Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen"

Transkript

1 Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Nyhetsbrev - on-line Nummer 2 (juni 2001) Styrelsen har ordet Styrelsen önskar alla en riktigt trevlig sommar! Rapporter från medlemmar Engelska konkurrensmyndigheten uttalar sig om MDPS Den engelska konkurrensmyndigheten Office of Fair Trading (OFT) har i en rapport publicerat sina synpunkter på multi-disciplinary partnerships (MDPs). 1

2 Fram till 1990 och införandet av The Courts and Legal Services Act 1990 var det i England enligt lag förbjudet med MDPs. Det är än idag förbjudet enligt bland annat Solicitors' Practice Rules (SPR) med motiveringen i att dessa regler skyddar solicitors oberoende ställning. Enligt den engelska konkurrenslagen Competition Act 1998 förbjuds vissa konkurrensbegränsande avtal samt missbruk av dominerande ställning. Lagens tillämplighet pg begränsas av diverse undantag däribland ett flertal undantag beträffande regler specifika för vissa yrkeskategorier (såsom t ex SPR). Dessa undantag föreslås nu tas bort, dels då de aldrig har åberopats, dels då de inte har någon motsvarighet i europeisk konkurrensrätt. En borttagning av undantagen skulle innebära att även denna typ av regler skulle kunna undersökas i konkurrensrättsligt hänseende. OFT kommer i sin rapport fram till att nuvarande restriktioner mot bildandet av MDPs inverkar menligt på konkurrensen, potentiella kostnadseffektiviseringar och valmöjligheter för konsumenter. LSEW förbereder för närvarande en ändring 2

3 3 av sina regler och kommer inom kort att föreslå att MDPs där majoriteten av delägarna är jurister skall tillåtas. Detta kan dock få till följd att marknaden för juridiska tjänster kan komma att domineras av ett fåtal stora redovisnings- i /konsultbyråer, vilket skulle kunna leda till andra konkurrensproblem. Utöver MDPs tar OFT i sin rapport upp andra frågor där negativ inverkan på konkurrens förekommer, bl a anses att LSEWsriktlinjer beträffande arvoden kan hindra priskonkurrens. Vidare anser OFT att förbudet för jurister och revisorer att marknadsföra sig genom prisjämförelser och att söka erhålla nya klienter per telefon borde tas bort för att främja konkurrens. Även frågor om barristers och solicitors behandlas liksom den regel som innebär att revision enligt lag endast får utföras av personer på en revisionsbyrå där minst 50% av ägarna är auktoriserade revisorer. Vissa av de punkter som OFT för fram som konkurrensbegränsande håller redan på att behandlas och åtgärdas av berörda organisationer. För de övriga lämnar OFT ett års respit och om problemen inte åtgärdats inom ett år kommer de själva att tillse att konkurrenshindren försvinner. OFTsrapport "Competition in professions hittas på orts/oft328.pdf Information om the Law Society of England and Wales hittas på Katarina Bjelkow, Advokatfirman Vinge, London

4 4 Överenskommelse nådd om nya regler om företagsuppköp Det första förslaget till gemensamma EU-regler om företagsuppköp lades redan Medlemsstaterna kunde så sent som i juni förra året enas om ett förslag, men parlamentet föreslog under procedurens s k "andra läsning" ett flertal ändringar. Medlemsstaterna kunde endast acceptera ett fåtal av dessa, varför frågan överlämnades till en förlikningskommitté. Företrädarna för ministerrådet och parlamentet i förlikningskommittén har nu äntligen lyckats komma överens om hur det nya direktivet om företagsuppköp skall se ut. Innan direktivet slutligen kan träda i kraft måste förlikningskommitténs kompromissförslag antas med absolut majoritet i parlamentet (mer än hälften av avgivna röster) och med kvalificerad majoritet i ministerrådet (62 av 87 röster). Förslagets mest omdebatterade del rör bolagsstyrelsens möjligheter att vidta försvarsåtgärder, s k "poison pills", mot ett fientligt uppköpsbud. I vissa länder har det tidigare inte varit helt ovanligt att bolagsstyrelser - med syfte att neutralisera ett uppköpsbud - ger ut aktier till en s k "white knight", en vänligt inställd investerare, ofta med någon koppling till bolagsstyrelsen. Denna person kan sedan använda den rösträtt de nyutgivna aktierna ger för att hindra uppköpet. Många minns säkert LVMHs (Louis Vuitton Moët Hennessy) försök till övertagande av Gucci. LVMH förvärvade 34 % av aktierna och lade bud på resten. Aktieposten om 34 % gav i princip ett kontrollerande inflytande då aktieägandet i Gucci var mycket fragmenterat.

5 5 Guccis bolagsstyrelse räddade sig genom att ge ut nya aktier, motsvarande 42 % av aktiekapitalet, till PPR (Pinault-Printemps- Redoute), som alltså agerade "white knight". Enligt förslaget till nytt take-over direktiv kommer denna typ av agerande inte längre tillåtas. Enligt artikel 9 i direktivförslaget måste bolagsstyrelsen hädanefter ha bolagsstämmans godkännande för att vidta en försvarsåtgärd mot ett fientligt uppköpsbud. Styrelsen kan inte på förhand skaffa sig aktieägarnas mandat. Tyskland motsatte sig in i det sista förslaget, eftersom man befarade att tyska företag kommer att bli särskilt utsatta tt för fientliga övertagningsförsök. Även parlamentet hyste vissa betänkligheter, men här nåddes slutligen en kompromiss. Enligt kompromissen ges medlemsstaterna en implementeringstid på fem år avseende artikel 9, ett år längre än för direktivet i övrigt. Bland direktivförslagets övriga regler märks en ny bestämmelse om arbetstagarinflytande. Enligt denna garanteras arbetstagarna att samtidigt med aktieägarna få information om vad uppköpsbudet får för följder i form av t ex uppsägningar eller ändrade arbetsvillkor. Direktivet innehåller även regler till skydd för minoritetsaktieägare mot s k "squeeze out", d v s att majoritetsägarna "svälter ut" minoritetsägarna genom att inte rösta för någon utdelning och i stället endast ge sig själva avkastning genom lön och styrelsearvode. Enligt direktivets artikel 5 måste därför den som avger ett uppköpsbud låta detta omfatta samtliga aktier, s k "mandatory bid".

6 Förbudet mot att vidta försvarsåtgärder Aktuella Europarättsfrågor syftar till att skydda minoritetsaktieägarnas intressen, genom att bolagsstyrelsen inte tillåts agera enbart i eget intresse utan tvingas ta hänsyn till samtliga aktieägare. Direktivet som helhet anses också vara en viktig förutsättning för en integrerad marknad för finansiella tjänster. Förhoppningen är även att direktivet skall underlätta omstruktureringen av den europeiska industrin. Martin Månsson, Advokatfirman Vinge, Bryssel - Europakonventionen kontra EG rätten? 1995 blev Sverige medlem i EU samtidigt som Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna blev gällande lag i landet. Europakonventionen och EU fördragen lever sina egna liv och har utvecklat parallella system inom fundamentala områden för individers och företags grundläggande rättigheter och friheter. De båda rättskällorna är dock upphov till potentiella konflikter beroende på under vilket perspektiv och rättssystem en fråga om rättigheter under Europakonventionen kommer upp. Svenska advokater bör bekanta sig med 6

7 7 båda dessa regelsystem för att känna korrespondens (art 8), rätten till till olika tolkningar och möjliga konflikter som kan uppstå mellan EG-rätt och tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (art 9), rätten till yttrandefrihet (art Europakonventionen. 10), rätten till församlings- och föreningsfrihet (art 11), rätten att ingå Europakonventionen innehåller bestämmelser om rätten till liv (art 2), att föra talan mot kränkningar av fri- och förbud mot tortyr samt omänsklig och rättigheter (art 13) och förbud mot äktenskap och bilda familj (art 12), rätten förnedrande behandling och bestraffning (art 3), förbud mot slaveri, protokoll tillagts konventionen med diskriminering (art 14). Dessutom har 11 träldom och tvångsarbete (art 4), rätten ytterligare rättigheter såsom äganderätt, till frihet och personlig säkerhet (art 5), rätten till domstolsprövning och garantier i domstolsförfarandet (art 6), förbud mot att döma till straff utan stöd i lag och mot retroaktiva straffdomar (art 7), rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och utbildningsrätt i etc. Ovanstående lista visar tydligt att svenska advokater har att bekanta sig med ett omfattande nytt regelsystem som påverkar centrala områden inom straff-, civil- och processrätten. Dessutom måste Sverige som EU- medlem beakta EG-rätten och är bunden av den praxis som EG-domstolen utvecklat vad gäller

8 8 rättigheterna under Europakonventionen. Enligt artikel 6 i EU-fördraget bygger EU på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna. Även om EU som sådant inte är medlem av Europakonventionen, är alla EUmedlemsstater det och har införlivat Europakonventionens regler i sina rättssystem på ett eller annat sätt. Det nämns särskilt i EU-fördraget att EU skall respektera de grundläggande rättigheterna i Europakonventionen som allmänna principer för gemenskapsrätten och EG-domstolen har kompetens att bedöma om dessa respekteras av institutionerna. tionerna EG-domstolen har sagt att EG inte har kompetens att bli medlem av Europakonventionen som EG-fördraget såg ut 1994 (Yttrande 2/94). På EU-nivå pågår nu emellertid förberedelser till ett utkast till en rättighetskatalog. Det är möjligt att ett sådant i framtiden kommer att införlivas i EU fördragen. I Tampere bestämde man att en sådan katalog skall inkludera de rättigheter som skyddas kdd under Europakonventionen tillsammans med de rättigheter som härrör från medlemsländernas gemensamma konstitutionella traditioner.

9 9 Även om EU fördraget hänvisar till internationell domstol, såsom EGdomstolen, Europakonventionens rättigheter, kan den gemensamma maktutövningen inom EUs bara tas upp till behandling om klagan innehåller nya relevanta fakta. instutitioner inte kontrolleras av Europadomstolen. Europakommissionen i för de mänskliga rättigheter har slagit fast att den inte är kompetent att behandla klagomål mot EUs institutioner eftersom EG inte är part till konventionen men att EUs medlemsstater kan göras subsidiärt ansvariga. EU länderna är alltså, trots att de har överlämnat lagstiftningsmakt till EU, fortfarande ansvariga för hur lagstiftningsmakten utövas under Europakonventionen inom sina respektive länder. De har emellertid ingen befogenhet att upphäva eller vägra tillämpa EG-rätt som strider mot konventionen eftersom endast EG- domstolen eller förstainstansrätten har sådan kompetens. Ytterligare, föreskrivs i Europakonventionen att klagomål som hänvisats till eller behandlats av en Individer som anser sina rättigheter under Europakonventionen kränkta och nationella domstolar som har att bedöma sådan kränkning, skall beakta olika regler och praxis beroende på om det är en EGrättslig akt eller nationell akt som är upphov till kränkningen. När nationella bestämmelser är berörda gäller Europa- konventionens praxis. En individ måste uttömma alla nationella rättsliga instanser innan möjlighet finns att vända sig till Europadomstolen i Strasbourg. När EGrättsliga bestämmelser är inblandade skall talan föras enligt EGs regler och praxis. Enligt detta system har individer indirekt tillgång till EG-domstolen genom nationella domstolar som kan överlämna

10 10 frågan till EG-domstolen för förhandsavgörande enligt Artikel 234 i EGfördraget. Möjligheterna för individer att direkt ifrågasätta EG-rättsliga handlingar inför EG-domstolen (förstainstansrätten) är små och kräver bevis avseende att ett beslut är ställt till individen eller att denne är direkt och omedelbart berörd av en förordning eller beslut. Ett problem med två av varandra oberoende parallella system är att det inte alltid föreligger kongruens mellan EG-domstolen/förstainstansrätten och Europadomstolens beslut. Ofta har dock domstolarna olika utgångspunkt för sina bedömningar vilket gör att konflikter undviks automatiskt. Som ett exempel kan nämnas att ett irländskt förbud att lämna upplysningar eller information till gravida kvinnor om möjligheterna till abort i Storbritannien grundat på att abort var förbjudet i Irland har ställts inför prövning under båda systemen. EG-domstolen tog utgångspunkt i att abort var en procedur (service) i enlighet med Artikel 50 i EG-fördraget. Informationen ansågs inte omfattas av denna artikel eftersom den inte spridits av en ekonomisk aktör i en annan medlemsstat. Det ansågs därför inte oförenligt med EG-rätten att förbjuda spridningen av abortinformation. Europadomstolen å sin sida ansåg att det var fråga om yttrandefrihet och att förbudet stred mot Europakonventionen eftersom det inte ansågs nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. (Mål C-159/90, SPUC mot Grogan [1991] ECR I Open Door counselling and Dublin well mot Ireland, Series A 246)

11 11 Domstolarna har emellertid i flera fall kommit till olika slutsatser angående tolkningen och tillämpningen av Europakonventionens regler. Särskilt Artikel 6(1) Europakonventionen gällande rätten till rättvis rättegång har varit föremål för olika tolkningar. Europa- domstolen har slagit fast att var och en som är charged with a criminal offence har rätt att inte bidra till att anklaga sig själv. Europadomstolen har även fastslagit att administrativa böter kan anses som criminal charge beroende på om böterna har straffsyfte. Brott mot EUs konkurrensrättsregler straffas just med sådana böter. EG-domstolen erkänner rätten för individer att inte bidra till att anklaga sig själva men har följt en annan linje vad gäller juridiska personer. EGdomstolen anser ej att artikel 6 tilldelar juridiska personer rätten att vägra svara på frågor för att inte bidra till att anklaga sig själva, och speciellt inte i konkurrens- rättsliga fall. Däremot har domstolen satt en gräns för EU kommissionen såtillvida att EU kommissionen inte kan tvinga företag att svara på frågor som skulle kunna leda till erkännande av brott för vilka kommissionen har bevisbördan. (Se Funke mot Frankrike, Series A 256, Ot Ozturk v. Germany, Series A 73 och mål 374/87, Orkem mot Kommissionen [1989] ECR 3283). En annan fråga som lett till skilda tolkningar är huruvida rätten till respekt för privatliv och hem och skydd mot husrannsakan enligt Artikel 8 Europakonventionen omfattar företagslokaler likaväl som privatbostäder. EGdomstolen har fastslagit en grund- läggande rätt till okränkbarhet av fysiska

12 12 personers bostäder men anser ej att motsvarande rätt för företagslokaler existerar. Europadomstolen däremot har slagit fast att yrkes- eller affärsverksamhet ej principiellt kan uteslutas från sådant skydd och att respekten för privatlivet i viss utsträckning omfattar en rätt att etablera och utveckla relationer med andra människor också i yrkeslivet. Lokaler på en advokatbyrå har därför av Europadomstolen ansetts kunna täckas av begreppen privatliv och hem (mål 46/87, Hoechst mot Kommissionen [1989] ECR 2859 och Niemitz mot Tyskland, Series A 251). Rättigheter och förpliktelser härstammar från Europakonventionen parallellt genom Europakonventionens och EUs rättssystem. I praktiken har tillämpning och tolkning enligt dessa system gett upphov till en rad åtminstone potentiella problem avseende överlappningar och tolknings- motsättningar. Detär klart att EUs praxis bara rör det område där EU har kompetens i enlighet med vad som överlämnats av medlemsstaterna och att andra fall skall behandlas enligt Europakonventionen och Europadomstolens praxis. Det bör nämnas att principen om EG-rättens företräde, som innebär att om nationella grundlagar och övriga lagar inte stämmer överens med EG-rättten är det EG-rätten som tar över, torde innebära att EU-länderna i första hand har att följa EG-domstolens tolkning av Europakonventionens rättigheter i det fall motstridiga tolkningar existerar. Sista ordet är dock inte sagt i denna fråga. Pontus Lindfelt och Mikaela Lassborn, White & Case, Bryssel

13 Besök hos UNIDROIT i Rom den 30 mars 2001 I samband med att advokat- samfundets utlandsavdelning höll sitt årsmöte den 31 mars 2001 i Rom, anordnades ett besök dagen innan hos UNIDROIT. UNIDROIT är uttytt till Institut International pour l'unification du Droit Privé eller International Institute for the Unification of Private Law. Från utlandsavdelningen deltog ett femtontal personer som samlades i UNIDROIT:s magnifika lokaler ett palats på Via Panisperna i kvarteret bakom Forum klockan fredagen den 30 mars Institutets generalsekreterare, den tyske professorn Herbert Kronke, bjöd där tillsammans med sina medarbetare på ett gediget och omväxlande program som varade i tre timmar. Professor Kronke själv redogjorde för UNIDROIT:s historia och syften; UNIDROIT är tvärtemot vad man kan tro inte ett FN-organ utan ett organ som kommit till 1926 på initiativ av enskilda stater. Idag är ett stort antal av världens länder huvudmän för UNIDROIT som har en internationellt sammansatt styrelse bestående av representanter t för dessa huvudmän. Intressant nog är dock inte alla länder representerade i styrelsen till skillnad mot vad som är vanligt ifn-organ och vid diplomatiska konferenser. 13

14 14 Så, t.ex., har de nordiska länderna en gemensam representant som utses växelvis från Sverige, Finland, Danmark och Norge. Institutets verksamhet finansieras av medlemsländerna. Dess syfte är att, som namnet antyder, arbeta för ett enhetligande av privaträtten. Institutets personal består av 21 personer. För större projekt tillsätts arbetsgrupper vars ledamöter utses av medlemsländerna. Generalsekreterare Kronke lämnade sedan en utförlig redogörelse för tillkomsten av UNIDROIT:s Principles and Rules of Transnational Civil Procedure, ett projekt som avser att föreslå införandet på nationell nivå av gemensamma normer beträffande olika avsnitt av civilprocessen och på så sätt underlätta processföringen för alla ombud vilka i framtiden förväntas i ökande utsträckning uppträda inför främmande domstol. Efter en paus med mousserande vin och småkakor samt en pratstund i Institutets egen täd trädgård åd i eftermiddagssolen, fortsatte Mrs Schneider, Research Officer ansvarig för UNIDROIT:s konvention om återställande av stulna kulturföremål (UNIDROIT Convention on the restitution of stolen or illegally acquired cultural objects). Hennes framställning följdes av Mrs Mestre, Research Officer och redaktör för Institutets Uniform Law Revue/Revue de droit uniforme, som presenterade just tidskriften vilken utkommer med fyra nummer per år.

15 Deltagarna fick ett exemplar av det senaste numret , volym V, som innehåller tre artiklar om bland annat elektronisk handel, UNIDROIT:s initiativ beträffande franchise- kontrakt, UNIDROIT:s modellag beträffande franchise-avtal, texten till diverse uniforma lagar samt ett intressant avsnitt med rättsfall på tillämpningen av olika uniforma lagar, inklusive i UNIDROIT:s egna Pi Principlesi of International Commercial Contracts. Mrs Paula Howart gav därefter deltagarna en redogörelse för Institutets t t web-site och dokumentation. Web-site adressen är för den som är intresserad. En assistent till generalsekreteraren redogjorde slutligen för Institutets Unilex databas som är under uppbyggnad och som i färdigt skick kommer att innehålla rättsfall från hela världen beträffande den internationella köplagskonventionen (The Vienna Sales Convention) och UNIDROIT:s Principles. Projektet beräknas bli tillgängligt över nätet inom loppet av några månader. Vi, den lilla gruppen på ett femtontal personer från Sveriges advokatsamfunds utlandsavdelning, kände oss mycket hedrade av denna introduktion till Institutets aktiviteter. Det visade sig att även Institutet kände sig mycket hedrat av vårt besök eftersom vi var den första grupp av praktiskt verksamma advokater från något land som avlade besök vid Institutet. 15

16 16 Generalsekreterare Kronke förklarade Den som är intresserad av kontakter med i en paus att han gärna såg Institutet t t och som eventuellt önskar en samarbete med svenska advokater introduktion, kan med fördel vända sig till på projektnivå eller för att på annat undertecknad på följande adress: sätt understödja Institutets verk- eller faxnummer: samhet. Som alla organ som finansieras genom medel över de enskilda medlemstaternas budget, Sigvard Jarvin, Lagerlöf & Leman, Linklaters & Alliance, Paris har UNIDROIT finansiella svårigheter. En idé som diskuterades informellt vore att större advokatbyråer tillhandahåller om inte likvida medel så dock arbets-insatser t i form av att ställa en advokat till förfogande åt Institutet för forskning och samarbete under kortare eller längre, men dock begränsad, tid. En av Institutets Research Officers är för övrigt en svenska, Lena Peters, som inte var närvarande vid vårt besök eftersom hon just den dagen befann sig i Paris för att deltaga i ett stort internationellt möte avseende Institutets förslag till modellag för franchising.

17 Rapport från fullmäktigemötet i Stockholm den 29 maj Utlandsavdelningen representerades av Sigvard Jarvin och Katarina Goulet. På plats från Utlandsavdelningen var även Per Runeland. Innan fullmäktigemötet inleddes delades Advokatsamfundets journalistpris ut. Priset ( kronor) gick i år till författaren och journalisten Kaa Eneberg (för mer info se press-meddelande på samfundets hemsida). Fullmäktigemötet började med att verksamhetsberättelsen och revisionsberättelserna för Sveriges advokatsamfund och Sveriges Advokaters Service AB (inklusive fonder) gicks igenom varefter det beslutades om ansvarsfrihet för styrelsen. Därefter valdes ny styrelse. Till ny ordförande d efter Elisabet Fura- Sandström valdes Axel Calissendorff (Mannheimer Swartling, Stockholm). Bo Ahlenius kvarstår som vice ordförande. Vidare beslöts på framställan av advokaterna verksamma på Gotland att dessa framgent skall höra till Stockholmsavdelningen och inte som tidigare till Östra avdelningen. Efter vissa diskussioner beslutades att införa en årsavgift på 240 kronor för icke verksamma ledamöter enligt tidigare till samtliga ledamöter utskickat förslag. Till sist beslöts att införa den s k advokatexamen. Advokatexamen inne- bär i praktiken en betydligt t mer utökad etikkurs med examination. 17

18 Kravet på fem års praktik innan man kan Aktuellt bli upptagen som ledamot i samfundet bibehålles. Mer information om European Jurists Forum i Nürnberg advokatexamen finns i den utredning som gjorts av en arbetsgrupp tillsatt av samfundet (tidigare skickad till samtliga Den september i år äger "European ledamöter). Jurists Forum" för första gången rum i Nürnberg. Seminariet, som behandlar olika EG-rättsliga frågor, vänder sig till Efter mötet höll professor Daniel Tarschys jurister runt om i världen. ett mycket intressant föredrag om Europarådet, EU och de mänskliga rättigheter, med särskild tonvikt på EUstadgan om mänskliga rättigheter. På redogöras för EU-stadgan om de På seminariet kommer det bl a att kvällen bjöds det på middag på grundläggande rättigheterna, utvecklingen Operaterassen där justitieminister Tomas Bodström talade. Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge, Bryssel inom e-handel, samarbetet mellan EU:s medlemsländer i civilprocesser och utvecklingen av EG:s bolagsrätt. Mer information om seminariet finns på 18

19 Nya medlemmar Utlandsavdelningen har inte fått några nya medlemmar sedan det förra nyhetsbrevet kom ut. Däremot meddelar Per Runeland på Kilpatrick Stockton i London att Maria Arnholm tidigare verksam på byråns Londonkontor numera arbetar i Stockholm. Per låter även meddela att Christian Bergqvist, Peter Lexenberg och Robert Kullgren kommer att lämna EY Law Tissells för att bli delägare i Kilpatrick Stockton i Stockholm. 19 Nyhetsbrevet har sammanställts av : Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge Tel , fax

Sveriges Advokatsamfund

Sveriges Advokatsamfund Sveriges Advokatsamfund 1 Styrelsen har ordet Nytt från senaste styrelsemötet Vid styrelsens senaste möte som hölls i Bryssel den 5 februari behandlades bl a följande. Utlandsavdelningen har fått bidrag

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Sveriges Advokatsamfund

Sveriges Advokatsamfund Styrelsen har ordet Styrelsemöte den 18 november 2000 Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Nyhetsbrev - on-line Nummer (mars 2001) 1 Vid mötet deltog från styrelsen Pontus Lindfelt, Katarina Bennet,

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2000/C 364/01) SV 18.12.2000 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 364/1 HÖGTIDLIG PROKLAMATION SV 18.12.2000 Europeiska gemenskapernas

Läs mer

Europadomstolen DOMSTOLEN. rättigheter SWE?

Europadomstolen DOMSTOLEN. rättigheter SWE? Europadomstolen för mänskliga 50 FRÅGOR OM rättigheter DOMSTOLEN SWE? AN COURT OF HUM 50 frågor om Domstolen Denna publikation är framställd av Europadomstolens informationsenhet och är inte bindande för

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2014 Ö 461-11 SÖKANDE OCH KLAGANDE BillerudKorsnäs Sweden AB, 556876-2974 Ombud: Advokat EW och advokat OG MOTPART Naturvårdsverket

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL KKV2023, v1.3, 2011-05-15 20 BESLUT 2014-02-20 Dnr 72/2014 1 (6) Anmälande företag Swedbank Franchise AB, 556431-1016, Box 644, 101 32 Stockholm Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist,

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering, Yrkesfrågor

Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering, Yrkesfrågor Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering, Yrkesfrågor DAG 1 Konstitutionell rätt och advokatens roll i rättssamhället se bilaga 1 09.45 10.15 10.15 10.30 10.30 11.00 Registrering Introduktion

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Trafikverket 781 89 Borlänge MOTPART World Wide Air AB Ombud: AA DKCO Advokatbyrå Ab Pb 236 AX-22 101 Mariehamn

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994.

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. Sida 1 av 5 STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. ÄNDAMÅL Flottans Män på Gotland är en lokalförening till Riksförbundet Flottans Män och omfattar Gotlands län.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Handläggare Jerker Rydén Datum 2015-05-12 Dnr 1.4.1-2015-163 Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Beslut Kungl. biblioteket instämmer i utredningens förslag. Ärendet, överväganden

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

STADGAR för föreningen TELLUS

STADGAR för föreningen TELLUS STADGAR för föreningen TELLUS 1 Föreningens namn Föreningens namn är i Uddevalla 2 Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att genom berättarprogram skapa möjligheter för alla att delge sina berättelser

Läs mer