SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober ( )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober (9.00-17.00)"

Transkript

1 . PROGRAM

2 SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober ( ) OBS! Skolbiodagen väljs som helhet, ett block som sträcker sig över hela måndagen. Du som väljer Skolbiodagen betalar 100 kr mindre för måndagen. Program 9.00 Välkomna till Skolbiodag 2015! Malena Janson, Svenska Filminstitutet, och Lars-Eric Larsson, Filmpool Nord 9.10 Rädda för barns känslor? Suzanne Osten, filmambassadör för barn och unga, Svenska Filminstitutet 9.40 Se, samtala, skapa vad kan filmpedagogik vara? Malena Janson, Svenska Filminstitutet ca KAFFE PREL: Siv sover vilse från bok till film Work in progress: samtal med bl.a. Lena Hanno Clyne (manusförfattare) Från Kapten Grogg till Holly Hallonsten Malena Jansson, Svenska Filminstitutet. Presentation av den nya animationskanalen på filmarkivet.se. Att besjäla en bild att tänka i animation vad betyder det? En resa genom den svenska filmens historia Nils Claesson, animatör, forskare och lärare på Stockholms Dramatiska högskola LUNCH Under eftermiddagen varvas filmvisning och workshops: Workshop i animerad film Carina Carlsson, Ann-Christin Forsberg, CMiT Filmpool Nord presenterar Filmpedagogiskt material, kortfilmer och dokumentärfilmer: en regional filmskatt för dig som älskar att jobba med film i din undervisning.

3 Ordinarie program: Måndag pass 1 ( ) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag upptäckte att endast ett fåtal personer i Sverige hade den totala bilden klar för sig av vad som händer i den muslimska världen. I takt med att problemen ökar i arabvärlden behöver vi i västvärlden allt mer information och förståelse för kulturen. Mitt ämne är viktigt även långt här uppe i Sverige eftersom vi får fler svenskar med arabiskt och/eller muslimskt ursprung och dessutom återspeglar sig det som händer i arabvärlden i det svenska samhället. Johanna Lund Rockliffe, DGS: Blir världen bättre? Gapminder i praktiken (M-H-Gy) Seminariet varvar föreläsning och praktiska metodövningar med syfte att erbjuda verktyg och inspiration för arbete med globala hållbarhetsfrågor i klassrummet. Du får bland annat ta del av materialet Ta världen in i klassrummet som Den Globala Skolan utvecklat tillsammans med UNDP. Katarina Eriksson, Linda Starenhed, Alviksskolan, Luleå: Storyfication - utveckla entreprenöriella förmågor med bloggen som verktyg (L-H) Vi inspirerar via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. De digitala verktygen är i fokus. Under föreläsningen kommer vi att ge tips och idéer kring olika digitala program och appar. OBS! FULLSATT! Birgitta Häggbom-Tuveborg, Ingela Holmberg, Chris Marklund och Lena Bäckström, pedagogistor i Piteå: Möjligheternas miljö - vad har miljö och material för betydelse för barnen? (Fsk) Vem blir jag i förskolans miljö? Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Hur iscensätter vi läroplanen i förskolans miljö? Vår förhoppning är att ni kommer att få inspiration till att utveckla en mångfald av kreativa, vackra mötesplatser för barnens utforskande lek, lärande och skapande. (Även tisdag 27 oktober) Birgitta Wallin: In i litteraturen, ut i världen (Åk 9-Gy) I skönlitteraturen kan en röst tala direkt till en annan som ingen annanstans, samtal föras över kontinenter och sekler. Vill du använda texter från all världens hörn i litteraturundervisningen? Birgitta Wallin ger lästips från tre kontinenter berättelser om att vara ung idag, om kärlek och förälskelse, om våld och förtryck, drömmar om frihet och uppror. Berättelser om en vardag på andra sidan jordklotet, om det som är gemensamt för människor världen över. Helén Bergstadius och Marianne Eriksson, SPSM: Behov och möjligheter i förskolan (Fsk) Hur kan förskolans pedagoger se på utmaningar i verksamheten i möten med barn som befinner sig i svårigheter av olika slag? Hur kan vi utforma en tillgänglig lärmiljö i förskolan? Möjlighet att ta del av litteraturutställning med fokus på förskolan. (Även tisdag 27 oktober) Karolina Sandahl, DGS/Globala gymnasiet: Globala frågor med nyanlända elever (H-Gy) Deltagarna får ta del av erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Språkintroduktionsprogrammet vid Globala gymnasiet i Stockholm. Projektets syfte är att genom kollegialt lärande stärka kompetensen hos lärare att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever. Undervisningsmetoder inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt om konsumtion, produktion, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kommer att visas.

4 Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Specialpedagogiska verktyg bra för alla lärare (L-Gy) Vi berättar om nyttan med talsyntes, rättstavningsprogram, inlästa läromedel, talböcker och enkla anpassningar. Du får se hur dessa verktyg ger dig större möjlighet att nå målet med dina elever. Med föreläsningen vill vi också skapa förståelse om varför alla lärare behöver känna till dessa möjligheter, att göra det till synes omöjliga till något i högsta grad möjligt. Det handlar om inkludering av elever, men också inkludering av elevens skolverktyg. Eleonore Olofsson, Sanoma Utbildning: Bingel.se en digital väg för att öka kunskapsnivån i skolan (L-M) Bingel är en ny, digital övärld fylld med färdighetsträning i svenska, engelska och matematik. Övningarna är kopplade till våra läromedel och följer de tryckta böckernas progression. Bingel individanpassar efter elevernas prestation och därigenom får eleverna övningar på rätt nivå. Med Bingel är det därför lätt att engagera eleverna. Det man binglar blir man bra på. Petronella Odhner m.fl, UHR: Öppna dörren till världen! OBS! DUBBELPASS! (Alla) På UHR finns verksamheter som kan möjliggöra internationellt samarbete och utbyte. Hos oss får du stöd för att aktivt arbeta med språk eller SO-ämnen tillsammans med en eller flera kollegor i andra länder. Utveckla din undervisning om demokrati med en kollega i Grekland, eller gör ett projekt om språk med elever i Spanien! Seminariet ger konkreta exempel på hur du använda våra verksamheter. (Inriktning SPRÅK. Dubbelpass!) Måndag pass 2 ( ) Chatrin Tuorda: Giftfri förskola och skola (Alla) Kemikalieinspektionen rapporterar att damm på förskolor innehåller högre halter av hälsoskadliga ämnen jämfört med damm från bostäder. De ämnen som påträffats i höga halter är hormonstörande, allergena, kan påverka nervsystemet och förmågan att få barn. Var kommer dessa ämnen ifrån och hur hamnar de i dammet? Varför är halterna högre i förskolemiljöer än i bostäder? Kan du göra något för att minska halterna av dessa ämnen i förskoleoch skolmiljö? Ta chansen att lära dig mer om hormonstörande ämnen, i vilka produkter de återfinns samt vad du kan göra för att minska mängden du och barnen i din förskola/skola får i er. (Även tisdag 27 oktober) Bo Kramsjö: Ta världen in i klassrummet (Alla) Omvärldsbildning som synvända. Några självklara begrepp granskas, och i bilden av omvärlden kanske somligt förändras. Peter Parnes, Agneta Hedenström: Luleåmodellen - En modell för att öka lärarnas digitala kompetens (Alla + strateger och politiker) Hur kan vi öka intresset för digitalisering i skolan? Peter och Agneta presenterar sina aktiviteter i Luleå och nationellt och presenterar ett antal utmaningar och förslag på hur vi ska kunna komma framåt med det digitala lärandet med mål att undervisa för ett modernt samhälle! Ulla-Karin Lundgren + LekMiT: När möjligheterna är i fokus media och IKT i förskolan (Fsk, Spec) Projektledaren Ulla-Karin Lundgren Öhman och några deltagande förskollärare/lärare berättar om det aktuella projektet LekMiT där man arbetar med IKT och media bland barn i förskolan, f-klass och gymnasieträningsskolan. (Även tisdag 27 oktober) Birgitta Wallin, PREL: In i litteraturen, ut i världen (Åk 9-Gy) WORKSHOP I skönlitteraturen kan en röst tala direkt till en annan som ingen annanstans, samtal föras över kontinenter och sekler. Vill du använda texter från all världens hörn i litteraturundervisningen? Birgitta Wallin ger lästips från tre kontinenter berättelser om att vara ung idag, om kärlek och förälskelse, om våld och förtryck, drömmar om frihet och uppror. Berättelser om en vardag på andra sidan jordklotet, om det som är gemensamt för människor världen över.

5 OBS! FULLSATT! Anna Sundkvist, Anita Risberg: Drama, ett sätt att lära. OBS! DUBBELPASS (Fsk) När man aktivt får identifiera sig med fiktiva figurer och situationer lär man sig att utforska och undersöka relationer och händelser. Med fokus på de minsta barnen 1-3 år gör vi enkla konkreta berättelser, undersöker vad som händer när vi som pedagoger går i roll och gör dramalek med barnen och låter barnen lösa enkla problem. (OBS! Dubbelpass, fortsätter efter lunch.) Rigmor Öhlund: Skiträdd (Alla) Jag bjuder er en föreläsning där jag berättar om mina rädslor och drömmar. Bjuder på dans, humor, musik, och olika övningar där du i publiken får deltaga. Tänkvärt: Om du är rädd att din röst är för liten för att bli hörd, försök gå till sängs med en mygga i rummet! (Även tisdag 27 oktober) Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Mobila möjligheter att underlätta vardagen med stöd för läsning, skrivning, kommunikation, planering och påminnelser. (L-Gy) Specialpedagogiska möjligheter med mobiltelefon och plattor. Mest om iphone/ipad, lite om androidtelefoner/plattor. (OBS! WORKSHOP! Ta med din egen platta/telefon!) Petra Gustafsson, Gleerups: Fullfölj digitaliseringen av din skola (?) Fullfölj digitaliseringen av din skola genom att ta ett samlat grepp även kring det pedagogiska innehållet. Skapa nya möjligheter med hjälp av en ny typ av digitala läromedel, interaktiva böcker. De ger bättre förutsättningar för lärande, bättre förutsättningar för lärarna att spara tid och dessutom bättre förutsättningar för kollegialt lärande. Petronella Odhner m.fl. UHR, FORTS: Öppna dörren till världen! (Fortsättning från Pass 1) Måndag pass 3 ( ) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag upptäckte att endast ett fåtal personer i Sverige hade den totala bilden klar för sig av vad som händer i den muslimska världen. I takt med att problemen ökar i arabvärlden behöver vi i västvärlden allt mer information och förståelse för kulturen. Mitt ämne är viktigt även långt här uppe i Sverige eftersom vi får fler svenskar med arabiskt och/eller muslimskt ursprung och dessutom återspeglar sig det som händer i arabvärlden i det svenska samhället. (REPRIS från Pass 1) Peter Parnes & Agneta Hedenström: Programmering av fysiska prylar (Alla) WORKSHOP I denna workshop får du prova på att programmera olika typer av fysiska saker som drönare, lampor, roboten Dash, Arduino med mera! Vi provar både på grafisk programmering via ipad, programmering av fysiska objekt via Scratch och om intresse finns ännu mer avancerad programmering av drönare via Javascript! (Workshop. Ta med dig dator och/eller ipad helst båda.) Annika Persson Åkeblom: Hur kan hundraspråkligheten bli en naturlig del i ett utforskande arbetssätt och vilken betydelse har då miljön? (Fsk) Hur kan estetiska lärprocesser öppna upp för reflektion, dialog och lärande där barnen har möjlighet att utveckla sina hypoteser och skapa sin identitet i ett kollektivt sammanhang? Vilka krav ställer det på organisationen? (Även tisdag 27 oktober) Barbro Westlund: Aktiv läskraft vad är det? OBS! DUBBELPASS! (L-Gy) Föreläsningen (dubbelpass!) handlar om hur du som lärare, oavsett skolämne, kan stödja dina elever i att bli medvetna om och ta tillvara kraften i sitt eget tänkande när de läser. På så sätt kan både skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag uppfyllas och löpa som en röd tråd genom hela skoltiden. Att läsa är helt enkelt att tänka! (OBS! Dubbelpass!)

6 OBS! FULLSATT! Anna Sundkvist, Anita Risberg, FORTS: Drama, ett sätt att lära (Fsk) (Fortsättning från Pass 2. Även tisdag 27 oktober.) Erik Rova, Liselott Wihlbäck: Levla lärmiljön. Tidiga insatser vid problemsituationer (Fsk-H) Ta del av metoder och strategier för att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Lyssna till hur Umeå kommun har utarbetat och implementerat ett praktiskt stödmaterial som ger lärare och rektorer ett handfast stöd och inspiration i arbetet med tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. Henrik Hansson: Nödvändiga faktorer för lärande (L-Gy) Mycket runt undervisning påverkar elevers möjlighet till lärande, men vissa faktorer är nödvändiga. Föreläsningen beskriver utifrån en teori om lärande (variationsteorin) dessa nödvändiga faktorer. Fokuserat är vad som ska läras, vad som är kritiskt för lärandet och hur innehållet kan behandlas för att lärandet ska vara möjligt. Susan Nieland, Sanoma Utbildning: Ett skrivande klassrum (L-M, på engelska) Varför behövs en medveten undervisning om skrivande? Vad och hur kan man göra? Vad är egentligen god skrivförmåga? Vilka typer av texter behöver eleverna kunna skriva? Hur är sådana texter uppbyggda och skrivna? Hur undervisar man för att eleverna ska få de redskap de behöver för att lyckas i skolan? Hur kan man på ett säkert sätt följa och dokumentera elevernas skrivutveckling? Lotta Armijo Holmberg: Normkritik i praktiken (Alla) WORKSHOP Vad är normkritik och vad innebär ett normutmanande arbetssätt? Hur hänger normer ihop med privilegier, mobbing, diskriminering och ojämlika förhållanden i samhället? Vad signalerar du genom ditt språk och ditt bemötande? Vilka normer råder på vår skola eller förskola? Med avstamp i de mänskliga rättigheterna och en gedigen erfarenhet av normkritiskt arbete inspireras du till att synliggöra och utmana istället för att reproducera begränsande normer i skolan/förskolan. Genom diskussionsövningar tittar vi på hur ett normutmanande arbetssätt kan främja social hållbarhet och det förebyggande arbetet inom skolan och förskolan på flera plan. Jessicka Sörmling, Emma Jonsson, Ung Företagsamhet: Entreprenörskap på riktigt! Ung Företagsamhet har 35 års erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap i skolan, från förskoleklass till vår kända processutbildning UF-företagande på gymnasiet. Under passet får du konkreta verktyg att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor via våra tre läromedel Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Min Framtid och Ekonomi. Måndag pass 4 ( ) Gun Wedin och Johan Brunström: Integration i praktiken - två exempel (Alla) - KNUFF har drivits av Sparbanken Nord sedan 2005, och under åren har mer än 100 personer gått programmet. De senaste två omgångarna har programmet vänt sig till flyktingungdomar i ett samarbete med Piteå och Älvsbyns kommuner. Vi kommer att berätta om programmets olika delar, hur vi tänkte och erfarenheter vi fått. En och annan berättelse om fantastiska möten kan det också bli. - Att bli Flyktingvän är ett konkret sätt att arbeta integrationsfrämjande. Det finns många om önskar sig en flyktingvän vid ankomsten till Piteå och det är också ett bra sätt för både Pitebor och personer som flyttar till Piteå att lära sig om och byta erfarenheter om varandras kulturer. (Två kortare föreläsningar under samma pass.) Johanna Lund Rockliffe: Blir världen bättre? Gapminder i praktiken (M-H-Gy) Seminariet varvar föreläsning och praktiska metodövningar med syfte att erbjuda verktyg och inspiration för arbete med globala hållbarhetsfrågor i klassrummet. Du får bland annat ta del av materialet Ta världen in i klassrummet som Den Globala Skolan utvecklat tillsammans med UNDP. "Mr/Mrs X", Gothia fortbildning: Hemlig föreläsare, aktuell med ny spännande bok Det här är Kunskapsfestivalens Wild Card Föreläsarens kön, identitet och titeln på bok och föreläsning avslöjas först i mitten/slutet av september!

7 Karin Sönnerås: Pärlplattor, QR-koder och programmering det traditionella möter dagens teknik (Fsk-L) Jag vill förmedla möjligheterna och glädjen med den digitala utvecklingen. Att väva ihop digital teknik med det traditionella så att tekniken blir självklar i verksamheten och inte en isolerad del. Att vi tillsammans med barnen hittar nya spännande vägar att erövra kunskap, utforskar och lär oss förstå tekniken omkring oss. (Även tisdag 27 oktober) Henrik Hansson: Kollegialt lärande fokuserat elevers lärande (L-Gy) Kollegialt lärande kan bedrivas på många sätt och med många olika fokus. Denna föreläsning ger dig en inblick i hur svenska lärare kontinuerligt och systematiskt kan arbeta kollegialt i att utveckla undervisning för elevers bättre möjlighet till lärande. Fokuserat är vilket innehåll mötena kan/bör ha samt hur arbetet kan organiseras. Mathilda Wallin & Kia Knutsson-Norberg: En bok i världsklass - från hela världen (L-H) Vi berättar om ett inspirerande sätt att jobba med böcker från hela världen i klassen och där få möta nya bilder och berättelser. Vilka böcker finns det, vad handlar de om och var får man tag på dem? Och varför är det här viktigt?! Karolina Sandahl, DGS/Globala gymnasiet: Globala frågor med nyanlända elever (H-Gy) Deltagarna får ta del av erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Språkintroduktionsprogrammet vid Globala gymnasiet i Stockholm. Projektets syfte är att genom kollegialt lärande stärka kompetensen hos lärare att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever. Undervisningsmetoder inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt om konsumtion, produktion, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kommer att visas. (Repris från Pass 1) Erik Rova, Liselott Wihlbäck: Levla lärmiljön. Tidiga insatser vid problemsituationer (Fsk-H, Spec) Ta del av metoder och strategier för att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Lyssna till hur Umeå kommun har utarbetat och implementerat ett praktiskt stödmaterial som ger lärare och rektorer ett handfast stöd och inspiration i arbetet med tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. (Repris från Pass 3) Barbro Westlund, FORTS: Aktiv läskraft vad är det? (L-Gy) (Fortsättning från Pass 3. Avslutas kl ) Patrik Eide, Liber: Digital portallösning ger mer tid till elever (L-Gy)(60 min) Ofta genomförs digitalisering utan att ge lärarna relevanta lärverktyg vilket lett till minskad tid för undervisning. Det ökar även risken att undervisningsmaterialet har ojämn kvalitet. Ingen vill ha en digital skola som leder till mindre tid för eleverna och ökad olikhet. Med hjälp av Skolfederation kan vi förverkliga en lösning där värdet av digitala lärresurser enkelt integreras in i den lärprocess som läraren väljer då man arbetar digitalt. Tisdag pass 1 ( ) Ingela Olsson: Barnuppfostran i olika kulturer OBS! DUBBELPASS! (Alla) Kultur är inte bara matvanor, musik eller klädsel. Kultur är också våra djupaste liggande värderingar, normer och attityder. När vi uppfostrar våra barn överför vi allt det som vi själva betraktar som normalt, det vill säga den kultur vi själva bär på. Barnuppfostran kan därför se mycket olika ut; det som är normalt i en kultur kan te sig fullkomligt främmande i en annan. Att arbeta med barn ställer därför höga krav på kunskap om olika kulturer och en förståelse för olika sätt att se på barnuppfostran. Föreläsningen riktar sig till de yrkesgrupper som ställs inför dessa utmaningar, och kommer att beröra bland annat: den traumatiserade familjen, gränssättning, bestraffning, förolämpningar, möte med föräldrar. (OBS! Dubbelpass! Fortsätter eftre kaffet.)

8 Maria Andersson: Flickor med ADHD (Alla, Spec) Vad innebär ADHD hos flickor? Maria Andersson är en lysande och inspirerande föreläsare. Med stor inlevelse och full energi berättar hon öppet och spontant och med härlig humor och självinsikt, hur ADHD påverkat hennes liv. En tänkvärd historia som väcker känslor och berör. Tänk om kunskapen funnits när hon var liten flicka, hade hennes liv kanske sett annorlunda ut då? Annika Persson Åkeblom: Hur kan hundraspråkligheten bli en naturlig del i ett utforskande arbetssätt och vilken betydelse har då miljön? (Fsk) Hur kan estetiska lärprocesser öppna upp för reflektion, dialog och lärande där barnen har möjlighet att utveckla sina hypoteser och skapa sin identitet i ett kollektivt sammanhang? Vilka krav ställer det på organisationen? (Repris från måndagen.) Catarina Schmidt: Berättelser då och nu - läs- och skrivundervisning i en textindränkt värld (L-M) Dagens elever möter, i skolan och på fritiden, komplexa texter på internet som ställer stora krav på deras läsförmåga. Barn läser böcker, spelar datorspel och använder olika sociala medier. Vad innebär det att kritiskt granska texter som dessa, hur kan det genomföras i undervisningen och varför är det så viktigt? Catarinas föreläsning cirklar kring denna frågeställning. Utgångspunkten är att skolan är en av de viktigaste demokratiska mötesplatserna i vår tid. Anna Sundkvist, Anita Risberg: Drama, ett sätt att lära. OBS! DUBBELPASS (Fsk) När man aktivt får identifiera sig med fiktiva figurer och situationer lär man sig att utforska och undersöka relationer och händelser. Med fokus på de minsta barnen 1-3 år gör vi enkla konkreta berättelser, undersöker vad som händer när vi som pedagoger går i roll och gör dramalek med barnen och låter barnen lösa enkla problem. (OBS! Dubbelpass, fortsätter efter fikat. Repris från måndagen.) Chatrin Tuorda: Giftfri förskola och skola (Alla) Kemikalieinspektionen rapporterar att damm på förskolor innehåller högre halter av hälsoskadliga ämnen jämfört med damm från bostäder. Ämnen som påträffats i högre halter är t.ex. bromerade flamskyddsmedel, ftalater och organofosfater. Dessa ämnen är hormonstörande, allergena, kan påverka nervsystemet och förmågan att få barn. Var kommer dessa ämnen ifrån och hur hamnar de i dammet? Varför är halterna högre i förskolemiljöer än i bostäder? Kan du göra något för att minska halterna av dessa ämnen i förskole- och skolmiljö? Ta chansen att lära dig mer om hormonstörande ämnen, i vilka produkter de återfinns samt vad du kan göra för att minska mängden du och barnen i din förskola/skola får i er. (Repris från måndagen) Katarina Lycken Rüter: Flerstämmigt boksamtal med digitala verktyg (H-Gy) Samtal om text har betydelse både före, under och efter läsning och är ett viktigt redskap i läsutvecklingsarbetet. Men hur får man till ett bra samtal i klassrummet? Många faktorer samverkar, och en medveten användning av digitala verktyg kan hjälpa till att skapa möjlighet för många att aktivt delta. Deltagaren ska ha med sig en uppkopplad enhet (mobil, platta, dator...) Susanne Köhler: Entreprenöriellt lärande (L-H) Gällivare kommuns årskurs 8-elever har under ett antal år arbetat med entreprenörsveckan. En vecka som innebär ett verklighetsförankrat och elevinitierat arbete i samarbete med det omgivande samhället. Arbetet utgår ifrån de entreprenöriella förmågorna, som också presenteras under föreläsningen. Entreprenörsveckan har lett till att det entreprenöriella lärandet spridit sig och resulterat i ytterligare samarbete mellan skola och samhälle i olika projekt. Satu Takkinen: Se på konst och skriv poesi - ett pedagogiskt projekt (L-Gy) Konst och poesi? Ja, de gillar varandra! Barn eller vuxen, det händer något när man skriver till konst. Poesi kan vara så mycket, och jag visar på hur du kan göra! Föreläsning och miniworkshop, där deltagarna får prova på mina metoder i bild och ord. Petronella Odhner m.fl, UHR: Öppna dörren till världen! Inriktning SO. OBS! DUBBELPASS! (Alla) På UHR finns verksamheter som kan möjliggöra internationellt samarbete och utbyte. Hos oss får du stöd för att aktivt arbeta med språk eller SO-ämnen tillsammans med en eller flera kollegor i andra länder. Utveckla din undervisning om demokrati med en kollega i Grekland, eller gör ett projekt om språk med elever i Spanien! Seminariet ger konkreta exempel på hur du använda våra verksamheter. (Inriktning SO. OBS! Dubbelpass)

9 Tisdag pass 2 ( ) Pär Holmgren: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt (Alla) De tre stora utmaningarna; Ekologi, Ekonomi och Energi, hur hänger de ihop? Klimatförändringarna är bara en av flera olika konsekvenser av mänsklighetens övertramp. Andra konsekvenser är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen, samt inte minst spridningen av olika miljögifter. Vi behöver tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De tre går ofta hand i hand och påverkar varandra. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt. Men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. Ingela Olsson, FORTS: Barnuppfostran i olika kulturer (Alla) (Forts. från Pass 1) Eva Söderberg: Från slöjd 1.0 till 3.0 på 60 minuter (M-H) I min föreläsning kommer jag bland annat visa exempel på hur jag arbetar med språket i slöjden och dokumentation av slöjdarbete med hjälp av olika digitala verktyg, QR-koder, podcast och film. Jag kommer också att fundera kring dataslöjd, makerspace, programmering på schemat, och varför slöjdens metodik och slöjdämnet är så viktigt i skolan. Pröva på några spännande nya material själv i den efterföljande workshopen! (Fortsätter med valbar workshop Pass 4) Felix Gyllenstig Serrao, "Spelläraren": Minecraft och andra spel ett pedagogiskt verktyg för att uppnå mål och kunskap (Alla) Barn och ungdomar spenderar flera timmar framför TV- och dataspel medan skolan och pedagoger inte hänger med. Hur kan skolan använda spel och dess kontext för att locka elever till lärande och främja ett arbete mot kunskapsmålen? Under föreläsningen kommer Felix också att diskutera hur man kan skapa bra pedagogiska spel och vad som skiljer det från ett dåligt. Innehåll: Vilka vinster finns det med att använda spel i undervisningen? Varför är spel och elever med diagnoser ofta en given kombination? Vilka spel kan man använda? Hur kan man använda spel och dess kontext för att uppnå mål i styrdokumenten? Förhållningssätt till barns spelande. Felix förordar en öppen, bestämd men ändå positiv attityd. Torulf Palm: Att använda formativ bedömning på ett framgångsrikt sätt vad krävs egentligen? (L-Gy) Forskning visar att formativ bedömning (FB) är ett av de mest effektiva sätten att öka elevers lärande. Alla tankar i skolvärlden om FBs innebörd överensstämmer dock inte med de som forskningen bygger på. Föredraget konkretiserar sådan FB som forskningen visat ger lärandeökningar och egenskaper hos fortbildning som kan ge tillräckligt lärarstöd. Linda Rudin, ATEA: Shift happens (Alla + strateger & politiker) Förändringsarbete är en lång process som väcker känslor komfortzonen är ofta vanans makt. Digitaliseringen medför att skolan står mitt i en snabbt eskalerande förändring, där en evolution av lärandet och måluppfyllelse förväntas ske. Skolledaren blir då en förändringsledare, vars uppgift blir att regissera medarbetarnas entusiasm, motivation och stimulans men hur får man med sig alla in i den förändringsprocess som krävs för att utveckla pedagogiska arbetssätt som utnyttjar möjligheterna med IKT? Birgitta Häggbom-Tuveborg, Ingela Holmberg, Chris Marklund och Lena Bäckström, pedagogistor i Piteå: Möjligheternas miljö- vad har miljö och material för betydelse för barnen? (Fsk) Vem blir jag i förskolans miljö? Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

10 Hur iscensätter vi läroplanen i förskolans miljö? Vår förhoppning är att ni kommer att få inspiration till att utveckla en mångfald av kreativa, vackra mötesplatser för barnens utforskande lek, lärande och skapande. (Repris från måndagen) Anna Sundkvist, Anita Risberg, FORTS: Drama ett sätt att lära (Fsk) (Fortsättning från Pass 1. Repris från måndagen.) Helén Bergstadius och Marianne Eriksson, SPSM: Behov och möjligheter i förskolan (Fsk) Hur kan förskolans pedagoger se på utmaningar i verksamheten i möten med barn som befinner sig i svårigheter av olika slag? Hur kan vi utforma en tillgänglig lärmiljö i förskolan? Möjlighet att ta del av litteraturutställning med fokus på förskolan. (Repris från måndagen) Petronella Odhner m.fl. UHR, FORTS: Öppna dörren till världen! (Fortsättning från Pass 1) Tisdag pass 3 ( ) Pär Holmgren: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt (Alla) De tre stora utmaningarna; Ekologi, Ekonomi och Energi, hur hänger de ihop? Klimatförändringarna är bara en av flera olika konsekvenser av mänsklighetens övertramp. Andra konsekvenser är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen, samt inte minst spridningen av olika miljögifter. Vi behöver tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De tre går ofta hand i hand och påverkar varandra. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt. Men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. (Repris från Pass 2) Elza Dunkels: Skärmtid och näthat - vad forskningen säger om unga och nätet (Alla) Skärmtid, näthat, hemmasittare och sjunkande PISA-resultat är teman som debatteras flitigt och som berör ungas nätanvändning. Det visar sig också att många vuxna får sin information om unga och nätet via media. Men vad säger forskningen? I min föreläsning beskriver jag vad unga gör på nätet, resonerar kring möjliga risker och hur vi bäst hanterar dem. Jag ifrågasätter vanliga föreställningar om nätet och de vanligaste fördomarna pekas ut. Målet är att ge tankeverktyg till ett rimligare förhållningssätt till ungas nätanvändning. Karin Sönnerås: Pärlplattor, QR-koder och programmering det traditionella möter dagens teknik (Fsk-L) Jag vill förmedla möjligheterna och glädjen med den digitala utvecklingen. Att väva ihop digital teknik med det traditionella så att tekniken blir självklar i verksamheten och inte en isolerad del. Att vi tillsammans med barnen hittar nya spännande vägar att erövra kunskap, utforskar och lär oss förstå tekniken omkring oss. (Repris från måndagen) Asta Nilsson, NTA Skolutveckling: Naturvetenskap och teknik för alla NTA är ett skolutvecklingsprogram som ger stöd för kontinuerlig kompetensutveckling för lärare i grundskolan inom NO/tk. Genom arbete med programmets teman kan läraren direkt komma igång med ett elevaktivt, undersökande, frågebaserat arbetssätt. Genom att arbeta med NTA:s teman får läraren stöd att arbeta med alla kompetenser i NO/Tk enligt Lgr11. Skolutvecklingsprogrammet drivs och utvecklas av en ekonomisk förening som ägs av kommuner och fristående skolhuvudmän. Rigmor Öhlund: Skiträdd (Alla) Jag bjuder er en föreläsning där jag berättar om mina rädslor och drömmar. Bjuder på dans, humor, musik, och olika övningar där du i publiken får delta. Tänkvärt: Om du är rädd att din röst är för liten för att bli hörd, försök gå till sängs med en mygga i rummet! (Repris från måndagen)

11 Jarko Tuisku: Systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem (L-M, Fritidshem) Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete ska vara meningsfullt och lustfyllt. Hur skapar fritidshemmen enkla verktyg för arbete med kvalitet? Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. (OBS! Ta med lärplatta eller smartphone till föreläsningen!) Johanna Lindbäck, Läsambassadör: Vem behöver läsa? (Alla) Varför är läsförmåga viktigare än någonsin idag? Och hur kommer det sig då att den har sjunkit kraftigt de senaste 10 åren, och många verkar tro att det ska klara sig bra utan den färdigheten? Linda Ökvist Johansson, Teknikens Hus: Kemiföreställning - Färger och ljus. (L-H) Kemi, fysik, färger och ljus. Upplev experiment och väck din nyfikenhet för kemi, fysik, färger och ljus. Hur hänger allt ihop? Kemi är roligt och behöver inte vara svårt. Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Flerspråkighet och dyslexi (L-Gy) Vad innebär det, och vad bör man veta om det? Innefattar de digitala verktyg som är särskilt verksamma för elever där språket har betydelse även elever med språkstörning och autismspektrumstörning, där tydlighet och bildstöd är viktigt. Digitala möjligheter när språk, läsning eller koncentration inte räcker till för att klara skolan utan extra stödinsats. Jennie Johansson, Föreningen Medveten Konsumtion: Vad har du på dig? (???) Kan man återvinna kläder och textil? Hur konsumerar vi kläder idag? Vad är hållbart mode? Hur ska jag tänka som konsument? Medveten Konsumtion är en liten förening som arbetar med de stora frågorna. Vi verkar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på miljön och de som arbetar inom industrin. Vi tror på konsumentmakt: att man klarar sig alldeles utmärkt här i livet även om man konsumerar lite mindre och något mer genomtänkt, och att var och en faktiskt kan bidra till en mer hållbar framtid. Tisdag pass 4 ( ) Morgan Andersson, "Majjen från Majorna": Lärare, världens bästa skitjobb! (M-Gy) Morgan visar på att läraryrket i mångt och mycket handlar om att skapa starka relationer baserat på medmänsklighet, förståelse, respekt och inte minst glädje och humor. Med det som utgångspunkt kan man släppa in datorn i klassrummet och konkurrera med Facebook, youtube och pintrest om elevernas uppmärksamhet och vända det till sin och därav elevernas fördel. Att som lärare våga släppa metodmonopolet och omvandla elevernas verklighet till pedagogiska grepp. Föreläsningen präglas av bemötande av elever som en framgångsfaktor och att med hjälp av datorn sudda ut gränserna för vad som traditionellt anses vara skola. Sara Lundström Haglind, Jenny Holmkvist, Thomas Ekholm, Anderstorpsskolan, Skellefteå: Digitala möjligheter i språkundervisningen (H-Gy) Tre lärare från Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå berättar om sina erfarenheter av digitala verktyg i sin språkundervisning. De kommer att berätta om bloggande, elevaktiva arbetssätt, Skype, webbverktyg m.m. (Ta gärna med dig dator alt. smartphone/ipad för enklare interaktion!) Jens Eriksson: Skapa och dela din egen podcast (F-Gy) WORKSHOP Podcast - Ett kommunikativt verktyg i skolan? Idag är det enklare än någonsin att skapa en podcast (webbaserat radioprogram). En smartphone eller en surfplatta kan lätt förvandlas till en enkel, men kraftfull inspelningsstudio. En gratis app kan göra det mesta. Ta med din smartphone eller surfplatta så hjälps vi åt att producera en podcast. När allt är klart kan du dela med dig podcasten till nära och kära, eller ut till hela världen! (OBS! WORKSHOP. Ta med egen dator, smartphone eller ipad!)

12 OBS! FULLSATT! Tony Lindfors, Linda Bergqvist: LEGO i undervisningen (L) WORKSHOP LEGO Education WeDo är ett material för de lägsta årskurserna där du bygger, programmerar och styr LEGO-modeller via datorn. Allt på ett mycket enkelt och lustfyllt sätt. En workshop där du själv får testa materialet. Inga förkunskaper krävs. (OBS! WORKSHOP. Ta med egen dator!) Ulla-Karin Lundgren + LekMiT: När möjligheterna är i fokus media och IKT i förskolan. (Fsk, Spec) Projektledaren Ulla-Karin Lundgren Öhman och några deltagande förskollärare/lärare berättar om det aktuella projektet LekMiT där man arbetar med IKT och media bland barn i förskolan, f-klass och gymnasieträningsskolan. (Repris från måndagen) Filippa Mannerheim, Håll Sverige Rent: Unga Reportrar för ett hållbart samhälle ett nytt spännande skolprogram (H-Gy) Håll Sverige Rent berättar om sitt nya skolprogram där elever undersöker och gör reportage om hållbarhetsfrågor de är intresserade av. Reportagen texter, filmer, poddar kommer att visas upp på en webbplats och eleverna deltar i en spännande tävling. Programmet är kostnadsfritt och anpassat efter Lgr 11 och Gy Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Möjligheter att underlätta vardagen med dator (pc) (L-Gy) WORKSHOP Vi tränar med program som finns i många skoldatorer (ClaroRead, StavaRex, SpellRight, Inlästa läromedel m.m.) (OBS! Ta med din egen dator! Workshop) Eva Söderberg: Pröva ny teknik och nya material i slöjden (M-H) WORKSHOP Pröva nya material tillsammans med traditionell slöjd. Du kommer att få prova att skapa med traditionellt slöjdmaterial som ullfilt och broderigarn tillsammans med små ledlampor och konduktiv/ledande tråd. Inga förkunskaper krävs, material och instruktion kommer att tillhandahållas på workshopen. (Workshop) Catarina Lundqvist: Perspektiv på social hållbarhet utbildning, inkludering, delaktighet (Alla + skolledare) Seminariet ger en introduktion till begreppet social hållbarhet, där social inkludering och delaktighet, likvärdighet, livskvalitet och mångfald är viktiga beståndsdelar. De frågor som belyses handlar om vad social hållbarhet kan betyda ur ett bredare skolperspektiv, t ex i arbete med elevinflytande, mångfald samt även i arbeten kring sociala investeringar och tidiga insatser till barn och unga. Jennie Johansson, Föreningen Medveten konsumtion: Introduktion av utbildningsmaterial (H-Gy) Söker du efter material att använda i din undervisning? Eller är du elev och gärna vill veta mer om Medveten Konsumtion? Under det här passet får du mer information om det skolmaterial föreningen har att erbjuda. VÄLKOMMEN TILL PITEÅ I OKTOBER! Läs mer och anmäl dig här: kunskapsfestivalen.se

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK 6-9 HÅSTENSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam föreläsning

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap För lärare skolår 1-6 1-2 november 2011 KÄRA KONFERENSDELTAGARE! Även i år arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, fortbildningsdagar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Program för studiedagen den 19 september 2011

Program för studiedagen den 19 september 2011 Program för studiedagen den 19 september 2011 PASS 1 kl 8 9:45 Språkbiten Lina Rahm Hallberg och Anders Gransö Platengymnasiets aula Antal personer ca 250 Målgrupp: Alla lärare F 6 Fika i Platens café!

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2014. Medioteket

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2014. Medioteket Kompetensutveckling Förskola hösten 2014 Medioteket IKT är ett viktigt verktyg för utveckling av framtidens förskola. Det ställer krav på personalens kompetens och förskolans tekniska möjligheter. Ur Stockholms

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus De flesta av oss är överens om att skola och utbildning är i behov av stora förändringar. Det handlar om ledarskap, pedagogik, individualisering,

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Program 2012. Välkomna!

Program 2012. Välkomna! Program 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Eftermiddagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om entreprenörskap och samverkan skola, näringsliv och omvärld. Programmet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer