En undersökning i skillnaderna mellan producenternas och konsumenternas uppfattningar om attraktiva produktattribut hos livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En undersökning i skillnaderna mellan producenternas och konsumenternas uppfattningar om attraktiva produktattribut hos livsmedel"

Transkript

1 En undersökning i skillnaderna mellan producenternas och konsumenternas uppfattningar om attraktiva produktattribut hos livsmedel Pro gradu-avhandling i internationell marknadsföring Skribent: Erik Löfhjelm Handledare: Malin Brännback Företagsekonomiska institutionen ESF Åbo Akademi Åbo, 2004

2 INNEHÅLL 1 Inledning Problem Syfte och avgränsning Metod och disposition Definitioner Bakgrund Livsmedelsindustrin Allmänna karakteristika för livsmedel Innovativa livsmedel Kort om LounaFood Teori Produkt Kotlers tre-fas produktmodell Kotlers fem-fas produktmodell Attribut Inre attribut Yttre attribut Samma nfattning av teorin Kanos modell Tidigare användning av Kanos modell Användningen av modellen i denna avhandling Hur fungerar Kanos modell? Formuleringen av enkäten Förändringar i modellen Analysering av data Undersökningsmetodik Kvantitativ och kvalitativ forskning Datanivåer Validitet och reliabilitet Empiri Undersökningens administration Genomgång av beskrivande data Demografisk data Inre attribut Yttre attribut Genomgång av analytisk data Förhållandet mellan svar i olika kategorier Korrelationen mellan konsumenterna och producenterna Korrelationen skilt för konsumenterna och producenterna Reliabilitet och validitet Hypotesprövning Diskussion Skillnader mellan konsumenternas och producenternas uppfattning Viktiga attribut... 75

3 7.3 Förhållandet mellan teori och empiri Kritik mot undersökningen Förslag Hur kan man hjälpa livsmedelsproducenterna? Förslag till vidare forskning Sammanfattning Källor Bilagor: Bilaga 1. Frågeformulär till producenterna. Bilaga 2. Frågeformulär till konsumenterna. Bilaga 3. Följebrev till producenterna. Bilaga 4. Följebrev till konsumenterna. Bilaga 5. Frekvenstabeller. Bilaga 6. Lista över de produkter som företagen producerar.

4 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER Figur 1. Avgränsning av ämnet... 5 Figur 2. Grundfaserna av livsmedlens produktion Figur 3. Avhandlingens struktur... 7 Figur 4. Konkurrensförhållandet mellan Finland och Sverige Figur 5. Produktutvecklingsmodell Figur 6. Kotlers tre-fas produktmodell Figur 7. Kotlers fem-fas produktmodell Figur 8. Kanos modell för kvalitetskontroll Figur 9. Exempel på Timkos tvådimensionella analystabell Figur 10. Placering av attribut i Timkos tvådimensionella analystabell Figur 11. Åldersfördelning Figur 12. Antalet personer i hushållet Figur 13. Antalet minderåriga barn Figur 14. Antalet anställda Figur 15. Kvalitet Figur 16. Hälsa Figur 17. Bekvämlighet Figur 18. Säkerhet Figur 19. Upplevelse Figur 20. Utseende Figur 21. Smak Figur 22. Pris Figur 23. Inhemskhet Figur 24. Förpackning Figur 25. Information Figur 26. Bekanthet Figur 27. Fördelning av svar enligt Timkos modell Figur 28. Fördelning av svar enligt Timkos modell FÖRTECKNING ÖVER TABELLER Tabell 1. Exempel på enkätens struktur Tabell 2. Tabell för hur man kategoriserar svar Tabell 3. Numrering av frågorna Tabell 4. Förändringar i modellen Tabell 5. Exempel på frekvenstabell Tabell 6. Exempel på CS-koefficient Tabell 7. Hur man undviker förvrängning Tabell 8. Grundläggande skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa forskninstrategier Tabell 9. Sammanfattning av konsumenternas svar Tabell 10. Sammanfattning av producenternas svar Tabell 11. Cronbachs alfa... 71

5

6 1 Inledning Kan ett vardagligt livsmedel bli en produktsuccé? Vi känner alla till McDonald s och deras hamburgare. Hur kan det komma sig att ett livsmedel som tidigare har uppfattats som ett mycket vanligt livsmedel kan få en sådan status som den har idag? Fast konsumenterna har känt till hamburgaren i över hundra år har dess popularitet vuxit fram först senare. År 1955 öppnades den första McDonald s restaurangen i Illinois, 50 år efter att produkten hade introducerats på marknaden. Fastän alla redan kände till produkten lyckades McDonald s förvandla den till en guldgruva. Hur är det möjligt att den sedan blev så populär? (Zisman 1989: 11-12) Man säger att en produkt för att kunna bli framgångsrik på marknaden måste vara innovativ. Det kan antingen handla om produkter som inte ännu finns på marknaden eller produkter som redan finns på marknaden men som konsumenterna uppfattar som nya. McDonald s är ett bra exempel på senare fallet. Konsumenterna kände redan till produkten men genom att undersöka vad det var som gav den värde i konsumentens ögon kunde man skapa en ny marknad med en ny efterfrågan på en gammal produkt. (Drucker 1985: 21) Genom att skapa nya attribut för produkten lyckades företaget göra ett mycket vardagligt livsmedel till en global succé. Fastän det var fråga om en restaurang är grundprincipen som McDonald s följde helt användbar också då det gäller livsmedel i allmänhet. Med hjälp av noggrann undersökning av vad det är som skapar värde för konsumenten kan man utveckla produkter som kunden uppskattar och köper. Den stora fråga detta leder till är: vilka är dessa attribut? Man kan inte endast hitta på olika attribut som man tror att konsumenten uppskattar. Att hos produkten fastställa de olika egenskaper som leder till en nöjd kund kräver en noggrannare undersökning av marknaden. I denna avhandling är det meningen att utreda frågan om hur livsmedel kan utvecklas till produkter som kunden uppskattar. 1

7 1.1 Problem Det finns i sydvästra Finland ett antal små och medelstora livsmedelsföretag som planerar att utvidga sin marknad till Sverige. Genom organisationen LounaFood erbjuds dessa företag en möjlighet att erhålla information och vägledning som underlättar etableringsprocessen. För att det skall vara lönsamt att utvidga marknaden måste man vara säker på att det produkterna erbjuder tillfredställer efterfrågan på den nya marknaden. Uppdragsgivaren till denna avhandling är LounaFood, som presenteras närmare i kapitel 2.4. Det finns många olika variabler som påverkar företagets etablering på nya marknader (se t.ex. Porter 1980 & Aaker 1988). Jag kommer inte att gå in på dessa strategier i denna avhandling eftersom det viktiga i detta fall är själva produkten. Företagen som planerar att ta sig in på den svenska marknaden behöver mer kunskap om vad konsumenterna vill ha. Man kan se detta som grundproblemet. Det råder oklarhet om hur konsumenterna ser på livsmedel, vilka deras behov är och hur de finska producenterna kan tillfredställa dessa behov. Problemet kan med andra ord uttryckas som variationen mellan producenternas och konsumenternas åsikter gällande goda egenskaper hos livsmedel. Denna problemformulering leder till några centrala frågor som skall besvaras i avhandlingen. Dessa är: 1) Vilka egenskaper anser den svenska konsumenten att är viktiga hos livsmedel? 2) Hur skiljer sig dessa egenskaper från de egenskaper som de finska producenterna anser att är viktiga? 3) Vad måste man göra för att den finska produkten skall ha en större chans att bli framgångsrik på den svenska marknaden? Utgående från frågorna, har följande arbetshypotes uppställts: Det går att identifiera vissa egenskaper hos en produkt som gör den mera attraktiv än konkurrenternas motsvarande produkt. I de datakällor som har varit tillgängliga har undersökningsmodellen som utnyttjas i den empiriska delen inte använts för att mäta produktattribut hos livsmedel. Det kommer därför att handla om en undersökning som inte får stöd av tidigare undersökningar inom samma område. Om modellen går att använda till att undersöka livsmedelsattribut är 2

8 således också en följdfråga. Utgående från problemformuleringen och arbetshypotesen kan syftet och avgränsningarna specificeras: 1.2 Syfte och avgränsning Den centrala frågan som varje företag borde känna svaret på är: Vilket är syftet med vår verksamhet? Drucker (2001) menar att framtiden är mycket osäker ifall företagsledningen inte kan förklara vad de gör och hur de gör det. Utgångspunkten är att skapa kunder. Med hjälp av kunden kan man både beskriva och förstå marknaden bättre. En av de viktiga målsättningarna som ett företag måste ha är en bra produkt. Utan detta är det omöjligt att tillfredställa konsumenternas behov. (Drucker 2001: 8-33) Samma gäller LounaFoods verksamhet. Att få veta hur företagens produkter förhåller sig till den nya marknaden och vice versa är en av de mest centrala frågorna för de små och medelstora livsmedelsproducenterna i västra Nyland. Det lönar sig inte att försöka lansera en produkt som konsumenterna inte är intresserade av. Utgående från detta har jag formulerat avhandlingens syfte. Syftet med denna avhandling är att genom empiriska studier klargöra vilka av livsmedlens produktattribut som är viktiga för den svenska konsumenten, och vilka produktattribut de finska producenterna uppfattar som viktiga. Efter mätningen skall skillnaderna mellan dessa två parter sedan analyseras. Utgående från undersökningens resultat skall LounaFood bättre kunna stöda småföretagens produktion av nya produkter som tillfredställer marknadens behov. Då ett företag planerar att ta sig in på en ny marknad finns det många olika saker som man måste tänka på. Det räcker inte med att man inleder sin verksamhet på en ny marknad. Det finns också ett antal hinder som kan förorsaka problem. Porter nämner, som exempel, sex större faktorer som kan påverka processen då man utvidgar verksamheten till en ny marknad (Porter 1980: 7-13). 3

9 1 Skalekonomi 2 Produktdifferentiering 3 Kapitalkrav 4 Kostnader då konsumenten skall byta från en produkt till en annan 5 Tillgänglighet av distributionskanaler 6 Kostnadsnackdelar Denna avhandling fokuserar på den andra faktorn: produktdifferentieringen. Med produktdifferentiering menar Porter att etablerade företag har kunder som är lojala på grund av tidigare reklam, kundservice, produktegenskaper eller för att företaget har kommit först in på marknaden. Detta skapar etableringshinder eftersom de som vill ta sig in på marknaden måste övertyga konsumenten om att just deras produkt är bättre än den konkurrerande produkten. (Porter 1980: 9) Ämnet som avhandlingen behandlar är mycket omfattande och därför är det viktigt att avgränsa det så att endast relevanta aspekter tas i beaktande. Då man talar om produkter menar man inte endast fysiska varor. Tjänster och andra icke-fysiska produkter har blivit allt vanligare (Kotler 2000: 15). För att göra termen mindre komplicerad kommer avhandlingen att avgränsas till fysiska produkter, i form av livsmedel. En noggrannare avgränsning av produktbegreppet görs i kapitel 3.1. Detaljerad information angående olika livsmedelsprodukter finns i Heikkinens (2002) bok, ifall man vill bekanta sig närmare med ämnet. Meningen är att resultaten skall kunna tillämpas på en allmän nivå. Likväl behandlas inte produktutvecklingsprocessen noggrannare i avhandlingen. Konkurrens inom livsmedelsbranschen skall endast kort nämnas i kapitel 2.1. Konsumentbeteendet behandlas inte heller, eftersom detta skulle kräva en skild avhandling. Figur 1 ger en bild av vilka faktorer som är relevanta. I mitten av det hela ligger livsmedelsprodukten. 4

10 Figur 1. Avgränsning av ämnet. Produkter Fysiska produkter Kundens behov Produktattribut (Livsmedel) Mätning av behov Finland / Sverige Konsumentbeteende Produktuteckling Konkurrens Helheten som avhandlingen berör kan vidare klargöras med hjälp av figur 2. I produktionen av livsmedel ingår flera olika faser. Den centrala fasen är i detta fall primärproduktionen och detaljhandeln. Det är meningen att hjälpa företagen att producera sådana livsmedel som privatpersoner köper i butikerna (mörkare lådor). Fastän de andra faserna också är viktiga är de i detta fall inte relevanta. Figur 2. Grundfaserna i livsmedlens produktion (modifierat ur Wiklund 2002). Inverkan av jordbruksprocessen Primärproduktion Primärprocessning av mat Sekundärprocessning av mat Distribution av mat Detaljhandel Privat matlagning Catering Konsumtion 1.3 Metod och disposition I detta kapitel presenteras avhandlingens metodik och disposition. Teoridelen som presenteras i kapitel 3 baserar sig på sekundärdata (West 1999: 142). För att ge en klar 5

11 bild av vad en produkt är och hurdana egenskaper den kan ha genomförs en litteraturstudie av tidigare forskning. Utgående från denna litteraturstudie är det möjligt att planera en kvantitativ undersökning vars syfte i detta fall är att ge svar på centrala frågor som har uppkommit vid problemformuleringen. Den empiriska delen består av enkätundersökningar. De svar som enkätunderökningen resulterar i skall sedan analyseras med hjälp av statistiska metoder. Den empiriska metodiken presenteras närmare i kapitel 4. Efter att data har samlats in analyseras och presenteras resultaten. Det är viktigt att dessutom relatera resultaten till den teoretiska delen, som undersökningen baserar sig på. Avhandlingen är uppbyggd på följande sätt: i följande kapitel ges definitioner på de viktigaste termer som används i avhandlingen. Detta följs av en beskrivning av relevant bakgrundsinformation i kapitel 2, vilket börjar med en beskrivning av livsmedelsindustrin. Syftet är att ge en allmän bild av industrins karaktär. För att komma närmare in på ämnet fortsätter kapitel 2 med en presentation av allmänna karakteristika som livsmedel har, vilket följs av en genomgång av innovativa livsmedel. Kapitlet avslutas med en presentation av LounaFood och dess verksamhet. Kapitel 3 innehåller den teoretiska delen av avhandlingen. Kapitlet inleds med en noggrannare definition av produktbegreppet, vilket följs av en presentation av Kotlers två produktmodeller. Efter detta presenteras de olika produktattributen som skall mätas i den empiriska delen. Kapitel 3 slutar med en sammanfattning av den teoretiska delen och en precisering av syftet. Kapitel 4 består av en presentation av den underökningsmodell som används för att samla in data. För att Kanos modell skall vara lättare att använda måste den modifieras. Dessa modifikationer motiveras efter presentationen av modellen. Kapitel slutar med en genomgång av de analysmetoderna som används i Kanos modell. I kapitel 5 skall undersökningsmetodiken presenteras närmare. Först tar jag upp några aspekter angående metodiken vilka är relevanta med tanke på den kommande undersökningen och sedan diskuterar jag begreppena validitet och reliabilitet 6

12 I kapitel 6 diskuteras först undersökningens administration och sedan presenteras resultaten. I kapitel 7 diskuteras undersökningens resultat och jag skall dessutom ge personliga förslag till både vidareforskning och till hur informationen, som undersökningen resulterar i kan användas av LounaFood. Kapitel 8 består av en sammanfattning av avhandlingen. Strukturen kan också sammanfattas med hjälp av figur 3. Figur 3. Avhandlingens struktur. Syfte och problemformulering Beskrivning av bakgrund Genomgång av Kotlers modell och attribut Genomgång av Kanos modell Genomförandet av undersökningen Precisering av syfte och sammanfattning av teori Analys av data och resultat Förhållandet mellan teori och empiri Förslag till vidareforskning & sammanfattning 1.4 Definitioner I detta kapitel klargörs centrala begrepp i avhandlingen. De flesta definitioner som används i denna avhandling är översättningar från engelska definitioner, vilket kan leda till små nyansskillnader. Innehållet i definitionerna har dock bibehållits så nära de ursprungliga definitionerna som möjligt. Det första centrala begreppet i denna avhandling är produkten. Kotler (2000: 394) definierar termen enligt följande: vad som helst som kan erbjudas på en marknad för att tillfredställa ett behov. Det handlar om både materiella och immateriella saker (se kapitel 3). Starkt kopplade till termen produkt är också behov och begär. Med behov avses: 7

13 Behov är mänskans grundläggande krav. Mänskan behöver luft, vatten, kläder osv. Behov övergår till begär (eng. want) då det riktas mot ett visst objekt som kan tillfredställa behovet (Kotler 2000: 11). Dessa två termer är mycket nära varandra och speciellt på svenska är det svårt att göra en klar skillnad mellan dem, därför kommer jag att använda behov som allmänt begrepp. Med detta menar jag att behov kommer att innebära både konsumentens behov och begär. Innovation är också en term som spelar en central roll då det gäller produkter. Termen kan definieras på följande sätt: Innovation är någonting nytt eller annorlunda (Keegan 1989: 112). Kotler (2000: 355) preciserar definitionen på följande sätt: Innovation är vilken som helst produkt eller tjänst som av någon uppfattas som ny. Innovation är ett svårt begrepp att använda och mäta (Avermaete m.fl. 2003: 9). När jag använder termen menar jag främst produktens nyhet på marknaden. Ytterligare ett centralt begrepp är kvalitet. Med kvalitet avses: En samling produktattribut som skapar en sådan helhet att produkten tillfredställer eller överskrider kundens behov och förväntningar (Shen m.fl. 2000: 92; Kotler 2003: 84; Aaker 1991: 85). Kvalitet kommer ännu att behandlas närmare i kapitel Med attribut avses: Olika egenskaper (både fysiska och mera processrelaterade) som en produkt har (Northen 2000: ). Också detta granskas närmare i kapitel 3.2. Med hjälp av hög kvalitet har man möjlighet att överraska kunden. Detta innebär att 8

14 den erfarenhet som produkten skapar överskrider konsumentens förväntningar och gör honom eller henne positivt överraskad (Bygger på Matzler & Hinterhuber 1996: 6). Utöver dessa definitioner anser jag att det är väsentligt att motivera användningen av några centrala begrepp som används i avhandlingen. Jag har valt att använda termerna nöjdhet, inhemskhet, bekanthet och bekvämlighet. Termerna avviker sig från det vanliga språkbruket men de används i flera fall i samma sammanhang som jag har valt att använda dem (se t.ex. Skolverket 2001, Jord- och skogsbruksministeriet 2001, Handelsoch industriministeriet 2004 och Konsumentverket 2002). För att undvika oklarheter skall jag förklara vad som menas med begreppen: Nöjdhet innebär graden av hur nöjd konsumenten känner sig då han eller hon konsumerar en produkt. Med inhemskhet menas att produkten specifikt är inhemsk. Termen ursprungsland kunde också användas men det skulle då inte komma fram att produkten än inhemsk. Bekanthet innebär att konsumenten känner produkten från förut. Bekvämlighet är en översättning av engelska termen convenience, vilket innebär att matvaran är lätt och behändig att tillreda. 2 Bakgrund Jag har valt att presentera bakgrunden till ämnet utgående ifrån fyra olika aspekter: Till at börja med är det på sin plats att gå in på livsmedelsbranschen eftersom industrin har vissa typiska karakteristika som man bör vara medveten om. Genom en förståelse av dessa bakgrundsfaktorer blir det lättare att se helheten som ligger bakom avhandlingen. Olika produktkategorier har olika karakteristika. För att ge en klar bild av vilka livsmedlens karakteristika är då det gäller livsmedel har livsmedel definierats utgående ifrån några allmänna produktkategorier. 9

15 Detta kapitel innebär också en genomgång av innovativa produkter, vilket är en mycket viktig aspekt då det gäller livsmedel. Avsikten är att gå igenom några faktorer som påverkar hur produkter lyckas på marknaden. Till sist är det viktigt att se på LounaFood lite närmare. I och med denna presentation av ämnet hoppas jag att det blir klarare för var och en vilken typ av organisation det handlar om. Det är alltså inte frågan om ett enskilt företag utan undersökningen kommer att användas av ett större antal livsmedelsproducenter. 2.1 Livsmedelsindustrin Då man talar om produkter spelar det en stor roll vilken typ av industri det är frågan om. Alla industrier är inte likadana utan de kan ha mycket olika drag. Livsmedelsindustrin hör till de största industrierna i världen och fastän man inte tänker så mycket på saken är det mycket få mänskor som inte berörs av livsmedelsindustrin (Daveby 2000: 9). År 2002 var livsmedelsindustrin i Finland den fjärde största industrin efter den kemiska industrin, skogs- och metallindustrin. Detta betyder att industrin är en av de största arbetsgivarna i Finland. Samma år anställde livsmedelsindustrin finländare. (Hit hör endast personer som tillverkar livsmedel. Personer som indirekt berörs av livsmedelindustrin är betydligt fler). Finlands export av livsmedel har också ökat under de senaste åren. År 1995 omfattade exporten ton livsmedel, vilket i pengar blir ca 680 miljoner euro. År 2002 var exporten värd 990 miljoner euro eller 1,2 miljoner ton. Bland de mest exporterade produkterna finns ost (122 miljoner euro), mjölkfetter (76 miljoner euro), havre (68 miljoner euro), alkoholdrycker (62 miljoner euro) och choklad (46 miljoner euro). Av livsmedelsexporten riktar sig 21,7 procent till Ryssland, 17,9 procent exporteras till Sverige och 7,1 procent till Estland. (Salo m.fl. 1998: 7; ETL 2004) Efterfrågan på livsmedel är mycket stabil (Salo m.fl. 1998: 8). Konsumtionen av livsmedel hålls mer eller mindre konstant så länge det inte sker en avsevärd ökning av befolkningen. År 2001 spenderade hushåll i medeltal euro på livsmedel då motsvarande siffra år 2002 var euro. Summan är ca 13 procent av hushållens 10

16 årliga utgifter (ETL 2002). P.g.a. industrins stabilitet spelar den en ökande roll inom nationalekonomin. Det handlar inte enbart om livsmedel utan livsmedelsindustrin har skapat en ny och viktig, självständig industri inom Europa: mat- och måltidsindustrin. Livsmedel har numera fått en mera social roll (Heikkinen & Kortelampi 2002: 238). Av konsumenternas årliga utgifter består 6,5 procent av restaurang-, café- och hotellkostnader (ETL 2002). Fastän industrin är mycket stabil betyder det inte att förändringar inom den skulle vara ovanliga, tvärtom. Livsmedelsmarknaden är en mycket dynamisk marknad där förändringar sker med mer eller mindre jämna mellanrum (Rudder m.fl. 2001: 657). Tre grundfaktorer påverkar industrins struktur, nämligen den samhälleliga omgivningen, konsumenternas behov och den teknologiska utvecklingen. Viktiga faktorer som påverkar den samhälleliga omgivningen är t.ex. EU-medlemskap, lagstiftningen, miljöfrågor, hungersnöd och minskade begränsningar i handel. Konsumenternas behov ändras också. Befolkningen åldras vilket leder till en förändring i behov och attityder. Den teknologiska utvecklingen påverkar också livsmedelsindustrin mer och mer trots att denna räknas till low-tech industrierna 1 (Salo m.fl. 1998: 9-13; Heikkinen & Kortelampi 2002: 240; Daveby 2000: 7.) Konkurrensen inom industrin är mycket hård. Det finns få branscher där konkurrensen är så intensiv, vilket leder till att företag verkligen måste se över sin verksamhet och sina strategier (Vazquez m.fl. 2003: 602). Enligt olika undersökningar är risken för att en livsmedelsprodukt misslyckas på marknaden mycket hög. Den kan stiga upp till t.o.m procent (Rudder m.fl. 2001: 658). Det dyker upp allt fler produkter på marknaden vilket leder till att produkterna har en kortare livslängd (Salo m.fl. 1998: 23). Detta har som följd att producenterna hela tiden måste följa med allt som händer på marknaden. Även om produkt idag kan vara framgångsrik är det möjligt att den i morgon dör bort. Fastän konkurrens inte kommer att behandlas noggrannare i avhandlingen är det ändå viktigt att kort nämna konkurrensförhållandet mellan Finland och Sverige inom 1 Low-tech industri innebär att den teknologiska aspekten spelar en mindre roll vid t.ex. produktionen och produktutvecklingen (se Salo m.fl. 1998: 9). 11

17 livsmedelsindustrin. En noggrann jämförelse mellan länderna är inte möjlig, delvis p.g.a. ämnets omfattning och delvis eftersom det höga antalet variabler gör det mycket svårt att genomföra (SOU 1997: 100). För att ändå ge en bild av olika faktorer som påverkar konkurrensförhållandet presenteras de viktigaste skillnaderna i figur 4. I övrigt är det nog att konstatera att det trots ett kort fysiskt avstånd finns vissa skillnader mellan länderna och att båda länderna är varandras konkurrenter inom livsmedelsbranschen. Angående själva produkterna visar undersökningar att finska livsmedel kvalitetsmässigt är lika bra eller bättre än resten av Europas livsmedel (Kumpulainen 1998: 7). Figur 4. Konkurrensförhållandet mellan Finland och Sverige (SOU 1997: 167). FINLAND SVERIGE Klimat - kortare vegetationsperiod + pga. kylan är kostnaderna för bekämpning av växtskadegörare lägre + längre växtperiod i södra Sverige - topografin gör att företag är mindre + högre intäkter i förhållande till kostnaderna + lägre producentpriser Struktur, produktion och pris Finansiellt stöd - striktare djurskyddsbestämmelser + större företag + större åkerareal + fler djur + större produktion + större effektivitet + Finland föremål för dubbelt större direktunderstöd + lägre skatter + billigare energi + produkterna mer konkurrenskraftiga + satsar mer på FoU - jordbrukets lönsamhet märkbart sämre - mindre finansiellt stöd Livsmedelsindustrin är numera en marknadsorienterad industri (Huttu-Hiltunen m.fl. 1994: 16). Detta innebär att utgångspunkten för verksamheten är kundens behov (Söderlund 1997: 24-25). I dag är det praktiskt taget omöjligt att utveckla en produkt och lansera den på marknaden utan att ta konsumentens behov i beaktande. Utgångspunkten för produktutvecklingen är att företag producerar produkter med 12

18 sådana attribut som hjälper produkten att tillfredställa kundens behov (Salo m.fl. 1998: 39). Man måste också ta i beaktande t.ex. konsumentens etiska attityder, konsumtionstrender och intressen eftersom det idag finns ett antal olika faktorer som påverkar köpbeslutet (SOU 1997: 35). Man kan säga att konsumenterna under den senaste tiden har blivit mera socialt inriktade då det gäller konsumtion (Thøgersen 1998: 5-8). Till slut är det ännu viktigt att se på livsmedelsindustrins framtid. Den finska livsmedelsindustrin kommer i framtiden att bli mer aktiv på den internationella marknaden. Som en följd härav kommer konkurrensen att öka kraftigt. Det är inte längre nog att företagen litar på tidigare använd marknadsföring, produktutveckling och logistik, utan allt måste uppdateras för att företaget skall kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Marknadsforskningen kommer att spela en större roll eftersom företagen kommer att befinna sig på nya främmande marknader. Den teknologiska utvecklingen kommer att erbjuda en eventuell konkurrensfördel som inte skall lämnas outnyttjad. Detta leder till ett ökande behov av innovationer. En av de viktigaste framtidsplanerna är formandet av nätverk. Finland har relativt små resurser, vilket gör att ett effektivt nätverk minskar kostnaderna. Dessutom gynnar nätverk produktutveckling tack vare, som en följd av delad teknisk och teoretisk kunskap. Finland håller på att ta ett stort steg mot den internationella marknaden inom livsmedelsbranschen. Framtiden erbjuder stora möjligheter, men ställer också höga krav. (Salo m.fl. 1998: 45) 2.2 Allmänna karakteristika för livsmedel Livsmedel kan delas in i olika kategorier som beskriver hurdana allmänna karakteristika de har. Med hjälp av en sådan kategorisering är det lättare att förstå hurdana produkter det är frågan om då man talar om livsmedel. Man kan göra en skillnad mellan konsument produkter och industriella produkter. Med de förstnämnda menar man produkter som köps för ens personliga eller familjens konsumtion. Industriella produkter åter är sådana som används för att tillverka andra produkter eller varor som konsumeras av företag. Indelningen sker på basis av vems behov produkten tillfredställer (Skinner 1990: 242). Då det gäller livsmedel är det oftast fråga om konsumentprodukter eftersom det i sista hand är privata personers behov som de tillfredställer. 13

19 Då man talar om livsmedel handlar det dessutom om rent fysiska produkter som konsumeras på en gång, eller vid ett fåtal tillfällen. Då konsumenten väljer livsmedel sätter han eller hon en så kort tid som möjligt på att välja produkt, varför det är viktigt att varorna är lätt tillgängliga och marknadsförs aktivt. Ett vanligt sätt att marknadsföra livsmedel är genom attraktiva förpackningar som väcker kundens intresse. Kundlojaliteten gentemot livsmedel brukar vara mycket låg, vilket innebär att konsumenten lätt kan byta brand ifall produkten som han eller hon söker inte råkar vara tillgänglig. Man brukar kalla produkter med ovannämnda karakteristika för ickehållbara produkter. (Kotler 2000: 396; Skinner 1990: 243) Livsmedel kan vidare kategoriseras som dagligvaror. Konsumenten köper livsmedel regelbundet, oftast genast då behov uppstår. Det kan också hända att konsumenten fattar köpbeslutet mer impulsivt. Detta innebär att man inte har planerat köpet. Som exempel på impulsköp kan nämnas livsmedel som brukar finnas i närheten av kassan. Dessutom kan dagligvaror bestå av nödprodukter. I detta fall handlar det om akuta behov som måste tillfredställas. Det kan vara frågan om t.ex. en konsument som är förkyld och försöker bota sjukdomen med hjälp av apelsiner och andra livsmedel som innehåller c- vitamin. I regel handlar dagligvaror dock om produkter som köps regelbundet. Hungern är ju ett behov som man inte kan tillfredställa för en längre tid, utan vi måste äta med jämna mellanrum. (Kotler 2000: 397; Skinner 1990: 243) Livsmedel kan dessutom karakteriseras som produkter med lågt enhetsvärde. Detta betyder att produkterna inte kostar mycket per enhet. Varje enstaka inköp är dessutom av ringa betydelse för konsumenten och därför sätter konsumenten föga tid och energi på köpprocessen. Konsumenternas behov av tjänster är också lågt då det gäller livsmedel. Produkter köps ofta och typiskt är som sagt snabb konsumtion. Dessutom varierar användningen av produkten mellan konsumenter. (Miracle 1965: 20) 2.3 Innovativa livsmedel Ifall ditt nya varumärke inte är billigare eller bättre kommer det antagligen inte att överleva (Davidson 1976: 117). 14

20 Syftet med avhandlingen är att erbjuda de små företagen kunskap om hurdan en produkt bör vara för att den skall bli framgångsrik. I detta kapitel är det meningen att se vilka faktorer som påverkar hur bra produkter lyckas på marknaden. Produktutveckling som baserar sig på att företaget känner sina kunder och konkurrenter, har numera blivit en förutsättning för framgång. Utan innovativa produkter finns det stor risk för att företag inte klarar sig i den hårda konkurrensen som råder på livsmedelsmarknaden. (Shen m.fl. 2000: 91; Drucker 2001: 24-28) Vid produktutvecklingen är början den mest kritiska fasen. Detta innebär främst undersökningar som riktar sig till konsumenterna och marknaden i allmänhet. För att kunna tillfredställa konsumenternas behov är det av stor vikt att känna både sin kund och sin marknad. Då man vill förstå konsumenten bättre måste man svara på frågor som: Vem är kunden, var finns kunden, och vad vill kunden köpa? (Drucker 2001: 24). Man måste också känna sina konkurrenter och deras produkter. Det är viktigt att känna till företagets placering på marknaden i förhållande till konkurrenterna och deras produkter då man utvecklar sina egna produkter (Drucker 2001: 33). Om man är slarvig i början av produktutvecklingen och man dessutom känner sin marknad dåligt kommer det att leda till en dålig slutprodukt. För att kunna få produkten att motsvara konsumenternas behov krävs därför en effektiv produktutveckling och god marknadskännedom. (Huttu-Hiltunen m.fl Inledning) Det har blivit viktigt att produkter är innovativa (Cateora & Graham 1999: 353). Konsumenterna ställer allt högre krav på produkterna. Detta leder till att företag måste satsa på sin produktutveckling för att kunna tillfredställa alltmer krävande behov (Shen m.fl. 2000: 91). Ett viktigt kriterium i detta fall är produktens unikhet (Cooper 1979: 98). Med detta menar man att produkten på något sätt skiljer sig från de konkurrerande produkterna. Det kan antingen vara fråga om mindre skillnader mellan egna och andra producenters motsvarande produkter eller också kan det handla om produkter som inte ännu existerar på marknaden (Davidson 1976: 119). Någonting som försvårar utvecklingen av innovativa produkter är en dynamisk marknad, vilket livsmedelsmarknaden som sagt är (Cooper 1979: 98; Rudder m.fl. 2001: 657). Marknadsorienterade produkter bildar också en typ av produkter som har stor konkurrensfördel (Immonen 1987: 100; Howley 1990). Att utveckla produkterna utgående ifrån konsumenternas behov leder till att produkterna har en bättre chans på 15

21 marknaden. Det viktiga i detta fall är att producenten förstår kundernas krav. Denna process kan illustreras med hjälp av figur 5 av Kärkkäinen m.fl. (1995). Det som avhandlingen kommer att behandla är punkterna 2 och 3. Det handlar alltså om insamling och analysering av data rörande kundernas behov. Figur 5. Produktutvecklingsmodell (Kärkkäinen m.fl. 1995: 3 /A2). 1. Definiera startläget 2. Samla in data om kundernas behov 3. Strukturera och analysera data 4. Samla in data om konkurrenssituationen 5. Ställ produktspecifika mål 6. Styr processen för att uppnå mål Man bör också vara medveten om de vanligaste faktorer som kan påverka produktens framgång negativt. En faktor som påverkar produktens framtid är hur produkten definieras. En producent måste noggrant definiera de egenskaperna produkten skall ha för att den inte skall misslyckas på marknaden. Det enda sätt man kan gå tillväga på i detta fall är mätning av konsumenternas behov. I många fall misslyckas man med detta i marknadsundersökningen, vilket leder till produkter som helt enkelt inte uppfyller konsumenternas behov. (Mello 2001: 52) Den vanligaste typen av misslyckade produkter är jag också - produkter vilket är motsatsen till innovativa produkter. Med detta menar man kopior på redan existerande produkter. Davidson (1976) har också presenterat vissa orsaker till produktens dåliga framgång. Orealistisk tidtabell leder till att produkten lanseras på marknaden utan tillräckliga kunskaper om huruvida det lönar sig eller inte. Vissa företag kan ha principiella målsättningar. Detta betyder t.ex. att fem nya produkter varje år skall lanseras på marknaden. Det kan också hända att företagsledningen inte vågar ta risker. Man vet ju aldrig med säkerhet om en produkt har potential, därför kan det hända att en riskfull produkt inte lanseras fastän den skulle bli framgångsrik. Producenten kan 16

22 dessutom bli så engagerad i produkten att han eller hon inte i tid märker att produkten kan bli en flopp. I detta fall ser man produkten som ett barn och man vill därför inte låta bli att lansera den. Dålig planering, fel tidpunkt och överstor iver är också vanliga faktorer som kan påverka produktens framtid på ett negativt sätt. (Crawford 1977: 54) Som man kan se har bra produkter vissa viktiga gemensamma drag. De viktigaste är marknadsorientering och innovation. Att utgå ifrån konsumenternas behov kan ses som en grundförutsättning för att företag kan producera innovativa och framgångsrika produkter. Med hjälp av detta kapitel har det varit meningen att skapa en klar bild av hur livsmedelsbranschen ser ut, hurdana produktkarakteristika livsmedel har och vad det är man kan förvänta sig av en bra produkt. 2.4 Kort om LounaFood LounaFood är livsmedelsenheten för Åbo universitets fortbildningscentral. Den erbjuder stödtjänster för små livsmedelsföretag och livsmedelsproducenter i deras strävanden att utveckla sin verksamhet. Grunduppgifterna är att koordinera livsmedelsproduktionen, utveckla företagens verksamhet, hjälpa dem att växa, och att bli internationella. LounaFood fungerar i samarbete med andra lokala utvecklingscentra som t.ex. Funktionaalisten elintarvikkeiden kehittämiskeskus, Åbo yrkesinstitut, Region Åboland r.f. och Pro Agria Farma. (LounaFood; Sörensen 2002: 39) LounaFood hjälper företag inom produkt- och processutveckling, med logistik, miljöfrågor, marknadsföring och export. Varje tjänst som LounaFood erbjuder skräddarsys enligt företagets behov och en kartläggning av företagets nuläge, marknadssituation och framtid genomförs för att tjänsterna skall vara så effektiva som möjligt. Tjänsterna erhåller EU-stöd och regional kommunalfinansiering, varför producenterna och företagare får experthjälpen till nedsatta kostnader (LounaFood.) År 2001 använde 76 företag LounaFoods tjänster. År 2002 var antalet medlemmar 132 och 2003 betjänade LounaFood redan 176 företag inom Egentliga Finland (LounaFood 2003a). Företagen producerar livsmedel av många olika slag: från gransaft och -gelé till kalkon, kryddor, mjöl, ost, rökt kött och pasta. Produkterna varierar i allmänhet väldigt mycket. För tillfället finns produkterna tillgängliga i VarsMarkki, en butik i Åbo saluhall där företagen kan sälja sina produkter (Varsmarkki 2001). 17

23 Syftet är att hjälpa små företag med deras verksamhet och lanseringen av produkterna på den internationella marknaden (Finnfood 2003). Våren 2003 inledde LounaFood en marknadsföringskampanj i Stockholm. Som kanal användes NK-saluhallen. Målet med kampanjen var att göra produkterna till en del av de svenska konsumenternas köpvanor. Senare på hösten upprepades kampanjen med hjälp av två andra kanaler (LounaFood 2003a). Produkterna fick en mycket positiv mottagning på den svenska marknaden (LounaFood 2003b). Genom samarbete med högskolor samlar LounaFood viktig information om livsmedelsmarknaden (LounaFood). Ett aktuellt problem för tillfället är efterfrågan på produkterna. Genom samarbete med högskolor har LounaFood tillgång till aktuella och skräddarsydda undersökningar i form av avhandlingar som t.ex. denna. 3 Teori Som utgångspunkt för avhandlingens teoretiska del används Kotlers produktmodell. Genom den empiriska undersökningen är det meningen att se om teorin får stöd av resultatet. Syftet med den empiriska delen är att mäta betydelsen av olika produktattribut, därför skall också de ifrågavarande attributen presenteras. Undersökningen skall sedan genomföras med hjälp av Kanos modell för kvalitetskontroll men modellen presenteras närmare i kapitel 4. Till att börja med är det centralt att diskutera termen produkt. 3.1 Produkt Vad är en produkt? Denna fråga förefaller mycket enkel om man inte tänker närmare på det. Det finns många sätt att definiera begreppet produkt. Webster (1996) definierar produkten på följande sätt: Produkt är någonting som produceras. Denna definition verkar i och för sig helt logisk men den ger ännu ingen bild produkten gör. Kotlers (2000) definition av termen är: En produkt är vad som helst som kan erbjudas på en marknad för att tillfredställa ett behov (Kotler 2000: 394). 18

24 Cagan & Vogel (2003) definierar produkten på följande sätt: Produkt är en apparat som genom att erbjuda en tjänst skapar en erfarenhet (Cagan & Vogel 2003: 39). Denna definition är kanske inte så täckande men det blir klart att det handlar om en vara eller tjänst som skapar något slag av upplevelse. Utgående från dessa definitioner kan man konstatera att: En produkt är någonting som kan produceras för att genom upplevelse tillfredställa ett behov. Produkten handlar om en fysisk helhet (Keegan 1989: 367). Med tanke på livsmedel kan man då definiera produkten som fysiska attribut som t.ex. vikt, utseende och tillverkningsämnen. En smörgås kan således definieras som 150 gram färggrann mat som består av mjöl, vatten, ägg, smör, skinka och tomat. En sådan definition säger dock ingenting om det behov som smörgåsen tillfredställer. I detta fall är hungern det primära behovet. Kotler har blivit känd för att använda de fyra P:na i marknadsföringsmixen. Det var dock inte han utan McCarthy som kom på dessa fyra viktiga element som spelar en central roll inom marknadsföring. Trots detta kopplas tankesättet ihop med Kotler. Enligt marknadsföringsmixen delas de relevanta elementerna in i fyra olika delar. Dessa är (Kotler 2000: 15.): Produkt Pris Promotion Plats Alla fyra element spelar en viktig roll då företaget planerar sin verksamhet. Utan en produkt har ett företag ingenting som det kan tillfredställa marknadens behov med. Priset åter är den del som genererar vinst. Med hjälp av promotionen skapas kontakten mellan företaget och kunden och med platsen menar man den fysiska marknaden. 19

25 Denna modell är mycket välkänd och det är inte ändamålsenligt att gå djupare in på den. Det relevanta i detta sammanhang är produkten. Enligt marknadsföringsmixen kan produkten delas in i olika beståndsdelar. Produkten består av ett antal olika element som t.ex. produktvarians, kvalitet, design, egenskap, varumärke, förpackning, storlek, tjänst, och garanti. Alla dessa element påverkar hur konsumenterna uppfattar produkten. (Kotler 2000: 15-16) Kotlers tre-fas produktmodell På 1980-talet använde Kotler en produktmodell som delade in produkten i tre olika delar. Dessa var kärnan, den egentliga produkten och produkten med tillägg. Modellen presenteras i figur 6. För att undvika oklarheter har jag valt att kalla den äldre modellen för tre-fas modellen. Själva kärnan i produkten är den del som tillfredställer ett bas behov. I detta fall skall man inte se på själva produkten utan på den uppgift som den uppfyller. Om konsumenten t.ex. köper en borr betyder det inte att han tillfredställer ett behov. Först efter att konsumenten har borrat ett hål är behovet tillfredsställt. Själva kärnan är alltså inte alltid så lätt att definiera. Det händer lätt att man stirrar för mycket på själva produkten och inte frågar: vilket är det egentliga behov som produkten tillfredställer? (Kotler 1984: 187) Borren representerar först den andra produktsfären. Producenten måste förverkliga produktkärnan i form av en egentlig produkt. Detta betyder att producenten för att kunna tillfredställa konsumentens behov av hål måste kunna erbjuda en lösning på problemet. Med hjälp av en borr kan han erbjuda konsumenten ett sätt att skapa ett hål. Själva produkten kan byggas upp på fem olika karakteristika. Kvalitet, attribut, design, varumärke och förpackning påverkar alla den slutliga form produkten får. Här bör påpekas att modellen inte helt stämmer överens med den övriga litteraturen som används. I kapitlet om attribut kommer det fram att t.ex. kvalitet, pris, förpackning osv. ingår i termen attribut. (Kotler 1984: 187) 20

26 Figur 6. Kotlers tre-fas produktmodell (Kotler 1984: 188). Produkt med tillägg Egentlig produkt Frakt och kredit Brand namn Produktkärnan Nyttan som produkten ger Egenskap Service Kvalitet Design Garanti Förpackning Montering Den yttersta sfären formas av produkten med tillägg. Det räcker inte med endast borren. Producenten måste kunna erbjuda konsumenten övriga tjänster vid sidan om produkten. Hit hör hela konsumtionsprocessen från inköp till dess produkten inte längre används. T.ex. garanti, service och rådgivning kunde ses som tillägg till produkten. Konkurrensen på marknaden sker enligt Kotlers tidigare modell på den yttersta nivån. Det är inte centralt hurdan produkt man producerar utan allt som inte direkt hör till produkten, men följer med den, skapar produktens konkurrenskraft. (Kotler 1984: 187) Kotlers fem-fas produktmodell Tre-fas modellen ersattes senare med en modell som hade fem faser. I detta fall har jag valt att kalla modellen för fem-fas modellen. I fem-fas modellen delas produkten in i fem olika nivåer (Figur 7). Var och en av dessa nivåer måste man ta i beaktande vid marknadsföringen av själva produkten ty ju längre utåt från kärnan man kommer desto mera värde får produkten. 21

27 Figur 7. Kotlers fem-fas produktmodell (Kotler 2000: 395). Potentiell produkt Produkt med tillägg Förväntad produkt Grundprodukt Kärnan I den nya modellen är den viktigaste och innersta nivån kärnan. Kärnan kan också i detta fall definieras som den nytta kunden i verkligheten köper. Vid livsmedel är kärnan mättnad och näring. Man köper alltså inte själva den fysiska produkten utan man uppfyller ett behov. I detta fall är grundbehovet hunger. På andra nivån måste man göra kärnan till en grundprodukt. Detta kunde vara t.ex. pasta, mjölk, ost eller bröd. På tredje nivån skall företaget formulera den förväntade produkten. Här är det frågan om attribut som enligt kunden skall ingå i produkten. Man förväntar sig att pastan smakar gott, mjölken är färsk och vit, osten inpackad i ett paket och brödet förväntas vara mjukt och inte rå inuti. Produkt med tillägg skall innehålla de attribut som överraskar kunden positivt. Dessa attribut är sådana som man inte förväntar sig men som ändå ingår i produkten. Som exempel kunde nämnas pastarecept inne i pastapaketet, tillsatta vitaminer i mjölken, erbjudande om ost eller smörkniv som gratisprodukt då man köper ett bröd. Till den sista och yttersta nivån räknas alla potentiella innovationer som produkten kan genomgå i framtiden (Kotler 2000: ) Som man kan se skiljer sig tre-fas modellen från fem-fas modellen på vissa punkter. Kärnan och den egentliga produkten är samma i de båda modellerna men man kan tänka sig att produkten med tillägg har delats i två delar med hänsyn till den gamla modellen. Först kommer den förväntade produkten. Idag utgår man ifrån att produkten måste fylla 22

28 vissa grundkrav. Om dessa inte uppfylls köper konsumenten högst antagligt inte produkten (Shen m.fl. 2000: 92). Den andra delen är produktens tillägg, som numera ses som någonting som överraskar konsumenten (Matzler, Hinterhuber, Bailom & Sauerwein 1996: 8). Detta har blivit viktigt på dagens marknad. Också den potentiella produkten har blivit en viktig del av produkten. Innovation har blivit ett centralt konkurrensmedel och detta syns också i Kotlers nyare modell. I den nyare modellen kan man tydligt konstatera hur tyngdpunkten nuförtiden ligger vid ett marknadsorienterat tankesätt. Flera andra produktmodeller liknar mer eller mindre den modell som Kotler använder (Rope & Pyykkö 2003: 178; Cateora & Graham 1999: 386). 3.2 Attribut Produktattribut används ofta som ett centralt element i konkurrensstrategin (Aaker 1991: 114). Att välja rätt attribut kan alltså spela en avgörande roll i hur produkten klarar sig på marknaden. Numera väljer konsumenterna sina produkter mera utgående från vilka attribut de har än p.g.a. själva produktkärnan (Skinner 1990: 241). Attribut kan indelas i processattribut och produktattribut. Med processattribut menar man de olika delar av produktionsprocessen som kan påverka själva produkten. Som exempel kunde nämnas odling av grönsaker. I detta fall kan produktionsprocessen spela en betydlig roll. Om grönsakerna har gödslats kemiskt eller odlats organiskt kan påverka t.ex. smaken mycket kraftigt. (Northen 2000: ) Med produktattribut menar man de olika egenskaper själva produkten har som t.ex. smak, pris, utseende och säkerhet. Det är främst ur denna synvinkel som undersökningen skall genomföras. Produktattribut kan ytterligare indelas i inre attribut och yttre attribut 2. (Northen 2000: ) 2 På engelska heter det intrinsic cues och extrinsic cues (Northern 2000: 232) men jag har valt att översätta termerna till inre attribut och yttre attribut eftersom det på svenska beskriver vad det är frågan om. 23

29 3.2.1 Inre attribut Inre attribut är de fysiska egenskaper som produkten har. Man kan inte påverka dessa utan att själva den fysiska produkten förändras, så de är mycket produktspecifika (Northen 2000: 233; Lee & Lou 1995: 2). Följande Attribut har valts utgående ifrån sekundärkällor. Enligt litteraturen hör de till de viktigaste attributen då det gäller val av livsmedel. Varje attribut kommer att diskuteras. Kvalitet är ett mera allmänt begrepp. Med detta menar man att de andra attributen är en del av kvalitet (Salo m.fl. 1998: 18). Kotler definierade kvalitet som summan av produktens eller tjänstens egenskaper. Produkten eller tjänsten bygger på dess förmåga att tillfredställa kända eller indirekta behov (Kotler 2000: 57). Den spelar en viktig roll både för inre och yttre attribut (Northen 2000: 233). Kvaliteten är svårt att mäta om inte begreppet preciseras. I detta sammanhang avses med kvalitet både den helheten som attributen skapar och produktens förmåga att tillfredställa och överskrida behov. Aaker (1991) kallar detta konsumentorienterade perspektiv upplevd kvalitet, vilket passar mycket bra in i detta sammanhang. För enkelhetens skull användes dock termen kvalitet. Kvaliteten har blivit ett av de viktigaste attributen då det gäller köpbeslut (Cagan & Vogel 2003: 36; Shen m.fl. 2000: 91). Kvalitet anses därför vara ett mycket viktigt konkurrensmedel på marknaden (Curry & Riesz 1988: 36). Eftersom attributet spelar en så pass central roll är det viktigt att i undersökningen få veta hur konsumenterna förhåller sig till det. Hälsa är ett attribut som spelar en växande roll hos konsumenterna i dagens läge. P.g.a. en växande äldre generation och samhällets intresse för hälsa kommer detta attribut antagligen att spela en alltmer central roll inom livsmedelsindustrin (Salo m.fl. 1998: 19). Betydelsen av matens hälsoaspekt kommer speciellt väl fram när det gäller funktionell mat 3 (Urala & Lähteenmäki 2003: 149). Eftersom hälsa ses som en viktig del av det moderna samhället är det berättigat att påstå att matens hälsoeffekter kommer att bli en eventuell konkurrensfördel i framtiden. 24

30 Bekvämlighet (eng. convenience) anses också vara ett viktigt attribut (Urala & Lähteenmäki 2003: 153; Östberg 2003: 64). Med bekvämlighet avser man hur snabbt, lätt och bekvämt det är att tillreda maten. Matlagningen blir hela tiden mindre krävande både kunskaps- och tidsmässigt. Det är inte mera så vanligt med hemmafruar. Därför måste barn också kunna tillreda maten. För att åstadkomma detta har det blivit allt vanligare med mat som inte ställer höga krav på konsumentens matlagningskunskaper. (Salo m.fl. 1998: 21) Säkerhet hos livsmedel anses också vara ett av de styrande attributen (Urala & Lähteenmäki 2003: 153). T.ex. salmonellan och galna kosjukan har gjort att konsumenterna numera ställer strängare krav på livsmedlens säkerhet (SOU: : 189; SOU: : 66; Salo m.fl. 1998: 18). Dessutom är det viktigt att produkterna inte innehåller tillsatsämnen, hormoner, antibiotika eller andra ämnen som är farliga för konsumenten (Tiilikainen 1999: 17). Utgångspunkten måste vara att produkterna kan konsumeras utan att det finns en risk för att de skadar hälsan (SOU: : 66). Idag finns det så många hälsorisker att det inte går att ta produkternas säkerhet för given. Visserligen måste produkterna uppfylla höga säkerhetskrav innan de kan lanseras på marknaden men det är ändå viktigt att veta hur stor vikt konsumenterna lägger på produktens säkerhet. Upplevelse har också börjat spela en större roll som attribut. Vid sidan om att tillfredställa grundbehov som hungern har det blivit allt viktigare för livsmedel att skapa en upplevelse för kunden. I och med denna nya dimension kan företag genom upplevelse potentiellt skapa en kraftig konkurrensfördel (Pine II & Gilmore 1999: 1-4). Konsumenten ser inte längre mat som endast föda och näring utan en hel ny kultur har börjat växa upp kring livsmedelsindustrin. Mat har blivit ett sätt att uttrycka sig själv på. Speciellt bland urbana mänskor spelar maten en viktig roll som skapare av upplevelser. (Salo m.fl. 1998: 21) Etnisk mat förefaller speciellt framgångsrikt i att skapa upplevelser som konsumenten är villig att betala för. Tex-mex, thaimat och sushi är bara några exempel på upplevelser som mat kan erbjuda. Restaurang- och kafékulturen har utvecklats under de senaste åren 3 Med funktionell mat menar man nya produkter som har producerats med hjälp av matteknologi och som bjuder på hälsorelaterade fördelar (Urala & Lähteenmäki 2003: 149). 25

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Johan Jakobsson. Marknadsorientering i små och medelstora livsmedelsproducerande företag i sydvästra Finland

Johan Jakobsson. Marknadsorientering i små och medelstora livsmedelsproducerande företag i sydvästra Finland Johan Jakobsson Marknadsorientering i små och medelstora livsmedelsproducerande företag i sydvästra Finland Pro gradu-avhandling i Internationell marknadsföring Handledare: Malin Brännback Företagsekonomiska

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat 1 (5) Anmälan om registrering av anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas och bearbetas Ny livsmedelsanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet/sortiment i befintlig anläggning

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige?

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige? Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige? Märit Beckeman Förpackningslogistik marit.beckeman@plog.lth.se Vad är en innovation? införande av något nytt, nyhet; förändring (Svenska Akademins

Läs mer

fem områden för smartare marknadsföring

fem områden för smartare marknadsföring fem områden för smartare marknadsföring fem områden för smartare marknadsföring Strukturerad information Sättet du lagrar information om dina kunder och prospekts beteenden, kontaktuppgifter och demografi

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2013.11.16 Tid: 08:15-12:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson 019-303008

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan Kön Ålder Region S1. Vilket av följande alternativ passar in på dig angående hushållets inköp av dagligvaror, dvs.

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014 Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ2 Starta och driva företag Linköping 2012-10-31 Magnus Moberg FÖ2 Starta och driva företag» Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbros

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Sveriges ledande grossist kompletta utbud 1000 produkter

Sveriges ledande grossist kompletta utbud 1000 produkter Välkommen till m e d p l i v i t tr a d e - s v e r i g e s l e d a n d e g r o s s i s t f ö r l i v s m e d e l s p r o d u k t e r f r å n s y d e u r o p a! Droga Kolinska Plivit Trade Plivit Trade

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2014.03.29 Tid: 14:15 18:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson Antal

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Twittrande marknadsföring

Twittrande marknadsföring Twittrande marknadsföring En essä i digitala distrubtionsformer Ulf Stäke VT 2010 Högskolan Väst Innehållsförteckning Inledning... 3 Twitter... 4 Varför Twitter används till marknadsföring och hur... 4

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda.

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda. Lagen om anställningsskydd. Den första analysen som man gör när man analyserar arbetsmarknaden är att analysera marknaden själv. Vad är marknaden och hur kan marknaden fungera väl? 1) Egendomsrätt. För

Läs mer

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 FÖR VEM DESIGNAR DU? Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 EN PRODUKTS URSPRUNG Vad ger en produkt existensberättigande? Är det tillgång och efterfrågan? Eller är det så att åtrå, längtan,

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Information om livsmedelsindustrin och utbildning

Information om livsmedelsindustrin och utbildning Information om livsmedelsindustrin och utbildning Finlands Livsmedelsindustriförbund rf 2012 Livsmedelsindustrin Utvecklar och tillverkar mat för konsumenter och storhushåll Satsar hela tiden på att utveckla

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Konsumenträttsliga riktlinjer

Konsumenträttsliga riktlinjer Konsumenträttsliga riktlinjer MARKNADSFÖRING GÄLLANDE UPPBINDNING AV MOBILTELEFONER OCH ANSLUTNINGAR Den nya bestämmelsen om uppbindning i kommunikationsmarknadslagen trädde i kraft 1.4.2006. Enligt lagens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson

Läs mer

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten ANMÄLAN OM REGISTRERING Anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas eller bearbetas Anmälan om registrering Ny livsmedelsanläggning Skickas till: Vårgårda kommun Bygg- och miljöavdelningen 447

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 Kaj Hoffrén Överinspektör Skatteförvaltningen/Finland

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer