Praoett sätt att lära känna arbetslivet

Transkript

1 Praoett sätt att lära känna arbetslivet

2 Bästa läsare, Prao är därför är det viktigt att kunna ge en bra bild av arbetslivet. för de flesta elever den första kontakten till arbetslivet. Den första arbetserfarenheten är något som man minns länge och Ett väl förberett mottagande av eleven och en tanke på förhand kring vad denne skulle kunna göra under sin tid är, enligt mig, det bästa sättet för båda parter att få ett gott utbyte av varandra. Detta gäller naturligtvis också eleven. Företagen bör dra nytta av elevernas intressen och de färdigheter som eleverna har. Kunskaper som kan vara till gagn är elevernas många gånger gedigna datakunskaper eller varför inte låta eleverna ta fotografier av företaget som sedan kan användas i den framtida marknadsföringen av företaget som ett annat sätt att tillvarata elevernas kunnande och samtidigt tillföra nytta till företaget. Med detta önskar jag er alla ett lyckat prao-samarbete! Markus Jussila, Vd för Kust-Österbottens företagarförening 2

3 Framtidens medarbetare Ett aktivt samarbete mellan företagen och skolan är en viktig förutsättning för att forma framtidens medarbetare. Det är också viktigt att kunna ge en bra bild av företaget, då konkurrensen kring de mest kompetenta arbetstagarna hårdnar. Genom att ge ungdomar möjlighet till sommararbete och praktik får företaget möjlighet att lära känna ungdomarna och marknadsföra sitt företag till dem. Det bidrar även till ett mer medvetet studie- och yrkesvägval bland eleverna. Att få kännedom om arbetslivet är en del av den obligatoriska undervisningen inom grundskolan och andra stadiet som fastställts av Undervisningsministeriet. Praons innehåll I skolans läroplan finns det angivit hur elevernas arbetslivsorientering ska ske. Att få kännedom om arbetslivet inleds redan på lågstadiet. Den praktiska arbetslivsorienteringen (prao) inleds på åk 8 och 9 och varierar från kommun till kommun. Även andra stadiets elever (gymnasiet och andra stadiets yrkesutbildning) har i de olika kurserna möjlighet att lära känna arbetslivet genom inlärning i arbete. Tiden för praon varierar från några dagar till två veckor. Inför praon uppgörs ett prao-avtal mellan skolan och arbetsgivaren. Arbetsgivaren gör även en bedömning av prao-eleven efter praotidens slut. Tips: Be att få elevens CV. Den berättar mycket om eleven och kan vara till god hjälp för dig att veta vad det är eleven vill lära sig och vilka kunskaper eleven har som kan vara till nytta för dig. Vill du veta mera: Ekonomiska informationsbyrån: Koulu-Yritys- yhteistyö (fi): Yritykset/Koulu-yritysyhteistyoe Finland näringsliv, EK: Yritys-Oppilaitos- yhteistyö(fi): fi/koulutus/yritys_oppilaitos_yhteistyo/yritys_oppilaitos_yhteistyo.php Företagarna i Finland: Työpaikalla oppiminen (fi): Praoelever i kemiindustrin En guide för företagare (fi): 6a53/ /application/pdf/678221/harjoittelijaopas_netti.pdf 3

4 4

5 Målsättningarna med PRAO Fundera över företagets egna målsättningar: Vad vill vi uppnå? Vilka erfarenheter vill vi ge? Vilka intryck vill vi ge? Hur gynnar det oss? Hur kan vi visa vad som är intressant på vår arbetsplats? Utse Prao handledaren som ska vara: intresserad av ungdomar kan företaget social och engagerad ger bra feedback ett bra föredöme för eleven Å så är det dagen D! Första prao-dagen Kom överens om tid och plats, informera berörda om att en praoelev ska komma och vad denne heter. Skaffa fram ev. arbetskläder samt planera den första arbetsuppgiften. Namnbrickan på är viktig. Att kunder och arbetskamraterna vet vad eleven heter är viktigt. Gå runt och visa arbetsplatsen och dess olika avdelningar. Låt gärna eleven cirkulera mellan olika avdelningar, så att han/hon får en helhetsbild av företagets verksamhet. Gå igenom arbetsplatsens regler och tider med eleven. Under de följande dagarna: Fråga vilka förväntningar som eleven har. Vad vet du om oss? Vad skulle du vilja lära dig? Vad tycker du bäst om i skolan? Vilka intressen har du? Fråga med jämna mellanrum om hur praktiken fortlöper. Jämför gärna med de förväntningar som eleven hade när denne kom. Vad vet du nu som du inte visste tidigare? Ge gärna eleven i uppgift att under veckan planera sitt eget arbete för en dag. Fundera över bedömningen av elevens prestation under prao-tiden. Vilka färdigheter har eleven visat sig ha? Fundera gärna på den egna interna utvärderingen av praon förkortar föreberedelsetiden till nästa gång. Ev. frågeformulär till eleven eller en självutvärdering kring hur man kan göra prao till en bra tid vid företaget. 5

6 SKAPA SAMARBETE MED SKOLAN Skapa samarbete med skolan och fundera kring elevens persoliga ledarskap, lärande och ta sig - församhet. Lyft gärna fram en kompetens som ni tycker är viktig t.ex ANSVAR. Yttre ansvar: Hur syns det att eleven tar ansvar? Kommer i tid Frågar om han/hon inte vet Noggrannhet i uppgift Planerar och ansvarar själv för en uppgift. Inre ansvar: (kanske mer för eleven) Hur känns det att ta ansvar? Beskriv ett tillfälle då du var riktigt ansvarsfull? Hur gör man när man inte tar ansvar? Vilka konsekvenser kan det få i det här jobbet? Tips: Ta gärna kontakt med skolans studiehandledare. De är era bästa samarbetspartner före, under och efter prao-tiden Kommentarer från elever Finns det något som du skulle vilja förbättra gällande praon?..kanske lite mindre inventering..att jag skulle ha varit mer social och tagit mera initiativ Nä, det gör det inte. Det var en bra vecka..säkert. Vad vågar du göra idag som du inte vågade för en månad sedan?..jag vågar prata men nån som man inte känner jag vågar ta för mig mera jag vågar göra mera såna saker, som jag tidigare varit lite osäker på. En bra praohandledare..är en som ger uppgifter, är positiv...är tydlig och inte ger för svåra uppgifter.. har tålamod, trevlig och ansvarsfull..visar runt om man inte vet vara man är 6

7 ÖSTERBOTTENS STUDIEHANDLEDARE Jakobstad: Oxhamns skola Anette Nyman Pietarsaari: Etelänu mmen koulu Pekka Juanto Larsmo: Cronhjelmsko lan Åsa Laxoback-Ny man Nykarleby: Carleborgsskolan Samuel Ny man Kronoby: Ådalens skola Vio la Storbacka Korshol m: Ko rsholms högstadium Camilla Lillås Timo Berglund Mustasaari: Mustasaaren keskuskoulu Heikki Kinnunen Vaasa: Variskan koulu Marika Syväluo ma Vöyrinkaupungin koulu Katja To lkki Merenkurkun koulu Hans Kankkonen Vasa: Vasa Övningsskola Tomas Fant Borgaregatans skola Pamela Backholm Lena Loukas mäki-björk Mal ax: Högstadiet i Petalax Nina Grönberg Pedersöre: Sursik skolan Peter Kotkamaa Benita Finne Vörå: Tegengrens skola Stefan Kulp Vähäkyrö: Vähänkyrön yläaste Riikka Övermark vs. Pirjo-Anneli Vessonen Isokyrö: Isonkyrön yläaste Marjatta Kuosma Laihia: Laihian keskuskoulu Närpes: Närpes Högstadieskola Kaskinen: Kaskisten koulu Matti Mylly lä Sirpa Raitaluoto Stefan Träskvik Kristinestad: Kristinestads högstadieskola Peter Grannas Kristiinankaupunki: Kristiinanseudun koulu Tapio Rajamäki Vs. Eeva-Liisa Ilo mäki

8 Denna handbok är uppgjord i samarbete med företagare, elever och skolornas studiehandledare inom fostran till företagsamhetsprojektet - Jag Kan. Text: Malin Wälitalo Översättning: Jukka Rautio