholm Arlanda År Swedavia Arlanda (totalt) Nyckeltal energianvändning I Tabell 21 nedan redovisas Swedavias energianvändning på flygplatsen i relation till antalet passagerare och antal kvadratmeter lokalyta. Nyckeltalen används som mått på Swedavias energieffektiviseringsarbete på flygplatsen. Nyckeltalen beräknas både med faktiska och normalårskorrigerade värden. Tabell 21. Swedavias energianvändning på Stockholm Arlanda i relation till antalet passagerare och lokalyta. Nyckeltal Energianvändning/år Totalt Swedavia Arlanda [kwh]/passagerare 4,8 5,4 5,8 5,6 7,5 Terminaler Värme [kwh]/kvm Terminaler Värme+El inkl. verksamhetsel [kwh]/kvm Nyckeltal Energianvändning/år (Normalårskorrigerad) Totalt Swedavia Arlanda [kwh]/passagerare ,9 5,4 5,7 5,7 7,0 Terminaler Värme [kwh]/kvm Terminaler Värme+El inkl. verksamhetsel [kwh]/kvm

79 RAPPORT D (96) Nyckeltalen visar på en minskning av Stockholm Arlandas totala energianvändning per passagerare, både avseende faktiska och normalårskorrigerade värden Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen Energieffektivisering har blivit en del av kärnverksamheten på flygplatsen. Swedavia Energi arbetar kontinuerligt med nya åtgärder som leder till minskad energianvändning. Under 2014 har Swedavia Energi fortsatt utbytet av LED-armaturer, t ex av ytterbelysning vid T2 och i Sky Citys P-garage och lastkaj. Totalt finns nu ca armaturer installerade på flygplatsen. Provinstallationer har dessutom skett i bl. a Terminalerna 2 och 4. Utbyte av vanliga armaturer mot LED har gett en minskning av elanvändningen på flygplatsen med cirka 4,5 GWh sedan Anläggningar för värme, kyla och ventilation optimeras kontinuerligt. I Bilaga 7 presenteras en sammanställning av de energibesparande åtgärder som Swedavia Energi genomfört på Stockholm Arlanda under perioden I sammanställningen framgår även pågående arbeten. I juni år 2009 togs akvifäranläggningen i Långsåsen, intill flygplatsen, i drift. Akvifären är ett stort vatten- och grusmagasin som används för kyl- och värmeförsörjning till flygplatsen. Under sommaren levererar akvifären kyla till flygplatsens byggnader samtidigt som den lagrar värme. På vintern används den lagrade värmen till markvärmesystemet på flygplanens uppställningsplatser och till att förvärma ventilationsluft i byggnader. Under 2014 har ca 14,2 GWh använts för kylning och ca 3,0 GWh för uppvärmning. Akvifäranläggningen har inneburit en betydande minskning av flygplatsens el- och värmeanvändning Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar Exempel på åtgärder som ska genomföras under 2015 för att ytterligare minska energianvändningen på flygplatsen är: Byte av huvudfläktar i Terminal 5 Nytt styrsystem för värme/kyla/ventilation i Centralbyggnad Nord Ny rumsreglering i Terminal 4 Dessutom kommer arbetet med LED-installationer att fortsätta, planerade installationer är: Terminal 2: P-hus och lastkaj Bagage Nord

80 RAPPORT D (96) 12 DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS MINDRE FARLIGA 12.1 Typer av kemiska produkter Swedavia använder 368 olika kemiska produkter på Stockholm Arlanda, varav huvuddelen utgörs av produkter i små mängder avsedda för verkstads- och fastighetsarbete. Kemikalierna utgörs dels av normala konsumentprodukter, dels produkter för professionella användare. Användningen omfattar även ett antal mer specifika produkter, såsom halkbekämpningskemikalier. De typer av kemiska produkter som dominerar inom Swedavias verksamhet är: Brandsläckningsmedel Drivmedel Frysskydd Färgprodukter Halkbekämpningsmedel Mineraloljor Vägmarkeringsfärg Vägsalt Andra kemikalier av betydande omfattning som t ex avisningsglykol och flygfotogen köps in och hanteras av andra företag på flygplatsen Kemikaliearbete För kemikaliehanteringen finns övergripande rutiner om bland annat inköp, substitution och praktisk hantering. Alla kemiska produkter finns dokumenterade i databasen ichemistry och förrådsregistret IFS. Särskild uppmärksamhet riktas mot produkter som finns med i Kemikalieinspektionens begränsnings- och PRIOdatabaser (utfasnings- eller riskminskningsämnen) samt i ECHAs kandidatförteckning. Swedavias kemikaliegrupp kontrollerar regelbundet om nya ämnen tillkommit i KEMIs begränsningsdatabas och på ECHAs kandidatförteckning. Om en uppdatering berör Swedavia kontaktas berörd flygplats för att påbörja arbetet med att fasa ut den produkt som innehåller ämnet ifråga. Under 2014 har smörjoljan Q8 Mahler som innehåller ett ämne på ECHAs kandidatförteckning fasats ut från verksamheten. Den produkt som nu används, Agrol Tera Truck, innehåller inga ämnen som finns på kandidatförteckningen. Ett tiotal miljö- och/eller hälsofarliga kemiska produkter har tagits bort från verksamheten under 2014.

81 RAPPORT D (96) Swedavia har ett strukturerat arbetssätt för inköp, riskbedömning och förvaring av kemiska produkter. När ett behov av en ny kemisk produkt uppstår undersöker användaren först om en produkt för ändamålet redan används inom Swedavia. Om en sådan produkt inte finns tillgänglig tar användaren fram ett förslag på en produkt som uppfyller funktionskraven och lämnar in en ansökan till Swedavias Kemikaliegrupp för en miljö- och hälsobedömning. Om produkten godkänns ska sedan en lokal riskbedömning göras ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt, anpassad efter den applikation och det arbetsställe som den hanteras vid. På Stockholm Arlanda förvaras kemiska produkter invallade eller i utrymmen med tät tröskel och utan golvbrunn. Att förvaringen uppfyller gällande regler och villkor följs upp genom regelbundna miljöronder och interna revisioner. Även externa revisioner hos andra verksamhetsutövare på flygplatsen genomförs. Denna uppföljning har under senare år bidragit till en ökad medvetenhet bland personalen och antalet avvikelser vid revisioner har minskat Kemikalieförbrukning 2014 En sammanställning av ett antal kemikalier som hanterats i större volymer på flygplatsen under 2014 redovisas i Tabell 22 nedan. Swedavias interna kemikalieförbrukning redovisas i Bilaga 6. Tabell 22. Kemikalier som hanterats i större volymer inom Stockholm Arlanda Mängder från 2013 inom parantes. Produkt Mängd Flygfotogen Jet A * ( *) m 3 Dieselbränslen 1436 (1818**) m 3 RME 100 % 210 m 3 Bensin 95 MK1 65 (81) m 3 Fordonsgas 175 ton Brandövningsbränsle, Sekundol (42) m 3 Brandövningsbränsle, Gasol 2,2 (1,2) m 3 Skumsläckmedel, brandövning 4,2 (5,3) m 3 Avisningsglykol Typ 1 493* (650*) m 3 Avisningsglykol Typ 2 171* (215*) m 3 Halkbekämpningsmedel, Kaliumformiat 976 (1320) m 3 Halkbekämpningsmedel, Natriumformiat 11 (16) ton Vägsalt för halkbekämpning 227 (183) ton Toalettdesinfektionsmedel, TG 320 AF 3,9 (3,0) m 3 Vägmarkeringsfärg, vattenbaserad 11,7 (17,3) m 3 Avfettningsmedel 2,3 (3,3) m 3 Spolarvätska 1,2 (1,6) m 3

82 RAPPORT D (96) Motoroljor 2,1 (3,4) m 3 Bilschampo 1,0 (0,6) m 3 Lösningsmedel vid borttagning av gummi från banor * Köps in och hanteras av annat företag på flygplatsen. ** RME-bränsle inräknat år (0) m 3 Det kan noteras att förbrukningen av avisning- och halkbekämpningsprodukter fortsatt har minskat i volym från 2013 till 2014, vilket beror på mildare vintersäsonger. Minskningen av den totala drivmedelsförbrukningen för markfordon på Stockholm Arlanda under 2013 har fortsatt även under Minskningen av dieselförbrukning beror främst på milda vintersäsonger som medfört minskat behov av snöröjning Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor För att hålla rullbanor och taxibanor isfria under vintern används främst mekanisk halkbekämpning, vilket sker med hjälp av fältfordon utrustade med stålborstar och blåsaggregat s.k. PSB-maskiner (Plog, Sop, Blås). Vid de tillfällen mekanisk halkbekämpning är otillräcklig för att hålla erforderliga friktionsvärden sker även kemisk halkbekämpning. För kemisk halkbekämpning av banor används formiatbaserade banavisningsmedel. Formiat är ett salt baserat på myrsyra som är biologiskt lättnedbrytbart, dock under förbrukning av syre. Formiat har låg giftighet för vattenlevande organismer. På Stockholm Arlanda används främst en vattenlösning av kaliumformiat. På försök används även mindre mängder natriumformiat i granulatform. Banavisningsmedlen levereras från Taminco (tidigare Kemira). Under vintersäsongen 2013/2014 användes ton formiat, vilket innebär en minskning med 48 procent jämfört med föregående säsong, då förbrukningen var ovanligt hög (2 250 ton formiat 2012/2013). Halkbekämpning är en viktig säkerhetsfråga och användningen av formiat styrs uteslutande av väderförhållandena, vilket är anledningen till att förbrukningen varierar. Störst användning sker vid lätt nederbörd och när temperaturen är kring noll. Att behovet varierar från säsong till säsong framgår av Figur 29 nedan.

83 RAPPORT D (96) Figur 29. Förbrukning av banavisningsmedel (ton) under vintersäsongerna 2000/ / Kemikalieanvändning vid flygplansavisning För avisningen av flygplan används propylenglykol uppblandad med vatten. Sedan cirka 10 år tillbaka används två typer av glykol, dels den vanligaste tunna blandningen (typ 1), dels en något tjockare blandning (typ 2). Propylenglykol är biologiskt lättnedbrytbart, dock under förbrukning av syre. Avisning av flygplan görs av fyra externa avisningsföretag på särskilt anvisade platser. Glykol som rinner av flygplanen sugs upp med sugbil och lagras i tankar och benämns A-glykol. A-glykolen används sedan dels i externa reningsverk där den används som extra kolkälla, dels i en testanläggning för glykolåtervinning. Den glykol som inte kan sugas upp benämns B-glykol och samlas upp via rännor och ett särskilt ledningssystem, varefter det samlas i flygplatsens B-glykoldammar vid glykoluppsamlingsanläggningen. Från B-glykoldammarna pumpas det sedan vidare till Käppala reningsverk. Vid B-glykoldammarna finns också en snötipp för glykol- och formiatpåverkad snö. Smältvatten från denna snötipp avleds till B- glykoldammarna Glykolrapport I syfte att kontrollera efterlevnaden av gällande villkor med avseende på utsläpp av glykol till dagvattnet görs en särskild glykolrapport efter varje avisningssäsong. Behovet av avisningsmedel varierar kraftigt beroende på väderleken. Användningen under 2014 redovisas i Figur 30 nedan. Under säsongen 2013/2014 användes sammanlagt ca 617 ton 100-procentig glykol vilket är en halvering jämfört med föregående säsong (1 383 ton 2012/2013).

84 RAPPORT D (96) Figur 30. Användning av glykol under vintersäsongerna 1991/ /2014. Uppsamling med sugbil utfördes vid 99,7 procent av alla flygplansavisningar under säsongen 2013/ Utsläpp till recipienten Enligt undersökningar och beräkningar som Swedavia tidigare utfört beräknas cirka 10 procent av använd glykol antingen följa med flygplanen upp i luften eller på annat sätt diffust försvinna till luft i samband med avisningen. Baserat på provtagningar av den uppsamlade A- och B-glykolen beräknas uppsamlingen till ca 73 procent av totalt använd mängd glykol. Kvarstående mängd glykol som riskerar att nå dagvattnet uppgår till 17 procent. Den beräknade uppsamlingsgraden bedöms dock vara en underskattning då den mängd glykol som bryts ner i ledningssystemet och glykoldammarna inte finns med i massbalansberäkningen. Noterbart är att provtagningen av A- och B- glykolen har skett på utgående ledning från aktuella uppsamlingsdammar. Utsläppet till recipienten under säsongen 2013/2014 beräknas därmed ha uppgått till 17 procent vilket innebär att gällande villkor (max 10 procent) har överskridits Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor Tidigare användes på Stockholm Arlanda ett organiskt lösningsmedel för att avlägsna gummirester från betongen på rullbanorna. Denna användning ersattes i början av 90-talet med en kemikaliefri teknik vilken genomförs genom högtrycksspolning med vatten och sopning med sopvalsar. Följaktligen har det under 2014 inte använts några organiska lösningsmedel för att ta bort gummirester från rullbanorna.

MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012

MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012 Dokumentnummer D 2013-002130 MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001 RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 2(97) Revisionsförteckning

Läs mer

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Miljörapport. Stockholm Arlanda Airport

Miljörapport. Stockholm Arlanda Airport RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 1(69) Miljörapport 2011 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001 RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 2(69) Innehåll 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm Arlanda Airport Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Miljökonsekvensbeskrivning Kalmar den 20 april 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Sammanfattning 0 Sammanfattning och innehåll.doc

Läs mer

Ombud: Advokaterna Åke Lewensjö och Malin Wikström Gärde Wesslau Advokatbyrå Kungstorget 2 411 17 Göteborg

Ombud: Advokaterna Åke Lewensjö och Malin Wikström Gärde Wesslau Advokatbyrå Kungstorget 2 411 17 Göteborg 2012-06-04 1 (21) Vår beteckning Målnummer Ks/2011:364 M 2284-11 Kommunledningskontoret Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand YTTRANDE SÖKANDE Swedavia AB Ombud: Advokaterna

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Göteborg Landvetter Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Göteborg Landvetter Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Göteborg Landvetter Airport Detta är en sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för flygplatsverksamheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna Föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna c/o Nora Woodward Norrgårdsvägen 6 B 192 69 SOLLENTUNA Upprättad av Datum Beteckning Anders Ledin 2004-03-16 Direkttelefon Ert datum Er referens 08-797 60

Läs mer

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Stockholm-Arlanda är en av Europas största flygplatser. År 2001 passerade drygt 18 miljoner passagerare dess terminaler. Två

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 1 ÅR 2013

FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 1 ÅR 2013 Dokumentnummer D 2013-002759 FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 1 ÅR 2013 Stockholm Arlanda Airport RAPPORT 2013-04-26 01.00 D 2013-002759 2(18) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 3 ÅR 2014

FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 3 ÅR 2014 Dokumentnummer D 2014-005172 FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 3 ÅR 2014 Stockholm Arlanda Airport RAPPORT 2014-10-31 01.00 D 2014-005172 2(19) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information

Läs mer

Datum: 2009-04-22 Tid: kl. 19.15-ca 21.30 Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby

Datum: 2009-04-22 Tid: kl. 19.15-ca 21.30 Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby MINNESANTECKNINGAR Datum: 2009-04-22 Tid: kl. 19.15-ca 21.30 Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby SAMRÅD MED FÖRENINGEN VÄSBYBOR MOT FLYGBULLER OCH FÖRENINGEN BOENDE MOT BULLER I NORRA

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 2 ÅR 2015

FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 2 ÅR 2015 Dokumentnummer D 2015-004841 FLYGBULLERMÄTNING ROSERSBERG, KVARTAL 2 ÅR 2015 Stockholm Arlanda Airport RAPPORT 2015-08-11 01.00 D 2015-004841 2(18) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Bullerkartläggning av Örebro kommun

Bullerkartläggning av Örebro kommun Bullerkartläggning av Örebro kommun Redovisning enligt 22/49/EG Slutrapport Juni 212 Rapport: R116-1 Beställare: Örebro Kommun Att: Jarmo Riihinen Datum: 212-6-27 Antal sidor: 8 Uppdragsledare: Granskad

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

NYA BULLERVILLKOR FÖR BROMMA FLYGPLATS, BESLUT FRÅN MILJÖDOMSTOLEN

NYA BULLERVILLKOR FÖR BROMMA FLYGPLATS, BESLUT FRÅN MILJÖDOMSTOLEN SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\bilagor\26 Bilaga 1.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Jörgen Bengtsson Avdelningsingenjör Telefon 08-508

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 YRKANDEN OCH ÅTAGANDEN... 4 2 FÖRSLAG TILL VILLKOR...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 YRKANDEN OCH ÅTAGANDEN... 4 2 FÖRSLAG TILL VILLKOR... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 YRKANDEN OCH ÅTAGANDEN... 4 2 FÖRSLAG TILL VILLKOR... 5 2.1 Allmänt villkor... 5 2.2 Bananvändning och flygvägar... 6 2.3 Buller... 12 2.4 Utsläpp till luft... 15 2.5 Utsläpp till

Läs mer

DOM 2014-11-21 Stockholm

DOM 2014-11-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2014-11-21 Stockholm Mål nr M 11706-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2013-11-27 i mål nr M 2284-11,

Läs mer

PM - BULLER ÅRE ÖSTERSUND AIRPORT. Bullerberäkningar utfall 2005, prognosår 2015 och 2025

PM - BULLER ÅRE ÖSTERSUND AIRPORT. Bullerberäkningar utfall 2005, prognosår 2015 och 2025 PM - BULLER ÅRE ÖSTERSUND AIRPORT Bullerberäkningar utfall 2005, prognosår 2015 och 2025 LFV Flygakustik RAPPORT LFV FA 2005-2079-03 2(16) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01

Läs mer

SAMRÅD MED ALINGSÅS KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

SAMRÅD MED ALINGSÅS KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT MINNESANTECKNINGAR Datum: 2010-04-19 Tid: kl. 14.00-16.00 Plats: Rådhuset i Alingsås SAMRÅD MED ALINGSÅS KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

LFV. Villkor för verksamheten vid Arlanda och Bromma

LFV. Villkor för verksamheten vid Arlanda och Bromma Luftfart och samhälle UNDERLAG Sm/reigru 00:12 1(14) Villkor för verksamheten vid Arlanda och Bromma Underlag till översyn av förutsättningar för marginalkostnadsprissättning inom luftfartssektorn. Regeringsuppdrag

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Ombud: Advokaten ÅL Gärde Wesslau Advokatbyrå, Lilla Torget 1, 411 18 GÖTEBORG. MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 STOCKHOLM

Ombud: Advokaten ÅL Gärde Wesslau Advokatbyrå, Lilla Torget 1, 411 18 GÖTEBORG. MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 STOCKHOLM STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Avd 9, miljödomstolen, rotel 1 2004-03-03 Meddelad i Stockholm Sida 1(17) Mål nr M 343-03 KLAGANDE Luftfartsverket 190 45 STOCKHOLM-ARLANDA Ombud: Advokaten ÅL Gärde Wesslau Advokatbyrå,

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW. version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som

Läs mer

SAMRÅD MED BORÅS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

SAMRÅD MED BORÅS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT MINNESANTECKNINGAR Datum: 2010-04-19 Tid: kl. 09.00-ca 10.45 Plats: Borås stadshus SAMRÅD MED BORÅS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv TEKNISK RAPPORT Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 14 Antal bilagor Beställare: Västerås stad, Stadsledningskontoret Stockholm 2008-01-28 C:\3750\AKB Projekt\2008-022 (-Offert-) BSN Våsterås flygplats

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2012 Göteborg Landvetter Airport

MILJÖRAPPORT 2012 Göteborg Landvetter Airport Dokumentnummer D 213-1133 MILJÖRAPPORT 212 RAPPORT 213-3-3 1. D 213-1133 2(59) ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare Swedavia AB, Organisationsnummer 556797-818 Anläggningsnummer 141-1115 Postadress

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013 G:\Forv\LKPU\DETALJPLANER_Backup20101130\Mellingeholms aktivitetspark\flygplats\pm Norrtälje fpl.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10166992 1 (2) PM Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Skolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad

Skolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad Skolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad Drygt 220 skolbarn och 100 förskolebarn riskerar att få fördubblat antal flygplan över sig. Eleverna på Råbergsskolan

Läs mer

Swedavia AB Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Koncern Juridik

Swedavia AB Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Koncern Juridik PROTOKOLL 2012-02-06 01.00 D 2012-001179 1(7) MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅD NR 2 MED NA- TURVÅRDSVERKET INFÖR TILLSTÅNDSANSÖKAN EN- LIGT MILJÖBALKEN FÖR GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT Närvarande Gabriella

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 1(7) Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 Sturup Malmö Airport - inventering av fastigheter för bulleråtgärder Uppdragsnummer: 230232 Uppdragsansvarig: Eva Sjödahl Handläggare

Läs mer

DOM 2013-10-16 Stockholm

DOM 2013-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2013-10-16 Stockholm Mål nr M 2304-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-18 i mål nr M 831-11, se bilaga

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer LYCKSELE FLYGPLATS 2481-125-01, LYCKSELE FLYGPLATS (HEDLUNDA Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (10) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-06-17 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012. Dokumentnummer D 2013-001417

MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012. Dokumentnummer D 2013-001417 MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012 Dokumentnummer D 2013-001417 RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 2(16) MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012 Organisationsnummer: 556797-0818 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (8) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-08-12 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Domslut, deldom Mål nr M 545-99

Domslut, deldom Mål nr M 545-99 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer LYCKSELE FLYGPLATS 2481-125-01, LYCKSELE FLYGPLATS (HEDLUNDA Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT Mark- och miljödomstolen Vänersborgs tingsrätt Box 1070 462 28 Vänersborg Göteborg den 15 mars 2013 ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT Sökande: Swedavia AB,

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer LYCKSELE FLYGPLATS 2481-125-01, LYCKSELE FLYGPLATS (HEDLUNDA Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Kap 5 Flygbuller. - i -

Stockholm Arlanda Airport. Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Kap 5 Flygbuller. - i - Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Kap 5 Flygbuller - i - Flygbuller Innehåll 5 Flygbuller.doc 2011-04-20 Innehållsförteckning 5.0 Sammanfattning

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Miljökrav på fordonstvätt Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Dessa riktlinjer bygger till stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

SAMRÅD MED LUNDS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

SAMRÅD MED LUNDS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN SAMRÅD MED LUNDS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN Plats: Konferensrum Airbus, Malmö Airport Datum: 2009-06-08 Närvarande: Från Lunds kommun Björn Berséus, miljöchef

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar

Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar Titel År Antal sidor Plats Verksamhet Miljöriskbedömning av örlogshamnarna 2008 49 Rindö, Berga, Göteborg m fl Örlogshamn Rindö, Berga, Göteborg m

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer