Ansvarsfriskrivning: Denna undersökning har utförts på uppdrag av Generaldirektoraret för hälsa och konsumentskydd och företräder Lex Foris åsikter

Transkript

1 Ansvarsfriskrivning: Denna undersökning har utförts på uppdrag av Generaldirektoraret för hälsa och konsumentskydd och företräder Lex Foris åsikter om ämnet. Dessa åsikter har inte antagits eller på annat sätt formellt godkänts av kommissionen och skall inte anses som ett uttryck för den ståndpunkt som företräds av kommissionen eller Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. Europeiska kommissionen kan inte garantera att uppgifterna i undersökningen är korrekta och frånsäger sig allt ansvar för hur de används. 1

2 LEX FORI Europeisk ekonomisk intressegruppering Adress: 3, rue de la Chapelle B.P.758 L-2017 Luxemburg En undersökning utförd på uppdrag av Europeiska kommissionen (Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd) UNDERSÖKNING OM UTBILDNINGAV TVIVELAKTIG KARAKTÄR OCH KOMMERSIALISERING AV AFFÄRSIDÉER SOM ERBJUDS KONSUMENTERNA - Januari

3 SAMMANFATTNING 3

4 I INLEDNING A Bakgrund Europeiska kommissionen (Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd) gav Lex Fori i uppdrag att utföra en undersökning om "utbildning av tvivelaktig karaktär och kommersialisering av affärsidéer som erbjuds konsumenterna". Undersökningen omfattade tre huvudområden: - Ren utbildning (distansutbildning, olika former av livslångt lärande). - Kurser i kombination med rådgivning i affärsfrågor. - Direktinköp av en affärsidé. B Definition I undersökningen definierades "utbildning av tvivelaktig karaktär och kommersialisering av affärsidéer" som sådana erbjudanden som verkar tvivelaktiga och som väcker kraftiga misstankar om oärlighet hos en person som är insatt på området, men som en godtrogen konsument inte nödvändigtvis reagerar på. II RESULTAT 1 Tvivelaktig praxis förekommer allmänt i Europeiska unionen. 4

5 2 Denna typ av praxis är vanligen inte, eller upplevs vanligen inte som, ett stort problem för konsumenterna. A Kartläggning av tvivelaktig praxis De vanligaste typerna av tvivelaktig praxis är följande: Yrkesutbildning Diplomfabriker Dessa finns vanligen i USA eller använder amerikanska namn och erbjuder diplom (MBA e.d.) som låter prestigefyllda men som inte kräver någon större studieprestation. Yrkesinriktade kurser Dessa kurser riktas vanligen till arbetslösa konsumenter utan kvalifikationer, som ges ett uttalat eller underförstått löfte om ett nytt arbete eller en ny karriär. Tvivelaktig praxis inbegriper vanligen rent bedrägeri eller ett verkligen vilseledande erbjudande. Kommersialisering av affärsidéer Hemarbete Syftet med denna typ av bedrägeri är att få den godtrogne konsumenten att skicka in pengar som aldrig returneras, med ett falskt löfte om regelbunden inkomst och friheterna och fördelarna med att arbeta hemifrån. I så gott som alla fall finns det varken något konkret arbete eller en äkta affärsidé. Bli rik fort, pyramidförsäljning och nätverksförsäljning (MLM) Dessa typer av praxis inbegriper både uppenbart bedrägeri och mer diskreta erbjudanden. 5

6 Uppenbart bedrägeri har ingenting att göra med en affärsidé. Affärsidén är i själva verket irrelevant och beskrivs i många fall inte ens i erbjudandet. De mer diskreta erbjudandena bygger däremot på en verklig affärsidé och betonar produkten eller tjänsten i syfte att övertyga konsumenten om dess trovärdighet. Detta gör det svårare för den blivande företagaren att skilja mellan äkta nätverksförsäljning och direktförsäljningsföretag som drivs av ohederliga pyramidförsäljare. Franchiseverksamhet Orsakerna till misslyckad franchiseverksamhet står ofta att finna i svåra ekonomiska förhållanden, vanskötsel från franchisetagarens sida, dåligt val av lokalisering, brist på stöd från franchisegivaren eller svagheter i affärsidén. Det finns emellertid fall där den nyblivne företagaren blivit offer för en tvivelaktig affärsidé. B Betydelsen av tvivelaktig praxis när det gäller yrkesutbildning och affärsidéer 1 Insamling av uppgifter De flesta intervjuade organisationerna prioriterar inte tvivelaktig praxis på yrkesutbildningsområdet. Därför finns det inga vetenskapliga eller statistiska uppgifter, även om man i de flesta länder finner intressanta exempel på tvivelaktig praxis. När det gäller gränsöverskridande verksamhet finns det vissa enstaka exempel med det går inte att se något särskilt mönster inom Europa. Det amerikanska inflytandet är dock starkt när det gäller Internetverksamhet och direktförsäljning. 6

7 2 Förekomst På grund av bristen på statistiska uppgifter och de berörda organisationernas svaga intresse är det svårt att ge en tydlig bild av i hur hög grad tvivelaktig praxis av detta slag förekommer i Europa, även om det i viss mån förekommer i samtliga medlemsstater. I stort sett verkar det som om tvivelaktig praxis är vanligare i de södra medlemsstaterna (Frankrike, Spanien, Italien och Grekland) än i de norra. De nordiska ländernas system med konsumentombudsman och en fungerande konsumentupplysning tycks göra att situationen hålls under kontroll. Det kan också konstateras att fler fall påträffas i de större länderna (Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien) än i de mindre. Det finns olika faktorer som kan påverka förekomsten av tvivelaktig praxis. Som exempel kan nämnas den anonymitet som urbaniseringen medför, arbetsmarknadssituationen, kvaliteten på det offentliga yrkesutbildningssystemet och arbetslöshetsförmånerna. De enda tillgängliga siffrorna för en medlemsstat är en uppskattning gjord av den brittiska regeringen. Denna visar hur vanlig tvivelaktig praxis är, särskilt när det gäller bedrägerier som har med hemarbete att göra. Förutom i Storbritannien är antalet klagomål som mottas av de nationella myndigheterna eller av konsumentorganisationerna förhållandevis lågt och det varierar från under ett halvt dussin (i de nordiska länderna) till ett par dussin (Frankrike, Spanien, Italien). Det är uppenbart att antalet fall där konsumenter blivit bedragna på grund av tvivelaktig praxis är betydligt fler än vad som anmäls. I jämförelse med andra typer av klagomål från konsumenterna anses tvivelaktig praxis visserligen vara ett irriterande fenomen, men det är ändå ingen viktig fråga för konsumenterna. 7

8 Varför vill konsumenter som blivit offer för tvivelaktig praxis inte berätta om det? Det är svårt att förklara varför så få offer anmäler tvivelaktig praxis. Det finns säkert flera olika orsaker till detta. Den ekonomiska förlustens storlek I många fall gäller det små belopp och många offer verkar tycka att det inte är värt besväret att lämna in ett klagomål. Skamkänslor Offren faller ofta för mycket uppenbart och grovt bedrägeri och är för skamsna för att klaga. Litet stöd från myndigheter och konsumentorganisationer Eftersom de flesta myndigheter och konsumentorganisationer anser att detta ämne inte är särskilt viktigt ger de inte signaler till den vanlige konsumenten att de bryr sig om denna fråga och lyssnar till klagomål. Självkritik En del offer skyller på sig själva för att de misslyckats med en affärsverksamhet. De tycker att de inte arbetat tillräckligt hårt eller att de inte har den kompetens eller sakkunskap som behövs. 8

9 Bristande kunskap om möjligheter till gottgörelse Eftersom offren vanligtvis inte hör till de mest upplysta konsumenterna känner de många gånger inte till vilka möjligheter till gottgörelse det finns eller vem de kan vända sig till. Dålig kommunikationsförmåga Myndigheter och konsumentorganisationer vill helst ha välformulerade, skriftliga klagomål. Många offer har dock inte de färdigheter som krävs för att skriva ett sådant klagomål. Offren tillhör ofta grupper som har sämre möjligheter att försvara sina rättigheter än andra. Brist på effektiva åtgärder Bristen på effektiva åtgärder kan vara verklig men det kan också hända att konsumenterna upplever att det inte finns några effektiva rättsliga åtgärder. De tycker därför inte att det är någon idé att lämna in ett klagomål. Ibland kan effektiva åtgärder vidtas mot tvivelaktig praxis, till exempel fängelsestraff, men för konsumenten finns det inga möjligheter till ekonomisk gottgörelse. Värvning via Internet En informell kartläggning av värvning via Internet bekräftar resultaten av de nationella rapporterna. Fenomenet är inte så oroväckande i Europa och värvning över nationsgränserna är inte särskilt vanligt. Det förekommer emellertid otaliga värvningar av amerikanskt ursprung på Internet och dessa når förmodligen ett stort antal av de europeiska konsumenter som har tillgång till Internet. Meddelandena är naiva och enkla att upptäcka men kommer antagligen att bli mer sofistikerade i framtiden och kan bli ett verkligt hot för europeiska konsumenter. 9

10 III KONTROLL AV OM GEMENSKAPENS OCH MEDLEMS- STATERNAS LAGSTIFTNING KAN TILLÄMPAS PÅ OFFER FÖR TVIVELAKTIG PRAXIS VAD GÄLLER YRKESUTBILDNING OCH AFFÄRSIDÉER Det finns i allmänhet ingen lagstiftning som kan tillämpas särskilt på konsumenter som blivit offer för tvivelaktig praxis på detta område. Däremot kan offret nästan alltid få hjälp genom allmänna konsumentskyddslagar och civilrättsliga eller straffrättsliga åtgärder: - Konsumentskyddslagar som bygger på europeisk lagstiftning (vilseledande reklam, distansförsäljning). - Konsumentskyddslagar som varierar betydligt från land till land (lagstiftning som förbjuder pyramidförsäljning). - Allmänna civilrättsliga och straffrättsliga lagar. Det finns inget särskilt mönster när det gäller bristen på tillräcklig lagstiftning för att skydda konsumenter som blivit offer för missbruk av detta slag. Det verkar som om problemet är bristen på resurser och på motivation hos konsumenter, myndigheter och konsumentorganisationer. IV MÖJLIGA ÅTGÄRDER A Lagstiftning 10

11 Det största problemet är inte att det saknas lagstiftning, även om man naturligtvis skulle kunna göra förbättringar på detta område. En viktig förbättring skulle till exempel vara att göra det möjligt för konsumentorganisationerna att utverka förbudsföreläggande mot tvivelaktig praxis (se det nya direktivet om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen). Ett annat alternativ som skulle kunna utredas är möjligheterna att skärpa kraven på offentliggörande när det gäller kommersialisering av affärsidéer och att reglera direktförsäljningslagstiftningen på vissa punkter. B Förvaltningssamarbete Ett visst förvaltningssamarbete förekommer redan mellan nationella myndigheter. Det skulle dock krävas en del mer specifikt inriktade insatser, särskilt för att övervaka gränsöverskridande verksamhet och för att få till stånd ett närmare samarbete mellan olika underavdelningar inom de nationella förvaltningarna. C Ekonomiska resurser För att kunna vidta åtgärder mot tvivelaktig praxis skulle det krävas extra finansiering för att uppmuntra myndigheterna och konsumentorganisationerna att göra fler utredningar. D Information och konsumentupplysning Två samverkande insatser måste uppmuntras. Den första är konsumentupplysning. 11

12 Den andra insatsen består av information, dvs att göra information tillgänglig för konsumenter som vill veta mer om det erbjudande de fått och om vem de har att göra med. Den befintliga obalansen vad gäller information bör åtgärdas. 12

13 HANDLEDNING FÖR KONSUMENTER Se upp, konsument! - Obegränsade inkomster. - Förtjäna tusentals kronor varje vecka utan någon som helst investering! - Allt som krävs är att du kan läsa och följa stegvisa instruktioner samt att du har vissa grundläggande praktiska färdigheter. - Detta är inte ett bli rikt fort -bedrägeri. - Tjäna mer än dollar som "Internetkonsult". - MBA-diplom: ingen undervisning, inga tentamina. - Var din egen chef. - Bestäm dina egna arbetstider. - Stora vinster. Ingen konkurrens. Liten investering. Måste säljas! Handledning om utbildning av tvivelaktig karaktär och kommersialisering av affärsidéer som erbjuds konsumenterna. 13

14 Syftet med denna handledning är att varna konsumenterna för riskerna med vissa tvivelaktiga erbjudanden som de kan få om yrkesutbildning, hemarbete, egenföretagande, affärssatsningar och franchiseföretag. I handledningen ges det råd om hur man upptäcker erbjudanden av detta slag och vad man i så fall kan göra. Alla exempel bygger på verkliga fall. 14

15 TRE BERÄTTELSER OM HUR ENKELT DET ÄR ATT FÖRLORA PENGAR 1 - TOPPMODELLEN Helga hade aldrig varit särskilt bra i skolan och det enda betyg hon hade vid 18 års ålder var det diplom hon fått för att hon vunnit andra pris i den årliga bakningstävlingen vid det lokala allaktivitetshuset. Hennes föräldrar var båda arbetslösa och undrade ständigt när hon skulle börja arbeta. Men förutom ett par timmar som diskare på en restaurang hade hon inte lyckats få tag på något arbete. Det var då hon fick syn på en annons i en damtidning: Fotomodellskolan i Ascot: Bli fotomodell. En veckas kurs. Resultat garanteras. Helgas vänner hade alltid berömt hennes utseende så "varför inte jag?" tänkte hon. Många av de fotomodeller hon hade sett i tidningarna var ju faktiskt inte speciellt vackra och de förtjänade miljoner. Skolbyggnaden såg något sliten ut och klassrummen var väldigt små, men den man som presenterade sig som direktör för skolan var mycket trevlig. "Med en kropp som din tar det säkert inte lång tid innan du kan tjäna en tusenlapp i veckan", sade han. 15

16 Priset på kursen var tusen euro för en vecka, vilket verkade ganska högt. Men direktören sade att han skulle se till att hon fick medverka i en katalog med badkläder. Fotograferingen skulle till och med ske i Bahamas! Helga skulle kunna tjäna upp till euro och få alla sina utgifter betalda. Helga lyckades övertala sin favoritfaster att låna henne pengarna. Kursen verkade inte särskilt vederhäftig. Allt deltagarna behövde göra var att gå omkring och balansera en bok på huvudet och se på videofilmer av modevisningar. Största delen av tiden ägnade hon faktiskt åt att prata med de andra flickorna eftersom flera lektioner ställdes in i sista minuten. Helga var mycket lycklig över det officiella fotomodelldiplom hon fick efter kursveckan. Tre veckor senare väntade hon fortfarande på sitt första uppdrag och klagade för direktören. Han förklarade för henne att flera möjligheter hade gått henne förbi eftersom han inte hade några ordentliga fotografier av henne som han kunde visa för modellagenturerna. Efter att ha betalat 500 euro (som hon lånade av sin pojkvän) för att ta kort på sig själv och ha väntat ytterligare tre veckor började Helgas tålamod tryta. Hon bad sin farbror som var före detta polis att följa med henne till skolan. Till deras stora förvåning fann de att ett gäng byggarbetare höll på att riva byggnaden. Helga arbetar nu på McDonald s för att försöka tjäna ihop så mycket pengar att hon kan betala tillbaka skulden till sin faster. 2 HEMARBETAREN Maria klarade inte av behålla ett fast arbete. Eftersom hon hade tre små barn kunde hon inte lämna hemmet och hon hade varken någon som kunde hjälpa henne eller tillräckligt med pengar för att kunna anställa en barnvakt. 16

17 När hon på anslagstavlan i det lokala snabbköpet såg en annons enligt vilken hon skulle kunna arbeta hemma och tjäna upp till 30 euro i timmen trodde hon att hon hade hittat en lösning. Hon ringde ett mobiltelefonnummer och den trevliga damen som svarade sade att allt som krävdes var att hon kunde läsa och följa enkla instruktioner. Det enda hon behövde göra var att anmäla sig som hemarbetare genom att betala en avgift på 50 euro, som skulle betalas tillbaka när hon avslutat sitt första arbetsuppdrag. Hon skulle kunna välja vilket slags arbete hon ville göra (hantverk, monteringsarbete, packningsarbete, kuvertering eller maskinskrivning) och hon skulle få en gratis tidning för hemarbetare. Maria hade inte 50 euro men lyckades övertala en snäll socialarbetare att ge henne pengarna under förevändningen att hon behövde köpa kläder till sina barn. När lådan anlände måste Maria betala 10 euro i postavgifter. Trots detta tyckte Maria att det skulle bli jättespännande att börja med sitt första "hemarbete". Hon höll på nästan hela natten och kuverterade brev och klistrade adresslappar på kuverten. Nästa morgon skickade hon stolt in sitt arbete, efter att ha betalat ytterligare 10 euro i postavgifter. Efter tre veckor hade Maria inte hört något från företaget och ringde då upp dem. Den trevliga damen var nu inte alls så trevlig som första gången utan sade att Maria hade gjort ett dåligt arbete och att det inte fanns någon anledning att betala för det. Hon var däremot beredd att ge Maria en chans till. Denna gång skulle Maria trä upp halsband. Pärlorna var mycket dyrbara och Maria skulle därför vara tvungen att betala en avgift på 100 euro som garanti för att hon skickade tillbaka dem. Maria svor kraftigt och slängde på luren. Maria har aldrig berättat för sina vänner om det som hände, för hon var rädd att bli utskrattad. 17

18 3 - PYRAMIDFÖRSÄLJAREN Erik avskydde sitt arbete som lagerarbetare. Han tillbringade största delen av sin tid i en mörk källare. Han ville vara ute i friska luften och träffa nya människor. När han träffade Peggy på en fest och hon berättade för honom om en intressant affärsidé ville han veta mer. Han följde med Peggy till ett möte på ett välkänt lyxhotell. På hotellet höll en karismatisk man klädd i en elegant italiensk kostym föredrag för en grupp på cirka 50 personer. Mannen bad Peggy berätta om den senaste produkten, en skattehandledning. Peggy såg på åhörarna med ett strålande leende och berättade att hon "tack vare denna handledning tjänade mer pengar och betalade mindre skatt". Fler personer steg upp och berättade för gruppen hur många handledningar de hade sålt under den gångna månaden. Varje gång en av dem hade redogjort för sina försäljningsresultat utropade alla: "Vilken toppsäljare, han kan sin sak!". Erik var mycket imponerad. Alla verkade så dynamiska och lyckliga. Ännu mer imponerad blev han efter ett enskilt möte med mannen i den italienska kostymen. Mannen var mycket vänlig och trevlig. Erik fick veta att han den första månaden skulle få cirka 1000 euro i provision på försäljningen av skattehandledningen och andra produkter. Därefter var det meningen att han skulle rekrytera nya distributörer och att han skulle få provision på de produkter de köpte. När sedan dessa distributörer började rekrytera egna underordnade distributörer skulle pengarna börja rulla in. Allt han behövde göra var att övertala fem av sina vänner att bli distributörer och dessa skulle i sin tur rekrytera fem av sina vänner och snart nog, lika säkert som att 5 x 5 x 5 = 125, skulle han ha över hundra personer på vars arbete han skulle få provision. Tre månader senare kunde Erik konstatera att det inte gick så bra som han hade tänkt. Han hade 300 exemplar av skattehandledningen i sitt vardagsrum och hade endast sålt 10 stycken. Ingen av hans vänner ville bli distributörer. Bankdirektören kontaktade honom gång på gång om övertrassering av hans konto, som berodde på de skattehandledningar han hade köpt. 18

19 Erik beslöt att klaga för mannen i den italienska kostymen. Mannen förklarade för Erik att det var hans säljteknik det var fel på. Han lät mycket övertygande. Erik medgav att han aldrig fått någon utbildning på detta område. Mannen fick honom att anmäla sig till en veckoslutskurs på vilken han skulle lära sig hemligheterna bakom en framgångsrik försäljare. Erik arbetar fortfarande i den fönsterlösa källaren. Efter att ha betalat 500 euro för veckoslutskursen, 200 euro för kassetter om vinnande säljteknik, 50 euro för en bok om 1001 sätt att sälja, 400 euro för ett internationellt seminarium om försäljning och 350 euro för lektioner om att telefonförsäljning använder Erik nu skattehandledningarna som möbler, eftersom han blev tvungen att sälja de flesta av sina riktiga möbler för att kunna betala sina skulder. 19

20 SE UPP FÖR TRAFIKLJUSEN! Hur kan man undvika att bli bedragen? Nedan ges några tips om hur man upptäcker ett bedrägeri. Rött ljus Akta dig! Gör inget mer om du ser en av dessa avslöjande varningssignaler. Gult ljus Var försiktig, något kan vara på tok. Grönt ljus Detta är vad man kan vänta sig av ett seriöst och lagligt företag. Det betyder dock inte att du inte skall läsa erbjudandet noggrant och ställa ingående frågor. Rött ljus Gult ljus Grönt ljus - Ingen adress. - Ett mobiltelefonnummer. - Skryter med att det är världens mest framgångsrika sätt att tjäna pengar eller det snabbast växande företaget. - Påstår att det inte rör sig om ett bedrägeri eller MLM. - Som adress anges en postbox. - Stora bokstäver som formligen skriker ut sitt budskap. - Lovar att avslöja en hemlighet. - Vaga hänvisningar, t.ex. Tusentals nöjda kunder. - En fullständig adress med uppgifter om bank eller officiella registreringsnummer. - En exakt beskrivning av produkten eller tjänsten. - Annonsen är införd i en ansedd dagstidning eller tidskrift. - Lovar att man genast blir rik. - Efter att ha läst annonsen eller annat material har man ingen aning om vad produkten eller tjänsten är. - I fråga om hemarbete krävs det att man omedelbart betalar en registreringsavgift eller annan administrativ avgift. - Annonsen är införd under rubriken "affärsidéer" eller "övrigt" i en gratistidning. - Man erbjuds en kurs som garanterar ett arbete. - Möten hålls inte i företagets lokaler utan i barer, pubar, hotell eller restauranger. - Annonsen är införd under rubriken "lediga platser" i en gratistidning. - Ordet officiell. - Företaget i fråga är nytt. - Utbildning för att bli fotomodell, skådespelare, flygvärdinna, idrottstränare eller säkerhetsvakt. - Det låter för bra för att vara sant. - Man blir ombedd att betala ett belopp som det inte var tal om i början. - Företaget har funnits i många år. - Man blir inte ombedd att betala något för att få arbeta hemifrån. - När det gäller en affärsidé har man möjlighet att prata med någon som redan arbetar för företaget eller, om det är fråga om en kurs, med tidigare kursdeltagare. 20

21 HUR MAN KÄNNER IGEN TILLFÖRLITLIG YRKESUTBILDNING OCH TILLFÖRLITLIGA AFFÄRSIDÉER Det finns många seriösa skolor och utbildningsarrangörer och många seriösa affärsidéer. Så varför befatta sig med de tvivelaktiga? Om du känner dig lockad av ett erbjudande på något av dessa områden skall du ta dig tid att läsa igenom det skriftliga materialet och se om du kan upptäcka någon av varningssignalerna som beskrivs i föregående avsnitt. Om du fortfarande är intresserad skall du akta dig för att betala en större summa pengar (särskilt om det gäller pengar du sparat ihop under lång tid) innan du rådfrågat en sakkunnig på området. Beroende på typen av erbjudande finns det många som kan hjälpa dig kostnadsfritt eller mot en liten avgift. - Konsumentorganisationer. - Konsumentrådgivningar. - Lokala och nationella konsumentskyddsorgan. - Din bank. - Din advokat. - Lokala utbildningsmyndigheter. - Bransch- och yrkesorganisationer. Kontrollera huruvida företaget i fråga verkligen existerar. Om det är praktiskt möjligt skall du besöka kontorslokalerna (eller klassrummen). Beroende på typen av erbjudande kan du be att få prata med tidigare kursdeltagare eller andra i din situation som har nappat på erbjudandet. Be att få vara med på en lektion (yrkesutbildning) eller tillbringa en dag tillsammans med någon som redan arbetar för företaget (affärsidéer) innan du betalar. 21

22 VAD KAN MAN GÖRA OM MAN BLIVIT OFFER FÖR TVIVELAKTIG PRAXIS? Skäms inte! Tänk inte att beloppet det gäller är så litet att det inte är värt att klaga. Hjälp dig själv och framtida offer genoma tt inte låta bedragarna komma undan. Klaga! Beroende på vilket slags bedrägeri det gäller kan du kontakta något av följande organ: - Lokala och nationella konsumentskyddsorgan - Självreglerande organ inom reklambranschen - Konsumentorganisationer Om du inte vet vem du skall kontakta kan du be någon av dessa organ om råd vart du skall vända dig med ditt klagomål. Var inte rädd! Om det rör sig om ett allvarligt bedrägeri och du har förlorat mycket pengar bör du anmäla det till en advokat eller till polisen. I följande avsnitt finns information om och adresser till nationella organ i ditt land som du kan kontakta. 22

23 FÖRTECKNING ÖVER ORGAN ATT KONTAKTA 23

24 Detta är inte en uttömmande förteckning över de organisationer som kan vara till hjälp för konsumenterna, särskilt personer som blivit offer för tvivelaktig praxis av det slag som beskrivs i denna handledning. Här tas endast ett urval av användbara adresser upp. Det finns många andra organisationer som kan hjälpa konsumenter men som inte finns med i förteckningen. 24

25 1. Finland a) Konsumentombudsmannen Konsumentombudsmannen behandlar enskilda anmälningar om marknadsföring och skall om han upptäcker fall av olaglig marknadsföring kontakta näringsidkaren och uppmana denne att upphöra med marknadsföringen. Vid behov kan ombudsmannen föra ärendet vidare till marknadsdomstolen. Om fallet är av allmängiltig betydelse för konsumentskyddet kan han också bistå konsumenter vid domstolsprocesser. Konsumentombudsmannens och konsumentverkets gemensamma byrå tar också fram informationsmaterial om konsumenternas rättigheter och skyldigheter och om konsumenternas ställning på marknaden. Adressuppgifter: Besöksadress: Aspnäsgatan 4 A, 7:e våningen, Helsingfors Postadress: PB 5, Helsingfors Telefon Telefax E-post posti@kuluttajavirasto.fi Telefonrådgivning , vardagar kl b) Kommunala konsumentrådgivare Kommunernas konsumentrådgivare står till tjänst med information om konsumenternas rättigheter och skyldigheter och försöker också medla vid tvister mellan näringsidkare och kunder. Om tvisten inte kan lösas med konsumentrådgivarens hjälp kan ärendet gå vidare till den nationella konsumentklagonämnden. För att få reda på adressen till konsumentrådgivaren i sin kommun kan man kontakta konsumentombudsmannen (se ovan). c) Konsumentklagonämnden Konsumentklagonämnden utfärdar riktlinjer vad gäller tvister mellan näringsidkare och konsumenter. Konsumentklagonämndens beslut är inte bindande men de följs för det mesta av näringsidkarna. 25

26 Adressuppgifter: Besöksadress: Ekogatan 3, Helsingfors Postadress: PB 5, Helsingfors Telefon Telefax d) Finlands konsumentförbund Konsumentförbundet erbjuder allmän konsumentrådgivning och viss rådgivning i rättsliga frågor per telefon, brev, telefax eller e-post. Medlemmarna i konsumentförbundet kan också få träffa förbundets jurist för ytterligare information. Adressuppgifter: Besöks- och postadress: Mannerheimvägen 15 A, Helsingfors Telefon Telefax E-post suomen@kuluttajaliitto.fi e) Finlands advokatförbund Man kan kontakta sin egen advokat eller jurist för information om sina rättigheter och skyldigheter som konsument och för att få råd om vilka rättsliga åtgärder som eventuellt kan vidtas mot näringsidkaren. Om man inte redan har en egen advokat eller jurist kan man få tag på en genom att kontakta Finlands advokatförbund. Adressuppgifter: Besöks- och postadress: Simonsgatan 12 B 20, Helsingfors Telefon Telefax E-post asianajajat@asianajajat.fi 2. Sverige a) Den lokala konsumentvägledaren Om man vill lämna in ett klagomål kan man kontakta sin lokala konsumentvägledare. Adressen till denne finns på webbadressen 26

27 Konsumentvägledaren bistår gratis konsumenterna med rådgivning och stöd. Man kan också få råd om vart man kan vända sig om konsumentvägledaren inte kan hjälpa till. b) Konsumentverket Rosenlundsgatan 9, Stockholm, telefon för ytterligare information. Konsumentverket är ett statlig verk med uppgift att bistå allmänheten i konsumentfrågor. Konsumentverkets viktigaste arbetsfält är reklam och avtalsvillkor, konsumentinformation, hushållsekonomi och varors säkerhet, kvalitet och miljöpåverkan. Konsumentverket kan till följd av en direkt anmälan från konsumenten eller en anmälan som kommit in via konsumentvägledaren ingripa på följande sätt: - Kontakta företaget direkt och komma överens om en lösning. - Utfärda ett förbudsföreläggande i vissa fall. - Föra ärendet vidare till marknadsdomstolen. - Föra ärendet vidare till allmän åklagare. Konsumentverket kan bistå konsumenten i domstol om fallet har allmängiltig betydelse för konsumentskyddet. c) Allmänna reklamationsnämnden Box 174, Stockholm, telefon Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är en fristående, statlig myndighet. Reklamationsnämndens huvuduppgift är att opartiskt pröva tvister mellan konsumenter och företagare. Förfarandet är avgiftsfritt. Besluten ges i form av rekommendationer och är inte juridiskt bindande. De flesta företagare följer dock nämndens rekommendationer. Många har också genom sin branschorganisation åtagit sig att göra detta. Allmänna reklamationsnämnden kan hjälpa konsumenter som vill ha kompensation eller annan form av gottgörelse från ett företag. Den kan besluta till konsumentens fördel och tilldöma denne kompensation. Dess beslut är emellertid inte bindande. Företaget måste godkänna beslutet. 27