Sysavs Kretsloppsplan antagen av Sysavs styrelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015. antagen av Sysavs styrelse 2010-12-03"

Transkript

1 antagen av Sysavs styrelse

2 Sysavs kretsloppsplan för perioden visar vägen för avfallshanteringen inom Sysavregionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och ägarkommunerna. Sysavregionen - Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH INRIKTNINGSMÅL INLEDNING Bakgrund och syfte Sysav-koncernens uppgift, ägare och organisation Avfallsplanering i Sysav-regionen Sysav-regionens planering då och nu Kretsloppsplanens framtagande Planens innehåll HÅLLBAR AVFALLSHANTERING En kombination av metoder Sysavs miljöarbete MÅL FÖR DEN KOMMANDE AVFALLSHANTERINGEN INOM SYSAV-REGIONEN Målstruktur Inriktningsmål KOPPLING TILL NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Sveriges avfallsplan Avfallshantering i Skånes miljömål Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål FORTSATT PLANERING OCH UPPFÖLJNING Arbete och uppföljning av Sysavs arbete med kretsloppsplanen Arbete och uppföljning av kommunernas arbete med kretsloppsplanen Uppföljning av regionens arbete med målen totalt BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV KRETSLOPPSPLAN BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING

4 SAMMANFATTNING Tio år in på 2000-talet har avfall som en resurs blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen är i Sverige närmast obefintlig. Men givetvis finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Även om avfallet i dag kan utnyttjas som en resurs måste mängderna börja minska. Avfallsminimering och ökad återanvändning är allt mer i fokus i både den nationella och internationella avfallshanteringen. Dessutom måste innehållet av farliga ämnen i avfallet minska ännu mer. Klimatproblematiken är högaktuell. Förutom att hela tiden vidareutveckla och förbättra metoder för resursutnyttjande av material och energi, måste systemets kringstruktur som t ex transporter förbättras ur klimatsynpunkt i högsta möjliga grad. För att klara dessa utmaningar är samarbete i hela avfallskedjan en förutsättning. Sysavs kretsloppsplan för perioden visar vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess ägarkommuner. Genom att kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål skapas tydlighet för boende och verkande i regionen, och samverkanseffekter kan uppnås. Sysavregionen - Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. 2

5 INRIKTNINGSMÅL Fem inriktningsmål har tagits fram för perioden Två av dessa, mål 2 och 4, fanns med redan i förra planen, men är fortfarande viktiga. Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Arbeta för att avfallsmängderna till behandling ska minska från kommunerna, bl.a. genom information, erfarenhetsutbyte och idé skapande för minskad uppkomst av avfall. Sysav ska arbeta för att minska avfallet i sin egen verksamhet samt genom rådgivning informera industrin och byggbolagen om möjligheten att minska avfallsmängderna. Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Öka medvetenheten hos invånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Insamlingssystemen för farligt avfall ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Sysav ska arbeta för att förbättra insamlingssystemen för hushållens och industrins farliga avfall samt öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs egna behandlingsanläggningar. Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter För att öka återanvändningen ska nyttjande av ny teknik och samarbete mellan företag/organisationer stimuleras. System för insamling av återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Sysav ska marknadsföra och utveckla Återbyggdepåns verksamhet samt utveckla möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna. Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi Arbeta för en ökad källsortering vid källan samt bästa möjliga återvinning med avseende på miljö, ekonomi och teknik. Insamlingssystemen utformas för att vara användarvanliga och hygieniska. Sysav ska arbeta med att kontinuerligt se över möjligheterna till resurssnål och effektiv återvinning av material, etablera en biogasanläggning för matavfall i Malmö, återföring av biogödsel till produktiv åkermark samt kvalitets och kvantitetssäkrade bränslen. Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Ovanstående inriktningsmål återfinns både i Sysavs regionala kretsloppsplan och i Sysavs ägarkommuners avfallsplaner. På så sätt skapas ett regionalt kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål. 3

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Tio år in på 2000-talet har avfall som en resurs blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen är i Sverige närmast obefintlig. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan kommunerna i Sysavregionen och Sysav har regionens avfallshantering utvecklats mycket framgångsrikt. De senaste åren har Sysav genomfört tunga investeringar som gör att det idag finns en infrastruktur av anläggningar med kapacitet att behandla varje avfallsslag efter dess specifika egenskaper. Men givetvis finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Även om avfallet i dag kan utnyttjas som en resurs måste mängderna börja minska. Avfallsminimering och ökad återanvändning är allt mer i fokus i både den nationella och internationella avfallshanteringen. Dessutom måste innehållet av farliga ämnen i avfallet minska ännu mer. Klimatproblematiken är högaktuell. Förutom att hela tiden vidareutveckla och förbättra metoder för resursutnyttjande av material och energi, måste systemets kringstruktur som t ex transporter förbättras ur klimatsynpunkt i högsta möjliga grad. För att klara dessa utmaningar är samarbete i hela avfallskedjan en förutsättning. Sysavs kretsloppsplan för perioden visar vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess ägarkommuner, och bygger på Sveriges nationellt uppsatta mål om avfallshantering samt Sysavs och Sysavs delägarkommuners egna värderingar, visioner och mål om kretsloppsarbete. Genom att kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål skapas tydlighet för boende och verkande i regionen, och samverkanseffekter kan uppnås. Kretsloppsplanen har flera syften: Att visa vilka frågor bolaget och dess ägare gemensamt bedömer som de mest viktiga att arbeta för under de närmaste åren för att nå en kretsloppsanpassad avfallshantering, Att beskriva Sysavs kretsloppsarbete utifrån rådande förutsättningar och lokala förhållanden, Att fungera som underlag när ägarkommunerna samt de olika avdelningarna inom Sysav planerar sin verksamhet. 1.2 Sysav-koncernens uppgift, ägare och organisation Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att ta emot och behandla avfall från de 14 delägarkommunerna samt från företag. Samarbetet mellan ägarkommunerna regleras i ett konsortialavtal som gäller till och med år 2025, och har ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Kommunerna hade 2010 tillsammans ca invånare. Sysavs basverksamhet är enligt konsortialavtalet: att svara för den regionala avfallshanteringen i regionen, att projektera, bygga, och driva regionala behandlingsanläggningar, att anskaffa, planera och omhänderta skötseln av regionala deponeringsområden samt att driva därmed sammanhängande verksamhet. Delägarkommunerna ansvarar själva för insamling och transport av hushållsavfallet. 4

7 Sysav-koncernen består av moderbolaget Sysav som svarar för återvinning, behandling och deponering av avfall från hushåll och verksamheter. I koncernen finns också det helägda dotterbolaget Sysav Utveckling AB, som är koncernens utvecklingsbolag. Dessutom ingår intressebolagen: ÅGAB Syd AB för återvinning av grus, asfalt och betong, mm. PULS Planerade underhållsservice AB med tjänster som slamsugning, högtrycksspolning, cisternrengöring, mm. KS Recycling för demontering och återvinning av el- och elektronikskrot. Carl F för transport och återvinning av industriavfall. Kretsloppsparken i Kristianstad AB för sortering av industriavfall, kompostering av park- och trädgårdsavfall, förbehandling av elektronikavfall, mellanlagring av förpackningar och oljeavfall, mm. Sysek, Sydskånes Energikonsult AB, ett konsultföretag med uppgift att sprida den kunskap Sysav har om avfallshantering till andra delar av världen. Till koncernen tillhör också följande samarbetspartners: Malmö Återbyggdepå för återanvändning av begagnat byggmaterial i samarbete med Malmö Serviceförvaltning. Stiftelsen Spillepeng har som uppgift att omvandla de landområden på Spillepeng i Malmö, som bildats i samband med tidigare deponering till ett område för andra aktiviteter bland annat fritidsområdet Spillepeng. Totalt hanterades inom koncernen ton avfall Avfallsplanering i Sysav-regionen Sedan 1991 ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar vilka åtgärder som behövs för att hantera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Det är i dag inskrivet i miljöbalken, och har med tiden visat sig vara ett viktigt styrinstrument för att uppfylla målen i den svenska avfallspolitiken togs nya föreskrifter fram av Naturvårdsverket om innehållet i en kommunal avfallsplan 1. I och med dessa har avfallsplaneringens koppling till det nationella miljömålsarbetet förstärks. Sysavkommunernas avfallsplanering har redan från början baserats på ett regionalt handlingsprogram. Sedan 1990 upprättar Sysav och dess ägarkommuner en regional avfallsplan vart femte år, med syftet att få en samordnad och enhetlig avfallsplanering i regionen. Ägarkommunerna tar sedan utifrån den regionala planen fram lokala avfallsplaner för samma tidsperiod, i vilka de regionala målen bryts ned till lokala mål. På så sätt skapas ett regionalt kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål. Detta ger en rad vinster, t ex - Dagens avfallshantering är komplex och kräver regional samordning för att uppfylla de högt gällande kraven på teknik, miljö och administration. Avfallsplaneringen blir därmed mer hållbar genom att samordnas regionalt. - Förbättrad möjlighet att uppnå uppsatta mål genom möjlighet till samordning av genomförande av åtgärder. - Hög igenkänningsfaktor och möjlighet till jämförelse mellan kommunerna, till nytta för såväl privatpersoner som verksamheter inom regionen, som kommunernas egna tjänstemän och politiker som arbetar med frågor som rör avfallshantering. Utöver avfallsplanen har varje kommun särskilda föreskrifter för avfallshanteringen. Dessa två dokument går tillsammans under namnet Renhållningsordning och ska styra den lokala 1 NFS 2006:6 5

8 avfallshanteringen. Även framtagandet av föreskrifterna sker i samverkan mellan ägarkommunerna för att effektivisera arbetet och få den bästa samordningen. 1.4 Sysav-regionens planering då och nu Denna kretsloppsplan är en uppföljare till Sysavs tidigare planer rörande hanteringen av avfallet i regionen: 1990 års Regionala Avfallsplan (avseende perioden ), 1995 års Regionala Kretsloppsplan för avfallshanteringen och återvinning i sydvästra Skåne (avseende perioden ), samt Sysavs Regionala Kretsloppsplan, Sysavs Kretsloppsplan Sysavs första kretsloppsplan, 1990 års Regionala Avfallsplan, togs fram i samverkan med de nio dåvarande delägarkommunerna, som en följd av samhällets allt större intresse för avfallsfrågor. Planen togs fram som ett verktyg för att samla ihop och möta upp de allt mer ökade kraven, de ändrade förutsättningarna och den allt snabbare utvecklingen. Intresset för miljöfrågorna fortsatte att öka. Riksdag och regering började arbeta för att förverkliga visionen om ett framtida kretsloppssamhälle. Planerna för hur deponeringen skulle minska och återvinningen öka sattes upp. Det blev uppenbart att alla led i hanteringen av avfall är intimt sammankopplade och att de måste planeras utifrån en helhetssyn. Stora förändringar som genomfördes var t ex minskat kommunalt ansvar och ökat konsument- och producentansvar. Även Sveriges inträde i EU var en viktig ny förutsättning. Det var mot denna bakgrund efterföljaren, 1995 års Regionala Kretsloppsplan för avfallshanteringen och återvinning i sydvästra Skåne togs fram. När Sysavs Regionala Kretsloppsplan, togs fram, hade visionen om ett kretsloppssamhälle omsatts i införandet av konkreta styrmedel som skatt på avfall som deponeras och deponiförbud för organiskt och brännbart avfall. Planeringen hade därmed en rad mycket stora utmaningar att ta hänsyn till. Vidare hade Sverige nu antagit nationella miljökvalitetsmål som ett riktmärke för det nationella arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Utifrån dessa samt Sysavs övergripande mål om mesta möjliga återvinning och minsta möjliga deponering satte planen upp två övergripande mål för verksamheten under perioden: Minst 90 % av hushållsavfallet i Sysav-regionen ska nyttiggöras på något sätt och högst 10 % föras till slutlig deponering. Minst 70 % av det industriavfall som kommer till Sysav ska nyttiggöras på något sätt och högst 30 % föras till slutlig deponering. Dessa mål uppnåddes redan under Inför nästkommande planeringsperiod, , hade ägarkretsen utvidgats till 14 kommuner. Vid det här laget hade visionen om minimal deponering i stort sett blivit förverkligad i Sverige och inom Sysav, och avfallshantering handlade nu främst om tillvaratagande av resurser i avfall. Av allt avfall som levererades till Sysav kunde nu drygt 91 % nyttiggöras i form av energi eller material och mindre än 9 % deponerades. Vid sidan om det kontinuerliga arbetet med att minimera deponeringen ytterligare, fanns nu nya utmaningar, som handlade om att förbättra de system för resursutnyttjande som hade byggts upp. Även ett nationellt mål om biologisk behandling av matavfall var en viktig planeringsförutsättning. Tre inriktningsmål sattes upp i Sysavs Kretsloppsplan : Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet. Resultatet av arbetet med kretsloppsplan redovisas i bilaga 1. 6

9 När denna plan skrivs för perioden har klimatfrågan varit i fokus både i Sverige och över hela världen i flera år. EU har tagit fram ett ramdirektiv för avfall som ska gälla alla medlemsstater, som innehåller prioriteringsgrunder för hur avfall ska behandlas. Överst på listan står förebyggande av avfall - en ny fråga som Sysav och dess ägarkommuner måste ta ställning till hur de på bäst sätt kan bidra till. Nyttiggörandegraden av allt avfall som levererats till Sysav har nu nått hela 96 %. 1.5 Kretsloppsplanens framtagande Inriktningsmålen i Kretsloppsplanen har tagits fram gemensamt av Sysav och ägarkommunerna. Beredningsarbetet skedde i en arbetsgrupp med representanter från Sysav samt från fyra ägarkommuner (Malmö, Lund, Trelleborg och Sjöbo). Förslagen togs fram utifrån: svaren på en enkät som hade skickats ut till grupper inom Sysav och ägarkommunerna, uppföljning av gällande kretsloppsplan, nationella aktuella frågor - främst nationella miljömål och ett vid tidpunkten liggande förslag till nya avfallsregler i Sverige, bl a för införande av EUs nya ramdirektiv. Inriktningsmålen har sedan arbetats vidare med på två håll. Dels har ägarkommunerna brutit ned dem i delmål och fört in dem i sina kommunala avfallsplaner, beslutade av respektive kommunfullmäktige. Detta har skett samordnat med samtliga kommuner 2. Delmålen i kommunernas avfallsplaner speglar hur kommunerna på mest effektiva sätt i sin roll som insamlare av avfallet kan bidra till att de regionala målen uppnås. Dels har Sysav internt sett över och beslutat på vilket sätt Sysav inom ramen för sitt uppdrag som behandlare av avfallet kan bida till inriktningsmålen. Detta dokument, Kretsloppsplanen sammanfattar resultatet av båda vägarna. Det har tagits fram av Sysav, med Sysavs Samrådsorgan och Tekniska delegation som remissinstans. 1.6 Planens innehåll Planen består av en grunddel samt två bilagor. I grunddelen beskrivs vilka mål Sysav-regionen avser att arbeta mot för en hållbar och kretsloppsanpassad avfallshantering, samt hur dessa överensstämmer med nationellt och regionalt uppsatta mål om avfallshantering. Vidare beskrivs hur arbetet med målen planeras att bedrivas under planeringsperioden I bilagorna beskrivs resultatet av arbetet med den föregående planen samt under vilka förutsättningar den nya avfallsplaneringen skett. De specifika förhållanden som råder för Sysav och inom Sysavregionen, och Sysavs nuvarande avfallshantering i södra Skåne beskrivs. 2 Malmö-Burlöv har utifrån sina förutsättningar valt att utforma en egen avfallsplan, men har deltagit i och bidragit till det gemensamma planeringsarbetet, och står bakom inriktningsmålen. 7

10 2. HÅLLBAR AVFALLSHANTERING 2.1 En kombination av metoder Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Desto mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas miljön runt omkring oss. Avfallet som uppstår är en följd av vår konsumtion och hur vi tar hand om det påverkar människans miljöbelastning. Sysavs uppdrag som avfallsbehandlingsföretag är att se till att varje avfallsslag behandlas utifrån dess specifika egenskaper för att ge den bästa miljö- och klimatnyttan samt vara så resurseffektivt som möjligt. För att kunna nyttja resurserna i varje specifikt avfallsslag krävs en kombination av behandlingsmetoder. Avfallet kan ta olika vägar beroende på variationer från tid till annan och variationer mellan olika regioner. Av avgörande betydelse för val av kretsloppsväg är t ex om det finns användning och lokal avsättning för det som framställs - returprodukter, råvaror, energi, kompost eller rötrest. Som vägledning vid val av kretsloppsväg för avfallet har EU tagit fram en avfallstrappa eller den sk avfallshierarkin. Den grundar sig på EU:s ramdirektiv för avfall 3 och är en metod för att nå upp till EU:s miljömål. Avfallstrappan är en prioriteringsordning vid lagstiftning och politik inom avfallsområdet i medlemsländerna, och är en utgångspunkt vid avfallsplanering. Vid framtagandet av mål för Sysavregionen har avfallstrappan varit vägledande för hur avfall ska behandlas. Avfallshierarkin 2.2 Sysavs miljöarbete Sysav arbetar sedan länge med att minska verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. Miljöarbetet är en naturlig del i den dagliga driften och Sysav har varit miljöcertifierade (ISO 14001) sedan Idag är företaget dessutom certifierat inom kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001), vilket innebär att företaget arbetar med ständiga förbättringar inom alla dessa tre områden. Sysav tar årligen fram mål för verksamheten. Inför denna process analyseras vilka miljöfrågor som är mest betydande för Sysav för tillfället och var det behövs och ger mest effekt ur ett miljöperspektiv med förbättringsinsatser. Inriktningsmålen i kretsloppsplanen är ett prioriterat underlag till målprocessen. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall 8

11 Största delen av Sysavs verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalkens regler och företagets miljöpåverkan följs upp inte bara av företaget själv genom egenkontroll utan också av tillsynsmyndigheter. 3. MÅL FÖR DEN KOMMANDE AVFALLSHANTERINGEN INOM SYSAV- REGIONEN 3.1 Målstruktur Mål för Sysav och dess ägarkommuners regionala kretslopps- och avfallsplanering har följande struktur: Inriktningsmålen är övergripande och gemensamma för hela regionen. Bolaget Sysav som behandlare av avfall och kommunen som insamlare av avfallet arbetar på olika sätt med inriktningsmålet. Vad som ska uppnås på en mer detaljerad och konkret nivå anges i delmålen. Om delmålet inte är direkt mätbart kan åtgärderna vara ett mått på om delmålet uppnåtts. Ägarkommunernas delmål sätts för hela planeringsperioden, , i den avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Sysavs delmål kan revideras årligen i den årliga målprocessen. Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. Åtgärderna anger hur Sysav respektive kommunerna har tänkt arbeta med målen. Åtgärder tas fram årligen. I avsnitt 5 nedan beskrivs mer i detalj hur målarbete och uppföljningen går till. 9

12 3.2 Inriktningsmål Inriktningsmål 1 Verka för avfallsminimering Avfallsmängderna ökar i samhället, en trend som måste brytas i en hållbar samhällsutveckling. Det system som har byggts upp för avfallshantering i Sverige är effektivt och framgångsrikt med att ta tillvara avfallet som en resurs, men riskerar att äventyras med ökade mängder. Området avfallsprevention är mycket brett, och involverar många aktörer. Avfallssektorn har en liten rådighet över detta område. I denna plan har två huvudområden identifierats som konkreta och verkningsfulla. Det ena rör att informera inom området. Denna typ av information bör vara samordnad med övrig information om avfallshantering för bästa effekt och trovärdighet. Det andra området handlar om den egna verksamheten. Både kommunen och bolaget Sysav kan arbeta med sina egna avfallsströmmar, och på så sätt både sprida goda exempel och ringar på vattnet. För kommunernas del är det en förutsättning att arbetet med detta mål sker med inblandning av berörda förvaltningar. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 4 : Avfallsminimering inom Sysavs verksamhet Rådgivning och information till industrin och byggbolagen om möjligheten att minska avfallsmängderna Kommunen ska i sina informationsinsatser gällande avfall informera om konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och om vilka möjligheter till avfallsminimering och återanvändning som finns i kommunen. Beakta avfallsminimering vid inköp och upphandlingar samt arbeta aktivt med att öka kunskapen kring detta. Minska mängden mat som kasseras vid kommunens egna storkök och restauranger genom att öka medvetenheten och kunskapen. 4 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 10

13 Inriktningsmål 2 Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Nuläge och förutsättningar: Detta mål fanns med även i föregående kretsloppsplan 5, och arbetet fortsätter med samma angreppssätt. Farligt avfall från hushållen och verksamheter inom regionen samlas in och behandlas av Sysav eller annan aktör. Den största delen av det farliga avfallet omhändertas därmed på ett miljöriktigt och godtagbart sätt. Nationella studier har dock visat att allt farligt avfall inte sorteras ut. Det farliga avfallet som inte omhändertas på rätt sätt är en liten, men för miljön mycket betydande avfallsström. Målet fortsätter därför att fokuserar på att allt farligt avfall hamnar i rätt insamlingssystem, det vill säga att mängden farligt avfall som felsorteras minskar, genom höjd kunskapsnivå och förbättrade insamlingssystem. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 6 : Förbättrade (flexibla och trygga) insamlingssystem av hushållens och industrins farliga avfall Öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs egna avfallsanläggningar Andelen farligt avfall i restavfallet ska kontinuerligt minska genom förbättrade insamlingssystem och genom att upprätthålla en hög kunskap om farligt avfall hos hushåll samt verksamheter i kommunen. 5 Se uppföljningen i bilaga 2 för utgångsläget. 6 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 11

14 Inriktningsmål 3 Öka återanvändningen av varor och produkter Nuläge och förutsättningar: Återanvändning av varor och produkter är starkt kopplat till avfallsminimeringsarbetet, men har en annan dimension, då det handlar om att hitta vägar för att förlänga livstiden på en vara eller produkt innan det blir ett avfall, medan avfallsminimering går ut på att undvika att varor eller produkter överhuvudtaget produceras. Återanvändning har både kommunerna och Sysav arbetat med sedan länge. Genom att komma överens om ett inriktningsmål inom området för regionen förstärks dock arbetet och lyfts upp, då det kommer att följas upp och redovisas mer tydligt. I dagsläget är inte systemet för återanvändning tillräckligt utbyggt, och en del avfall som i dag går till energi- eller materialåtervinning hade troligtvis kunnat återanvändas om det fanns tillgång till bättre kanaler mellan den som vill bli av med en brukbar vara och den potentielle användaren av denna. För Sysavs del innebär arbetet med att fortsätta utveckla och förbättra redan etablerade verksamheter, medan det för kommunerna går ut på att hitta andra vägar inom kommunen som komplement till Sysavs verksamhet för återanvändning. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 7 : Marknadsföra och utveckla Återbyggdepåns verksamhet Utveckla möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna Återanvändningen av varor och produkter ska öka inom kommunen 7 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 12

15 Inriktningsmål 4 Maximera återvinning av material och energi Nuläge och förutsättningar: Även detta mål har funnits med högt prioriterat i samtliga kretsloppsplaner 8. Och resultatet har varit gott, i dag återvinns mer än 97 % av det avfall som levererats till Sysav-koncernen. Resultatet beror på en samverkan mellan allmänhetens källsortering, insamlingssystem för olika slags avfall och Sysavs sortering och behandlingsmetoder. Nivån för nyttiggörandet är mycket hög, och för att bibehålla den nivån krävs ett fortsatt och ständigt förbättringsarbete. Insamling och behandling av matavfall är särskilt i fokus i detta mål, då det är en verksamhet som fortfarande är under uppbyggnad. Kommunerna kommer inom denna planeringsperiod fortsätta att bygga upp insamlingsverksamheten, medan Sysavs fokus nu går över i att etablera en biogasanläggning i regionen, och få avsättning för de produkter som produceras. Sysav Ägarkommunerna Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 9 : Kontinuerligt se över nya möjligheter till resurssnål och effektiv återvinning av material Etablera en biogasanläggning i Sysav-regionen Återföring av biogödsel till produktiv åkermark Kvalitets- och kvantitetssäkrade bränslen Kommunen ska stödja en ökad insamling av tidningar och förpackningar, mängden förpacknings- och tidningsavfall i hushållsavfallet ska därmed minska. I kommunens fysiska planering ska det finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra anläggningar för avfallshantering (exempelvis miljöhus och gemensamma avfallslösningar). Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark 8 Se uppföljningen i bilaga 2 för utgångsläget. 9 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 13

16 Inriktningsmål 5 Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Nuläge och förutsättningar: Transporter är en av de mest bidragande orsakerna till utsläpp av fossilt koldioxid. Då avfallshantering kräver ett stort transportarbete är det ett relevant område att lyfta i en plan som syftar till minimerad klimatpåverkan från avfallshanteringen. Genom kartläggningar och identifiering av förbättringsmöjligheter kan den negativa miljö- och klimatpåverkan minimeras. Både kommunerna och Sysav har dock en stor del av sina transporter utlagda på entreprenad, varför en viktig del av arbetet är att ställa krav vid upphandlingar. En framgångsfaktor är därför kunskap om hur miljökrav får utformas inom ramen för Lagen om offentlig upphandling. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 10 : Effektiva och klimatriktiga transporter från och mellan Sysavs egna anläggningar Insamling och transport av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. 4. KOPPLING TILL NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING 4.1 Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Utgångspunkten för vad som kan anses vara hållbar avfallshantering i Sverige finns i 16 nationella miljökvalitetsmål, beslutade av Sveriges Riksdag. Det övergripande målet är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Delmål anger inriktning och tidsperspektiv för att uppnå miljökvalitetsmålen. Det delmål som rör avfallshantering är främst placerade under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö : Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Delmålet har utvecklats och preciserats för tiden fram till 2010: Minska mängden deponerat avfall Öka mängden hushållsavfall som återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Öka mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling. Öka mängden matavfall från livsmedelsindustrier med mera som återvinns genom biologisk behandling. Öka mängden fosfor som återförs till produktiv åkermark genom slamspridning. 10 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 14

17 Endast målsättningen om minskad deponering är uppnådd. Övriga delar av målet har bedömts som svåra att uppnå 11. Den totala mängden hushållsavfall fortsätter till exempel att öka. Miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål ses över och uppdateras kontinuerligt. En ny miljömålsproposition 12 lämnades i mars Den innehåller förslag till förändringar av miljömålssystemet, som kommer att införas successivt. I stället för delmål till de olika miljökvalitetsmålen införs effektmål som kan beröra flera miljökvalitetsmål. Ambitionen är att dessa ska vara formulerade på ett sätt som gör dem lättare att uppnå än de nu gällande delmålen. Effektmål som berör avfallshantering är när detta skrivs inte framtagna ännu. Även andra miljökvalitetsmål berör avfallshanteringen. Av störst betydelse är Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Avfallshanteringens inverkan på målet Begränsad klimatpåverkan har hamnat allt mer i fokus. I ett regeringsuppdrag 13 har möjligheterna att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från olika sektorer utretts. Exempel på åtgärder för att minska utsläppen från avfallssektorn: minska lustgasutsläppen från lagring av avloppsslam öka återvinning av plast och metall öka biogasproduktionen ur matavfall 4.2 Sveriges avfallsplan I september 2005 antogs Sveriges första nationella avfallsplan 14. Denna pekade ut prioriterade åtgärder för en hållbar avfallshantering utifrån de miljökvalitetsmål som då fanns för avfallshantering. Naturvårdsverket håller nu på att ta fram en ny nationell avfallsplan, som ska utgå från de nya effektmål gällande avfall som de nationella miljökvalitetsmålen kommer att omfatta, samt kraven i EUs nya ramdirektiv för avfall, och kommer att ange inriktningen på avfallsarbetet i Sverige de kommande åren. Den beräknas vara klar tidigast i mars Avfallshantering i Skånes miljömål Länsstyrelsen i Skåne län bryter ned de nationella målen till den regionala nivån i Skånes miljömål och handlingsprogram. Delmål om avfallshantering under målet God bebyggd miljö har följt den nationella utformningen. En större översyn och revidering av Skånes miljömål ska göras som en följd av regeringens miljömålsproposition som lämnades i mars Under 2009 beslutade Länsstyrelsen dock om nya delmål under Begränsad klimatpåverkan för Skåne. Jämfört med tidigare mål om: minskad klimatpåverkan, ökad produktion av förnybar el och effektivare energiutvinning finns nu nya mål om: ökad biogasproduktion i Skåne samt minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn. 11 okt Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (Regeringens proposition 2009/10:155) 13 Kontrollstation 2008, Naturvårdverket 14 Strategi för hållbar avfallshantering 15

18 4.4 Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål När denna plan tas fram är det nationella och regionala miljömåls- och planeringsarbetet gällande avfall under uppdatering (undantaget Skånes nya delmål om Begränsad klimatpåverkan som är beslutade). För Sysav och dess ägarkommuner har planeringsarbetet i stället byggt på publicerade förarbeten, samt intervjuer med berörda myndigheter för att fånga upp vad som är aktuellt. EU s ramdirektiv med avfallshierarkin har varit övergripande, och det är också därifrån som de nationella arbetena utgår, varför samstämmigheten troligtvis kommer att bli hög. Utifrån dessa underlag har flera nya frågor lyfts in i planeringsarbetet för Sysav-regionen för de kommande fem åren. Planen omfattar nu också tydliga mål inom områdena: avfallsminimering (inriktningsmål 1) återanvändning (inriktningsmål 3), samt avfallstransporter (inriktningsmål 5). Flera områden som fanns i den föregående planen är fortfarande viktiga och följer med in i denna plan: hantering av farligt avfall (inriktningsmål 2), samt fortsatt maximerad återvinning av material och energi, inklusive matavfallsinsamling och biogasframställning utifrån denna (inriktningsmål 4). Detta speglar aktuella ambitioner inom avfallsområdet inom EU och Sverige med avfallshierarkin och minimerad klimatpåverkan i fokus. Det går i dagsläget inte att säga hur de mer konkreta delmål som har satts upp för Sysav-regionen i denna plan kommer att stämma överens med resultatet av det nationella arbetet. 5. FORTSATT PLANERING OCH UPPFÖLJNING Uppföljning av kretsloppsplanen är en viktig faktor för att målen i planen ska uppfyllas. Genom uppföljningen fås ett mått på om de utförda åtgärderna ger ett tillräckligt bra resultat eller om ytterligare resurser behöver sättas in för att nå målen. Nedan beskrivs i bild och text hur arbetet med och uppföljning av planen är tänkt att vara organiserat. Formella beslutsgångar inom kommunerna respektive Sysav illustreras i de gröna och lila flödena i bilden nedan. Den årliga sammanställningen av regionens arbete med målen med analys av fortsatt arbete utgör ett beslutsunderlag för Sysav respektive kommunernas arbete med målen. Inriktningsmål Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen 5.1 Arbete och uppföljning av Sysavs arbete med kretsloppsplanen Kretsloppsplanen bryts ned i den målprocess som Sysav genomför årligen. I processen identifierats vilka frågor som är mest betydande för Sysav och vilka förbättringsinsatser/åtgärder som behövs. Vad som ska uppnås formuleras i form av rullande, mätbara två-årsmål för verksamheten. Hur de ska uppnås formuleras i konkreta handlingsplaner. Utöver uppföljningen av verksamhetsmålen, där inriktningsmålen är en del tillsammans med andra prioriterade insatser för Sysav, görs årligen en separat uppföljning av kretsloppsplanen. 16

19 5.2 Arbete och uppföljning av kommunernas arbete med kretsloppsplanen Kommunerna har brutit ned inriktningsmålen i delmål, beslutade av respektive kommunfullmäktige i kommunens avfallsplan. Årliga handlingsplaner med åtgärder kopplade till målen i avfallsplanen tas sedan fram för respektive kommun i samband med verksamhetsplaneringen. Handlingsplanerna med åtgärder tas fram årligen för att avfallsplanen ska bli ett levande dokument samt för att åtgärderna på ett enkelt sätt ska kunna hållas aktuella. Sysav och ägarkommunerna samverkar i detta genom att årligen ta fram ett gemensamt åtgärdsprogram för Sysav-kommunerna, som respektive kommun kan utgå från. Vissa handlingsplaner ger bäst effekt om de kan samordnas mellan kommunerna. Sysav svarar för samordningen av dessa, utifrån kommunerna önskemål som arbetas fram vid framtagandet av det årliga åtgärdsprogrammet. Handlingsplaner med åtgärder följs upp årligen av respektive Sysav-kommun. Resultatet av genomförda åtgärder analyseras och utvärderas mot uppsatta delmål för kommunen. Årliga åtgärdsprogram samt uppföljning skickas dessutom varje år in till Länsstyrelsen. Hösten 2010 genomförde flertalet av ägarkommunerna plockanalyser för att analysera sorteringsgraden i kommunens hushåll. Då flera av målen syftar till att förbättra utsorteringen av förpackningar, matavfall och farligt avfall ur restavfallet, kommer detta att vara ett underlag som kan följas upp under planeringsperioden för att utvärdera effekten av olika insatser. 5.3 Uppföljning av regionens arbete med målen totalt Sysav respektive ägarkommunernas arbete med målen sammanställs och följs upp för hela Sysavregionen gemensamt årligen. Den årliga uppföljningen visar hur arbetet med regionens inriktningsmål gått och om det finns ytterligare behov av åtgärder för att delmålen ska kunna uppfyllas. INRIKTNINGSMÅL Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen MÄTBARA OCH KONKRETA DELMÅL Antas i respektive kommuns avfallsplan ÅRLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN Redovisas i kommunens verksamhetsplan eller motsvarande MÄTBARA OCH KONKRETA DELMÅL Antas i Sysavs årliga process för verksamhetsmål ÅRLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN Antas i Sysavs årliga process för verksamhetsmål ÅRLIGA ÅTGÄRDER INOM RESPEKTIVE KOMMUN ÅRLIGA ÅTGÄRDER INOM SYSAV ÅRLIG SAMMANSTÄLLNING AV REGIONENS ARBETE MED MÅLEN Avstämning mot delmål och analys av fortsatt arbete 17

20 BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV KRETSLOPPSPLAN För att kunna uppfylla alla utmaningar som ställs på att kunna ta hand om avfallet på ett miljöriktigt sätt är samverkan viktigt. När den fjärde kretsloppsplanen tog fram i Sysavregionen enades Sysav och ägarkommunerna om tre viktiga mål och ett antal delmål. Sysav och ägarkommunerna har arbetat med målen på olika sätt, här sammanfattas vad som har gjorts under planeringsperioden. De tre inriktningsmålen var: Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt, Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt, samt Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet. Det mål som det har arbetats mest med och har krävt stora resurser hos alla inblandade är att samla in och behandla matavfall biologiskt. Gemensamt för alla mål är att en arbetsgrupp för information startades och en webb-plats, Kretsloppswebben, skapades som plattform för samarbetet. 1. Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt Det har genomförts olika aktiviteter för att nå målet att öka kunskapen om vad som är farligt avfall och hur det hanteras på ett miljöriktigt sätt. Tillsammans med Malmö och Lund har Sysav genomfört ett projekt för att hitta möjligheter till fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerbostadshus. Resultatet, bland annat ett insamlingsskåp kallat Skåpet Lotta har införts i dessa kommuner. Vidare har ett insamlingsskåp för insamling av småelektronik från hushållen, Samlaren, som ursprungligen utformats av avfallsbolaget Renova, testats i två matbutiker i Malmö. Insamling på detta sätt kan under kommande femårsperiod bli aktuellt på flera platser i Sysavregionen. Byggarbetsplatser och större arbetsplatser har utbildats i hanteringen av farligt avfall. Det har även genomförts kampanjer dels till företag och dels till hushåll. För att kunna följa upp kunskapen om farligt avfall gjordes mätningar 2006 respektive Resultatet visade att kunskapen om vad som är farligt avfall hade minskat från 2006 till En anledning till detta kan vara att Avfall Sverige drev en nationell kampanj om farligt avfall under 2006, vilket kan ha gjort intervjupersonerna mer medvetna om farligt avfall. Verksamheternas kunskapsnivå och hantering av farligt avfall har inte gått att mäta. 2. Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt Inledningsvis genomfördes en inventering av mängden matavfall i Sysav-regionen och varje halvår tas det fram prognoser för insamlade mängder. En arbetsgrupp Insamling av matavfall för biologisk behandling med representanter från flertalet av Sysavs delägarkommuner har regelbundet träffats för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Sysav har även hjälpt kommunerna vid upphandling av nya renhållningsentreprenader där matavfall har ingått. En bild- och textbank har byggts upp på den gemensamma kretsloppswebben. För att sprida information om matavfallsinsamling har Sysav informerat kommunala verksamheter både muntligt och skriftligt om införandet av matavfall. Det har också tagits fram informationsmaterial till politiker, tjänstemän och industrikunder. Sysavs Samrådsorgan och Tekniska Delegation genomförde en studieresa 2007 för att studera insamling av matavfall. Tio av ägarkommunerna är igång eller kommer att under 2010 börja med insamling av matavfall från hushåll. Tolv kommuner samlar in matavfall från verksamheter, skolor, restauranger och/eller butiker. En kommun inväntar ny entreprenad och en kommun erbjuder matavfallsinsamling som option för verksamheter. Mängden matavfall som har samlats in från hushåll, butiker, storkök och restauranger samt livsmedelsavfall från industrin till Sysav har ökat från ton 2007 till ton

21 I december 2008 togs Sysavs förbehandlingsanläggningen för matavfall i drift. Anläggningen har tillstånd att förbehandla ton matavfall per år. För perioden har produktionen av den biogas och biogödsel som utvinns ur det förbehandlade matavfallet handlats upp externt till Kristianstads Renhållnings AB, men det finns planer på en egen biogasanläggning inom Sysavregionen. Sysavs omlastningsstationer har byggts ut för att kunna ta emot matavfall och personalen på omlastningsstationerna har blivit utbildade i hantering av matavfall. Rutiner inom Sysav för kvalitetskontroller och kvalitetssäkring av matavfallet har tagits fram. Varje år sker en uppföljning av kvaliteten på insamlat matavfall och kraven uppfylls med god marginal. Resultaten överensstämmer med de krav som ställs för certifiering av biogödsel enligt SPCR Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet Tre av ägarkommunerna har nu infört insamling av tidningar och förpackningar i fyrfackskärl vid tomtgränsen. De flesta kommunerna informerar om sortering av avfall genom utskick eller hemsida. På återvinningscentralerna har sorteringsmöjligheterna för företagens och hushållens grovavfall förbättrats, och gips har börjat samlas in separat. Även insamling av planglas separat har undersökts och är under utvärdering. En anläggning för bränsleberedning av avfall som på grund av sina fysiska egenskaper (t ex blöta avfall) inte har kunnat energiutnyttjas har uppförts. Behandlingsalternativ för avfall som deponeras på dispens har utretts och behandlingsalternativ har funnits för t ex behandling av fettavskiljarslam. Sammantaget har mängden avfall till deponi under planeringsperioden minskat från drygt 8 till 4 %. För att minska mängden avfall som är lämpligt för materialåtervinning, farligt avfall, mm i avfall som går till energiutvinning, har det införts utökade kontroller av brännbart avfall och förbättrade kontakter med företagskunder, samt utbildning av tipphallsvakter och avfallskontrollanter. Ett antal åtgärder har genomförts i driften för att utvinna mer energi från avfallet. Det har även genomförts en intern utredning på Sysav för att effektivisera energianvändningen på företaget, och därmed öka energiutnyttjandegraden. 19

22 BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING 1. Förutsättningar i Sysav-regionen Södra Skåne är en attraktiv och expansiv region med en ökande aktivitet inom såväl näringsliv som bygg- och anläggningssektorn. Även befolkningsmängden i Sysav-regionen ökar, och vid årsskiftet 2009/2010 uppgick befolkningen till invånare. Det är en ökning med ca sedan förra planeringsperioden (2005). En expansiv region ställer stora krav på avfallshantering och andra tekniska försörjningssystem. Då regionen även är mycket befolkningstät med korta transportavstånd är regional samordning av dessa gynnsam. Men det finns också stora skillnader inom regionen. Storstäderna Malmö och Lund är tättbebyggda områden medan de östra delarna är mer glesbefolkade och mer präglade av säsongsvariationer med ökad befolkningsmängd under sommarhalvåret. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa skillnader när man utformar insamlingssystem. En förutsättning för att avfallet skall kunna omhändertas kretsloppsmässigt är att en fullgod avsättning finns för all energi som framställs. Sysav har ett avtal med Eon Värme Syd AB som innebär att Sysav skall leverera hetvatten som en basresurs till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät fram till år Avtalet innebär att all den värme som produceras i förbränningsanläggningen kommer att kunna avsättas. Ambitionen är att den biogas som ska produceras ska kunna blandas med naturgas och användas som drivmedel. Här är de regionala förutsättningarna goda då det finns ett befintligt system för distribution och användning av gas som drivmedel genom Eons naturgasnät som kan utnyttjas. De regionala förutsättningarna för avsättning av biogödsel borde också vara relativt goda, då det finns mycket åkermark inom regionen. 2. Insamling av avfall i regionen Avfallsmängderna i regionen speglar den rådande ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunktur ökar mängden avfall och under lågkonjunktur minskar mängden. Efter många år av ökade avfallsmängder så bröts trenden av lågkonjunkturen 2008, framför allt när det gällde industriavfall, och avfallsmängderna har de senaste åren minskat något. På sikt förutspås dock den långsiktiga trenden i samhället vara att avfallsmängderna fortsätter öka i samhället. Under 2010 tog Sysavkoncernen emot ton avfall, varav ton hushållsavfall. 20

23 2.1 Insamling av hushållsavfall Kommunerna ansvarar för att hämta och köra det vanliga hushållsavfallet till Sysav. Några kommuner har insamling av avfall i egen regi, medan andra anlitar privata entreprenörer för att sköta sophämtningen. Även grovavfall och trädgårdsavfall kan hämtas vid fastigheterna. Denna service kompletteras med återvinningscentraler där hushållen och mindre företag kan lämna och sortera sitt avfall. Sysav har kommunernas uppdrag att driva regionens återvinningscentraler. För vissa avfallsslag, bland annat förpackningar, tidningar, batterier, mm, finns producentansvar. Det innebär att den som producerar en sådan vara eller förpackning även ansvarar för insamling och återvinning av den uttjänta produkten. Sådant avfall ska sorteras ut från annat avfall och lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. I Sverige har vi lagstiftat producentansvaret för följande produktgrupper: förpackningar däck returpapper bilar elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur) batterier läkemedel radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor När de gäller förpackningar och tidningar är producenterna organiserade i så kallade materialbolag, som ser till att det finns återvinningsstationer där förpackningar och tidningar kan lämnas. På eller i anslutning till vissa av Sysavs återvinningscentraler finns också möjlighet att lämna tidningar och förpackningar. Tre av Sysavs ägarkommuner (Lund, Lomma och Sjöbo) har kompletterat den insamling som sker i materialbolagens regi med hushållsnära insamling av förpackningar och tidningar vid tomtgränsen. Insamling av elavfall från hushåll görs via ett samarbete mellan producenterna och kommunerna. Det innebär att kommunerna för producenternas räkning ordnar insamlingssystem för kommuninnevånarnas elavfall. 2.2 Återvinningscentraler inom regionen Sysav driver 16 återvinningscentraler inom regionen. Cirka 40 % av hushållens avfallsmängder lämnas på återvinningscentralerna, vilket motsvarar ca ton återvinningsbart material och avfall per år eller ca 213 kg per person och år. Antalet besökare på återvinningscentralerna under 2010 var

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11 Avfallsplan Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med en bilagsdel samt dokumentet Föreskrifter om avfallshantering - renhållningsordning för Svedala

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (11)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (11) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (11) H 2 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR LOMMA KOMMUN AVFALLSPLAN Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Lomma kommun.

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14 Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Kävlinge kommun. En renhållningsordning

Läs mer

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun 1 (5) Tekniska förvaltningen Remiss Teknisk administratör Olsson, Anna Tfn 040-42 5182 Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun Tekniska förvaltningen i Vellinge kommun har tagit fram ett förslag

Läs mer

Avfallsplan Trelleborgs kommun

Avfallsplan Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen, Trelleborgs kommun. Avfallsplan Trelleborgs kommun Avfallsplan 2011-2015 för Trelleborgs kommun Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Avfallsplan år 2011-2015 för Simrishamns och Tomelilla kommuner

Avfallsplan år 2011-2015 för Simrishamns och Tomelilla kommuner Avfallsplan år 2011-2015 för Simrishamns och Tomelilla kommuner Antagen av Kommunfullmäktige i Simrishamns kommun 2011-09-26 Antagen av Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun 2011-09-05 Avfallsplan 2011-2015

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se Avfallsplan Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020 Vellinge.se Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Avfallsplan Vellinge kommun. antagen AV kommunfullmäktige 2010-12-16

Avfallsplan Vellinge kommun. antagen AV kommunfullmäktige 2010-12-16 Avfallsplan Vellinge kommun antagen AV kommunfullmäktige 2010-12-16 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Vellinge kommun. En renhållningsordning

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Avfallsplan Vellinge kommun

Avfallsplan Vellinge kommun Avfallsplan Vellinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-12-16 REVIDERAD 2011-12-14 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Vellinge

Läs mer

Avfallsplan. för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER. Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx

Avfallsplan. för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER. Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx Avfallsplan för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år

Läs mer

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Renhållningsordning. Avfallsplan -Mål och strategier Ystads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Renhållningsordning. Avfallsplan -Mål och strategier Ystads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Renhållningsordning Avfallsplan -Mål och strategier Ystads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-03-17 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL

Läs mer

Avfallsplan Sjöbo kommun. antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15

Avfallsplan Sjöbo kommun. antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15 Avfallsplan Sjöbo kommun antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Sjöbo kommun. En renhållningsordning

Läs mer

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1 Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Avfallsplan för Staffanstorps kommun

Avfallsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 3.6 Antagen av kommunfullmäktige 114/11 Avfallsplan för Staffanstorps kommun Avfallsplanen utgör tillsammans med Föreskrifter om avfallshantering för Staffanstorps kommun, författning 3.5,

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Avfallsplan 2011-2015 för Skurups kommun

Avfallsplan 2011-2015 för Skurups kommun Avfallsplan 2011-2015 för Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Skurups kommun 2011-08-29 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 Kf 109/2003 Dnr Ks 2012/155 Med stöd av kommunfullmäktiges i Simrishamns kommun beslut den 22 september 2003, kommunfullmäktiges i Sjöbo kommun beslut

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 6 Miljökonsekvenser av avfallsplanen

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 6 Miljökonsekvenser av avfallsplanen Bilaga 6 Miljökonsekvenser av avfallsplanen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Miljöbedömning av avfallsplaner... 5 1.2 Samråd om miljöbedömning av avfallsplanen... 5 2 Avfallsplanens syfte

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Avfallsplan för Eskilstuna kommun 24 augusti 2012 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Remisshandling 2012-08-24 1 1 INLEDNING I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion Avfallsplan 2009-2012 Kortversion 2 Avfallsplanering I svensk miljölagstiftning krävs att varje kommun har en avfallsplan. Planen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Avfallsplan. Avfallsplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Avfallsplan. Avfallsplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Avfallsplan Avfallsplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun SAMRÅD 2012-06-20 FÖRORD För varje

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram 2014-10-13 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1 ~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1 TEKNISKA KONTORET Kent Karlsson 2013-08-15 SALA KOMMUN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013-08- 2 7 Yttrande över ny renhållningsordning for Västerås stad. Tekniska kontoret

Läs mer

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning INTRODUKTION I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under år 2011 och en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Avfallsplan. för Karlskoga kommun. Fastställd av: KF Diarienummer: KS

Avfallsplan. för Karlskoga kommun. Fastställd av: KF Diarienummer: KS Avfallsplan för Fastställd av: KF 96 2016-05-17 Diarienummer: KS. 2016.0099 Framtagen av: 29 2016-04-12 Diarienummer:. 2014.0080 Innehåll Innehåll... 1 Varför en avfallsplan?... 2 Utmaningar inom avfallsområdet...

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Läs mer

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Dnr 2014-265 Version 2014-05-16 Kommunstyrelsen 160315 53 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11

Läs mer

Sysav 40 år! Håkan Rylander, VD

Sysav 40 år! Håkan Rylander, VD Sysav 40 år! Håkan Rylander, VD I begynnelsen 2 I begynnelsen / bild 3 Dåtid Rachel Carsons Tyst vår Miljöskyddslagen 1969 FN:s Miljökonferens i Stockholm 1972 Kommunala Renhållningslagen 1972 (nu 15 kapitlet

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Avfallsplan Lunds kommun

Avfallsplan Lunds kommun Renhållningsordning: Avfallsplan Lunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-26 Dessa föreskrifter utgör tillsammans med Avfallsplan för Lunds kommun renhållningsordning för kommunen Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer