Bilaga 15. Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden SÄTERS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 15. Verksamhetsplan 2013. Barn- och utbildningsnämnden SÄTERS KOMMUN"

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 Barn- och utbildningsnämnden SÄTERS KOMMUN

2 Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER... 4 FÖRSKOLAN... 5 GRUNDSKOLAN... 6 KULTURSKOLAN... 7 GYMNASIESKOLAN/VUXENUTBILDNINGEN... 9 UNGDOMSVERKSAMHET, VILJA VÅGA VARA UNG I SÄTER (VVVUIS)... 9 VERKSAMHETSGEMENSAMMA UTVECKLINGSINSATSER NYA NATIONELLA KRAV PERSONALSITUATIONEN REKRYTERINGSBEHOV SJUKTAL INVESTERINGAR ÖVRIGT LOKALER OCH UTEMILJÖ FRAMTIDEN BARN- OCH ELEVUTVECKLING LOKALBEHOV VERKSAMHETSMÅL

3 Driftbudget Tabell 1. Budget barn- och utbildningsnämnden. Driftbudget (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Utfall 2011 Budget Prognos 2012 Förslag Budget 2013 Nettokostnad Nettoinvesteringar Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja och främja goda uppväxt- och utbildningsvillkor för barn och ungdomar i kommunen. Verksamheten omfattar pedagogisk omsorg (familjedaghem), förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola samt ungdomsverksamhet. Nämndens ansvarsområden regleras av skollag, förordningar, läroplaner och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Verksamheten omfattas huvudsakligen av fyra läroplaner, Läroplan för förskolan (Lpfö 98), för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), Läroplan för grundsärskolan (Lgrsä 11) och läroplan för gymnasieskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Viktiga händelser 2013 Huvuduppdraget för barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att arbeta för en ökad måluppfyllelse. Barn, elever, ungdomar och studerande ska ges så goda förutsättningar som möjligt för att nå så långt som möjligt avseende styrdokumentens mål. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet kommer under 2013 att fortsätta präglas av implementeringen av den nya skollagen och de nya läroplanerna med tillhörande kursplaner, samt barn- och utbildningsnämndens mål, att Säter ska ha Dalarnas bästa skola En aviserad anhöriginvandring kommer att berika verksamheten med ytterligare ca 40 nyanlända barn, ungdomar och vuxna studerande under En positiv utveckling av antalet barn och elever inom förskola och skola medför ett behov av såväl om- och tillbyggnad som nyproduktion av lokaler. 3

4 Kulturskolans verksamhet kommer att präglas av arbetet inom ramen för Skapande skola. En ny förskola projekteras med planerad start under tredje kvartalet Förskolan kommer att vara placerad vid Öster Filargatan i centrala Säter och bestå av fem avdelningar med 72 platser. Planering av ytterligare förskolor och om- och tillbyggnation av grundskolor pågår. Konventionen om barnets rättigheter Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera barnkonventionen. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Detta arbete fortsätter under Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. Två förskolelärare och folkhälsoplaneraren deltar i en kurs som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anordnar kunskapsspridning till barn och unga. Syftet med fördjupningsområdet är att barn ska få kunskap om sina rättigheter i enlighet med konventionen. Målet är dels att de vuxna som deltar i arbetet ska genomföra informationsinsatser till barn och unga dels att skapa långsiktiga och hållbara former för kunskapsspridning till barn. Under läsåret 2012/2013 planeras utbildning kring konventionens konkreta betydelse för den egna verksamheten. Utbildningen riktar sig till personal i kommunen, utöver chefer och pedagoger som redan fått utbildningen. Under läsåret 2012/2013 planeras också start av ett barnråd och en vidareutveckling av ungdomsrådet. Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden testar att använda den barnchecklista som tagits fram och utvärderar om den är ett fungerande verktyg. Barnperspektivet skall i lämplig omfattning finnas med i utredningsdirektiv. Målet är att en barnkonventionsansvarig skall finnas på varje förvaltning. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken och informationen ska vara anpassad till varje barn. Sex elever som gick ut åk 9 våren 2012 har under sommaren gått en utbildning för att lära sig mer om konventionen om barnets rättigheter. Under läsåret 2012/2013 ska de förmedla sin kunskap vidare till alla elever i åk 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Information till föräldrar kan lämpligen ske i samband med föräldramöten. Ett förslag är att en grupp ska sättas ihop som ska arbeta med demokrati bland unga, exempel på dem som kan ingå i gruppen är personal från ungdomens hus, kulturskolan, folkhälsa och elever. Det är viktigt med en dialog med barn och unga som ett naturligt och i förväg planerat moment i ärendeprocessen. 4

5 Förskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut , 51, innebar en minskning av personaltätheten inom förskolan från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare. Det är angeläget att personaltätheten återställs till 2009 års nivå. Behovet kan ses från tre perspektiv, det ena utifrån forskning kring barns behov av tillgängliga vuxna, det andra att tillmötesgå statens skärpta krav på förskolan i form av ny skollag och en reviderad lärplan samt det tredje kravet på introduktionsår och mentorskap för nyutexaminerade förskollärare. Förskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat tre övergripande utvecklingsområden: Det systematiska kvalitetsarbetet, Förhållningssättet och arbetet med den Mångkulturella förskolan. Inom ramen för dessa tre områden pågår utvecklingsinsatser. Arbetet med Den Goda Förskolan (som syftar till att utveckla förskolans arbete i enlighet med läroplanen) fortsätter under 2013 med att Gustafs förskoleområde och Stora Skedvi förskoleområde inleder kompletterande och ny utbildning för personal. I syfte att stärka samspelet mellan vuxna och barn, arbetar förskolorna i Säters kommun med stöd av ett program kallat ICDP 1, Vägledande Samspel. För att stärka barns språkutveckling arbetar man med en metod kallad TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). Under läsåret vidareutvecklar förskolan arbetet med matematik. Man kommer också i enlighet med förskolans reviderade läroplan att utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik, där bl.a. NTA 2 ingår. Förskolans reviderade läroplan innehåller bl.a. mål för barnens språkliga och kommunikativa utveckling, matematiska utveckling, samt naturvetenskap och teknik. På så sätt höjs ambitionerna för lärandet och det blir tydligare vad varje barn har rätt att få med sig av förskolans verksamhet. Den reviderade läroplanen lyfter fram att multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Läroplanen lyfter också fram betydelsen av att barn utvecklar förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde. Mot den bakgrunden har s.k. surfplattor 3 införts i förskolan. Syftet är att stimulera barnens språk, sociala kompetens och ge kunskaper om den nya tekniken. Ett av målen inför 2013 är att öka andelen surfplattor. 1 ICDP:s mål: Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att de egna resurserna ska komma fram och kunna användas. 2 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9. 3 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 5

6 Grundskolan Även inom grundskolan har personalminskningar genomfört sedan Man kan dela in konsekvenserna i tre huvudområden. Den ena handlar om förutsättningar att utveckla skolan i syfte att ge fler elever möjlig att nå högre måluppfyllelse, den andra om elevers rättsäkerhet som bl.a. innefattar de skärpta kraven på skolans dokumentation och utredningar, den tredje som handlar om introduktionsår och mentorskapet för nyanställda lärare. Mot bakgrund av detta är det angeläget att under 2013 återställa lärartätheten till 2009 års nivå. Grundskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat fyra övergripande utvecklingsområden: Det systematiska kvalitetsarbete, Trygghet (likabehandling, delaktighet och förhållningssätt), Elevinflytande (lust att lära) samt Måluppfyllelse i alla ämnen/likvärdig bedömning. Inom ramen för dessa utvecklingsområden pågår följande satsningar: Läroplanen för grundskolan, LGR 11 Under 2013 fortsätter en utvecklingssatsning där samtliga lärare deltar i en process som syftar till att utveckla förståelse för grundskolans nya läroplan, LGR 11. Målsättning med insatsen är: Att skapa en samsyn inom kommunen, Att utveckla en ökad bedömarkompetens hos både lärare och skolledare, Att ge rektorer verktyg för sitt pedagogiska ledarskap samt Att lärare får bra verktyg för att skapa planeringar, bedömningar och en undervisning som samstämmer med Lgr 11 och genom detta nå en högre måluppfyllelse. Matematik Matematikämnet har uppmärksammats mycket de senaste åren och viljan att utveckla undervisningen är stark inom Säters skolor. Barn- och utbildningsnämnden har tillsatt en tjänst som matematikutvecklare (12,5 %) för att stödja matematikundervisningen i kommunen. Under 2013 kommer denne att leda utveckling av matematikundervisningen med stöd av Skolverkets matematiksatsning. Syftet är att verka för: Att öka medvetenheten om syfte och centralt innehåll i matematik för att säkerställa lektionsplaneringar utifrån dessa Att utveckla pedagogernas kompetens att anpassa innehåll, metoder och material Att som ett led i pedagogernas lärande utveckla och öka elevernas kunskapsutveckling i matematik 6

7 NTA Satsningen på att utveckla NTA 4 fortsätter under 2013 genom att nämnden avsätter resurs motsvarande 12,5 % av en heltidstjänst som NTA-samordnare. Teknikundervisningen Klockarskolan har beviljats bidrag från stiftelsen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond för att bygga upp en tekniksal på Klockarskolan, samt för att utveckla teknikundervisningen vid skolan. Målet med projektet är: att utbilda behöriga lärare i teknik och knyta ihop undervisningen utifrån NTA-teman som eleverna arbetar med i de yngre åren, att utveckla elevernas intresse för teknik och förmåga, att ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt, att anpassa skolans teknikundervisning efter Lgr 11:s riktlinjer med införandet av ett centralt innehåll och att försöka skapa en likvärdig undervisning för alla elever, att bygga upp en tekniksal där all skolans teknikundervisning kan ske. Från 2013 kommer samtliga elever i år 8, inom ramen för ämnet Teknik, att erbjudas undervisning inom ramen för First Lego League 5 Kulturskolan Kulturskolans syfte är att musik, dans och drama ska vara en naturlig del i elevernas vardag i Säters kommun. Kommunen ska erbjuda en grundskola med stärkt musik-, dans- och dramaprofil och ett inre arbete som betonar estetiska lärandeprocesser vilket ger eleverna större möjlighet att nå goda resultat. En attraktiv skola: Barn och ungdomar ges möjlighet att på sin fritid utöva och framträda med teater, dans och musik. En attraktiv fritid: Säters kommun får en stark dragningskraft som utbildnings- och kulturkommun och blir därmed en intressant plats att leva, arbeta och bo. En attraktiv kommun! Kulturskolans mål är att samordna de personella och materiella resurserna inom de estetiska ämnesområdena för grundskola och fritid. Utveckla och förnya de estetiska och kulturella verksamhetsformerna för skola och fritid. Skapa en kreativ skolmiljö för grundskolans alla elever. Ge barn och ungdomar i kommunen möjlighet till en kreativ och god fritid, samt stärka och bredda det lokala kulturlivet. 4 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9 5 FIRST LEGO League är en internationell tävling i naturvetenskap, teknik, matematik och entreprenörskap för barn och ungdomar i skolår 4-9.Målet med FIRST LEGO League är att skapa ett intresse för naturvetenskap och teknik och i förlängningen öka antalet sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. 7

8 Kulturskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat tre övergripande utvecklingsområden: Systematiskt kvalitetsarbete, Genus, Elevinflytande och att man avser att bredda verksamhetens utbud. Skapande skola Kulturskolan i Säter har fått del av Statens Kulturråds bidrag för Skapande skola. Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan, samt att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar Grundskolans gemensamma fördjupningsområden har även under kommande läsår sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, utvecklingsarbete med genusperspektiv på verksamheten och implementering av läroplanerna. Kulturskolan planerar att med de kulturella språken som verktyg gå vidare i utvecklingsarbetet som även omfattar utforskande av nya arbetssätt genom de estetiska språken i skolan. Kulturspråka har sin grund i olika kulturprojekt under temadagar och genom skapande verksamhet med en aktiv roll i skolans fortlöpande arbete för att alla barn ska få de verktyg de behöver för att tolka innehållet och skapa mening. Man har även ett pågående matematikutvecklingsprojekt i kommunen som fått inspiration till att utveckla dansmatte som metod tillsammans med en kunnig danslärare. För läsåret 2012/2013 planeras Kulturspråka för skolår 1-6 och Kulturtema Dans för skolår 7-9. Kulturspråka skolår 1-6 Musik: Gemensamt för eleverna i åk 4-6 planeras en större musikupplevelse i samarbete med Musik i Dalarna och Dalasinfoniettan. Man har här en möjlighet att kunna erbjuda alla barn att få gå på en stor orkesterkonsert i en riktig konsertlokal. Önskemålet är att eleverna även ska få närkontakt med musikerna och orkesterinstrumenten i någon form genom att exempelvis kunna sitta med i orkestern under en repetition och verkligen få känna musiken i kroppen. Dans: Dansmatte i samarbete mellan lärare och danspedagog som en förstärkning av kommunens matematikutvecklingsprojekt i åk 4-6. Teater: Eleverna i åk 1-3 ska få se en teaterföreställning som komplement till det egna arbetet med teater tillsammans med Kulturskolans dramapedagog för att få perspektiv och fördjupad insikt om hur många olika upplevelser teater vara. Hantverk och slöjdtekniker med professionella hantverkare ska ingå som ett praktiskt moment för eleverna i Tidsresan och i temadagar på övriga skolor, i samarbete med Dalarnas Hemslöjdsförbund. 8

9 Kulturtema Dans skolår 7-9 Årets kulturfördjupning är dans och man fortsätter med det löpande projekt att varje läsår ha olika men återkommande kulturprofil i skolan för att ge eleverna upplevelse och mötesplatser i skapande verksamhet. Hösten 2012 kommer Kulturtemadagarna att ingå i en aktivitetsvecka i starten av terminen då eleverna ska få ägna sig åt gemensamma och åldersintegrerade lärakänna projekt och arbeta med livskunskap genom bl.a. kultur- och skapandeaktiviteter. Man tänker även att Skapande Skolaprojektet Tema Dans ska ingå som en del i denna vecka då eleverna förutom eget skapande ska få möta en professionell dansgrupp i en föreställning på samma tema och även kan medverka med workshops i dans för alla elever. Med dansen i fokus på temadagar under resten läsåret vill man ge eleverna möjlighet att lära känna hip-hop, street och andra nutida dansformer. Samverkan med andra skolämnen som svenska, musik, engelska kan användas för att skapa egna texter och musik kopplat till de olika stilarna. Gymnasieskolan/Vuxenutbildningen Gy 11 (Gymnasieskola 2011) är en utbildningsreform som innebär en omfattande förändring av Sveriges gymnasieutbildning. Bland annat innebär reformen förändringar inom ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet. Även betygssystemet har ändrats. Reformen ska leda till att ungdomarna på yrkesprogrammen blir bättre förberedda för yrkeslivet och att ungdomarna på de högskoleförberedande programmen blir bättre förberedda för högskolestudier. För att möta de nya kraven i Gy 2011 kommer Dahlandergymnasiet att prioritera utvecklingen av lärlingsutbildning och entreprenöriellt lärande. För att ytterligare möta de skärpta kraven i den nya skollagen kommer Dahlandergymnasiet att utveckla elevdokumentationen där ett nytt dokumentationssystem har införts. Gymnasieskolan präglas också av en stark konkurrenssituation med ett vikande elevunderlag i regionen. Mot bakgrund av detta pågår en omfattande omstrukturering vid Dahlander kunskapscentrum, där man integrerar stora delar av undervisningen mellan gymnasium och vuxenutbildning. Kommunala informationsansvaret Ansvaret för det kommunala informationsansvaret ligger organisatoriskt under Dahlander kunskapscentrum. Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. Arbetet med informationsansvaret är viktigt för att ingen ungdom ska falla mellan stolarna. Ungdomsverksamhet, Vilja Våga Vara Ung i Säter (VVVUiS) Syftet med arbetet är att ungdomar i Säter ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att skapa arenor som bygger på ungdomarnas eget engagemang och intressen. En styr- 9

10 grupp bestående av förtroendevalda från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt tjänstemän från de båda förvaltningarna driver arbetet. En annan viktig del är att samarbetet i ungdomsfrågor med olika aktörer; kommunala förvaltningar, BRÅ, föreningar, näringsliv m.fl. samt arbetet med Ungdomens Hus ska vidareutvecklas. Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera FN s konvention om barnets rättigheter. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Detta arbete fortsätter under Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. Under 2012 genomfördes en inventering av vad ungdomar vill göra på sin fritid. Utifrån undersökningens resultat kommer styrgruppen VVVUiS tillsammans med ungdomsrådet arbeta för att förverkliga ungdomarnas önskemål om en träffpunkt i centrala Säter där ungdomarna kan träffas både spontant och planerat i form av olika aktiviteter. Frågan om en förbättrad kollektivtrafik kommer också att lyftas. Med utgångspunkt från konventionen om barnets rättigheter krävs insatser för att alla ungdomar i kommunen ska ha lika rätt till en meningsfull och hanterbar fritid där man har möjlighet till inkludering, delaktighet och inflytande. Detta beskrivs i konventionens artikel 23 samt artikel 31. Under hösten 2012 startar ungdomsverksamhet för ungdomar som har rätt till stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS omfattar ungdomar som tillhör den s.k. personkretsen, d.v.s. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Lagen ger ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar rätt till korttidstillsyn utanför hemmet, före och efter skolans slut, samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov. Verksamheten bedrivs varje eftermiddag utifrån varje ungdoms behov. Genom att inrätta en 0,5 tjänst kan verksamheten utvidgas till att också nå ungdomar som har andra funktionshinder som innebär ett behov av extra stöd för att få en meningsfull fritid (men inte har rättigheten till stöd enligt LSS). Det kan vara ungdomar med ADHD, ADD eller liknande. Även ungdomar som riskerar bli hemmasittare ingår i gruppen som behöver extra stöd för att få en inkluderande, social och meningsfull fritid. Verksamhetsgemensamma utvecklingsinsatser Dalarnas bästa skola 2014 Under 2011 enades en tvärpolitisk sammansatt grupp om målet att Säters kommun ska bli Dalarnas bästa skola Gruppen enades om att man ska mäta resultatet mot Sveriges kommuner och landstings (SKL s) Öppna jämförelser. Öppna jämförelser grundskola jämför resultat och resursindikatorer på kommunnivå och utgår från följande indikatorområden i sin redovisning: Slutbetyg, ämnesprov, omvärldskunskap, kostnader och personal. 10

11 Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde om en handlingsplan för arbetet med att nå målet att vara Dalarnas bästa skola En satsning på att förändra ett skolsystem brukar av erfarenhet ta förhållandevis lång tid. Beslutet att kommunen ska vara Dalarnas bästa skola 2014 innebär att fokus primärt behöver läggas på utveckling av verksamheten vid Klockarskolan eftersom jämförelsen sker gentemot elevernas måluppfyllelse i skolår 9. För att kunna behålla en ledande position i länet efter 2014 krävs att åtgärder fokuseras på hela verksamheten, från förskolan till gymnasieskolan. En viktig förutsättning för en fortsatt utveckling är att leva upp till skollagens intention, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund (1 kap. 5 ). Avgörande är att personal ges förutsättningar att ta del av aktuell forskning och möjlighet att bedriva forskning i den egna praktiken. Förvaltningen vill därför att det avsätts motsvarande 1 promille av nämndens budget för forskning och att denna satsning fortsätter med en promille per år under perioden Informations och kommunikationsteknik, IKT Vi lever i ett kunskapssamhälle som i allt större grad präglas av informations- och kommunikationsteknik (IKT), där digital kompetens beskrivs som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Eleverna behöver därför i skolan utveckla grundläggande kunskaper inom detta område för att i framtiden kunna möta arbetslivets krav och för att kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. De nya läroplanerna är tydliga med vilken roll IT har i skolan. I läroplanen för grundskolan (Lgr11) anges i de övergripande målen t.ex. att Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Trådlösa nätverk Under 2011/2012 har flera skolor uppgraderats med modernt trådlöst nätverk vilket möjliggör skolarbete med såväl bärbara datorer som surfplatta 6 och smarta telefoner. Alla skolor kommer under 2013 att ha nya trådlösa nätverk. Det trådlösa nätverket är dimensionerat med tanke på nuvarande datortäthet och medger en viss ökning av antalet uppkopplade datorer, men vid en större ökning av antal uppkopplade datorer krävs även förstärkning av det trådlåsa nätverket. Även kommunens förskolor har behov av trådlösa nätverk. Bärbara datorer för personal och multimediaklassrum De omfattande kraven på att dokumentera elevens skolgång och utveckling tillsammans med kravet på att anpassa undervisningen enligt nya läroplaner underlättas i och med att lärare får en bärbar dator att använda i sitt arbete. Genom att det i varje klassrum kommer 6 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta/läsplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 11

12 att finnas en projektor med högtalare kan lärare och elever utnyttja digitala resurser så som streamad film, nyhetssändningar och ta del av aktuellt utbud i allt från läromedel till raketer som landar på mars. Surfplattor Under 2012 slog användning av surfplattor 7 igenom, främst på förskolan, och tillsammans med utbildning i dokumentation av den pedagogiska verksamheten blev detta en lyckad satsning för både barn och pedagoger. En pedagog som undervisar i åk 1 sökte pengar utanför kommunen och lyckades på så sätt utrusta hela sin klass 1 med var sin surfplatta under våren Projektet syftar bland annat till att variera undervisningen med hjälp av ipad och ge elever möjligheten att träna sin kreativitet, fantasi och upptäckarlust. Tester som genomförts visar att eleverna på kort tid ökat sin läshastighet och arbetet i klassrummet har i hög grad präglats av kreativitet, fantasi och upptäckarlust. Nya behov Elever på Dahlanders kunskapscentrum har under hela sin utbildningstid tillgång till en personlig bärbar dator. Denna möjlighet bör ges till fler elever då behovet av bärbar dator alt. surfplatta till varje elev, s.k. 1:1, i grundskolan är stort. Beroende på elevens ålder och undervisningens inriktning är det i många fall lämpligt att eleverna har tillgång till en surfplatta istället för en bärbar dator. En lyckad satsning på 1:1 kräver, förutom tekniken, resurser i form av kunniga pedagoger och möjlighet till support. Våra barn äter på Stjärnrestaurang! Bättre skolmat ger godare hälsa! Lunchrasten är också en viktig lektion. I skolan lär man sig läsa, skriva och räkna rätt. Barn- och utbildningsnämnden vill också att eleverna ska lära sig att äta rätt, att äta hälsosamt. Nämnden menar att det är en förutsättning för kunskapsinhämtning och ett livslångt lärande. God hälsa ger bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv. I våra skolkök serveras därför näringsriktig mat, från grunden tillagad på plats, ofta med ekologiska och närproducerade råvaror. Säters satsning på skolmaten omfattar nu all verksamhet inom förskola och grundskola. Inspirationen har hämtats från konceptet Stjärnrestaurang, utvecklat under det nationella projektet Bättre Skolmat. Tanken är att servera god och näringsriktig mat i en bra miljö, men också att matgästerna, det vill säga eleverna, ska vara nöjda. I skolcafeterian serveras frukt och hälsosamma smörgåsar, i stället för godis, bakverk och sötade drycker. 7 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta/läsplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 12

13 Nyanlända barn och elever Säters kommun har under de senaste åren fått ett ökat antal barn/elever från annat land. Enligt prognosen ökar mottagningen även under de kommande åren. Detta innebär ett utökat behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp (förberedelseklass), svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Den ökande inflyttningen från annat land innebär också att fler förskolebarn kommer att behöva stöd för att utveckla sitt modersmål samt svenskundervisning för invandrare (sfi) vid vuxenutbildningen. Kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden fortsätter satsa på att personalen ska ges möjlighet att vidg sin kompetens. Nedan listas exempel på utbildningar som personal deltar i: Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning och planeras pågå fram till För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ett ämne utan att ännu ha rätt utbildning för detta. Utformningen av Lärarlyftet II är nära kopplad till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimationen. Enligt den nya skollagen ska lärare vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Förskolelyftet II. Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens och därmed främja förskolans måluppfyllelse. Satsningen pågår fram till Rektorsprogrammet är obligatoriskt för rektorer som inte tidigare genomgått en befattningsutbildning. Nyanställda måste påbörja utbildningen senast ett år efter sin anställning. Under 2013 går två av förvaltningens rektorer utbildningen. Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet har fokus på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Utbildningen ska utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap. Teoretiska kunskaper ska knyta an till rektorernas ledarroll i praktiken. Fortbildningen fördjupar relevanta delar av nuvarande befattningsutbildning. (Rektorsprogrammet). Implementeringsstöd för grundskolan: Som stöd för implementeringsarbetet kommer nyckelpersoner som huvudmannen utsett att erbjudas utbildning som genomförs i samverkan mellan Skolverket och högskolan Dalarna. Utbildningen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om hur den obligatoriska skolans styrdokument kan omsättas i undervisning, bedömning och betygsättning. Dessutom syftar utbildningen, i en fördjupande del, till att ge de kunskaper som krävs för att kursdeltagaren ska kunna leda och handleda kollegor i implementeringsarbetet i den egna verksamheten. Implementeringsstöd för förskollärare: Som stöd för implementeringsarbetet för förskollärare erbjuds en utbildning där man efter genomgången utbildning skall kunna tolka styrdoku- 13

14 menten samt problematisera dessa utifrån både önskade och eventuella oönskade konsekvenser. PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) är ett webbaserat studiematerial bestående av tio handledningar som kan användas enskilt eller i arbetslag för att utveckla kompetens inom IT. Deltagarna kan sedan examineras i fem olika steg. Alla pedagoger i Säters kommun deltar. Målet med PIM i Säter är att 100 % av deltagarna uppnår nivå ett och två, 75 % av deltagarna uppnår nivå tre. Nivå fyra och fem kan erbjudas efter beslut i ledningsgruppen där hänsyn tas till bland annat behov av kompetens samt intresse hos pedagoger. Alla skolledare når skolledarnivå. Samverkansavtal barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har utarbetat ett samverkansavtal mellan barn och utbildningsnämnden och socialnämnden. Samverkansavtalet reglerar hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med en förbättrad samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde. De båda nämndernas presidier träffas regelbundet under året för att följa upp samverkan. Nya nationella krav Lärarlegitimation Från den 1 december 2013 ska lärare och förskollärare ha en legitimation för att få undervisa, och i vissa lärares fall, sätta betyg. Den nya lärarlegitimationen innebär bland annat skärpta behörighetsregler, introduktionsår för nyexaminerade lärare och införande av Lärarnas ansvarsnämnd. Grundregeln för att kunna ansöka om legitimation är att man har en lärar- eller förskollärarexamen. Man ska dessutom ha arbetat som lärare alt. förskollärare i minst ett läsår på heltid eller motsvarande. För de som tar ut sin examen 1 juli 2011 eller senare gäller att man istället ska göra ett introduktionsår med en mentor. Introduktionsår och mentorskap Introduktionsåret för nyexaminerade lärare kräver att den nyanställde tilldelas en mentor. Tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. För rektorn eller förskolechefen behöver tiden vara tillräcklig för observationer, uppföljning och bedömning av lärarens eller förskollärarens lämplighet. Lika viktigt är det att även mentorn får tid avsatt för att följa och stödja läraren eller förskolläraren, motivera och ge goda råd. För läraren och förskolläraren behöver den avsatta tiden vara tillräcklig för samtal och reflektion över den egna verksamheten. 14

15 Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att lärarens eller förskollärarens arbete och resultat under introduktionsperioden dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen vad läraren eller förskolläraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes. Vidare ska rektorn eller förskolechefen dokumentera sina observationer, uppföljningen och bedömningen. Under introduktionsperioden ska rektorn eller förskolechefen vid minst tre tillfällen bedöma lärarens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning. Mentorn ska dokumentera observationer och samtal. Läraren och förskolläraren ska dokumentera sitt arbete. Nyanländas etablering Migrationsverket har aviserat att antal personer, inom ramen för anhöriginvandringen, beräknas till ca 40 personer. Antal vuxna (över 18 år) som kan bli aktuell är i dagsläget 9 personer och 31 barn. Barnen är i åldrarna 3-17 år. Det är 1 vuxen och ett barn 8 år som omfattas av etableringsersättning. Där har regeringen gått ut med att man ska förlänga rätten till etableringsersättning i minst två år till. Övriga vuxna och barn omfattas i dagsläget inte av etableringsersättning. Personalsituationen Rekryteringsbehov Inom barn- och utbildningsnämnden verksamheter uppnår 97 personal 65 år under perioden Under perioden kommer 51 (38 %) av kommunens tillsvidareanställda lärare och 24 (19 %) av förskolan/fritidshemmens personal att uppnå 65 år. Då barn- och elevutvecklingen bedöms stabil eller något ökande, kommer det att uppstå ett rekryteringsbehov. Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är genom det partnerskoleavtal som barn- och utbildningsnämnden ingått med Högskolan Dalarna om att ta emot studerande inom förskollärar- och lärarutbildningen. På så sätt slussas de studerande in i verksamheten i Säter vilket underlättar rekrytering efter utbildningens slut. Kommunen står också inför en situation där det blivit svårt att rekrytera förskollärare och vissa ämneslärare, framförallt inom de naturorienterande ämnena och språkämnena. Sjuktal Sjuktalet inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter fortsätter att sjunka. Sjuktalen avser total sjuktid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (i procent). Det genomsnittliga sjuktalet för 2011 är 4,59 ([2010 4,63], [2009 5,60], [2008 5,87]). I syfte att ytterligare förbättra arbetsmiljön har barn- och utbildningsnämnden i sin plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet formulerat följande mål: Andelen personal som trivs i sitt arbete ökar Andelen som upplever arbetet som meningsfullt ökar Andelen som känner sig delaktiga i verksamhetens utveckling ökar 15

16 Andelen som kan påverka hur skolans mål genomförs i praktiken ökar Andelen som upplever att de får uppskattning i sitt arbete ökar Andelen som känner sig trygga på sin arbetsplats ökar Sjukfrånvaron minskar Investeringar Informations och kommunikationsteknik, IKT Behovet av att varje lärare har tillgång till en egen bärbar dator kvarstår varför satsningen bör fortsätta till Uppgraderingen av de trådlösa nätverken bör genomföras på alla skolor. Med användningen av surfplattor i förskolan finns behov av trådlösa nätverk även där. Om en satsning på en dator till varje elev (1:1) inleds måste det trådlösa nätverket förstärkas ytterligare. För att möta kraven på moderniserad undervisning behövs fortsatt satsning på multimediaklassrum (fast monterad projektor i klassrummets tak tillsammans med högtalare). Utöver dessa satsningar behöver den befintliga utrustningen underhållas och bytas ut. Vid en satsning på 1:1 sjunker reinvesteringsbehovet då befintliga stationära datorer inte kommer att bytas ut. En satsning på ett utökat antal bärbara datorer och multimediaklassrum förutsätter också utökat IT-support. Övrigt Aven inför 2013 finns ett kontinuerligt behov av att byta uttjänta inventarier som utrustning i slöjd-, gymnastik- och No-salar, utrustning i förskolor och motsvarande verksamheter. Arbetsmiljöanpassningar/skyddsrondsåtgärder samt fastighetsnära åtgärder ingår också underlaget för investeringsbudgeten. Lokaler och utemiljö Underhållet i de lokaler som hyrs internt i kommunen är eftersatt. Trots att detta påtalats under många år har inga påtagliga förändringar skett. Fastighetskontorets budgeterade medel räcker inte till för att underhålla lokaler och utemiljö så att de utgör fullgoda lärmiljöer för barn och elever. Undantaget är de lokaler som är ny- eller ombyggda, t.ex. Mora by förskola. Många gånger måste också fastighetskontoret göra omprioriteringar under budgetåret, så att inplanerade åtgärder skjuts på en obestämbar framtid. En allvarlig aspekt är att medel för underhåll av arbetsmiljökaraktär inte heller räcker till, speciellt inte då åtgärderna behöver utföras sent på året. I dessa lägen tvingas barn- och utbildningsnämnden ta av egna investeringsmedel för att åtgärda bristerna. Fastighetschefen redovisar att barn- och utbildningsnämnden hyr 60 % av kommunens fastighetsbestånd och att dessa lokaler får del av 30 % av underhållsbudgeten. Detta är ett förhållande som bör ifrågasättas och ses över, då det finns stora underhållsbehov. Från 16

17 2013 sker en avsättning för underhåll vilket kommer att belasta nämndens kostnader för hyra med ca kr/år (gäller inte de nya lokalerna som satts i drift under 2012). Även då det gäller utemiljöer behöver insatser göras. Framtiden Barn- och elevutveckling Barn- och elevantalet i kommunen ser nu att vara stabil, t.o.m. något ökande de kommande åren. Det är viktigt att ha ett utrymme för förändringar då förhållande kan komma att ändras bl.a. utifrån in- och utflyttning och integrationsmottagning. Figur 1. Prognos barnomsorgsbehov (augusti 2012) 17

18 Figur 2. Prognos elevutveckling, förskoleklass (augusti 2012) Figur 3. Prognos elevutveckling, grundskolan (augusti 2012) 18

19 Figur 4. Prognos elevutveckling, fritidshem (augusti 2012) Lokalbehov Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet finns behov av nya lokaler i alla kommundelar de närmaste 1-6 åren. Dessutom kan också befintliga lokaler behöva byggas om och till samt anpassas (bl.a. behov av specialsalar) för att klara kraven i grundskolans läroplan. I Säters tätort behöver två till tre nya förskolor uppföras för att klara ett behov på drygt 300 platser. Den första förskolan behöver kunna tas i bruk redan under Enligt prognos kommer behovet av förskoleplatser i Säters tätort vara ca 280 platser, exklusive integrations- och asylmottagning. För att möta även dessa behov behöver det totala antalet platser överstiga 300. Då en ev. byggnation av förskola 3 ligger så långt fram som 2016 hinner prognosen och lokalplanen justeras I Gustafs behöver Enbacka skola byggas ut och byggas om för att klara ett ökat elevantal. Redan hösten 2012 kommer temporära lokaler att placeras vid skolan för att klara verksamheten. I Stora Skedvi behöver både förskolan och skolan nya lokaler i Kyrkbyn. I väntan på omoch tillbyggnad kommer provisoriska lokaler att användas. 19

20 I Säters tätort kan behovet av skollokaler öka utifrån integrations- och asylmottagning. Arbetet med att se omfattningen på lokalbehovet pågår. Verksamhetsmål 2013 Det övergripande målet för barn- och utbildningsnämnden är att bli Dalarnas bästa skola Nämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år 2013, centrala för att nå målet att bli Dalarnas bästa skola Utifrån dessa områden har verksamhetsmålen för 2013 formulerats: Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola ökar Mäts genom egna enkäter Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mäts genom egna enkäter Förstärka den positiva bilden av Säter En placering bland länets fem bästa kommuner enl. SKL's öppna jämförelser8 Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning på mindre än fyra år ökar enl statistik från SCB/Skolverket Ekologisk hållbar utveckling All pedagogisk verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning genom redovisning av förskolechef/rektor samt en bedömning av verksamhetens/undervisningens innehåll 8 I Sveriges Kommuner och Landstings, Öppna jämförelser grundskola, kan man jämföra resultatindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån andelen elever som uppnått målen i alla ämnen, Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse, genomsnittligt meritvärde, genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse, behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, resultaten från ämnesprov åk 9. 20

Verksamhetsplan 2014. Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2014. Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014 Barn- och utbildningsnämnden Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER 2014... 3 UTÖKADE TIMPLANER... 4 KARRIÄRTJÄNSTER/FÖRSTELÄRARE... 4 KONVENTIONEN

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2012 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2012 Barn- och utbildningsnämnden Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER 2012... 3 DALARNAS BÄSTA SKOLA 2014... 4 FÖRSKOLAN... 4 GRUNDSKOLAN... 5 KULTURSKOLAN...

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-11-18 Handläggare: Göta Sandin Telefon: 08-508 03 294 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Stockholms stads förskoleplan - en

Läs mer

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2018 samt plan för ekonomin åren 2019-2020 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning VERKSAMHETERNA... 3 Driftbudget... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Framtid...

Läs mer

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

Läs mer

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem Beslut 2013-06-14 Lunaskolan Rektorn vid Lunaskolan Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn av Lunaskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2015. Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015 Barn- och utbildningsnämnden Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER 2015... 3 1. SKOLINSPEKTIONENS BESLUT... 4 2. ATT FÖRBÄTTRA KUNSKAPSRESULTATETEN...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Budget 2015 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2015 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2015 samt plan för ekonomin åren 2016-2017 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Driftbudget Tkr Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Intäkter 50 498 48 247 49 113 49

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA. Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Lomma kommun Barn och utbildningsnämnden 2016 NÄMNDSPLAN

Lomma kommun Barn och utbildningsnämnden 2016 NÄMNDSPLAN Barn och utbildningsnämnden 2016 NÄMNDSPLAN NÄMNDSPLAN Barn och utbildningsnämnden Lomma kommun 2016 1. INLEDNING Nämndsplanen uttrycker den politiska viljan för nämndens verksamheter. Nämndsplanen avser

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsnämnden Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER 2016... 3 FÖRSKOLAN... 3 GRUNDSKOLAN... 4 DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM... 5 UTBILDNING

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes). 2011-09-06 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän,

Läs mer

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2019 samt plan för ekonomin åren 2020-2021 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning VERKSAMHETERNA... 3 Driftbudget... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Framtid...

Läs mer

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola r% Beslut Dnr 44-2014:7787 Freinetskolan Mimer Ekonomisk Förening Org.nr. 769602-1117 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Freinetskolan Mimer belägen i Norrtälje kommun 2(10) Tillsyn

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet. Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan

Läs mer

Säters kommun. Ledning och styrning av förskoleverksamheten Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2013-04-12 Antal sidor: 17

Säters kommun. Ledning och styrning av förskoleverksamheten Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2013-04-12 Antal sidor: 17 Ledning och styrning av förskoleverksamheten Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 17 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Lunden, Kotten och Junibackens förskolor Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 6 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnd

Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd 66,81% 33,19% Andel av kommunens nettokostnader Resultaträkning (kkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning Förändring Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. ROBERT OLSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 35 78 388 393 Kommunbidrag

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042

Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042 215-4-2 Johannes Pålsson Chef produktion barn och utbildning Johannes.Palsson@ekero.se Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 215 Dnr BUN15/5-42 Sammanfattning Produktionsområdet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsplan förskola 18/19 Verksamhetsplan förskola 18/19 IGELBÄCKEN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Strategi för ökad kvalitet i förskolan... 4 i syfte att uppnå

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Datum 2016-10-13 1(7) Handläggare Magnus Rehn Direkttelefon 0380-51 83 28 E-postadress magnus.rehn@nassjo.se Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Inledning I denna rapport

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10515 Ljungby kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ljungby kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 Dnr 43-2016:10515 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat: Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2020 och plan för ekonomin 2021-2023 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETERNA... 3 1.1 Driftbudget... 3 1.2 Verksamhetsbeskrivning... 3 1.3 Förändringar i verksamheten...

Läs mer

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola Dnr 2018/120/600 Id 23373 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE BILD

Läs mer

Det nya i Läroplan för förskolan

Det nya i Läroplan för förskolan Det nya i Läroplan för förskolan Som träder i kraft 1 juli 2019 Malin Malmström Bakgrund - Förskolesatsningen Skolinspektionen har mellan 2015-2017 granskat ett stort antal förskolor och deras ledning,

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Karlbergsskolan RO Läsårsplan L Ä SÅR 2016/2017 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(9) Vårt

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5

INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5 SKOLPLAN 2018 2023 INNEHÅLL SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5 NATIONELLA MÅL OCH STYRDOKUMENT... sid. 5 UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL... sid. 6 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE...

Läs mer

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Tjörn Möjligheternas ö

Tjörn Möjligheternas ö Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 150708 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4

Läs mer

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem Läsåret 2017 2018 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Kunskaper, bedömning och betyg... 4 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer