Innehållsförteckning

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2

3 Innehållsförteckning VD har ordet 2 Våra medarbetare 4 Vår miljö 6 Teknisk verksamhet 9 Nyckeltal och definitioner 14 Årsredovisning 15 Förvaltningsberättelse 16 Resultaträkning 19 Balansräkning 20 Kassaflödesanalys 22 Bokslutskommentarer 23 Revisionsberättelse 31 Granskningsrapport 32 1

4 VD har ordet En kontakt för kunden är de mindre energiföretagen till besvär för branschen? Elbranschen är som de flesta vet en bransch som är kringgärdad av lagparagrafer och regleringar och hela tiden dyker det upp nya som alla inblandade har att anpassa sig till. Ett av förslagen från statliga Energimarknadsinspektionen är att det skall skapas en gemensam nordisk elmarknad till 2015 och till följd av detta något som benämns En kontakt för kunden. Förslaget bygger i grunden på ett EUdirektiv. En kontakt för kunden innebär att det endast är elförsäljningsbolaget som i framtiden skall ha kundkontakten och som också skall fakturera kunden för både el och nätavgift. Elnätsföretagen skall i denna modell osynliggöras och inte längre ha någon egentlig kundkontakt. Vi mindre lokala energiföretag upplever detta förslag som ett allvarligt hot mot vår verksamhet, då vår kärnverksamhet i många fall är just elnätet. Vår enda fördel gentemot de större kraftbolagen är just att vi är lokala och kan hålla en god och nära kontakt med våra kunder. Mariestad Töreboda Energi AB har ett lokalt placerat kontor som man kan besöka, vi har inte några telefonköer, vi jobbar med god service och leveranskvalité som högsta mål och vi håller samtidigt mycket konkurrenskraftiga priser, bland de lägsta i landet. Våra nöjd-kund-undersökningar visar att de små bolagens kundnöjdhet regelmässigt utklassar de stora bolagens dito. Att vi ska tvingas stänga porten och dra ned på vår kundservice är därför inte något som vi kan se som positivt för kunderna. Fakturan är idag vår främsta kontaktväg, med vilken vi förmedlar information om bland annat energieffektivisering och i miljöfrågor. Med detta förslag är vi rädda för att dessa frågor kommer att få en allt mindre plats i framtiden. Ett elhandelsföretag har av naturliga skäl få incitament att lämna information om energieffektiviseringar och besparingar. Om nätföretagen tvingas släppa kundkontakten så kommer dessutom nätföretagens roll som en resurs för ägarnas tillväxt och utveckling att försvinna. Med andra ord förloras också många av de fördelar som kommuner och ekonomiska föreningar idag har med att äga ett energiföretag. Antalet nätföretag i landet kommer därmed sannolikt att minska vilket definitivt inte kommer att vara positivt för kunderna. Förslaget om En kontakt för kunden där elhandlaren sköter allt, är en modell anpassad för centraleuropeiska förhållanden där antalet elnätsägare och elhandlare är få och där också väldigt få kunder byter elleverantör. I Sverige har vi en helt annan struktur, med många lokala mindre energiföretag. Tekniskt och miljömässigt ligger vi långt före övriga Europa så det finns ingen vinst med att försöka importera dessa förhållanden hit. Låt istället mångfalden och hela Sverige få leva. Varför Energimarknadsinspektion driver denna fråga så hårt kan man förstås fundera på. Att landets tre stora kraftbolag stödjer förslaget är däremot lättare att förstå Kan det vara så att man ser just förhållandet med att vi har många mindre lokala aktörer som ett problem. Det kanske idag finns alltför många mindre bolag med kundfokus, service och relativt sett låga priser i förhållande till de större bolagen som har en europeisk marknad och vinstmaximering i fokus. Oavsett myndighetens inställning så kommer MTEAB fortsatt att arbeta för att få behålla kontakten med sina kunder. 2

5 Det är en absolut förutsättning för ett bolag som har som uppdrag att prioritera kvalité, service och konkurrenskraftiga priser. En kontakt för kunden är dessvärre ett hot mot de små energiföretagen och deras kunder. För att istället vända blicken mot något mera glädjande så kan vi på MTEAB informera om att vår senaste Nöjd-Kund-undersökning som genomfördes under vintern, visade att vi på nytt har uppnått ett mycket högt index, och att vi överlag har förbättrat oss ytterligare sedan förra mätningen. Vi vill rikta ett tack till alla de kunder som slumpmässigt deltog i undersökningen Ett särskilt STORT tack för det fina betyg ni gav oss. MTEAB Vi finns där Du bor Rolf Åkesson, VD 3

6 Våra medarbetare Hälsobokslutet 2011 Vi gör hälsobokslut sedan 2005 för att se hur våra medarbetare mår och för att se vad vi som arbetsgivare kan göra för att förbättra våra medarbetares hälsa och förutsättningar att klara de arbetsuppgifter som ska utföras. Sammanfattning av hälsobokslutet 2011 År 2011 kan sammanfattas enligt nedan: Totala sjukfrånvaron har minskat pga att två tidigare långtidssjukskrivningar nu har upphört. Bolaget är mitt inne i ett omfattande personalomsättning pga pensioneringar. Den psykosociala arbetsmiljön är fortsatt mycket god, i likhet med tidigare år. Personalstruktur Vid årsskiftet 2011/2012 var vi 43 (45) tillsvidareanställda och 0 (2) tidsbegränsat anställda. Av samtliga anställda var 12 (13) kvinnor. Under året har 4 personer tillsvidareanställts. 8 personer har slutat sin anställning varav 4 har gått i pension och 2 har avlidit. Medianåldern är 49 år (49). Med median menas att det lika många som är äldre som yngre än 49 år. Medelåldern är 47 år. Under 2011 pensionerades 4 medarbetare och ytterligare c:a 10 medarbetare kommer att gå i pension inom 5 år (pensionsålder 65 år). Åldersstrukturen gör det särskilt viktigt med det hälsobefrämjande arbete som bolaget satsat på de senaste åren. En rekryteringsplan är nödvändig för att behålla bra kompetens och erfarenhet, och ta fram nya kompetenser som ett nytt elnät och nya verksamheter inom bolaget kräver. 10 Åldersfördelning anställda Antal Ålder 4

7 Sjukfrånvaron Lagkravet på att redovisa bolagets sjukfrånvaro i årsredovisningen är numera borttaget. Detta påverkar emellertid inte vår inställning till att redovisa detta i vårt Hälsobokslut. Den totala sjukfrånvaron har, som ovan nämnts, minskat till 3,1 % (4,9 %). Korttidssjukskrivningen har också sjunkit något och uppgick till 1,7 % (2,3 %). Resultaten för både 2011 och 2010 är givetvis starkt påverkade av de två längre sjukdomsfallen. Vårt mål är att hålla den totala sjukskrivningen under 3 %, vilket alltså nästan uppnås. 9,00 8,00 7,00 6,00 Sjukfrånvaro i % 5,00 4,00 3,00 Långtidssjuka Korttidssjuka 2,00 1,00 0,00 År 1996 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Friskvården i MTEAB Bolaget har två friskvårdsombud utsedda. Deras uppgift är att: Få så många som möjligt aktiva i de friskvårdsinsatser som bolaget erbjuder och lägga särskild fokus på den del av personalen som är minst aktiv. Föreslå och följa upp de friskvårdsaktiviteter Bolaget har och rapportera hur många som utnyttjar möjligheterna till subventionerad motion. Följa upp Hälsoprojektet. Aktiviteter som erbjuds de anställda Löpande aktiviteter under 2011: Gym på Korpen i Mariestad och Töreboda och Kinnekullehälsan Motionssimning i Mariestad och Töreboda. Stavgång utgång kontoret. Cykelträning Friskis o Svettis. Speciella aktiviteter som har arrangerats under 2011: Springtime motionslopp, löpning och gång, 9 personer Cykelutflykt i maj runt Ymsen. Prova på Powercise, Korpen, 9 personer Skridskotur på Vättern 5

8 Vår miljö Allmänt Mariestad Töreboda Energi AB är sedan mitten av 2004 miljöcertifierad enligt ISO Certifieringen har utförts av SP (Sveriges Provnings- och forskningsinstitut). Hösten 2008 omcertifierades bolaget enligt ISO 14001: Vi bedriver vår verksamhet på en lokal marknad och har en stor andel förnyelsebar energi i våra produkter ut till kund. Den positiva miljöeffekten av lokal närvaro förstärks genom att vi fortsätter att investera i åtgärder för minskade utsläpp från våra transporter och anläggningsarbeten, samt att genom vår utbyggnad av fjärrvärmen förbättra luftkvaliteten. Miljöpolicy Mariestad Töreboda Energi AB skall verka för en ekologiskt hållbar energiförsörjning inom ägarkommunerna (bolagsordningens ändamålsparagraf). Detta innebär: Spara på naturresurserna genom att ersätta skadliga produkter med mindre skadliga, utveckla rutiner och på så sätt förebygga föroreningar. Lagar och förordningar betraktas som minimikrav. Ständigt sträva efter förbättringar genom att i projekteringar och utförande av tjänster ta miljöhänsyn. Påverkar leverantörer genom att ställa miljökrav vid upphandlingar. Våra miljömål De mål vi har arbetat med under året är följande: Effektivisera fjärrvärmekundernas energianvändning genom att minska fjärrvärmevattnets flöde med 3 %. Minska antalet oljepannor i Töreboda med hjälp av utbyggnad av fjärrvärme. Utreda om det går att minska transporterna till vårt lager på Strandvägen 22 Ersätta pappersfakturor med E-faktura till kunder. Vår CO2 balans För att bekräfta vår bedömning av vad som har en betydande miljöpåverkan så har vi sedan 2008 valt att studera våra utsläpp/reducering av växthusgasen CO2. Redovisningen är uppdelad i två områden. Det första berör vår interna verksamhet med utgångsläge från fastigheten på Strandvägen 22. Det andra är den CO2-påverkan våra produkter har i Mariestad och Töreboda kommuner. 6

9 ton Utsläpp av CO2 internt i företaget Transporter Värme i egen fastighet Elförbruknin g i egen fastighet Tjänstefordo n Tjänsteresor Räknar vi samman utsläpp från vårt interna arbete blev summan ca 147 ton CO2, en reducering med ca 26 ton från föregående år. Våra produkters inverkan på CO2 ton Förluster i överföring av El Produktion/ inköp av fjärrvärme Borttagning av oljeeldning hos kund

10 Summering Nettoeffekten av utsläppen från vår interna verksamhet och de produkter vi tillhandahåller/ säljer gav 2011 en reducering av CO2 med ca ton*. Överför vi detta till Kyotoavtalet så uppfyllde vi målet för en befolkningsmängd på personer. Mariestad Rolf Åkesson * Vi uppskattar att 80% av värmeförsäljningen ersatt oljeeldning ute hos kund med en verkningsgrad på 80%. 8

11 Elnät i Mariestad och Töreboda Kund/Marknad Nyanslutning Vi har haft 66 st. nyanslutningar under året och antalet elnätabonnemang uppgår nu till (14 078). Elnätsavgifter I linje med Energimarknadsinspektionen rekommendationer införde vi 2011 effekttariffer för kunder med A abonnemang. Alla berörda kunder har blivit kontaktade för att stämma av att man ligger på rätt nivå i sin abonnerade effekt Enligt ett lagförslag ska alla säkringskunder som vill erbjudas effekttariff Vi ser över tekniska lösningar för att möta det nya lagkravet. Elöverföring Nedan redovisas summan av den energi som överförts till MTEAB:s nät i Mariestad och Töreboda. Total överförd energi minskar igen från en tillfällig höjning 2010 p.g.a. kall väderlek. Överföringen av el uppgick till totalt 221,8 GWh (245,2) GWh med en abonnerad effekt av 51,0 MW. Nätförlusten är beräknad till 2,7 %. Se nedan, diagram transiterad energi. Driftstörningar Under året har vi varit relativt förskonade från större elnätsstörningar, men även vi drabbades av stormen som drog fram över Sverige 27-28/11. Avbrottstidens längd kan till största delen förklaras med att vi p.g.a. personalens säkerhet inte kunde påbörja reparationsarbetena förrän stormen hade bedarrat. Se nedan, Driftstörningar Mariestad Töreboda Entreprenad Entreprenad drivs som ett eget affärsområde under avdelning Elnät. Största verksamheten under året har varit att man har sköter gatubelysningsanläggningarna i Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommun. Då vi inte har avtal med Töreboda och Gullspångs kommuner för gatubelysning och jobbar på löpande räkning, så har vi uppvaktat kommunerna för att få ett fungerande avtal på plats. Organisation Avdelningen är bemannad för att sköta all drift- och underhållsarbete som krävs för elnätet. Vi har åtta personer i vår beredskapslista som via ett rullande schema finns i beredskap för all MTEAB, s verksamhet. Personal Vid årsskiftet 11/12 var vi 12 montörer och 9 tjänstemän anställda på avdelningen. Två montörer är tjänstlediga. Under året har 3 medarbetare gått i pension och en har avlidit Rekrytering av ny personal påbörjades i november Bemanningen av Elnät kommer dock att minska med 2 medarbetare under 2012 i enlighet med den långtida bemanningsplanen. Investeringar Vi mäktade inte med att utföra alla planerade investeringar Till största delen beroende på vakanser i personalstyrkan under året, men vi har även haft problem med leveranstider av beställt material. Investeringsbudgeten för 2011var på 15.4 mkr, utfallet blev 10,2 mkr. Väsentliga händelser under året Från och med 2012 införs en ny intäktsreglering för elnätsföretag, en sk förhandsreglering, där den maximala intäktsnivån fastställs av statliga Energimarknadsinspektionen för en 4-årsperiod i förväg. 9

12 Vi fick i november 2011 beslutet om vår intäktsram gällande åren Beslutad intäktsram uppgick inte till de belopp som bolaget ansökte om vilket också blev fallet för i stort sett vartenda nätföretag i landet. MTEAB har därför tillsammans med majoriteten av landets nätföretag beslutat att överklaga myndighetens beslut. Framtid För att öka leveranskvalitén och driftsäkerheten skall vi öka fokus på ombyggnation av fördelningsstationer, och starta uppbyggnaden av fjärkontrollsystem för att styra strategiska frånskiljare och brytare. Fortsatt ombyggnad av störningskänsliga elnät ligger i reinvesteringsplan. Målet är att höja leveranssäkerheten och tillgängligheten till samtliga våra kunder. Under 2012 flyttas Stadsnät och dess personal in under avdelning Elnät. Vi kommer att aktivt arbeta med att ta till vara de synergieffekter detta medför. Utifrån de investeringar som har gjorts och kommer att göras för att vädersäkra elnätet, så kommer vi att behovspröva framtida rekryteringar vid pensionsavgångar mycket nogsamt. 10

13 Telekom 2011 Kund/Marknad Inför verksamhetsåret 2011 var budgeterat en relativt begränsad volymtillväxt vilket i stort kunde nås under perioden. Parallellt med den normala verksamheten skedde ett betydande arbete avseende att fastställa modellen för den framtida Telekomverksamheten och samarbetet med ägarkommunerna för att utveckla fiberutbyggnaden på landsbygden i dessa båda kommuner. Under andra halvåret fick vi en ganska hög orderingång inom samtliga våra tjänste- och produktområden varför vi beräknar kunna nå en volymtillväxt med 20 % under perioden 2012 till Orderingången inom framförallt telefonitjänster har haft en fortsatt stark tillväxt under inledningen av verksamhetsåret Tillväxten tillsammans med genomförandet av en kostnadseffektivare organisation och rationellare nätstruktur i framtiden skapar möjligheter till en betydande resultatförbättring under samma period. Investeringar Utfallet av färdigställda anläggningsinvesteringar under verksamhetsåret ligger i nivå med budgeterad kostnad. Nedlagda kostnader i pågående nyanläggningsprojekt är överflyttade till investeringsbudgeten för Väsentliga händelser under året Förutom den stora orderingången under senare delen av året var de viktigaste händelserna besluten avseende den framtida verksamheten för Telekom. På grund av lång handläggningstid hos MTG-kommunerna avseende fibernät på Landsbygden blev besluten försenade till hösten Besluten kan sammanfattas enligt följande, MTG-kommunerna bygger inget gemensamt fibernät för landsbygden. Mariestad och Töreboda kommuner väljer att samordna sin satsning på fibernät för Landsbygden med den verksamhet som man bedriver i MTEAB Stadsnät. Nuvarande verksamhet inom Telekom förändras så att Stadsnätsdelen flyttas över som en verksamhetsdel i MTEAB Elnät och all Tjänsteförsäljning samt Tjänsteproduktion blir ett eget verksamhetsområde. Beslut fattas att bygga samman Stadsnätet i Mariestad med Stadsnätet i Töreboda via en ny fiberförbindelse längs Göta kanal. Förbindelsen kommer även vara en del av fiberutbyggnaden för landsbygdsnätet i ägarkommunerna. Framtid Med den starka orderingång som sker och framförallt besluten om organisatoriska och strukturella förändringar i verksamhetsområdet har en stabil grund lagts för den fortsatta verksamheten inom Telekommunikationsområdet. Vår bedömning är att förutsättningar för ytterligare tillväxt är god inom områdena Nättjänster mot operatörer, Privatkundskonceptet och Telefonitjänster mot företag och kommuner. 11

14 Fjärrvärme Kund/marknad Fjärrvärmen är en etablerad och uppskattad uppvärmningsform i våra ägarkommuner. Tillgängligheten på värmeleveranserna är höga och vår relation med kunden gör att vi är en naturlig partner i arbetet med energieffektivisering. Mariestad Årets utbyggnad av fjärrvärmenätet inriktades på att i första hand förstärka leveranssäkerheten. Den sista etappen för rundmatningen färdigställdes vid årsskiftet då Grangärdet österifrån förbands med produktionsanläggningen. Vi tecknade under året 41 nya leveransavtal men fortsatt utbyggnad står nu och faller med investeringsbeslut i produktionsbolaget för en ny fastbränslepanna. Töreboda Kostnadsnivån för producerad fjärrvärme gör att vi fokuserar på fastighetsägare utmed befintlig kulvertsträckning. Vi har anslutit 24 nya fastigheter till vårt kulvertnät där vi ersatt i huvudsak eldningsolja med biobränsle. Lyrestad På grund av kapacitetsbrist i fastbränslepannan så har vi inriktat oss på att vårda de kunder vi har. Någon utbyggnad av nätet är inte aktuell inom överskådlig tid. Reko fjärrvärme Vi har under året haft fyra stycken organiserade möten med våra kunder i Töreboda och Mariestad. Ett hundratal kunder mötte upp, lämnade synpunkter och fick information om vår verksamhet. Prissättning Trots att vi fick en höjning av inköpspriset på fjärrvärme och ånga från vårt produktionsbolag så valde vi att ligga kvar med oförändrade priser till våra kunder i Mariestad. Även i Töreboda och Lyrestad blev prissättningen oförändrad. I prisjämförelsen Nils Holgersson, som kartlägger prisnivån i landet på bland annat fjärrvärmeleveranser, har vi i Mariestad gått från plats 23 till 17 av 254 stycken inlämnade prisuppgifter där nummer ett har lägsta pris. Motsvarande placering i Töreboda är nr 26 (40) och Lyrestad nr 190 (243). Värmeförsäljning Värmeförsäljningen i Mariestad blev ( ) MWh varav försäljningen av ånga till SCA stod för (9 379) MWh. Antal ansluta fastigheter är st (1 280 st 2010). Värmeförsäljningens utveckling MWh Värmeförsäljning * Korrigerat * Utifrån Energiindex korrigerad värmeförsäljning. 12

15 Kunderna i Lyrestad omsatte MWh (2 591 MWh 2010). Antal ansluta fastigheter är oförändrat 26 st. Motsvarande siffror för Töreboda blev MWh ( MWh). Antal ansluta fastigheter är nu 104 st (80). Investeringar I Mariestad har vi byggt en ny utmatning från kraftvärmeverket med förgreningar till Västeräng och Industrigatan. Årets utbyggnad innebar att kulvertnätet växte med meter till totalt schaktmeter. Summa investeringar för Mariestad blev kkr. Investeringarna i Töreboda har omfattat utbyggnad av kulvertnätet med ca 746 schaktmeter, som nu mäter totalt meter, samt avslutat uppförandet av den nya panncentralen. Investeringarna för året blev kkr. Väsentliga händelser under året På grund av omfattande driftstörningar höjde produktionsbolaget KKAB vårt inköpspris med drygt fem mkr. Vår styrelse valde att inte föra detta vidare till våra kunder. Panncentralen i Töreboda invigs 13 september med pompa och ståt. Bandet klipps av företrädare för Moelven, Töreboda kommun och Mariestad Töreboda Energi AB. Framtid Kunder Under förutsättning att vi får ett investeringsbeslut i produktionsbolaget för en ny panna så kommer vi fortsätta att bearbeta de fastighetsägare som tidigare tackat nej till fjärrvärme och som har sitt hus i anslutning till våra kulvertledningar. Vi ser också en efterfrågan på komfortkyla och för att möta detta kommer vi att under 2012 ta fram ett koncept i samarbete med två av våra industrikunder. Mariestad Västra Skogen är fortfarande intressant för oss även om många fastighetsägare nyligt investerat i annan uppvärmningsform. Parallellt med detta så är målet att erbjuda fjärrvärme till de nya bostadsområden som Mariestads kommun planerar i anslutning till tätorten. Vi vill fortsätta stärka banden med våra kunder och ska i samband med detta undersöka intresset för tjänster som statistik, driftövervakning och miljömärkning. Lyrestad För att möta efterfrågan på fjärrvärme behöver vi konvertera produktionsanläggningen till ett billigare bränsle. Vi fortsätter att undersöka de alternativ som är möjliga för en anläggning av denna storlek. Töreboda Utbyggnaden kommer att ske främst till industrifastigheter och flerfamiljshus. 13

16 NYCKELTAL OCH DEFINITIONER - MODERBOLAGET ****2011 ****2010 ***2009 *** Omsättning, kkr Antal anställda Omsättning/anställd, kkr Resultat f. plan. avskrivn. kkr Rörelseresultat, kkr Bruttomarginal, % 22,1 22,9 25,0 25,9 23,2 23,8 24,6 22,5 Resultat efter finansiella poster, kkr Avkastning på totalt kapital, % 2,4 3,8 4,1 4,5 3,8 5,0 6,0 5,6 Justerat eget kapital, kkr Avkastning på eget kapital, % 2,3 9,1 10,5 8,6 7,2 13,6 17,3 *15,2 Nettoresultat/omsättning, % 1,4 5,5 7,0 5,8 5,0 9,3 11,1 *10,2 Kassalikviditet, % **89 **102 **86 **72 **52 **64 ** Soliditet, % 23,0 24,6 26,3 27,0 27,2 28,7 28,6 28,3 Genomsnittlig skuldränta, % 2,5 2,0 1,8 3,0 2,5 1,6 1,5 1,8 Skuldsättningsgrad 3,39 3,08 2,80 2,71 2,68 2,48 2,49 2,53 Kapitalets omsättningshastighet ggr/år 0,37 0,41 0,39 0,40 0,39 0,42 0,45 0,42 BRUTTOMARGINAL Resultat före avskrivningar/omsättning AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL Resultat efter finansiella intäkter i procent av balansomslutningen JUSTERAT EGET KAPITAL Eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver KASSALIKVIDITET Omsättningstillgångar -lager/kortfristiga skulder SOLIDITET Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen SKULDSÄTTNINGSGRAD Totala skulder/justerat eget kapital AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av justerat eget kapital * utan hänsyn tagen till nedskrivning av aktier i dotterbolag ** från 2005 redovisas kredit på koncernkontot som kortfristig skuld *** från 2008 nettoredovisas fordringar/skulder på dotterbolag och intressebolag **** från 2010 redovisas myndighetavgiften som en övrig extern kostnad. Tidigare år har den redovisats som en intäktsreduktion. 14

17 15

18 16

19 17

20 18

21 19

22 20

23 21

24 22

25 23

26 24

27 25

28 26

29 27

30 28

31 29

32 30

33 31

34 32

35 33

36 MARIESTAD TÖREBODA ENERGI AB Bolagsstyrelsens sammansättning Ledamöter V Per Rosengren Ordförande M Stellan Kronberg Vice ordförande S Gun-Britt Alenljung S Björn Nilsson S Bo Björk KD Sven-Inge Eriksson C Lennart Magnusson FP Christer Svanström S Lars-Åke Bergman MAP Matz Erlandsson V S S MAP FP S M M KD S Suppleanter Carina Hillsjö Linnéa Wall Mathias Törnblom Rune Eriksson Lennart Daghed Håkan Fernström Björn Fagerlund Johan Magnusson Anders Svärd Kenneth Carlsson Revisorer Anders Naeslund Rune Kjernald Lennart Sunnergren Auktoriserad revisor 34