Att bli självständig i ett socialt sammanhang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bli självständig i ett socialt sammanhang"

Transkript

1 FoU-Södertörn skriftserie nr 57/07 Att bli självständig i ett socialt sammanhang Brukare och boendestödjares syn på arbetssätt inom socialpsykiatrin Jonas Svanström Elias Sandling ISSN

2 Förord Hur kan man på en kommunal socialpsykiatrisk enhet arbeta med att skapa bättre livsförutsättningar för personer med psykiska problem? I denna rapport undersöker författarna hur brukare och boendestödjare uppfattar det arbetssätt som Botkyrka kommuns socialpsykiatriska enhet (SPE) arbetar efter. I rapporten kopplas arbetssättet till självständighet. Man kan uttrycka det som att brukarnas grad av självständighet också är ett mått på hur de utvecklas och i förlängningen ett mått på personalens insatser. I rapporten tar författarna upp två aspekter på självständighet. Den ena avser självständighet i en praktisk bemärkelse som handlar om att brukarna själva ska städa, handla och betala räkningar, att få ordning på sin vardag. Den andra är självständighet i tanke och avser en förmåga att fatta egna beslut och styra sitt liv i den riktning som man önskar. Det är SPE:s mål att arbeta med båda dessa aspekter av begreppet. En intressant tanke är att en ökad självständighet också innebär en rädsla för ensamhet. I och med att brukarna ofta har ett begränsat socialt nätverk är det de professionella, och boendestödjarna i synnerhet, som i mångt och mycket står för tryggheten. Detta visar, likt mycket annan forskning inom socialt arbete, att den personliga relationen mellan socialarbetare och klient på många sätt är avgörande. Men både brukare och personal uttrycker att det inte alltid finns tillräckligt med utrymme för samtal. Personalen menar att tiden inte alltid räcker till detta när de praktiska göromålen är avklarade. Flera av brukarna uttrycker önskemål om att personalen ska ha mer tid för olika typer av samtal. Man eftersöker både mer djuplodande, behandlande samtal men också mer fria allmänmänskliga samtal som inte nödvändigtvis måste leda någonvart. Samtidigt så säger åtminstone en av brukarna att vetskapen om att personen som besöker honom också har betalt för att göra det, ibland kan kännas påfrestande. Detta pekar på ytterligare en aspekt som rapporten poängterar, nämligen vikten av att också finna mötesplatser för brukarna utanför det professionella trygghetssystemet. Denna rapport har skrivits av Jonas Svanström och Elias Sandling som båda arbetade som boendestödjare i Botkyrka kommun när detta projektarbete inleddes. De har gemensamt formulerat forskningsfrågorna och gjort intervjuerna med brukare och personal samt gemensamt ansvarat för det inledande skrivarbetet. På grund av att Elias fick arbete på annan ort så är det Jonas som stått merparten av skrivandet och den slutgiltiga utformningen av rapporten. Tullinge, november 2007 Tomas Bons Forskningsassistent FoU-Södertörn 2

3 Författarnas förord Eftersom jag tagit på mig att avsluta projektarbetet med den här rapporten så är det också jag som avrundar det hela genom att skriva förordet. Min projektkollega Elias Sandling flyttade till Göteborg efter den formella projekttidens slut och har sedan dess haft fullt upp med familj och arbete i sin nya stad. Vi vill tacka alla klienter och all personal som ställt upp på intervjuerna. Ni har i högsta grad bidragit till att den här rapporten kommit till. Era frikostiga svar på våra frågor väckte också många nya tankar och gav nya infallsvinklar under vårt arbete med rapporten. Vi vill också tacka den personal, föreståndare och sektionschefer inom Botkyrka socialpsykiatriska enhet som hjälpt till att leta upp de personer som senare medverkade i intervjuerna. Under den tid som projektet pågick arbetade både jag och Elias heltid stationerade i varsitt stiligt rum i FoU-Södertörns lokaler i Tullinge. Tiden där var mycket givande och trevlig. Vi vill särskilt tacka våra handledare Tomas Bons och Åsa Sternudd för kritisk granskning, konstruktiva kommentarer och positiv feedback på rapporten under arbetets gång i samband med handledningen. Vi vill även tacka Eva Nyberg, Eva-Marie Åkerlund, Linnea Kempas, Welat Songur och ni andra som kommit och gått under den tid vi satt där och som bland annat gjorde att luncherna med dess givande samtal var en höjdpunkt att se fram emot. Åren före projektarbetet arbetade jag på ett gruppboende i Vårsta. Mina arbetskamrater där var ett professionellt och trevligt gäng att arbeta med. Samtalsklimatet och möteskulturen var tillåtande och flera av de givande och roliga diskussioner som då ägde rum har inspirerat mig att göra det här projektet. För det vill jag tacka Maria Ahumada, Aina Sundström, Paul Haarla, Henrik Svens, Lisa Cronstedt och Märit Cederberg. Extra tack till Henrik och Märit som i egenskap av chefer gav mig möjlighet att under ytterligare två veckor efter den egentliga projekttidens slut arbeta med rapporten. Efter projekttidens slut följde ett halvårs heltidsarbete på dagtid i ett annat gruppboende i Storvreten. Det mörker som då uppstod av det faktum att det då ofärdiga rapportarbetet kom att läggas på is (eftersom rapportarbete och familj inte alls gick att kombinera med dagtidsarbete på heltid) lystes upp av mina trevliga arbetskamrater. Tack för det Maria Lund och Madeleine Kyrk. När jag därefter erbjöds en tjänst inom kvälls- och nattverksamheten i norra Botkyrka hösten 2007 hade jag möjlighet att avsluta rapporten under dagarna. Därför vill jag också tacka Anette Holmgren, Eva Björk och Anna-Karin Kullberg för det nya jobbet. Slutligen vill jag tacka min familj Yvonne och Emanuel Svanström för att ni stått ut under den gångna vårens alla längre helger och under semestern när jag (nästan) intalat både er och mig själv att jag till varje pris ska skriva färdigt i helgen. Jag vill också tacka Yvonne för konstruktiva kritiska kommentarer, inspiration och tips främst i det tidiga stadiet av rapportarbetet. Botkyrka, november 2007 Jonas Svanström 3

4 INNEHÅLL: 1. BAKGRUND INLEDNING BRUKARE, KUND, KLIENT, BOENDE ELLER PATIENT BOENDESTÖDJARE KONTAKTMAN OCH KONTAKTPERSON TEORI/TIDIGARE FORSKNING KOMMUNALPSYKIATRINS FRAMVÄXT BOTKYRKA KOMMUN SPE:S VERKSAMHET IDAG BOENDESTÖDET DET DAGLIGA ARBETET PÅ ETT SÄRSKILT BOENDE I BOTKYRKA SPES ARBETSMETOD OCH EN BESKRIVNING AV ESL SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR MÅL SJÄLVSTÄNDIG METOD OCH DATA INTERVJUER MATERIAL OCH URVAL RESULTAT ANALYS OM SJÄLVSTÄNDIGHET KLIENTER PERSONAL SAMMANFATTNING ARBETSMETODER OCH STÖDINSATSER - VAD HJÄLPER? VAD KLIENTERNA UTTRYCKT RELATIONER TILL PERSONALEN SOCIALT SAMMANHANG MOT SJÄLVSTÄNDIGHET VAD PERSONALEN UTTRYCKT PRAKTISK HJÄLP RELATIONEN TILL KLIENTEN SOCIALT SAMMANHANG MOT SJÄLVSTÄNDIGHET

5 3. DISKUSSION & SLUTSATSER SJÄLVSTÄNDIGHET I HANDLING OCH I TANKE ANGÅENDE ARBETSSÄTTET OCH VAD SOM HJÄLPER VÅRT RESULTAT I RELATION TILL ANDRA UNDERSÖKNINGAR REFERENSER BILAGOR

6 1. Bakgrund 1.1. Inledning Synen på vad som är vansinne respektive normalt beteende har i alla tider skiftat beroende på historisk och samhällelig kontext (Foucault 1972). Samhällets och vårdapparatens syn på psykisk sjukdom, på de människor som drabbas och på hur man utifrån detta ska utforma insatserna har förändrats likaså. På talet skulle t.ex. vansinniga människor fängslas enligt landslagen i Uppland: "Om någon mister vettet skall detta kungöras för grannar, sockenmän, ett hundradesting och han skall hållas i fängelse av sina fränder (Upplandslagen 1296, manhelgdbalken). I början av förra seklet talade man om arvsynd som tänkbar orsak till galenskap och om långbad, laxering eller kallduschning som tänkbara behandlingsmetoder mot sinnessjukdomen (msw.org.se). I dag betraktas några av de synsätt och begrepp som var högaktuella inom psykiatrin för bara några decennier som en aning förlegade. En av de mest påtagliga förändringar som ägt rum under senare tid, som tog ordentlig fart med psykiatrireformen och med kommunaliseringen av delar av psykiatrin är tanken om att integrera den psykiskt funktionshindrade individen i det vanliga samhället i stället för vistelse under långa tider på institution. Att individens egna val och makt över sitt liv ska stå i centrum för insatsernas form (jfr t.ex. Markström 2003). Utmärkande för psykiatrins förändrade organisatoriska former under modern tid är övergången från storskaliga institutionsbaserade omhändertagandeformer (som mentalsjukhus) till insatser som utlokaliseras i mindre och mer lokala enheter, närmare vårdtagarnas hemort (sektorisering). I och med psykiatrireformen som genomfördes 1995 ersattes en stor del av de då sektoriserade institutionerna med så kallade anpassade boendeformer. En ansvarsomfördelning mellan landsting och kommun genomfördes. Bland annat fördes ansvaret för boende och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade från landstinget till kommunerna. Vid mer akuta behov står landstinget fortfarande för den psykiatriska vården. Kommunerna skall också svara för en heltäckande behovsprövning och planering av insatser för den psykiskt funktionshindrade som inte är i behov av medicinsk vård. Förutom psykiatrireformens önskan om organisatoriska förändringar verkade den också för ett förändrat synsätt på personer med psykiskt funktionshinder. Ambitionen var att utforma vård och service på ett sätt som kunde ge personer med psykiskt funktionshinder förutsättningar för ett mer självständigt liv där de i högre grad skulle vara integrerade i samhällslivet på sin hemort. Åtgärderna syftade till att förbättra de psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhällslivet. En del forskare menar att det inom psykiatrin, traditionellt också finns en strävan att vilja gå vidare, lämna det gamla och med öppna armar ta emot nya idéer, me- 6

7 toder och synsätt. Vissa forskare beskriver detta som en trendkänslighet (Markström 2003). Denna trendkänslighet har förmodligen har haft en positiv betydelse för arbetet med implementeringen av den reformerade psykiatrins mål och visioner. De kommunalpsykiatriska organisationsformerna med eget boende, lokala boendestödsverksamheter och de förändrade förutsättningarna för hur insatser kring psykiskt funktionshindrade ska utformas kräver också andra metoder i arbetet som stämmer bättre med reformens uppdrag men också med de uppfattningar som genomsyrar samhället i vår tid. De förändringar som skett efter reformen innebär man organisatoriskt har skilt på akut vård respektive boende och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. Man har på så vis också skilt på ett behandlande och ett stödjande syfte med insatserna. Den behandlande typen av insats arbetar mot ett tillfrisknande hos individen, ofta med t.ex. en psykodynamisk utgångspunkt och i Landstingets regi. Den stödjande insatsen är den del av psykiatri som kommunerna svarar för efter reformen. Det handlar då om att på olika sätt stötta individen utifrån dennes egna förutsättningar och ambitioner, till att klara ett liv i samhället. Kognitiv färdighetsträning och ett beteendeinriktat synsätt genomsyrar ofta detta arbete, snarare än de traditionella psykoanalytiska utgångspunkterna. Den kommunala psykiatrin innebär på många sätt en ny situation för de psykiskt handikappade såväl som för den personal som arbetar i boendet. Även om de flesta förändringarna förefaller vara till det mer humana i relation till många av historiens vårdinsatser, så väcker de hos oss också en del frågor kring hur och om man faktiskt har lyckats skapa en rakt igenom bättre vård med en sundare människosyn. Inte minst när man också ser att förändringarna innebär en betydligt lägre kostnad än tidigare. Är det möjligt att ge bättre vård med mindre resurser? Eftersom det bara är drygt ett decennium sedan psykiatrireformen trädde i kraft finns det gott om personer i de nya boendena som tillhör den första generationen boendestödstagare. Dessa personer har alltså erfarenheter både från mentalsjukhus och den sektoriserade psykiatrin med miljöterapeutiskt synsätt som nu dominerar. De bär på en unik erfarenhet av avveckling och utveckling inom psykiatrin. I den här rapporten vill vi undersöka hur klienterna själva uppfattar och upplever samhällets ombytliga resonemang kring handikapp och psykisk sjukdom/funktionshinder. Fungerar de nya synsätten och sättet att arbeta för dem? Vad fungerar i så fall bra? Vilka typer insatser leder bäst till framsteg? Brukare, kund, klient, boende eller patient De begrepp som används för att benämna den målgrupp som psykiatrins insatser riktar sig till har också förändrats. Under mentalsjukhusens tid, när Landstinget ensam svarade för insatserna dominerade uteslutande begrepp som mentalsjuk, psykiskt sjuk, psykiskt störd och patient alla benämningar som antydde att det rörde sig om sjukdom och om vård av sjuka. Inom den kommunala psykiatrin talar man i stället om t.ex. brukare, kund, klient eller psykiskt funktionshindrad 7

8 (begreppen varierar mellan olika kommuner och socialförvaltningar). En av anledningarna till de förändrade benämningarna är att man vill markera ett förändrat synsätt på den psykiskt funktionshindrade och ett annat uppdrag för insatser kring dessa i den reformerade psykiatrin. Som brukare, kund eller klient antyder man en mer aktiv mottagare av insatser där det egna valet också spelar in (brukarinflytande) till skillnad mot begreppen psykiskt sjuk eller patient som antydde ett passivt mottagande av vård. Som psykiskt funktionshindrad snarare än psykiskt sjuk markerar man också en övergång från ett sjukdomsinriktat perspektiv med klienterna som sjuka till en syn där man i stället ser till de hinder i det vardagliga livet i samhället som det psykiska tillståndet för med sig (handikappperspektivet). Begrepp som klient och kund framhäver även de psykiskt funktionshindrades roll som konsumenter av vård på en vårdmarknad i de marknadsliknande upphandlingssystem som flera kommuner använder sig av för olika förvaltningars verksamhet. Brukare är också det begrepp som brukarorganisationen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH använder. De har varit aktiva när det gäller att arbeta för att få in ett brukarperspektiv i planeringen av insatser som riktas till psykiskt funktionshindrade, dvs. den målgrupp som tar emot insatserna ska själva vara med och påverka hur insatserna utformas genom den kanal som kallas för brukarinflytande. I denna rapport kommer vi att använda ordet patient när vi talar om psykiatrisk sjukvård, på t.ex. mentalsjukhus och klient eller boende när vi skriver om den kommunala psykiatrin. Klient är det begrepp som används inom Botkyrka kommuns Social Psykiatriska Enhet (SPE), där undersökningen gjordes Boendestödjare kontaktman och kontaktperson Precis som för klienterna så finns det virrvarr av begrepp som syftar på personal och på de specifika uppgifter som de har i relation till klienterna. Det finns t.ex. stödpersoner, kontaktpersoner, mentalskötare, kontaktmän, boendestödjare, handläggare, mfl. Alla är på olika sätt inblandade i klientarbetet. De termer som förekommer i SPE ska vi förklara lite närmare. Boendestödjare är precis som det låter, de personer som arbetar i ett gruppboende eller kommer hem till klientens egen lägenhet och som arbetar med att stödja klienten i sitt boende. Bland dessa boendestödjare utses dessutom 1-2 personer för varje klient som ska fungera som kontaktmän. Dessa personer är de som arbetar närmast klienten och som har till uppgift att förutom det ordinära stödet i boendet, också t.ex. ska lägga upp en arbetsplan, formulera mål/delmål och ansvara för dokumentation kring sin klient. Kontaktmannen kan i bland också ha en funktion som språkrör för klienten vid t.ex. planeringsmöten eller liknande, där klienter ibland kan behöva stöd i att gör sin röst hörd, alternativt inte själv medverkar. Kontaktmannen är då den som beskriver det aktuella läget kring sin klient och de framtida planer som man kommit överens med klienten om. Klienterna ska i första hand vända sig till sin kontaktman om det är något de vill ändra på, eller om de vill ha hjälp med något 8

9 utöver det ordinära stödet, t.ex. med att betala räkningar eller att ordna ett nätverksmöte. Det är inte ovanligt att boendestödjare inom kommunalpsykiatrin har en bakgrund som mentalskötare i landstingspsykiatrin. För klienterna i Botkyrka finns också möjlighet att ansöka om att få en kontaktperson. Kontaktpersonen är en person som anställs av kommunen för att t.ex. under ett överenskommet, mindre antal timmar i veckan ägna sig åt umgänge med en klient. Kontaktpersonen är inte anställd som en vanlig boendestödjare på deltid utan tanken är att det ska vara en extern person som inte har med den ordinarie personalen att göra. Detta för att klienten ska känna sig fri att t.ex. reflektera kritiskt angående gruppboendet och dess personal. Kontaktpersonens arbete är tänkt att vara inriktat på umgänge i första hand. Man kan t.ex. gå på bio, fika, åka på utflykter eller bara sitta och prata utan att den ordinarie personalen eller de andra klienterna behöver vara med. Att vara stödperson liknar kontaktpersonens uppgifter men inriktar sig på personer som tvångsvårdas på LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård). Stödpersoner förekommer således endast inom Landstingspsykiatrin. En handläggare är en person (oftast en socionom) inom kommunen som bl.a. utreder och bedömer behovet av insatsgrad för varje klient. När en klient t.ex. är mogen för att flytta från ett gruppboende till en egen lägenhet, kan handläggaren hjälpa till med att ordna och planera för detta Teori/tidigare forskning Nationell psykiatrisamordning konstaterar i sitt slutbetänkande (SOU 2006:100) att det finns ett behov av forskning som undersöker hantering och hjälpmedel vid psykiskt funktionshinder. Boendestödets funktion, arbetsmetoder och sociala roll utgör en del av dessa områden. Det finns en del forskning som undersöker vad som upplevs som stödjande insatser i boendestöd. Även boendestödspersonalens arbete har undersökts. Svenska undersökningar där klienternas perspektiv på innehållet i insatserna jämförs mot boendestödjares, är däremot färre. Dels kan detta hänga samman med att organisationen är relativt ny. Kanske kan det också ha en grund i det komplexa i att värdera vilket som leder till vad, vad det är som är viktigt i innehållet och vad det faktiskt är som leder till en utveckling eller en återhämtning. Ingemarsson, Bergmark & Lundström (2006) som har gjort en metodutvärdering i Sollentuna kommun menar att det kan bli för oprecist och allmänt hållet att utifrån begreppet att bli mer självständig försöka göra en utvärdering av hur väl en arbetsmetodmetod fungerar och vad som i så fall är verksamt i arbetssättet. Vi tror att man kan få fram en hel del tankar och reflektioner som kan komma till nytta och gagna metodutveckling, genom att ställa frågor och diskutera kring bl.a. just självständighetsbegreppet. Vi har haft möjlighet att avstå från ambitionen att göra 9

10 en renodlad utvärdering av t.ex. arbetsmetodens effekt 1 eller liknande. I stället har vi haft utrymme att mer övergripande kunnat reflektera och diskutera med personal och klienter utifrån det mål och det uppdrag som ligger på kommunpsykiatrin att genomföra, där självständighetsarbete är en av ambitionerna. Vårdforskaren David Brunt (2005) konstaterar att det finns behov av att klargöra vilka egenskaper i boendet som har betydelse för t.ex. förmågan att bo självständigt (Brunt & Hansson 2005 s. 97) Brunt menar att det behövs kvalitativa studier för att få en fördjupad förståelse för vissa dimensioner av boendet, studier av interaktionen mellan boende och personal och mellan de boende själva. Vår ambition är att beröra några av dessa områden beträffande Botkyrka kommuns socialpsykiatriska arbete. En helt nyligen genomförd studie, baserad på 82 klienter med kommunalt boendestöd (särskilda boenden) och 165 personer som arbetar inom boendestödet, från olika delar av landet, pekar ut 6 bärande kategorier avseende innehållet i stödjande insatser. 1. Skapa och vidmakthålla relationer, 2. Stöd och uppmuntran, 3. Socialt umgänge, 4. Medvetandegörande samtal, 5. Reflekterande samtal och 6. Praktiska färdigheter (Rask 2007) 2. Undersökningen studerar också hur ofta klienter och boendestödjare anser att insatser inom de olika kategorierna förkommer, samt hur viktiga de menar att dessa är. Reflekterade samtal är ovanligast, enligt klienterna medan Att skapa och vidmakthålla relationer och Stöd och uppmuntran är mest förkommande. Man visar också att det råder relativt stora skillnader mellan de båda grupperna syn på hur vanligt förkommande handlingarna är. Man är avsevärt mer överens när det gäller, hur viktiga de olika handlingarna är. Förslag till områden som behöver utvecklas är, ett mer tydligt långsiktigt perspektiv på arbetet, ett större fokus på socialt umgänge som anses vara en av de viktigare stödhandlingarna bland klienterna, mer utrymme för samtal om djupare tankar och en tydligare förstärkning i personalens förhållningssätt att stötta klienters egen förmåga att utveckla praktiska färdigheter. Psykologen Alain Topor har forskat kring ämnet återhämtning för psykiskt funktionshindrade och studerat vad i samhällets insatser som är verksamt. Han lyfter fram vissa specifika egenskaper hos de professionella som viktiga för deras medverkan till klienters återhämtning. Bland annat handlar det t.ex. om att till viss del uppvisa egenskaper som vanliga medmänniskor eller ickeprofessionella normalt brukar inneha. Detta innebär bland annat att gå utanför regler och frångå det planerade alltså egentligen att frångå metoder (Topor 2005b). 3 När en pro- 1 Detta har heller inte varit möjligt i Botkyrka eftersom den metod som nu är aktuell (ESL) inte använts tillräckligt länge. 2 En undersökning som på flera sätt vill lyfta fram liknande saker som vi är ute efter, men med andra metoder och utifrån ett mer kvantitativt underlag. Studien hade kunnat ha mer utrymme i vår slutdiskussion men dök upp i ett alltför sent skede under arbetet med denna rapport. 3 I en rapport från Sollentuna kommun där man intervjuat ett antal klienter visar man på att boendestödsplanen, dvs. det dokumenterade underlag för arbetet som man upprättat tillsammans 10

11 fessionell gör något utöver det vanliga kan känslan av att vara utvald infinna sig hos brukaren, vilket i sin tur kan ge den enskilde en känsla av att ha ett värde som människa, någon som har något att erbjuda andra människor, till skillnad från att endast betraktas som schizofren eller som ett boendestödsärende (Ingemarson, Bergmark & Lundstström 2006). Detta är intressant eftersom det i praktiken skulle innebära att de metoder, modeller eller redskap som man som boendestödjare i regel fått utbildning på och som man förväntas använda för att kunna göra ett bra arbete, har mindre betydelse för klientens återhämtningsarbete, än hur den personliga relationen mellan klient och professionell tar form och utvecklas. Inte minst innebär det också ett synsätt som inte främst lyfter fram individens eget val (självständighet), utan snarare interaktionen med andra och en kollektiv väg till återhämtning. 4 Att kvaliteten på själva relationen mellan klient och professionell är bärande för en positiv utveckling av psykiskt störda individer konstaterar även psykologen Maria Nyström i sin avhandling. Hon lyfter fram vikten av att skapa en meningsfull relation mellan personal/professionell och klient (Nyström 1999). Nyström har genomfört en djupintervjuundersökning där hon understryker behovet av sociala kontakter bland personer med psykiska funktionshinder för att de ska kunna må bra. I synnerhet är det sociala kontakter som bygger på ömsesidighet, där individen kan känna sig behövd och betydelsefull som är viktiga enligt Nyström. Hon pekar också på individens behov av att bli accepterad för den hon är, vilket emellanåt faktiskt också kan innebära en ovilja till att förändra det liv som hon trots allt valt att leva. Dessa aspekter bör enligt Nyström (1999) få konsekvenser i det etablerade vård och stödsystemet. Nyström menar att fokus bör förskjutas från ett målinriktat förändringsarbete med klienterna, till ett arbete som i stället understödjer och möjliggör skapandet av meningsfulla sociala kontakter med klienten främst tjänar som ett redskap för de professionella. Som sådant tycks planerna också fungera tillfredsställande. Klienterna lägger knappt någon vikt alls vid dessa på annat sätt än att de av vissa uppfattas som ett slags kontrollinstrument för att så småningom kunna avveckla stödinsatsen. En poäng med planer och riktlinjer kan förutom att de i viss mån ändå kan ge en form av trygghet kring rätten till insatser också, paradoxalt nog vara att utan riktlinjer och planer finns det inte heller några regler att frångå (Ingemarson, Bergmark & Lundström 2006:3). Det viktiga för klienterna menar man, är vad som sker i kontakten med boendestödjarna och det stöd de kan få från dem. 4 Begreppet återhämtning har fått alltmer genomslag när man talar om psykiska funktionshinder. Forskningen om återhämtning från psykisk sjukdom har rötter ända från 1970-talet men har först under senare tid fått en mer omfattande uppmärksamhet i Sverige. Detta har bland annat skett genom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) som tillsammans med forskningsstiftelsen Humlan och FoU-enheten vid Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting, drev det så kallade Återhämtningsprojektet Den dominerande uppfattning i Sverige, och andra länder, var att se sjukdomar som t.ex. schizofreni som ett kroniskt tillstånd, snarare än ett tillstånd som kunde förbättras. En kontroversiell undersökning som ledde till att andra uppfattningar fick utrymme, genomfördes i USA i början av 1990-talet. Den visade att mellan ca procent av personer med diagnosen schizofreni över en längre tid faktiskt återhämtat sig eller upplevde en förbättrad funktionsförmåga i ett flertal avseenden (Harding, Zubin & Strauss 1992). 11

12 ute i samhället för dem. Just det sociala nätverket är ofta försvagat, försämrat och utarmat för personer med psykiska funktionshinder (Brunt 2005). Inte sällan är det emellertid just förändring av levnadsvanor som är både syftet och målet med de arbetsmetoder och planeringsprogram som tillämpas i boendestödsverksamhet i Sverige (Socialstyrelsen ) även om man också inom ramen för detta ofta också har intentionen att jobba med sådant som social kompetens, bidra till att upprätthålla eller etablera ett socialt nätverk, motverka stigmatisering, osv. 5 I ett par undersökningar från FoU Västernorrland (D. Rosenberg och U. Andersson 2004:11), funderar man på om boendestöd egentligen borde kallas för människostöd. Även om en stor del av innehållet i stödet är praktiskt inriktat, är det relationen till boendestödspersonalen som är centrala i en individinriktad process, menar man. För att undvika att personal ensamma hamnar i ett läge med ett övermäktigt ansvar för uppföljningar och lösningsinriktat arbete behövs en samordning av samtliga resurser kring individen. Såväl myndigheter som andra samhällsorgan, anhöriga och kompisar bör inkluderas. Kvaliteten ligger ofta i samspelet mellan människor (Rosenberg 2004:2). Individens behov låter sig oftast inte begränsas av de ramar som finns för boendestödet eller av ett system där begränsningar och resursbrist råder. Rosenberg påpekar att det i boendestödet också måste finnas utrymme för klienter att få vara i fred. Att det finns utrymme i boendet för att också kunna ha ett privatliv (Rosenberg 2004:2). Även i en äldre rapport från socialpsykiatriska sektionen i Norrmalms Stadsdelsförvaltning dyker det sociala relationstemat upp. Trygve Nylund och Arja Wadeskog Suomalainen (1998) beskriver alliansen mellan kontaktpersonen och klienten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett arbete ska leda till framgång. Som främsta verktyg i denna allians står dialogen och att man gemensamt betraktar världen för att komma till gemensam insikt och förståelse (Nylund & Wadeskog Suomalainen 1998). Organisationens och samhällets uppgift, menar författarna är att skapa arenor som möjliggör möten mellan människor där denna dialog kan pågå. En arena kan antagligen vara både det egna hemmet och t.ex. träfflokalen eller en sysselsättningsverksamhet. En rapport av Richard Bracken från FoU Södertörn påpekar vidare att det också finns ett behov av att byta fokus från en individuell förklaringsmodell av psykiska funktionshinder, där hindret ligger hos den enskilde, till en social, strukturell, samhällelig förklaringsmodell som snarare lyfter fram t.ex. begränsningar i samhällets utbud av nödvändiga stödinsatser eller svårigheter i att få tillgång till 5 Nationell psykiatrisamordning kommer i sitt slutbetänkande med ett förslag om att ändra paragraf 3:6 i socialtjänstlagen (SoL) där man lyfter fram att man på olika sätt och genom olika former av insatser bör underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra (SOU 2006:100). Att just de sociala kontakterna i sig är en oerhört viktig ingrediens för att få eller för att bibehålla en positiv utveckling hos individer med psykiskt funktionshinder förefaller således ha fått genomslag i även i statens senaste offentliga utredning i ämnet. 12

13 olika sociala roller som att ha ett arbete, bilda familj osv. för en person med psykiska funktionshinder (Bracken 2005). En social förklaringsmodell rymmer också de osynliga barriärer som t.ex. människors fördomar mot psykiskt funktionshindrade kan utgöra. För att kunna utveckla och arbeta med metoder utifrån det sociala synsättet menar Bracken att man bör involvera brukarna i utvecklingen och skapa ett ordentligt utrymme för flexibilitet och frihet i arbetet. Vikten av själva relationen mellan brukare och t.ex. boendestödjare bör lyftas fram och användas som utgångspunkt i återhämtningsarbetet. Det sociala synsättet är en grundläggande utgångspunkt för brukarorganisationen RSMH:s arbete i dag. Temat med relationerna i sig som viktiga, särskilt mellan boendestödjare och klient återkommer sålunda även i den här rapporten. Bracken diskuterar även hur innehållet i arbetet har förändrats genom åren. På mentalsjukhustiden stod de praktiska sysslorna i fokus med duschning, påklädning, bäddning som en del av innehållet. I det kommunala boendestödsarbetet har arbetet snarare kommit att handla om att utveckla en tillitsfull relation och att arbeta socialt, vilket mentalskötarna på Långbro i bästa fall gjorde under den tid som blev över. I det kommunala boendestödet förefaller detta vara en av de huvudsakliga uppgifterna (Bracken 2005). Parallellt med utvecklingen inom de socialpsykiatriska organisationerna, brukarorganisationer med flera, finns också en kontext i samhället som helhet som spelar in. För att få ett exempel på hur det kan se ut, tar vi hjälp från en annan slags samhällsforskning. I alla samhällspolitiska sammanhang finns ju en ekonomisk aspekt med i bakgrunden när beslut tas om hur välfärdsinsatser ska utformas och vad de ska få kosta. En del samhällsforskare menar som vi ska se nedan, att det moderna välfärdssamhället utvecklas i en slags marknadsstyrd nyliberalistisk anda där ett sätt att bl.a. hålla kostnader nere är att lägga tillbaka så mycket ansvar som möjligt på individen. Ett kritiskt samhällsperspektiv applicerat på den psykiatriska vård eller stödapparaten samt även det nu aktuella självständighetsbegreppet, behöver också diskutera normalitet som begrepp och normaliseringsprocesser. Uppfattningen om vilka egenskaper hos en människa som betraktas som en förbättring och en metod som arbetar mot självständighet bygger också på en individorienterad utgångspunkt. På en uppfattning om människans fria val och den fria individen. Socialantropologen Fanny Ambjörnsson (2004) beskriver idén om individens oberoende som en central del av såväl moderniteten som det kapitalistiska konsumtionssamhället och den samtida välfärdsstaten. Hon kopplar detta till de tyska sociologerna Urich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheims teori (2002) om den moderna välfärdsstaten som kännetecknas av en slags individualisering. Genom att sociala rättigheter knyts till individen snarare än till familjen kommer denna samhällsform att bära på föreställningen om att vi alla är fria att skapa vår identitet och framtid, oberoende av bakgrund, familjeomständigheter och traditioner. Becks och Beck-Gernsheims poäng är dock att den enskilda individen i denna sorts samhällssystem egentligen inte får mer makt över sitt eget liv. Snarare är det samhälleliga institutioner såsom staten, arbetsmark- 13

14 naden och utbildningssystemet som skapar förutsättningarna för individen. På så sätt ser vi hur individualiseringen inte direkt handlar om individens fria val, utan snarare om en strukturell omvandling av individens relation till det omgivande samhället en omvandling där den enskilda människan själv bär ansvaret för sin utveckling, livssituation och eventuella misslyckanden. I sin undersökning (som rör tonårstjejer) visar också Ambjörnsson hur denna självständighet är tydligt villkorad hur det är lättare att uppfattas som oberoende och unik om man håller sig i närheten av normen och svårare att ses som självständig om man avviker från densamma. Man kan antagligen behöva tänka kritiskt även kring de definitioner och normer som vi ställer upp kring självständighet och självständighetsarbete i kommunalpsykiatrisk verksamhet. Ett uttryck för det individualiserade samhället som märks inom vård och omsorgssektorn i Sverige skulle kunna vara trenden med brukarperspektivet (brukarinflytande). Aamodt (2006) problematiserar i en norsk undersökning kring varför detta växer fram just nu och menar att det finns en koppling till marknadsstyrd nyliberalism där just de begrepp som man allt oftare stöter på inom välfärdsorganisationer, individuellt ansvar, mindre statlig styrning, privatisering, avreglerig och flexibilitet utgör en framträdande del av tankebanorna. Brukarperspektivet kan, menar Aamodt bli ett medel för ett välfärdssamhälle under nedmontering, att frånsäga sig ansvaret för människor som annars skulle kunna definieras som i behov av hjälp och i stället lägga det ansvar som tidigare tagits av samhället, hos individen. Själva avinstitutionaliseringsprocessen och utflyttningen från mentalsjukhusen till boendeformer i samhället, tillsammans med psykiatrireformen förefaller ha varit positiv för personer med psykiskt funktionshinder vilket bl.a. Brunt (2005) konstaterar. Emellertid visar andra forskare också på att den procedur som innebar att ge kommunerna ansvaret för boende med stöd och service för psykiskt handikappade initialt skapade en hel del problem. Dels för kommunerna med att inrätta boende och verksamheter för målgruppen på relativt kort tid, och dels för en del av den grupp patienter/klienter med psykiskt funktionshinder som det berörde (Markström 2003) Kommunalpsykiatrins framväxt För att ge läsaren en översiktlig bild av hur dagens psykiatri har vuxit fram så kommer nedan ett historiskt kapitel som beskriver bakgrunden till psykiatrireformen och vad den innebar. Ett begrepp som betecknar både förändringen av den yttre vårdstrukturen och förändringen av sättet att se på psykisk sjukdom är den så kallade avinstitutionaliseringen. Avinstitutionaliseringsprocessen påbörjades i Sverige i början av 1970-talet genom att nya idéer introducerades via statliga utredningar inom psykiatriområdet. Utredningarna var kritiska till den vårdstruktur som främst baserades på mentalsjukhus. Istället ville man skapa en 14

15 struktur som byggde på helhetssyn, öppna former, kontinuitet, lättillgänglighet, samverkan och förebyggande arbete. Vidare ansåg man att ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner var onödigt komplicerad och att den behövde preciseras. Detta ledde så småningom till att mentalsjukhusen började avvecklas samtidigt som man började bygga upp det som man brukar kalla för en sektoriserad psykiatri. Dvs. mindre kliniker med ett eget ansvar för resurserna inom ett mer begränsat geografiskt område. Under 1980-talet minskade antalet vårdplatser på mentalsjukhus kraftigt. Psykiatrin omstrukturerades från långtidsvård vid mentalsjukhusen till korttidsvård vid länssjukhusen och ökad öppenvård. Ett resultat av att antalet sängplatser inom psykiatrin minskade var att genomströmningen av patienter på akutvårdavdelningarna i stället ökade. Fenomenet brukar kallas för svängdörrspsykiatri och innebär att patienterna helt enkelt vårdades under fler men kortare tillfällen. Vid mitten av 1980-talet hade nästan alla landsting bildat särskilda sektorskliniker. År 1989 tillsattes en enskild utredare som skulle ge förslag på förbättringar inom psykiatriområdet. Utredningen omvandlades sedan till en parlamentariskt sammansatt kommitté som kallades Psykiatriutredningen. Utredningen arbetade främst med att försöka beskriva de psykiskt sjukas situation. Den pekade på många missförhållanden när det gäller stödinsatserna för personer med psykisk sjukdom. Resultatet av Psykiatriutredningen blev elva delbetänkanden och ett huvudbetänkande (SOU 1992:73) där man förespråkade individens valfrihet, brukarstyrda verksamheter samt ett handikapperspektiv på psykisk sjukdom (Markström 2005, Meeuwisse, Sunesson, Eliasson-Lappalainen 2000). Handikapperspektivet på psykisk sjukdom innebär att man istället för att fokusera på sjukdomen i sig tittar på de konsekvenser som det för med sig att ha ett psykiskt funktionshinder (Bracken 2005). Regeringen försökte förtydliga kommunernas ansvar i relation till hur det hade fungerat tidigare med landstinget som huvudman för boende och sysselsättning samt samordning av insatser för personer med psykiska funktionshinder. Detta gjordes bland annat genom att justera Socialtjänstlagen, t.ex. genom att introducera lagen om särskilt stöd (LSS) och att introducera ett kommunalt betalningsansvar för patienter som under lång tid vårdats inom heldygnsvård. Socialtjänstlagen säger nu att: Kommunerna har till ansvar att planera och samordna sina insatser så att det blir möjligt för de psykiskt funktionshindrade att kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra (Regeringspropositon 1993: 94/218, SoL 7). I januari 1995 kom psykiatrireformen att träda i kraft. Ansvaret för sociala insatser samt för att ta initiativ till att minska konsekvenserna av långvarig psykisk sjukdom hamnade hos kommunerna. Landstingets ansvar avgränsades till att framför allt gälla den psykiatriska behandlingen. Parallellt med gränsdragningen 15

16 kom signaler från regeringen och socialstyrelsen att ett nära samarbete kommuner och landsting var nödvändigt. Den svenska socialpolitiken har under talet haft en tydlig målsättning att psykiskt funktionshindrade ska leva i samhället. Psykiatrireformen kan ses som ett steg den avinstitutionaliseringsprocess som alltså pågått sedan 1970-talet och som inneburit att den institutionsbaserade vården allt mer har ersatts av samhällsbaserade insatser (Markström, 2003 och 2005). Viktiga incitament för reformen var att personer med psykiskt funktionshinder i högre grad skulle få rätt och möjlighet att själva bestämma över sina liv och stöttas i att skapa ett så självständigt liv som möjligt, så integrerade i samhällslivet som möjligt (Svensson 2001). Psykiskt funktionshindrade skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som andra individer, att insatser skulle genomföras efter individens förutsättningar och behov, insatserna skulle vara baserade på mottagarens egna val och prioriteringar. Det skulle finnas tillgång till stödinsatser i lokalsamhället och insatserna skulle stödja oberoende och integritet samt den enskildes välfärd (Andersson Höglund, Hedman Ahlström, 2002). Den nya inriktningen och de nya förutsättningarna innebar att det behövde byggas upp nya organisationer kring den kommunala delen av psykiatrin (socialpsykiatrin som den kallas i Botkyrka). Det blev också aktuellt att utveckla andra metoder och förhållningssätt som kunde fungera med det nya synsätt på psykiskt funktionshinder såväl som med reformens målsättningar. Synsättet behövde också implementeras hos klienterna själva såväl som hos den personal som skulle arbeta i boendena. Man behövde förankra synsättet i samhället runtomkring klienterna och de nya verksamheterna. Människor som tidigare varit inlagda på mentalsjukhus skulle ju nu leva i egna lägenheter i vanliga bostadsområden med vanliga människor som grannar. I vissa kommuner hade man förberett boendeverksamheter i landstingets regi, som i princip stod klara för kommunen att ta över när reformen skulle genomföras i praktiken. En sådan kommun var Botkyrka kommun som tog över boendestödsverksamheten efter en klinik inom Huddinge sjukvårdsområde Botkyrka kommun År 1994 stängdes avdelning M79 på Huddinge sjukhus. I stället startades tre kollektivboenden förlagda i ett vanligt flerbostads/hyreshus i Alby med landstinget som huvudman. Boendet bestod av tre fyrarumslägenheter och en personallägenhet som också innehöll en träfflokal. Tre hyresgäster bodde i varje lägenhet. Alla hade eget rum med möjlighet att låsa dörren om sig. Resten av lägenheten disponerade man gemensamt. Kollektivlägenheterna var ett första steg i att få ut patienter från den sjukhusbaserade institutionsmiljön och att försöka göra tillvaron så normal som möjligt för dem. Man försökte på flera sätt skapa en så ickeinstitutionaliserad miljö som möjligt. Den patientansvarige läkaren flyttade t.ex. 16

17 inte med sin verksamhet till boendet i Alby utan patienterna skulle själva söka upp denne på en öppenvårdsmottagning när de skulle träffas. Boendet skulle vara just ett boende. Vården skulle finnas i tillgänglig när man behövde den men inte runtomkring patienterna hela tiden. När psykiatrireformen skulle genomföras i Botkyrka kommun var det viktigt att börja med att definiera var gränsen går mellan kommunens ansvar för stöd och service respektive landstingets ansvar för vård, enligt reformens nya ansvarsindelning. Efter att förhandlingarna med landstinget klarats av genomfördes reformen i Botkyrka kommun från och med den 1 januari 1996 då ansvaret för boende och service överfördes från landstinget till Botkyrka kommun. Reformstarten sköts alltså upp ett år för att man ville ha ett ordentligt underlag vid överföringen och inför skatteväxlingen (skattemedel som flyttades från landstinget till kommunen). De befintliga landstingsdrivna verksamheter som fanns för målgruppen, sysselsättningsverksamheten Axet, två dåvarande träfflokaler Klippan och Höjden samt två kollektivlägenheter i Alby kom att tas över av Botkyrka kommun och organiserades initialt under vuxenenheten inom socialförvaltningen. Den 1 januari 2001 genomförde kommunen en omorganisation enligt Socialnämndens beslut (dec. 2000) så att den socialpsykiatriska verksamheten lyftes från vuxenenheten och bildade en egen enhet inom förvaltningen, nämligen Socialpsykiatriska Enheten (SPE) (Bridell 2003). I dag ser socialförvaltningens organisation ut som flödesschemat nedan visar: Figur 1. Botkyrka kommuns organisation inom socialförvaltningen: Socialchef Stöd och utvecklingsenhet FoU Södertörn Administrativ sektion Boenhet Vuxenenhet Socialbidragsenhet Socialpsykiatrisk enhet Utredningsenhet 0-20 år Resursenhet 0-20 år SPEs uppdrag är att ansvara för stöd och service till personer över 21 år med psykiskt funktionshinder, vars stödbehov beräknas bli längre än sex månader (Se 17

18 t.ex. botkyrka.se). Under de 10 år som gått sedan reformen har verksamheten vuxit kontinuerligt. I januari 1996 var det ett 15-tal personer som arbetade inom kommunen med socialpsykiatrin. Vid årsskiftet 2000 var det mellan 30 och 35 anställda och år 2006 var det 76 personer. Efter det första boendet i Alby följde start av gruppboendet i Storvreten, och därefter ytterligare ett i Alby. Senare kom också ett boende i Vårsta samt två boenden i Tumba torg till. Idag finns två kollektivlägenheter, sex gruppboenden och 13 träningslägenheter. Antalet platser i särskilda boendeformer (kollektivboende, gruppboende & träningslägenheter tillsammans) var under 2006, totalt 68 (SPE:s Handlingsplan 2006). Enheten har planer för ytterligare utbyggnad av boendeformer. Både gruppboenden med mer tillgång till stöd och personal, samt träningslägenheter med mer begränsat stöd. Ett flödesschema över SPE:s nuvarande organisation nedan: Figur 2. Socialpsykiatriska enhetens organisation Verksamhetschef Sektionschef norra Botkyrka Sektionschef södra Botkyrka SPE Utredningsenhet Sysselsättningsenhet Gruppboende Alby C och Albydalen Fältverksamhet, boendestöd i eget boende Gruppboende Tumba, Storvreten och Vårsta Axet Bryggan Enter Chikita Fyren Chikita, Enter och Bryggan är sysselsättningsverksamheter som har tillkommit under kommunens huvudmannaskap. Café Fyren har tillkommit under senare tid. Totalt finns plats för cirka 150 personer/klienter inom sysselsättningsverksamheten SPE:s verksamhet idag Boendestödet Socialpsykiatriska enhetens verksamhet består som framgår i schemat ovan av tre huvuddelar: Utredning/myndighetsutövning, Sysselsättning och Boende. De verksamheter som räknas till utredning och myndighetsutövning eller sysselsätt- 18

19 ning berörs inte direkt i den här rapporten. 6 Undersökningen angår i stället främst boendestödsverksamheten och det arbete som ska göras där även om sysselsättningsenhetens klientarbete förvisso utgår från samma synsätt och arbetsmetoder som boendena. Boendestödet ser olika ut beroende på klientens individuella behov och egen kompetens. Det finns olika former av boende med varierande grad av tillgång till personal/stöd: kollektivboende, gruppboende, träningslägenheter (det som brukar kallas för särskilt boende innefattar såväl gruppboende som träningslägenheter) samt eget boende. Ett gruppboende består av ett antal lägenheter som ligger i nära anslutning till en gemensam lokal. Lokalen är bemannade dagtid och i vissa fall dygnet runt. De klienter som bor i särskilt boende hyr en egen lägenhet i andra hand av SPE. Kollektivboendeformen är snarlik gruppboendet med den skillnaden att man bor flera klienter i en (större) lägenhet. Boendestödet kan också ges till klienter som bor i eget boende. Det sker främst genom att boendestödjare kommer hem till klienten under dagtid men det kan även innebära att man inriktar sig på att träffas utanför hemmet, särskilt med de klienter där svårigheten ligger just i att lämna hemmet. Träningslägenheterna är främst avsedda för personer som är på väg att flytta till eget boende och behöver en möjlighet att pröva en form av mer eget boende under en övergångsperiod. Det kan vara personer som till exempel flyttar från ett särskilt boende kollektivboende eller från föräldrar för att i ett senare skede skaffa eget boende (Bridell 2003). En kvälls- och nattpatrull i samarbete med landstinget är stationerad i Alby centrum. Den erbjuder stöd till klienter (både de som har eget boende och de som bor i särskilt boende) i form av telefonkontakt och hembesök under de tider på dygnet då det egna boendestödet inte finns på plats. Viss tillgång till personal nattetid finns också i Tumba centrum Det dagliga arbetet på ett särskilt boende i Botkyrka. Klienterna bor i sina lägenheter med tillgång till den gemensamma lokalen under öppettiderna. Många klienter deltar regelbundet i den verksamhet som sysselsättningsenheten erbjuder, dvs. allt från fika och umgänge, målning/hantverk till mer arbetsplatsliknande sysslor. Öppettider och bemanning varierar mellan de olika boendena men det finns alltid personal att tillgå dygnet runt för samtliga klienter med boendestöd genom nattpatruller i både norra och södra delen av kommunen. Klienterna har kontakt med all personal och ett närmare samarbete med sina kontaktmän som i regel är två personer. Kontaktmännen upprättar tillsammans med klienten en arbetsplan. Arbetsplanen är en överenskommelse som beskriver vad klienten ska jobba med, vilket stöd som krävs och hur arbetet ska gå till den 6 Utrednings och myndighetsavdelningen sysslar t.ex. med att undersöka vilka klienter som kan tas hem till kommunen från placeringar ute i landet, bedömer behov av insatser för klienter och föreslår placering, mm. Sysselsättningen erbjuder anpassade arbetsuppgifter, träfflokaler samt mer fritidsinriktad verksamhet. 19

20 närmaste framtiden såväl som på längre sikt. Med bestämda intervaller följer man upp arbetsplanen och diskuterar målsättningarna samt utvärderar den utveckling som åstadkommits. Arbetsplanerna anpassas individuellt så långt som möjligt. Ett långsiktigt mål kan vara att klienten ska kunna bo i en egen lägenhet. Arbetsplanen utformas då så att klienten via ett antal mindre, överstigliga kortsiktiga mål, eller delmål med tiden kunna uppnå huvudmålet. Oftast börjar man med oerhört grundläggande detaljer att arbeta med och som måste fungera. Dygnsrytm eller mathållning är t.ex. viktiga för att man ska kunna ta nästa steg i utvecklingsarbetet. Man arbetar med en sak i taget, ett litet delmål åt gången. Tanken är att man efter en tid ska ha utvecklat sin kompetens på alla de områden som krävs för att klara ett eget boende. Man utgår i detta arbete från att klienten kan träna upp de flesta av de färdigheter som krävs. Boendestödjarna ska förutom att verka för en utveckling av klienternas förmåga att kunna ta hand om sig själva, bl.a. också inspirera och motivera klienten i dennes dagliga liv. Det kan vara att tillsammans med klienten se till att olika hushållssysslor verkligen blir utförda, t.ex. att städa, diska och handla. Det kan också vara att handleda klienten i sådant som att sköta sin ekonomi eller medicinering, att vara ett stöd i kontakten med myndigheter eller andra nödvändiga kontakter i samhället. Ibland rör det sig om att motivera till att komma upp ur sängen på morgonen, osv. Vid sidan av det praktiskt inriktade stödet ska boendestödet också kunna fungera som ett socialt stöd, att lyssna när klienter behöver någon att prata med eller att finnas till hands helt enkelt. Man strävar efter en regelbundenhet när det gäller t.ex. hembesök. Ofta görs dessa på en bestämd tid samma veckodag efter överenskommelse med klienten. En tanke med detta är förstås att det skapar en struktur och en trygghet. Det gör också att klienten har chans att faktiskt sköta hushållet själv mellan besöken i stället för under dem. I allt klientarbete är relationen viktig, vilket också framgår i teorikapitlet i den här rapporten. Att ha en relation till klienten som baseras på tillit och respekt är ofta en grundförutsättning för att stödet ska fungera effektivt. Sedan några år tillbaka har ett sätt skapa en enhetlig struktur både i klientarbetet, dokumentationen och utvärderingarna kommit till i och med introduktionen av ESL-metoden som vi ska komma närmare in på nedan SPEs arbetsmetod och en beskrivning av ESL Vår bakgrundsundersökning visar att man när boendestödsverksamheten startade i Botkyrka förefaller ha arbetat utifrån en mer eller mindre egenhändigt utformad metod som man utvecklat med tiden. Man ska kanske hellre benämna det som en arbetsfilosofi och ett förhållningssätt som helt enkelt baserades på sektoriseringens, och senare psykiatrireformens mål och ideologi. När Socialpsykiatriska en- 20

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Vad är goda levnadsvillkor för dig? Vad är goda levnadsvillkor för dig? I LSS så står det att man genom insatserna ska få goda levnadsvillkor. Frågan är vad goda levnadsvillkor betyder? Den frågan har Riks-Klippans styrelse och Klippan i

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Socialpsykiatri, Umeå Kommun

Socialpsykiatri, Umeå Kommun Socialpsykiatri, Umeå Kommun Verksamhetsplan för socialpsykiatrin 2014-15 Socialpsykiatrin skall vara en attraktiv verksamhet som genom delaktighet skapar god kvalité 2 av 6 Inledning Denna verksamhetsplan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Insatser för personer med psykiska funktionshinder

Insatser för personer med psykiska funktionshinder Revisionsrapport Insatser för personer med psykiska funktionshinder Botkyrka kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Socialpsykiatri 2012-12-11 Lars Högberg Projektledare Jan Nilsson Uppdragsledare

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE 1 Januari 2012 3. Verksamhetsplan Hedgårdens gruppboende Hedgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Maria Ingemarson Åke Bergmark Tommy Lundström. Att planera för boendestöd. Om planer, trepartssamtal och klientmedverkan

Maria Ingemarson Åke Bergmark Tommy Lundström. Att planera för boendestöd. Om planer, trepartssamtal och klientmedverkan Maria Ingemarson Åke Bergmark Tommy Lundström Att planera för boendestöd Om planer, trepartssamtal och klientmedverkan i socialpsykiatrin. ATT PLANERA FÖR BOENDESTÖD Om planer, trepartssamtal och klientmedverkan

Läs mer