Låg risk och god kontroll till fördel för alla

Transkript

1 29 Låg risk och god kontroll till fördel för alla Rätt nivå och pris på risk är centralt för Swedbank och gynnar alla våra intressenter. Våra medarbetare tar ansvar för riskhanteringen, som är en integrerad del av affärsverksamheten. I all finansiell verksamhet uppstår risker. Att hantera dem väl är centralt i Swedbanks verksamhet. Grunden för ett välfungerande riskarbete och god riskjusterad avkastning är en stark och gemensam riskkultur, med ansvarstagande och beslutsfattande nära kunden. I och med att beslutsfattandet sker allt närmare kund har även delar av riskorganisationen flyttats närmare affärsledet för att lättare stödja affären. Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer, tydliga mål och strategier, policys och riktlinjer, en effektiv operativ struktur, samt en enkel och tydlig rapporteringsstruktur. Det finns en väl utvecklad riskprocess för hur vi arbetar. Styrelsens riskpolicy beskriver ramverket samt roller och ansvar inom riskhanteringen, samt riktlinjer för storleken på den kapitalbuffert som koncernen håller som skydd mot kraftiga konjunkturnedgångar. Swedbanks affärsenheter och dotterbolag har fullt ansvar för risker som uppkommer i den egna verksamheten. Genom delegerat ansvar kan organisationen snabbt reagera om problem skulle uppstå. Riskorganisationen, som är oberoende från affärsverksamheten, ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys och rapportering av samtliga risker. Den upprätthåller principer och ramverk för riskhantering för att underlätta riskbedömningen, samt genomför oberoende analyser och stresstester av hur händelser i omvärlden och samhällsekonomin kan påverka Swedbank. Riskorganisationen bidrar även med expertkunskaper och fungerar som rådgivare till affärsledningen vid beslutsfattande för att säkerställa att de beslut som tas är förenliga med riskaptit och risk tolerans. I varje större affärsenhet finns en kreditriskfunktion och funktioner för compliance och operativ risk. De senare identifierar, följer upp och rapporterar operativa risker samt risker relaterade till regelefterlevnad. De hjälper också ledningen med expertis i riskhanteringsfrågor. Compliance är även en stödfunktion för verksamheten i frågor om regelefterlevnad. Speciella ansvarsområden därutöver är skydd för kunderna, uppträdande på marknaden samt åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Koncernens riskfunktion har särskilda enheter för problemkrediter. De arbetar med företag som fått, eller bedöms kunna få, ekonomiska problem, för att så tidigt som möjligt hitta en hållbar lösning som både hjälper kunden och minskar Swedbanks risk. Swedbanks riskhantering Swedbanks riskhantering bygger på en väl utvecklad riskprocess med tre försvarslinjer. Första försvarslinjen Affärsverksamhetens riskhantering Swedbanks affärsenheter och dotterbolag har fullt ansvar för risker som uppkommer i den egna verksamheten. Där finns medarbetarna som känner kunden och den specifika marknaden bäst. Kundernas kassaflöde, soliditet och säkerhet är alltid styrande vid utlåning. Som stöd vid kreditgivningen finns standardiserade riskklassificeringsverktyg. RISK Andra försvarslinjen Oberoende riskkontroll Riskorganisationen är oberoende från affärsverksamheten och ansvarar för identifiering, kvan tifiering, analys och rapportering av samtliga risker. Den upprätthåller principer och ramverk för riskhantering för att underlätta riskbedömningen. Funktionen för kreditrisk utfärdar interna riktlinjer för kreditgivning, exempelvis krav på kassaflöde och säkerheter hos kund, samt struk turen på beslutsmandaten i organisationen. För krediter som överstiger vissa nivåer sker besluten i kredit kommittéer, för att skapa en dualitet med affärsverksamheten. Kommittéerna har också till uppgift att främja en sund riskkultur, genom att stödja och utbilda medarbetare i affärsområdena. Tredje försvarslinjen Internrevision Internrevision en oberoende granskningsfunktion direkt underställd styrelsen utför granskningar av såväl första som andra försvarslinjen. Det ger förbättringar i verksamheten genom utvärdering av riskhantering, styrning och internkontroll. Internrevision har också till uppgift att identifiera och bidra till att minimera aktiviteter som inte tillför värde. Om brister identifieras tar verksamheten i samråd med internrevision fram en åtgärdsplan som tydligt definierar ansvar och tidplan. Överenskomna åtgärder följs upp. Internrevision avrapporterar status till styrelse och ledning på kvartalsbasis till dess att arbetet är slutfört.

2 30 Utveckling 2013 Kreditportfölj med låga risker Ansvarstagande kreditgivning är en förutsättning för en välfungerande bank. I kreditgivning till såväl hushåll som företag tar vi ansvar genom att tydliggöra eventuella risker samt gå igenom kundens långsiktiga ekonomiska situation. För företagskunder genomförs en riskbedömning avseende ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, där risker avseende mänskliga rättigheter, korruption och miljö ingår. Om företaget bedöms ha hållbarhetsrisker och/eller det ansökta beloppet är för högt för rådgivaren att ensam bevilja, går ärendet vidare till en kreditkommittée för slutgiltigt beslut. Behövs ytterligare stöd innan beslut fattas kan ärendet tas upp i Swedbanks hållbarhetsoch etikråd. Swedbanks kreditportfölj har en god kvalitet, med låga kreditförluster samt få kunder med befintliga eller befarade betalningsproblem. Historiskt har kreditförlusterna i Sverige, speciellt för privata bolån, varit mycket låga. De låga riskerna i kreditportföljen är resultatet av bankens strategiska inriktning med fokus på de fyra hemmamarknaderna, Sverige, Estland, Lettland och Litauen, där banken har god kunskap om kunderna och deras betalningsförmåga. Situationen i omvärlden har enbart haft mindre effekter på bankens kunder. Tillväxten på den svenska marknaden var låg, men företagen var väl förberedda för den långsammare takten i form av anpassad verksamhet och kostnadsnivå. Detta har, i kombination med flera år med goda förutsättningar att bygga upp reserver, bidragit till god motståndskraft. I de baltiska länderna fortsatte de makroekonomiska förutsättningarna att förbättras, vilket lett till att kvaliteten i de baltiska kreditportföljerna stärkts. Kreditförlusterna var låga och kundernas riskprofil förbättrades, vilket stärkt förutsättningarna för fortsatt låga kreditrisker. Många företag var dock försiktiga med nyinvesteringar på grund av osäkerheten i den globala ekonomin. Sammantaget var kreditefterfrågan på Swedbanks hemmamarknader låg under Såväl interna som externa stresstester visar på Swedbanks starka motståndskraft. Swedbank gör aktiv och kontinuerlig uppföljning av kunder och kreditportföljer. Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU), och andra externa stresstester visar att Swedbank har en stark motståndskraft, även vid ett läge med kraftig försämring av situationen i Europa. Tack vare förbättrad tillgångskvalitet väntas resultatet av 2014 års IKU visa att motståndskraften stärkts ytterligare. Denna bild har bekräftats i såväl Finansinspektionens (FI:s) som Riksbankens stresstester. I Riksbankens senaste stabilitetsrapport från november är Swedbank den av de fyra storbankerna där kärnprimärkapitalrelationen påverkas minst i det genomförda stresstestet. Riskjusterad avkastning, RAROC (risk-adjusted return on capital), är en viktig del i bankens styrning. Affärsenheterna har fullt ansvar även för risk. Avkastningen, i form av ekonomisk vinst och RAROC, mäts på samtliga nivåer ner till individuell kund. Vi använder modeller som mäter risken på alla kreditexponeringar. Modellerna säkerställer också fullständig och korrekt allokering av kapital till affärsområdena, vilket gör att utlåningen prissätts rätt. Bankens totala riskaptit bryts ned i detaljerade risklimiter och måltal för olika branscher, geografier och produkter. För att säkerställa att kundansvariga håller sig inom fastställd risknivå för kreditportföljen, samt att den låga risken och väl avvägda diversifieringen bibehålls, finns toleranslimiter fastställda av VD samt eskaleringslimiter fastställda av koncernriskchefen. Utlåning till allmänheten*, Privat, mdkr Utlåning till allmänheten*, Företag, mdkr Kreditförluster, netto, mkr Svensk Svensk Svensk Stora företag & Institutioner Stora företag & Institutioner Stora företag & Institutioner Baltisk Baltisk Baltisk Övrigt Kreditefterfrågan på Swedbanks hemmamarknader var låg. Swedbanks utlåning till privatkunder ökade med totalt 21 mdkr under året. *Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. Övrigt Företagsutlåningen inom Stora företag & Institutioner och Svensk ökade med 9 mdkr. I Baltisk var utlåningsportföljen i princip oförändrad i lokal valuta. *Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. Övrigt Swedbank redovisade kreditförluster för 2013 på 60 mkr (återvinningar på 185 mkr). Baltisk redovisade nettoåtervinningar. I Sverige var kreditförlusterna fortsatt mycket låga.

3 31 Ökad bolånevolym med bibehållen låg risk Bankens totala utlåning ökade med 30 mdkr till mdkr. Övervägande delen av Swedbanks kreditriskexponering finns i Sverige i form av bolån med låg risk. God riskspridning uppnås genom en bred kundbas av privatpersoner och företag i olika branscher. Långfristiga bostadslån i Sverige, via Swedbank Hypotek, ökade med 25 mdkr eller 3,4 procent under På den svenska bolånemarknaden utvecklades nyutlåningen väl. Marknadsandelarna för nyutlåning var 14 procent under 2013, en ökning från 13 procent Ökningen har skett utan högre risktagande. Swedbanks andel av den totala marknaden var 25 procent. För oss innebär ansvarstagande kreditgivning att vi enbart beviljar krediter till kunder med god återbetalningsförmåga och god motståndskraft vid försämrade ekonomiska förutsättningar. Vi arbetar proaktivt med kunder som är på väg in i finansiella svårigheter. Syftet är att tidigt starta en dialog för att kunna förebygga problem innan de uppstår. Swedbank har engagerat sig i samhällsdebatten kring hushållens ökade skuldsättning och riktat uppmärksamhet mot att det i Sverige finns en strukturell utmaning på grund av otillräckligt bostadsutbud, som under en längre tid pressat upp bostadspriserna. Detta är ett problem för hela samhället och hämmar den potentiella tillväxten. Svenska hushålls genomsnittliga skuldkvot i förhållande till andra länder kan verka hög, dock måste man ta olikheterna i ländernas sociala välfärdssystem i beaktande. Det svenska välfärdssystemet gör att svenska hushåll kan använda en större del av inkomsten till boende. Kundernas goda återbetalningsförmåga och den låga belåningsgraden i portföljen gör således att den direkta risken för banken är låg. Gemensamt för de baltiska ekonomierna är den robusta konsumtionstillväxten. En sjunkande arbetslöshet, stigande löner och låg inflation har stärkt hushållens köpkraft och stimulerat hushållens konsumtion. Konsumentförtroendet steg ifjol till de högsta nivåerna sedan 2011 där de estniska hushållen är något mer optimistiska jämfört med de två andra baltiska länderna. Hushållens investeringar var kreditdrivna, främst genom det låga ränteläget och att de positiva förväntningarna stärkt både utbud och efterfrågan. Hushållens lånetillväxt ökade i Estland och Litauen, ökningen avser bolån. Nyutlåningen i Lettland var lägre och bolåneportföljen fortsatte att minska. Nyutlåningen understeg fortsatt amorteringarna och avskrivningarna av dåliga lån. Minskade problemkrediter Osäkra fordringar minskade under året till 7,5 mdkr. Försäljningen av den ukrainska verksamheten och avvecklingen av den ryska stod för 3 mdkr av minskningen. Osäkra fordringar i Baltisk, som härrör från krisårens problemengagemang (som mest 27 mdkr), har successivt minskat till 5,0 mdkr. En följd av att lånen omstrukturerats, amorterats eller skrivits bort. Inom Stora företag & Institutioner ökade osäkra fordringar för företag med 0,7 mdkr, relaterat till ett fåtal större engagemang, medan de i Svensk minskade med 0,3 mdkr. Värdet på övertagna tillgångar i koncernen minskade med 3,0 mdkr till 2,1 mdkr. Under året har fastigheter inom Ektornet sålts till ett bokfört värde om 2,8 mdkr. Övertagen egendom uppgick vid årsskiftet till 1,9 mdkr. Ektornet grundades för att förvalta och utveckla bankens övertagna tillgångar efter finanskrisen Andelen bolån i Sverige förfallna mer än 60 dagar var stabil och uppgick till 0,09 procent av portföljen (0,13). I Baltisk minskade andelen förfallna bolån, främst i Lettland. Andelen bolån förfallna mer än 60 dagar uppgick till 0,7 procent i Estland (1,1), 7,4 procent i Lettland (10,5) och 4,4 procent i Litauen (5,4). Kreditförlusterna uppgick till 60 mkr (återvinningar om 109 mkr under 2012). Kreditförlusterna inom Svensk och Stora företag & Institutioner var 518 mkr. En fortsatt positiv makroutveckling i de baltiska länderna ledde till återvinningar. Swedbanks marknadsrisker, uttryckta i VaR fördelade på risk tagande enheter 2013, mkr Januari Februari Mars April Maj Juni Koncernens tradingverksamhet Totalt Swedbank De dominerande marknadsriskerna är av strukturell eller strategisk natur och hanteras av koncernens treasuryfunktion. Trots en ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna var riskerna inom den tradingdrivna verksamheten fortsatt låga. Juli Augusti September Oktober November Koncernens December Swedbank trading, dagligt teoretiskt resultat och Value at Risk, mkr Januari Februari Mars April Dagligt teoretiskt resultat Maj Juni Risken som uppkommer i samband med värdepappershandel var på en fortsatt låg nivå under Juli Augusti September Swedbank trading VaR Oktober November December

4 32 Låga marknadsrisker i en osäker omvärld Fortsatt skuldkris under 2013, både i Europa och USA, påverkade Swedbanks makroekonomiska omgivning. Rörelserna på de finansiella marknaderna var lägre än under 2012, vilket bidrog till minskade marknadsrisker för banken (uttryckt i termer av VaR, Value-at-Risk). VaR för Swedbanks tradingverksamhet minskade, medan aktivitetsnivån var fortsatt hög. En minsking av koncernens ränte- och valutarisker följde av att Swedbank under 2013 avvecklade sin verksamhet i Ukraina och påbörjade utfasningen av den ryska verksamheten. Även försäljningarna inom Ektornet minskade bankens marknadsrisker. Vidare leder Lettlands inträde i den europeiska valutaunionen i januari 2014 till minskade valutarisker. Tillbaka till en normaliserad risknivå för operativa risker Den aggregerade operativa risknivån fortsatte att normaliseras som ett resultat av målmedvetet och konsekvent arbete. Stabiliseringsåtgärder har vidtagits för att säkra IT-driften och tillgängligheten via såväl Internetbanken som via uttagsautomater. Aktiviteter för att modernisera bankens IT-infrastruktur och förbättra incidenthantering fortsätter att vara prioriterade. Även försäljningen av den ukrainska verksamheten och den pågående avvecklingen av den ryska verksamheten har bidragit till den lägre risknivån. Förluster relaterade till operativa riskhändelser var låga under 2013; såväl i relation till tidigare år som i relation till andra banker. Några incidenter påverkade våra kunder under året, men effekterna minimerades genom snabbt agerande. Samtliga större incidenter hanterades inom våra ordinarie rutiner för incident- och krishantering. Vi arbetar för mer proaktiv riskhantering. Lägre marknadsrisker i försäkringsverksamheten I Swedbanks livförsäkringsverksamhet är merparten av produkterna av ett slag där risken bärs av kunden. Inslaget av produkter med garantier är litet. I det svenska livförsäkringsbolagets garantiprodukter har en mer dynamisk tillgångsallokering införts under året, för att öka kundvärdet med bibehållen god kontroll på marknadsrisken. Den positiva utvecklingen på de finansiella marknaderna har medfört en ökning av de buffertar som skyddar mot risk. Swedbank har fortsatt arbetet med att anpassa verksamheten till de krav som Solvens 2 ställer. Syftet med de nya kraven är att säkerställa att försäkringstagarens intressen kan tillgodoses även under mycket svåra finansiella förhållanden, samt att riskhanteringssystemen är väl integrerade i företagens styrmodeller. Införandet har skjutits fram till 2016, men under 2014 införs interimistiska riktlinjer för implementering av delar av regelverket. Swedbank förenklad balansräkning, mdkr Övriga skulder Övriga tillgångar Statsgaranterad upplåning Utlåning Baltikum Senior icke säkerställd skuld Inlåning Baltikum Övrig utlåning företag Sverige och Norden Inlåning Sverige och Norden 800 Övrig utlåning privat Sverige Bolån Sverige Tillgångar Säkerställda obligationer Efterställda skulder Eget kapital Skulder Finansieringsstrategi Utöver inlåning från allmänheten är Swedbanks säkerställda obligationer, med säkerhet i svenska bostadslån med låg risk, bankens viktigaste finansieringskälla. Bankens finansieringsstrategi har en stark koppling till kreditkvaliteten på tillgångarna eftersom en upplevd försämrad kredit kvalitet, allt annat lika, ökar investerarrisken och därmed investerarnas avkastningskrav. Därför är det mest centrala i bankens finansieringsstrategi, för att bland annat begränsa och styra likviditetsrisken, det interna styrmåttet överlevnadshorisont. Det är ett mått på hur länge banken klarar av sina kontraktuella åtaganden utan tillgång till finansiering från kapitalmarknaden. Ett av Swedbanks fokusområden för att hantera likviditetsrisken är därför att säkerställa att kvaliteten i utlåningen är mycket god.

5 33 Fortsatt minskad finansieringskostnad Efterfrågan på Swedbanks skuldinstrument var fortsatt stark från såväl inhemska som internationella skuldinvesterare. Banken har breddat sin skuldinvesterarbas och attraherat nya investerare, främst i USA och Asien. Detta har bidragit till att upplåningskostnaden fortsatt att minska. På den svenska marknaden för säkerställda obligationer har Swedbank idag den lägsta upplåningskostnaden. Upplåningskostnaden för säkerställda obligationer på EUR- och USD-marknaden är i linje med eller lägre än de andra nordiska bankerna en förbättring jämfört med Vad avser den icke säkerställda marknaden, i främst EUR och USD, finns dock fortfarande ett gap att stänga. På denna marknad har Swedbank varit mindre aktiv under året, på grund av att det strukturella behovet av icke säkerställd skuld var fortsatt lågt och bankens likviditetssituation samtidigt mycket god. Under 2013 emitterade Swedbank totalt 103 mdkr i långfristiga skuldinstrument. Emissioner av säkerställda obligationer uppgick till 73 mdkr och emissioner av seniora obligationer till 26 mdkr. Under 2014 planerar Swedbank att emittera 120 mdkr för att möta förfall om nominellt 103 mdkr av långfristig upplåning. Swedbank bedömer att tillväxten på bolånemarknaden kommer att vara begränsad de närmaste åren, vilket innebär att den likviditet som banken får in utöver att täcka kommande förfall främst används i samband med återköp av obligationer. Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning inom bankens korta och långa program var 29 månader den 31 december 2013 (33). Den långfristiga upplåningen, med ursprunglig löptid på över ett år, hade en genomsnittlig löptid på 36 månader (38), varav 36 månader för säkerställda obligationer (39) och 31 månader för senior upplåning (31). Swedbanks kortfristiga upplåning används främst som ett cash managementverktyg, inte för att finansiera bankens utlåning till allmänheten. Utestående volym minskade under året till 101 mdkr (115 mdkr). Swedbanks likviditetsreserv, som redovisas i enlighet med Bankföreningens definition för likviditetsrapportering, uppgick till 184 mdkr per den 31 december 2013 (216). I tillägg till likviditetsreserven fanns likvida värdepapper inom andra delar av koncernen uppgående till 53 mdkr (58). Likviditetsreserven och likviditetstäckningsgraden (liquidity coverage ratio, LCR) kommer att fluktuera över tiden, bland annat beroende på hur förfallostrukturen för bankens emitterade värdepapper ser ut. Enligt nuvarande svenska regelverk som trädde ikraft 1 januari 2013 uppgick koncernens LCR till 142 procent per 31 december (130). Fördelat på USD och EUR var LCR 618 procent respektive 662 procent. Baselkommittén publicerade i början av 2013 en ny rekommendation av definition på LCR-måttet, enligt vilken LCR uppgår till 168 procent. Enligt Swedbanks tolkning av nuvarande förslag på regelverk avseende stabil nettofinansieringskvot (net stable funding ratio, NSFR) uppgick koncernens NSFR till 89 procent per den 31 december (91). Enligt Swedbanks tolkning av Baselkommittéens senaste förlag till förändringar skulle NSFR uppgå till 97 procent. Styrelsens och ledningens främsta styrmått för likviditeten är den så kallade överlevnadshorisonten, som visar hur länge banken klarar sig under långa perioder av stress i kapitalmarknaderna, där tillgången till ny finansiering är begränsad. Per den sista december 2013 skulle banken klara helt stängda kapitalmarknader i mer än 12 månader. Detta gäller såväl koncernens totala likviditet, som likviditeten i USD och EUR. För mer information om Swedbanks upplåning och likviditet (inklusive överlevnadshorisont) se bankens separata riskrapport Risk and Capital Adequacy, Fortsatt förbättrat kreditbetyg Swedbanks kreditbetyg påverkar i hög grad bankens upplåningskostnad. En av Swedbanks prioriteringar för 2013 var därför att förbättra bankens relativa kreditbetyg hos kreditvärderingsinstituten, till samma nivå som de banker med högst kreditbetyg i Norden. Sedan Moody s i juni 2013 höjde Swedbanks kreditbetyg till A1 ligger Swedbank nu endast ett steg under de bästa bankerna i Norden gällande kreditbetygen från de tre kreditvärderingsinstituten. Moody s motiverade uppgraderingen med att Swedbank reducerat kreditrisken genom 1) en långsiktigt hållbar minskning av riskprofilen och en förstärkning Överlevnadshorisont Swedbanks kreditbetyg 31 december 2013 mdkr Dagar Styrelsens och ledningens främsta styrmått för likviditeten är den så kallade överlevnadshorisonten, som visar hur länge banken klarar sig under långa perioder av stress på kapitalmarknaderna, med begränsad tillgång till ny finansiering. För närvarande skulle banken klara helt stängda kapitalmarknader i mer än 12 månader. Swedbank AB Swedbank Hypotek AB Säkerställda obligationer betyg utsikt betyg utsikt betyg utsikt Standard & Poor s Kortfristig A-1 A-1 Långfristig A+ S A+ S AAA S Moody s Kortfristig P-1 P-1 Långfristig A1 S A1 S Aaa * Finansiell styrka (BFSR) C Fitch Kortfristig F1 Långfristig A+ S BFSR = Banking Financial Strength rating * Baserat på Moody s kreditvärderingsmetodik för säkerställda obligationer används ingen utsikt.

6 34 av bolagsstyrningen, 2) fortsatt minskning av problemlån och stabilare intäkter, och 3) stärkt kapitalisering och förbättrad upplåningsstruktur. I juli reviderade S&P Swedbanks utsikter från negativa till stabila. S&P gjorde bedömningen att Swedbank stärkt sin förmåga att klara av högre ekonomiska risker i Sverige, mot bakgrund av bankens starka kapitalisering och lönsamhet. De bedömde att såväl kapitalsituation som lönsamhet kommer att fortsätta förbättras under de närmaste två åren. Swedbank var den enda svenska bank som erhöll stabila utsikter av S&P. Swedbanks och Swedbank Hypoteks långfristiga kreditbetyg A+ och kortfristiga kreditbetyg A-1 bekräftades av S&P. Fitch har inte förändrat sitt kreditbetyg på banken under året, utan har behållit A+. Finansinspektionen och Riksbanken bekräftar Swedbanks starka kapitalsituation. Swedbanks styrelse kommer att fatta beslut om kapitalmål när regelverken är på plats. För att öka transparensen och säkerställa en korrekt beräkning av Swedbanks riskjusterade avkastning allokeras kapital till affärsområdena. Principerna för kapitalallokering speglar Swedbanks risktolerans och kapitalstrategi, samt sker baserat på regulatoriska krav och en intern bedömning av risken i enskilda transaktioner. Syftet är att ge en adekvat riskdifferentiering i överensstämmelse med Swedbanks IKU-metodik. I rörelse segments redovisningen (not K5) redovisas allokerat kapital och nyckeltal baserade på allokeringen till respektive affärsområde. Kapitalplanering Alla banker påverkas av makroekonomiska förändringar, som aldrig fullt ut kan kompenseras av god riskkultur och riskhantering. För att säkerställa att verksamheten fungerar väl även under ogynnsamma omständigheter håller Swedbank ett kapital som förutom det legala kapital som krävs, även innehåller en extra kapitalbuffert. Banken genomför stresstester för att identifiera potentiella effekter vid möjliga, om än osannolika, negativa scenarier och för att bedöma om kapitalbufferten vid varje tidpunkt är tillfredsställande. Kapitalplaneringen och arbetet med att ha en tillfredsställande kapitalisering är avgörande för att kunna upprätthålla marknadens förtroende för Swedbank och säkra tillgången till kapitalmarknadsfinansiering. Finanskrisen ändrade dramatiskt synen på bankers kapitalisering bland tillsynsmyndigheter, kreditvärderingsinstitut och skuldinvesterare. Ett stort antal regelverksförändringar, vissa med oklar slutlig utformning, syftar till att öka storlek och kvalitet på bankernas kapitalbas. Swedbanks kapitalbas fortsatte att stärkas under 2013 till följd av en stabil resultatgenerering samtidigt som riskvägda tillgångar minskade. Swedbanks kärnprimärkapitalrelation är en av de högsta bland europeiska banker. Bankens starka finansiella ställning gör oss väl förberedda för framtida regleringar. Rapporter från Swedbank är en av de banker i Europa som har starkast kapitalisering. Kapital och kapitaltäckning Kärnprimärkapitalrelationen, det vill säga kärnprimärkapitalet i relation till bankens riskvägda tillgångar, enligt Basel 3 uppgick till 18,3 procent vid årets slut (15,4 procent 31 december 2012), enligt vår nuvarande beräkning baserad på det nya regelverket som trädde i kraft 1 januari Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 uppgick till 18,7 procent per 31 december 2013 (16,7). I och med att det nya regelverket trätt i kraft kommer Swedbanks kapitaltäckningsrapportering enligt Basel 2 att upphöra. Kärnprimärkapitalet (Basel 2) ökade under året med 7 mdkr och uppgick till 84,6 mdkr vid årets slut. Ökningen förklaras främst av årets resultat, efter avdrag för förväntad utdelning, samt inkluderar utdelning om 125 miljoner euro från Swedbanks försäkringsbolag i Baltikum. Under våren slutfördes försäljningen av Swedbanks ukrainska verksamhet och i samband med Förändring av kärnprimärkapital 2013, Swedbank finansiell företagsgrupp Förändring av riskvägda tillgångar 2013, Swedbank finansiell företagsgrupp Basel 2 77,5 Basel 3 75,2 15,4 11,1 1,8 0,9 Basel 2 84,6 Basel 3 80, Basel 3 464,3 Basel 2 487,1 0,8 14,5 0,7 2,7 2,3 0,4 2,0 Basel 2 451,9 Basel 3 440, Resultat Beräknad utdelning IAS 19 Övriga förändringar Exponeringsförändring Ratingmigration (PD) Ökning Minskning Ökning Minskning Förändring LGD Valutakursförändring kreditrisk Övrig kreditrisk Marknads- och avvecklingsrisk Operativ risk 2013

7 35 det omklassificerades en negativ ackumulerad kursdifferens om 1,9 mdkr från övrigt totalresultat till periodens resultat, vilket dock inte påverkat kärnprimärkapitalet. Nya regler avseende redovisning av pensioner (redovisningsstandarden IAS 19) trädde i kraft 1 januari Som en effekt av reglerna minskade kärnprimärkapitalet med cirka 3,2 mdkr i januari 2013, vilket har inkluderats i jämförelsesiffror för Under 2013 har kärnprimärkapitalet ökat med cirka 1,8 mdkr till följd av stigande diskonteringsränta. Förändringen av IAS 19 kommer fortsättningsvis att skapa volatilitet i den beräknade pensionsskulden och därmed även i eget kapital. Förlagslån som får räknas in i kapitalbasen minskade med 4,1 mdkr, främst till följd av inlösen. Riskvägda tillgångar minskade med 12,4 mdkr under året till 451,9 mdkr. Riskvägt belopp för kreditrisker minskade med 14 mdkr. Minskningen är framför allt hänförlig till positiva ratingmigrationer, främst avseende privatpersoner och bostadsrättsföreningar i Svensk samt företag i Baltisk, vilket sammanlagt minskade riskvägt belopp med 14,5 mdkr. Härtill kommer bland annat ökade företagsexponeringar inom Svensk och Stora företag & Institutioner som ökade riskvägt belopp med 9 mdkr under året, medan minskade exponeringar i Ryssland och Ukraina, samt mot kreditinstitut, hade en motverkande effekt på 8,1 mdkr. Valutakursförändringar, främst hänförliga till den baltiska kreditportföljen, ökade riskvägt belopp för kreditrisker med 2,7 mdkr genom den svenska kronans försvagning mot euron. Sedan 2009 har Swedbanks löpande arbete med kapitaleffektivitet bidragit till att riskvägda tillgångar har minskat kraftigt. Riskvägt belopp för marknadsrisker var i princip oförändrat jämfört med föregående årsskifte. Försäljningen av Swedbanks ukrainska verksamhet minskade riskvägt belopp för marknadsrisker med 1,2 mdkr medan marknadsriskerna ökade inom Stora företag & Institutioner. Riskvägt belopp för operativa risker ökade med 2 mdkr jämfört med föregående årsskifte. Ökningen beror på att Swedbanks intäkter var högre 2012 än 2009 vilket ökade det riskvägda beloppet för operativa risker med 2,6 mdkr (beräknas på ett rullande treårigt genomsnitt). Avvecklingen av verksamheten i Ukraina minskade riskvägt belopp för operativa risker med 0,6 mdkr. Under året har större förändringar i Basel 3-estimatet gjorts till följd av förtydliganden i den slutliga versionen av CRR vad gäller kapitalkrav för små och medelstora företag (SME), OTCderivat samt för valutarisker. Därtill har FI i svensk tillämpning av CRR beslutat ändra konsolideringsmetoden för intressebolag så att dessa från 1 januari 2014 konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, istället för full konsolidering. Till följd av ändrad konsolideringsmetod av intressebolagen Sparbanken Rekarne AB, Färs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Vimmerby Sparbank AB, Bankernas Depå AB och Bankernas Automatbolag AB minskar såväl kapitalbas som riskvägt belopp för den finansiella företagsgruppen, vilket får en svagt positiv effekt på kärnprimärkapitalrelationen. Ovanstående förändringar ingår i kapitalberäkningen enligt Basel 3 per 31 december 2013 och förklarar den relativt mindre negativa effekten i förhållande till Basel 2, jämfört med den bedömning som redovisades per 31 december 2012 (se diagram på föregående sida). Arbetet för ökad kapitaleffektivitet beräknas ha fortsatt positiv effekt på bankens kärnprimärkapitalrelation. Vi genomför bland annat ett arbete för att införa så kallad avancerad intern riskklassificeringsmetod (IRBA) för beräkning av kreditrisker för företagsexponeringar, vilket kommer att minska riskvägda tillgångar. I december 2012 skickade banken in ansökan till Finansinspektionen om IRBA. Vi väntar fortfarande på besked om ett godkännande. Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not K4. Nya regler gällande kapital och dess påverkan på Swedbank EU-förordningen CRR (Capital Requirements Regulation) och direktivet CRD IV (Capital Requirements Directive IV), som innehåller nya regler för kapitaltäckning, likviditet och bolagsstyrning, godkändes i juni 2013 och trädde i kraft 1 januari Införandet av CRD IV, som bland annat inkluderar nya kapitalbuffertar, kräver även implementering i svensk lagstiftning vilket förväntas ske under Det nya EU-regelverket ligger i stort sett i linje med det tidigare publicerade Basel 3-regelverket som utgör internationell regleringsstandard avseende kapitaltäckning och likviditet. I november 2011 presenterade den svenska regeringen, i samråd med Riksbanken och FI, nya kapitalkrav för de systemviktiga svenska bankerna under det nya kommande regelverket. Kraven innebär att kärnprimärkapitalrelation enligt Basel 3 inklusive nya kapitalbuffertar ska uppgå till lägst 10 procent 2013 och lägst 12 procent 2015, samt att totalt kapital vid dessa tidpunkter ska vara minst 3,5 procentenheter högre. I september 2013 publicerades en rapport på uppdrag av regeringen kring hur CRR/CRD IV ska implementeras i Sverige. I rapporten föreslås en ny lag om kapitalbuffertar, dock ges inga svar på hur dessa svenska högre kapitalkrav ska införas. Ett beslut dröjer sannolikt till efter sommaren 2014, då nödvändiga lagändringar är beslutade och FI, som enligt förslag får i uppdrag att fastställa buffertkrav, kan fatta beslut om vilka krav som ska gälla. Från 1 januari 2014 gäller således att kapitaltäckningsrapportering för svenska banker görs enligt förordningen CRR, medan implementeringen av kapitalbuffertar som följer av direktivet CRD IV införs senare under I maj 2013 meddelade FI att man beslutat att införa ett riskviktsgolv på 15 procent för den svenska bolåneportföljen, i linje med förslaget från november Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom pelare 2. De redovisade kapitalrelationerna kommer därmed inte att påverkas, eftersom dessa beräkningar sker enligt regelverket för pelare 1. Baserat på 4,3 procent genomsnittlig riskvikt enligt pelare 1 i Swedbanks svenska bolåneportfölj per 31 december 2013 och det svenska kärnprimärkapitalkravet på 12 procent (från och med 2015) behöver Swedbank enligt FI:s beslut hålla extra kärnprimärkapital på 10 mdkr för svenska bolån, vilket motsvarar 2,2 procentenheter kärnprimärkapitalrelation enligt pelare 1. Swedbank har sedan en längre tid i den interna styrningen allokerat extra kapital till bolåneaffären motsvarande det beslutade riskviktsgolvet. I november 2013 meddelade FI en avsikt att höja riskviktsgolvet

8 36 ytterligare, till 25 procent. Enligt samma beräkningsmetodik som ovan skulle denna höjning innebära ytterligare 9,3 mdkr kärnprimärkapital för Swedbanks del. Sammantaget skulle ett riskviktsgolv på 25 procent innebära att Swedbank skulle behöva hålla ett extra kärnprimärkapital på totalt 19,3 mdkr för svenska bolån, vilket motsvarar 4,3 procentenheter kärnprimärkapitalrelation enligt pelare 1. Swedbank har redan i nuläget ett tillräckligt stort kärnprimärkapital för att möta föreslagen höjning av riskviktsgolvet. FI ansvarar också för beslut om den kontracykliska bufferten i samband med den svenska implementeringen av CRD IV senare under Vid aviseringen av höjningen av riskviktsgolvet angav FI att det kan vara motiverat att prioritera denna till förmån för en lägre kontracyklisk buffert. När CRR träder ikraft införs en möjlighet för FI att medge banker undantag från nuvarande Basel 1-golv. Basel 1-golvet är en säkerhetsspärr för den lägsta nivån på kapitalbaskravet, som infördes vid övergången från Basel 1 till Basel 2. Svenska myndigheter har tidigare annonserat att detta golv skulle tas bort i samband med införandet av de nya högre kapitalkraven. FI meddelade dock i december 2013 att man inte avser ta bort golvet. FI:s ställningstagande innebär att Basel 1-golvet framöver kommer att gälla i Sverige på samma sätt som i dag, det vill säga utformat som 80 procent av kapitalkravet beräknat i enlighet med Basel 1-regelverket. FI:s ställningstagande innebär inte någon förändring när det gäller golvet jämfört med nuvarande regelverk. Under året har diskussionerna kring harmonisering av riskvikter tilltagit. Bland annat diskuteras hur bruttosoliditet (leverage ratio) kan användas för att säkerställa en miniminivå av kapital i förhållande till balansräkningens storlek. Sedan EU:s nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft 1 januari 2014 är bankerna skyldiga att rapportera bruttosoliditet till tillsynsmyndigheterna. Detta kommer att utvärderas av tillsynsmyndigheterna, inför ett eventuellt införande av ett minimikrav Swedbanks bruttosoliditet (enligt CRR) var 4,6 procent per 31 december Inom EU pågår arbete med att färdigställa direktivet Bank Recovery and Resolution Directive som ska ge myndigheter möjligheter att hantera banker i kris. Direktivet är tänkt att implementeras nationellt, gradvis med början Krishanteringsregelverket ska både förebygga krissituationer och förbättra möjligheterna att hantera de kriser som eventuellt uppstår. Ett viktigt syfte med regelverket är att minska risken för att skattebetalarna ska behöva stå för kostnaden om en bankkris uppstår. Detta sker bland annat genom att möjligheten till så kallad bail-in införs. Bail-in innebär att aktieägare och långivare ska bära kostnaderna så långt som möjligt om en bank får svårigheter. European Banking Authority (EBA) har utarbetat en rekommendation där finansiella institut som bedöms vara systemviktiga ska lämna in återhämtningsplaner till tillsynsmyndigheterna under Swedbank lämnade in sin återhämtningsplan till FI i december I juli reviderade S&P Swedbanks utsikter från negativa till stabila. S&P gjorde bedömningen att Swedbank stärkt sin förmåga att klara av högre ekonomiska risker i Sverige, mot bakgrund av bankens starka kapitalisering och lönsamhet.

9 Swedbanks riskprofil Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på bankens resultat, eget kapital eller värde. Beskrivning Riskprofil Kreditrisk Risken för att en kredittagare inte fullgör sina finansiella åtaganden mot Swedbank och risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Swedbanks kundbas, som består av främst privatpersoner samt små och medelstora företag, är uppbyggd så att kreditrisken som är den dominerande risken i Swedbank är låg. Kreditrisker återfinns på balansräkningens tillgångssida, i huvudsak i form av utlåning till kunder, men även utanför balansräkningen i form av garantier och kreditlöften till kunder, vilka kan medföra en ökad framtida kreditrisk. Swedbanks utlåning till allmänheten består till stor del av bolån i Sverige med låg risk. Utlåningen till företag domineras av små och medelstora företag i Sverige. Här är risknivån högre, men fortfarande relativt låg. Risken i utlåning till de baltiska länderna är något högre än i den svenska portföljen, men har minskat successivt efter krisåren. Inom den kundrelaterade tradingverksamheten samt hedgning (säkring) av Swedbanks marknadsrisk bedöms risken som låg. Swedbank har en väl diversifierad och balanserad kreditportfölj med låg riskprofil. Utlåning sker till kunder med god återbetalningsförmåga och mot fullgoda säkerheter. Diversifiering eftersträvas både inom och mellan sektorer och utlåningssegment och bidrar till låga koncentrationsrisker. En stark riskkultur och en kreditprocess som präglas av dualitet skapar balans mellan risk och avkastning. Transaktioner med motpartsrisk inom tradingverksamheten genomförs företrädesvis med noggrant utvalda och systemviktiga finansiella institutioner. Dessutom arbetar Swedbank aktivt med riskmitigerande åtgärder såsom nettningsavtal, ställande och tagande av säkerheter samt clearing. Marknadsrisk Risken för att bankens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktierisk och råvaru risk samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelation. Swedbanks marknadsrisker bedöms generellt vara låga. De dominerande marknadsriskerna är av strukturell eller strategisk natur och relaterar till ränterisk som uppstår som en naturlig del i koncernens verksamhet, exempelvis genom att kunder efterfrågar olika räntebindningstider på in- respektive utlåning, samt till den valutarisk som är kopplad till innehaven i Lettland och Litauen. Därutöver uppstår marknadsrisker i de finansiella produkter banken erbjuder för att möta kundernas behov. Swedbank centraliserar all ränterisk till ett fåtal risktagande enheter (det vill säga enheter som erhållit ett riskmandat från VD) i syfte att hantera denna risk effektivt, dels genom att eftersträva en löptidsmatchning och dels med hjälp av derivatinstrument. Likviditetsrisk Risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt. Likviditetsrisk uppstår genom att löptiderna på balansräkningens tillgångs- respektive skuldsida inte sammanfaller då utlåningen generellt är mer långfristig än inlåningen. Tillgången till långfristig finansiering är avgörande för att på ett fullgott sätt kunna hantera likviditetsrisken. Swedbank har därför etablerat en diversifierad upplåning genom ett antal kort- respektive långfristiga upplåningsprogram på flera olika kapitalmarknader. Swedbank har, för att säkerställa motståndskraft vid eventuella störningar på kapitalmarknaderna, en likviditetsreserv, vilken består av värdepapper med hög kreditvärdighet som är pantsättningsbara i centralbanker eller avyttringsbara på mycket kort sikt. Operativ risk Risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Operativ risk inkluderar även legal risk och compliance risk. Operativa risker förekommer i all verksamhet. Det är varken möjligt eller kostnads effektivt att försöka eliminera alla operativa risker. Swedbank strävar efter att minimera de operativa riskerna med hänsyn tagen till bankens verksamhet och omvärld liksom bankens strategi och riskaptit. Mindre förlusthändelser är en del av bankens normala verksamhet. Större förluster och incidenter som påverkar många av bankens kunder är sällsynta och Swedbank arbetar målmed vetet med att förhindra att denna typ av händelser inträffar. Swedbank har ett internt regelverk för operativ riskhantering och arbetar på ett strukturerat sätt med riskanalyser och riskreducerande åtgärder i samband med större förändringar samt med kontinuitetsplanering och med beredskap för att så snabbt som möjligt minimera effekterna av incidenter i de fall de ändå uppstår. Försäkringsrisk Risken för en ändring i värde på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäkringsskadekostnader. Det vill säga risken att verkligt utfall avviker från förväntat, exempelvis avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller skadefrekvens. Swedbank bedriver försäkringsverksamhet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen, där verksamheten i Sverige är störst. Genom Swedbank Försäkring AB erbjuder Swedbank riskförsäkringsprodukter och sparandeprodukter, som innefattar kapitalförsäkring, depåförsäkring och pensionsprodukter. De största riskerna i verksam heten är marknadsrisk och försäkringsrisk. Marknadsrisken är begränsad då större delen av portföljen består av produkter där risken bärs av kunderna. Försäkringsrisken hanteras genom att premierna baseras på statistiska antaganden och genom tät uppföljning, till exempel för att identifiera nya trender.