Gränsvärden och kommentarer till enskild vattentäkt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsvärden och kommentarer till enskild vattentäkt."

Transkript

1 ALKALINITET, HCO 3: Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med ph och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot försurning. Alkaliniteten bör överstiga 60 mg/l för att undvika korrosion på ledningar. För att höja en låg alkalinitet monteras ett avsyrningsfilter. ALUMINIUM, Al: Aluminium kan lösas ut ur marken vid låga ph-värden. Förhöjda halter kan förekomma i slam från nyborrade brunnar. Normalt ligger aluminiumhalten under 0,20 mg/l. Halter däröver är anmärkningsvärda. AMMONIUM, NH 4: Halter över 0,50 mg/l anses som anmärkningsvärda. Förhöjda halter kan tyda på föroreningar från avloppsvatten, moss- eller myrvatten. Det kan också indikera påverkan från relikt saltvatten, d.v.s. havsvatten från istiden som blivit kvar i berggrunden. Förhöjda halter förekommer också naturligt med mycket järn eller humus. Halt över 1,5 mg/l kan medföra kraftig nitritbildning vilket kan medföra hälsorisk, se förklaring under nitrit. ARSENIK, As: Halter över 10 µg/l bedöms som otjänligt. Förekomsten kan indikera påverkan från föroreningskälla. I bergborrade brunnar är dock orsaken oftast naturlig (sulfidmineral). Eventuell risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör INTE användas till dryck eller BLY, Pb: Halter över 10 µg/l är otjänliga. Orsaken är ofta korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Kan också vara en indikation på en påverkan från ett industriutsläpp, deponi & dylikt. Risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag, särskilt hos små barn. Vattnet bör inte används till dryck eller CYANID, CN: Halter över 50 µg/l är otjänliga. Riktvärdet avser totalhalt cyanid. Detta kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi & dylikt. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelhantering. FLUORID, F: Fluorid förekommer naturligt i grundvatten i varierande grad. Fluoridhalter mellan 0,80-1,20 mg/l anses ha en kariesförebyggande effekt. Högre halter av fluorid innebär risk för missfärgning av tandemalj (fluoros). Vatten med halter över 6 mg/l är otjänligt för matlagning och dryck. Risk för fluorinlagring i benvävnad (osteofluoros). Det finns bra filter för att reducera fluoridhalten i dricksvattnet. Det bästa sättet är med omvänd osmos, membran teknik. <0,8 mg/l, Dricksvattnet ger ett begränsat kariesskydd. 0,8-1,2 mg/l, Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. 1,3-1,5 mg/l, Dricksvattnet har en kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock inte ges i större omfattning till barn under 1 ½ års ålder. 1,6-4,0 mg/l, Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock endast i begränsad omfattning ges till barn under 1 ½ år. 4,1-5,9 mg/l, Dricksvattnet bör endast i begränsad omfattning ges till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1 ½ år. 6,0-> mg/l, Dricksvattnet bedöms som otjänligt till dryck och FOSFAT, PO 4: Höga fosfathalter kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödsling. Höga fosfathalter kan också ha naturligt geologiskt ursprung. Halter över 0,50 mg/l är tjänligt med anmärkning. FÄRGTAL, Pt mg/l: Ett vattens färg orsakas vanligen av multnade växtdelar, humusämnen (jord) eller av järn/manganförekomst. Färgtalet bör vara under 30. Kontrollera ev. läckage av ytvatten. JÄRN, Fe: Järn förekommer naturligt i varierande grad i grundvattnet som metalljoner och oxider och kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar, lukt och smak. Järnhalten bör vara under 0,50 mg/l, men problem kan uppstå både vid lägre eller först vid högre halter. Förekomst av järn medför risk för missfärgningar av tvätt och sanitetsporslin samt igensatta ledningar. Några medicinska belägg finns inte att man kan bli sjuk av att dricka järn- och manganhaltiga vatten. Vissa personer kan vara överkänsliga för att duscha och bada i järnhaltiga vatten, med rodnader och hudutslag som följd. Järnet tas bort genom luftning eller kemisk oxidation då det oxideras till partiklar och avskiljs i ett sandfilter. Andra metoder är genom luftning och en katalytisk massa, kaliumpermanganat och katalytisk massa eller enbart katalytisk massa. En effektiv syresättning i en hydrofor är den överlägset bästa metoden för att få ett bra resultat vid rening. I ett tryckkärl med gummiblåsa el. membran kan vattnet inte syresättas och järn, mangan och svavelväte kan ej oxideras. OBS! Välj i första hand en hydrofor som tryckkärl till dricksvattnet och lufta aldrig vattnet i brunnen!

2 KADMIUM, Cd: Vid halter av 1,0 µg/l bedöms vattnet som tjänlig med anmärkning. Halter över 5,0 µg/l bedöms vattnet som otjänligt. Kadmium förekommer i grundvattnet i några områden med sedimentära berggrunder. Kan orsakas av korrosion av kadmiumhaltiga material i fastighetsinstallationer, särskilt om vattnet är surt. Det finns risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller KALCIUM, Ca: Riktvärde mg/l. Inom önskvärt intervall minskar korrosionsrisken i distributionsanläggningen. Olägenheter som för hårdhet, vid anmärkningsvärda halter. KALIUM, K: Kan, särskilt i brunnsvatten, indikera påverkan från föroreningar. Det kan även ha naturligt, geologiskt betingat ursprung. Halter över 12 mg/l kan indikera på en förorening. KEMISK SYREFÖRBRUKNING, COD Mn : Är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen, vilka oftast består av multnande växtdelar, d.v.s. humus. Dessa ämnen kan påverka färg, lukt, smak och att en mikrobiologisk tillväxt gynnas. Halten av COD:Mn bör vara lägre än 8 mg/l O 2. Humus kan binda järn som då är mycket svårt att avskilja. Orsaken till höga halter kan vara läckage mellan berg och foderrör eller ytliga sprickzoner i en borrad brunn. I grävda brunnar kan det bero på dåligt tätade brunnsringar, eller en dåligt renspolad- och slamsugen brunn. En tätningsmanschett kan bli ett bra alternativ till en borrad brunn, övrigt gäller ett humus (jonbytare), kol- eller keramiska filter även en membranrening kan bli aktuell vid svåra fall. KLOR, total aktiv, Cl 2, Tjänligt med anmärkning vid 0,4 mg/l Cl 2. Det finns risk för lukt och smak av klor. Förekommer vid desinfektion med klor. Bästa sättet att filtrera bort klor är med aktivt kol. Undvik klorat vatten i jonbytarfilter och osmos membran. KLORID, Cl. (SALT): Kloridhalten bör inte överstiga 100 mg/l detta påskyndar korrosionsangrepp. Halter över 300 mg/l kan ge smakproblem, dålig smak. Höga kloridhalter förekommer vid inläckage av havsvatten eller relikt havsvatten (vatten från istiden). Halter över 50 mg/l Cl kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt eller vägdagvatten. För att reducera höga klorid/natriumhalter finns det bara ett effektivt sätt och det är att montera en avsaltningsanläggning, s.k. omvänd osmos, som finns i många olika storlekar och prisklasser. En injektering av för djupt borrade brunnar kan vara ett alternativ vid förhöjda kloridhalter. Kontakta Vattenspecialisten för konsultation när det gäller avsaltningsanläggningar. KOLSYRA: Halter över 25 mg/l kolsyra ökar risken för korrosion, vattnet är aggressivt. Vid höga halter monteras ett avsyrningsfilter och luftning av vattnet via hydrofor eller luftningstank. KONDUKTIVITET, ms/m: Konduktivitet är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga och stiger med ökad klorid- och natriumhalt (salt). Ledningsförmågan är i regel mindre än 70 ms/m. KOPPAR, Cu: Förhöjda värden kan förekomma beroende på utlösning ur ledningar och har ofta samband med låga ph-värden, låg alkalinitet samt mjukt vatten, d.v.s. aggressivt vatten. Kopparhalten får ej överstiga 0,20 mg/l. Koppar kan orsaka grön utfällning i sanitetsporslin och ibland grönfärgning av hår vid tvätt. Höga halter kan ha hälsovådliga effekter. Vid förhöjda halter finns även risk för diarréer, särskilt hos känsliga barn. Vattnet (kallvatten) bör spolas några minuter innan det tas till dryck och matlagning, särskilt vid beredning av barnmat, efter längre tids stillestånd samt vid nyinstallation. Undvik kopparinstallation vid aggressivt vatten. Halter över 2,0 mg/l Cu bedöms som otjänligt. KROM, Cr: Halter på 50 µg/l Cr bedöms som otjänligt. Krom kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi & dylikt. Kroniska hälsoeffekter är inte kända, men kan inte uteslutas. Riktvärdets syfte är att begränsa dricksvattnets bidrag till totalintaget av krom. Vatten med förhöjda värden bör inte användas till dryck eller KVICKSILVER, Hg: Halter på 1,0 µg/l Hg bedöms som otjänliga. Kvicksilver kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi & dylikt. En eventuell risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelhantering.

3 LUKT: Vattens lukt har ofta naturliga orsaker, till exempel svavelväte, jord, mossa, lera, skadedjur eller sjövatten. Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter blir direkt motbjudande och brukar liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte som har en lukt liknande den från ruttna ägg. Bedömningen görs när främmande lukt indikerar att vatten är så förorenat att det ej bör användas som dricksvatten eller personlig hygien. Vid svavelväte är det luftning som gäller och det bör utföras i en hydrofor eller en trycklös tank. Tryckkärl med gummiblåsa eller membran är ej lämpligt, detta gäller alltid vid borrade brunnar. (Se även sid. 3. Svavelväte.) OBS! Lufta ALDRIG vattnet direkt i brunnen, det kan förorsaka stora skador (gäller borrade brunnar). Montera alltid HYDROFOR som tryckkärl till DRICKSVATTEN! Undvik membrantankar. MAGNESIUM, Mg: Risk för smakförändringar vid höga halter. Gränsvärde 30 mg/l. MANGAN, Mn: Mangan förekommer liksom järn huvudsakligen i jonform. Det är helt lukt- och smakfritt, men kan ge upphov till blåsvarta fällningar och missfärgning av tvätt. Manganhalten bör helst vara lägre än 0,30 mg/l. För att effektivt ta bort allt mangan krävs någon form av katalytisk massa, t.ex. Manganese Greensand och Kaliumpermanganat, Birm och ev. avsyrningsmassa som underlättar oxidationen. Även jonbytare kan komma ifråga. (Se även sid. 1. Järn.) NATRIUM, Na: Se även klorider. Kan indikera påverkan från relikt saltvatten bildat under istiden eller havsvatten. Halten bör inte överstiga 100 mg/l, grundvattnet är då saltpåverkat. Natriumhalten stiger även vid filtrering med jonbyte med natrium. (Mjukvatten- och humusfilter) NICKEL, Ni: Vatten med halter på 20 µg/l Ni bedöms som otjänligt. Nickel kan förekomma naturligt i surt grundvatten. Kan även indikera att råvattnet förorenats av industri bl.a. NITRAT, NO 3: Förhöjda halter kan förekomma i närheten av gödslad mark, läckande avlopp och andra föroreningskällor. Vatten med halter över 5 mg/l bedöms tjänligt med anmärkning. Om nitrathalten överstiger 10 mg/l bör inte vatten ges till barn under ett års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). NITRIT, NO 2: Nitrit förekommer ofta i djupborrade brunnar på grund av syrebrist, men kan också indikera föroreningar av avloppsvatten, gödsel eller liknande. Vid halter över 0,005 mg/l bedöms vattnet tjänligt med anmärkning. Om halten är högre än 0,050 mg/l skall vattnet ej ges till barn under ett års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). Vatten med halter över 0,30 mg/l är otjänliga, och vattnet bör ej användas till dryck eller matlagning. ph-värde: ph-värdet visar balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar. ph-värdet ligger i allmänhet mellan 5,5 och 8,5. Värden under 7,2 kan innebära risk för korrosionsskador på rörledningar av metaller samt varmvattenberedare. Låga ph-värden ökar risken för utlösning av metaller ur vattenledningssystemet (se avsnittet ovan om koppar). ph-värden över 10,5 (basiskt vatten) gör vattnet otjänligt p.g.a. risken för skador på ögon och slemhinnor. Vatten med låga ph-värden går lätt att höja med ett avsyrningsfilter. Ett bra ph-värde bör ligga mellan 7,5-8,5. SELEN, Se: Halter över 10 µg/l bedöms som otjänligt. Selenhalter över riktvärdet kan finnas naturligt i vatten. SULFAT, SO 4: Sulfathalten bör inte överstiga 100 mg/l detta påskyndar korrosionsangrepp och bedöms tjänligt med anmärkning. Vid halter över 250 mg/l kan vattnets smak påverkas negativt och kan ge övergående diarré hos känsliga barn. Om sulfathalten är högre än alkaliniteten finns risk för kopparkorrosion. SVAVELVÄTE: Svavelväte H 2S är en färglös, illaluktande gas som bildas vid nedbrytning (förruttnelse och förmultning) av organiska produkter som djur- och växtrester i syrefattig miljö och ger en unken lukt som av ruttna ägg. Det hygieniska gränsvärdet är 10 ppm. Vid ex. dusch sörj för en god ventilation. Gäller vid höga halter av svavelvätegas. Observera! Det är viktigt vid val av tryckkärl till en borrad brunn att man alltid väljer en hydrofor där vattnet kan syresättas och ev. svavelvätegas oxideras. Även en trycklös luftningstank kan bli aktuell. Tryckkärl med gummiblåsa eller membran har den nackdelen att vattnet i dessa ej syresätts och svavelvätegasen kan ej oxideras. (Se även sid. 2. Lukt) OBS! Lufta ALDRIG vattnet direkt i brunnen det kan förorsaka stora skador (gäller borrade brunnar). Använd alltid HYDROFOR som tryckkärl till DRICKSVATTEN! Undvik membrantankar.

4 TOTALHÅRDHET, O dh. KALCIUM OCH MAGNESIUM: Totalhårdheten anger summan av kalcium och magnesium i vattnet. Totalhårdheten anges i tyska grader ( O dh). Vatten med låg totalhårdhet kallas "mjukt" och vatten med hög totalhårdhet kallas "hårt". Vatten med en hårdhet över >10 O dh innebär en risk för utfällningar på textilier, i ledningar och varmvattenberedare. Mycket mjuka vatten kan förorsaka korrosionsskador. Hårda vatten kan lätt åtgärdas med ett avhärdningsfilter (mjukvattenfilter) en s.k. jonbytare. En hög totalhårdhet kan även bero på en förhöjd klorid/salthalt i brunnsvattnet. 0-2,0 O dh Mycket mjukt vatten. (kan förorsaka korrosionsskador) 2,1-4,9 O dh Mjukt vatten. (som ovan) 5,0-9,8 O dh Medelhårt vatten. 9,9-21 O dh Hårt vatten. (även hårt vatten kan förorsaka korrosionsskador) Över >21 O dh Mycket hårt vatten. (som ovan) TURBIDITET-GRUMLIGHET, FNU: Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens d.v.s. mycket små partiklar som ger vattnet en viss "mjölkighet". Orsaken till vattens grumlighet är i de flesta fall järnföreningar eller leror. Grumlighet kan tyda på att brunnen är otät (ytvattenläckage). Lera och flytsand kan filtreras med en filtermassa för slamfilter eller keramiskt membran. MIKROBIOLOGISKA-BAKTERIOLOGISKA KOMMENTARER. ESCHERICHIA COLI (E.COLI): E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Förekomst av denna bakterie i vatten tyder på förorening från avlopp, gödsel, skadedjur eller liknande. Vid påvisande av E.coli bakterie i vatten kan man inte utesluta förekomst av sjukdomsframkallande bakterier och/eller virus. Om E.coli är upp till <9 st/100 ml vatten bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning. Vid halter över >9 st/100 ml vatten bedöms det som otjänligt. Om E.colihalterna är höga kan det bli aktuellt med en s.k. UV-behandling eller klorering av vattnet. Förhöjda halter av bakterier bör ALLTID utredas! Kontakta Vattenspecialisten om råd. KOLIFORMA BAKTERIER: Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos människor och djur. Om antalet koliforma bakterier per 100 ml vatten är mindre än <50 bedöms det som tjänligt. Vid värden mellan > bedöms det som tjänligt med anmärkning. Vid högre värden bedöms vattnet som otjänligt. Orsaken till höga värden i en borrad brunn kan vara läckage mellan foderrör och berg eller ytliga sprickzoner. Lämpliga åtgärder se ovan E.coli. MIKROSVAMP: Avser summan av jäst- och mögelsvamp. Mögel korreleras i första hand till lukt- och smakproblem men kan även indikera risk för överkänslighetsreaktioner. Jästsvamp orsakar sällan något annat än tekniska problem. AKTINOMYCETER: Sätts i första han i samband med lukt- och smakproblem. ANTAL MIKROORGANISMER 22 O C: Antal mikroorganismer ger en uppfattning framförallt om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Förhöjda värden kan bero på inläckande ytvatten i brunnen. Värden under <1000 st/ml vatten bedöms som tjänligt. Över >1000 st/ml bedöms vattnet tjänligt med anmärkning. En effektiv åtgärd när ytvatten läcker in i en borrad brunn kan vara att montera en tätningsmanschett. Humusfilter och en UV-anläggning alt. en kol eller membranrening kan även bli aktuellt. VIKTIGT! Kontrollera att skadedjur (möss) ej kan komma in i brunnen, dessa kan orsaka stora problem med bakterier m.m. Brunnsröret skall ha en tät genomföring mellan foderrör och slangar OBS! En regelbunden renspolning (högtrycksspolning) är viktigt för att erhålla ett bra vatten. Brunnen är ett förråd av Ditt viktigaste LIVSMEDEL! Dricks- och hushållsvatten. Vårda brunnen och tillhörande utrustning med största omsorg. Utan vatten inget liv.

5 Radon i dricksvatten och gränsvärden till enskild vattentäkt. Radon utgör troligen en större hälsorisk än man tidigare antagit. Det är framför allt barn som utsätts för en strålbelastning genom att dricka radonhaltigt vatten. Radonet kan passera fritt genom cellväggar t.ex. blodomlopp och ryggmärg. Det innebär ökad risk för olika former av cancer. Ett barn exponeras ca. 10 gånger mer än en vuxen av radonet i dricksvattnet. Radon är en radioaktiv ädelgas med den kemiska beteckningen Rn. I grundvatten förekommer den huvudsakligen som 222 Rn, som har en halveringstid på 3,83 dygn. När radon sönderfaller utsänds joniserad strålning varpå det bildas radondöttrar. Dessa kan sedan följa med luften in i luftrören och lungor när vi andas. När man använder radonhaltigt vatten i hushållet, t.ex. till disk och tvätt, avgår en stor del av radonet till inomhusluften. Långvarig vistelse i luft med förhöjda radonhalter kan innebära risk för lungcancer. Dricker man vattnet med radon upptas radonet i kroppen. Vid sönderfall av det intagna radonet och dess dotternuklider erhåller kroppens organ en stråldos som kan innebära risk för olika former av cancer. Den största stråldosen får mag-tarmkanalen. Radonhalter över >100 Bq/l får en hälsomässig anmärkning. Halter över >500 Bq/l, som används till dryck och matlagning till barn, bör kokas eller vispas kraftigt minst 3-5 minuter för att avlägsna radonet. OBS! vid vispning och kokning av vatten avgår radon till inomhusluften. Överstiger radonhalten >1000 Bq/l bedöms vattnet otjänligt. Höga radonhalter i dricksvatten bör åtgärdas! Detta gäller framförallt permanentboende. Ansvariga myndigheter har länge varnat för att radon i dricksvatten kan utgöra en risk för hälsan och då främst med syftning på att från vatten avgivet radon kan innebära en risk för lungcancer informerade Strålskyddsinstitutet, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen om risken för barn att dricka radonhaltigt vatten. Sedan dess har många låtit analysera sitt vatten och vidta åtgärder mot radonet. Få hade tidigare brytt sig om att åtgärda radonet i sina brunnar. När det nu finns enkla åtgärder för att sanera radonet från dricksvattnet, är det inte försvarbart att inte göra något åt en förhöjd radonhalt i vattnet. Radonhalter högre än 500 Bq/l förekommer så gott som uteslutande i vatten från bergborrade brunnar och i kallkällor som tar sitt vatten från sprickor i berget. Radonhalter i ytvattentäkter som sjöar och grävda brunnar är alltid jämförelsevis mycket låga. Till Dej som står i begrepp att borra en ny brunn, tänk alltid på följande: Finns det en risk att få in saltvatten från saltsjön eller relikt vatten. Värdera detta noga det finns stor risk för att få saltvattenbrunn. Ytterligare att tänka på: Titta på hur ett avlopp med infiltration är anlagd, detta kan vålla framtida problem. Kontrollera med grannar, fråga om avlopp, dricksvattenbrunnen samt fråga om en vattenkvalitén. Välj alltid tryckkärl och pump av högsta kvalité, det lönar sig. Undvik att montera membrantryckkärl till dricks- och hushållsvatten. Montera en riktig hydrofor så eliminerar Du redan här framtida problem. Försök att borra på en hög punkt på tomten för att undvika att ytvatten söker sig till brunnen. Undvik att kapa foderröret, låt alltid röret stick upp över markytan, lägg aldrig betongringar runt röret. -Några ytterligare råd; se alltid till att brunnen blir renspolad regelbundet av sakkunnigt branschfolk. Detta bör utföras vart annat eller tredje år, vid ytvattenläckage kan det bli nödvändigt men renspolning varje år. Kontrollera alltid att det inte läcker ner ytvatten i brunnen, det kan göra brunnen obrukbar under en lång tid. Vad som är mycket viktigt är att det finns en fungerande tätning till borrhålet. Undvik ALLTID att isolera med mineralull i anslutning till brunnen. Detta drar bara till sig smådjur som möss m.m. som lätt kan falla ner när en tillräcklig tätning saknas. Undvik att gödsla i närheten av brunnen. Var försiktig med alla typer av kemikalier i brunnens närhet. På marken runt brunnen bör man undvika alla typer av växter. Lägg singel eller grovt grus runt brunnen för att undvika växtlighet. Brunnen är Ditt förråd av LIVSMEDEL, dricksvattnet. Betrakta alltid brunnen som ett LIVSMEDELSFÖRRÅD. Grinda Clean Water AB - Välkommen att ringa oss för konsultation och projektering av dricksvattentäkter samt för vidare information om våra tjänster och produkter. Tfn: Uppgifter enl. Socialstyrelsens gränsvärden SOSFS 2003:17, Statens Strålskyddsinstitut (SSI), Socialstyrelsen Uppgifterna i detta häfte är sammanställda av Lars-Göran Stomberg. Nacka, Vi reserverar oss mot eventuella fel som kan förekomma i texten eller förändringar i gränsvärden som myndighet utfärdar.

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Analyser av dialys och dricksvatten

Analyser av dialys och dricksvatten Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,

Läs mer

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

Sköt om din brunn för bra dricksvatten Sköt om din brunn för bra dricksvatten Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

.$1 ED.,l^ > r.l. r-1, o./f. taf z - ?8o. tt!+ r 006 tso/tec 17025. ."iv?., ifffi* ,r-,;:1.r-:. '/,,ri, r, i.r"

.$1 ED.,l^ > r.l. r-1, o./f. taf z - ?8o. tt!+ r 006 tso/tec 17025. .iv?., ifffi* ,r-,;:1.r-:. '/,,ri, r, i.r Alcontrol AB Box 083. 58 0 Linköping Tel: 03-25 49 00 Faxr 43 2 28 ORG.NR 556 52-O9 6 STYRELSENS SATEI LIN K OPlNG Alta ldrottsväg 26 3833 Ätta.$ ED.,l^ > r.l. r-, o./f. taf z -?8o tt! r 006 tso/tec 7025."iv?.,

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006 Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten sköt om din brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten

Läs mer

Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde

Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Innehåll Sammanfattning... 2 Problem med vattnet... 3 Vattenkvalité... 3 Förslag till vattenrening... 4 Alternativa reningar som ej föreslås... 5 Callidus...

Läs mer

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Ur Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27 Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt 2009-07-27 Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av vattentäkten

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Grundvatten i Botkyrka kommun

Grundvatten i Botkyrka kommun Grundvatten i Botkyrka kommun Analyser av vatten från enskilda brunnar 1986-2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2008:3 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris.

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Höjd: 50,8 cm Höjd: 24,77 cm 4evergreen vattenfilter Vårt revolutionerande vattenfilter för dricksvattenrening använder nanofilterteknik

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Rent vatten. är ingen självklarhet. Vi på Dahl har ett brett lagerlagt sortiment av vattenreningsprodukter

Rent vatten. är ingen självklarhet. Vi på Dahl har ett brett lagerlagt sortiment av vattenreningsprodukter Rent vatten är ingen självklarhet Vi på Dahl har ett brett lagerlagt sortiment av vattenreningsprodukter Dahl erbjuder en bekymmerlös process för vattenanalyser... I Sverige får cirka 1,2 miljoner människor

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ; (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar

Läs mer

RADONETT Europas mest sålda radonavskiljare för vatten

RADONETT Europas mest sålda radonavskiljare för vatten RADONETT Europas mest sålda radonavskiljare för vatten Friskt och hälsosamt vatten www.radonett.com Radonavskiljare för vatten Europas mest sålda radonavskiljare för vatten Miljövänlig och ekologisk Radonett

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten

Läs mer

BRUNNSBORRNING. Eget vatten från en djupborrad brunn. En informationsskrift om brunnsborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation

BRUNNSBORRNING. Eget vatten från en djupborrad brunn. En informationsskrift om brunnsborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BRUNNSBORRNING Eget vatten från en djupborrad brunn En informationsskrift om brunnsborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BORRENTREPRENÖRERNA BORRENTREPRENÖRERNA SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS

Läs mer

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång?

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor är nödvändigt, det hjälper bla. kroppen att ta upp kalcium som stärker skelettet. Länsstyrelsen upptäckte 2007 halter av bor som låg mycket över det normala.

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik En undersökning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och metaller i dricksvattnet från enskilda bergborrade brunnar runt Siljansringen i Dalarna Kristina André Examensarbete på programmet Civilingenjör

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 9A:2

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 9A:2 9A:2 Fråga om bostadsfastighet med större fördel kunde försörjas med vatten från egen vattentäkt än genom anslutning till allmän renvattenanläggning. Familjen I. äger en stadsäga i Växjö kommun. Fastigheten

Läs mer

Vi hjälper dig med tips och råd! Vattenfilter Vattenanalyser Service & skötsel

Vi hjälper dig med tips och råd! Vattenfilter Vattenanalyser Service & skötsel Produktbeskrivning för AA-36 filter Hämtad från E-handel hemsida www.europevattenrening.se Filmlänk tryck här Avsyrningsfiltret AA36 Vi hjälper dig med tips och råd! Vattenfilter Vattenanalyser Service

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning

Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning Handledning 2012 Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning Innehåll Inledning... 3 Lagstiftning... 3 Definitioner... 3 Sveriges geologiska undersökning, SGU... 4 Övrigt...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Sammanfattning Vid årets provtagning på badvatten har 5 strandbad blivit

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar

Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Vattentäkter råvaran till dricksvatten

Vattentäkter råvaran till dricksvatten 1 Innehåll Vattentäkter råvaran till dricksvatten...3 Vattenverk...5 Varför blir det så här?...6 Kan jag lita på vattnet?...10 Vattenledningar...16 Tester och krav...18 Vatten i hemmet...20 2 Vattentäkter

Läs mer

Innehåll Värt att veta om vatten

Innehåll Värt att veta om vatten 2011-10-07 Innehåll Värt att veta om vatten Vattentäkter råvaran till dricksvatten... 3 Vattenverk... 5 Varför blir det så här?... 6 Kan jag lita på vattnet?... 9 Vattenledningar... 14 Tester och krav...

Läs mer

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar Produktdatablad Incimaxx Aqua S-D Beskrivning Sur produkt för rengöring och desinfektion av dricksvattensystem och dricksvatten till djur Produktfördelar Avlägsnar snabbt och effektivt kalk och alger i

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION...

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... VATTENRENING INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... 2 INSTALLATION MELLAN PUMP OCH HYDROFOR... 4 INSTALLATION

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet?

Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet? 1 Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet? Halten 7d heterotrofa bakterier i ledningsnätet har sjunkit sedan vi gick över från klorering till UV-belysning för desinfektion

Läs mer

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 Is och dricksvatten Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och avgränsning...3 Bedömning och parametrar...3 Resultat...5 Resultat isprover...6

Läs mer

Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning

Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning Bygg- och miljönämnden Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning 2 exemplar - Anmälan om installation av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur ytvatten, grundvatten eller

Läs mer

Så här sköter du spa, kar och tunna

Så här sköter du spa, kar och tunna Så här sköter du spa, kar och tunna Innehåll sid Ett rent nöje...3 Kort om spa, bubbelbadkar och badtunnor...4 Viktigt att veta om varmt badvatten...6 Mekanisk rengöring...7 Kemisk rengöring med Nitor

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Information om anmälan av värmepumpsanläggning

Information om anmälan av värmepumpsanläggning Bygg- och miljönämnden Information om anmälan av värmepumpsanläggning Om du ska installera en värmepump måste du göra en anmälan till bygg- och miljönämnden. Anmälan ska göras minst 6 veckor innan du gräver

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet Vattenrening VVS Med rätt vattenfilter kan du ta bort sand, sediment, grövre partiklar, utfällt järn samt dålig lukt och smak. Filter finns också om du behöver avkalka vattnet. EL & VVS - för din säkerhet

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten att anlägga brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Vattnet i vår kommun

Vattnet i vår kommun Vattnet i vår kommun Viktig information om dricksvatten- och avloppshantering i Nynäshamns kommun 1 3.Nynäshamn,nytryck,feb-12.indd 1 2012-02-06 10.14 Vatten en förutsättning Vatten är vårt viktigaste

Läs mer

BASF Coatings Safety Week. Andning

BASF Coatings Safety Week. Andning Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter

Läs mer