Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008"

Transkript

1 Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008

2 ISBN Artikelnr Publicerad april

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra årliga nationella brukarundersökningar inom vården och omsorgen om äldre kvinnor och män. Brukarundersökningar är ett sätt att lyfta fram brukarnas egna uppfattningar om vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen presenterar nu den första brukarundersökningen som omfattar landets samtliga kommuner och stadsdelar. Resultatet från brukarundersökningarna ska på olika sätt komma till nytta för brukare, medborgare, brukarorganisationer och beslutsfattare. SCB har genomfört undersökningen och sammanställt enkätsvaren i tabellform. Projektledare och ansvarig för denna rapport är Welat Songur, äldreenheten. I projektgruppen har Marie Linder och Kerstin Westergren från Socialtjänstavdelningens statistikenhet ingått. Socialstyrelsen har gjort denna undersökning i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), anhörigoch pensionärsorganisationer samt Socialdepartementet. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...7 Inledning...9 Bakgrund och regeringsuppdrag...9 Syfte...9 Rapportens utgångspunkter...10 Brukarundersökningen 2008 och tidigare undersökningar...11 Vald datainsamlingsmetod...11 Tillvägagångssätt...12 Om svarsfrekvensen i undersökningar om äldre...13 Vad menas med brukare och kvalitet?...13 Brukarundersökningar i relation till äldreomsorgen...13 Vilka kvalitetsfaktorer har valts?...14 Resultat hemtjänst Brukarnas uppfattning om hemtjänsten på riksnivå...18 Brukarnas uppfattning om hemtjänsten efter hälsotillstånd...19 Brukarnas uppfattning om hemtjänsten på kommungruppsnivå...21 Brukares uppfattning om hemtjänsten på kommunnivå...22 Resultat särskilt boende Brukarnas uppfattning om särskilda boenden på riksnivå...23 Brukarnas uppfattning om särskilda boenden efter hälsotillstånd...25 Brukarnas uppfattning om särskilda boenden på kommungruppsnivå...26 Brukarnas uppfattning om särskilda boenden på kommunnivå...28 Referenser...29 Bilaga 1. Enkätfrågor till brukare inom hemtjänst...31 Bilaga 2. Enkätfrågor till brukare inom äldreboende...41 Bilaga 3. Kvalitetsdeklaration av statistiska metoder...51 Bilaga 4. Begreppet brukare och kvalitet...58 Bilaga 5. Kommungruppsindelning...61 Tabellbilaga 6 NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde på kommungruppsnivå efter bakgrundsvariabler HEMTJÄNST Tabellbilaga 7 NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde på kommunnivå HEMTJÄNST Tabellbilaga 8 NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde på kommungruppsnivå efter bakgrundsvariabler ÄLDREBOENDE Tabellbilaga 9 NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde på kommunnivå ÄLDREBOENDE

6 6

7 Sammanfattning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra årliga nationella brukarundersökningar för att ur brukares perspektiv följa upp kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Syftet är att undersökningarna på olika sätt ska vara till nytta för brukare, medborgare, brukarorganisationer och beslutsfattare. Denna nationella brukarundersökning om hemtjänst respektive äldreboende är den första i sitt slag. Den omfattar landets samtliga kommuner och stadsdelar. Dataunderlaget gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Däremot går det inte att göra jämförelser mellan enheter och äldreboenden. Äldreomsorgsregistret som ligger till grund för att göra urvalet av brukare finns endast på kommunnivå. Vissa enheter kan dessutom vara så små att redovisning på enhetsnivå inte kan göras med hänsyn till risken för att enskildas uppfattningar kan avslöjas. På basis av resultatet från undersökningen om hemtjänsten på riksnivå kan sägas att brukare ger ett positivt omdöme om hemtjänsten i dess helhet. Högst omdöme får personalens bemötande av de äldre, hjälpens omfattning och utförande samt vårdinsatserna. Brukare av hemtjänsten är mindre nöjda med informationen, maten samt den sociala samvaron och aktiviteterna. Olika bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, utbildning och födelseland förefaller ha ingen eller liten betydelse för brukares uppfattning om hemtjänstens kvalitet. Den enda nämnvärda skillnaden finns mellan brukare som anser att de har god respektive dålig hälsa. Brukare med god hälsa ger ett betydligt positivare omdöme om hemtjänsten än brukare med dålig hälsa. De ger också ett högre omdöme om de flesta kvalitetsområdena. De som är nöjdast är huvudsakligen personer som är förhållandevis friska och relativt gamla. Det råder små skillnader mellan brukares uppfattning om hemtjänsten i relation till undersökningens nio olika kommungrupper. En iakttagelse är att brukare i små kommuner som har ett mindre omsorgsbehov, är något mer positiva till hemtjänsten än brukare i stora kommuner med stora omsorgsbehov. På kommunnivå skiljer sig brukarnas omdömen om hemtjänsten åt en del. Det finns också skillnader mellan brukarnas omdöme om de olika kvalitetsområdena. I vissa fall är skillnaderna mellan kommunerna påfallande stora. Resultatet från äldreboendena ska ses mot bakgrund av att en stor majoritet av dem som svarade på enkätfrågorna var anhöriga. Många brukare har dålig hälsa och nedsatt funktionsförmåga i form av en demenssjukdom. Därför var det också väntat att många skulle få hjälp av en anhörig med att svara på enkätfrågorna. De anhöriga ombads att uttrycka brukarens åsikt och inte sin egen åsikt. Resultatet ska ses som en samlad bedömning av brukare och anhöriga om hur brukarna har det. Givet de kända svårigheterna med att samla in brukares omdömen, kan man ändå konstatera, att de kvalitetsaspekter som får de högsta respektive 7

8 lägsta omdömena är praktiskt taget desamma bland brukare med hemtjänst och i äldreboenden. Högst omdöme får trygghet i boendet, bemötande, vårdinsatser och boendemiljö. Lägst omdöme får social samvaro och aktiviteter, mat och information. Även inom äldreboendet är den självuppskattade hälsan av betydelse för brukares omdömen om äldreboendets kvalitet. Ju sämre hälsa desto lägre omdömen får de olika kvalitetsområdena i äldreboendet. Brukarna med god hälsa är betydligt nöjdare än brukare med dålig hälsa. Mot bakgrund av svårigheterna med datainsamlingen kan brukarundersökningens resultat inte gälla alla som har hemtjänst, än mindre alla de som bor i äldreboenden. Resultaten i undersökningen visar inget stort brukarmissnöje. Inte heller bekräftar undersökningen bilden av en vård och omsorg där alla är nöjda. Tolkningen av resultaten bör göras med viss försiktighet. Brukarundersökningen 2008 är den första nationella undersökningen. Flera brukarundersökningar behöver genomföras för att det ska bli möjligt att göra tillförlitliga tolkningar. Resultaten från denna brukarundersökning ger bara en bild av kvaliteten inom vården och omsorgen. Det räcker inte för att fånga hela den komplexa bilden av verksamheten och än mindre enskilda personers behov, önskemål och förväntningar på verksamheten. Däremot kan resultatet ses som en värdefull referens i diskussionen om kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Det är en utgångspunkt för att orientera sig i hur vården och omsorgen om äldre fungerar ur brukares perspektiv. Resultatet kan tjäna som ett underlag för att lokalisera frågor och problem för fortsatt utvecklingsarbete på olika nivåer. Enkätfrågorna och genomförandet av brukarundersökningen kan förbättras. Ett sätt är att komplettera resultatet med kvalitativa intervjuer med äldre och personal inom vården och omsorgen eller deltagande observationer bland äldre i äldreboenden. En annan viktig uppgift är också att utveckla kunskaperna om de individer och grupper som är mindre nöjda med hela eller delar av vården och omsorgen. Framför allt gäller det kvalitetsområdena social samvaro och aktiviteter, information och mat. För en del brukare kan aktiviteter med ett socialt innehåll vara av stor betydelse för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Att få komma ut när man vill eller göra sådant som man trivs med kan vara beroende av att man får hjälp med det. Även den information som personalen ger till de äldre är viktig. Det handlar då om information som berör viktiga områden som byte av personal, ändrade tider för hjälp, besök på sjukhus eller hos läkare. Maten till de äldre är också ett angeläget område som man behöver fördjupade kunskaper om. 8

9 Inledning Bakgrund och regeringsuppdrag År 2006 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att göra årliga nationella brukarundersökningar inom vården och omsorgen om äldre kvinnor och män 1. Syftet är att ur ett brukarperspektiv följa upp kvaliteten och tillgängligheten inom vården och omsorgen om äldre. Det är brukarnas uppfattning och upplevelser av vården och omsorgen som undersöks. Vidare går uppdraget ut på att undersöka hur väl insatserna motsvarar brukares behov. På sikt är målet också att göra jämförelser: över tid, mellan olika kommuner, mellan hemtjänstenheter respektive äldreboenden, mellan kvinnor och män, samt mellan olika socioekonomiska och etniska grupper. Sammanställningar och analyser av socioekonomiska och etniska grupper ska av integritetsskäl göras enbart på nationell nivå och kommungruppsnivå. Socialstyrelsen har nu gjort den första brukarundersökningen om hemtjänst och inom särskilt boende för äldre. I fortsättningen kommer termen äldreboende att användas istället för termen särskilt boende för äldre. Brukarundersökningen ska också ses mot bakgrund av Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser. Socialstyrelsen har samordnat detta arbete med de nationella brukarundersökningarna. Inom ramen för öppna jämförelser ska brukarundersökningarna utgöra ett mått på verksamhetens effekter för brukare. Det är brukarnas egna uppfattningar och upplevelser av verksamheten som undersöks. Brukarundersökningarna och de olika delarna i öppna jämförelser förväntas komplettera varandra. Ambitionen är att de ska ge en så heltäckande bild som möjligt av kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Syfte Det övergripande syftet med brukarundersökningen 2008 är att undersöka kvaliteten på hemtjänst och särskilt boende för äldre ur brukares perspektiv. 1 I samma regeringsuppdrag fick Socialstyrelsen i uppdrag att även undersöka brukare tillhörande nationella minoriteter. I uppdraget ingick också att genomföra nationella undersökningar om icke-brukares behov av vård och omsorg om äldre. Regeringsuppdraget består således av tre delar som kräver olika tillvägagångssätt och som har olika tidshorisonter. 9

10 I den här rapporten är undersökningen begränsad till brukarnas uppfattning om vården och omsorgen på: nationell nivå kommungruppsnivå kommunnivå På nationell nivå görs också jämförelser utifrån bakgrundvariablerna kön, ålder, utbildning, hälsa och födelseland eller födelseregion. Brukarundersökningen 2008 förväntas öka kunskapen om vårdens och omsorgens kvalitet i landets kommuner och stadsdelar. Resultatet från denna och kommande brukarundersökningar förväntas kunna användas för flera ändamål som har betydelse för brukare, medborgare och ansvariga beslutsfattare: Professioner samt chefer och beslutsfattare kan använda underlaget för att följa upp och vidta åtgärder samt anpassa verksamheten efter brukares behov och önskemål. Resultatet ska kunna nyttjas som ett underlag för förbättringar på lokalnivå. Brukare, medborgare och brukarorganisationer kan använda underlaget för att bilda sig en uppfattning om vården och omsorgen om äldre i den egna kommunen och i andra kommuner. Även forskare kan ha nytta av resultatet från brukarundersökningarna. Deras användning av dataunderlaget kan på sikt bidra till ökad kunskap om brukares syn på vården och omsorgen om äldre. Resultatet från brukarundersökningen 2008 ska också göras tillgängligt i anslutning till Äldreguiden på Socialstyrelsens webbplats. Syftet är att underlätta för brukare, medborgare, personal och beslutsfattare att jämföra olika kommuner. Rapportens utgångspunkter En undersökning av kvaliteten på hemtjänst och äldreboenden ur brukares perspektiv förutsätter tydliga definitioner. För professionella, patienter och brukare eller brukares anhöriga har kvalitet olika innebörd. Den aspekt av kvalitet som ska mätas måste klargöras. En mätning av kvaliteten på hemtjänsten och äldreboenden förutsätter också att begreppet brukare, hemtjänst och äldreboenden definieras. Utgångspunkten i rapporten är följande: Brukarundersökningar ska utgöra den aspekt av kvalitet som i forskningen kallas för resultatkvalitet eller resultatmått och avser verksamhetens effekter på brukare (1-4). Det är den aspekt som utgör verksamhetens resultat. Den aspekt av kvalitet som undersöks ska återspegla brukares upplevelse av och uppfattning om vården och omsorgen om äldre. 10

11 De kvalitetsområden som mäts ur brukares perspektiv ska väljas med stöd av målen för socialtjänsten och för vården och omsorgen om äldre. Här är utgångspunkten lagar och Socialstyrelsens föreskrifter om de kvalitetsområden som man ålägger socialnämnden att upprätthålla med en god bibehållen kvalitet. Det kan handla om brukares uppfattning och upplevelser vad gäller bemötande, inflytande, information m.m. I rapporten kallas dessa kvalitetsområden för kvalitetsfaktorer. I brukarundersökningen 2008 går det inte att göra jämförelser mellan hemtjänstenheter eller äldreboenden. Anledningen är att Äldreomsorgsregistret som urvalet görs ur endast finns på kommunnivå. En annan orsak är att en jämförelse på enhetsnivå kräver ett betydligt större urval av brukare, vilket medför ökade kostnader. Vissa enheter kan vara så små att redovisning på enhetsnivå inte kan göras med hänsyn till risken för att enskildas uppfattningar kan avslöjas. Brukarundersökningen 2008 och tidigare undersökningar Till skillnad från tidigare brukarundersökningar som är på kommunnivå eller kommungruppsnivå är brukarundersökningen 2008 på nationell nivå och omfattar samtliga kommuner och stadsdelar. Enligt flera undersökningar (5, 6) räcker kommunernas egna undersökningar inte för att få en nationell bild av brukares uppfattning om vården och omsorgen om äldre eller för att jämföra kommunerna med varandra. Kommunerna har olika syften, använder olika metoder och frågor samt genomför undersökningarna vid olika tidpunkter. I en undersökning konstateras också att majoriteten av kommunerna anser att det finns ett stort behov av nationella brukarundersökningar som gör det möjligt att göra jämförelser mellan olika kommuner (7, 8). I flera undersökningar (5, 6) får vården och omsorgen om äldre ett positivt omdöme av brukarna. Tillfredsställelsen med vården och omsorgen är stor bland brukare och anhöriga. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda i hela riket ligger runt 85 procent, medan mellan 5 10 procent är mycket missnöjda (6). Däremot finns kritiska synpunkter inom olika specifika områden som att få hjälp med andra uppgifter eller vid andra tidpunkter än den överenskomna, att påverka hur hjälpen utförs och möjligheten att nå personalen per telefon samt personkontinuiteten i insatserna. I sammanställningarna framhålls att det är nödvändigt att utveckla systematiska metoder för att få fram ett tillförlitligt underlag på nationell nivå. Vald datainsamlingsmetod Föreliggande undersökning föregicks av en pilotstudie inom hemtjänst och äldreboende i Oxelösunds kommun och Kungsholmens stadsdel i Stockholm. Syftet med pilotstudien var att testa två olika datainsamlingsmetoder postenkät och telefonintervju (9) innan den stora nationella brukarundersökningen gjordes. Pilotstudien gjordes mellan november 2007 och januari Oavsett datainsamlingsmetod låg svarsfrekvensen högre bland brukare med hemtjänst än i äldreboende. Telefonintervjuerna genomfördes endast i Kungsholmens stadsdel. Inom hemtjänst blev svarsfrekvensen för telefonin- 11

12 tervjuer (75 procent) högre än svarsfrekvensen för postenkäten (68 procent). Motsvarande siffror för svarsfrekvensen bland brukare i äldreboende var för telefonintervjuer 55 procent och för postenkät 62 procent. Mot bakgrund av resultatet valdes postenkät som metod för brukarundersökningar. Jämfört med telefonintervju är postenkät dessutom mycket mer kostnadseffektiv vid stora urval. Vissa korrigeringar gjordes i det frågeformulär som användes i pilotstudien, innan den slutliga versionen av frågeformulären färdigställdes inför den nationella brukarundersökningen som genomfördes mellan augusti och oktober Tillvägagångssätt Brukarundersökningen 2008 bygger på två postenkäter (se bilaga 1 och 2), varav en till brukare med hemtjänst och en till brukare i äldreboenden i landets samtliga kommuner och stadsdelar. Undersökningen är en kombination av en urvals- och totalundersökning av brukare inom hemtjänst respektive äldreboende. Urvalet av brukare gjordes från Socialstyrelsens personnummerbaserade register över insatser enligt socialtjänstlagen till äldre och personer med funktionsnedsättning den 1 oktober 2007, som bland annat innehåller personer som är 65 år och äldre och som hade individuellt biståndsbeslut om insats enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen vad gäller hemtjänst och äldreboende. I fortsättningen kommer registret att kallas för Äldreomsorgsregistret. På uppdrag av Socialstyrelsen gjorde SCB denna undersökning mellan augusti och oktober Svarsfrekvensen bland brukare med hemtjänst var 72 procent för hela riket, men den varierade mellan olika kommuner. Av dem som svarade hade 75 procent svarat på enkätfrågorna själva. Svarsfrekvensen bland brukare i äldreboende var 61 procent för hela riket. Även här varierade svarsfrekvensen mellan olika kommuner. Av de inkomna svaren hade 38 procent besvarats av brukarna själva. 62 procent av enkäterna har besvarats av en annan person, huvudsakligen en anhörig, närstående eller god man (i bilaga 3 finns en detaljerad beskrivning av de metodologiska delarna). Det finns därför anledning att se undersökningen om äldreboenden som en brukar- och anhörigundersökning. Mätmetod SCB har bearbetat de inkomna svaren efter analysmodellen Nöjd-Kund- Index (NKI). I korthet går NKI ut på att brukare lämnar sin bedömning av ett antal frågor som bildar kvalitetsfaktorer som bemötande, inflytande, information och trygghet. Brukarna bedömer de enskilda frågorna på en tiogradig skala, där tio är det bästa värdet och ett är det sämsta (se bilaga 1 och 2). SCB har sedan räknat om den tio-gradiga skalan till ett indexvärde mellan 0 och 100. Det maximala värdet på skalan är då 100. Sedan vägs frågorna ihop per område dels för de olika kvalitetsfaktorerna, dels för brukarnas totala tillfredsställelse med hemtjänsten respektive äldreboendet. Mer information om NKI finns på SCB:s webbplats: 12

13 Om svarsfrekvensen i undersökningar om äldre Det är vanligt med bortfall i undersökningar som gäller äldre. Framför allt brukar en stor majoritet av äldre i äldreboenden inte svara själva. En anledning är att brukare i äldreboenden ofta har psykiska funktionsnedsättningar, till exempel en demenssjukdom. Det finns därför anledning att tolka svaren från äldreboenden med viss försiktighet. Även om viss försiktighet är befogad, måste det understrykas att de vars anhöriga svarar ofta är den grupp som har stort behov av vården och omsorgen. Att låta anhöriga svara på postenkätfrågorna är ett sätt att låta dessa äldre komma till tals. I vilken mån bortfallet påverkar resultatet negativt beror på bortfallets sammansättning. En svarsfrekvens på 50 procent kan vara helt tillräcklig om bortfallet är slumpmässigt. En undersökning kan dock bli värdelös om bortfallet är koncentrerat till en avvikande grupp av brukare, även om det bara är på 10 procent (6). En annan faktor som kan påverka resultatet är att hos vissa äldre kan det som ibland kallas för tacksamhetsfaktorn uppstå. Det kan också lätt uppstå en lojalitetskonflikt mellan personalen och den äldre personen. Man vill inte säga något negativt även om omdömet ges anonymitet. Det finns således flera svårlösta frågor som man bör beakta i tolkningen av resultaten. Vad menas med brukare och kvalitet? Begreppet brukare saknar en rättslig grund. I praktiken väger kommunerna in olika faktorer i begreppet brukare. Ibland råder också en sammanblandning av begreppen brukare och klient (10, 11). Därför måste begreppet brukare preciseras på basis av tydliga kriterier som går att mäta. I denna rapport definieras begreppet brukare utifrån de kriterier som finns i Äldreomsorgsregistret (12). Även begreppet kvalitet är svårt att definiera. I rapporten är Donabedians forskning utgångspunkten. Han delar begreppet kvalitet i struktur-, processoch resultatkvalitet (1-3). I bilaga 4 har en detaljerad beskrivning av begreppet brukare och kvalitet samt de tre aspekterna av kvalitet gjorts. Brukarundersökningar i relation till äldreomsorgen Målen med vården och omsorgen om äldre finns i lagar, regler och Socialstyrelsens föreskrifter samt nationella handlingsplaner för äldrepolitiken. Socialstyrelsen beskriver i handboken God kvalitet i socialtjänsten vad god kvalitet kan avse (13). Avsikten med handboken är att koppla ihop brukarperspektivet med ledningsperspektivet. Sammanfattningsvis beskriver handboken att tjänsterna ska utformas så att de svarar mot socialtjänstens målsättningar och: bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet: Socialtjänstens insatser påverkar den enskilda individens livsvillkor på många sätt. Det är väsentligt att insatserna utformas med respekt för den enskilda människans integritet. Alla insatser ska utgå från att människor 13

14 både kan och vill styra sitt eget liv. Insatserna ska formas på ett sätt som förstärker deras självbestämmande. utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet: Den enskilda individens samlade livssituation är utgångspunkten för utformningen av tjänsterna. Det är viktigt att olika insatser samordnas på bästa sätt så att de verkar i förebyggande syfte. Insatserna ska präglas av en helhetssyn och av kontinuitet. är kunskapsbaserade och effektivt utförda: God kvalitet ska baseras på bästa tillgängliga kunskap när det gäller tjänsternas utformning, innebörd och förväntade resultat. Tjänsterna bör bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. God kvalitet förutsätter att tjänsterna utförs effektivt genom bland annat snabb och ändamålsenlig handläggning. är tillgängliga och jämlikt fördelade: Det ska vara lätt att få information om vilka tjänster socialtjänsten kan bistå den enskilde med. Vid behov ska det också vara lätt att få kontakt med socialtjänsten eller få ta del av tjänsterna. Jämlikt fördelade tjänster handlar om att samtliga medborgare har rätt till socialtjänstens insatser. är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen: Tjänsterna ska vara trygga och säkra så att människor inte löper någon risk att drabbas på ett negativt sätt. God kvalitet handlar också om att tjänsterna ska utföras på ett rättssäkert sätt. Vilka kvalitetsfaktorer har valts? Utgångspunkten för valet av kvalitetsfaktorer har varit brukarperspektivet. Nedan följer en förteckning över valda kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorer, hemtjänst Information Bemötande Inflytande Trygghet Hjälpens omfattning Mat Städning, tvätt och dusch Vårdinsatser Social samvaro och aktiviteter Hjälpens utförande Kvalitetsfaktorer, äldreboende Information Bemötande Inflytande Trygghet Hjälpens omfattning Mat Städning, tvätt och dusch Vårdinsatser Social samvaro och aktiviteter Hjälpens utförande Boendemiljö 14

15 Varje kvalitetsfaktor belyses med 2 4 frågor (se bilaga 1 och 2). I merparten fall finns ett uttalat stöd för de valda kvalitetsfaktorerna i målen för socialtjänsten. I några fall har valet av kvalitetsfaktorer gjorts mot bakgrund av att området är av stor betydelse för den äldre brukaren. Mat är ett exempel på detta, samtidigt som det är en behovsbeprövad insats. Information: Information är en viktig kvalitetsfaktor för brukare. Det finns även stöd för den i socialtjänstlagen. Informationen är ett sätt att göra verksamheten tillgänglig. En fungerande information och kommunikation mellan de äldre och personalen är viktig för att förbättra den vardagliga verksamheten. De äldre har också rätt att få information om formen på och mängden av hjälp de får. Vikten av informationen till brukare och medborgare betonas i 3 kap. 3 tredje stycket i socialtjänstlagen (13). Bemötande: Bemötandet är en viktig kvalitetsfaktor för hur de äldre upplever tjänsterna. Hur man känner sig bemött har i hög grad att göra med samspelet med personalen. I förarbetena till socialtjänstlagen lyfts bemötandet av de äldre fram som en viktig fråga och ges hög prioritet (13). Förarbetena beskriver att ett förtroendefullt bemötande från socialtjänstens sida är av stor betydelse för kvaliteten på tjänsterna. I sitt bemötande ska personalen visa lyhördhet och empati. I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) står det att de äldre ska ha inflytande över sin vardag och kunna åldras med bibehållet oberoende samt bemötas med respekt. Flera utredningar (14-16) betonar också vikten av att bemöta äldre med respekt och värdighet. Bemötande har eller förväntas ha ett direkt samband med äldres inflytande och självbestämmande i vården och omsorgen. Inflytande: Denna kvalitetsfaktor begränsas här till den äldre personers möjlighet att påverka innehållet i vården och omsorgen. Kommunen ska ta hänsyn till önskemål och åsikter när hjälpen utformas och ges. Verksamheten ska anpassas efter den äldre personens önskemål och behov. Samtidigt ska den äldre även ha möjlighet att påverka den vardagliga hjälpen. Stöd för valet av kvalitetsfaktorn inflytande finns i socialtjänstlagen. Där framgår det att socialnämnden har ansvaret för att den äldre ska ha möjlighet till inflytande över sin vård och omsorg. I 1 kap. 1 socialtjänstlagen framgår det också att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken framhåller att äldre ska ha inflytande över sin vardag och åldras med bibehållet oberoende samt bemötas med respekt. Flera offentliga utredningar efterlyser dessutom möjligheten att skapa goda förutsättningar för äldres inflytande (14-16). Trygghet: Denna kvalitetsfaktor har begränsats till att gälla personkontinuitet och trygghetslarm. I vilken mån hjälpen ges av samma personer är av betydelse för äldres sociala trygghet. Att man vet vem som kommer kan ge en känsla av trygghet. Tjänsterna ska dessutom präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Den enskilda individen ska inte löpa någon risk att 15

16 drabbas på ett negativt sätt. Tjänsterna ska också utföras på ett rättssäkert och tryggt sätt. Även trygghetslarm är viktigt för den äldres känsla av trygghet. Larmet är ett kommunalt behovsprövat stöd och under vissa allvarliga omständigheter kan detta vara den enda möjligheten att få snabb hjälp. I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken betonas också vikten av att äldre ska kunna åldras i trygghet och ha tillgång till god vård och omsorg. Hjälpens omfattning: Socialtjänstlagen slår fast att biståndsbedömningen av insatserna ska utgå från individens behov. Det är de äldres behov och inte deras ekonomi som ska avgöra omfattningen på hjälpen. Den ska också ges på ett sätt som motsvarar äldres förväntningar. Den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken anger också att äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg. Mat: Socialstyrelsen har i olika sammanhang betonat hur viktig maten är för äldre (17, 18). Det gäller i hög grad dem som bor i äldreboenden. Maten är en förutsättning för goda levnadsförhållandena och en god hälsa hos äldre. Ett försummat näringsintag kan leda till ohälsa hos vissa äldre som är sjuka eller svaga. Dåligt näringstillskott kan på sikt leda till lidande med betydande negativa konsekvenser för den enskilda individen och för kvaliteten på vården och omsorgen om äldre. Ett gott näringstillskott är därför en förutsättning för att få nya krafter och bli frisk vid sjukdom. Måltiden är en viktig del i äldres vardag. En trivsam och njutbar måltid kan höja äldres sociala välbefinnande och bli en del av den sociala samvaron. Städning, tvätt och dusch: Dessa tjänster är mycket viktiga för brukare. En rad olika propositioner och offentliga publikationer beskriver vilka typer av tjänster som äldre kan ha rätt till (prop. 1997/98:113, prop. 1996/97:124, prop. 1992/93:129). Förutom olika serviceuppgifter innefattar stödet och hjälpen till äldre även mer personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter avses bland annat städning och tvätt, och med personlig omvårdnad avses insatser som gäller fysiska, psykiska och sociala behov inklusive personlig hygien. Vårdinsatser: Sedan Ädelreformen har kommunerna ansvaret för viss hälso- och sjukvård som gäller äldre i behov av långvarig vård. Enligt 18 HSL ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i olika särskilda boendeformer. Kommunerna kan också genom avtal med landstingen ta över ansvaret för vårdinsatser i ordinärt boende (19). Social samvaro och aktiviteter: Denna kvalitetsfaktor har valts mot bakgrund av att social samvaro och aktiviteter är viktig för äldres möjligheter att leva ett självständigt och meningsfullt liv. Det är socialnämndens ansvar att skapa goda förutsättningar för att äldre ska kunna leva ett meningsfullt och självständigt liv. Hit hör just möjligheterna till social samvaro och aktiviteter. Det kan handla om en pratstund med personalen, att få komma ut när man vill eller att utföra aktiviteter som man trivs med. 16

17 Boendemiljö: Denna kvalitetsfaktor avser endast brukare i äldreboende. Det finns också stöd för den i lagen. Enligt 5 kap. 4 socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och har en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Hjälpens utförande: God kvalitet i vården och omsorgen inbegriper att tjänsterna utförs på ett tryggt och ändamålsenligt sätt. Hjälpen ska utföras med stor hänsyn till de äldres behov och önskemål, samt med hänsyn till deras personliga integritet. 17

18 Resultat hemtjänst 2008 Brukarnas uppfattning om hemtjänsten på riksnivå Skattningar av den totala tillfredsställelsen med hemtjänsten och respektive kvalitetsfaktorers index på riksnivå har tagits fram genom viktning av de enskilda svaren. Anledningen till detta är att det antal brukare som en svarsperson i en kommun representerar varierar mellan kommunerna, beroende på olika urvalsstorlek och olika svarsfrekvens i kommunerna. Syftet med viktningen är att ge en rättvisande bild av redovisningen på riksnivå och för de olika kommungrupperna. Viktningen av svarspersoner i kommunerna och stadsdelarna följer följande modell: Nettopopulation av brukare i kommunen Antalet svarspersonerna i kommunen som ingår i analysen = Den vikt som varje svarande i kommunen tilldelas Viktningen går ut på att varje svarsperson i en kommun får en vikt. Summan av det viktade antalet svarspersoner i kommunen motsvarar antalet brukare (nettopopulationen) i kommunen. Samtliga svarspersoner inom en kommun eller en stadsdel får exakt samma vikt. Viktningen påverkar enbart de resultat där svarspersoner från olika kommuner ingår i beräkningen. Av dem som svarat är 30 procent män och 70 procent kvinnor. Dessa siffror återspeglar könsfördelningen i Äldreomsorgsregistret (för en detaljerad redovisning av metodfrågor se bilaga 3). Fler kvinnor än män får hjälp. Det kan förklaras med att kvinnor lever längre än män (20). Figur 1 illustrerar skattningar av brukarnas bedömning av hemtjänsten på riksnivå. 18

19 Figur 1. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde på riksnivå. Hemtjänst Indexvärde NKI Maten Tryggheten Inflytandet Bemötandet Vårdinsatser Informationen Social samvaro Hjälpomfattning Hjälputförande Städ / tvätt / dusch Brukarna ger ett relativt positivt omdöme om hemtjänsten i sin helhet. De kvalitetsfaktorer som har fått de mest positiva omdömena är bemötande, hjälpens omfattning och utförande. Brukarna anser att de blir väl bemötta och att tjänsterna medicinering, såromläggning, rörelseträning och rehabilitering fungerar bra. De kvalitetsfaktorer som brukare är mindre positiva till är information, mat, social samvaro och aktiviteter. De är missnöjda med att de inte får hjälp med att göra sådant som de vill. De är även mindre nöjda med möjligheten till en pratstund med personalen eller att få hjälp av personalen för att komma ut när de vill. Socialstyrelsen har också tittat på brukares svar i relation till deras bakgrund som kön, ålder, utbildning, födelseregion och hälsotillstånd på riksnivå. Bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildning, födelseregion förefaller vara av ingen eller mindre betydelse för brukares nöjdhet med hemtjänsten. Kännetecknande är att bemötandet, hjälpens omfattning och utförande samt vårdinsatser får ett högt positivt omdöme. De är däremot mindre nöjda med informationen, maten samt social samvaro och aktiviteter. I tabellbilaga 6 redovisas en detaljerad tabell över resultatet efter bakgrundsvariablerna. Nedan ska brukares svar efter hälsotillstånd redovisas eftersom hälsan är av betydelse för hur brukare har svarat. Brukarnas uppfattning om hemtjänsten efter hälsotillstånd I postenkäten till brukare av hemtjänst finns en fråga om självuppskattad hälsa (se bilaga 1). Som svar på frågan gör brukarna en bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd. Svaren på denna fråga har använts som en bak- 19

20 grundsvariabel för att se om brukares hälsotillstånd har betydelse för deras uppfattning om hemtjänsten. Svarspersonerna kunde välja på fem olika svarsalternativ som kan ses i figur 2. Figur 2. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde efter brukares hälsotillstånd. Medelvärden i hela riket. Hemtjänst Indexvärde Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt NKI Maten Bemötandet Inflytandet Tryggheten Informationen Hjälpomfattning Social samvaro Hjälputförande Vårdinsatser Städ / tvätt / dusch Kommentar: För av de svarspersonerna saknades uppgift om hälsotillstånd. Brukarnas självuppskattade hälsotillstånd verkar ha betydelse för deras uppfattning om hemtjänsten. De som anger att de har en god hälsa har genomgående positiva omdömen om hemtjänsten. De som anger att de har en dålig eller mycket dålig hälsa är jämförelsevis mycket mindre nöjda med de olika kvalitetsområdena. Ju sämre hälsa desto mindre nöjda verkar brukarna vara. Det kan finnas flera orsaker till att brukare med dålig hälsa är missnöjda. Det kan vara så att hjälpen inte är anpassad efter deras behov och önskemål eller att de inte får den hjälp de behöver. Det kan också bero på det allmänna missnöjet med den egna hälsan som kan övergå i missnöje med andra livsområden inklusive de tjänster man får. Det finns därför anledning att fördjupa sig i frågan framöver. Äldre med dålig hälsa svarar ofta inte själva på enkätfrågorna. I stället svarar deras anhöriga (se bilaga 3). I jämförelse med de äldre är de anhöriga ofta mer kritiska mot vården och omsorgen i allmänhet. I vilken mån skillnaderna förstärks av att anhöriga har svarat på frågorna är svårt att säga. 20

21 Brukarnas uppfattning om hemtjänsten på kommungruppsnivå I detta avsnitt redovisas resultatet av undersökningen på kommungruppsnivå. Kommunerna har delats in i tre grupper: små, mellanstora och stora. Dessa är i sin tur indelade i tre undergrupper beroende på om kommunerna har låga, medelstora eller stora omsorgsbehov. Indelningen i kommungrupper baseras på 2006 års uppgifter (se bilaga 5). Före presentationen av resultatet ges en kort redogörelse för kommungruppsindelningen. Kommunernas förutsättningar för att bedriva äldreomsorg har betydelse för äldreomsorgens verksamhet och kostnader. Förutsättningarna är beroende av befolkningssammansättningen i kommunen, förekomsten av ohälsa bland invånarna samt behovet av service, stöd och omvårdnad. Miljö och geografi, klimat, kommunstorlek, avstånd till tätorter m.m. påverkar också behovet, liksom ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ett sätt att ta hänsyn till kommunernas olika förutsättningar är att dela in dem utifrån befolkningsstorlek, samt att beräkna omsorgsbehovet bland de äldre enligt kostnadsutjämningen. Där beräknas behovet utifrån ålder, kön, civilstånd och om de är födda i eller utanför Norden. Dessa faktorer avser att spegla skillnader i hälsa och vårdbehov i enskilda kommuner. Uppgifterna ligger till grund för indelningen av kommunerna i de nio kommungrupperna. Kvalitetsfaktorernas indexvärde och NKI-värde för kommungrupperna redovisas i tabell 1. Tabell 1. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde efter kommungrupp för hela riket. Hemtjänst Kommun: Små Mellan Stora Omsorgsbehov 2 låga medel stora låga medel stora låga medel stora Samtliga NKI Information Bemötande Inflytande Trygghet Hjälpens omfattning Social samvaro/aktiviteter Hjälpens utförande Mat Städning, tvätt/dusch Vårdinsatser Antal svarande Andel svarande Omsorgsbehovet bland de äldre i kommunen beräknas enligt kostnadsutjämningen i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. 21

22 Brukare i stora kommuner med stora omsorgsbehov ger ett lägre omdöme om hemtjänsten i sin helhet medan brukare i små kommuner däremot ger ett högre omdöme. Även brukare i mellanstora kommuner med medelstora och stora omsorgsbehov ger hemtjänsten ett högre omdöme. Vad gäller brukarnas uppfattning om de olika kvalitetsområdena varierar resultatet. Det finns både stora och mindre skillnader, dels mellan kommuner i samma kommungrupp, dels mellan kommungrupperna. För den intresserade finns också en tabellsammanställning över kommungrupper efter bakgrundsvariabler i tabellbilaga 6. Brukares uppfattning om hemtjänsten på kommunnivå Nedan redovisas endast högsta och lägsta kommunvärdet för de olika kvalitetsfaktorer och NKI. I tabellen redovisas också NKI och medelvärdet för de olika kvalitetsområdena för hela riket. Tabell 2. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärden. Lägsta och högsta kommunvärden samt medelvärde för hela riket. Hemtjänst Faktorer Medelvärde hela riket Lägsta kommunvärde Högsta kommunvärde NKI Information Bemötande Inflytande Trygghet Hjälpens omfattning Social samvaro och aktiviteter Hjälpens utförande Mat Städning, tvätt och dusch 74 Vårdinsatser Andel svarspersoner (%) I allmänhet är brukarna nöjda med hemtjänsten i kommunerna, men skillnaderna mellan de lägsta och de högsta kommunvärdena är ganska påtagliga. När det gäller vissa kvalitetsområden är skillnaderna påfallande stora. På kommunnivå är felmarginalerna för indexvärdena av storleken plus/minus tre procentenheter, vilket bör beaktas vid jämförelser. En detaljerad redovisning av kvalitetsfaktorernas indexvärde och NKI för samtliga kommuner finns i tabellbilaga 7. Där finns också uppgifter om antal svarspersoner och andelen svarspersoner på kommunnivå. 22

23 Resultat särskilt boende 2008 Brukarnas uppfattning om särskilda boenden på riksnivå Skattningar av den totala tillfredsställelsen med äldreboenden respektive kvalitetsfaktorers index har tagits fram genom viktning av de enskilda svaren. Liksom för viktningen av hemtjänstens resultat har en viktning av resultatet från äldreboenden gjorts. Den följer samma modell som har tagits fram för hemtjänsten (se kapitlet om hemtjänsten). Det antal brukare som en svarsperson i en kommun representerar varierar mellan kommunerna, beroende på olika urvalsstorlek och olika svarsfrekvens i kommunerna. Viktningen innebär att varje svarsperson i en kommun får en vikt. Summan av det viktade antalet svarspersoner i kommunen motsvarar antalet brukare (nettopopulationen) i kommunen. Samtliga svarspersoner inom en kommun eller en stadsdel får exakt samma vikt. Viktningen påverkar enbart de resultat där svarspersoner från olika kommuner ingår i beräkningen. Figur 3 illustrerar skattningar av brukarnas bedömning av äldreboenden på riksnivå. Med tanke på att en stor majoritet av dem som har svarat på frågorna är anhöriga till de äldre (se bilaga 3) är det brukares och anhörigas uppfattning som återspeglas här. Av svarspersonerna är 28 procent män och 72 procent kvinnor. Dessa siffror återspeglar könsfördelningen i Äldreomsorgsregistret. Fler kvinnor än män brukar ha hjälp. Det kan förklaras med att kvinnor lever längre än män (20). 23

24 Figur 3. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde på riksnivå. Medelvärden. Äldreboende Indexvärde NKI Informationen Trygghet i boendet Hjälpomfattning Maten Tryggheten Inflytandet Bemötandet Boendemiljön Hjälputförande Social samvaro Vårdsinsatser Städ / tvätt / dusch Brukare och deras anhöriga ger relativt positiva omdömen om äldreboenden. På riksnivå har trygghet i boendet, bemötande, hjälpens omfattning och utförande, vårdinsatser och boendemiljö fått de allra högsta omdömena. De anser att de känner sig trygga i sitt boende, är nöjda med boendemiljön, blir väl bemötta och anser att tjänsterna medicinering, såromläggning, rörelseträning och rehabilitering fungerar bra. De kvalitetsfaktorer som brukare är mindre nöjda med är information, mat, social samvaro och aktiviteter. De är missnöjda med att de inte får hjälp med de aktiviteter som de vill ägna sig åt. De är även missnöjda med att det är svårt att få en pratstund med personalen eller att få hjälp av personalen för att komma ut när de vill. Även informationen från personalen får ett relativt lågt omdöme. Det handlar då om information som berör viktiga områden, såsom byte av personal, ändrade tider för hjälp eller besök på sjukhus. Vid en jämförelse utifrån bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildning och födelseregion visar resultatet inga eller små skillnader i brukarnas svar. Kännetecknande är att bemötandet, trygghet i boendet, boendemiljön, hjälpens omfattning och utförande samt vårdinsatser får ett högt positivt omdöme. Brukare är däremot mindre nöjda med informationen, maten samt social samvaro och aktiviteter. I tabellbilaga 8 redovisas en detaljerad tabell över resultatet efter bakgrundsvariabler. Nedan ska brukares svar efter hälsotillstånd redovisas eftersom hälsan är av betydelse för hur brukare har svarat. 24

25 Brukarnas uppfattning om särskilda boenden efter hälsotillstånd I postenkäten till brukare på äldreboende fanns en fråga om självuppskattad hälsa (se bilaga 2). Som svar på frågan gör brukarna en bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd. Svaren på denna fråga har använts som en variabel för att se om brukares hälsotillstånd har betydelse för deras bedömning av äldreboendet. Svarspersonerna kunde svara på frågan genom att välja ett av fem olika svarsalternativ, vilka redovisas i figur 4. Figur 4. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde efter hälsotillstånd. Medelvärde i hela riket. Äldreboende Indexvärde Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt NKI Informationen Trygghet i boendet Hjälpomfattning Maten Tryggheten Inflytandet Bemötandet Boendemiljön Hjälputförande Social samvaro Vårdsinsatser Städ / tvätt / dusch Kommentar: För av de svarspersonerna saknades uppgift om hälsotillstånd. Skillnaderna mellan brukare med god hälsa och de med dålig hälsa är påtagliga. Genomgående ger brukare som anger att de har bra hälsa ett högt omdöme om äldreboendet i sin helhet. De ger också ett ganska positivt omdöme till flertalet av kvalitetsområdena. Brukare som anger att de har dålig hälsa är betydligt mindre nöjda med äldreboendet i sin helhet. Trygghet i boendet, vårdinsatser och boendemiljö får höga positiva omdömen medan flertalet av de övriga kvalitetsområdena får lägre. Det faktum att man har en dålig hälsa kan också lätt leda över i missnöje med andra livsområden, inklusive de tjänster man får i äldreboendet. Det kan också vara så att hjälpen inte är anpassad efter deras behov och önske- 25

26 mål eller att de inte får den hjälp de behöver. Det finns därför anledning att återkomma till frågan i framtiden. Många anhöriga har svarat på enkätfrågorna i brukarens ställe (se bilaga 3). Jämfört med de äldre är anhöriga ofta mer kritiska till vården och omsorgen i allmänhet. Det kan också ha påverkat resultatet från äldreboendena. Brukarnas uppfattning om särskilda boenden på kommungruppsnivå I detta avsnitt redovisas resultatet av undersökningen på kommungruppsnivå. Kommunerna har delats in i tre grupper: små, mellanstora och stora kommuner. De är i sin tur indelade i tre undergrupper beroende på om kommunerna har låga, medelstora eller stora omsorgsbehov. Indelningen i kommungrupper baseras på 2006 års uppgifter (se bilaga 5). Kommunernas skilda förutsättningar för att bedriva äldreomsorg är av betydelse för äldreomsorgens verksamhet och kostnader. Förutsättningarna är beroende av befolkningens sammansättning, förekomsten av ohälsa bland invånarna samt behovet av service, stöd och omvårdnad. Miljö och geografi, klimat, kommunstorlek, avstånd till tätorter m.m. påverkar också behovet, liksom ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ett sätt att ta hänsyn till kommunernas olika förutsättningar är att dela in dem utifrån befolkningsstorlek, och beräkna omsorgsbehovet bland de äldre i kommunen enligt kostnadsutjämningen. Där beräknas behovet utifrån ålder, kön, civilstånd och om de är födda i eller utanför Norden. Dessa faktorer speglar skillnaderna i hälsa och vårdbehov i enskilda kommuner. På grundval av dessa uppgifter delas kommunerna in i nio grupper som redovisas nedan. Kvalitetsfaktorernas indexvärde och NKI-indexvärde för de nio kommungrupperna redovisas i tabellen nedan. 26

27 Tabell 3. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärde efter kommungrupp för hela riket. Äldreboenden Kommuner små mellan stora Omsorgsbehov 3 låg medel stora låg medel stora låg medel stora Samtliga NKI Trygghet i boendet Information Bemötande Inflytande Trygghet Hjälpens omfattning Mat Städning, tvätt/dusch Vårdinsatser Social samvaro/aktiviteter Hjälpens utförande Boendemiljö Antal svarande Andel svarande Generellt sett verkar brukarnas uppfattning efter de olika kommungrupperna skilja sig åt ganska lite. Det finns dock vissa skillnader mellan små kommuner med låga omsorgsbehov och stora kommuner med stora omsorgsbehov. I den förra kommungruppen får äldreboenden i sin helhet ett högre omdöme än i stora kommuner med stora omsorgsbehov. Skillnaderna är på nio enheter. På vissa kvalitetsområden finns det också skillnader när det gäller brukarnas uppfattning. Det handlar om både större och mindre skillnader, dels mellan mer eller mindre jämnstora kommuner med olika omsorgsbehov, dels mellan samtliga kommungrupper. Den som är intresserad kan i tabellbilaga 8 se brukarnas omdömen i olika kommungrupper efter bakgrundsvariablerna. 3 Omsorgsbehovet bland de äldre i kommunen beräknas enligt kostnadsutjämningen i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. 27

28 Brukarnas uppfattning om särskilda boenden på kommunnivå I detta avsnitt redovisas endast det högsta och det lägsta kommunvärdet för de olika kvalitetsfaktorerna samt NKI. I tabell 4 redovisas också NKI och medelvärdet för olika kvalitetsområdena för hela riket. Tabell 4. NKI och kvalitetsfaktorernas indexvärden. Lägsta och högsta kommunvärden samt medelvärde för hela riket. Äldreboende Faktor Medelvärde hela riket Lägsta kommunvärde Högsta kommunvärde NKI Trygghet i boendet Informationen Bemötandet Inflytandet Tryggheten Hjälpens omfattning Maten Städning, tvätt, dusch Vårdinsatser Socialsamvaro och aktiviteter Hjälpens utförande Boendemiljön Andel svarspersoner (%) I allmänhet är brukarna nöjda med kommunernas äldreboenden, men skillnaderna mellan olika kommuner är ändå ganska påtagliga. Det finns en stor skillnad mellan det lägsta och det högsta kommunvärdet, och när det gäller vissa kvalitetsfaktorer är skillnaderna påfallande stora. För den intresserade finns det också uppgifter om kvalitetsfaktorernas indexvärde och NKI för samtliga kommuner och stadsdelar i tabellbilaga 9. Där finns också uppgifter om antal svarspersoner, liksom andel svarspersoner, på kommunnivå. 28

29 Referenser 1. Donabedian A. Evaluating the Quality of Medical care i The Midbank Quarterly. 2002, Vol 83, No 4, 2005 (pp ). Reprinted from The Midbank Memorial Fund Quarterly. 2. Donabedian A. An Introduction to Quality Assurance in Health Care New York: Oxford University Press. 3. Donabedian A. Partt II Some issue in evaluating the quality of nursing care, i American Journal of Public Health, 1969 Vol 59, No 10, (pp ). 4. Idwall, E. (red.) Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia Förlag, Socialstyrelsen. Brukare och anhöriga om kvalitet i äldreomsorgen, kvalitetsbarometern 1998, 1999, 2002, 2004 och Socialstyrelsen Ds Departementsserier. Hur står det till med hälso- och sjukvården och äldreomsorgen: Vad säger brukarundersökningar och andra mått på kvaliteten. Stockholm: Socialdepartementet SKL (Sveriges kommuner och landsting) (2007) Aktuellt på äldreområdet. Stockholm: SKL Socialstyrelsen. Brukarundersökningar inom äldreomsorgen: Redovisning av en enkätundersökning och mättekniska problem, Socialstyrelsen (2002). 9. SCB Statistiska centralbyrån. Brukarna om Hemtjänst och Äldreboenden. Pilotstudie åt Socialstyrelsen Ds Departementsserier. Utvecklingen av brukarinflytandet, Stockholm Möller, T. Brukare och klienter i välfärdsstaten. Stockholm: Publica

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2011

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2011 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2011 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder

Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder 1 (10) Omsorgskontoret 2012-01-16 Dnr ÄN 2011-73 Björn Dahlberg Elisabeth Viman Äldrenämnden Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder Äldrenämnden föreslås notera informationen om enkätundersökning

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Brukarna om sitt äldreboende i Örkelljunga kommun

Brukarna om sitt äldreboende i Örkelljunga kommun Brukarna om sitt äldreboende i Örkelljunga kommun Nationell brukarundersökning våren 2010 Betygsindex Effekt SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Brukarna om sitt äldreboende i Örkelljunga kommun Nationell

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får.

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Undersökningen görs av Statistiska Centralbyrån och

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2010 2014 2 Innehåll Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Målgrupper 5 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgång till data 6 Indikatorer

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2009

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Södertälje kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Brukarna om hemtjänsten i Örkelljunga kommun

Brukarna om hemtjänsten i Örkelljunga kommun Brukarna om hemtjänsten i Örkelljunga kommun Nationell brukarundersökning våren 2010 Betygsindex Effekt SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Brukarna om hemtjänsten i Örkelljunga kommun Nationell brukarundersökning

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Örebro Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2008

BRUKARUNDERSÖKNING 2008 sida 1 (10) BRUKARUNDERSÖKNING 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Falkenbergs Kommuns sida 2 (10) SAMMANFATTNING... 3 METOD... 4 RESULTAT HEMTJÄNST... 4 RESPEKT... 4 SJÄLVBESTÄMMANDE... 4 TRYGGHET... 5 PERSONALKONTINUITET...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning för

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kundundersökning 2013. Hemtjänst

Kundundersökning 2013. Hemtjänst Kundundersökning 2013 Hemtjänst Gävle kommun 2013-12-16 2 Om undersökningen Under september-oktober 2013 har enkäter skickats ut till samtliga Omvårdnad Gävles kunder inom hemtjänsten, undantaget kunder

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Kunderna om hemtjänsten och särskilt boende Eslövs

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Öppna jämförelser 2012

Öppna jämförelser 2012 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-01-21 ON 2013/0026 53515 Omsorgsnämnden Öppna jämförelser 2012 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Företagens syn på kommunal service 2009. Sammanfattning

Företagens syn på kommunal service 2009. Sammanfattning Företagens syn på kommunal service 2009 Sammanfattning Regional Serviceundersökning Göteborgsregionen 2009 Business Region Göteborg är en regional aktör som arbetar för hållbar tillväxt och sysselsättning

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Kundundersökning 2013. Personlig assistans

Kundundersökning 2013. Personlig assistans Kundundersökning 2013 Personlig assistans Gävle kommun 2013-12-16 2 Om undersökningen Under september-oktober 2013 har enkäter skickats ut till samtliga Omvårdnad Gävles kunder inom personlig assistans.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 "kvalitet" = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 kvalitet = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 212-1-17 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) hösten 211 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut den andra rapporten med indikatorbaserade

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Verksamhetsplan SOCIALNÄMNDEN 2012-2015. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85

Verksamhetsplan SOCIALNÄMNDEN 2012-2015. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan SOCIALNÄMNDEN 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nationella förutsättningar... 3 Vägledande principer... 3

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning personlig assistent år 29/21 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer inom kommunens omsorg om personer

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer