Gränsvärden och kommentarer till enskild vattentäkt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsvärden och kommentarer till enskild vattentäkt."

Transkript

1 ALKALINITET, HCO 3: Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med ph och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot försurning. Alkaliniteten bör överstiga 60 mg/l för att undvika korrosion på ledningar. För att höja en låg alkalinitet monteras ett avsyrningsfilter. ALUMINIUM, Al: Aluminium kan lösas ut ur marken vid låga ph-värden. Förhöjda halter kan förekomma i slam från nyborrade brunnar. Normalt ligger aluminiumhalten under 0,20 mg/l. Halter däröver är anmärkningsvärda. AMMONIUM, NH 4: Halter över 0,50 mg/l anses som anmärkningsvärda. Förhöjda halter kan tyda på föroreningar från avloppsvatten, moss- eller myrvatten. Det kan också indikera påverkan från relikt saltvatten, d.v.s. havsvatten från istiden som blivit kvar i berggrunden. Förhöjda halter förekommer också naturligt med mycket järn eller humus. Halt över 1,5 mg/l kan medföra kraftig nitritbildning vilket kan medföra hälsorisk, se förklaring under nitrit. ARSENIK, As: Halter över 10 µg/l bedöms som otjänligt. Förekomsten kan indikera påverkan från föroreningskälla. I bergborrade brunnar är dock orsaken oftast naturlig (sulfidmineral). Eventuell risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör INTE användas till dryck eller BLY, Pb: Halter över 10 µg/l är otjänliga. Orsaken är ofta korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Kan också vara en indikation på en påverkan från ett industriutsläpp, deponi & dylikt. Risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag, särskilt hos små barn. Vattnet bör inte används till dryck eller CYANID, CN: Halter över 50 µg/l är otjänliga. Riktvärdet avser totalhalt cyanid. Detta kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi & dylikt. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelhantering. FLUORID, F: Fluorid förekommer naturligt i grundvatten i varierande grad. Fluoridhalter mellan 0,80-1,20 mg/l anses ha en kariesförebyggande effekt. Högre halter av fluorid innebär risk för missfärgning av tandemalj (fluoros). Vatten med halter över 6 mg/l är otjänligt för matlagning och dryck. Risk för fluorinlagring i benvävnad (osteofluoros). Det finns bra filter för att reducera fluoridhalten i dricksvattnet. Det bästa sättet är med omvänd osmos, membran teknik. <0,8 mg/l, Dricksvattnet ger ett begränsat kariesskydd. 0,8-1,2 mg/l, Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. 1,3-1,5 mg/l, Dricksvattnet har en kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock inte ges i större omfattning till barn under 1 ½ års ålder. 1,6-4,0 mg/l, Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock endast i begränsad omfattning ges till barn under 1 ½ år. 4,1-5,9 mg/l, Dricksvattnet bör endast i begränsad omfattning ges till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1 ½ år. 6,0-> mg/l, Dricksvattnet bedöms som otjänligt till dryck och FOSFAT, PO 4: Höga fosfathalter kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödsling. Höga fosfathalter kan också ha naturligt geologiskt ursprung. Halter över 0,50 mg/l är tjänligt med anmärkning. FÄRGTAL, Pt mg/l: Ett vattens färg orsakas vanligen av multnade växtdelar, humusämnen (jord) eller av järn/manganförekomst. Färgtalet bör vara under 30. Kontrollera ev. läckage av ytvatten. JÄRN, Fe: Järn förekommer naturligt i varierande grad i grundvattnet som metalljoner och oxider och kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar, lukt och smak. Järnhalten bör vara under 0,50 mg/l, men problem kan uppstå både vid lägre eller först vid högre halter. Förekomst av järn medför risk för missfärgningar av tvätt och sanitetsporslin samt igensatta ledningar. Några medicinska belägg finns inte att man kan bli sjuk av att dricka järn- och manganhaltiga vatten. Vissa personer kan vara överkänsliga för att duscha och bada i järnhaltiga vatten, med rodnader och hudutslag som följd. Järnet tas bort genom luftning eller kemisk oxidation då det oxideras till partiklar och avskiljs i ett sandfilter. Andra metoder är genom luftning och en katalytisk massa, kaliumpermanganat och katalytisk massa eller enbart katalytisk massa. En effektiv syresättning i en hydrofor är den överlägset bästa metoden för att få ett bra resultat vid rening. I ett tryckkärl med gummiblåsa el. membran kan vattnet inte syresättas och järn, mangan och svavelväte kan ej oxideras. OBS! Välj i första hand en hydrofor som tryckkärl till dricksvattnet och lufta aldrig vattnet i brunnen!

2 KADMIUM, Cd: Vid halter av 1,0 µg/l bedöms vattnet som tjänlig med anmärkning. Halter över 5,0 µg/l bedöms vattnet som otjänligt. Kadmium förekommer i grundvattnet i några områden med sedimentära berggrunder. Kan orsakas av korrosion av kadmiumhaltiga material i fastighetsinstallationer, särskilt om vattnet är surt. Det finns risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller KALCIUM, Ca: Riktvärde mg/l. Inom önskvärt intervall minskar korrosionsrisken i distributionsanläggningen. Olägenheter som för hårdhet, vid anmärkningsvärda halter. KALIUM, K: Kan, särskilt i brunnsvatten, indikera påverkan från föroreningar. Det kan även ha naturligt, geologiskt betingat ursprung. Halter över 12 mg/l kan indikera på en förorening. KEMISK SYREFÖRBRUKNING, COD Mn : Är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen, vilka oftast består av multnande växtdelar, d.v.s. humus. Dessa ämnen kan påverka färg, lukt, smak och att en mikrobiologisk tillväxt gynnas. Halten av COD:Mn bör vara lägre än 8 mg/l O 2. Humus kan binda järn som då är mycket svårt att avskilja. Orsaken till höga halter kan vara läckage mellan berg och foderrör eller ytliga sprickzoner i en borrad brunn. I grävda brunnar kan det bero på dåligt tätade brunnsringar, eller en dåligt renspolad- och slamsugen brunn. En tätningsmanschett kan bli ett bra alternativ till en borrad brunn, övrigt gäller ett humus (jonbytare), kol- eller keramiska filter även en membranrening kan bli aktuell vid svåra fall. KLOR, total aktiv, Cl 2, Tjänligt med anmärkning vid 0,4 mg/l Cl 2. Det finns risk för lukt och smak av klor. Förekommer vid desinfektion med klor. Bästa sättet att filtrera bort klor är med aktivt kol. Undvik klorat vatten i jonbytarfilter och osmos membran. KLORID, Cl. (SALT): Kloridhalten bör inte överstiga 100 mg/l detta påskyndar korrosionsangrepp. Halter över 300 mg/l kan ge smakproblem, dålig smak. Höga kloridhalter förekommer vid inläckage av havsvatten eller relikt havsvatten (vatten från istiden). Halter över 50 mg/l Cl kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt eller vägdagvatten. För att reducera höga klorid/natriumhalter finns det bara ett effektivt sätt och det är att montera en avsaltningsanläggning, s.k. omvänd osmos, som finns i många olika storlekar och prisklasser. En injektering av för djupt borrade brunnar kan vara ett alternativ vid förhöjda kloridhalter. Kontakta Vattenspecialisten för konsultation när det gäller avsaltningsanläggningar. KOLSYRA: Halter över 25 mg/l kolsyra ökar risken för korrosion, vattnet är aggressivt. Vid höga halter monteras ett avsyrningsfilter och luftning av vattnet via hydrofor eller luftningstank. KONDUKTIVITET, ms/m: Konduktivitet är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga och stiger med ökad klorid- och natriumhalt (salt). Ledningsförmågan är i regel mindre än 70 ms/m. KOPPAR, Cu: Förhöjda värden kan förekomma beroende på utlösning ur ledningar och har ofta samband med låga ph-värden, låg alkalinitet samt mjukt vatten, d.v.s. aggressivt vatten. Kopparhalten får ej överstiga 0,20 mg/l. Koppar kan orsaka grön utfällning i sanitetsporslin och ibland grönfärgning av hår vid tvätt. Höga halter kan ha hälsovådliga effekter. Vid förhöjda halter finns även risk för diarréer, särskilt hos känsliga barn. Vattnet (kallvatten) bör spolas några minuter innan det tas till dryck och matlagning, särskilt vid beredning av barnmat, efter längre tids stillestånd samt vid nyinstallation. Undvik kopparinstallation vid aggressivt vatten. Halter över 2,0 mg/l Cu bedöms som otjänligt. KROM, Cr: Halter på 50 µg/l Cr bedöms som otjänligt. Krom kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi & dylikt. Kroniska hälsoeffekter är inte kända, men kan inte uteslutas. Riktvärdets syfte är att begränsa dricksvattnets bidrag till totalintaget av krom. Vatten med förhöjda värden bör inte användas till dryck eller KVICKSILVER, Hg: Halter på 1,0 µg/l Hg bedöms som otjänliga. Kvicksilver kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi & dylikt. En eventuell risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelhantering.

3 LUKT: Vattens lukt har ofta naturliga orsaker, till exempel svavelväte, jord, mossa, lera, skadedjur eller sjövatten. Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter blir direkt motbjudande och brukar liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte som har en lukt liknande den från ruttna ägg. Bedömningen görs när främmande lukt indikerar att vatten är så förorenat att det ej bör användas som dricksvatten eller personlig hygien. Vid svavelväte är det luftning som gäller och det bör utföras i en hydrofor eller en trycklös tank. Tryckkärl med gummiblåsa eller membran är ej lämpligt, detta gäller alltid vid borrade brunnar. (Se även sid. 3. Svavelväte.) OBS! Lufta ALDRIG vattnet direkt i brunnen, det kan förorsaka stora skador (gäller borrade brunnar). Montera alltid HYDROFOR som tryckkärl till DRICKSVATTEN! Undvik membrantankar. MAGNESIUM, Mg: Risk för smakförändringar vid höga halter. Gränsvärde 30 mg/l. MANGAN, Mn: Mangan förekommer liksom järn huvudsakligen i jonform. Det är helt lukt- och smakfritt, men kan ge upphov till blåsvarta fällningar och missfärgning av tvätt. Manganhalten bör helst vara lägre än 0,30 mg/l. För att effektivt ta bort allt mangan krävs någon form av katalytisk massa, t.ex. Manganese Greensand och Kaliumpermanganat, Birm och ev. avsyrningsmassa som underlättar oxidationen. Även jonbytare kan komma ifråga. (Se även sid. 1. Järn.) NATRIUM, Na: Se även klorider. Kan indikera påverkan från relikt saltvatten bildat under istiden eller havsvatten. Halten bör inte överstiga 100 mg/l, grundvattnet är då saltpåverkat. Natriumhalten stiger även vid filtrering med jonbyte med natrium. (Mjukvatten- och humusfilter) NICKEL, Ni: Vatten med halter på 20 µg/l Ni bedöms som otjänligt. Nickel kan förekomma naturligt i surt grundvatten. Kan även indikera att råvattnet förorenats av industri bl.a. NITRAT, NO 3: Förhöjda halter kan förekomma i närheten av gödslad mark, läckande avlopp och andra föroreningskällor. Vatten med halter över 5 mg/l bedöms tjänligt med anmärkning. Om nitrathalten överstiger 10 mg/l bör inte vatten ges till barn under ett års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). NITRIT, NO 2: Nitrit förekommer ofta i djupborrade brunnar på grund av syrebrist, men kan också indikera föroreningar av avloppsvatten, gödsel eller liknande. Vid halter över 0,005 mg/l bedöms vattnet tjänligt med anmärkning. Om halten är högre än 0,050 mg/l skall vattnet ej ges till barn under ett års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). Vatten med halter över 0,30 mg/l är otjänliga, och vattnet bör ej användas till dryck eller matlagning. ph-värde: ph-värdet visar balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar. ph-värdet ligger i allmänhet mellan 5,5 och 8,5. Värden under 7,2 kan innebära risk för korrosionsskador på rörledningar av metaller samt varmvattenberedare. Låga ph-värden ökar risken för utlösning av metaller ur vattenledningssystemet (se avsnittet ovan om koppar). ph-värden över 10,5 (basiskt vatten) gör vattnet otjänligt p.g.a. risken för skador på ögon och slemhinnor. Vatten med låga ph-värden går lätt att höja med ett avsyrningsfilter. Ett bra ph-värde bör ligga mellan 7,5-8,5. SELEN, Se: Halter över 10 µg/l bedöms som otjänligt. Selenhalter över riktvärdet kan finnas naturligt i vatten. SULFAT, SO 4: Sulfathalten bör inte överstiga 100 mg/l detta påskyndar korrosionsangrepp och bedöms tjänligt med anmärkning. Vid halter över 250 mg/l kan vattnets smak påverkas negativt och kan ge övergående diarré hos känsliga barn. Om sulfathalten är högre än alkaliniteten finns risk för kopparkorrosion. SVAVELVÄTE: Svavelväte H 2S är en färglös, illaluktande gas som bildas vid nedbrytning (förruttnelse och förmultning) av organiska produkter som djur- och växtrester i syrefattig miljö och ger en unken lukt som av ruttna ägg. Det hygieniska gränsvärdet är 10 ppm. Vid ex. dusch sörj för en god ventilation. Gäller vid höga halter av svavelvätegas. Observera! Det är viktigt vid val av tryckkärl till en borrad brunn att man alltid väljer en hydrofor där vattnet kan syresättas och ev. svavelvätegas oxideras. Även en trycklös luftningstank kan bli aktuell. Tryckkärl med gummiblåsa eller membran har den nackdelen att vattnet i dessa ej syresätts och svavelvätegasen kan ej oxideras. (Se även sid. 2. Lukt) OBS! Lufta ALDRIG vattnet direkt i brunnen det kan förorsaka stora skador (gäller borrade brunnar). Använd alltid HYDROFOR som tryckkärl till DRICKSVATTEN! Undvik membrantankar.

4 TOTALHÅRDHET, O dh. KALCIUM OCH MAGNESIUM: Totalhårdheten anger summan av kalcium och magnesium i vattnet. Totalhårdheten anges i tyska grader ( O dh). Vatten med låg totalhårdhet kallas "mjukt" och vatten med hög totalhårdhet kallas "hårt". Vatten med en hårdhet över >10 O dh innebär en risk för utfällningar på textilier, i ledningar och varmvattenberedare. Mycket mjuka vatten kan förorsaka korrosionsskador. Hårda vatten kan lätt åtgärdas med ett avhärdningsfilter (mjukvattenfilter) en s.k. jonbytare. En hög totalhårdhet kan även bero på en förhöjd klorid/salthalt i brunnsvattnet. 0-2,0 O dh Mycket mjukt vatten. (kan förorsaka korrosionsskador) 2,1-4,9 O dh Mjukt vatten. (som ovan) 5,0-9,8 O dh Medelhårt vatten. 9,9-21 O dh Hårt vatten. (även hårt vatten kan förorsaka korrosionsskador) Över >21 O dh Mycket hårt vatten. (som ovan) TURBIDITET-GRUMLIGHET, FNU: Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens d.v.s. mycket små partiklar som ger vattnet en viss "mjölkighet". Orsaken till vattens grumlighet är i de flesta fall järnföreningar eller leror. Grumlighet kan tyda på att brunnen är otät (ytvattenläckage). Lera och flytsand kan filtreras med en filtermassa för slamfilter eller keramiskt membran. MIKROBIOLOGISKA-BAKTERIOLOGISKA KOMMENTARER. ESCHERICHIA COLI (E.COLI): E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Förekomst av denna bakterie i vatten tyder på förorening från avlopp, gödsel, skadedjur eller liknande. Vid påvisande av E.coli bakterie i vatten kan man inte utesluta förekomst av sjukdomsframkallande bakterier och/eller virus. Om E.coli är upp till <9 st/100 ml vatten bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning. Vid halter över >9 st/100 ml vatten bedöms det som otjänligt. Om E.colihalterna är höga kan det bli aktuellt med en s.k. UV-behandling eller klorering av vattnet. Förhöjda halter av bakterier bör ALLTID utredas! Kontakta Vattenspecialisten om råd. KOLIFORMA BAKTERIER: Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos människor och djur. Om antalet koliforma bakterier per 100 ml vatten är mindre än <50 bedöms det som tjänligt. Vid värden mellan > bedöms det som tjänligt med anmärkning. Vid högre värden bedöms vattnet som otjänligt. Orsaken till höga värden i en borrad brunn kan vara läckage mellan foderrör och berg eller ytliga sprickzoner. Lämpliga åtgärder se ovan E.coli. MIKROSVAMP: Avser summan av jäst- och mögelsvamp. Mögel korreleras i första hand till lukt- och smakproblem men kan även indikera risk för överkänslighetsreaktioner. Jästsvamp orsakar sällan något annat än tekniska problem. AKTINOMYCETER: Sätts i första han i samband med lukt- och smakproblem. ANTAL MIKROORGANISMER 22 O C: Antal mikroorganismer ger en uppfattning framförallt om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Förhöjda värden kan bero på inläckande ytvatten i brunnen. Värden under <1000 st/ml vatten bedöms som tjänligt. Över >1000 st/ml bedöms vattnet tjänligt med anmärkning. En effektiv åtgärd när ytvatten läcker in i en borrad brunn kan vara att montera en tätningsmanschett. Humusfilter och en UV-anläggning alt. en kol eller membranrening kan även bli aktuellt. VIKTIGT! Kontrollera att skadedjur (möss) ej kan komma in i brunnen, dessa kan orsaka stora problem med bakterier m.m. Brunnsröret skall ha en tät genomföring mellan foderrör och slangar OBS! En regelbunden renspolning (högtrycksspolning) är viktigt för att erhålla ett bra vatten. Brunnen är ett förråd av Ditt viktigaste LIVSMEDEL! Dricks- och hushållsvatten. Vårda brunnen och tillhörande utrustning med största omsorg. Utan vatten inget liv.

5 Radon i dricksvatten och gränsvärden till enskild vattentäkt. Radon utgör troligen en större hälsorisk än man tidigare antagit. Det är framför allt barn som utsätts för en strålbelastning genom att dricka radonhaltigt vatten. Radonet kan passera fritt genom cellväggar t.ex. blodomlopp och ryggmärg. Det innebär ökad risk för olika former av cancer. Ett barn exponeras ca. 10 gånger mer än en vuxen av radonet i dricksvattnet. Radon är en radioaktiv ädelgas med den kemiska beteckningen Rn. I grundvatten förekommer den huvudsakligen som 222 Rn, som har en halveringstid på 3,83 dygn. När radon sönderfaller utsänds joniserad strålning varpå det bildas radondöttrar. Dessa kan sedan följa med luften in i luftrören och lungor när vi andas. När man använder radonhaltigt vatten i hushållet, t.ex. till disk och tvätt, avgår en stor del av radonet till inomhusluften. Långvarig vistelse i luft med förhöjda radonhalter kan innebära risk för lungcancer. Dricker man vattnet med radon upptas radonet i kroppen. Vid sönderfall av det intagna radonet och dess dotternuklider erhåller kroppens organ en stråldos som kan innebära risk för olika former av cancer. Den största stråldosen får mag-tarmkanalen. Radonhalter över >100 Bq/l får en hälsomässig anmärkning. Halter över >500 Bq/l, som används till dryck och matlagning till barn, bör kokas eller vispas kraftigt minst 3-5 minuter för att avlägsna radonet. OBS! vid vispning och kokning av vatten avgår radon till inomhusluften. Överstiger radonhalten >1000 Bq/l bedöms vattnet otjänligt. Höga radonhalter i dricksvatten bör åtgärdas! Detta gäller framförallt permanentboende. Ansvariga myndigheter har länge varnat för att radon i dricksvatten kan utgöra en risk för hälsan och då främst med syftning på att från vatten avgivet radon kan innebära en risk för lungcancer informerade Strålskyddsinstitutet, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen om risken för barn att dricka radonhaltigt vatten. Sedan dess har många låtit analysera sitt vatten och vidta åtgärder mot radonet. Få hade tidigare brytt sig om att åtgärda radonet i sina brunnar. När det nu finns enkla åtgärder för att sanera radonet från dricksvattnet, är det inte försvarbart att inte göra något åt en förhöjd radonhalt i vattnet. Radonhalter högre än 500 Bq/l förekommer så gott som uteslutande i vatten från bergborrade brunnar och i kallkällor som tar sitt vatten från sprickor i berget. Radonhalter i ytvattentäkter som sjöar och grävda brunnar är alltid jämförelsevis mycket låga. Till Dej som står i begrepp att borra en ny brunn, tänk alltid på följande: Finns det en risk att få in saltvatten från saltsjön eller relikt vatten. Värdera detta noga det finns stor risk för att få saltvattenbrunn. Ytterligare att tänka på: Titta på hur ett avlopp med infiltration är anlagd, detta kan vålla framtida problem. Kontrollera med grannar, fråga om avlopp, dricksvattenbrunnen samt fråga om en vattenkvalitén. Välj alltid tryckkärl och pump av högsta kvalité, det lönar sig. Undvik att montera membrantryckkärl till dricks- och hushållsvatten. Montera en riktig hydrofor så eliminerar Du redan här framtida problem. Försök att borra på en hög punkt på tomten för att undvika att ytvatten söker sig till brunnen. Undvik att kapa foderröret, låt alltid röret stick upp över markytan, lägg aldrig betongringar runt röret. -Några ytterligare råd; se alltid till att brunnen blir renspolad regelbundet av sakkunnigt branschfolk. Detta bör utföras vart annat eller tredje år, vid ytvattenläckage kan det bli nödvändigt men renspolning varje år. Kontrollera alltid att det inte läcker ner ytvatten i brunnen, det kan göra brunnen obrukbar under en lång tid. Vad som är mycket viktigt är att det finns en fungerande tätning till borrhålet. Undvik ALLTID att isolera med mineralull i anslutning till brunnen. Detta drar bara till sig smådjur som möss m.m. som lätt kan falla ner när en tillräcklig tätning saknas. Undvik att gödsla i närheten av brunnen. Var försiktig med alla typer av kemikalier i brunnens närhet. På marken runt brunnen bör man undvika alla typer av växter. Lägg singel eller grovt grus runt brunnen för att undvika växtlighet. Brunnen är Ditt förråd av LIVSMEDEL, dricksvattnet. Betrakta alltid brunnen som ett LIVSMEDELSFÖRRÅD. Grinda Clean Water AB - Välkommen att ringa oss för konsultation och projektering av dricksvattentäkter samt för vidare information om våra tjänster och produkter. Tfn: Uppgifter enl. Socialstyrelsens gränsvärden SOSFS 2003:17, Statens Strålskyddsinstitut (SSI), Socialstyrelsen Uppgifterna i detta häfte är sammanställda av Lars-Göran Stomberg. Nacka, Vi reserverar oss mot eventuella fel som kan förekomma i texten eller förändringar i gränsvärden som myndighet utfärdar.

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover LULEÅ KOMMUN 2014-06-30 1 (6) Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Provtagningen i din fastighet orsakas av att du klagat på dricksvattenkvaliteten. Proverna undersöks och bedöms efter

Läs mer

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Inledning Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs både mikrobiologisk

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Definitioner Beredning Dricksvatten Distributionsanläggning Dricksvattenanläggning Enskild anläggning Råvatten Vattentäkt Vattenverk

Läs mer

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

I dessa allmänna råd används följande begrepp: 1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS AROSEKEN EGNA HEM 22 november 2010 M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

SVENSK VATTENANALYS AB

SVENSK VATTENANALYS AB VATTENANALYS AB Lulea 2015-04-27 Provnr A41075 Fastiehetsbetecknine Blidb 1:141 ^ ^ KjeU Cronwall Vasterskarsringen 36 18492 Akersberga Hej! Vi har nu utfort laboratorieanalysen av ditt inskickade vattenprov.

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt

Läs mer

Provtagning av dricksvatten 2011

Provtagning av dricksvatten 2011 Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Förklaringar till analysresultatet

Förklaringar till analysresultatet Förklaringar till analysresultatet Utförliga förklaringar till resultaten av din vattenanalys gällande hälsomässigt, estetiskt och tekniskt grundade anmärkningar. 1 Jorden den blå planeten Jorden kallas

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö... 1 av 12 2009-10-09 14:02 En Utskrift från www.socialstyrelsen.se Publicerad: 2003-12-30 01:00 Start / SOSFS / 2003:17 Senaste version av SOSFS 2003:17 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Analyser av dialys och dricksvatten

Analyser av dialys och dricksvatten Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,

Läs mer

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

Sköt om din brunn för bra dricksvatten Sköt om din brunn för bra dricksvatten Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Om dricksvattenkvalitet

Om dricksvattenkvalitet Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter

Läs mer

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15145790 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-05-19 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Förklaring till analysresultat för dricksvatten

Förklaring till analysresultat för dricksvatten 1 (9) Ånge Tekniska Förvaltning Torggatan 10 Förklaring till analysresultat för dricksvatten Inledning Detta dokument är en vägledning vid tolkning av dricksvattenanalyser. Av analysresultaten framgår

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006 Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.

Läs mer

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk. April 2010 Vatten är en avgörande förutsättning för allt liv och vårt viktigaste livsmedel. Vatten är följaktligen klassat som ett livsmedel och höga krav ställs på dess kvalitet. Det får inte finnas några

Läs mer

.$1 ED.,l^ > r.l. r-1, o./f. taf z - ?8o. tt!+ r 006 tso/tec 17025. ."iv?., ifffi* ,r-,;:1.r-:. '/,,ri, r, i.r"

.$1 ED.,l^ > r.l. r-1, o./f. taf z - ?8o. tt!+ r 006 tso/tec 17025. .iv?., ifffi* ,r-,;:1.r-:. '/,,ri, r, i.r Alcontrol AB Box 083. 58 0 Linköping Tel: 03-25 49 00 Faxr 43 2 28 ORG.NR 556 52-O9 6 STYRELSENS SATEI LIN K OPlNG Alta ldrottsväg 26 3833 Ätta.$ ED.,l^ > r.l. r-, o./f. taf z -?8o tt! r 006 tso/tec 7025."iv?.,

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 4 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 12 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104 Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk

Läs mer

Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26

Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Nya vattenprov togs 2014 09 03 på utgående vatten från vattenverk samt vid en fastighet på Storskogsvägen, denna gång var det ett så kallat utökat prov med

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU

Läs mer

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01 GÖRVÄLNVERKETS LABORATORIUM ACKREDITERAT LABORATORIUM FÖR MILJÖ- OCH DRICKSVATTENANALYSER PROVTAGNING PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01 Om inte annat överenskommits tas proven av kunden. Provtagningskärl

Läs mer

Dricksvattnet i Kärda

Dricksvattnet i Kärda Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 14327709 Sida 1 (2) Provtagningstidpunkt : 1135 Provets märkning : 200-1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 1.7 ±0.26 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten sköt om din brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3 Analysrapport Utskriven: Av: Databas: 2016-11-10 6 LIMS_PROD ProvId: 7,00 9001 ( ANV-P_205-161024-1 ) Provtaget: 2016-10-24 12:35 12,9 C Kund: Sigtuna Kommun 8 Mottaget: 2016-10-24 14:32 14,2 C Sigtuna

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk 1 Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten.

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när

Läs mer

Vattenkvalitet i Värnamo

Vattenkvalitet i Värnamo attenkvalitet i ärnamo Ljusseveka vattenverk levererar dricksvatten till ärnamo, Hörle, Åminne, Tånnö, Hånger och ett område nordväst om sjön Hindsen. På sikt kommer även dricksvattnet att ledas västerut

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15242725 : Kemisk Provtagningsdatum : 2015-07-21 Provets märkning : Huseberg 602 Ankomstdatum : 2015-07-21 Temperatur vid ankomst : 10 C SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.27 ±0.04 FNU SLV 1990-01-01

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

Dricksvattnet i Lanna

Dricksvattnet i Lanna Dricksvattnet i Lanna Lannavattnet är mjukt (4 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt

Läs mer

Vad är vatten egentligen?

Vad är vatten egentligen? Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen

Läs mer

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter. Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Nya bedömningsgrunder för grundvatten Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Ur Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten

Läs mer

Grundvatten i Botkyrka kommun

Grundvatten i Botkyrka kommun Grundvatten i Botkyrka kommun Analyser av vatten från enskilda brunnar 1986-2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2008:3 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning

Läs mer

Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide Frågor om brunnar (Lapinlampi T., Sipilä A., Hatva T. osv. 2001).

Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide Frågor om brunnar (Lapinlampi T., Sipilä A., Hatva T. osv. 2001). Frågor om kvaliteten på brunnsvattnet - Grundvattnets kvalitet - Brunnsvattnets kvalitet - Vad beror det på att brunnsvattnet är gott men inte tappvattnet? Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide

Läs mer

Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde

Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Innehåll Sammanfattning... 2 Problem med vattnet... 3 Vattenkvalité... 3 Förslag till vattenrening... 4 Alternativa reningar som ej föreslås... 5 Callidus...

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27 Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt 2009-07-27 Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av vattentäkten

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Gränsvärden och parametervärden

Gränsvärden och parametervärden Gränsvärden och parametervärden Avsnitt A. Gränsvärden där dricksvattnet ska bedömas som otjänligt I. Mikrobiologiska parametrar Parameter Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt (enhet) Utgående

Läs mer

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 8 Bilaga 1 1 (till SLVFS 2001:30) Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 Avsnitt A. Förteckning över godkända processkemikalier Processkemikalie och ändamål Villkor För beläggningshämning

Läs mer

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten

Läs mer

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten 1 DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten Innehållsförteckning sida Övriga taxor 13.Taxa dispenser tunga och/eller breda och/eller långa

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Läs mer

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader - och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,

Läs mer

Inledning 3. Geologi 3 Jordarter 3 Berggrund 3 Hydrogeologi 5

Inledning 3. Geologi 3 Jordarter 3 Berggrund 3 Hydrogeologi 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Geologi 3 Jordarter 3 Berggrund 3 Hydrogeologi 5 Kontrollprogrammet 7 Provpunkter 7 Provtagningsfrekvens 8 Analyser 8 Resultat och bedömning 9 Utvärdering

Läs mer

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris.

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Höjd: 50,8 cm Höjd: 24,77 cm 4evergreen vattenfilter Vårt revolutionerande vattenfilter för dricksvattenrening använder nanofilterteknik

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer