Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen"

Transkript

1 Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Nyhetsbrev - on-line Nummer 2 (juni 2001) Styrelsen har ordet Styrelsen önskar alla en riktigt trevlig sommar! Rapporter från medlemmar Engelska konkurrensmyndigheten uttalar sig om MDPS Den engelska konkurrensmyndigheten Office of Fair Trading (OFT) har i en rapport publicerat sina synpunkter på multi-disciplinary partnerships (MDPs). 1

2 Fram till 1990 och införandet av The Courts and Legal Services Act 1990 var det i England enligt lag förbjudet med MDPs. Det är än idag förbjudet enligt bland annat Solicitors' Practice Rules (SPR) med motiveringen i att dessa regler skyddar solicitors oberoende ställning. Enligt den engelska konkurrenslagen Competition Act 1998 förbjuds vissa konkurrensbegränsande avtal samt missbruk av dominerande ställning. Lagens tillämplighet pg begränsas av diverse undantag däribland ett flertal undantag beträffande regler specifika för vissa yrkeskategorier (såsom t ex SPR). Dessa undantag föreslås nu tas bort, dels då de aldrig har åberopats, dels då de inte har någon motsvarighet i europeisk konkurrensrätt. En borttagning av undantagen skulle innebära att även denna typ av regler skulle kunna undersökas i konkurrensrättsligt hänseende. OFT kommer i sin rapport fram till att nuvarande restriktioner mot bildandet av MDPs inverkar menligt på konkurrensen, potentiella kostnadseffektiviseringar och valmöjligheter för konsumenter. LSEW förbereder för närvarande en ändring 2

3 3 av sina regler och kommer inom kort att föreslå att MDPs där majoriteten av delägarna är jurister skall tillåtas. Detta kan dock få till följd att marknaden för juridiska tjänster kan komma att domineras av ett fåtal stora redovisnings- i /konsultbyråer, vilket skulle kunna leda till andra konkurrensproblem. Utöver MDPs tar OFT i sin rapport upp andra frågor där negativ inverkan på konkurrens förekommer, bl a anses att LSEWsriktlinjer beträffande arvoden kan hindra priskonkurrens. Vidare anser OFT att förbudet för jurister och revisorer att marknadsföra sig genom prisjämförelser och att söka erhålla nya klienter per telefon borde tas bort för att främja konkurrens. Även frågor om barristers och solicitors behandlas liksom den regel som innebär att revision enligt lag endast får utföras av personer på en revisionsbyrå där minst 50% av ägarna är auktoriserade revisorer. Vissa av de punkter som OFT för fram som konkurrensbegränsande håller redan på att behandlas och åtgärdas av berörda organisationer. För de övriga lämnar OFT ett års respit och om problemen inte åtgärdats inom ett år kommer de själva att tillse att konkurrenshindren försvinner. OFTsrapport "Competition in professions hittas på orts/oft328.pdf Information om the Law Society of England and Wales hittas på Katarina Bjelkow, Advokatfirman Vinge, London

4 4 Överenskommelse nådd om nya regler om företagsuppköp Det första förslaget till gemensamma EU-regler om företagsuppköp lades redan Medlemsstaterna kunde så sent som i juni förra året enas om ett förslag, men parlamentet föreslog under procedurens s k "andra läsning" ett flertal ändringar. Medlemsstaterna kunde endast acceptera ett fåtal av dessa, varför frågan överlämnades till en förlikningskommitté. Företrädarna för ministerrådet och parlamentet i förlikningskommittén har nu äntligen lyckats komma överens om hur det nya direktivet om företagsuppköp skall se ut. Innan direktivet slutligen kan träda i kraft måste förlikningskommitténs kompromissförslag antas med absolut majoritet i parlamentet (mer än hälften av avgivna röster) och med kvalificerad majoritet i ministerrådet (62 av 87 röster). Förslagets mest omdebatterade del rör bolagsstyrelsens möjligheter att vidta försvarsåtgärder, s k "poison pills", mot ett fientligt uppköpsbud. I vissa länder har det tidigare inte varit helt ovanligt att bolagsstyrelser - med syfte att neutralisera ett uppköpsbud - ger ut aktier till en s k "white knight", en vänligt inställd investerare, ofta med någon koppling till bolagsstyrelsen. Denna person kan sedan använda den rösträtt de nyutgivna aktierna ger för att hindra uppköpet. Många minns säkert LVMHs (Louis Vuitton Moët Hennessy) försök till övertagande av Gucci. LVMH förvärvade 34 % av aktierna och lade bud på resten. Aktieposten om 34 % gav i princip ett kontrollerande inflytande då aktieägandet i Gucci var mycket fragmenterat.

5 5 Guccis bolagsstyrelse räddade sig genom att ge ut nya aktier, motsvarande 42 % av aktiekapitalet, till PPR (Pinault-Printemps- Redoute), som alltså agerade "white knight". Enligt förslaget till nytt take-over direktiv kommer denna typ av agerande inte längre tillåtas. Enligt artikel 9 i direktivförslaget måste bolagsstyrelsen hädanefter ha bolagsstämmans godkännande för att vidta en försvarsåtgärd mot ett fientligt uppköpsbud. Styrelsen kan inte på förhand skaffa sig aktieägarnas mandat. Tyskland motsatte sig in i det sista förslaget, eftersom man befarade att tyska företag kommer att bli särskilt utsatta tt för fientliga övertagningsförsök. Även parlamentet hyste vissa betänkligheter, men här nåddes slutligen en kompromiss. Enligt kompromissen ges medlemsstaterna en implementeringstid på fem år avseende artikel 9, ett år längre än för direktivet i övrigt. Bland direktivförslagets övriga regler märks en ny bestämmelse om arbetstagarinflytande. Enligt denna garanteras arbetstagarna att samtidigt med aktieägarna få information om vad uppköpsbudet får för följder i form av t ex uppsägningar eller ändrade arbetsvillkor. Direktivet innehåller även regler till skydd för minoritetsaktieägare mot s k "squeeze out", d v s att majoritetsägarna "svälter ut" minoritetsägarna genom att inte rösta för någon utdelning och i stället endast ge sig själva avkastning genom lön och styrelsearvode. Enligt direktivets artikel 5 måste därför den som avger ett uppköpsbud låta detta omfatta samtliga aktier, s k "mandatory bid".

6 Förbudet mot att vidta försvarsåtgärder Aktuella Europarättsfrågor syftar till att skydda minoritetsaktieägarnas intressen, genom att bolagsstyrelsen inte tillåts agera enbart i eget intresse utan tvingas ta hänsyn till samtliga aktieägare. Direktivet som helhet anses också vara en viktig förutsättning för en integrerad marknad för finansiella tjänster. Förhoppningen är även att direktivet skall underlätta omstruktureringen av den europeiska industrin. Martin Månsson, Advokatfirman Vinge, Bryssel - Europakonventionen kontra EG rätten? 1995 blev Sverige medlem i EU samtidigt som Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna blev gällande lag i landet. Europakonventionen och EU fördragen lever sina egna liv och har utvecklat parallella system inom fundamentala områden för individers och företags grundläggande rättigheter och friheter. De båda rättskällorna är dock upphov till potentiella konflikter beroende på under vilket perspektiv och rättssystem en fråga om rättigheter under Europakonventionen kommer upp. Svenska advokater bör bekanta sig med 6

7 7 båda dessa regelsystem för att känna korrespondens (art 8), rätten till till olika tolkningar och möjliga konflikter som kan uppstå mellan EG-rätt och tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (art 9), rätten till yttrandefrihet (art Europakonventionen. 10), rätten till församlings- och föreningsfrihet (art 11), rätten att ingå Europakonventionen innehåller bestämmelser om rätten till liv (art 2), att föra talan mot kränkningar av fri- och förbud mot tortyr samt omänsklig och rättigheter (art 13) och förbud mot äktenskap och bilda familj (art 12), rätten förnedrande behandling och bestraffning (art 3), förbud mot slaveri, protokoll tillagts konventionen med diskriminering (art 14). Dessutom har 11 träldom och tvångsarbete (art 4), rätten ytterligare rättigheter såsom äganderätt, till frihet och personlig säkerhet (art 5), rätten till domstolsprövning och garantier i domstolsförfarandet (art 6), förbud mot att döma till straff utan stöd i lag och mot retroaktiva straffdomar (art 7), rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och utbildningsrätt i etc. Ovanstående lista visar tydligt att svenska advokater har att bekanta sig med ett omfattande nytt regelsystem som påverkar centrala områden inom straff-, civil- och processrätten. Dessutom måste Sverige som EU- medlem beakta EG-rätten och är bunden av den praxis som EG-domstolen utvecklat vad gäller

8 8 rättigheterna under Europakonventionen. Enligt artikel 6 i EU-fördraget bygger EU på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna. Även om EU som sådant inte är medlem av Europakonventionen, är alla EUmedlemsstater det och har införlivat Europakonventionens regler i sina rättssystem på ett eller annat sätt. Det nämns särskilt i EU-fördraget att EU skall respektera de grundläggande rättigheterna i Europakonventionen som allmänna principer för gemenskapsrätten och EG-domstolen har kompetens att bedöma om dessa respekteras av institutionerna. tionerna EG-domstolen har sagt att EG inte har kompetens att bli medlem av Europakonventionen som EG-fördraget såg ut 1994 (Yttrande 2/94). På EU-nivå pågår nu emellertid förberedelser till ett utkast till en rättighetskatalog. Det är möjligt att ett sådant i framtiden kommer att införlivas i EU fördragen. I Tampere bestämde man att en sådan katalog skall inkludera de rättigheter som skyddas kdd under Europakonventionen tillsammans med de rättigheter som härrör från medlemsländernas gemensamma konstitutionella traditioner.

9 9 Även om EU fördraget hänvisar till internationell domstol, såsom EGdomstolen, Europakonventionens rättigheter, kan den gemensamma maktutövningen inom EUs bara tas upp till behandling om klagan innehåller nya relevanta fakta. instutitioner inte kontrolleras av Europadomstolen. Europakommissionen i för de mänskliga rättigheter har slagit fast att den inte är kompetent att behandla klagomål mot EUs institutioner eftersom EG inte är part till konventionen men att EUs medlemsstater kan göras subsidiärt ansvariga. EU länderna är alltså, trots att de har överlämnat lagstiftningsmakt till EU, fortfarande ansvariga för hur lagstiftningsmakten utövas under Europakonventionen inom sina respektive länder. De har emellertid ingen befogenhet att upphäva eller vägra tillämpa EG-rätt som strider mot konventionen eftersom endast EG- domstolen eller förstainstansrätten har sådan kompetens. Ytterligare, föreskrivs i Europakonventionen att klagomål som hänvisats till eller behandlats av en Individer som anser sina rättigheter under Europakonventionen kränkta och nationella domstolar som har att bedöma sådan kränkning, skall beakta olika regler och praxis beroende på om det är en EGrättslig akt eller nationell akt som är upphov till kränkningen. När nationella bestämmelser är berörda gäller Europa- konventionens praxis. En individ måste uttömma alla nationella rättsliga instanser innan möjlighet finns att vända sig till Europadomstolen i Strasbourg. När EGrättsliga bestämmelser är inblandade skall talan föras enligt EGs regler och praxis. Enligt detta system har individer indirekt tillgång till EG-domstolen genom nationella domstolar som kan överlämna

10 10 frågan till EG-domstolen för förhandsavgörande enligt Artikel 234 i EGfördraget. Möjligheterna för individer att direkt ifrågasätta EG-rättsliga handlingar inför EG-domstolen (förstainstansrätten) är små och kräver bevis avseende att ett beslut är ställt till individen eller att denne är direkt och omedelbart berörd av en förordning eller beslut. Ett problem med två av varandra oberoende parallella system är att det inte alltid föreligger kongruens mellan EG-domstolen/förstainstansrätten och Europadomstolens beslut. Ofta har dock domstolarna olika utgångspunkt för sina bedömningar vilket gör att konflikter undviks automatiskt. Som ett exempel kan nämnas att ett irländskt förbud att lämna upplysningar eller information till gravida kvinnor om möjligheterna till abort i Storbritannien grundat på att abort var förbjudet i Irland har ställts inför prövning under båda systemen. EG-domstolen tog utgångspunkt i att abort var en procedur (service) i enlighet med Artikel 50 i EG-fördraget. Informationen ansågs inte omfattas av denna artikel eftersom den inte spridits av en ekonomisk aktör i en annan medlemsstat. Det ansågs därför inte oförenligt med EG-rätten att förbjuda spridningen av abortinformation. Europadomstolen å sin sida ansåg att det var fråga om yttrandefrihet och att förbudet stred mot Europakonventionen eftersom det inte ansågs nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. (Mål C-159/90, SPUC mot Grogan [1991] ECR I Open Door counselling and Dublin well mot Ireland, Series A 246)

11 11 Domstolarna har emellertid i flera fall kommit till olika slutsatser angående tolkningen och tillämpningen av Europakonventionens regler. Särskilt Artikel 6(1) Europakonventionen gällande rätten till rättvis rättegång har varit föremål för olika tolkningar. Europa- domstolen har slagit fast att var och en som är charged with a criminal offence har rätt att inte bidra till att anklaga sig själv. Europadomstolen har även fastslagit att administrativa böter kan anses som criminal charge beroende på om böterna har straffsyfte. Brott mot EUs konkurrensrättsregler straffas just med sådana böter. EG-domstolen erkänner rätten för individer att inte bidra till att anklaga sig själva men har följt en annan linje vad gäller juridiska personer. EGdomstolen anser ej att artikel 6 tilldelar juridiska personer rätten att vägra svara på frågor för att inte bidra till att anklaga sig själva, och speciellt inte i konkurrens- rättsliga fall. Däremot har domstolen satt en gräns för EU kommissionen såtillvida att EU kommissionen inte kan tvinga företag att svara på frågor som skulle kunna leda till erkännande av brott för vilka kommissionen har bevisbördan. (Se Funke mot Frankrike, Series A 256, Ot Ozturk v. Germany, Series A 73 och mål 374/87, Orkem mot Kommissionen [1989] ECR 3283). En annan fråga som lett till skilda tolkningar är huruvida rätten till respekt för privatliv och hem och skydd mot husrannsakan enligt Artikel 8 Europakonventionen omfattar företagslokaler likaväl som privatbostäder. EGdomstolen har fastslagit en grund- läggande rätt till okränkbarhet av fysiska

12 12 personers bostäder men anser ej att motsvarande rätt för företagslokaler existerar. Europadomstolen däremot har slagit fast att yrkes- eller affärsverksamhet ej principiellt kan uteslutas från sådant skydd och att respekten för privatlivet i viss utsträckning omfattar en rätt att etablera och utveckla relationer med andra människor också i yrkeslivet. Lokaler på en advokatbyrå har därför av Europadomstolen ansetts kunna täckas av begreppen privatliv och hem (mål 46/87, Hoechst mot Kommissionen [1989] ECR 2859 och Niemitz mot Tyskland, Series A 251). Rättigheter och förpliktelser härstammar från Europakonventionen parallellt genom Europakonventionens och EUs rättssystem. I praktiken har tillämpning och tolkning enligt dessa system gett upphov till en rad åtminstone potentiella problem avseende överlappningar och tolknings- motsättningar. Detär klart att EUs praxis bara rör det område där EU har kompetens i enlighet med vad som överlämnats av medlemsstaterna och att andra fall skall behandlas enligt Europakonventionen och Europadomstolens praxis. Det bör nämnas att principen om EG-rättens företräde, som innebär att om nationella grundlagar och övriga lagar inte stämmer överens med EG-rättten är det EG-rätten som tar över, torde innebära att EU-länderna i första hand har att följa EG-domstolens tolkning av Europakonventionens rättigheter i det fall motstridiga tolkningar existerar. Sista ordet är dock inte sagt i denna fråga. Pontus Lindfelt och Mikaela Lassborn, White & Case, Bryssel

13 Besök hos UNIDROIT i Rom den 30 mars 2001 I samband med att advokat- samfundets utlandsavdelning höll sitt årsmöte den 31 mars 2001 i Rom, anordnades ett besök dagen innan hos UNIDROIT. UNIDROIT är uttytt till Institut International pour l'unification du Droit Privé eller International Institute for the Unification of Private Law. Från utlandsavdelningen deltog ett femtontal personer som samlades i UNIDROIT:s magnifika lokaler ett palats på Via Panisperna i kvarteret bakom Forum klockan fredagen den 30 mars Institutets generalsekreterare, den tyske professorn Herbert Kronke, bjöd där tillsammans med sina medarbetare på ett gediget och omväxlande program som varade i tre timmar. Professor Kronke själv redogjorde för UNIDROIT:s historia och syften; UNIDROIT är tvärtemot vad man kan tro inte ett FN-organ utan ett organ som kommit till 1926 på initiativ av enskilda stater. Idag är ett stort antal av världens länder huvudmän för UNIDROIT som har en internationellt sammansatt styrelse bestående av representanter t för dessa huvudmän. Intressant nog är dock inte alla länder representerade i styrelsen till skillnad mot vad som är vanligt ifn-organ och vid diplomatiska konferenser. 13

14 14 Så, t.ex., har de nordiska länderna en gemensam representant som utses växelvis från Sverige, Finland, Danmark och Norge. Institutets verksamhet finansieras av medlemsländerna. Dess syfte är att, som namnet antyder, arbeta för ett enhetligande av privaträtten. Institutets personal består av 21 personer. För större projekt tillsätts arbetsgrupper vars ledamöter utses av medlemsländerna. Generalsekreterare Kronke lämnade sedan en utförlig redogörelse för tillkomsten av UNIDROIT:s Principles and Rules of Transnational Civil Procedure, ett projekt som avser att föreslå införandet på nationell nivå av gemensamma normer beträffande olika avsnitt av civilprocessen och på så sätt underlätta processföringen för alla ombud vilka i framtiden förväntas i ökande utsträckning uppträda inför främmande domstol. Efter en paus med mousserande vin och småkakor samt en pratstund i Institutets egen täd trädgård åd i eftermiddagssolen, fortsatte Mrs Schneider, Research Officer ansvarig för UNIDROIT:s konvention om återställande av stulna kulturföremål (UNIDROIT Convention on the restitution of stolen or illegally acquired cultural objects). Hennes framställning följdes av Mrs Mestre, Research Officer och redaktör för Institutets Uniform Law Revue/Revue de droit uniforme, som presenterade just tidskriften vilken utkommer med fyra nummer per år.

15 Deltagarna fick ett exemplar av det senaste numret , volym V, som innehåller tre artiklar om bland annat elektronisk handel, UNIDROIT:s initiativ beträffande franchise- kontrakt, UNIDROIT:s modellag beträffande franchise-avtal, texten till diverse uniforma lagar samt ett intressant avsnitt med rättsfall på tillämpningen av olika uniforma lagar, inklusive i UNIDROIT:s egna Pi Principlesi of International Commercial Contracts. Mrs Paula Howart gav därefter deltagarna en redogörelse för Institutets t t web-site och dokumentation. Web-site adressen är för den som är intresserad. En assistent till generalsekreteraren redogjorde slutligen för Institutets Unilex databas som är under uppbyggnad och som i färdigt skick kommer att innehålla rättsfall från hela världen beträffande den internationella köplagskonventionen (The Vienna Sales Convention) och UNIDROIT:s Principles. Projektet beräknas bli tillgängligt över nätet inom loppet av några månader. Vi, den lilla gruppen på ett femtontal personer från Sveriges advokatsamfunds utlandsavdelning, kände oss mycket hedrade av denna introduktion till Institutets aktiviteter. Det visade sig att även Institutet kände sig mycket hedrat av vårt besök eftersom vi var den första grupp av praktiskt verksamma advokater från något land som avlade besök vid Institutet. 15

16 16 Generalsekreterare Kronke förklarade Den som är intresserad av kontakter med i en paus att han gärna såg Institutet t t och som eventuellt önskar en samarbete med svenska advokater introduktion, kan med fördel vända sig till på projektnivå eller för att på annat undertecknad på följande adress: sätt understödja Institutets verk- eller faxnummer: samhet. Som alla organ som finansieras genom medel över de enskilda medlemstaternas budget, Sigvard Jarvin, Lagerlöf & Leman, Linklaters & Alliance, Paris har UNIDROIT finansiella svårigheter. En idé som diskuterades informellt vore att större advokatbyråer tillhandahåller om inte likvida medel så dock arbets-insatser t i form av att ställa en advokat till förfogande åt Institutet för forskning och samarbete under kortare eller längre, men dock begränsad, tid. En av Institutets Research Officers är för övrigt en svenska, Lena Peters, som inte var närvarande vid vårt besök eftersom hon just den dagen befann sig i Paris för att deltaga i ett stort internationellt möte avseende Institutets förslag till modellag för franchising.

17 Rapport från fullmäktigemötet i Stockholm den 29 maj Utlandsavdelningen representerades av Sigvard Jarvin och Katarina Goulet. På plats från Utlandsavdelningen var även Per Runeland. Innan fullmäktigemötet inleddes delades Advokatsamfundets journalistpris ut. Priset ( kronor) gick i år till författaren och journalisten Kaa Eneberg (för mer info se press-meddelande på samfundets hemsida). Fullmäktigemötet började med att verksamhetsberättelsen och revisionsberättelserna för Sveriges advokatsamfund och Sveriges Advokaters Service AB (inklusive fonder) gicks igenom varefter det beslutades om ansvarsfrihet för styrelsen. Därefter valdes ny styrelse. Till ny ordförande d efter Elisabet Fura- Sandström valdes Axel Calissendorff (Mannheimer Swartling, Stockholm). Bo Ahlenius kvarstår som vice ordförande. Vidare beslöts på framställan av advokaterna verksamma på Gotland att dessa framgent skall höra till Stockholmsavdelningen och inte som tidigare till Östra avdelningen. Efter vissa diskussioner beslutades att införa en årsavgift på 240 kronor för icke verksamma ledamöter enligt tidigare till samtliga ledamöter utskickat förslag. Till sist beslöts att införa den s k advokatexamen. Advokatexamen inne- bär i praktiken en betydligt t mer utökad etikkurs med examination. 17

18 Kravet på fem års praktik innan man kan Aktuellt bli upptagen som ledamot i samfundet bibehålles. Mer information om European Jurists Forum i Nürnberg advokatexamen finns i den utredning som gjorts av en arbetsgrupp tillsatt av samfundet (tidigare skickad till samtliga Den september i år äger "European ledamöter). Jurists Forum" för första gången rum i Nürnberg. Seminariet, som behandlar olika EG-rättsliga frågor, vänder sig till Efter mötet höll professor Daniel Tarschys jurister runt om i världen. ett mycket intressant föredrag om Europarådet, EU och de mänskliga rättigheter, med särskild tonvikt på EUstadgan om mänskliga rättigheter. På redogöras för EU-stadgan om de På seminariet kommer det bl a att kvällen bjöds det på middag på grundläggande rättigheterna, utvecklingen Operaterassen där justitieminister Tomas Bodström talade. Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge, Bryssel inom e-handel, samarbetet mellan EU:s medlemsländer i civilprocesser och utvecklingen av EG:s bolagsrätt. Mer information om seminariet finns på 18

19 Nya medlemmar Utlandsavdelningen har inte fått några nya medlemmar sedan det förra nyhetsbrevet kom ut. Däremot meddelar Per Runeland på Kilpatrick Stockton i London att Maria Arnholm tidigare verksam på byråns Londonkontor numera arbetar i Stockholm. Per låter även meddela att Christian Bergqvist, Peter Lexenberg och Robert Kullgren kommer att lämna EY Law Tissells för att bli delägare i Kilpatrick Stockton i Stockholm. 19 Nyhetsbrevet har sammanställts av : Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge Tel , fax

Sveriges Advokatsamfund

Sveriges Advokatsamfund Sveriges Advokatsamfund 1 Styrelsen har ordet Nytt från senaste styrelsemötet Vid styrelsens senaste möte som hölls i Bryssel den 5 februari behandlades bl a följande. Utlandsavdelningen har fått bidrag

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Mål C-309/99. J.C.J. Wouters m.fl. mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten

Mål C-309/99. J.C.J. Wouters m.fl. mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten Mål C-309/99 J.C.J. Wouters m.fl. mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten (begäran om förhandsavgörande från Raad van State (Nederländerna)) "Yrkesorganisation Nationellt advokatsamfund

Läs mer

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS 1. Klagandens namn (efternamn och förnamn): 2. Eventuellt företrädd av: 3. Nationalitet: 4. Adress eller säte 2 : 5.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Stockholm den 29 juni 2011

Stockholm den 29 juni 2011 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 oktober 2007 Ö 4869-06 PARTER 1. CD Ombud: Advokat PB 2. Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ), 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

R 7622/ Till Näringsdepartementet

R 7622/ Till Näringsdepartementet R 7622/2001 2001-06-13 Till Näringsdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 mars 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian E-handelsdirektivet genomförande av direktivet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Prop. 1994/95:136 Regeringen överlämnar

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ.

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 augusti 2003 (20.8) (OR. it) 11770/03 ADD 1 LIMITE MIGR 71 COMIX 474 ADDENDUM TILL NOT från: Ordförandeskapet till: Arbetsgruppen för migration och återsändande Ärende:

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Sveriges Advokatsamfund

Sveriges Advokatsamfund Styrelsen har ordet Styrelsemöte den 18 november 2000 Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Nyhetsbrev - on-line Nummer (mars 2001) 1 Vid mötet deltog från styrelsen Pontus Lindfelt, Katarina Bennet,

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning KKV1004, v1.2, 2011-02-05 BESLUT 2012-03-02 Dnr 632/2009 1 (5) Sodastream International Ltd. Advokat Johan Karlsson Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:134

Regeringens proposition 2002/03:134 Regeringens proposition 2002/03:134 Avtal om samarbete i konkurrensfrågor Prop. 2002/03:134 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 maj 2003 Göran Persson Ulrica Messing

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2002) 534 C5-0481/2002 2002/0240(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2002) 534 C5-0481/2002 2002/0240(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 9 oktober 2003 PE 323.107/245-265 ÄNDRINGSFÖRSLAG 245-265 Förslag till yttrande (PE 323.107) Christopher Huhne Uppköpserbjudanden Förslag

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

13 Inlämnande och. England och Wales Legal Services Commission ansvarar för att denna artikel efterlevs, i synnerhet punkt 4.

13 Inlämnande och. England och Wales Legal Services Commission ansvarar för att denna artikel efterlevs, i synnerhet punkt 4. INFÖRLIVANDE I BRITTISK LAGSTIFNING AV RÄTTSHJÄLPSDIREKTIVET (rådets direktiv 2002/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar kommer att behandlas bl.a. följande ärende

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0145(COD) 6 februari 2002 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE 1. Staten genom Vägverket, 781

Läs mer

Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15

Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15 SVERIGES DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSRÄTTEN LINKÖPING BOX 406 581 04 LINKÖPING PRÖVNINGSTILLSTÅND FÖR KAMMARRÄTT KAMMARRRÄTTEN JÖNKÖPING BOX 2203 550 03 JÖNKÖPING DATUM: 2015-04-20 Förnamn Efternamn Personnummer

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Av professor CHRISTINA RAMBERG Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 T 3281-12 KLAGANDE EH Ombud: Advokat KL Ombud: Advokat JS MOTPART Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Ombud:

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD)

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) 17217/2/10 REV 2 ENV 824 MI 510 CODEC 1413 REVIDERAD NOT från: Generalsekretariatet till:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 430-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat BL SAKEN Överlämnande

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund För behandling vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar översänds styrelsens förslag

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

Synpunkter på Bilsportmålet frågan om begäran om förhandsavgörande

Synpunkter på Bilsportmålet frågan om begäran om förhandsavgörande Synpunkter på Bilsportmålet frågan om begäran om förhandsavgörande 3 ULF DJURBERG 1 OCH MIKAEL RYDKVIST 2 1. Inledning Svenska domstolar har, om det EU-rättsliga läget är oklart, en skyldighet att inhämta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diarienummer 2009-7606 Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om krav på utbildning

Läs mer

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Antagen vid CCBE:s plenum den 25 november 2006 I ett samhälle grundat på respekt för rättssäkerheten fyller advokaten en särskild funktion. En advokats

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer