K / Antal blad 28 Blad nr 1 BYGGHANDLING

Transkript

1 Antal blad 28 Blad nr 1 BYGGHANDLING GENERALKONSULT REV ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM FASTST A BÖVING&KINNMARK K WSP, Göteborg M WSP, Göteborg E SIDUS, Eskilstuna X V LEB, Eskilstuna Hkpflj MALMEN ANPASSNING FÖR HKP 14 o 15 BY 15 TVÄTTHALL TVÄTT- OCH RENINGSANLÄGGNING BESKRIVNING UPPDRAG NR UPPRÄTTAD AV DATUM FASTSTÄLLD TORBJÖRN JOHNSSON DATUM HANDLÄGGARE PROJEKTNR A/G KOPIA NR H TORBJÖRN JOHNSSON A ANSVARIG TORBJÖRN JOHNSSON K / REV

2 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) PROJEKTÖR: LEB CONSULT AB BRUKSGATAN ESKILSTUNA INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 59 ÖVRIGA VVS- OCH KYLSYSTEM... 3 TVÄTT- OCH RENINGSANLÄGGNING TVÄTTNING AV FLYGPLAN TVÄTTNING AV FORDON OPTION FÖR HETVATTENSYSTEM RENINGSANLÄGGNING TRYCKLUFT STYR- OCH REGLERUTRUSTNING SÄKERHETSANORDNINGAR RESERVDELAR KVALITETSSÄKRING CE-märkning DOKUMENTATION UTBILDNING PRODUKTFORDRINGAR TILLVERKNING DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL P APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT PK PUMPAR, KOMPRESSORER M M PL BEHÅLLARE FÖR FAST, FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM PN RÖRLEDNINGAR M M PP ANORDNINGAR FÖR FÖRANKRING EXPANSION, PS VENTILER M M I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM UG MÄTARE SC EL- OCH TELEKABLAR MM SCC INSTALLATIONSKABLAR SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M M AV INSTALLATIONER YTB MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONSSYSTEM YTC PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM YU TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING Bilaga 1 Skyltar 21 Bilaga 4 Märkning 7 sidor 22

3 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) 59 ÖVRIGA VVS- OCH KYLSYSTEM TVÄTT- OCH RENINGSANLÄGGNING Denna beskrivning ansluter till AMA 98 och är upprättad som beskrivning för entreprenad med angivande av funktionskrav. AMA 98 skall utgöra en mininorm för materialegenskaper och utförande. OMFATTNING I nybyggnad av Helikopterflottilj Malmen byggnad 15, Tvätthall, skall installeras en tvätt- och reningsutrustning för tvättning av flygplan, helikoptrar och fordon. Installationerna utförs i den utsträckning som krävs för komplett funktions-duglig och driftfärdig anläggning enligt detta program och myndigheters krav och rekommendationer samt så att lokalerna kan användas för avsedd verksamhet. BAKGRUND Som referens för denna tvätt och reningsanläggning har F17 Kallinge legat. Tvättning av flygplan är sedan länge ett behov vid flygvapnets flottiljer. Tilltagande luftföroreningar har förstärkt behovet av regelbunden tvättning. Man ökar härigenom flygplanens livslängd och sänker underhållskostnaderna. Det finns med andra ord stora ekonomiska värden i tvättning av flygplan. För att uppfylla de krav, som ställs i den nya miljölagstiftningen och Koncessionsnämndens beslut, har flygvapenledningen beslutat att tvättning av flygplan skall ske med omhändertagande av de föroreningar som bildas samt skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö för personalen. KRAV PÅ SPILLVATTEN FRÅN FORDONSTVÄTT Naturvårdsverket har i sitt Allmänna råd för fordonstvättar, angivit att fordon ska tvättas i anläggning där tvättvattnet recirkuleras. Rekomendationen i dag är att 80% av tvättvattnet skall recirkuleras, dvs man får släppa ut ca 20% av vattnet till spill- eller dagvattennät efter rening. Målet är att inget vatten skall släppas ut. Råden är tillämpbara för fordon som normalt körs på väg. Flygplan och andra specialfordon omfattas inte av råden. Naturvårdsverket anger utsläppskraven i hur stora mängder olika föroreningar som får släppas ut för ett enskilt fordon. Dessa uppgifter kan därför inte användas rakt av för den verksamhet som skall bedrivas i dessa tvätthallar. Om man däremot använder de mängder som anges och räknar om dessa till halter, kan reningsanläggningen dimensioneras efter halterna. I tabellen nedan visas Naturvårdsverkets råd samt de halter som kan räknas fram från dessa.

4 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) Förorening Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Halter Vatten 50 l / fordon 150 l / fordon Σ bly, krom & nickel 10 mg/fordon 30 mg / fordon 0,2 mg / l Kadmium 0,25 mg / fordon 0,75 mg / fordon 0,005 mg / l ( = 5µg / l ) Zink 50 mg / fordon 150 mg / fordon 1 mg / l Mineralolja 5 g / fordon 15 g / fordon 100 mg / l BESKRIVNING Denna funktionsbeskrivning avser kompletta fungerande utrustningar i en tvätthall, inklusive vattenreningsanläggning som uppfyller de krav som anges i Naturvårdsverkets Allmänna Råd 96:1- OMRÄKNADE TILL HALTER - på det vatten som släpps ut till avloppet. All tvättning skall utföras med handspolutrustning. Omsättningen av spolvatten uppskattas till ca l/h vid toppbelastning Leveransen skall bl a omfattas av följande funktioner och åtaganden: Pos Benämning Omfattning Anm. 1. Tvättning av flygplan 2 tvättar per dag/200 per år. 60 C Kranvatten alternativt 10 avspolningar per dag Alternativt 2. Tvättning av fordon 2 fordonstvättar/timme i 10 timmar per dygn, 1000 per år med recirkulerat vatten. Dessutom Tvättning av fälthållningsfordon med rester av urea. 2/dygn Efter dagens tvättpass sker även rening av tvättvatten från hangarhallar. Max 3000 l/kväll 3. (Hetvatten= OPTION) Ett fordon per dag 90 C Kranvatten 5. Reningsanläggning Utrustning för slamhantering, vattenrening och vattenåtervinning Enl Naturvårdsverkets "ALLMÄNNA RÅD 96:1" 6. Tryckluft Kompressor kap min 500 l/min vid 7 bar 7 Styr- och reglerutrustning Totalt 8. Säkerhetsanordningar Enl spec. 9. Reservdelar Enl spec. 10. Kvalitetssäkring Enl ISO 9003 och Naturvårdsverkets "ALLMÄNNA RÅD 96:1" 11. Dokumentation Komplett 12. Utbildning Enl spec. Ca 5 l konc. kem / tvätt Ca 2 l konc. kem / tvätt

5 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) 1. TVÄTTNING AV FLYGPLAN På grund av korrosionsrisken skall rent kranvatten användas för tvättning av flygplan. Tvättning tillgår så, att flygplanet beläggs med kem, som får verka några minuter. Därefter skrubbas objektet för hand. Som avslutning sker sköljning med vatten. Kempåläggning skall ske med fast installerad doserings- och distributionssystem. 2 st doserings- och distributionssystem för tvättkem, med doseringsutr placerad i reningsanläggningsrummet. I hallen placeras distributionsutr bestående av 4 st slangrullar/kemsystem med vardera ca 20 m slang och sprayhandtag på väggarna enligt layout. All erforderlig rördragning skall ingå. Vid varje slangrullegrupp ska skumpiskarlåda av rostfritt stål finnas upphängd. De två systemen ska göra det möjligt att använda olika koncentrationer av kem i blandningen då flygplanstyperna tillåter olika koncentrationer. Utrustning för mätning och registrering av förbrukad mängd kem ska installeras på respektive system. Fintvättutrustning i hallen bestående av 4 st slangrullar med vardera ca 20 m slang och sprutpistol placerade på väggarna enligt layout. All erforderlig rördragning skall ingå. Vid tvättning av flygplan ska endast dessa slangrullar användas. Övrig tvättutrustning i hallen ska blockeras med magnetventiler. 60 C-färskvatten (V2). 10. Pumputrustning med kapacitet för samtidig användning av 4 st spolslangar. Start och stopp av spolning skall ske med strålrörshandtaget. Då pumputrustningen även ska klara eftersköljningen för fordon (se nedan) krävs troligen fler pumpar för att klara trycket när fyra slangar används Spolkapacitet per slang bör vara ca 15 l/min, högtryck 4,5-5,0 bar. 2. TVÄTTNING AV FORDON Tvättning av fordon utförs på i stort sett på samma sätt som med flygplan, men här skall recirkulerat vatten används för grovrengöring och sköljning. Eftersköljning sker med färskvatten. 2 st doserings- och distributionssystem för tvättkem, med doseringsutr placerad i reningsanläggningsrummet. I hallen placeras distributionsutr bestående av 4 st slangrullar/kemsystem med vardera ca 20 m slang och sprayhandtag på väggarna enligt layout. All erforderlig rördragning skall ingå. Utrustning för mätning och registrering av förbrukad mängd kem ska installeras på respektive system. Pris för ett av systemen anges separat som OPTION 11. Utrustning för manuell grovspolning av fordon och för rengöring av hallbyggnaden med recirkulerat vatten (V1) bestående av 2 st löpskenor på väggarna, med 2 st spolslangar per skena, samt 2 st löpskenor i tak, med 2 st spolslangar per skena. Spolslangarna ska ha erforderlig längd och nå till mitten av hallen via skensystemets rullupphängning. Fullt utdraget ska det sedan finnas 8 m slang för väggskenorna och 11 m slang för takskenorna till

6 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) att nå ner på golv och 4 m ut i hallen. På väggarna uppsättes slanghyllor för att hänga upp slangarna. Slangsystemet ska kunna dras ihop på väggen så att slangen hänger rakt ner från taket när den rullas upp på slanghyllan och inte inkräktar mer än 350 mm ut från pelarna. All erforderlig rördragning skall ingå. 12. Pumputrustning med kapacitet för samtidig användning av 2 st spolslangar. Spolkapacitet per slang bör vara ca 50 l/min, högtryck 4,5-5,0 bar. 13. Fintvättutrustning i hallen bestående av samma slangrullar på väggarna som för flygplanstvätt. Dessutom 2 st löpskenor i tak, med 2 st spolslangar per skena. Utformning lika skensystemet för recirkulerat vatten ovan. På väggarna uppsättes slanghyllor för att hänga upp slangarna. All erforderlig rördragning skall ingå. 3. OPTION FÖR HETVATTENSYSTEM I tvätthallen förberedes för att installera ett fast hetvattensystem. Pris för detta system ska lämnas som OPTION. En komplett utrustning inkl. erf ledningar (HV) och 4 uttagspunkter i form av väggmonterade slangrullar Specifikation I anläggningen skall ingå: Oljeeldat hetvattenaggregat komplett med fjärrstyrutrustning m m. Kärcher HDS 2000 Super eller likvärdigt Max kap: 30 l/min L= ca 1500 mm Max tryck: 180 bar B= ca 834 mm Arbetstemperatur: +90ºC H= ca 1015 mm Ansl effekt ca 13,4 kw Vikt ca 280 kg 14. Dagtank för diesel min 700 l Isolerad skorsten för förbränningsavgaser utv Ø 150 mm inkl erforderlig tätning vid genomföringen mellan tak och skorsten Avgasfläkt anpassad för aktuellt hetvattenaggregat Väggmonterade slangrullar med 20 m slang i varje. Manöverutrustning placerad tillsammans med övrig startutrustning. Endast kort för fordonstvätt ska tillåta start av hetvatten. Hetvatten ska bara tillåtas i en av slangrullarna åt gången genom att ett vred ställs om på skåpet för aktuell slangrulle. Samtidigt blockeras all annan tvätutrustning. I hallen monteras nödstopp av spolning. 4. RENINGSANLÄGGNING Komplett utrustning för slamhantering, pumpning och rening av spolvatten, utformad och dimensionerad för att klara spolning av de antal flygplan och fordon som redovisas i denna beskrivning samt ha erforderlig kapacitet för rening av vatten från rengöring av fälthållningsfordon m m. Grovspolning av fordon skall ske med recirkulerat vatten.

7 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) Förorenat vatten och slam samlas upp i hallens slamränna för att med självfall föras vidare till utvändigt markplacerade slamavskiljare och oljeavskiljare. Vatten för slutrening tas sedan från pumpkammare placerad efter oljeavskiljaren. Dessa utvändigt placerade avkiljare/brunnar ingår i Markhandling, se ritning K / Följande utrustning är föreskriven i Markhandlingen: Slamavskiljare: Oljeavskiljare: Pumpkammare: Erforderlig pump i pumpkammaren ingår i denna leverans, tillsammans med tryckrör och elmatning samt pumpstyrning. Tomrör se gränsdragningslista. Pump för cirkulation av vatten runt från pumpkammaren till slamavskiljaren samt syresättning av vattnet i pumpkammaren (med tryckluft) för att hålla vattnet fäskt, ska ingå. Hänsyn ska tas, vid anläggningens dimensionering, till att de maxbelastningar som angetts i kraven vid långa tider ej kommer att uppnås. Tvärtom kan anläggningen ha låg belastning under längre tid och då gäller det att vattnet för recirkulation inte försämras så att ohälsa kan uppstå för personalen som utför tvättning. Kapaciteten på reningssystemet och tillförseln av färskvatten skall vara dimensionerat för att driftavbrott p g a låg vattennivå inte skall kunna förekomma under normala driftförhållanden och med hela systemet i drift. All utrustning som krävs för reningen skall placeras i reningsanläggningsrummet. Funktion för tömning av hela reningssystemet inkl. spolhallens slamränna skall ingå. Tömningen skall ske till oljeavskiljaren, eller för renat vatten till avloppet. Allt vatten som släpps ut till avloppet skall ha passerat reningsanläggningens alla steg. Tömning skall kunna utföras på max 30 min. Slam m m avskilt material från reningsanlägningens olika steg skall automatiskt läggas i särskilt uppsamlingskärl. Reningsutrustning och kärl för slam m m utrustning skall optimeras och anpassas för att kunna transporteras in/ut genom byggnadens dörrar. Från uppsamlingskärlet pumpas vattnet in i en slamtank med filterinsats. Slamtanken ska vara försedd med dränering som avleds till golvbrunn ansluten till process-avloppet, dessutom tätt lock och frånluftsventilation inklusive fläkt. Tömning sker via slamsugning. Optimal avvattning av slam skall utföras. Som OPTION lämnas pris på FILTERPRESS. Berörda system och komponenter skall vara försedda med mätdon och möjliga att justera för inställning av ideal vattenbalans i anläggningen samt för intrimning till maximal rening av återvinningsvattnet. Utrustningen skall vara förberedd med mätpunkter för provtagning Platsbyggd arbetsplattform, optimalt utformad för genomförande av vård och kontroller m m åtgärder på reningsutrustningen

8 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) Alla delar i reningsutrustningen placeras så att slamtömning, vård och underhåll lätt kan utföras utan krav på särskilda förberedelser. 1 st uttag för kranvatten inkl ½ slang och slanghylla installeras i reningsanläggningsrummet. 5. TRYCKLUFT Kompressor för försörjning av anläggningens tryckluftsbehov skall ingå och placeras i reningsanläggningsrummet. Kompressorns kap min 500 l/min vid 7 bar. Dessutom ska 4 tryckluftsuttag finnas i tvätthallen samt ett i det utvändigt placerade serviceskåpet (som dock inte ingår i denna handling) 6. STYR- OCH REGLERUTRUSTNING Apparatskåp för ingående utrustning, utöver prefabricerade skåp på levererad utrustning, uppsättes i reningsanläggningsrummet. Uppbyggnad av skåp liksom litterering av apparater och styrkomponenter bör följa bilfogad bilaga Tillfälligt Styr-PM-Märkning. I korridor på vägg mot kontor placeras kortläsare och knappsatser för styrning av tvättprocesserna. Kortläsaren ska ge tillgång till rätt tvättvatten och kem och kortet måste sitta i läsaren under hela tvättprocessen. Dator och skrivare ska ingå och placeras i kontoret för övervakning av reningsanläggningen samt registrering av nyttjade tvättkort och förbrukade mängder kem. Alla ev manöverdon och reglage skall vara logiskt arrangerade och tydligt märkta. All styr- och reglerutrustnig placeras i reningsanläggningsrummet. Placering av elektrisk utrustning i hallen skall undvikas, dock får enstaka magnetventiler placeras där för styrning av valda slangrullar mm. Larm från oljeavskiljare ska INGÅ i denna entreprenad, överförs till övergipande SÖ-anläggning i byggnaden. Summalarm från reningsanläggningen samt övriga fellarmer från tvättanläggningen överförs till övergipande SÖ-anläggning i byggnaden. Utlösta nödstopp överförs till övergipande SÖ-anläggning i byggnaden. 7. SÄKERHETSANORDNINGAR Reningsanläggningen skall vara försedd med automatisk övervakning och larm, som stoppar samtliga funktioner i tvätthallen vid störningar och stopp i reningsprocessen. Ej renat vatten skall inte kunna släppas ut i avloppsnätet. Reglage för nödstopp lättåtkomligt placerade i reningsanläggningsrummet och på lämplig plats ute i hallen. Utlöst nödstopp skall stoppa samtliga spolfunktioner. Återställning av nödstopp skall ske från panel i reningsanläggningsrummet

9 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) 8. RESERVDELAR Specificerad 1:a gångssats av reservdelar, utformad till att i huvudsak omfatta slitdelar. Reservdelarnas benämning och märkning skall vara entydig och samstämmig med anläggningens övriga dokumentation. 9. KVALITETSSÄKRING Kvalitetssäkring enl ISO Funktionskontroll skall genomföras i samband med att anläggningen tas i bruk. Slutligt godkännande och övertagande av anläggningen sker först efter att samtliga funktioner kontrollerats och protokoll från funktionskontrollen har redovisats. Av protokollet skall bl a framgå att kraven i Naturvårdsverkets Allmänna Råd uppfylls Egenprovning: Entreprenören utför egenprovning, se AFC Samordnad provning: Funktionskontroll skall genomföras, se AFC CE-märkning Se AFC.185 i AF-del. 11. DOKUMENTATION All dokumentation skall vara på svenska och utformad enligt FORTV standard, se FORTV handbok teknikinformation ( bifogas ej, finns på Fortifikationsverkets hemsida under upphandling/generella upphandlingsdokument) Instruktionsbok med handhavande-, vård- och säkerhetsinstruktioner samt reservdelsförteckning och erforderliga materielvårdsschemor upprättas i samråd med FORTV. Utkast till dokumentation enl ovan skall redovisas senast i samband med inledande funktionskontroll. Varuinformationsblad för de kemiska produkter som förekommer i anläggningen skall ingå. 12. UTBILDNING Information och utbildning av personal vid anläggningen om utrustningens drift, handhavande och skötsel skall ingå. Information och utbildning skall vara genomförd innan slutbesiktning av generalentreprenörens åtaganden genomförs. Entreprenören ska informera beställarens drift- och underhållspersonal om funktionssätt samt drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustning.

10 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) 1. Teoretisk genomgång. Denna sker vid entreprenadens färdigställande och kan Lämpligen genomföras i anslutning till funktionskontrollen. Beräknad tidsåtgång 4 tim. 2. Genomgång vid platsen. Denna sker vid två tillfällen, dels vid entreprenadens färdigställande, dels vid garantitidens utgång. Beräknad tidsåtgång 2x4 tim. 13. PRODUKTFORDRINGAR 1. Utrustningen skall anpassas till anvisad byggnad utan ingrepp utöver vad som krävs för fastsättning och anslutningar. 2. Anläggningen skall brukas under hela året 3. Utrustningen skall uppfylla arbetsmiljöföreskrifter, arbetarskyddsstyrelsens anvisningar för denna typ av anläggning samt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, EG s Maskindirektiv, AFS 1994:48. Intyg om överensstämmelse skall redovisas 4. Ventilation utöver vad som finns i byggnaden skall ej erfordras. Apparatrum 111 ventileras med 100 l/s. Om vald reningsutrustning kräver mer ventilation ska detta ingå i entreprenaden. 5. Erforderliga arbeten och materiel för anslutning av el, rörledningar, styrning av utrustning, belysning och portar m m mellan spolhallen och andra utrymmen i byggnaden skall ingå. 6. Den totala vattenmängden i anläggningen skall minimeras. Tillförseln av färskvatten/kranvatten sker vid tvätt av flp och eftersköljning av fordon,samt ev i hetvattensystem. 7. Reningsgraden på det recirkulerade vattnet för tvättning av fordon skall anpassas så att förslitning på system och komponenter i anläggningen optimeras i förhållande till investeringskostnad, underhållskostnader, tillgänglighet och driftsäkerhet. Se även kap Drifsäkerhet och underhåll. 8. Reningsanläggningen skall klara rening av vatten med halter av t ex kadmium som överstiger 110 µg/l. Anläggningen skall utan hinder kunna användas med de normalt på marknaden förekommande rengöringsmedlen. För närvarande används Snowclean AB produkt, AERO P, vid rengöring och tvätt av mtrl inom flygvapnet. 9. Ledningar för högtrycksspolning skall utformas och installeras på ett sådant sätt, eller förses med anordningar så att tryckstötar och vibrationer under drift, vid avbruten spolning eller kortare uppehåll mellan spolsekvenser elimineras. Tryckstötar får inte fortplantas till matarledningen för färskvatten. 10. Direkt efter tvätt av ett flygplan, eller spolning av fordon skall anläggningen ha kapacitet för omedelbar behandling av nytt objekt, d v s uppehåll för påfyllning

11 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) eller tömning av vatten, åtgärder på slamhanteringssystem eller reningsverk e t c får inte förekomma. Tömning av slamcontainer är undantagen. 11. Apparatrum 111 är i förfrågningsunderlaget utfört med ytskikt avsedda förr torr miljö. Om tvätt- och reningsanläggningen utformas så att det medför att ytskikten skall klara högre fuktkrav skall ytskikten i rummet utföras lika som för torkrum 113. Om högre ytskiktskrav erfordras skall detta ingå i entreprenaden och framgå av anbudet. 12. Apparatrum 111 och hetvattenrum 110 är dimensionerade med tvätt- och reningsutrustning i Tvätthall by 3 på F17 Kallinge som referens, och med hänsyn taget till utökningar enligt handlingar för denna entreprenad på Malmen. Behöver offererad tvätt- och reningsutrustning mer utrymme, även med hänsyn taget till normenliga sercieutrymmen, ska detta ingå i entreprenaden. Detta omfattar även omprojektering av hus och installationer. 13. Offererad tvätt- och reningsfabrikat samt entreprenör ska framgå av anbudet tillsammans med referensanläggningar. 14. Montering av rör och utrustning ska ingå och göras till betongväggar och pelare samt till balkar och infästningkonstruktioner som finns med i byggentrprenaden. Dessa framgår bl.a av sektionsritningarna. Infästning får ej göras till PAROCväggar. Behövs infästningar mellan konstruktionsjärnen måste detta ske med uphängningsanordningar som infästes i konstruktionsjärnen. Installationerna får inte sticka ut i hallen utanför pelarna mer än 350 mm 15. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad. Elentreprenör drar fram elkaft till läge för apparatskåp i apparatrum Övrig elinstallation ingår i tvätt- och reningsanläggningen. Rörentreprenör avsätter tappvarmvatten och tappkallvatten i apparatrum. Övrig rördragningar ingår i tvätt- och reningsanläggningen. I apparatrum installerar Rörentreprenör golvbrunn ansluten till spillvattenrör som går till system för rening. Dessutom avsättning på avlopp för renat spillvatten. Markentreprenör installerar slamavskiljare, oljeavskiljare och bufferttank och drar rör till byggnaden. Rörentreprenören fortsätter med rör under byggnaden. Markentreprenören drar tomrör för el, tryckluft, larm och tryckrör från pump hela vägen från utvändiga brunnar in till apparatrum. 16. UTRYMMESPLANERING För att samordning på arbetsplatsen skall kunna ske i tid före arbetenas påbörjande skall entreprenören i anslutning till byggmöten tillsammans med den för samordningen ansvarige detaljstudera kritiska passager och utrymmen med ritningar och beskrivningar som grund, samt bevaka att ledningar och apparater inte kolliderar med övriga installationer eller inredning och att placering inte blir oläglig med hänsyn till åtkomlighet. 14. TILLVERKNING 1. Leverantören svarar för att materielen uppfyller de fordringar och fullgör de prestanda som angivits i denna specifikation även som i övrigt fyller ställda krav enligt gängse

12 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) standard på säkerhet, funktionsduglighet, ändamålsenlighet, styrka och hållbarhet. 2. Material- och komponentval samt konstruktion skall syfta till lägsta möjliga underhållskostnad under anläggningens hela livslängd. 3. Material i anläggningen skall tåla aktuell miljö. System och/eller komponenter i an-läggningen särskilt utsatta för korrosion skall utföras med förstärkt korrosionsskydd. 4. De i anläggningen ingående elektriska komponenterna skall anpassas efter de krav som ställs på denna typ av anläggning. 15. DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Underhålls- och reparationstekniska metoder för system och komponenter i utrustningen skall vara dokumenterade och ingå i anläggningens dokumentation samt ingå i utbildningen av driftspersonalen. Definition av driftsäkerhetsdata MTBF = medeltid mellan fel. MTTR = medelreparationstid inklusive felsökning, byte av felaktig del och funktionsprovning. Fel är alla händelser som sänker anläggningens specificerade funktion. Till fel räknas inte störningar som orsakats av felaktigt handhavande. total drifttid under garantitiden MTBF = totalt antal fel under garantitiden summan av reparationstiderna under garantitiden MTTR = totalt antal reparationer under garantitiden Driftsäkerhet. Krav: MTBF skall vara högre än: 500 timmar MTTR skall vara mindre än: 1,0 timmar Om anläggningens MTBF och MTTR inte uppfyller ställda krav skall konstruktionen modifieras utan kostnad för beställaren och garantitiden förnyas till dess att kraven för MTBF och MTTR uppfylls.

13 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) P PK PKB PKC APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT PUMPAR, KOMPRESSORER M M PUMPAR LUFTKOMPRESSORER PL PLB PLC PLC.411 PMB PMB.211 BEHÅLLARE FÖR FAST, FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM ÖPPNA CISTERNER FÖR LAGRING AV FAST, FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM EXPANSIONSKÄRL O D Slutna expansionskärl med skilda rum för vätska och gas samt med anordning för tryckhållning APPARATER FÖR RENING AV FAST, FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM Silfilter PN RÖRLEDNINGAR M M Entreprenör är ansvarig för kostnader, som åsamkas beställaren genom kvarlämnade föremål eller föroreningar i rör. Öppna rörändar täcks omedelbart efter montering med skyddslock. Omonterade rör som förvaras på arbetsplatsen ska vara tillslutna med skyddslock. PNP PNQ RÖRLEDNINGAR UPPHÄNGDA I BYGGNADSKONSTRUKTIONER RÖRLEDNINGAR MONTERADE PÅ VÄGG Upphängning av horisontal rörledning på väggar i hangarhallar Rörstråk förlagda utefter hangarväggar skall monteras med minst 300 mm fritt mellan vägg och isolerat rör för att ge plats till vertikala passager av installationer närmare vägg. Vid 500 djupa pelare gäller i stället detta som fritt mått. Konsoler och övriga upphängningsanordningar ska ingå. Konsoler ingående i bygghandlingar finns med för att erhålla ett enhetligt utförande och får nyttjas. PNR PNS PNT RÖRLEDNINGAR I BJÄLKLAGSKONSTRUKTION ELLER I VÄGGKONSTRUKTION RÖRLEDNINGAR PÅ STÖD I BYGGNADSKONSTRUKTION RÖRLEDNINGAR I TOMRÖR ELLER SKYDDSRÖR I BYGG- NADSKONSTRUKTION

14 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) PN-.2 Ledning av stålrör Svetsfog, konventionell svetsning Svets skall utföras så att krav avseende yttre diskontinuiteter och formavvikelser enligt svetsklass WD-T4 i SS minst uppfylls och avvikelser inte överstiger vad som tillåts enligt WD-T4 i SS Bedömning av svets skall göras av svetsteknisk sakkunnig genom syning. Vid bedömningen skall hänsyn också tas till de påfrestningar som konstruktionen, där svetsen ingår, kan utsättas för. Svetsfog för rörledning av rostfritt stål För svetsning av rör av rostfritt stål gäller följande komplettering till AMA-texten. Svetsande företag skall ha giltig svetslicens för aktuellt material och svetsmetod. Entreprenören skall ha dokumenterad erfarenhet av svetsning i rostfritt stål. Entreprenören skall i anbud redovisa svetsprocedur samt påverkan på rundmaterialet. Svetsmetod skall anpassas till rörmaterial, transporterat medium samt yttre miljö. Följande rekommendation utgör vägledning för svetsning av rörledningar av rostfritt stål. Svetsning skall ske med TIG samt invändig skyddsgas. Erforderlig omsättning med skyddsgas skall upprätthållas. Maximal tillåten syrehalt vid svetsning av SS 2333 är 25 ppm. Skyddsgasspolning skall ske tills temperaturen vid svetsstället sjunkit under 250 C. Som oxidbild (färg) invändigt godtas endast svag ljusgul färg. Svets skall skyddas mot oxidation och uppvärmning så att utarmning av ingående legeringsämnen ej sker. Ett grundläggande krav är att svetsen samt närliggande område skall ha samma korrosionsbeständighet som rör och rördelar. Utvändigt skall svetsfogar betas med betpasta anpassad för aktuell svetsning. Svetsning av rörledning med dimension upp till 100 mm skall företrädesvis ske med svetsautomat. Provtryckningsvatten skall dräneras ut samt urblåsas med tryckluft, så att pölbildning med anrikning av klorider förhindras. PN-.211 PN-.211 PN-.22 PN-.3 PN-.31 PN-.311 PN-.5 Ledning av gängade stålrör av handelskvalitet Ledning av ståltuber av handelskvalitet Ledningar av rör av legerat stål Ledningar av kopparrör Lödfog för kopparrör Lödning skall utföras med silverhaltig fosforkopparlod med minst 5% silverhalt enligt DIN Fogning med lödfri koppling av kopparrör Koppling på rörledning genom golv i utrymme med vattentät beläggning av plastmatta skall placeras minst 100 mm från golv. Ledningar av raka kopparrör Ledningar av icke ytbehandlade raka kopparrör Ledningar av plaströr

15 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) PP ANORDNINGAR FÖR FÖRANKRING EXPANSION, SKYDD M M AV RÖRLEDNING PPC PPC.1 PPC.11 PPC.3 RÖRUPPHÄNGNINGSDON, EXPANSIONSELEMENT, RÖRGENOMFÖRINGAR M M Fästdon, fixeringar, styrning m m Fästdon till rörledningar Rörgenomföringar PS PSB.1 PSD.3 PSE.31 VENTILER M M I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM. Kulventiler Styrventil med fabriksmonterat ställdon Backventiler i vätskesystem UG UGC UGE UGE.3 MÄTARE MÄTARE FÖR TRYCK MÄTARE FÖR FLÖDE Mätare för flöde, rörmonterad

16 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) SC SCC EL- OCH TELEKABLAR MM INSTALLATIONSKABLAR Kablar ska vara av typ EKLK eller motsvarande. SK SKB.51 KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER Apparatskåp AS2 Appatatskåp skall vara utförda i kapslingsklass IP43. Apparatskåp skall vara fabrikstillverkat eller sammanbyggt av fabrikstillverkade enheter. Apparatskåp skall vara av stål effektivt rostskyddsbehandlat med zinkkromatprimer samt invändigt och utvändigt slutmålade i standardfärg. Apparatskåp skall ha fack för förvaring av teknisk dokumentation. Monteras insida dörr. Apparatskåp skall förses med tätningsdon e d för anslutning av kablar. Kabel införs genom för kabeln anpassat tätningsdon och ansluts till plint. Outnyttjat tätningsdon skall förses med avslutningspropp, tätningsbricka e d. Anslutning av utgående kablar skall ske uppåt i skåp. För beräkning av kyla skall antas att max omgivningstemperatur är 35 C. Entreprenören ansvarar för att angivet temperaturkrav uppfylls. Ledningar mellan brytare, kontaktorer, apparater och kopplingsplintar skall förläggas i ledningskanaler. Fri längd, utanför kanal, får vara högst 150 mm. Apparatskåp skall utföras för TN-S-system och med diazed-säkringar. Apparatskåp uppställt på golv, mot vägg, skall fästas i väggen. Fritt uppställda apparatskåp skall fästas i golv. Apparatskåp skall utföras med två skilda utrymmen. Centralutrymme för huvudbrytare, centraler, diazed-säkringar, strömskenor och apparatutrymme för reläer, motorskyddsbrytare, kontaktorer och övriga apparater samt enheter i front. Respektive utrymme skall förses med egen dörr. Apparater placeras med centrum lägst 400 mm över färdigt golv inklusive reservutrymme. Dock kan transformatorer och likriktare placeras lägre om säkringar flyttas upp till högre höjd. Dörr till centralutrymme skall kunna låsas med vred. Dörr till övriga utrymmen skall endast kunna öppnas med särskilt verktyg. Golvskåp skall förses med sockel samt tät plåt mellan apparatskåp och sockel.

17 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) Apparatutrymme Apparater, reläer, kontaktorer o d skall monteras på DIN-skenor mellan horisontella ledningskanaler. Apparater med inställningsvred etc för injustering monteras lägst 800 mm över färdigt golv. DIN-skenor för apparater skall ha 25% reservutrymme. DIN-skena för kopplingsplintar skall ha reservplats för ytterligare 20% plintar. Samtliga kablar uppkopplas till plint med tillåtet undantag av huvudmatning och kablar till motorer. Apparatskåpsfront Apparater som manöverkopplare, återställningsapparater, fel- och driftindikeringar etc monteras i dörr till apparatutrymme. Manöveromkopplare utförs enligt SLD.3. Lysdioder för fel- och driftindikering utförs enligt SNT.162. Apparatplacering i dörrfront mellan 1000 mm och 1800 mm ö f g. Leverans Apparatskåp skall före leverans från verkstad kontrolleras och funktionsprovas. Tillverkning av apparatskåp får ej påbörjas innan beställaren beretts tillfälle att yttra sig över handlingar för d:o. Apparatskåpet skall CE-märkas. Skåpet betjänar För i entreprenaden ingående pumpar och aggregat med tillhörande styr- och övervakningsapparater. SKF.32 SKF.5 Lastbrytare och lastfrånskiljare för högst 1 kv Startkopplare, pådrag m m för högst 1 kv Startkopplare skall förses med 3-poligt termiskt överlastskydd. Startkopplare skall, där inte annat anges, vara av kontaktortyp och försedd med lägesindikering. Det åligger entreprenören att inhämta uppgifter för dimensionering och inställning av överströms- och överlastskydd från aktuell motorleverantör.

18 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) Överlastskydd skall klara två på varandra följande starter från stillestånd utan att lösa ut. Termiskt överlastskydd skall vara av instickstyp. Termiskt överlastskydd skall vara omställbart för manuell eller automatisk återställning. Termiskt överlastskydd skall vara försett med slutande och brytande kontakt för anslutning till skilda kretsar. Kontaktor i startkopplare skall dimensioneras för direktstart enligt AC3. Se SEN Motorskydd skall klara start av motor med varma bimetaller, d v s dimensioneras efter tidströmskurvan för kontinuerlig drift. Kortslutningsskydd skall koordineras med startkopplare enligt krav i bilagac till SEN SKF.51 Motorskyddsbrytare Startkopplare skall dimensioneras för direktstart enligt AC3 (SEN ). Man.spänning: 230 V, 50 Hz SKF.62 Lågspänningskontaktorer Kontaktorer skall vara av instickstyp. SKF.72 Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Säkerhetsbrytare skall vara utförda i kapslingsklass IP 65. Säkerhetsbrytare skall finnas för varje motorgrupp och vara placerad i omedelbar närhet av ifrågavarande motor. Samtliga motorer förses med säkerhetsbrytare. Hjälpkontakt, 230 V, 10 A, skall bryta manöverkrets för tillhörande kontaktormotorskydd. Säkerhetsbrytare skall vara låsbar i både till- och frånläge.

19 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) YT YTB MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M M AV INSTALLATIONER MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONSSYSTEM Hela installationen märks. Tillverkningsskylt utföres enl. Bilaga 1 YTB.15 YTB.18 YTB.25 YTB.28 Märkning av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Märkning av styr- och övervakningsinstallationer Skyltning för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Skyltning av styr- och övervakningsinstallationer YTC YTC.15 YTC.18 YU YUC.5 PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM Provning av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Provning av styr och övervakningssystem TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER Av entreprenören översatta handlingar ska även levereras på originalspråket. Original ska ha sådan struktur att tydliga reproduktioner erhålls. Bygghandlingar Entreprenör ska överlämna och inhämta information till/från GE och övriga entreprenörer avseende sådana uppgifter som kan påverka anläggningens slutliga utformning. Beställaren kommer att utöva kontroll av dimensioneringsarbetet. Ritning eller annan handling får ej distribueras till arbetsplatsen utan att beställarens kontrollant tagit del av handlingen. Granskningshandlingar skickas till beställaren i två omg. Beställarens granskningstid är 8 arbetsdagar. Godkännande av handlingarna måste inhämtas innan handlingarna får användas som arbetshandlingar. Godkännande betyder dock inte att beställaren övertar ansvaret för handlingens riktighet. För apparatskåp gäller granskning av följande: - Monteringsritningar över apparatskåp och apparatlådor. - Kretsscheman. - Yttre förbindningsscheman eller förbindningstabeller. - Skyltlistor. - Apparatlistor. - Kabeltabeller. Efter godkännande överlämnas 5 ex. till beställaren för distribution till berörda parter.

20 Hkpflj Malmen K / ( 28 ) YUE YUH YUH.5 YUH.8 YUK YUK.5 YUK.8 YUP UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER. Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Driftinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER. Underhållsinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Underhållsinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL YY YYV ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER Under den löpande garantitiden ska beställaren vidta de serviceåtgärder (smörjning, rengöring o dyl) som enligt tillverkaren föreskrivs för de enskilda sakvarorna. Dock ska minst två servicebesök per garantiår utföras, varvid det sista besöket ska ske inom 30 dagar före garantitidens utgång. Tidplan för servicebesök upprättas i samband med slutbesiktningen. Vid varje besök överlämnas, av servicetekniker undertecknad, servicerapport till driftchefen.

21 PRINCIPRITNING FÖR SKYLTAR Bilaga 1 Typ Skylt Märkobjekt MIN A 101 SYSTEM LB01, LB MIN Aggregatrum ex kylmaskinrum, fläktrum, undercentraler MIN TRYCKKAMMARE LB MIN Tryckkammare, sugkammare, inspektionslucka MIN LB01 - TF01 DEL A PLAN 2, DEL C PLAN MIN Huvudkomponent ex aggregat, pump, fläkt, apparatskåp, kyltorn 4 MIN 80 TEMPERATURGIVARE MIN 30LB01 - LR1 4. Huvudkomponent som ingår i sammanbyggt aggregat ex värmeväxlare, kompressor, filter eller slutapparat ex blandningsbox MIN 60 5 LB01-GT11 TEMPERATURGIVARE MIN Givare, styrdon, styrfunktionsenheter, hjälpdon 6 6. Avstängningsventil, strypventil, 35 spjäll, konstantflödesdon VS2-AV MIN 32 8 MIN 70 7 LB01 - GP1 SLUTTRYCKFALL 150 Pa MIN Differenstryckmätare MIN 50 8 VENTILATION LB01 - TL MIN Manöverdon ex timer, pådrag etc

22 KONSULT INOM FASTIGHETSAUTOMATION TELEFON: E-POST: BILAGA 4. MÄRKNING DOKUMENTNAMN 8 STYR OCH ÖVERVAKNING PROJEKTNAMN K0043 Tillfälligt STYR-PM, MALMEN, Linköping STATUS 81 STYR- OCH ÖVERVAKNING FÖR FASTIGHETSDRIFT SIDA NR PROJ.NR 1 HANDLÄGGARE Björn Bolsing DATUM ANTAL SIDOR 7 UPPDRAG NR SENASTE ÄNDRING SYFTE Inom Fortifikationsverket pågår framtagning av riktlinjer för ett gemensamt märksystem, rörande samtliga discipliner inom fastighetsautomation. Anvisningarna är tänkt användas som styrmedel för att upprätthålla strukturen på system och komponenter, inom hela Fe s fastighetsbestånd. I avvaktan på dessa anvisningar, Handbok Märksystem, kommer anvisningarna i bilaga 4 (och som berör STYR) att användas vid framtagning av förfrågningsunderlag STYR. Övriga anvisningar i Handbok Märksystem påverkas inte av bilaga 4. Anvisningarna i Handbok Märksystem, skiljer sig från anvisningarna i bilaga 4, på följande två märkbara punkter: 1. Genomgående består System- och Komponentbeteckning, i bilaga 4, av två bokstäver och två siffror. Tex. får cirkulationspump för värme beteckningen PV, följt av ett löpande nummer, tex 01. Pump för varmvattencirkulation heter då PC osv. I Handbok Märksystem förekommer en till tre bokstäver, för att beskriva olika System och Komponenter. 2. För komponenter STYR är det så att beteckningar i bilaga 4 (genomgående) följer den tidigare gällande branschpraxis. Undantag förekommer dock. I Handbok Märksystem tillämpas inte den i dag gällande branschpraxis. Bilaga 4 är således tänkt att användas av både konsulter, konstruktörer och programmerare vid om- och/eller nybyggnation, så att ett enhetligt beteckningssystem används av alla aktörer för samtliga installationer. Anvisningarna i bilaga 4 vill: Dels beskriva hur system och komponenter, anslutna till SÖ, skall betecknas. Dels hur anslutna tekniska installationers komponenter (andra än STYR) skall betecknas. Anvisningarna i bilaga 4 tar även upp: Olika mediers färgsättning vid visning i SÖ-systemets bildskärm 2 ALLMÄNT Om SÖ-systemets operatörer (Fe s driftfolk), på ett effektivt sätt, skall kunna utnyttja detta verktyg krävs ett enhetligt beteckningssystem, vilket lättast sker genom att det i SÖ upprättas en s.k. komponentdatabas. För varje komponent, som kan bli föremål C:\Documents and Settings\Björn Bolsing\Mina dokument\bma 1\FORTV Linköping\Styrhandlingar, övrigt\styr-pm\tillfälligt STYR-PM\Bilagor till tillf. STYR-PM\Tillf. STYR-PM, Bilaga4_Ä1.doc

23 KONSULT INOM FASTIGHETSAUTOMATION TELEFON: E-POST: BILAGA 4. MÄRKNING DOKUMENTNAMN 8 STYR OCH ÖVERVAKNING PROJEKTNAMN K0043 Tillfälligt STYR-PM, MALMEN, Linköping STATUS 81 STYR- OCH ÖVERVAKNING FÖR FASTIGHETSDRIFT SIDA NR PROJ.NR 2 HANDLÄGGARE Björn Bolsing DATUM ANTAL SIDOR 7 UPPDRAG NR SENASTE ÄNDRING för en kontroll av något slag, skall densamma registreras i SÖ och kräver därför en unik beteckning. Ett ID-begrepp. Det är alltså viktigt att alla system och/eller komponenter, inom samtliga discipliner och som kan vara av intresse att registrera i SÖ också blir registrerade. I korthet blir kontentan av detta att ett system och/eller en komponent erhåller samma IDbegrepp I SAMTLIGA HANDLINGAR i ett pågående projekt. Ett enhetligt beteckningssystem underlättar också fältarbetet genom att skyltar, dokumentation och PLC-programmering samordnas. 3 BETECKNINGSSYSTEM För Malmen är beteckningssystemet (ID-begreppet) uppbyggt på följande sätt: ETABLISSEMANG - BYGGNAD SYSTEM - KOMPONENT För MALMEN är etablissemangsnumret För FMV är etablissemangsnumret För KVARN är etablissemangsnumret K0043 K0050 K0052 Exempel: K LB01-GT101 MALMEN BYGGNAD LUFTBEHANDLINGS- AGGREGAT LB. 01 STÅR FÖR LÖPNR INOM By 117 REGLERANDE GIVARE TEMP, GT1. 01 STÅR FÖR LÖPNR INOM LB01 Etablissemang består av ett K- eller G-nummer. Byggnad består av tre siffror. System består av: Två bokstäver för system och två siffror för löpande nr. Komponent STYR består av: Två bokstäver för typ av komponent, en siffra för funktion och två siffror för löpande nr. Totalt får en beteckning bestå av max. 32 tecken. C:\Documents and Settings\Björn Bolsing\Mina dokument\bma 1\FORTV Linköping\Styrhandlingar, övrigt\styr-pm\tillfälligt STYR-PM\Bilagor till tillf. STYR-PM\Tillf. STYR-PM, Bilaga4_Ä1.doc

24 KONSULT INOM FASTIGHETSAUTOMATION TELEFON: E-POST: BILAGA 4. MÄRKNING DOKUMENTNAMN 8 STYR OCH ÖVERVAKNING PROJEKTNAMN K0043 Tillfälligt STYR-PM, MALMEN, Linköping STATUS 81 STYR- OCH ÖVERVAKNING FÖR FASTIGHETSDRIFT SIDA NR PROJ.NR 3 HANDLÄGGARE Björn Bolsing DATUM ANTAL SIDOR 7 UPPDRAG NR SENASTE ÄNDRING I samband med upplägget i SÖ-systemets komponentdatabas (taggnamn) så är det vanligt att man göra en del tillägg till grundbeteckningen. Allt för att det skall gå att söka längre ner i systemet. Vanliga tillägg är tex: Rumsnummer 123 Börvärde BOV Larm Manöverspänning MSP Driftindikering IND 3. 1 BETECKNINGSSYSTEM - ALLMÄNT Nedanstående beteckningssystem för System/Komponent utgör bara ett förslag i dagsläget och omfattar inte alla discipliner. I väntan på FORTV anvisningar gäller nedanstående. Där System-/Komponentbeteckning saknas skall Fe s driftsida tillfrågas, för att medverka till lämpliga beteckningar. BETECKNING KLARTEXT ANMÄRKNING Systembeteckning: 52 Försörjningssystem: KV Kallvatten VV Varmvatten 54 Brandsläckningssystem: 55 Kylsystem: KB Köldbärare KM Köldmedia 56 Värmesystem: VP Värme primär Fjärrvärme VS Värme sekundär Shuntat VV Varmvatten VÅ Värmeåtervinning 57 Luftbehandlingssystem: LB Luftbehandling Sammansatt EB Efterbehandling Värme, kyla TF Tilluftsfläkt Enskild FF Frånluftsfläkt Enskild BETECKNING KLARTEXT ANMÄRKNING TA Tilluftaggregat CA Cirkulationsaggregat C:\Documents and Settings\Björn Bolsing\Mina dokument\bma 1\FORTV Linköping\Styrhandlingar, övrigt\styr-pm\tillfälligt STYR-PM\Bilagor till tillf. STYR-PM\Tillf. STYR-PM, Bilaga4_Ä1.doc

25 KONSULT INOM FASTIGHETSAUTOMATION TELEFON: E-POST: BILAGA 4. MÄRKNING DOKUMENTNAMN 8 STYR OCH ÖVERVAKNING PROJEKTNAMN K0043 Tillfälligt STYR-PM, MALMEN, Linköping STATUS 81 STYR- OCH ÖVERVAKNING FÖR FASTIGHETSDRIFT SIDA NR PROJ.NR 4 HANDLÄGGARE Björn Bolsing DATUM ANTAL SIDOR 7 UPPDRAG NR SENASTE ÄNDRING CK Cirkulationskylare CV Cirkulationsvärmare 63 Elkraftsystem 64 Telesystem BL Brandlarmcentral Komponentbeteckning 5 VVS- och kylsystem PK Pump, kyla PV Pump, värme PÅ Pump, återvinning PC Pump, cirkulation VV-cirkulation SG Shuntgrupp VB Varmvattenberedare EB Elberedare EX Expansionskärl AV Avstängningsventil RV Reglerventil, injustering VX Värmeväxlare KA Kylaggregat 55 Kylsystem: KA Kylaggregat KK Kylkompressor KF Kondensorfläkt 64 Telesystem SW Switch/Dataväxel Fiber 81 Styr och övervakningssystem för fastighetsdrift Se även tabell 1-4 i denna bilaga AS Apparatskåp SÖ Styr- och Övervakningssystem Generell benämning C:\Documents and Settings\Björn Bolsing\Mina dokument\bma 1\FORTV Linköping\Styrhandlingar, övrigt\styr-pm\tillfälligt STYR-PM\Bilagor till tillf. STYR-PM\Tillf. STYR-PM, Bilaga4_Ä1.doc

26 KONSULT INOM FASTIGHETSAUTOMATION TELEFON: E-POST: BILAGA 4. MÄRKNING DOKUMENTNAMN 8 STYR OCH ÖVERVAKNING PROJEKTNAMN K0043 Tillfälligt STYR-PM, MALMEN, Linköping STATUS 81 STYR- OCH ÖVERVAKNING FÖR FASTIGHETSDRIFT SIDA NR PROJ.NR 5 HANDLÄGGARE Björn Bolsing DATUM ANTAL SIDOR 7 UPPDRAG NR SENASTE ÄNDRING BETECKNINGSSYSTEM SÖ Nedanstående beteckningssystem för Komponent utgör bara ett förslag i dagsläget. I väntan på FORTV anvisningar gäller nedanstående. Där Komponentbeteckning saknas skall Fe s driftsida tillfrågas, för att medverka till lämpliga beteckningar TABELL 1 GIVARE Med dagens moderna Styr- och Övervakningssystem så är A och O att mäta, registrera och övervaka. Om det så bara är ett larm, som skall presenteras, så vill man veta vid vilken temperatur, tryck, volym etc. det var som initierade larmet. Har man detta som utgångspunkt så skall alltid analoga givare föreskrivas/installeras! Tabell 1 får gälla som en i dag använd branschpraxis. Utgångspunkten för tabell 1 är att givare väljs efter sin grundfunktion. Ex: o o En kontinuerligt reglerande givare i tilluften till LB01, där larm skall utgå vid över-/undertemperatur på tilluften och där temperaturen skall presenteras i SÖ-systemets bildskärm, skall alltså ha beteckningen LB01-GT101. Är funktionen för en givare bara den att i första hand registrera tex. en temperatur, så skall givaren ha beteckningen LB01-GT401. Tabell 1 - Givare FUNKTION TEMPERATUR TRYCK FLÖDE FUKT NIVÅ ANALYS KONCENTR HASTIGHET VARVTAL EL kw/kwh VÄRMEMÄNGD KALLVATTEN VARMVATTEN Kontinuerligt reglerande GT1 GP1 GF1 GM1 GL1 GX1 GS1 Kontinuerligt begränsande GT2 GP2 GF2 GM2 GL2 GX2 GS2 Kontinuerligt styrande GT3 GP3 GF3 GM3 GL3 GX3 GS3 Kontinuerligt mätande GT4 GP4 GF4 GM4 GL4 GX4 GS4 Stegvis reglerande/styrande GT5 GP5 GF5 GM5 GL5 GX5 GS5 Stegvis larmande GT6 GP6 GF6 GM6 GL6 GX6 GS6 Stegvis brandvakt GT7 Stegvis frysvakt GT8 Stegvis flödesvakt GP7 Stegvis filtervakt GP8 Stegvis rökdetektor GX7 Stegvis hastighetsvakt GS7 Enligt specifikation GT9 GP9 GF9 GL9 GX9 GS9 Kontinuerligt mätande El Kontinuerligt mätande energi Kontinuerligt mätande kallvatten Kontinuerligt mätande varmvatten TABELL 2 STÄLLDON SPJÄLL EM4 QM4 KM4 VM4 C:\Documents and Settings\Björn Bolsing\Mina dokument\bma 1\FORTV Linköping\Styrhandlingar, övrigt\styr-pm\tillfälligt STYR-PM\Bilagor till tillf. STYR-PM\Tillf. STYR-PM, Bilaga4_Ä1.doc

27 KONSULT INOM FASTIGHETSAUTOMATION TELEFON: E-POST: BILAGA 4. MÄRKNING DOKUMENTNAMN 8 STYR OCH ÖVERVAKNING PROJEKTNAMN K0043 Tillfälligt STYR-PM, MALMEN, Linköping STATUS 81 STYR- OCH ÖVERVAKNING FÖR FASTIGHETSDRIFT SIDA NR PROJ.NR 6 HANDLÄGGARE Björn Bolsing DATUM ANTAL SIDOR 7 UPPDRAG NR SENASTE ÄNDRING Vid val av spjäll och ställdon för spjäll så bör alltid spjäll och ställdon levereras som en prefabricerad enhet. Därför skiljer man inte på ställdon och spjäll, när det gäller STYR, utan använder en gemensam beteckning, tex. ST101. För rökgasspjäll är detta ett krav, annars gäller inte klassningen av spjället TABELL 2 STÄLLDON VENTIL Precis som i fallet med Ställdon/Spjäll finns heller ingen anledning att skilja på Ställdon/Ventil, som olika komponenter, då det gäller namnge en reglerventil. Att det kan vara olika leverantörer är inget skäl. Tabell 2 ställdon. FUNKTION BET ANM STÄLLDON SPJÄLL: Ställdon och spjäll benämns som en enhet. Ställdons läge vid energibortfall anges med symbol. Funktion framgår av driftbeskrivning. EÖ ES BEHÅLLER SITT LÄGE Kontinuerlig verkan Tvåläges ST1 ST2 STÄLLDON VENTIL: Ställdon och ventil benämns som en enhet. Ställdons läge vid energibortfall anges med symbol. Funktion framgår av driftbeskrivning. EÖ ES BEHÅLLER SITT LÄGE 2-vägs SV1 Fjärrvärme 2-vägs SV2 Värme/kyla 3-vägs SV3 Värme/kyla Magnetventil SV4 Allmänt Självverkande SV TABELL 3 DIGITALA MÄTARE FÖR UPPKOPPLING MOT SÖ Precis som i exemplet med val av givare (analoga i första hand) så väljer man i dag mätare, för media av olika slag, där man kan avläsa flöde, temperatur, flöde/tidsenhet, kw etc. Det finns egentligen ingen anledning att inte välja analoga mätare. Följaktligen kan man då se på en mätare som en givare. Se även tabell 1. Tabell 3 Digitala mätare. FUNKTION BET ANM Kallvattenmätare KM4 För samtliga mediamätare gäller att dessa skall vara försedda Varmvattenmätare VM4 med integreringsverk och kommunikationskort för uppkoppling mot SÖ. För mätarna gäller också att de skall vara visuellt Värmemängdsmätare QM4 avläsbara på plats. Elmätare EM TABELL 4 ÖVRIGT C:\Documents and Settings\Björn Bolsing\Mina dokument\bma 1\FORTV Linköping\Styrhandlingar, övrigt\styr-pm\tillfälligt STYR-PM\Bilagor till tillf. STYR-PM\Tillf. STYR-PM, Bilaga4_Ä1.doc