Att bli självständig i ett socialt sammanhang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bli självständig i ett socialt sammanhang"

Transkript

1 FoU-Södertörn skriftserie nr 57/07 Att bli självständig i ett socialt sammanhang Brukare och boendestödjares syn på arbetssätt inom socialpsykiatrin Jonas Svanström Elias Sandling ISSN

2 Förord Hur kan man på en kommunal socialpsykiatrisk enhet arbeta med att skapa bättre livsförutsättningar för personer med psykiska problem? I denna rapport undersöker författarna hur brukare och boendestödjare uppfattar det arbetssätt som Botkyrka kommuns socialpsykiatriska enhet (SPE) arbetar efter. I rapporten kopplas arbetssättet till självständighet. Man kan uttrycka det som att brukarnas grad av självständighet också är ett mått på hur de utvecklas och i förlängningen ett mått på personalens insatser. I rapporten tar författarna upp två aspekter på självständighet. Den ena avser självständighet i en praktisk bemärkelse som handlar om att brukarna själva ska städa, handla och betala räkningar, att få ordning på sin vardag. Den andra är självständighet i tanke och avser en förmåga att fatta egna beslut och styra sitt liv i den riktning som man önskar. Det är SPE:s mål att arbeta med båda dessa aspekter av begreppet. En intressant tanke är att en ökad självständighet också innebär en rädsla för ensamhet. I och med att brukarna ofta har ett begränsat socialt nätverk är det de professionella, och boendestödjarna i synnerhet, som i mångt och mycket står för tryggheten. Detta visar, likt mycket annan forskning inom socialt arbete, att den personliga relationen mellan socialarbetare och klient på många sätt är avgörande. Men både brukare och personal uttrycker att det inte alltid finns tillräckligt med utrymme för samtal. Personalen menar att tiden inte alltid räcker till detta när de praktiska göromålen är avklarade. Flera av brukarna uttrycker önskemål om att personalen ska ha mer tid för olika typer av samtal. Man eftersöker både mer djuplodande, behandlande samtal men också mer fria allmänmänskliga samtal som inte nödvändigtvis måste leda någonvart. Samtidigt så säger åtminstone en av brukarna att vetskapen om att personen som besöker honom också har betalt för att göra det, ibland kan kännas påfrestande. Detta pekar på ytterligare en aspekt som rapporten poängterar, nämligen vikten av att också finna mötesplatser för brukarna utanför det professionella trygghetssystemet. Denna rapport har skrivits av Jonas Svanström och Elias Sandling som båda arbetade som boendestödjare i Botkyrka kommun när detta projektarbete inleddes. De har gemensamt formulerat forskningsfrågorna och gjort intervjuerna med brukare och personal samt gemensamt ansvarat för det inledande skrivarbetet. På grund av att Elias fick arbete på annan ort så är det Jonas som stått merparten av skrivandet och den slutgiltiga utformningen av rapporten. Tullinge, november 2007 Tomas Bons Forskningsassistent FoU-Södertörn 2

3 Författarnas förord Eftersom jag tagit på mig att avsluta projektarbetet med den här rapporten så är det också jag som avrundar det hela genom att skriva förordet. Min projektkollega Elias Sandling flyttade till Göteborg efter den formella projekttidens slut och har sedan dess haft fullt upp med familj och arbete i sin nya stad. Vi vill tacka alla klienter och all personal som ställt upp på intervjuerna. Ni har i högsta grad bidragit till att den här rapporten kommit till. Era frikostiga svar på våra frågor väckte också många nya tankar och gav nya infallsvinklar under vårt arbete med rapporten. Vi vill också tacka den personal, föreståndare och sektionschefer inom Botkyrka socialpsykiatriska enhet som hjälpt till att leta upp de personer som senare medverkade i intervjuerna. Under den tid som projektet pågick arbetade både jag och Elias heltid stationerade i varsitt stiligt rum i FoU-Södertörns lokaler i Tullinge. Tiden där var mycket givande och trevlig. Vi vill särskilt tacka våra handledare Tomas Bons och Åsa Sternudd för kritisk granskning, konstruktiva kommentarer och positiv feedback på rapporten under arbetets gång i samband med handledningen. Vi vill även tacka Eva Nyberg, Eva-Marie Åkerlund, Linnea Kempas, Welat Songur och ni andra som kommit och gått under den tid vi satt där och som bland annat gjorde att luncherna med dess givande samtal var en höjdpunkt att se fram emot. Åren före projektarbetet arbetade jag på ett gruppboende i Vårsta. Mina arbetskamrater där var ett professionellt och trevligt gäng att arbeta med. Samtalsklimatet och möteskulturen var tillåtande och flera av de givande och roliga diskussioner som då ägde rum har inspirerat mig att göra det här projektet. För det vill jag tacka Maria Ahumada, Aina Sundström, Paul Haarla, Henrik Svens, Lisa Cronstedt och Märit Cederberg. Extra tack till Henrik och Märit som i egenskap av chefer gav mig möjlighet att under ytterligare två veckor efter den egentliga projekttidens slut arbeta med rapporten. Efter projekttidens slut följde ett halvårs heltidsarbete på dagtid i ett annat gruppboende i Storvreten. Det mörker som då uppstod av det faktum att det då ofärdiga rapportarbetet kom att läggas på is (eftersom rapportarbete och familj inte alls gick att kombinera med dagtidsarbete på heltid) lystes upp av mina trevliga arbetskamrater. Tack för det Maria Lund och Madeleine Kyrk. När jag därefter erbjöds en tjänst inom kvälls- och nattverksamheten i norra Botkyrka hösten 2007 hade jag möjlighet att avsluta rapporten under dagarna. Därför vill jag också tacka Anette Holmgren, Eva Björk och Anna-Karin Kullberg för det nya jobbet. Slutligen vill jag tacka min familj Yvonne och Emanuel Svanström för att ni stått ut under den gångna vårens alla längre helger och under semestern när jag (nästan) intalat både er och mig själv att jag till varje pris ska skriva färdigt i helgen. Jag vill också tacka Yvonne för konstruktiva kritiska kommentarer, inspiration och tips främst i det tidiga stadiet av rapportarbetet. Botkyrka, november 2007 Jonas Svanström 3

4 INNEHÅLL: 1. BAKGRUND INLEDNING BRUKARE, KUND, KLIENT, BOENDE ELLER PATIENT BOENDESTÖDJARE KONTAKTMAN OCH KONTAKTPERSON TEORI/TIDIGARE FORSKNING KOMMUNALPSYKIATRINS FRAMVÄXT BOTKYRKA KOMMUN SPE:S VERKSAMHET IDAG BOENDESTÖDET DET DAGLIGA ARBETET PÅ ETT SÄRSKILT BOENDE I BOTKYRKA SPES ARBETSMETOD OCH EN BESKRIVNING AV ESL SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR MÅL SJÄLVSTÄNDIG METOD OCH DATA INTERVJUER MATERIAL OCH URVAL RESULTAT ANALYS OM SJÄLVSTÄNDIGHET KLIENTER PERSONAL SAMMANFATTNING ARBETSMETODER OCH STÖDINSATSER - VAD HJÄLPER? VAD KLIENTERNA UTTRYCKT RELATIONER TILL PERSONALEN SOCIALT SAMMANHANG MOT SJÄLVSTÄNDIGHET VAD PERSONALEN UTTRYCKT PRAKTISK HJÄLP RELATIONEN TILL KLIENTEN SOCIALT SAMMANHANG MOT SJÄLVSTÄNDIGHET

5 3. DISKUSSION & SLUTSATSER SJÄLVSTÄNDIGHET I HANDLING OCH I TANKE ANGÅENDE ARBETSSÄTTET OCH VAD SOM HJÄLPER VÅRT RESULTAT I RELATION TILL ANDRA UNDERSÖKNINGAR REFERENSER BILAGOR

6 1. Bakgrund 1.1. Inledning Synen på vad som är vansinne respektive normalt beteende har i alla tider skiftat beroende på historisk och samhällelig kontext (Foucault 1972). Samhällets och vårdapparatens syn på psykisk sjukdom, på de människor som drabbas och på hur man utifrån detta ska utforma insatserna har förändrats likaså. På talet skulle t.ex. vansinniga människor fängslas enligt landslagen i Uppland: "Om någon mister vettet skall detta kungöras för grannar, sockenmän, ett hundradesting och han skall hållas i fängelse av sina fränder (Upplandslagen 1296, manhelgdbalken). I början av förra seklet talade man om arvsynd som tänkbar orsak till galenskap och om långbad, laxering eller kallduschning som tänkbara behandlingsmetoder mot sinnessjukdomen (msw.org.se). I dag betraktas några av de synsätt och begrepp som var högaktuella inom psykiatrin för bara några decennier som en aning förlegade. En av de mest påtagliga förändringar som ägt rum under senare tid, som tog ordentlig fart med psykiatrireformen och med kommunaliseringen av delar av psykiatrin är tanken om att integrera den psykiskt funktionshindrade individen i det vanliga samhället i stället för vistelse under långa tider på institution. Att individens egna val och makt över sitt liv ska stå i centrum för insatsernas form (jfr t.ex. Markström 2003). Utmärkande för psykiatrins förändrade organisatoriska former under modern tid är övergången från storskaliga institutionsbaserade omhändertagandeformer (som mentalsjukhus) till insatser som utlokaliseras i mindre och mer lokala enheter, närmare vårdtagarnas hemort (sektorisering). I och med psykiatrireformen som genomfördes 1995 ersattes en stor del av de då sektoriserade institutionerna med så kallade anpassade boendeformer. En ansvarsomfördelning mellan landsting och kommun genomfördes. Bland annat fördes ansvaret för boende och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade från landstinget till kommunerna. Vid mer akuta behov står landstinget fortfarande för den psykiatriska vården. Kommunerna skall också svara för en heltäckande behovsprövning och planering av insatser för den psykiskt funktionshindrade som inte är i behov av medicinsk vård. Förutom psykiatrireformens önskan om organisatoriska förändringar verkade den också för ett förändrat synsätt på personer med psykiskt funktionshinder. Ambitionen var att utforma vård och service på ett sätt som kunde ge personer med psykiskt funktionshinder förutsättningar för ett mer självständigt liv där de i högre grad skulle vara integrerade i samhällslivet på sin hemort. Åtgärderna syftade till att förbättra de psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhällslivet. En del forskare menar att det inom psykiatrin, traditionellt också finns en strävan att vilja gå vidare, lämna det gamla och med öppna armar ta emot nya idéer, me- 6

7 toder och synsätt. Vissa forskare beskriver detta som en trendkänslighet (Markström 2003). Denna trendkänslighet har förmodligen har haft en positiv betydelse för arbetet med implementeringen av den reformerade psykiatrins mål och visioner. De kommunalpsykiatriska organisationsformerna med eget boende, lokala boendestödsverksamheter och de förändrade förutsättningarna för hur insatser kring psykiskt funktionshindrade ska utformas kräver också andra metoder i arbetet som stämmer bättre med reformens uppdrag men också med de uppfattningar som genomsyrar samhället i vår tid. De förändringar som skett efter reformen innebär man organisatoriskt har skilt på akut vård respektive boende och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. Man har på så vis också skilt på ett behandlande och ett stödjande syfte med insatserna. Den behandlande typen av insats arbetar mot ett tillfrisknande hos individen, ofta med t.ex. en psykodynamisk utgångspunkt och i Landstingets regi. Den stödjande insatsen är den del av psykiatri som kommunerna svarar för efter reformen. Det handlar då om att på olika sätt stötta individen utifrån dennes egna förutsättningar och ambitioner, till att klara ett liv i samhället. Kognitiv färdighetsträning och ett beteendeinriktat synsätt genomsyrar ofta detta arbete, snarare än de traditionella psykoanalytiska utgångspunkterna. Den kommunala psykiatrin innebär på många sätt en ny situation för de psykiskt handikappade såväl som för den personal som arbetar i boendet. Även om de flesta förändringarna förefaller vara till det mer humana i relation till många av historiens vårdinsatser, så väcker de hos oss också en del frågor kring hur och om man faktiskt har lyckats skapa en rakt igenom bättre vård med en sundare människosyn. Inte minst när man också ser att förändringarna innebär en betydligt lägre kostnad än tidigare. Är det möjligt att ge bättre vård med mindre resurser? Eftersom det bara är drygt ett decennium sedan psykiatrireformen trädde i kraft finns det gott om personer i de nya boendena som tillhör den första generationen boendestödstagare. Dessa personer har alltså erfarenheter både från mentalsjukhus och den sektoriserade psykiatrin med miljöterapeutiskt synsätt som nu dominerar. De bär på en unik erfarenhet av avveckling och utveckling inom psykiatrin. I den här rapporten vill vi undersöka hur klienterna själva uppfattar och upplever samhällets ombytliga resonemang kring handikapp och psykisk sjukdom/funktionshinder. Fungerar de nya synsätten och sättet att arbeta för dem? Vad fungerar i så fall bra? Vilka typer insatser leder bäst till framsteg? Brukare, kund, klient, boende eller patient De begrepp som används för att benämna den målgrupp som psykiatrins insatser riktar sig till har också förändrats. Under mentalsjukhusens tid, när Landstinget ensam svarade för insatserna dominerade uteslutande begrepp som mentalsjuk, psykiskt sjuk, psykiskt störd och patient alla benämningar som antydde att det rörde sig om sjukdom och om vård av sjuka. Inom den kommunala psykiatrin talar man i stället om t.ex. brukare, kund, klient eller psykiskt funktionshindrad 7

8 (begreppen varierar mellan olika kommuner och socialförvaltningar). En av anledningarna till de förändrade benämningarna är att man vill markera ett förändrat synsätt på den psykiskt funktionshindrade och ett annat uppdrag för insatser kring dessa i den reformerade psykiatrin. Som brukare, kund eller klient antyder man en mer aktiv mottagare av insatser där det egna valet också spelar in (brukarinflytande) till skillnad mot begreppen psykiskt sjuk eller patient som antydde ett passivt mottagande av vård. Som psykiskt funktionshindrad snarare än psykiskt sjuk markerar man också en övergång från ett sjukdomsinriktat perspektiv med klienterna som sjuka till en syn där man i stället ser till de hinder i det vardagliga livet i samhället som det psykiska tillståndet för med sig (handikappperspektivet). Begrepp som klient och kund framhäver även de psykiskt funktionshindrades roll som konsumenter av vård på en vårdmarknad i de marknadsliknande upphandlingssystem som flera kommuner använder sig av för olika förvaltningars verksamhet. Brukare är också det begrepp som brukarorganisationen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH använder. De har varit aktiva när det gäller att arbeta för att få in ett brukarperspektiv i planeringen av insatser som riktas till psykiskt funktionshindrade, dvs. den målgrupp som tar emot insatserna ska själva vara med och påverka hur insatserna utformas genom den kanal som kallas för brukarinflytande. I denna rapport kommer vi att använda ordet patient när vi talar om psykiatrisk sjukvård, på t.ex. mentalsjukhus och klient eller boende när vi skriver om den kommunala psykiatrin. Klient är det begrepp som används inom Botkyrka kommuns Social Psykiatriska Enhet (SPE), där undersökningen gjordes Boendestödjare kontaktman och kontaktperson Precis som för klienterna så finns det virrvarr av begrepp som syftar på personal och på de specifika uppgifter som de har i relation till klienterna. Det finns t.ex. stödpersoner, kontaktpersoner, mentalskötare, kontaktmän, boendestödjare, handläggare, mfl. Alla är på olika sätt inblandade i klientarbetet. De termer som förekommer i SPE ska vi förklara lite närmare. Boendestödjare är precis som det låter, de personer som arbetar i ett gruppboende eller kommer hem till klientens egen lägenhet och som arbetar med att stödja klienten i sitt boende. Bland dessa boendestödjare utses dessutom 1-2 personer för varje klient som ska fungera som kontaktmän. Dessa personer är de som arbetar närmast klienten och som har till uppgift att förutom det ordinära stödet i boendet, också t.ex. ska lägga upp en arbetsplan, formulera mål/delmål och ansvara för dokumentation kring sin klient. Kontaktmannen kan i bland också ha en funktion som språkrör för klienten vid t.ex. planeringsmöten eller liknande, där klienter ibland kan behöva stöd i att gör sin röst hörd, alternativt inte själv medverkar. Kontaktmannen är då den som beskriver det aktuella läget kring sin klient och de framtida planer som man kommit överens med klienten om. Klienterna ska i första hand vända sig till sin kontaktman om det är något de vill ändra på, eller om de vill ha hjälp med något 8

9 utöver det ordinära stödet, t.ex. med att betala räkningar eller att ordna ett nätverksmöte. Det är inte ovanligt att boendestödjare inom kommunalpsykiatrin har en bakgrund som mentalskötare i landstingspsykiatrin. För klienterna i Botkyrka finns också möjlighet att ansöka om att få en kontaktperson. Kontaktpersonen är en person som anställs av kommunen för att t.ex. under ett överenskommet, mindre antal timmar i veckan ägna sig åt umgänge med en klient. Kontaktpersonen är inte anställd som en vanlig boendestödjare på deltid utan tanken är att det ska vara en extern person som inte har med den ordinarie personalen att göra. Detta för att klienten ska känna sig fri att t.ex. reflektera kritiskt angående gruppboendet och dess personal. Kontaktpersonens arbete är tänkt att vara inriktat på umgänge i första hand. Man kan t.ex. gå på bio, fika, åka på utflykter eller bara sitta och prata utan att den ordinarie personalen eller de andra klienterna behöver vara med. Att vara stödperson liknar kontaktpersonens uppgifter men inriktar sig på personer som tvångsvårdas på LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård). Stödpersoner förekommer således endast inom Landstingspsykiatrin. En handläggare är en person (oftast en socionom) inom kommunen som bl.a. utreder och bedömer behovet av insatsgrad för varje klient. När en klient t.ex. är mogen för att flytta från ett gruppboende till en egen lägenhet, kan handläggaren hjälpa till med att ordna och planera för detta Teori/tidigare forskning Nationell psykiatrisamordning konstaterar i sitt slutbetänkande (SOU 2006:100) att det finns ett behov av forskning som undersöker hantering och hjälpmedel vid psykiskt funktionshinder. Boendestödets funktion, arbetsmetoder och sociala roll utgör en del av dessa områden. Det finns en del forskning som undersöker vad som upplevs som stödjande insatser i boendestöd. Även boendestödspersonalens arbete har undersökts. Svenska undersökningar där klienternas perspektiv på innehållet i insatserna jämförs mot boendestödjares, är däremot färre. Dels kan detta hänga samman med att organisationen är relativt ny. Kanske kan det också ha en grund i det komplexa i att värdera vilket som leder till vad, vad det är som är viktigt i innehållet och vad det faktiskt är som leder till en utveckling eller en återhämtning. Ingemarsson, Bergmark & Lundström (2006) som har gjort en metodutvärdering i Sollentuna kommun menar att det kan bli för oprecist och allmänt hållet att utifrån begreppet att bli mer självständig försöka göra en utvärdering av hur väl en arbetsmetodmetod fungerar och vad som i så fall är verksamt i arbetssättet. Vi tror att man kan få fram en hel del tankar och reflektioner som kan komma till nytta och gagna metodutveckling, genom att ställa frågor och diskutera kring bl.a. just självständighetsbegreppet. Vi har haft möjlighet att avstå från ambitionen att göra 9

10 en renodlad utvärdering av t.ex. arbetsmetodens effekt 1 eller liknande. I stället har vi haft utrymme att mer övergripande kunnat reflektera och diskutera med personal och klienter utifrån det mål och det uppdrag som ligger på kommunpsykiatrin att genomföra, där självständighetsarbete är en av ambitionerna. Vårdforskaren David Brunt (2005) konstaterar att det finns behov av att klargöra vilka egenskaper i boendet som har betydelse för t.ex. förmågan att bo självständigt (Brunt & Hansson 2005 s. 97) Brunt menar att det behövs kvalitativa studier för att få en fördjupad förståelse för vissa dimensioner av boendet, studier av interaktionen mellan boende och personal och mellan de boende själva. Vår ambition är att beröra några av dessa områden beträffande Botkyrka kommuns socialpsykiatriska arbete. En helt nyligen genomförd studie, baserad på 82 klienter med kommunalt boendestöd (särskilda boenden) och 165 personer som arbetar inom boendestödet, från olika delar av landet, pekar ut 6 bärande kategorier avseende innehållet i stödjande insatser. 1. Skapa och vidmakthålla relationer, 2. Stöd och uppmuntran, 3. Socialt umgänge, 4. Medvetandegörande samtal, 5. Reflekterande samtal och 6. Praktiska färdigheter (Rask 2007) 2. Undersökningen studerar också hur ofta klienter och boendestödjare anser att insatser inom de olika kategorierna förkommer, samt hur viktiga de menar att dessa är. Reflekterade samtal är ovanligast, enligt klienterna medan Att skapa och vidmakthålla relationer och Stöd och uppmuntran är mest förkommande. Man visar också att det råder relativt stora skillnader mellan de båda grupperna syn på hur vanligt förkommande handlingarna är. Man är avsevärt mer överens när det gäller, hur viktiga de olika handlingarna är. Förslag till områden som behöver utvecklas är, ett mer tydligt långsiktigt perspektiv på arbetet, ett större fokus på socialt umgänge som anses vara en av de viktigare stödhandlingarna bland klienterna, mer utrymme för samtal om djupare tankar och en tydligare förstärkning i personalens förhållningssätt att stötta klienters egen förmåga att utveckla praktiska färdigheter. Psykologen Alain Topor har forskat kring ämnet återhämtning för psykiskt funktionshindrade och studerat vad i samhällets insatser som är verksamt. Han lyfter fram vissa specifika egenskaper hos de professionella som viktiga för deras medverkan till klienters återhämtning. Bland annat handlar det t.ex. om att till viss del uppvisa egenskaper som vanliga medmänniskor eller ickeprofessionella normalt brukar inneha. Detta innebär bland annat att gå utanför regler och frångå det planerade alltså egentligen att frångå metoder (Topor 2005b). 3 När en pro- 1 Detta har heller inte varit möjligt i Botkyrka eftersom den metod som nu är aktuell (ESL) inte använts tillräckligt länge. 2 En undersökning som på flera sätt vill lyfta fram liknande saker som vi är ute efter, men med andra metoder och utifrån ett mer kvantitativt underlag. Studien hade kunnat ha mer utrymme i vår slutdiskussion men dök upp i ett alltför sent skede under arbetet med denna rapport. 3 I en rapport från Sollentuna kommun där man intervjuat ett antal klienter visar man på att boendestödsplanen, dvs. det dokumenterade underlag för arbetet som man upprättat tillsammans 10

11 fessionell gör något utöver det vanliga kan känslan av att vara utvald infinna sig hos brukaren, vilket i sin tur kan ge den enskilde en känsla av att ha ett värde som människa, någon som har något att erbjuda andra människor, till skillnad från att endast betraktas som schizofren eller som ett boendestödsärende (Ingemarson, Bergmark & Lundstström 2006). Detta är intressant eftersom det i praktiken skulle innebära att de metoder, modeller eller redskap som man som boendestödjare i regel fått utbildning på och som man förväntas använda för att kunna göra ett bra arbete, har mindre betydelse för klientens återhämtningsarbete, än hur den personliga relationen mellan klient och professionell tar form och utvecklas. Inte minst innebär det också ett synsätt som inte främst lyfter fram individens eget val (självständighet), utan snarare interaktionen med andra och en kollektiv väg till återhämtning. 4 Att kvaliteten på själva relationen mellan klient och professionell är bärande för en positiv utveckling av psykiskt störda individer konstaterar även psykologen Maria Nyström i sin avhandling. Hon lyfter fram vikten av att skapa en meningsfull relation mellan personal/professionell och klient (Nyström 1999). Nyström har genomfört en djupintervjuundersökning där hon understryker behovet av sociala kontakter bland personer med psykiska funktionshinder för att de ska kunna må bra. I synnerhet är det sociala kontakter som bygger på ömsesidighet, där individen kan känna sig behövd och betydelsefull som är viktiga enligt Nyström. Hon pekar också på individens behov av att bli accepterad för den hon är, vilket emellanåt faktiskt också kan innebära en ovilja till att förändra det liv som hon trots allt valt att leva. Dessa aspekter bör enligt Nyström (1999) få konsekvenser i det etablerade vård och stödsystemet. Nyström menar att fokus bör förskjutas från ett målinriktat förändringsarbete med klienterna, till ett arbete som i stället understödjer och möjliggör skapandet av meningsfulla sociala kontakter med klienten främst tjänar som ett redskap för de professionella. Som sådant tycks planerna också fungera tillfredsställande. Klienterna lägger knappt någon vikt alls vid dessa på annat sätt än att de av vissa uppfattas som ett slags kontrollinstrument för att så småningom kunna avveckla stödinsatsen. En poäng med planer och riktlinjer kan förutom att de i viss mån ändå kan ge en form av trygghet kring rätten till insatser också, paradoxalt nog vara att utan riktlinjer och planer finns det inte heller några regler att frångå (Ingemarson, Bergmark & Lundström 2006:3). Det viktiga för klienterna menar man, är vad som sker i kontakten med boendestödjarna och det stöd de kan få från dem. 4 Begreppet återhämtning har fått alltmer genomslag när man talar om psykiska funktionshinder. Forskningen om återhämtning från psykisk sjukdom har rötter ända från 1970-talet men har först under senare tid fått en mer omfattande uppmärksamhet i Sverige. Detta har bland annat skett genom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) som tillsammans med forskningsstiftelsen Humlan och FoU-enheten vid Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting, drev det så kallade Återhämtningsprojektet Den dominerande uppfattning i Sverige, och andra länder, var att se sjukdomar som t.ex. schizofreni som ett kroniskt tillstånd, snarare än ett tillstånd som kunde förbättras. En kontroversiell undersökning som ledde till att andra uppfattningar fick utrymme, genomfördes i USA i början av 1990-talet. Den visade att mellan ca procent av personer med diagnosen schizofreni över en längre tid faktiskt återhämtat sig eller upplevde en förbättrad funktionsförmåga i ett flertal avseenden (Harding, Zubin & Strauss 1992). 11

12 ute i samhället för dem. Just det sociala nätverket är ofta försvagat, försämrat och utarmat för personer med psykiska funktionshinder (Brunt 2005). Inte sällan är det emellertid just förändring av levnadsvanor som är både syftet och målet med de arbetsmetoder och planeringsprogram som tillämpas i boendestödsverksamhet i Sverige (Socialstyrelsen ) även om man också inom ramen för detta ofta också har intentionen att jobba med sådant som social kompetens, bidra till att upprätthålla eller etablera ett socialt nätverk, motverka stigmatisering, osv. 5 I ett par undersökningar från FoU Västernorrland (D. Rosenberg och U. Andersson 2004:11), funderar man på om boendestöd egentligen borde kallas för människostöd. Även om en stor del av innehållet i stödet är praktiskt inriktat, är det relationen till boendestödspersonalen som är centrala i en individinriktad process, menar man. För att undvika att personal ensamma hamnar i ett läge med ett övermäktigt ansvar för uppföljningar och lösningsinriktat arbete behövs en samordning av samtliga resurser kring individen. Såväl myndigheter som andra samhällsorgan, anhöriga och kompisar bör inkluderas. Kvaliteten ligger ofta i samspelet mellan människor (Rosenberg 2004:2). Individens behov låter sig oftast inte begränsas av de ramar som finns för boendestödet eller av ett system där begränsningar och resursbrist råder. Rosenberg påpekar att det i boendestödet också måste finnas utrymme för klienter att få vara i fred. Att det finns utrymme i boendet för att också kunna ha ett privatliv (Rosenberg 2004:2). Även i en äldre rapport från socialpsykiatriska sektionen i Norrmalms Stadsdelsförvaltning dyker det sociala relationstemat upp. Trygve Nylund och Arja Wadeskog Suomalainen (1998) beskriver alliansen mellan kontaktpersonen och klienten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett arbete ska leda till framgång. Som främsta verktyg i denna allians står dialogen och att man gemensamt betraktar världen för att komma till gemensam insikt och förståelse (Nylund & Wadeskog Suomalainen 1998). Organisationens och samhällets uppgift, menar författarna är att skapa arenor som möjliggör möten mellan människor där denna dialog kan pågå. En arena kan antagligen vara både det egna hemmet och t.ex. träfflokalen eller en sysselsättningsverksamhet. En rapport av Richard Bracken från FoU Södertörn påpekar vidare att det också finns ett behov av att byta fokus från en individuell förklaringsmodell av psykiska funktionshinder, där hindret ligger hos den enskilde, till en social, strukturell, samhällelig förklaringsmodell som snarare lyfter fram t.ex. begränsningar i samhällets utbud av nödvändiga stödinsatser eller svårigheter i att få tillgång till 5 Nationell psykiatrisamordning kommer i sitt slutbetänkande med ett förslag om att ändra paragraf 3:6 i socialtjänstlagen (SoL) där man lyfter fram att man på olika sätt och genom olika former av insatser bör underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra (SOU 2006:100). Att just de sociala kontakterna i sig är en oerhört viktig ingrediens för att få eller för att bibehålla en positiv utveckling hos individer med psykiskt funktionshinder förefaller således ha fått genomslag i även i statens senaste offentliga utredning i ämnet. 12

13 olika sociala roller som att ha ett arbete, bilda familj osv. för en person med psykiska funktionshinder (Bracken 2005). En social förklaringsmodell rymmer också de osynliga barriärer som t.ex. människors fördomar mot psykiskt funktionshindrade kan utgöra. För att kunna utveckla och arbeta med metoder utifrån det sociala synsättet menar Bracken att man bör involvera brukarna i utvecklingen och skapa ett ordentligt utrymme för flexibilitet och frihet i arbetet. Vikten av själva relationen mellan brukare och t.ex. boendestödjare bör lyftas fram och användas som utgångspunkt i återhämtningsarbetet. Det sociala synsättet är en grundläggande utgångspunkt för brukarorganisationen RSMH:s arbete i dag. Temat med relationerna i sig som viktiga, särskilt mellan boendestödjare och klient återkommer sålunda även i den här rapporten. Bracken diskuterar även hur innehållet i arbetet har förändrats genom åren. På mentalsjukhustiden stod de praktiska sysslorna i fokus med duschning, påklädning, bäddning som en del av innehållet. I det kommunala boendestödsarbetet har arbetet snarare kommit att handla om att utveckla en tillitsfull relation och att arbeta socialt, vilket mentalskötarna på Långbro i bästa fall gjorde under den tid som blev över. I det kommunala boendestödet förefaller detta vara en av de huvudsakliga uppgifterna (Bracken 2005). Parallellt med utvecklingen inom de socialpsykiatriska organisationerna, brukarorganisationer med flera, finns också en kontext i samhället som helhet som spelar in. För att få ett exempel på hur det kan se ut, tar vi hjälp från en annan slags samhällsforskning. I alla samhällspolitiska sammanhang finns ju en ekonomisk aspekt med i bakgrunden när beslut tas om hur välfärdsinsatser ska utformas och vad de ska få kosta. En del samhällsforskare menar som vi ska se nedan, att det moderna välfärdssamhället utvecklas i en slags marknadsstyrd nyliberalistisk anda där ett sätt att bl.a. hålla kostnader nere är att lägga tillbaka så mycket ansvar som möjligt på individen. Ett kritiskt samhällsperspektiv applicerat på den psykiatriska vård eller stödapparaten samt även det nu aktuella självständighetsbegreppet, behöver också diskutera normalitet som begrepp och normaliseringsprocesser. Uppfattningen om vilka egenskaper hos en människa som betraktas som en förbättring och en metod som arbetar mot självständighet bygger också på en individorienterad utgångspunkt. På en uppfattning om människans fria val och den fria individen. Socialantropologen Fanny Ambjörnsson (2004) beskriver idén om individens oberoende som en central del av såväl moderniteten som det kapitalistiska konsumtionssamhället och den samtida välfärdsstaten. Hon kopplar detta till de tyska sociologerna Urich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheims teori (2002) om den moderna välfärdsstaten som kännetecknas av en slags individualisering. Genom att sociala rättigheter knyts till individen snarare än till familjen kommer denna samhällsform att bära på föreställningen om att vi alla är fria att skapa vår identitet och framtid, oberoende av bakgrund, familjeomständigheter och traditioner. Becks och Beck-Gernsheims poäng är dock att den enskilda individen i denna sorts samhällssystem egentligen inte får mer makt över sitt eget liv. Snarare är det samhälleliga institutioner såsom staten, arbetsmark- 13

14 naden och utbildningssystemet som skapar förutsättningarna för individen. På så sätt ser vi hur individualiseringen inte direkt handlar om individens fria val, utan snarare om en strukturell omvandling av individens relation till det omgivande samhället en omvandling där den enskilda människan själv bär ansvaret för sin utveckling, livssituation och eventuella misslyckanden. I sin undersökning (som rör tonårstjejer) visar också Ambjörnsson hur denna självständighet är tydligt villkorad hur det är lättare att uppfattas som oberoende och unik om man håller sig i närheten av normen och svårare att ses som självständig om man avviker från densamma. Man kan antagligen behöva tänka kritiskt även kring de definitioner och normer som vi ställer upp kring självständighet och självständighetsarbete i kommunalpsykiatrisk verksamhet. Ett uttryck för det individualiserade samhället som märks inom vård och omsorgssektorn i Sverige skulle kunna vara trenden med brukarperspektivet (brukarinflytande). Aamodt (2006) problematiserar i en norsk undersökning kring varför detta växer fram just nu och menar att det finns en koppling till marknadsstyrd nyliberalism där just de begrepp som man allt oftare stöter på inom välfärdsorganisationer, individuellt ansvar, mindre statlig styrning, privatisering, avreglerig och flexibilitet utgör en framträdande del av tankebanorna. Brukarperspektivet kan, menar Aamodt bli ett medel för ett välfärdssamhälle under nedmontering, att frånsäga sig ansvaret för människor som annars skulle kunna definieras som i behov av hjälp och i stället lägga det ansvar som tidigare tagits av samhället, hos individen. Själva avinstitutionaliseringsprocessen och utflyttningen från mentalsjukhusen till boendeformer i samhället, tillsammans med psykiatrireformen förefaller ha varit positiv för personer med psykiskt funktionshinder vilket bl.a. Brunt (2005) konstaterar. Emellertid visar andra forskare också på att den procedur som innebar att ge kommunerna ansvaret för boende med stöd och service för psykiskt handikappade initialt skapade en hel del problem. Dels för kommunerna med att inrätta boende och verksamheter för målgruppen på relativt kort tid, och dels för en del av den grupp patienter/klienter med psykiskt funktionshinder som det berörde (Markström 2003) Kommunalpsykiatrins framväxt För att ge läsaren en översiktlig bild av hur dagens psykiatri har vuxit fram så kommer nedan ett historiskt kapitel som beskriver bakgrunden till psykiatrireformen och vad den innebar. Ett begrepp som betecknar både förändringen av den yttre vårdstrukturen och förändringen av sättet att se på psykisk sjukdom är den så kallade avinstitutionaliseringen. Avinstitutionaliseringsprocessen påbörjades i Sverige i början av 1970-talet genom att nya idéer introducerades via statliga utredningar inom psykiatriområdet. Utredningarna var kritiska till den vårdstruktur som främst baserades på mentalsjukhus. Istället ville man skapa en 14

15 struktur som byggde på helhetssyn, öppna former, kontinuitet, lättillgänglighet, samverkan och förebyggande arbete. Vidare ansåg man att ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner var onödigt komplicerad och att den behövde preciseras. Detta ledde så småningom till att mentalsjukhusen började avvecklas samtidigt som man började bygga upp det som man brukar kalla för en sektoriserad psykiatri. Dvs. mindre kliniker med ett eget ansvar för resurserna inom ett mer begränsat geografiskt område. Under 1980-talet minskade antalet vårdplatser på mentalsjukhus kraftigt. Psykiatrin omstrukturerades från långtidsvård vid mentalsjukhusen till korttidsvård vid länssjukhusen och ökad öppenvård. Ett resultat av att antalet sängplatser inom psykiatrin minskade var att genomströmningen av patienter på akutvårdavdelningarna i stället ökade. Fenomenet brukar kallas för svängdörrspsykiatri och innebär att patienterna helt enkelt vårdades under fler men kortare tillfällen. Vid mitten av 1980-talet hade nästan alla landsting bildat särskilda sektorskliniker. År 1989 tillsattes en enskild utredare som skulle ge förslag på förbättringar inom psykiatriområdet. Utredningen omvandlades sedan till en parlamentariskt sammansatt kommitté som kallades Psykiatriutredningen. Utredningen arbetade främst med att försöka beskriva de psykiskt sjukas situation. Den pekade på många missförhållanden när det gäller stödinsatserna för personer med psykisk sjukdom. Resultatet av Psykiatriutredningen blev elva delbetänkanden och ett huvudbetänkande (SOU 1992:73) där man förespråkade individens valfrihet, brukarstyrda verksamheter samt ett handikapperspektiv på psykisk sjukdom (Markström 2005, Meeuwisse, Sunesson, Eliasson-Lappalainen 2000). Handikapperspektivet på psykisk sjukdom innebär att man istället för att fokusera på sjukdomen i sig tittar på de konsekvenser som det för med sig att ha ett psykiskt funktionshinder (Bracken 2005). Regeringen försökte förtydliga kommunernas ansvar i relation till hur det hade fungerat tidigare med landstinget som huvudman för boende och sysselsättning samt samordning av insatser för personer med psykiska funktionshinder. Detta gjordes bland annat genom att justera Socialtjänstlagen, t.ex. genom att introducera lagen om särskilt stöd (LSS) och att introducera ett kommunalt betalningsansvar för patienter som under lång tid vårdats inom heldygnsvård. Socialtjänstlagen säger nu att: Kommunerna har till ansvar att planera och samordna sina insatser så att det blir möjligt för de psykiskt funktionshindrade att kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra (Regeringspropositon 1993: 94/218, SoL 7). I januari 1995 kom psykiatrireformen att träda i kraft. Ansvaret för sociala insatser samt för att ta initiativ till att minska konsekvenserna av långvarig psykisk sjukdom hamnade hos kommunerna. Landstingets ansvar avgränsades till att framför allt gälla den psykiatriska behandlingen. Parallellt med gränsdragningen 15

16 kom signaler från regeringen och socialstyrelsen att ett nära samarbete kommuner och landsting var nödvändigt. Den svenska socialpolitiken har under talet haft en tydlig målsättning att psykiskt funktionshindrade ska leva i samhället. Psykiatrireformen kan ses som ett steg den avinstitutionaliseringsprocess som alltså pågått sedan 1970-talet och som inneburit att den institutionsbaserade vården allt mer har ersatts av samhällsbaserade insatser (Markström, 2003 och 2005). Viktiga incitament för reformen var att personer med psykiskt funktionshinder i högre grad skulle få rätt och möjlighet att själva bestämma över sina liv och stöttas i att skapa ett så självständigt liv som möjligt, så integrerade i samhällslivet som möjligt (Svensson 2001). Psykiskt funktionshindrade skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som andra individer, att insatser skulle genomföras efter individens förutsättningar och behov, insatserna skulle vara baserade på mottagarens egna val och prioriteringar. Det skulle finnas tillgång till stödinsatser i lokalsamhället och insatserna skulle stödja oberoende och integritet samt den enskildes välfärd (Andersson Höglund, Hedman Ahlström, 2002). Den nya inriktningen och de nya förutsättningarna innebar att det behövde byggas upp nya organisationer kring den kommunala delen av psykiatrin (socialpsykiatrin som den kallas i Botkyrka). Det blev också aktuellt att utveckla andra metoder och förhållningssätt som kunde fungera med det nya synsätt på psykiskt funktionshinder såväl som med reformens målsättningar. Synsättet behövde också implementeras hos klienterna själva såväl som hos den personal som skulle arbeta i boendena. Man behövde förankra synsättet i samhället runtomkring klienterna och de nya verksamheterna. Människor som tidigare varit inlagda på mentalsjukhus skulle ju nu leva i egna lägenheter i vanliga bostadsområden med vanliga människor som grannar. I vissa kommuner hade man förberett boendeverksamheter i landstingets regi, som i princip stod klara för kommunen att ta över när reformen skulle genomföras i praktiken. En sådan kommun var Botkyrka kommun som tog över boendestödsverksamheten efter en klinik inom Huddinge sjukvårdsområde Botkyrka kommun År 1994 stängdes avdelning M79 på Huddinge sjukhus. I stället startades tre kollektivboenden förlagda i ett vanligt flerbostads/hyreshus i Alby med landstinget som huvudman. Boendet bestod av tre fyrarumslägenheter och en personallägenhet som också innehöll en träfflokal. Tre hyresgäster bodde i varje lägenhet. Alla hade eget rum med möjlighet att låsa dörren om sig. Resten av lägenheten disponerade man gemensamt. Kollektivlägenheterna var ett första steg i att få ut patienter från den sjukhusbaserade institutionsmiljön och att försöka göra tillvaron så normal som möjligt för dem. Man försökte på flera sätt skapa en så ickeinstitutionaliserad miljö som möjligt. Den patientansvarige läkaren flyttade t.ex. 16

17 inte med sin verksamhet till boendet i Alby utan patienterna skulle själva söka upp denne på en öppenvårdsmottagning när de skulle träffas. Boendet skulle vara just ett boende. Vården skulle finnas i tillgänglig när man behövde den men inte runtomkring patienterna hela tiden. När psykiatrireformen skulle genomföras i Botkyrka kommun var det viktigt att börja med att definiera var gränsen går mellan kommunens ansvar för stöd och service respektive landstingets ansvar för vård, enligt reformens nya ansvarsindelning. Efter att förhandlingarna med landstinget klarats av genomfördes reformen i Botkyrka kommun från och med den 1 januari 1996 då ansvaret för boende och service överfördes från landstinget till Botkyrka kommun. Reformstarten sköts alltså upp ett år för att man ville ha ett ordentligt underlag vid överföringen och inför skatteväxlingen (skattemedel som flyttades från landstinget till kommunen). De befintliga landstingsdrivna verksamheter som fanns för målgruppen, sysselsättningsverksamheten Axet, två dåvarande träfflokaler Klippan och Höjden samt två kollektivlägenheter i Alby kom att tas över av Botkyrka kommun och organiserades initialt under vuxenenheten inom socialförvaltningen. Den 1 januari 2001 genomförde kommunen en omorganisation enligt Socialnämndens beslut (dec. 2000) så att den socialpsykiatriska verksamheten lyftes från vuxenenheten och bildade en egen enhet inom förvaltningen, nämligen Socialpsykiatriska Enheten (SPE) (Bridell 2003). I dag ser socialförvaltningens organisation ut som flödesschemat nedan visar: Figur 1. Botkyrka kommuns organisation inom socialförvaltningen: Socialchef Stöd och utvecklingsenhet FoU Södertörn Administrativ sektion Boenhet Vuxenenhet Socialbidragsenhet Socialpsykiatrisk enhet Utredningsenhet 0-20 år Resursenhet 0-20 år SPEs uppdrag är att ansvara för stöd och service till personer över 21 år med psykiskt funktionshinder, vars stödbehov beräknas bli längre än sex månader (Se 17

18 t.ex. botkyrka.se). Under de 10 år som gått sedan reformen har verksamheten vuxit kontinuerligt. I januari 1996 var det ett 15-tal personer som arbetade inom kommunen med socialpsykiatrin. Vid årsskiftet 2000 var det mellan 30 och 35 anställda och år 2006 var det 76 personer. Efter det första boendet i Alby följde start av gruppboendet i Storvreten, och därefter ytterligare ett i Alby. Senare kom också ett boende i Vårsta samt två boenden i Tumba torg till. Idag finns två kollektivlägenheter, sex gruppboenden och 13 träningslägenheter. Antalet platser i särskilda boendeformer (kollektivboende, gruppboende & träningslägenheter tillsammans) var under 2006, totalt 68 (SPE:s Handlingsplan 2006). Enheten har planer för ytterligare utbyggnad av boendeformer. Både gruppboenden med mer tillgång till stöd och personal, samt träningslägenheter med mer begränsat stöd. Ett flödesschema över SPE:s nuvarande organisation nedan: Figur 2. Socialpsykiatriska enhetens organisation Verksamhetschef Sektionschef norra Botkyrka Sektionschef södra Botkyrka SPE Utredningsenhet Sysselsättningsenhet Gruppboende Alby C och Albydalen Fältverksamhet, boendestöd i eget boende Gruppboende Tumba, Storvreten och Vårsta Axet Bryggan Enter Chikita Fyren Chikita, Enter och Bryggan är sysselsättningsverksamheter som har tillkommit under kommunens huvudmannaskap. Café Fyren har tillkommit under senare tid. Totalt finns plats för cirka 150 personer/klienter inom sysselsättningsverksamheten SPE:s verksamhet idag Boendestödet Socialpsykiatriska enhetens verksamhet består som framgår i schemat ovan av tre huvuddelar: Utredning/myndighetsutövning, Sysselsättning och Boende. De verksamheter som räknas till utredning och myndighetsutövning eller sysselsätt- 18

19 ning berörs inte direkt i den här rapporten. 6 Undersökningen angår i stället främst boendestödsverksamheten och det arbete som ska göras där även om sysselsättningsenhetens klientarbete förvisso utgår från samma synsätt och arbetsmetoder som boendena. Boendestödet ser olika ut beroende på klientens individuella behov och egen kompetens. Det finns olika former av boende med varierande grad av tillgång till personal/stöd: kollektivboende, gruppboende, träningslägenheter (det som brukar kallas för särskilt boende innefattar såväl gruppboende som träningslägenheter) samt eget boende. Ett gruppboende består av ett antal lägenheter som ligger i nära anslutning till en gemensam lokal. Lokalen är bemannade dagtid och i vissa fall dygnet runt. De klienter som bor i särskilt boende hyr en egen lägenhet i andra hand av SPE. Kollektivboendeformen är snarlik gruppboendet med den skillnaden att man bor flera klienter i en (större) lägenhet. Boendestödet kan också ges till klienter som bor i eget boende. Det sker främst genom att boendestödjare kommer hem till klienten under dagtid men det kan även innebära att man inriktar sig på att träffas utanför hemmet, särskilt med de klienter där svårigheten ligger just i att lämna hemmet. Träningslägenheterna är främst avsedda för personer som är på väg att flytta till eget boende och behöver en möjlighet att pröva en form av mer eget boende under en övergångsperiod. Det kan vara personer som till exempel flyttar från ett särskilt boende kollektivboende eller från föräldrar för att i ett senare skede skaffa eget boende (Bridell 2003). En kvälls- och nattpatrull i samarbete med landstinget är stationerad i Alby centrum. Den erbjuder stöd till klienter (både de som har eget boende och de som bor i särskilt boende) i form av telefonkontakt och hembesök under de tider på dygnet då det egna boendestödet inte finns på plats. Viss tillgång till personal nattetid finns också i Tumba centrum Det dagliga arbetet på ett särskilt boende i Botkyrka. Klienterna bor i sina lägenheter med tillgång till den gemensamma lokalen under öppettiderna. Många klienter deltar regelbundet i den verksamhet som sysselsättningsenheten erbjuder, dvs. allt från fika och umgänge, målning/hantverk till mer arbetsplatsliknande sysslor. Öppettider och bemanning varierar mellan de olika boendena men det finns alltid personal att tillgå dygnet runt för samtliga klienter med boendestöd genom nattpatruller i både norra och södra delen av kommunen. Klienterna har kontakt med all personal och ett närmare samarbete med sina kontaktmän som i regel är två personer. Kontaktmännen upprättar tillsammans med klienten en arbetsplan. Arbetsplanen är en överenskommelse som beskriver vad klienten ska jobba med, vilket stöd som krävs och hur arbetet ska gå till den 6 Utrednings och myndighetsavdelningen sysslar t.ex. med att undersöka vilka klienter som kan tas hem till kommunen från placeringar ute i landet, bedömer behov av insatser för klienter och föreslår placering, mm. Sysselsättningen erbjuder anpassade arbetsuppgifter, träfflokaler samt mer fritidsinriktad verksamhet. 19

20 närmaste framtiden såväl som på längre sikt. Med bestämda intervaller följer man upp arbetsplanen och diskuterar målsättningarna samt utvärderar den utveckling som åstadkommits. Arbetsplanerna anpassas individuellt så långt som möjligt. Ett långsiktigt mål kan vara att klienten ska kunna bo i en egen lägenhet. Arbetsplanen utformas då så att klienten via ett antal mindre, överstigliga kortsiktiga mål, eller delmål med tiden kunna uppnå huvudmålet. Oftast börjar man med oerhört grundläggande detaljer att arbeta med och som måste fungera. Dygnsrytm eller mathållning är t.ex. viktiga för att man ska kunna ta nästa steg i utvecklingsarbetet. Man arbetar med en sak i taget, ett litet delmål åt gången. Tanken är att man efter en tid ska ha utvecklat sin kompetens på alla de områden som krävs för att klara ett eget boende. Man utgår i detta arbete från att klienten kan träna upp de flesta av de färdigheter som krävs. Boendestödjarna ska förutom att verka för en utveckling av klienternas förmåga att kunna ta hand om sig själva, bl.a. också inspirera och motivera klienten i dennes dagliga liv. Det kan vara att tillsammans med klienten se till att olika hushållssysslor verkligen blir utförda, t.ex. att städa, diska och handla. Det kan också vara att handleda klienten i sådant som att sköta sin ekonomi eller medicinering, att vara ett stöd i kontakten med myndigheter eller andra nödvändiga kontakter i samhället. Ibland rör det sig om att motivera till att komma upp ur sängen på morgonen, osv. Vid sidan av det praktiskt inriktade stödet ska boendestödet också kunna fungera som ett socialt stöd, att lyssna när klienter behöver någon att prata med eller att finnas till hands helt enkelt. Man strävar efter en regelbundenhet när det gäller t.ex. hembesök. Ofta görs dessa på en bestämd tid samma veckodag efter överenskommelse med klienten. En tanke med detta är förstås att det skapar en struktur och en trygghet. Det gör också att klienten har chans att faktiskt sköta hushållet själv mellan besöken i stället för under dem. I allt klientarbete är relationen viktig, vilket också framgår i teorikapitlet i den här rapporten. Att ha en relation till klienten som baseras på tillit och respekt är ofta en grundförutsättning för att stödet ska fungera effektivt. Sedan några år tillbaka har ett sätt skapa en enhetlig struktur både i klientarbetet, dokumentationen och utvärderingarna kommit till i och med introduktionen av ESL-metoden som vi ska komma närmare in på nedan SPEs arbetsmetod och en beskrivning av ESL Vår bakgrundsundersökning visar att man när boendestödsverksamheten startade i Botkyrka förefaller ha arbetat utifrån en mer eller mindre egenhändigt utformad metod som man utvecklat med tiden. Man ska kanske hellre benämna det som en arbetsfilosofi och ett förhållningssätt som helt enkelt baserades på sektoriseringens, och senare psykiatrireformens mål och ideologi. När Socialpsykiatriska en- 20

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Stöd till dig som söker Socialpsykiatrin. i Danderyds kommun

Stöd till dig som söker Socialpsykiatrin. i Danderyds kommun Stöd till dig som söker Socialpsykiatrin i Danderyds kommun 1 Individ- och familjeomsorgens vuxenavdelning Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång

Läs mer

Nytt boende för psykiskt funktionshindrade i kv Åskvädret 2 Inriktningsbeslut

Nytt boende för psykiskt funktionshindrade i kv Åskvädret 2 Inriktningsbeslut SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2.6.-19/10 SID 1 (5) 2010-01-07 Handläggare: Tomas Dybeck Telefon: 08-508 15 080 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2010-02-04 Nytt boende

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Halva styrkan av Personligt Ombud är borta patienten blir lidande

Halva styrkan av Personligt Ombud är borta patienten blir lidande Halva styrkan av Personligt Ombud är borta patienten blir lidande När behovet är som störst i Stockholm läggs halva verksamheten med Personligt Ombud ned. Ändå fyller den en ibland avgörande funktion i

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING

Läs mer

2011-05-24. Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV

2011-05-24. Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-05-24 Socialnämnden Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialförvaltningens

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Psykiska funktionshinder i samhället. Aktörer, insatser, reformer

Psykiska funktionshinder i samhället. Aktörer, insatser, reformer Psykiska funktionshinder i samhället Aktörer, insatser, reformer Bakgrund Psykiatrins spelplan Community mental health Den svenska sektoriseringen Kommunerna en allt mer central aktör Psykiatrireformen

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad?

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad? SOCIALPSYKIATRISKT KUNSKAPSCENTRUM I VÄSTERBOTTEN Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad? Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa- helhetssyn för god och jämlik

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar

Läs mer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0019.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Vad är goda levnadsvillkor för dig? Vad är goda levnadsvillkor för dig? I LSS så står det att man genom insatserna ska få goda levnadsvillkor. Frågan är vad goda levnadsvillkor betyder? Den frågan har Riks-Klippans styrelse och Klippan i

Läs mer