SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober ( )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober (9.00-17.00)"

Transkript

1 . PROGRAM

2 SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober ( ) OBS! Skolbiodagen väljs som helhet, ett block som sträcker sig över hela måndagen. Du som väljer Skolbiodagen betalar 100 kr mindre för måndagen. Program 9.00 Välkomna till Skolbiodag 2015! Malena Janson, Svenska Filminstitutet, och Lars-Eric Larsson, Filmpool Nord 9.10 Rädda för barns känslor? Suzanne Osten, filmambassadör för barn och unga, Svenska Filminstitutet 9.40 Se, samtala, skapa vad kan filmpedagogik vara? Malena Janson, Svenska Filminstitutet ca KAFFE PREL: Siv sover vilse från bok till film Work in progress: samtal med bl.a. Lena Hanno Clyne (manusförfattare) Från Kapten Grogg till Holly Hallonsten Malena Jansson, Svenska Filminstitutet. Presentation av den nya animationskanalen på filmarkivet.se. Att besjäla en bild att tänka i animation vad betyder det? En resa genom den svenska filmens historia Nils Claesson, animatör, forskare och lärare på Stockholms Dramatiska högskola LUNCH Under eftermiddagen varvas filmvisning och workshops: Workshop i animerad film Carina Carlsson, Ann-Christin Forsberg, CMiT Filmpool Nord presenterar Filmpedagogiskt material, kortfilmer och dokumentärfilmer: en regional filmskatt för dig som älskar att jobba med film i din undervisning.

3 Ordinarie program: Måndag pass 1 ( ) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag upptäckte att endast ett fåtal personer i Sverige hade den totala bilden klar för sig av vad som händer i den muslimska världen. I takt med att problemen ökar i arabvärlden behöver vi i västvärlden allt mer information och förståelse för kulturen. Mitt ämne är viktigt även långt här uppe i Sverige eftersom vi får fler svenskar med arabiskt och/eller muslimskt ursprung och dessutom återspeglar sig det som händer i arabvärlden i det svenska samhället. Johanna Lund Rockliffe, DGS: Blir världen bättre? Gapminder i praktiken (M-H-Gy) Seminariet varvar föreläsning och praktiska metodövningar med syfte att erbjuda verktyg och inspiration för arbete med globala hållbarhetsfrågor i klassrummet. Du får bland annat ta del av materialet Ta världen in i klassrummet som Den Globala Skolan utvecklat tillsammans med UNDP. Katarina Eriksson, Linda Starenhed, Alviksskolan, Luleå: Storyfication - utveckla entreprenöriella förmågor med bloggen som verktyg (L-H) Vi inspirerar via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. De digitala verktygen är i fokus. Under föreläsningen kommer vi att ge tips och idéer kring olika digitala program och appar. OBS! FULLSATT! Birgitta Häggbom-Tuveborg, Ingela Holmberg, Chris Marklund och Lena Bäckström, pedagogistor i Piteå: Möjligheternas miljö - vad har miljö och material för betydelse för barnen? (Fsk) Vem blir jag i förskolans miljö? Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Hur iscensätter vi läroplanen i förskolans miljö? Vår förhoppning är att ni kommer att få inspiration till att utveckla en mångfald av kreativa, vackra mötesplatser för barnens utforskande lek, lärande och skapande. (Även tisdag 27 oktober) Birgitta Wallin: In i litteraturen, ut i världen (Åk 9-Gy) I skönlitteraturen kan en röst tala direkt till en annan som ingen annanstans, samtal föras över kontinenter och sekler. Vill du använda texter från all världens hörn i litteraturundervisningen? Birgitta Wallin ger lästips från tre kontinenter berättelser om att vara ung idag, om kärlek och förälskelse, om våld och förtryck, drömmar om frihet och uppror. Berättelser om en vardag på andra sidan jordklotet, om det som är gemensamt för människor världen över. Helén Bergstadius och Marianne Eriksson, SPSM: Behov och möjligheter i förskolan (Fsk) Hur kan förskolans pedagoger se på utmaningar i verksamheten i möten med barn som befinner sig i svårigheter av olika slag? Hur kan vi utforma en tillgänglig lärmiljö i förskolan? Möjlighet att ta del av litteraturutställning med fokus på förskolan. (Även tisdag 27 oktober) Karolina Sandahl, DGS/Globala gymnasiet: Globala frågor med nyanlända elever (H-Gy) Deltagarna får ta del av erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Språkintroduktionsprogrammet vid Globala gymnasiet i Stockholm. Projektets syfte är att genom kollegialt lärande stärka kompetensen hos lärare att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever. Undervisningsmetoder inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt om konsumtion, produktion, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kommer att visas.

4 Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Specialpedagogiska verktyg bra för alla lärare (L-Gy) Vi berättar om nyttan med talsyntes, rättstavningsprogram, inlästa läromedel, talböcker och enkla anpassningar. Du får se hur dessa verktyg ger dig större möjlighet att nå målet med dina elever. Med föreläsningen vill vi också skapa förståelse om varför alla lärare behöver känna till dessa möjligheter, att göra det till synes omöjliga till något i högsta grad möjligt. Det handlar om inkludering av elever, men också inkludering av elevens skolverktyg. Eleonore Olofsson, Sanoma Utbildning: Bingel.se en digital väg för att öka kunskapsnivån i skolan (L-M) Bingel är en ny, digital övärld fylld med färdighetsträning i svenska, engelska och matematik. Övningarna är kopplade till våra läromedel och följer de tryckta böckernas progression. Bingel individanpassar efter elevernas prestation och därigenom får eleverna övningar på rätt nivå. Med Bingel är det därför lätt att engagera eleverna. Det man binglar blir man bra på. Petronella Odhner m.fl, UHR: Öppna dörren till världen! OBS! DUBBELPASS! (Alla) På UHR finns verksamheter som kan möjliggöra internationellt samarbete och utbyte. Hos oss får du stöd för att aktivt arbeta med språk eller SO-ämnen tillsammans med en eller flera kollegor i andra länder. Utveckla din undervisning om demokrati med en kollega i Grekland, eller gör ett projekt om språk med elever i Spanien! Seminariet ger konkreta exempel på hur du använda våra verksamheter. (Inriktning SPRÅK. Dubbelpass!) Måndag pass 2 ( ) Chatrin Tuorda: Giftfri förskola och skola (Alla) Kemikalieinspektionen rapporterar att damm på förskolor innehåller högre halter av hälsoskadliga ämnen jämfört med damm från bostäder. De ämnen som påträffats i höga halter är hormonstörande, allergena, kan påverka nervsystemet och förmågan att få barn. Var kommer dessa ämnen ifrån och hur hamnar de i dammet? Varför är halterna högre i förskolemiljöer än i bostäder? Kan du göra något för att minska halterna av dessa ämnen i förskoleoch skolmiljö? Ta chansen att lära dig mer om hormonstörande ämnen, i vilka produkter de återfinns samt vad du kan göra för att minska mängden du och barnen i din förskola/skola får i er. (Även tisdag 27 oktober) Bo Kramsjö: Ta världen in i klassrummet (Alla) Omvärldsbildning som synvända. Några självklara begrepp granskas, och i bilden av omvärlden kanske somligt förändras. Peter Parnes, Agneta Hedenström: Luleåmodellen - En modell för att öka lärarnas digitala kompetens (Alla + strateger och politiker) Hur kan vi öka intresset för digitalisering i skolan? Peter och Agneta presenterar sina aktiviteter i Luleå och nationellt och presenterar ett antal utmaningar och förslag på hur vi ska kunna komma framåt med det digitala lärandet med mål att undervisa för ett modernt samhälle! Ulla-Karin Lundgren + LekMiT: När möjligheterna är i fokus media och IKT i förskolan (Fsk, Spec) Projektledaren Ulla-Karin Lundgren Öhman och några deltagande förskollärare/lärare berättar om det aktuella projektet LekMiT där man arbetar med IKT och media bland barn i förskolan, f-klass och gymnasieträningsskolan. (Även tisdag 27 oktober) Birgitta Wallin, PREL: In i litteraturen, ut i världen (Åk 9-Gy) WORKSHOP I skönlitteraturen kan en röst tala direkt till en annan som ingen annanstans, samtal föras över kontinenter och sekler. Vill du använda texter från all världens hörn i litteraturundervisningen? Birgitta Wallin ger lästips från tre kontinenter berättelser om att vara ung idag, om kärlek och förälskelse, om våld och förtryck, drömmar om frihet och uppror. Berättelser om en vardag på andra sidan jordklotet, om det som är gemensamt för människor världen över.

5 OBS! FULLSATT! Anna Sundkvist, Anita Risberg: Drama, ett sätt att lära. OBS! DUBBELPASS (Fsk) När man aktivt får identifiera sig med fiktiva figurer och situationer lär man sig att utforska och undersöka relationer och händelser. Med fokus på de minsta barnen 1-3 år gör vi enkla konkreta berättelser, undersöker vad som händer när vi som pedagoger går i roll och gör dramalek med barnen och låter barnen lösa enkla problem. (OBS! Dubbelpass, fortsätter efter lunch.) Rigmor Öhlund: Skiträdd (Alla) Jag bjuder er en föreläsning där jag berättar om mina rädslor och drömmar. Bjuder på dans, humor, musik, och olika övningar där du i publiken får deltaga. Tänkvärt: Om du är rädd att din röst är för liten för att bli hörd, försök gå till sängs med en mygga i rummet! (Även tisdag 27 oktober) Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Mobila möjligheter att underlätta vardagen med stöd för läsning, skrivning, kommunikation, planering och påminnelser. (L-Gy) Specialpedagogiska möjligheter med mobiltelefon och plattor. Mest om iphone/ipad, lite om androidtelefoner/plattor. (OBS! WORKSHOP! Ta med din egen platta/telefon!) Petra Gustafsson, Gleerups: Fullfölj digitaliseringen av din skola (?) Fullfölj digitaliseringen av din skola genom att ta ett samlat grepp även kring det pedagogiska innehållet. Skapa nya möjligheter med hjälp av en ny typ av digitala läromedel, interaktiva böcker. De ger bättre förutsättningar för lärande, bättre förutsättningar för lärarna att spara tid och dessutom bättre förutsättningar för kollegialt lärande. Petronella Odhner m.fl. UHR, FORTS: Öppna dörren till världen! (Fortsättning från Pass 1) Måndag pass 3 ( ) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag upptäckte att endast ett fåtal personer i Sverige hade den totala bilden klar för sig av vad som händer i den muslimska världen. I takt med att problemen ökar i arabvärlden behöver vi i västvärlden allt mer information och förståelse för kulturen. Mitt ämne är viktigt även långt här uppe i Sverige eftersom vi får fler svenskar med arabiskt och/eller muslimskt ursprung och dessutom återspeglar sig det som händer i arabvärlden i det svenska samhället. (REPRIS från Pass 1) Peter Parnes & Agneta Hedenström: Programmering av fysiska prylar (Alla) WORKSHOP I denna workshop får du prova på att programmera olika typer av fysiska saker som drönare, lampor, roboten Dash, Arduino med mera! Vi provar både på grafisk programmering via ipad, programmering av fysiska objekt via Scratch och om intresse finns ännu mer avancerad programmering av drönare via Javascript! (Workshop. Ta med dig dator och/eller ipad helst båda.) Annika Persson Åkeblom: Hur kan hundraspråkligheten bli en naturlig del i ett utforskande arbetssätt och vilken betydelse har då miljön? (Fsk) Hur kan estetiska lärprocesser öppna upp för reflektion, dialog och lärande där barnen har möjlighet att utveckla sina hypoteser och skapa sin identitet i ett kollektivt sammanhang? Vilka krav ställer det på organisationen? (Även tisdag 27 oktober) Barbro Westlund: Aktiv läskraft vad är det? OBS! DUBBELPASS! (L-Gy) Föreläsningen (dubbelpass!) handlar om hur du som lärare, oavsett skolämne, kan stödja dina elever i att bli medvetna om och ta tillvara kraften i sitt eget tänkande när de läser. På så sätt kan både skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag uppfyllas och löpa som en röd tråd genom hela skoltiden. Att läsa är helt enkelt att tänka! (OBS! Dubbelpass!)

6 OBS! FULLSATT! Anna Sundkvist, Anita Risberg, FORTS: Drama, ett sätt att lära (Fsk) (Fortsättning från Pass 2. Även tisdag 27 oktober.) Erik Rova, Liselott Wihlbäck: Levla lärmiljön. Tidiga insatser vid problemsituationer (Fsk-H) Ta del av metoder och strategier för att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Lyssna till hur Umeå kommun har utarbetat och implementerat ett praktiskt stödmaterial som ger lärare och rektorer ett handfast stöd och inspiration i arbetet med tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. Henrik Hansson: Nödvändiga faktorer för lärande (L-Gy) Mycket runt undervisning påverkar elevers möjlighet till lärande, men vissa faktorer är nödvändiga. Föreläsningen beskriver utifrån en teori om lärande (variationsteorin) dessa nödvändiga faktorer. Fokuserat är vad som ska läras, vad som är kritiskt för lärandet och hur innehållet kan behandlas för att lärandet ska vara möjligt. Susan Nieland, Sanoma Utbildning: Ett skrivande klassrum (L-M, på engelska) Varför behövs en medveten undervisning om skrivande? Vad och hur kan man göra? Vad är egentligen god skrivförmåga? Vilka typer av texter behöver eleverna kunna skriva? Hur är sådana texter uppbyggda och skrivna? Hur undervisar man för att eleverna ska få de redskap de behöver för att lyckas i skolan? Hur kan man på ett säkert sätt följa och dokumentera elevernas skrivutveckling? Lotta Armijo Holmberg: Normkritik i praktiken (Alla) WORKSHOP Vad är normkritik och vad innebär ett normutmanande arbetssätt? Hur hänger normer ihop med privilegier, mobbing, diskriminering och ojämlika förhållanden i samhället? Vad signalerar du genom ditt språk och ditt bemötande? Vilka normer råder på vår skola eller förskola? Med avstamp i de mänskliga rättigheterna och en gedigen erfarenhet av normkritiskt arbete inspireras du till att synliggöra och utmana istället för att reproducera begränsande normer i skolan/förskolan. Genom diskussionsövningar tittar vi på hur ett normutmanande arbetssätt kan främja social hållbarhet och det förebyggande arbetet inom skolan och förskolan på flera plan. Jessicka Sörmling, Emma Jonsson, Ung Företagsamhet: Entreprenörskap på riktigt! Ung Företagsamhet har 35 års erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap i skolan, från förskoleklass till vår kända processutbildning UF-företagande på gymnasiet. Under passet får du konkreta verktyg att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor via våra tre läromedel Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Min Framtid och Ekonomi. Måndag pass 4 ( ) Gun Wedin och Johan Brunström: Integration i praktiken - två exempel (Alla) - KNUFF har drivits av Sparbanken Nord sedan 2005, och under åren har mer än 100 personer gått programmet. De senaste två omgångarna har programmet vänt sig till flyktingungdomar i ett samarbete med Piteå och Älvsbyns kommuner. Vi kommer att berätta om programmets olika delar, hur vi tänkte och erfarenheter vi fått. En och annan berättelse om fantastiska möten kan det också bli. - Att bli Flyktingvän är ett konkret sätt att arbeta integrationsfrämjande. Det finns många om önskar sig en flyktingvän vid ankomsten till Piteå och det är också ett bra sätt för både Pitebor och personer som flyttar till Piteå att lära sig om och byta erfarenheter om varandras kulturer. (Två kortare föreläsningar under samma pass.) Johanna Lund Rockliffe: Blir världen bättre? Gapminder i praktiken (M-H-Gy) Seminariet varvar föreläsning och praktiska metodövningar med syfte att erbjuda verktyg och inspiration för arbete med globala hållbarhetsfrågor i klassrummet. Du får bland annat ta del av materialet Ta världen in i klassrummet som Den Globala Skolan utvecklat tillsammans med UNDP. "Mr/Mrs X", Gothia fortbildning: Hemlig föreläsare, aktuell med ny spännande bok Det här är Kunskapsfestivalens Wild Card Föreläsarens kön, identitet och titeln på bok och föreläsning avslöjas först i mitten/slutet av september!

7 Karin Sönnerås: Pärlplattor, QR-koder och programmering det traditionella möter dagens teknik (Fsk-L) Jag vill förmedla möjligheterna och glädjen med den digitala utvecklingen. Att väva ihop digital teknik med det traditionella så att tekniken blir självklar i verksamheten och inte en isolerad del. Att vi tillsammans med barnen hittar nya spännande vägar att erövra kunskap, utforskar och lär oss förstå tekniken omkring oss. (Även tisdag 27 oktober) Henrik Hansson: Kollegialt lärande fokuserat elevers lärande (L-Gy) Kollegialt lärande kan bedrivas på många sätt och med många olika fokus. Denna föreläsning ger dig en inblick i hur svenska lärare kontinuerligt och systematiskt kan arbeta kollegialt i att utveckla undervisning för elevers bättre möjlighet till lärande. Fokuserat är vilket innehåll mötena kan/bör ha samt hur arbetet kan organiseras. Mathilda Wallin & Kia Knutsson-Norberg: En bok i världsklass - från hela världen (L-H) Vi berättar om ett inspirerande sätt att jobba med böcker från hela världen i klassen och där få möta nya bilder och berättelser. Vilka böcker finns det, vad handlar de om och var får man tag på dem? Och varför är det här viktigt?! Karolina Sandahl, DGS/Globala gymnasiet: Globala frågor med nyanlända elever (H-Gy) Deltagarna får ta del av erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Språkintroduktionsprogrammet vid Globala gymnasiet i Stockholm. Projektets syfte är att genom kollegialt lärande stärka kompetensen hos lärare att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever. Undervisningsmetoder inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt om konsumtion, produktion, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kommer att visas. (Repris från Pass 1) Erik Rova, Liselott Wihlbäck: Levla lärmiljön. Tidiga insatser vid problemsituationer (Fsk-H, Spec) Ta del av metoder och strategier för att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Lyssna till hur Umeå kommun har utarbetat och implementerat ett praktiskt stödmaterial som ger lärare och rektorer ett handfast stöd och inspiration i arbetet med tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. (Repris från Pass 3) Barbro Westlund, FORTS: Aktiv läskraft vad är det? (L-Gy) (Fortsättning från Pass 3. Avslutas kl ) Patrik Eide, Liber: Digital portallösning ger mer tid till elever (L-Gy)(60 min) Ofta genomförs digitalisering utan att ge lärarna relevanta lärverktyg vilket lett till minskad tid för undervisning. Det ökar även risken att undervisningsmaterialet har ojämn kvalitet. Ingen vill ha en digital skola som leder till mindre tid för eleverna och ökad olikhet. Med hjälp av Skolfederation kan vi förverkliga en lösning där värdet av digitala lärresurser enkelt integreras in i den lärprocess som läraren väljer då man arbetar digitalt. Tisdag pass 1 ( ) Ingela Olsson: Barnuppfostran i olika kulturer OBS! DUBBELPASS! (Alla) Kultur är inte bara matvanor, musik eller klädsel. Kultur är också våra djupaste liggande värderingar, normer och attityder. När vi uppfostrar våra barn överför vi allt det som vi själva betraktar som normalt, det vill säga den kultur vi själva bär på. Barnuppfostran kan därför se mycket olika ut; det som är normalt i en kultur kan te sig fullkomligt främmande i en annan. Att arbeta med barn ställer därför höga krav på kunskap om olika kulturer och en förståelse för olika sätt att se på barnuppfostran. Föreläsningen riktar sig till de yrkesgrupper som ställs inför dessa utmaningar, och kommer att beröra bland annat: den traumatiserade familjen, gränssättning, bestraffning, förolämpningar, möte med föräldrar. (OBS! Dubbelpass! Fortsätter eftre kaffet.)

8 Maria Andersson: Flickor med ADHD (Alla, Spec) Vad innebär ADHD hos flickor? Maria Andersson är en lysande och inspirerande föreläsare. Med stor inlevelse och full energi berättar hon öppet och spontant och med härlig humor och självinsikt, hur ADHD påverkat hennes liv. En tänkvärd historia som väcker känslor och berör. Tänk om kunskapen funnits när hon var liten flicka, hade hennes liv kanske sett annorlunda ut då? Annika Persson Åkeblom: Hur kan hundraspråkligheten bli en naturlig del i ett utforskande arbetssätt och vilken betydelse har då miljön? (Fsk) Hur kan estetiska lärprocesser öppna upp för reflektion, dialog och lärande där barnen har möjlighet att utveckla sina hypoteser och skapa sin identitet i ett kollektivt sammanhang? Vilka krav ställer det på organisationen? (Repris från måndagen.) Catarina Schmidt: Berättelser då och nu - läs- och skrivundervisning i en textindränkt värld (L-M) Dagens elever möter, i skolan och på fritiden, komplexa texter på internet som ställer stora krav på deras läsförmåga. Barn läser böcker, spelar datorspel och använder olika sociala medier. Vad innebär det att kritiskt granska texter som dessa, hur kan det genomföras i undervisningen och varför är det så viktigt? Catarinas föreläsning cirklar kring denna frågeställning. Utgångspunkten är att skolan är en av de viktigaste demokratiska mötesplatserna i vår tid. Anna Sundkvist, Anita Risberg: Drama, ett sätt att lära. OBS! DUBBELPASS (Fsk) När man aktivt får identifiera sig med fiktiva figurer och situationer lär man sig att utforska och undersöka relationer och händelser. Med fokus på de minsta barnen 1-3 år gör vi enkla konkreta berättelser, undersöker vad som händer när vi som pedagoger går i roll och gör dramalek med barnen och låter barnen lösa enkla problem. (OBS! Dubbelpass, fortsätter efter fikat. Repris från måndagen.) Chatrin Tuorda: Giftfri förskola och skola (Alla) Kemikalieinspektionen rapporterar att damm på förskolor innehåller högre halter av hälsoskadliga ämnen jämfört med damm från bostäder. Ämnen som påträffats i högre halter är t.ex. bromerade flamskyddsmedel, ftalater och organofosfater. Dessa ämnen är hormonstörande, allergena, kan påverka nervsystemet och förmågan att få barn. Var kommer dessa ämnen ifrån och hur hamnar de i dammet? Varför är halterna högre i förskolemiljöer än i bostäder? Kan du göra något för att minska halterna av dessa ämnen i förskole- och skolmiljö? Ta chansen att lära dig mer om hormonstörande ämnen, i vilka produkter de återfinns samt vad du kan göra för att minska mängden du och barnen i din förskola/skola får i er. (Repris från måndagen) Katarina Lycken Rüter: Flerstämmigt boksamtal med digitala verktyg (H-Gy) Samtal om text har betydelse både före, under och efter läsning och är ett viktigt redskap i läsutvecklingsarbetet. Men hur får man till ett bra samtal i klassrummet? Många faktorer samverkar, och en medveten användning av digitala verktyg kan hjälpa till att skapa möjlighet för många att aktivt delta. Deltagaren ska ha med sig en uppkopplad enhet (mobil, platta, dator...) Susanne Köhler: Entreprenöriellt lärande (L-H) Gällivare kommuns årskurs 8-elever har under ett antal år arbetat med entreprenörsveckan. En vecka som innebär ett verklighetsförankrat och elevinitierat arbete i samarbete med det omgivande samhället. Arbetet utgår ifrån de entreprenöriella förmågorna, som också presenteras under föreläsningen. Entreprenörsveckan har lett till att det entreprenöriella lärandet spridit sig och resulterat i ytterligare samarbete mellan skola och samhälle i olika projekt. Satu Takkinen: Se på konst och skriv poesi - ett pedagogiskt projekt (L-Gy) Konst och poesi? Ja, de gillar varandra! Barn eller vuxen, det händer något när man skriver till konst. Poesi kan vara så mycket, och jag visar på hur du kan göra! Föreläsning och miniworkshop, där deltagarna får prova på mina metoder i bild och ord. Petronella Odhner m.fl, UHR: Öppna dörren till världen! Inriktning SO. OBS! DUBBELPASS! (Alla) På UHR finns verksamheter som kan möjliggöra internationellt samarbete och utbyte. Hos oss får du stöd för att aktivt arbeta med språk eller SO-ämnen tillsammans med en eller flera kollegor i andra länder. Utveckla din undervisning om demokrati med en kollega i Grekland, eller gör ett projekt om språk med elever i Spanien! Seminariet ger konkreta exempel på hur du använda våra verksamheter. (Inriktning SO. OBS! Dubbelpass)

9 Tisdag pass 2 ( ) Pär Holmgren: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt (Alla) De tre stora utmaningarna; Ekologi, Ekonomi och Energi, hur hänger de ihop? Klimatförändringarna är bara en av flera olika konsekvenser av mänsklighetens övertramp. Andra konsekvenser är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen, samt inte minst spridningen av olika miljögifter. Vi behöver tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De tre går ofta hand i hand och påverkar varandra. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt. Men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. Ingela Olsson, FORTS: Barnuppfostran i olika kulturer (Alla) (Forts. från Pass 1) Eva Söderberg: Från slöjd 1.0 till 3.0 på 60 minuter (M-H) I min föreläsning kommer jag bland annat visa exempel på hur jag arbetar med språket i slöjden och dokumentation av slöjdarbete med hjälp av olika digitala verktyg, QR-koder, podcast och film. Jag kommer också att fundera kring dataslöjd, makerspace, programmering på schemat, och varför slöjdens metodik och slöjdämnet är så viktigt i skolan. Pröva på några spännande nya material själv i den efterföljande workshopen! (Fortsätter med valbar workshop Pass 4) Felix Gyllenstig Serrao, "Spelläraren": Minecraft och andra spel ett pedagogiskt verktyg för att uppnå mål och kunskap (Alla) Barn och ungdomar spenderar flera timmar framför TV- och dataspel medan skolan och pedagoger inte hänger med. Hur kan skolan använda spel och dess kontext för att locka elever till lärande och främja ett arbete mot kunskapsmålen? Under föreläsningen kommer Felix också att diskutera hur man kan skapa bra pedagogiska spel och vad som skiljer det från ett dåligt. Innehåll: Vilka vinster finns det med att använda spel i undervisningen? Varför är spel och elever med diagnoser ofta en given kombination? Vilka spel kan man använda? Hur kan man använda spel och dess kontext för att uppnå mål i styrdokumenten? Förhållningssätt till barns spelande. Felix förordar en öppen, bestämd men ändå positiv attityd. Torulf Palm: Att använda formativ bedömning på ett framgångsrikt sätt vad krävs egentligen? (L-Gy) Forskning visar att formativ bedömning (FB) är ett av de mest effektiva sätten att öka elevers lärande. Alla tankar i skolvärlden om FBs innebörd överensstämmer dock inte med de som forskningen bygger på. Föredraget konkretiserar sådan FB som forskningen visat ger lärandeökningar och egenskaper hos fortbildning som kan ge tillräckligt lärarstöd. Linda Rudin, ATEA: Shift happens (Alla + strateger & politiker) Förändringsarbete är en lång process som väcker känslor komfortzonen är ofta vanans makt. Digitaliseringen medför att skolan står mitt i en snabbt eskalerande förändring, där en evolution av lärandet och måluppfyllelse förväntas ske. Skolledaren blir då en förändringsledare, vars uppgift blir att regissera medarbetarnas entusiasm, motivation och stimulans men hur får man med sig alla in i den förändringsprocess som krävs för att utveckla pedagogiska arbetssätt som utnyttjar möjligheterna med IKT? Birgitta Häggbom-Tuveborg, Ingela Holmberg, Chris Marklund och Lena Bäckström, pedagogistor i Piteå: Möjligheternas miljö- vad har miljö och material för betydelse för barnen? (Fsk) Vem blir jag i förskolans miljö? Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

10 Hur iscensätter vi läroplanen i förskolans miljö? Vår förhoppning är att ni kommer att få inspiration till att utveckla en mångfald av kreativa, vackra mötesplatser för barnens utforskande lek, lärande och skapande. (Repris från måndagen) Anna Sundkvist, Anita Risberg, FORTS: Drama ett sätt att lära (Fsk) (Fortsättning från Pass 1. Repris från måndagen.) Helén Bergstadius och Marianne Eriksson, SPSM: Behov och möjligheter i förskolan (Fsk) Hur kan förskolans pedagoger se på utmaningar i verksamheten i möten med barn som befinner sig i svårigheter av olika slag? Hur kan vi utforma en tillgänglig lärmiljö i förskolan? Möjlighet att ta del av litteraturutställning med fokus på förskolan. (Repris från måndagen) Petronella Odhner m.fl. UHR, FORTS: Öppna dörren till världen! (Fortsättning från Pass 1) Tisdag pass 3 ( ) Pär Holmgren: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt (Alla) De tre stora utmaningarna; Ekologi, Ekonomi och Energi, hur hänger de ihop? Klimatförändringarna är bara en av flera olika konsekvenser av mänsklighetens övertramp. Andra konsekvenser är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen, samt inte minst spridningen av olika miljögifter. Vi behöver tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De tre går ofta hand i hand och påverkar varandra. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt. Men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. (Repris från Pass 2) Elza Dunkels: Skärmtid och näthat - vad forskningen säger om unga och nätet (Alla) Skärmtid, näthat, hemmasittare och sjunkande PISA-resultat är teman som debatteras flitigt och som berör ungas nätanvändning. Det visar sig också att många vuxna får sin information om unga och nätet via media. Men vad säger forskningen? I min föreläsning beskriver jag vad unga gör på nätet, resonerar kring möjliga risker och hur vi bäst hanterar dem. Jag ifrågasätter vanliga föreställningar om nätet och de vanligaste fördomarna pekas ut. Målet är att ge tankeverktyg till ett rimligare förhållningssätt till ungas nätanvändning. Karin Sönnerås: Pärlplattor, QR-koder och programmering det traditionella möter dagens teknik (Fsk-L) Jag vill förmedla möjligheterna och glädjen med den digitala utvecklingen. Att väva ihop digital teknik med det traditionella så att tekniken blir självklar i verksamheten och inte en isolerad del. Att vi tillsammans med barnen hittar nya spännande vägar att erövra kunskap, utforskar och lär oss förstå tekniken omkring oss. (Repris från måndagen) Asta Nilsson, NTA Skolutveckling: Naturvetenskap och teknik för alla NTA är ett skolutvecklingsprogram som ger stöd för kontinuerlig kompetensutveckling för lärare i grundskolan inom NO/tk. Genom arbete med programmets teman kan läraren direkt komma igång med ett elevaktivt, undersökande, frågebaserat arbetssätt. Genom att arbeta med NTA:s teman får läraren stöd att arbeta med alla kompetenser i NO/Tk enligt Lgr11. Skolutvecklingsprogrammet drivs och utvecklas av en ekonomisk förening som ägs av kommuner och fristående skolhuvudmän. Rigmor Öhlund: Skiträdd (Alla) Jag bjuder er en föreläsning där jag berättar om mina rädslor och drömmar. Bjuder på dans, humor, musik, och olika övningar där du i publiken får delta. Tänkvärt: Om du är rädd att din röst är för liten för att bli hörd, försök gå till sängs med en mygga i rummet! (Repris från måndagen)

11 Jarko Tuisku: Systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem (L-M, Fritidshem) Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete ska vara meningsfullt och lustfyllt. Hur skapar fritidshemmen enkla verktyg för arbete med kvalitet? Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. (OBS! Ta med lärplatta eller smartphone till föreläsningen!) Johanna Lindbäck, Läsambassadör: Vem behöver läsa? (Alla) Varför är läsförmåga viktigare än någonsin idag? Och hur kommer det sig då att den har sjunkit kraftigt de senaste 10 åren, och många verkar tro att det ska klara sig bra utan den färdigheten? Linda Ökvist Johansson, Teknikens Hus: Kemiföreställning - Färger och ljus. (L-H) Kemi, fysik, färger och ljus. Upplev experiment och väck din nyfikenhet för kemi, fysik, färger och ljus. Hur hänger allt ihop? Kemi är roligt och behöver inte vara svårt. Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Flerspråkighet och dyslexi (L-Gy) Vad innebär det, och vad bör man veta om det? Innefattar de digitala verktyg som är särskilt verksamma för elever där språket har betydelse även elever med språkstörning och autismspektrumstörning, där tydlighet och bildstöd är viktigt. Digitala möjligheter när språk, läsning eller koncentration inte räcker till för att klara skolan utan extra stödinsats. Jennie Johansson, Föreningen Medveten Konsumtion: Vad har du på dig? (???) Kan man återvinna kläder och textil? Hur konsumerar vi kläder idag? Vad är hållbart mode? Hur ska jag tänka som konsument? Medveten Konsumtion är en liten förening som arbetar med de stora frågorna. Vi verkar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på miljön och de som arbetar inom industrin. Vi tror på konsumentmakt: att man klarar sig alldeles utmärkt här i livet även om man konsumerar lite mindre och något mer genomtänkt, och att var och en faktiskt kan bidra till en mer hållbar framtid. Tisdag pass 4 ( ) Morgan Andersson, "Majjen från Majorna": Lärare, världens bästa skitjobb! (M-Gy) Morgan visar på att läraryrket i mångt och mycket handlar om att skapa starka relationer baserat på medmänsklighet, förståelse, respekt och inte minst glädje och humor. Med det som utgångspunkt kan man släppa in datorn i klassrummet och konkurrera med Facebook, youtube och pintrest om elevernas uppmärksamhet och vända det till sin och därav elevernas fördel. Att som lärare våga släppa metodmonopolet och omvandla elevernas verklighet till pedagogiska grepp. Föreläsningen präglas av bemötande av elever som en framgångsfaktor och att med hjälp av datorn sudda ut gränserna för vad som traditionellt anses vara skola. Sara Lundström Haglind, Jenny Holmkvist, Thomas Ekholm, Anderstorpsskolan, Skellefteå: Digitala möjligheter i språkundervisningen (H-Gy) Tre lärare från Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå berättar om sina erfarenheter av digitala verktyg i sin språkundervisning. De kommer att berätta om bloggande, elevaktiva arbetssätt, Skype, webbverktyg m.m. (Ta gärna med dig dator alt. smartphone/ipad för enklare interaktion!) Jens Eriksson: Skapa och dela din egen podcast (F-Gy) WORKSHOP Podcast - Ett kommunikativt verktyg i skolan? Idag är det enklare än någonsin att skapa en podcast (webbaserat radioprogram). En smartphone eller en surfplatta kan lätt förvandlas till en enkel, men kraftfull inspelningsstudio. En gratis app kan göra det mesta. Ta med din smartphone eller surfplatta så hjälps vi åt att producera en podcast. När allt är klart kan du dela med dig podcasten till nära och kära, eller ut till hela världen! (OBS! WORKSHOP. Ta med egen dator, smartphone eller ipad!)

12 OBS! FULLSATT! Tony Lindfors, Linda Bergqvist: LEGO i undervisningen (L) WORKSHOP LEGO Education WeDo är ett material för de lägsta årskurserna där du bygger, programmerar och styr LEGO-modeller via datorn. Allt på ett mycket enkelt och lustfyllt sätt. En workshop där du själv får testa materialet. Inga förkunskaper krävs. (OBS! WORKSHOP. Ta med egen dator!) Ulla-Karin Lundgren + LekMiT: När möjligheterna är i fokus media och IKT i förskolan. (Fsk, Spec) Projektledaren Ulla-Karin Lundgren Öhman och några deltagande förskollärare/lärare berättar om det aktuella projektet LekMiT där man arbetar med IKT och media bland barn i förskolan, f-klass och gymnasieträningsskolan. (Repris från måndagen) Filippa Mannerheim, Håll Sverige Rent: Unga Reportrar för ett hållbart samhälle ett nytt spännande skolprogram (H-Gy) Håll Sverige Rent berättar om sitt nya skolprogram där elever undersöker och gör reportage om hållbarhetsfrågor de är intresserade av. Reportagen texter, filmer, poddar kommer att visas upp på en webbplats och eleverna deltar i en spännande tävling. Programmet är kostnadsfritt och anpassat efter Lgr 11 och Gy Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Möjligheter att underlätta vardagen med dator (pc) (L-Gy) WORKSHOP Vi tränar med program som finns i många skoldatorer (ClaroRead, StavaRex, SpellRight, Inlästa läromedel m.m.) (OBS! Ta med din egen dator! Workshop) Eva Söderberg: Pröva ny teknik och nya material i slöjden (M-H) WORKSHOP Pröva nya material tillsammans med traditionell slöjd. Du kommer att få prova att skapa med traditionellt slöjdmaterial som ullfilt och broderigarn tillsammans med små ledlampor och konduktiv/ledande tråd. Inga förkunskaper krävs, material och instruktion kommer att tillhandahållas på workshopen. (Workshop) Catarina Lundqvist: Perspektiv på social hållbarhet utbildning, inkludering, delaktighet (Alla + skolledare) Seminariet ger en introduktion till begreppet social hållbarhet, där social inkludering och delaktighet, likvärdighet, livskvalitet och mångfald är viktiga beståndsdelar. De frågor som belyses handlar om vad social hållbarhet kan betyda ur ett bredare skolperspektiv, t ex i arbete med elevinflytande, mångfald samt även i arbeten kring sociala investeringar och tidiga insatser till barn och unga. Jennie Johansson, Föreningen Medveten konsumtion: Introduktion av utbildningsmaterial (H-Gy) Söker du efter material att använda i din undervisning? Eller är du elev och gärna vill veta mer om Medveten Konsumtion? Under det här passet får du mer information om det skolmaterial föreningen har att erbjuda. VÄLKOMMEN TILL PITEÅ I OKTOBER! Läs mer och anmäl dig här: kunskapsfestivalen.se

(Även tisdag 27 oktober)

(Även tisdag 27 oktober) . PROGRAM Måndag pass 1 (9.00-10.30) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag

Läs mer

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. O:MEET 11 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 11 augusti 2015 Restaurangen Brattebergsskolan Liknande innehåll på förmiddag och eftermiddag för att

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan 13 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan Samma innehåll på förmiddag och eftermiddag för att pedagoger

Läs mer

O:MEET 13 augusti. Ante Runnquist. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.

O:MEET 13 augusti. Ante Runnquist. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. O:MEET 13 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Onsdag 13 augusti 2014 Restaurangen Brattebergsskolan Samma innehåll på förmiddag och eftermiddag för att pedagoger

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK F-5 PÅSKBERGSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Förskoleområde Trångsund 2016

Förskoleområde Trångsund 2016 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket Kompetensutveckling Förskola hösten 2015 våren 2016 Medioteket 2 KOMPETENSUTVECKLING FÖRSKOLA HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 Förskolan, Medioteket och det livslånga lärandet Förskolan lägger grunden till ett livslångt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Lokaler måndagen den 27 oktober 2014

Lokaler måndagen den 27 oktober 2014 Lokaler måndagen den 27 oktober 2014 A1:1 8.15-9.00 Blogga med Webbstjärnan Arenan A1:2 9.15-10.00 VASS-projektet, vi väver ihop Utomhuspedagogik med ny teknik Arenan A2 8.15-11.45 Invigning följt av "Ny

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Digitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande

Digitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande Digitalt lärande på Arnljotskolan En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande Vad behöver ditt barn kunna år 2050? Vi behöver rusta för Elevernas framtida yrkesliv verksamma till

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bäckalunds skola 1 Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande Sammanställningen om allas tankar kring miljö och ljus 2017-02-21 Vår pedagogiska miljö, inne och ute Texter från verksamhetsidén

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal Skoldatatek i utveckling - 130206 Skoldatatek i utveckling Organisationsutveckling Kompetensutveckling Ledning Pedagoger Olika delar i verksamheten Mål &strategier Utvärdering Hur bygger vi ut kompetensen

Läs mer