Sysavs Kretsloppsplan antagen av Sysavs styrelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015. antagen av Sysavs styrelse 2010-12-03"

Transkript

1 antagen av Sysavs styrelse

2 Sysavs kretsloppsplan för perioden visar vägen för avfallshanteringen inom Sysavregionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och ägarkommunerna. Sysavregionen - Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH INRIKTNINGSMÅL INLEDNING Bakgrund och syfte Sysav-koncernens uppgift, ägare och organisation Avfallsplanering i Sysav-regionen Sysav-regionens planering då och nu Kretsloppsplanens framtagande Planens innehåll HÅLLBAR AVFALLSHANTERING En kombination av metoder Sysavs miljöarbete MÅL FÖR DEN KOMMANDE AVFALLSHANTERINGEN INOM SYSAV-REGIONEN Målstruktur Inriktningsmål KOPPLING TILL NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Sveriges avfallsplan Avfallshantering i Skånes miljömål Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål FORTSATT PLANERING OCH UPPFÖLJNING Arbete och uppföljning av Sysavs arbete med kretsloppsplanen Arbete och uppföljning av kommunernas arbete med kretsloppsplanen Uppföljning av regionens arbete med målen totalt BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV KRETSLOPPSPLAN BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING

4 SAMMANFATTNING Tio år in på 2000-talet har avfall som en resurs blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen är i Sverige närmast obefintlig. Men givetvis finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Även om avfallet i dag kan utnyttjas som en resurs måste mängderna börja minska. Avfallsminimering och ökad återanvändning är allt mer i fokus i både den nationella och internationella avfallshanteringen. Dessutom måste innehållet av farliga ämnen i avfallet minska ännu mer. Klimatproblematiken är högaktuell. Förutom att hela tiden vidareutveckla och förbättra metoder för resursutnyttjande av material och energi, måste systemets kringstruktur som t ex transporter förbättras ur klimatsynpunkt i högsta möjliga grad. För att klara dessa utmaningar är samarbete i hela avfallskedjan en förutsättning. Sysavs kretsloppsplan för perioden visar vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess ägarkommuner. Genom att kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål skapas tydlighet för boende och verkande i regionen, och samverkanseffekter kan uppnås. Sysavregionen - Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. 2

5 INRIKTNINGSMÅL Fem inriktningsmål har tagits fram för perioden Två av dessa, mål 2 och 4, fanns med redan i förra planen, men är fortfarande viktiga. Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Arbeta för att avfallsmängderna till behandling ska minska från kommunerna, bl.a. genom information, erfarenhetsutbyte och idé skapande för minskad uppkomst av avfall. Sysav ska arbeta för att minska avfallet i sin egen verksamhet samt genom rådgivning informera industrin och byggbolagen om möjligheten att minska avfallsmängderna. Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Öka medvetenheten hos invånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Insamlingssystemen för farligt avfall ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Sysav ska arbeta för att förbättra insamlingssystemen för hushållens och industrins farliga avfall samt öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs egna behandlingsanläggningar. Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter För att öka återanvändningen ska nyttjande av ny teknik och samarbete mellan företag/organisationer stimuleras. System för insamling av återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Sysav ska marknadsföra och utveckla Återbyggdepåns verksamhet samt utveckla möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna. Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi Arbeta för en ökad källsortering vid källan samt bästa möjliga återvinning med avseende på miljö, ekonomi och teknik. Insamlingssystemen utformas för att vara användarvanliga och hygieniska. Sysav ska arbeta med att kontinuerligt se över möjligheterna till resurssnål och effektiv återvinning av material, etablera en biogasanläggning för matavfall i Malmö, återföring av biogödsel till produktiv åkermark samt kvalitets och kvantitetssäkrade bränslen. Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Ovanstående inriktningsmål återfinns både i Sysavs regionala kretsloppsplan och i Sysavs ägarkommuners avfallsplaner. På så sätt skapas ett regionalt kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål. 3

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Tio år in på 2000-talet har avfall som en resurs blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen är i Sverige närmast obefintlig. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan kommunerna i Sysavregionen och Sysav har regionens avfallshantering utvecklats mycket framgångsrikt. De senaste åren har Sysav genomfört tunga investeringar som gör att det idag finns en infrastruktur av anläggningar med kapacitet att behandla varje avfallsslag efter dess specifika egenskaper. Men givetvis finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Även om avfallet i dag kan utnyttjas som en resurs måste mängderna börja minska. Avfallsminimering och ökad återanvändning är allt mer i fokus i både den nationella och internationella avfallshanteringen. Dessutom måste innehållet av farliga ämnen i avfallet minska ännu mer. Klimatproblematiken är högaktuell. Förutom att hela tiden vidareutveckla och förbättra metoder för resursutnyttjande av material och energi, måste systemets kringstruktur som t ex transporter förbättras ur klimatsynpunkt i högsta möjliga grad. För att klara dessa utmaningar är samarbete i hela avfallskedjan en förutsättning. Sysavs kretsloppsplan för perioden visar vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess ägarkommuner, och bygger på Sveriges nationellt uppsatta mål om avfallshantering samt Sysavs och Sysavs delägarkommuners egna värderingar, visioner och mål om kretsloppsarbete. Genom att kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål skapas tydlighet för boende och verkande i regionen, och samverkanseffekter kan uppnås. Kretsloppsplanen har flera syften: Att visa vilka frågor bolaget och dess ägare gemensamt bedömer som de mest viktiga att arbeta för under de närmaste åren för att nå en kretsloppsanpassad avfallshantering, Att beskriva Sysavs kretsloppsarbete utifrån rådande förutsättningar och lokala förhållanden, Att fungera som underlag när ägarkommunerna samt de olika avdelningarna inom Sysav planerar sin verksamhet. 1.2 Sysav-koncernens uppgift, ägare och organisation Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att ta emot och behandla avfall från de 14 delägarkommunerna samt från företag. Samarbetet mellan ägarkommunerna regleras i ett konsortialavtal som gäller till och med år 2025, och har ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Kommunerna hade 2010 tillsammans ca invånare. Sysavs basverksamhet är enligt konsortialavtalet: att svara för den regionala avfallshanteringen i regionen, att projektera, bygga, och driva regionala behandlingsanläggningar, att anskaffa, planera och omhänderta skötseln av regionala deponeringsområden samt att driva därmed sammanhängande verksamhet. Delägarkommunerna ansvarar själva för insamling och transport av hushållsavfallet. 4

7 Sysav-koncernen består av moderbolaget Sysav som svarar för återvinning, behandling och deponering av avfall från hushåll och verksamheter. I koncernen finns också det helägda dotterbolaget Sysav Utveckling AB, som är koncernens utvecklingsbolag. Dessutom ingår intressebolagen: ÅGAB Syd AB för återvinning av grus, asfalt och betong, mm. PULS Planerade underhållsservice AB med tjänster som slamsugning, högtrycksspolning, cisternrengöring, mm. KS Recycling för demontering och återvinning av el- och elektronikskrot. Carl F för transport och återvinning av industriavfall. Kretsloppsparken i Kristianstad AB för sortering av industriavfall, kompostering av park- och trädgårdsavfall, förbehandling av elektronikavfall, mellanlagring av förpackningar och oljeavfall, mm. Sysek, Sydskånes Energikonsult AB, ett konsultföretag med uppgift att sprida den kunskap Sysav har om avfallshantering till andra delar av världen. Till koncernen tillhör också följande samarbetspartners: Malmö Återbyggdepå för återanvändning av begagnat byggmaterial i samarbete med Malmö Serviceförvaltning. Stiftelsen Spillepeng har som uppgift att omvandla de landområden på Spillepeng i Malmö, som bildats i samband med tidigare deponering till ett område för andra aktiviteter bland annat fritidsområdet Spillepeng. Totalt hanterades inom koncernen ton avfall Avfallsplanering i Sysav-regionen Sedan 1991 ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar vilka åtgärder som behövs för att hantera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Det är i dag inskrivet i miljöbalken, och har med tiden visat sig vara ett viktigt styrinstrument för att uppfylla målen i den svenska avfallspolitiken togs nya föreskrifter fram av Naturvårdsverket om innehållet i en kommunal avfallsplan 1. I och med dessa har avfallsplaneringens koppling till det nationella miljömålsarbetet förstärks. Sysavkommunernas avfallsplanering har redan från början baserats på ett regionalt handlingsprogram. Sedan 1990 upprättar Sysav och dess ägarkommuner en regional avfallsplan vart femte år, med syftet att få en samordnad och enhetlig avfallsplanering i regionen. Ägarkommunerna tar sedan utifrån den regionala planen fram lokala avfallsplaner för samma tidsperiod, i vilka de regionala målen bryts ned till lokala mål. På så sätt skapas ett regionalt kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål. Detta ger en rad vinster, t ex - Dagens avfallshantering är komplex och kräver regional samordning för att uppfylla de högt gällande kraven på teknik, miljö och administration. Avfallsplaneringen blir därmed mer hållbar genom att samordnas regionalt. - Förbättrad möjlighet att uppnå uppsatta mål genom möjlighet till samordning av genomförande av åtgärder. - Hög igenkänningsfaktor och möjlighet till jämförelse mellan kommunerna, till nytta för såväl privatpersoner som verksamheter inom regionen, som kommunernas egna tjänstemän och politiker som arbetar med frågor som rör avfallshantering. Utöver avfallsplanen har varje kommun särskilda föreskrifter för avfallshanteringen. Dessa två dokument går tillsammans under namnet Renhållningsordning och ska styra den lokala 1 NFS 2006:6 5

8 avfallshanteringen. Även framtagandet av föreskrifterna sker i samverkan mellan ägarkommunerna för att effektivisera arbetet och få den bästa samordningen. 1.4 Sysav-regionens planering då och nu Denna kretsloppsplan är en uppföljare till Sysavs tidigare planer rörande hanteringen av avfallet i regionen: 1990 års Regionala Avfallsplan (avseende perioden ), 1995 års Regionala Kretsloppsplan för avfallshanteringen och återvinning i sydvästra Skåne (avseende perioden ), samt Sysavs Regionala Kretsloppsplan, Sysavs Kretsloppsplan Sysavs första kretsloppsplan, 1990 års Regionala Avfallsplan, togs fram i samverkan med de nio dåvarande delägarkommunerna, som en följd av samhällets allt större intresse för avfallsfrågor. Planen togs fram som ett verktyg för att samla ihop och möta upp de allt mer ökade kraven, de ändrade förutsättningarna och den allt snabbare utvecklingen. Intresset för miljöfrågorna fortsatte att öka. Riksdag och regering började arbeta för att förverkliga visionen om ett framtida kretsloppssamhälle. Planerna för hur deponeringen skulle minska och återvinningen öka sattes upp. Det blev uppenbart att alla led i hanteringen av avfall är intimt sammankopplade och att de måste planeras utifrån en helhetssyn. Stora förändringar som genomfördes var t ex minskat kommunalt ansvar och ökat konsument- och producentansvar. Även Sveriges inträde i EU var en viktig ny förutsättning. Det var mot denna bakgrund efterföljaren, 1995 års Regionala Kretsloppsplan för avfallshanteringen och återvinning i sydvästra Skåne togs fram. När Sysavs Regionala Kretsloppsplan, togs fram, hade visionen om ett kretsloppssamhälle omsatts i införandet av konkreta styrmedel som skatt på avfall som deponeras och deponiförbud för organiskt och brännbart avfall. Planeringen hade därmed en rad mycket stora utmaningar att ta hänsyn till. Vidare hade Sverige nu antagit nationella miljökvalitetsmål som ett riktmärke för det nationella arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Utifrån dessa samt Sysavs övergripande mål om mesta möjliga återvinning och minsta möjliga deponering satte planen upp två övergripande mål för verksamheten under perioden: Minst 90 % av hushållsavfallet i Sysav-regionen ska nyttiggöras på något sätt och högst 10 % föras till slutlig deponering. Minst 70 % av det industriavfall som kommer till Sysav ska nyttiggöras på något sätt och högst 30 % föras till slutlig deponering. Dessa mål uppnåddes redan under Inför nästkommande planeringsperiod, , hade ägarkretsen utvidgats till 14 kommuner. Vid det här laget hade visionen om minimal deponering i stort sett blivit förverkligad i Sverige och inom Sysav, och avfallshantering handlade nu främst om tillvaratagande av resurser i avfall. Av allt avfall som levererades till Sysav kunde nu drygt 91 % nyttiggöras i form av energi eller material och mindre än 9 % deponerades. Vid sidan om det kontinuerliga arbetet med att minimera deponeringen ytterligare, fanns nu nya utmaningar, som handlade om att förbättra de system för resursutnyttjande som hade byggts upp. Även ett nationellt mål om biologisk behandling av matavfall var en viktig planeringsförutsättning. Tre inriktningsmål sattes upp i Sysavs Kretsloppsplan : Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet. Resultatet av arbetet med kretsloppsplan redovisas i bilaga 1. 6

9 När denna plan skrivs för perioden har klimatfrågan varit i fokus både i Sverige och över hela världen i flera år. EU har tagit fram ett ramdirektiv för avfall som ska gälla alla medlemsstater, som innehåller prioriteringsgrunder för hur avfall ska behandlas. Överst på listan står förebyggande av avfall - en ny fråga som Sysav och dess ägarkommuner måste ta ställning till hur de på bäst sätt kan bidra till. Nyttiggörandegraden av allt avfall som levererats till Sysav har nu nått hela 96 %. 1.5 Kretsloppsplanens framtagande Inriktningsmålen i Kretsloppsplanen har tagits fram gemensamt av Sysav och ägarkommunerna. Beredningsarbetet skedde i en arbetsgrupp med representanter från Sysav samt från fyra ägarkommuner (Malmö, Lund, Trelleborg och Sjöbo). Förslagen togs fram utifrån: svaren på en enkät som hade skickats ut till grupper inom Sysav och ägarkommunerna, uppföljning av gällande kretsloppsplan, nationella aktuella frågor - främst nationella miljömål och ett vid tidpunkten liggande förslag till nya avfallsregler i Sverige, bl a för införande av EUs nya ramdirektiv. Inriktningsmålen har sedan arbetats vidare med på två håll. Dels har ägarkommunerna brutit ned dem i delmål och fört in dem i sina kommunala avfallsplaner, beslutade av respektive kommunfullmäktige. Detta har skett samordnat med samtliga kommuner 2. Delmålen i kommunernas avfallsplaner speglar hur kommunerna på mest effektiva sätt i sin roll som insamlare av avfallet kan bidra till att de regionala målen uppnås. Dels har Sysav internt sett över och beslutat på vilket sätt Sysav inom ramen för sitt uppdrag som behandlare av avfallet kan bida till inriktningsmålen. Detta dokument, Kretsloppsplanen sammanfattar resultatet av båda vägarna. Det har tagits fram av Sysav, med Sysavs Samrådsorgan och Tekniska delegation som remissinstans. 1.6 Planens innehåll Planen består av en grunddel samt två bilagor. I grunddelen beskrivs vilka mål Sysav-regionen avser att arbeta mot för en hållbar och kretsloppsanpassad avfallshantering, samt hur dessa överensstämmer med nationellt och regionalt uppsatta mål om avfallshantering. Vidare beskrivs hur arbetet med målen planeras att bedrivas under planeringsperioden I bilagorna beskrivs resultatet av arbetet med den föregående planen samt under vilka förutsättningar den nya avfallsplaneringen skett. De specifika förhållanden som råder för Sysav och inom Sysavregionen, och Sysavs nuvarande avfallshantering i södra Skåne beskrivs. 2 Malmö-Burlöv har utifrån sina förutsättningar valt att utforma en egen avfallsplan, men har deltagit i och bidragit till det gemensamma planeringsarbetet, och står bakom inriktningsmålen. 7

10 2. HÅLLBAR AVFALLSHANTERING 2.1 En kombination av metoder Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Desto mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas miljön runt omkring oss. Avfallet som uppstår är en följd av vår konsumtion och hur vi tar hand om det påverkar människans miljöbelastning. Sysavs uppdrag som avfallsbehandlingsföretag är att se till att varje avfallsslag behandlas utifrån dess specifika egenskaper för att ge den bästa miljö- och klimatnyttan samt vara så resurseffektivt som möjligt. För att kunna nyttja resurserna i varje specifikt avfallsslag krävs en kombination av behandlingsmetoder. Avfallet kan ta olika vägar beroende på variationer från tid till annan och variationer mellan olika regioner. Av avgörande betydelse för val av kretsloppsväg är t ex om det finns användning och lokal avsättning för det som framställs - returprodukter, råvaror, energi, kompost eller rötrest. Som vägledning vid val av kretsloppsväg för avfallet har EU tagit fram en avfallstrappa eller den sk avfallshierarkin. Den grundar sig på EU:s ramdirektiv för avfall 3 och är en metod för att nå upp till EU:s miljömål. Avfallstrappan är en prioriteringsordning vid lagstiftning och politik inom avfallsområdet i medlemsländerna, och är en utgångspunkt vid avfallsplanering. Vid framtagandet av mål för Sysavregionen har avfallstrappan varit vägledande för hur avfall ska behandlas. Avfallshierarkin 2.2 Sysavs miljöarbete Sysav arbetar sedan länge med att minska verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. Miljöarbetet är en naturlig del i den dagliga driften och Sysav har varit miljöcertifierade (ISO 14001) sedan Idag är företaget dessutom certifierat inom kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001), vilket innebär att företaget arbetar med ständiga förbättringar inom alla dessa tre områden. Sysav tar årligen fram mål för verksamheten. Inför denna process analyseras vilka miljöfrågor som är mest betydande för Sysav för tillfället och var det behövs och ger mest effekt ur ett miljöperspektiv med förbättringsinsatser. Inriktningsmålen i kretsloppsplanen är ett prioriterat underlag till målprocessen. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall 8

11 Största delen av Sysavs verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalkens regler och företagets miljöpåverkan följs upp inte bara av företaget själv genom egenkontroll utan också av tillsynsmyndigheter. 3. MÅL FÖR DEN KOMMANDE AVFALLSHANTERINGEN INOM SYSAV- REGIONEN 3.1 Målstruktur Mål för Sysav och dess ägarkommuners regionala kretslopps- och avfallsplanering har följande struktur: Inriktningsmålen är övergripande och gemensamma för hela regionen. Bolaget Sysav som behandlare av avfall och kommunen som insamlare av avfallet arbetar på olika sätt med inriktningsmålet. Vad som ska uppnås på en mer detaljerad och konkret nivå anges i delmålen. Om delmålet inte är direkt mätbart kan åtgärderna vara ett mått på om delmålet uppnåtts. Ägarkommunernas delmål sätts för hela planeringsperioden, , i den avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Sysavs delmål kan revideras årligen i den årliga målprocessen. Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. Åtgärderna anger hur Sysav respektive kommunerna har tänkt arbeta med målen. Åtgärder tas fram årligen. I avsnitt 5 nedan beskrivs mer i detalj hur målarbete och uppföljningen går till. 9

12 3.2 Inriktningsmål Inriktningsmål 1 Verka för avfallsminimering Avfallsmängderna ökar i samhället, en trend som måste brytas i en hållbar samhällsutveckling. Det system som har byggts upp för avfallshantering i Sverige är effektivt och framgångsrikt med att ta tillvara avfallet som en resurs, men riskerar att äventyras med ökade mängder. Området avfallsprevention är mycket brett, och involverar många aktörer. Avfallssektorn har en liten rådighet över detta område. I denna plan har två huvudområden identifierats som konkreta och verkningsfulla. Det ena rör att informera inom området. Denna typ av information bör vara samordnad med övrig information om avfallshantering för bästa effekt och trovärdighet. Det andra området handlar om den egna verksamheten. Både kommunen och bolaget Sysav kan arbeta med sina egna avfallsströmmar, och på så sätt både sprida goda exempel och ringar på vattnet. För kommunernas del är det en förutsättning att arbetet med detta mål sker med inblandning av berörda förvaltningar. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 4 : Avfallsminimering inom Sysavs verksamhet Rådgivning och information till industrin och byggbolagen om möjligheten att minska avfallsmängderna Kommunen ska i sina informationsinsatser gällande avfall informera om konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och om vilka möjligheter till avfallsminimering och återanvändning som finns i kommunen. Beakta avfallsminimering vid inköp och upphandlingar samt arbeta aktivt med att öka kunskapen kring detta. Minska mängden mat som kasseras vid kommunens egna storkök och restauranger genom att öka medvetenheten och kunskapen. 4 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 10

13 Inriktningsmål 2 Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Nuläge och förutsättningar: Detta mål fanns med även i föregående kretsloppsplan 5, och arbetet fortsätter med samma angreppssätt. Farligt avfall från hushållen och verksamheter inom regionen samlas in och behandlas av Sysav eller annan aktör. Den största delen av det farliga avfallet omhändertas därmed på ett miljöriktigt och godtagbart sätt. Nationella studier har dock visat att allt farligt avfall inte sorteras ut. Det farliga avfallet som inte omhändertas på rätt sätt är en liten, men för miljön mycket betydande avfallsström. Målet fortsätter därför att fokuserar på att allt farligt avfall hamnar i rätt insamlingssystem, det vill säga att mängden farligt avfall som felsorteras minskar, genom höjd kunskapsnivå och förbättrade insamlingssystem. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 6 : Förbättrade (flexibla och trygga) insamlingssystem av hushållens och industrins farliga avfall Öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs egna avfallsanläggningar Andelen farligt avfall i restavfallet ska kontinuerligt minska genom förbättrade insamlingssystem och genom att upprätthålla en hög kunskap om farligt avfall hos hushåll samt verksamheter i kommunen. 5 Se uppföljningen i bilaga 2 för utgångsläget. 6 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 11

14 Inriktningsmål 3 Öka återanvändningen av varor och produkter Nuläge och förutsättningar: Återanvändning av varor och produkter är starkt kopplat till avfallsminimeringsarbetet, men har en annan dimension, då det handlar om att hitta vägar för att förlänga livstiden på en vara eller produkt innan det blir ett avfall, medan avfallsminimering går ut på att undvika att varor eller produkter överhuvudtaget produceras. Återanvändning har både kommunerna och Sysav arbetat med sedan länge. Genom att komma överens om ett inriktningsmål inom området för regionen förstärks dock arbetet och lyfts upp, då det kommer att följas upp och redovisas mer tydligt. I dagsläget är inte systemet för återanvändning tillräckligt utbyggt, och en del avfall som i dag går till energi- eller materialåtervinning hade troligtvis kunnat återanvändas om det fanns tillgång till bättre kanaler mellan den som vill bli av med en brukbar vara och den potentielle användaren av denna. För Sysavs del innebär arbetet med att fortsätta utveckla och förbättra redan etablerade verksamheter, medan det för kommunerna går ut på att hitta andra vägar inom kommunen som komplement till Sysavs verksamhet för återanvändning. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 7 : Marknadsföra och utveckla Återbyggdepåns verksamhet Utveckla möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna Återanvändningen av varor och produkter ska öka inom kommunen 7 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 12

15 Inriktningsmål 4 Maximera återvinning av material och energi Nuläge och förutsättningar: Även detta mål har funnits med högt prioriterat i samtliga kretsloppsplaner 8. Och resultatet har varit gott, i dag återvinns mer än 97 % av det avfall som levererats till Sysav-koncernen. Resultatet beror på en samverkan mellan allmänhetens källsortering, insamlingssystem för olika slags avfall och Sysavs sortering och behandlingsmetoder. Nivån för nyttiggörandet är mycket hög, och för att bibehålla den nivån krävs ett fortsatt och ständigt förbättringsarbete. Insamling och behandling av matavfall är särskilt i fokus i detta mål, då det är en verksamhet som fortfarande är under uppbyggnad. Kommunerna kommer inom denna planeringsperiod fortsätta att bygga upp insamlingsverksamheten, medan Sysavs fokus nu går över i att etablera en biogasanläggning i regionen, och få avsättning för de produkter som produceras. Sysav Ägarkommunerna Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 9 : Kontinuerligt se över nya möjligheter till resurssnål och effektiv återvinning av material Etablera en biogasanläggning i Sysav-regionen Återföring av biogödsel till produktiv åkermark Kvalitets- och kvantitetssäkrade bränslen Kommunen ska stödja en ökad insamling av tidningar och förpackningar, mängden förpacknings- och tidningsavfall i hushållsavfallet ska därmed minska. I kommunens fysiska planering ska det finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra anläggningar för avfallshantering (exempelvis miljöhus och gemensamma avfallslösningar). Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark 8 Se uppföljningen i bilaga 2 för utgångsläget. 9 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 13

16 Inriktningsmål 5 Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Nuläge och förutsättningar: Transporter är en av de mest bidragande orsakerna till utsläpp av fossilt koldioxid. Då avfallshantering kräver ett stort transportarbete är det ett relevant område att lyfta i en plan som syftar till minimerad klimatpåverkan från avfallshanteringen. Genom kartläggningar och identifiering av förbättringsmöjligheter kan den negativa miljö- och klimatpåverkan minimeras. Både kommunerna och Sysav har dock en stor del av sina transporter utlagda på entreprenad, varför en viktig del av arbetet är att ställa krav vid upphandlingar. En framgångsfaktor är därför kunskap om hur miljökrav får utformas inom ramen för Lagen om offentlig upphandling. Sysav Bolaget Sysav arbetar med detta mål genom: Ägarkommunerna Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att sätta upp följande delmål 10 : Effektiva och klimatriktiga transporter från och mellan Sysavs egna anläggningar Insamling och transport av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. 4. KOPPLING TILL NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING 4.1 Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Utgångspunkten för vad som kan anses vara hållbar avfallshantering i Sverige finns i 16 nationella miljökvalitetsmål, beslutade av Sveriges Riksdag. Det övergripande målet är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Delmål anger inriktning och tidsperspektiv för att uppnå miljökvalitetsmålen. Det delmål som rör avfallshantering är främst placerade under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö : Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Delmålet har utvecklats och preciserats för tiden fram till 2010: Minska mängden deponerat avfall Öka mängden hushållsavfall som återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Öka mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling. Öka mängden matavfall från livsmedelsindustrier med mera som återvinns genom biologisk behandling. Öka mängden fosfor som återförs till produktiv åkermark genom slamspridning. 10 Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen, beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit. 14

17 Endast målsättningen om minskad deponering är uppnådd. Övriga delar av målet har bedömts som svåra att uppnå 11. Den totala mängden hushållsavfall fortsätter till exempel att öka. Miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål ses över och uppdateras kontinuerligt. En ny miljömålsproposition 12 lämnades i mars Den innehåller förslag till förändringar av miljömålssystemet, som kommer att införas successivt. I stället för delmål till de olika miljökvalitetsmålen införs effektmål som kan beröra flera miljökvalitetsmål. Ambitionen är att dessa ska vara formulerade på ett sätt som gör dem lättare att uppnå än de nu gällande delmålen. Effektmål som berör avfallshantering är när detta skrivs inte framtagna ännu. Även andra miljökvalitetsmål berör avfallshanteringen. Av störst betydelse är Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Avfallshanteringens inverkan på målet Begränsad klimatpåverkan har hamnat allt mer i fokus. I ett regeringsuppdrag 13 har möjligheterna att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från olika sektorer utretts. Exempel på åtgärder för att minska utsläppen från avfallssektorn: minska lustgasutsläppen från lagring av avloppsslam öka återvinning av plast och metall öka biogasproduktionen ur matavfall 4.2 Sveriges avfallsplan I september 2005 antogs Sveriges första nationella avfallsplan 14. Denna pekade ut prioriterade åtgärder för en hållbar avfallshantering utifrån de miljökvalitetsmål som då fanns för avfallshantering. Naturvårdsverket håller nu på att ta fram en ny nationell avfallsplan, som ska utgå från de nya effektmål gällande avfall som de nationella miljökvalitetsmålen kommer att omfatta, samt kraven i EUs nya ramdirektiv för avfall, och kommer att ange inriktningen på avfallsarbetet i Sverige de kommande åren. Den beräknas vara klar tidigast i mars Avfallshantering i Skånes miljömål Länsstyrelsen i Skåne län bryter ned de nationella målen till den regionala nivån i Skånes miljömål och handlingsprogram. Delmål om avfallshantering under målet God bebyggd miljö har följt den nationella utformningen. En större översyn och revidering av Skånes miljömål ska göras som en följd av regeringens miljömålsproposition som lämnades i mars Under 2009 beslutade Länsstyrelsen dock om nya delmål under Begränsad klimatpåverkan för Skåne. Jämfört med tidigare mål om: minskad klimatpåverkan, ökad produktion av förnybar el och effektivare energiutvinning finns nu nya mål om: ökad biogasproduktion i Skåne samt minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn. 11 okt Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (Regeringens proposition 2009/10:155) 13 Kontrollstation 2008, Naturvårdverket 14 Strategi för hållbar avfallshantering 15

18 4.4 Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål När denna plan tas fram är det nationella och regionala miljömåls- och planeringsarbetet gällande avfall under uppdatering (undantaget Skånes nya delmål om Begränsad klimatpåverkan som är beslutade). För Sysav och dess ägarkommuner har planeringsarbetet i stället byggt på publicerade förarbeten, samt intervjuer med berörda myndigheter för att fånga upp vad som är aktuellt. EU s ramdirektiv med avfallshierarkin har varit övergripande, och det är också därifrån som de nationella arbetena utgår, varför samstämmigheten troligtvis kommer att bli hög. Utifrån dessa underlag har flera nya frågor lyfts in i planeringsarbetet för Sysav-regionen för de kommande fem åren. Planen omfattar nu också tydliga mål inom områdena: avfallsminimering (inriktningsmål 1) återanvändning (inriktningsmål 3), samt avfallstransporter (inriktningsmål 5). Flera områden som fanns i den föregående planen är fortfarande viktiga och följer med in i denna plan: hantering av farligt avfall (inriktningsmål 2), samt fortsatt maximerad återvinning av material och energi, inklusive matavfallsinsamling och biogasframställning utifrån denna (inriktningsmål 4). Detta speglar aktuella ambitioner inom avfallsområdet inom EU och Sverige med avfallshierarkin och minimerad klimatpåverkan i fokus. Det går i dagsläget inte att säga hur de mer konkreta delmål som har satts upp för Sysav-regionen i denna plan kommer att stämma överens med resultatet av det nationella arbetet. 5. FORTSATT PLANERING OCH UPPFÖLJNING Uppföljning av kretsloppsplanen är en viktig faktor för att målen i planen ska uppfyllas. Genom uppföljningen fås ett mått på om de utförda åtgärderna ger ett tillräckligt bra resultat eller om ytterligare resurser behöver sättas in för att nå målen. Nedan beskrivs i bild och text hur arbetet med och uppföljning av planen är tänkt att vara organiserat. Formella beslutsgångar inom kommunerna respektive Sysav illustreras i de gröna och lila flödena i bilden nedan. Den årliga sammanställningen av regionens arbete med målen med analys av fortsatt arbete utgör ett beslutsunderlag för Sysav respektive kommunernas arbete med målen. Inriktningsmål Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen 5.1 Arbete och uppföljning av Sysavs arbete med kretsloppsplanen Kretsloppsplanen bryts ned i den målprocess som Sysav genomför årligen. I processen identifierats vilka frågor som är mest betydande för Sysav och vilka förbättringsinsatser/åtgärder som behövs. Vad som ska uppnås formuleras i form av rullande, mätbara två-årsmål för verksamheten. Hur de ska uppnås formuleras i konkreta handlingsplaner. Utöver uppföljningen av verksamhetsmålen, där inriktningsmålen är en del tillsammans med andra prioriterade insatser för Sysav, görs årligen en separat uppföljning av kretsloppsplanen. 16

19 5.2 Arbete och uppföljning av kommunernas arbete med kretsloppsplanen Kommunerna har brutit ned inriktningsmålen i delmål, beslutade av respektive kommunfullmäktige i kommunens avfallsplan. Årliga handlingsplaner med åtgärder kopplade till målen i avfallsplanen tas sedan fram för respektive kommun i samband med verksamhetsplaneringen. Handlingsplanerna med åtgärder tas fram årligen för att avfallsplanen ska bli ett levande dokument samt för att åtgärderna på ett enkelt sätt ska kunna hållas aktuella. Sysav och ägarkommunerna samverkar i detta genom att årligen ta fram ett gemensamt åtgärdsprogram för Sysav-kommunerna, som respektive kommun kan utgå från. Vissa handlingsplaner ger bäst effekt om de kan samordnas mellan kommunerna. Sysav svarar för samordningen av dessa, utifrån kommunerna önskemål som arbetas fram vid framtagandet av det årliga åtgärdsprogrammet. Handlingsplaner med åtgärder följs upp årligen av respektive Sysav-kommun. Resultatet av genomförda åtgärder analyseras och utvärderas mot uppsatta delmål för kommunen. Årliga åtgärdsprogram samt uppföljning skickas dessutom varje år in till Länsstyrelsen. Hösten 2010 genomförde flertalet av ägarkommunerna plockanalyser för att analysera sorteringsgraden i kommunens hushåll. Då flera av målen syftar till att förbättra utsorteringen av förpackningar, matavfall och farligt avfall ur restavfallet, kommer detta att vara ett underlag som kan följas upp under planeringsperioden för att utvärdera effekten av olika insatser. 5.3 Uppföljning av regionens arbete med målen totalt Sysav respektive ägarkommunernas arbete med målen sammanställs och följs upp för hela Sysavregionen gemensamt årligen. Den årliga uppföljningen visar hur arbetet med regionens inriktningsmål gått och om det finns ytterligare behov av åtgärder för att delmålen ska kunna uppfyllas. INRIKTNINGSMÅL Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen MÄTBARA OCH KONKRETA DELMÅL Antas i respektive kommuns avfallsplan ÅRLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN Redovisas i kommunens verksamhetsplan eller motsvarande MÄTBARA OCH KONKRETA DELMÅL Antas i Sysavs årliga process för verksamhetsmål ÅRLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN Antas i Sysavs årliga process för verksamhetsmål ÅRLIGA ÅTGÄRDER INOM RESPEKTIVE KOMMUN ÅRLIGA ÅTGÄRDER INOM SYSAV ÅRLIG SAMMANSTÄLLNING AV REGIONENS ARBETE MED MÅLEN Avstämning mot delmål och analys av fortsatt arbete 17

20 BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV KRETSLOPPSPLAN För att kunna uppfylla alla utmaningar som ställs på att kunna ta hand om avfallet på ett miljöriktigt sätt är samverkan viktigt. När den fjärde kretsloppsplanen tog fram i Sysavregionen enades Sysav och ägarkommunerna om tre viktiga mål och ett antal delmål. Sysav och ägarkommunerna har arbetat med målen på olika sätt, här sammanfattas vad som har gjorts under planeringsperioden. De tre inriktningsmålen var: Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt, Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt, samt Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet. Det mål som det har arbetats mest med och har krävt stora resurser hos alla inblandade är att samla in och behandla matavfall biologiskt. Gemensamt för alla mål är att en arbetsgrupp för information startades och en webb-plats, Kretsloppswebben, skapades som plattform för samarbetet. 1. Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt Det har genomförts olika aktiviteter för att nå målet att öka kunskapen om vad som är farligt avfall och hur det hanteras på ett miljöriktigt sätt. Tillsammans med Malmö och Lund har Sysav genomfört ett projekt för att hitta möjligheter till fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerbostadshus. Resultatet, bland annat ett insamlingsskåp kallat Skåpet Lotta har införts i dessa kommuner. Vidare har ett insamlingsskåp för insamling av småelektronik från hushållen, Samlaren, som ursprungligen utformats av avfallsbolaget Renova, testats i två matbutiker i Malmö. Insamling på detta sätt kan under kommande femårsperiod bli aktuellt på flera platser i Sysavregionen. Byggarbetsplatser och större arbetsplatser har utbildats i hanteringen av farligt avfall. Det har även genomförts kampanjer dels till företag och dels till hushåll. För att kunna följa upp kunskapen om farligt avfall gjordes mätningar 2006 respektive Resultatet visade att kunskapen om vad som är farligt avfall hade minskat från 2006 till En anledning till detta kan vara att Avfall Sverige drev en nationell kampanj om farligt avfall under 2006, vilket kan ha gjort intervjupersonerna mer medvetna om farligt avfall. Verksamheternas kunskapsnivå och hantering av farligt avfall har inte gått att mäta. 2. Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt Inledningsvis genomfördes en inventering av mängden matavfall i Sysav-regionen och varje halvår tas det fram prognoser för insamlade mängder. En arbetsgrupp Insamling av matavfall för biologisk behandling med representanter från flertalet av Sysavs delägarkommuner har regelbundet träffats för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Sysav har även hjälpt kommunerna vid upphandling av nya renhållningsentreprenader där matavfall har ingått. En bild- och textbank har byggts upp på den gemensamma kretsloppswebben. För att sprida information om matavfallsinsamling har Sysav informerat kommunala verksamheter både muntligt och skriftligt om införandet av matavfall. Det har också tagits fram informationsmaterial till politiker, tjänstemän och industrikunder. Sysavs Samrådsorgan och Tekniska Delegation genomförde en studieresa 2007 för att studera insamling av matavfall. Tio av ägarkommunerna är igång eller kommer att under 2010 börja med insamling av matavfall från hushåll. Tolv kommuner samlar in matavfall från verksamheter, skolor, restauranger och/eller butiker. En kommun inväntar ny entreprenad och en kommun erbjuder matavfallsinsamling som option för verksamheter. Mängden matavfall som har samlats in från hushåll, butiker, storkök och restauranger samt livsmedelsavfall från industrin till Sysav har ökat från ton 2007 till ton

21 I december 2008 togs Sysavs förbehandlingsanläggningen för matavfall i drift. Anläggningen har tillstånd att förbehandla ton matavfall per år. För perioden har produktionen av den biogas och biogödsel som utvinns ur det förbehandlade matavfallet handlats upp externt till Kristianstads Renhållnings AB, men det finns planer på en egen biogasanläggning inom Sysavregionen. Sysavs omlastningsstationer har byggts ut för att kunna ta emot matavfall och personalen på omlastningsstationerna har blivit utbildade i hantering av matavfall. Rutiner inom Sysav för kvalitetskontroller och kvalitetssäkring av matavfallet har tagits fram. Varje år sker en uppföljning av kvaliteten på insamlat matavfall och kraven uppfylls med god marginal. Resultaten överensstämmer med de krav som ställs för certifiering av biogödsel enligt SPCR Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet Tre av ägarkommunerna har nu infört insamling av tidningar och förpackningar i fyrfackskärl vid tomtgränsen. De flesta kommunerna informerar om sortering av avfall genom utskick eller hemsida. På återvinningscentralerna har sorteringsmöjligheterna för företagens och hushållens grovavfall förbättrats, och gips har börjat samlas in separat. Även insamling av planglas separat har undersökts och är under utvärdering. En anläggning för bränsleberedning av avfall som på grund av sina fysiska egenskaper (t ex blöta avfall) inte har kunnat energiutnyttjas har uppförts. Behandlingsalternativ för avfall som deponeras på dispens har utretts och behandlingsalternativ har funnits för t ex behandling av fettavskiljarslam. Sammantaget har mängden avfall till deponi under planeringsperioden minskat från drygt 8 till 4 %. För att minska mängden avfall som är lämpligt för materialåtervinning, farligt avfall, mm i avfall som går till energiutvinning, har det införts utökade kontroller av brännbart avfall och förbättrade kontakter med företagskunder, samt utbildning av tipphallsvakter och avfallskontrollanter. Ett antal åtgärder har genomförts i driften för att utvinna mer energi från avfallet. Det har även genomförts en intern utredning på Sysav för att effektivisera energianvändningen på företaget, och därmed öka energiutnyttjandegraden. 19

22 BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING 1. Förutsättningar i Sysav-regionen Södra Skåne är en attraktiv och expansiv region med en ökande aktivitet inom såväl näringsliv som bygg- och anläggningssektorn. Även befolkningsmängden i Sysav-regionen ökar, och vid årsskiftet 2009/2010 uppgick befolkningen till invånare. Det är en ökning med ca sedan förra planeringsperioden (2005). En expansiv region ställer stora krav på avfallshantering och andra tekniska försörjningssystem. Då regionen även är mycket befolkningstät med korta transportavstånd är regional samordning av dessa gynnsam. Men det finns också stora skillnader inom regionen. Storstäderna Malmö och Lund är tättbebyggda områden medan de östra delarna är mer glesbefolkade och mer präglade av säsongsvariationer med ökad befolkningsmängd under sommarhalvåret. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa skillnader när man utformar insamlingssystem. En förutsättning för att avfallet skall kunna omhändertas kretsloppsmässigt är att en fullgod avsättning finns för all energi som framställs. Sysav har ett avtal med Eon Värme Syd AB som innebär att Sysav skall leverera hetvatten som en basresurs till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät fram till år Avtalet innebär att all den värme som produceras i förbränningsanläggningen kommer att kunna avsättas. Ambitionen är att den biogas som ska produceras ska kunna blandas med naturgas och användas som drivmedel. Här är de regionala förutsättningarna goda då det finns ett befintligt system för distribution och användning av gas som drivmedel genom Eons naturgasnät som kan utnyttjas. De regionala förutsättningarna för avsättning av biogödsel borde också vara relativt goda, då det finns mycket åkermark inom regionen. 2. Insamling av avfall i regionen Avfallsmängderna i regionen speglar den rådande ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunktur ökar mängden avfall och under lågkonjunktur minskar mängden. Efter många år av ökade avfallsmängder så bröts trenden av lågkonjunkturen 2008, framför allt när det gällde industriavfall, och avfallsmängderna har de senaste åren minskat något. På sikt förutspås dock den långsiktiga trenden i samhället vara att avfallsmängderna fortsätter öka i samhället. Under 2010 tog Sysavkoncernen emot ton avfall, varav ton hushållsavfall. 20

23 2.1 Insamling av hushållsavfall Kommunerna ansvarar för att hämta och köra det vanliga hushållsavfallet till Sysav. Några kommuner har insamling av avfall i egen regi, medan andra anlitar privata entreprenörer för att sköta sophämtningen. Även grovavfall och trädgårdsavfall kan hämtas vid fastigheterna. Denna service kompletteras med återvinningscentraler där hushållen och mindre företag kan lämna och sortera sitt avfall. Sysav har kommunernas uppdrag att driva regionens återvinningscentraler. För vissa avfallsslag, bland annat förpackningar, tidningar, batterier, mm, finns producentansvar. Det innebär att den som producerar en sådan vara eller förpackning även ansvarar för insamling och återvinning av den uttjänta produkten. Sådant avfall ska sorteras ut från annat avfall och lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. I Sverige har vi lagstiftat producentansvaret för följande produktgrupper: förpackningar däck returpapper bilar elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur) batterier läkemedel radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor När de gäller förpackningar och tidningar är producenterna organiserade i så kallade materialbolag, som ser till att det finns återvinningsstationer där förpackningar och tidningar kan lämnas. På eller i anslutning till vissa av Sysavs återvinningscentraler finns också möjlighet att lämna tidningar och förpackningar. Tre av Sysavs ägarkommuner (Lund, Lomma och Sjöbo) har kompletterat den insamling som sker i materialbolagens regi med hushållsnära insamling av förpackningar och tidningar vid tomtgränsen. Insamling av elavfall från hushåll görs via ett samarbete mellan producenterna och kommunerna. Det innebär att kommunerna för producenternas räkning ordnar insamlingssystem för kommuninnevånarnas elavfall. 2.2 Återvinningscentraler inom regionen Sysav driver 16 återvinningscentraler inom regionen. Cirka 40 % av hushållens avfallsmängder lämnas på återvinningscentralerna, vilket motsvarar ca ton återvinningsbart material och avfall per år eller ca 213 kg per person och år. Antalet besökare på återvinningscentralerna under 2010 var

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 Kf 109/2003 Dnr Ks 2012/155 Med stöd av kommunfullmäktiges i Simrishamns kommun beslut den 22 september 2003, kommunfullmäktiges i Sjöbo kommun beslut

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-23 Förord För

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 bilaga 6: miljökonsekvensbeskrivning innehåll 1 Icke- teknisk sammanfattning...3 2 Bakgrund och syfte...3 3 Avfallsplanen...4

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

REMISSUTGÅVA. Omvärldsbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

REMISSUTGÅVA. Omvärldsbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen REMISSUTGÅVA Omvärldsbeskrivning A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Miljömål 3 Lagkrav 3 NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA

Läs mer

AVFALLSPLAN 2011-2015

AVFALLSPLAN 2011-2015 AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN 1 AV FA L L S P L A N 2011-2015 Förord Välkommen till avfallsplan 2011 2015 för Malmö stad och Burlövs kommun. Denna avfallsplan är resultatet av

Läs mer

Vad blir det av vårt avfall? MÅL, VÄRDERINGAR OCH STRATEGIER FÖR SYDSKÅNES AVFALLSHANTERING 2006-2010

Vad blir det av vårt avfall? MÅL, VÄRDERINGAR OCH STRATEGIER FÖR SYDSKÅNES AVFALLSHANTERING 2006-2010 Vad blir det av vårt avfall? MÅL, VÄRDERINGAR OCH STRATEGIER FÖR SYDSKÅNES AVFALLSHANTERING 2006-2010 MYT OCH SANNING Myter om vårt avfall Sopberget bara växer FAKTA: I Sysavregionen läggs mindre än 3

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28

Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28 1 FÖRORD Denna plan utgör Eskilstuna kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan (NFS

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2014

Gemensam handlingsplan 2014 Gemensam handlingsplan 2014 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Remissutgåva 060515. Avfallsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner

Remissutgåva 060515. Avfallsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner Remissutgåva 060515 Avfallsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner A N TAG E N AV KO M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6 - X X - X X Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Avfallsplan 2016-2020 Ystads kommun - BILAGOR. Bilagor. Ystads kommun Avfallsplan 2016-2020 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XXXX-XX-XX

Avfallsplan 2016-2020 Ystads kommun - BILAGOR. Bilagor. Ystads kommun Avfallsplan 2016-2020 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XXXX-XX-XX Bilagor Ystads kommun Avfallsplan 2016-2020 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XXXX-XX-XX 1 FRAMTAGANDET AV YSTADS KOMMUNS AVFALLSPLAN... 1 2 DAGENS AVFALLSHANTERING I YSTADS KOMMUN... 2 2.1 Bakgrundsfakta om

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Förslag till 2013-2020

Förslag till 2013-2020 Förslag till ny Avfallsplan 2013-2020 Förord Avfallsplanen är vår kompass Det är i vår avfallsplan som KSRR sätter sina ambitioner. Här anger vi våra målområden och vad vi vill uppnå. Vi gör det gemensamt

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-11-12

Kommunfullmäktige 2013-11-12 Renhållningsordning för Kristianstads kommun Avfallsplan Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2013-11-12 Sida 1 (22 ) Avfallsplan mål och handlingsplan Inledning Varje kommun ska enligt miljöbalken

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14 Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfallsplan 2014 Innehåll Inledning 3 Avfallspolitik 4 Vision, mål, aktivitet och uppföljning 5 Miljöbedömning 8 Fakta om Värmdös avfall 9 Handlingsplan

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

BORLÄNGE KOMMUN ÅTGÄRDSPROGRAM. Bilaga till avfallsplan. Beslutat i Kommunfullmäktige, 2007-03 - 29

BORLÄNGE KOMMUN ÅTGÄRDSPROGRAM. Bilaga till avfallsplan. Beslutat i Kommunfullmäktige, 2007-03 - 29 BORÄNE KOMMUN ÅTÄRDSPRORAM Bilaga till avfallsplan Beslutat i Kommunfullmäktige, 2007-03 - 29 Innehållsförteckning 1 Inledning och anvisningar 1 2 emensamma åtgärder i Dalarna 1 2.1 Farligt avfall från

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Avfallsplan 2007-2010 Österåkers kommun

Avfallsplan 2007-2010 Österåkers kommun Avfallsplan 2007-2010 Österåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige den 2006-12-18, 132 Förord I miljöbalken och avfallsförordningen fastslås att varje kommun skall besluta om en renhållningsordning som

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

vi gör råvaror av ditt avfall

vi gör råvaror av ditt avfall vi gör råvaror av ditt avfall miljö redovisning 2015 1 miljon 93 % 327 000 76 000 80 km/h ton avfall hanterades på SUEZ anläggningar under 2014 Mer än 93 procent av allt material som kom in på SUEZ anläggningar

Läs mer

REMISSUTGÅVA. Miljökonsekvensbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

REMISSUTGÅVA. Miljökonsekvensbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen REMISSUTGÅVA Miljökonsekvensbeskrivning A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Syfte 3 Mål och konsekvenser 4 INLEDNING 5 Syfte

Läs mer

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERING... 3 3 LAGAR OCH REGLER... 8

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERING... 3 3 LAGAR OCH REGLER... 8 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERING... 3 2.1 NATIONELLA MÅL OCH STRATEGIER... 3 2.1.1 Agenda 21 3 2.1.2 Sexton nationella miljökvalitetsmål 4 2.1.3

Läs mer

AVFALLSPLAN 2016-2020. Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN 2016-2020. Burlövs kommun & Malmö stad AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005 För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Sammanställning av resultat 00-- Jörgen Leander Bilaga 00--9 Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala Matavfallsutredningen Bilaga 1 Inledning Vid nämndsammanträdet 2010-10-20 gav tekniska nämnden uppdrag åt förvaltningen att utreda möjligheterna för insamling av hushållens matavfall för biogasproduktion.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Renhållarträffen. Funktionsupphandling i praktiken. Innovation genom samarbete. Miljöambitioner i praktiken

Renhållarträffen. Funktionsupphandling i praktiken. Innovation genom samarbete. Miljöambitioner i praktiken Renhållarträffen Funktionsupphandling i praktiken Innovation genom samarbete Miljöambitioner i praktiken Fredrik Karlsson, Avfallschef Upplands Väsby kommun Väsby vågar och gör! I Väsby finns en stark

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025

Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025 Avfallsplan 2015-2025 1 (21) Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025 Fastställd av Kommunfullmäktige Hultsfred 2014-11-17 och Kommunfullmäktige Högsby 2014-11-03 Avfallsplan 2015-2025

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Kommunal avfallsplan 2013-2017

Kommunal avfallsplan 2013-2017 Styrdokument Kommunal avfallsplan 2013-2017 Giltighetstid Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 2 (29) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-15, 218 Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 Kommunfullmäktige

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

AVFALLSPLAN UTSTÄLLNINGSEXEMPLAR

AVFALLSPLAN UTSTÄLLNINGSEXEMPLAR AVFALLSPLAN UTSTÄLLNINGSEEMPLAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Läsanvisning 4 1.4 Metod och avgränsning 5 1.5 Revidering och uppföljning 5 2 AVFALLSPLANERING 7 2.1 Så

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk

Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk Lunds Renhållningsverk ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Verksamheten är inriktad på att erbjuda kunderna miljöanpassade

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Att intressera medborgare för sopsortering

Att intressera medborgare för sopsortering Att intressera medborgare för sopsortering Dagens presentation Målsättningar för sopsortering/matavfallssortering Hur vi kommunicerar om sopsortering Vilka framgångar vi har sett Vilka utmaningar vi har

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer