Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Bryssel den 11 april 2013 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren SAMRÅDSDOKUMENT

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING KONSUMENTSKYDDSASPEKTER PÅ PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN DOKUMENTETS OMFATTNING OCH SYFTE DEFINITION AV PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN EN GEMENSAM OPERATIV EU-DEFINITION AV DEN TREDJE PELAREN IDENTIFIERA PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN I EU INDELNINGEN I TRE PELARE LAGSTIFTNING OM PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN NATIONELL LAGSTIFTNING EU-LAGSTIFTNING EN SÄRSKILD STRATEGI FÖR PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN PENSIONSSPARANDE KONSUMENTENS VIKTIGASTE INVESTERINGSBESLUT BEHOVET AV SÄRSKILT KONSUMENTSKYDD INGEN ENHETLIG LAGSTIFTNING INSTRUMENT: UPPFÖRANDEKOD FÖR SJÄLVREGLERING ELLER EU- CERTIFIERINGSPROGRAM UPPFÖRANDEKODENS ROLL EU-CERTIFIERINGSPROGRAMMETS ROLL OCH FUNKTIONSSÄTT

3 1. INLEDNING Det växande antalet pensionärer i EU är en stor utmaning för EU-länderna. Den förändrade befolkningsstrukturen kräver pensionssystem som både är ekonomiskt bärkraftiga på lång sikt och ger tillräckliga pensionsförmåner så att pensionärernas levnadsstandard och ekonomiska oberoende tryggas. Utmaningen att uppfylla dessa krav försvåras av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen, som har lett till finansiell instabilitet, minskad sysselsättning och lägre disponibel inkomst samt till ett behov av budgetkonsolidering. EU-kommissionens årliga tillväxtöversikter 1 fungerar som underlag för åtgärder som syftar till att skapa effektiva, tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensionssystem, särskilt med tanke på behovet av tillväxtvänlig budgetkonsolidering. Därför framhålls betydelsen av att anpassa pensionsåldern till den förväntade livslängden, att begränsa möjligheten till förtida pensionering, att göra det möjligt för människor att stanna kvar på arbetsmarknaden längre och att främja kompletterande pensionssparande. Stora nationella reformer har genomförts under det senaste årtiondet för att hantera frågor som rör pensionssystemens tillräcklighet och långsiktiga bärkraft 2. Till stöd för dessa reformer har en vitbok om pensioner 3 utarbetats på grundval av årliga tillväxtöversikter från 2011 och 2012 och i enlighet med Europa 2020-strategin. Vitboken innehåller en EU-agenda för att åstadkomma tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för människor att stanna kvar på arbetsmarknaden längre och förbättra möjligheterna till kompletterande pensionssparande. Kompletterande pensionssparande 4 (inklusive pensionsprodukter inom den tredje pelaren) kommer att spela en större roll i framtiden för att trygga tillräckliga och hållbara pensioner, vilket kommer att innebära minskad belastning på de offentliga pensionssystemen och ökad inkomst för pensionärerna 5. Ett adekvat konsumentskydd är av avgörande betydelse för att skapa förtroende på en komplex marknad där ett dåligt investeringsbeslut kan få allvarliga negativa konsekvenser. I vitboken anges därför följande: Kommissionen kommer senast under 2013 att lägga fram ett initiativ som ska höja kvaliteten på pensionsprodukter inom den tredje pelaren för både kvinnor och män samt förbättra konsumentinformationen och skyddsstandarderna via frivilliga uppförandekoder och eventuellt ett EU-certifieringssystem för sådana produkter, vilket där så är lämpligt bygger på åtgärder för att förbättra informationen till konsumenterna (planerade till 2012) om så kallade paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare 6. I vitboken 7 anges också en närliggande åtgärd som rör avtalsrättsliga frågor rörande vissa privata pensionsprodukter 8. Denna fråga diskuteras nu i kommissionen inom en expertgrupp för försäkringsavtalsrätt 9. Expertgruppen ska lägga fram en rapport senast i slutet av Årliga tillväxtöversikter för 2011, KOM(2011) 11 slutlig, ; för 2012, KOM(2011) 815 slutlig, ; för 2013, COM(2012) 750 final, Se den årliga tillväxtöversikten för 2013, Makroekonomisk rapport, bilagan, s. 8 (fotnot 3) samt EU-kommissionens rapport om den åldrande befolkningen från 2012 (European Economy 2/2012). En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner, COM(2012) 55, Denna vitbok om pensioner avspeglar synpunkter som lämnats av berörda parter vid ett brett samråd i samband med grönboken Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU, KOM(2010) 365 slutlig, Här ingår även tjänstepensionssystem; i vitboken behandlas en rad initiativ för dessa, bl.a. en översyn av direktivet om tjänstepensionsinstitut. Pensionssparande inom den tredje pelaren kan också öka hushållens sparande som sedan kan användas för att finansiera investeringar på lång sikt. COM(2012) 55 final, , bilaga 1, åtgärd 13, s. 17. COM(2012) 55, , bilaga I, åtgärd 19, s. 18. Åtgärd 19 syftar till att undersöka behovet av att få bort avtalsrättsliga hinder för utformning och distribution av livförsäkringsprodukter med sparande/investeringsfunktioner, i syfte att underlätta gränsöverskridande distribution av vissa privata pensionsprodukter. Kommissionens beslut av den 17 januari 2013 om inrättande av kommissionens expertgrupp för europeisk försäkringsavtalsrätt 3

4 Kommissionen kommer att fatta beslut om behov och handlingsalternativ när det gäller eventuella avtalsrättsliga frågor som rör pensionsprodukter inom den tredje pelaren med beaktande av resultaten av detta samråd och expertgruppens rapport. 1.1 Konsumentskyddsaspekter på pensionsprodukter inom den tredje pelaren Konsumentinformation inkluderar de uppgifter om produkten som konsumenten får innan, medan och efter det att han eller hon sluter ett avtal med ett pensionsbolag. Det finns skyddsstandarder som reglerar förhållandet mellan ett pensionsbolag eller en distributör och en konsument före, i samband med eller efter transaktionen. Standarderna omfattar marknadsföring, rådgivning, incitament och försäljningsmetoder i allmänhet Dokumentets omfattning och syfte Detta dokument handlar om pensionsprodukter inom den tredje pelaren och har utarbetats på grundval av aktuella rapporter och kommissionens undersökningar. Det bygger även på ett frågeformulär riktat till berörda parter och till EU-länderna i oktober 2012, som särskilt rör gällande nationella konsumentskyddsbestämmelser och de nationella marknadernas funktionssätt i vidare mening 11. I frågeformuläret beskrivs pensionsprodukter inom den tredje pelaren som alla slags frivilliga eller obligatoriska privata pensionsprodukter som konsumenterna köper individuellt (dvs. inte tjänstepensioner). Denna definition är tillräckligt bred för att omfatta de flesta privata individuella pensionsprodukter, även produkter med obligatoriska avgifter 12. Svaren på frågeformuläret visar att berörda parter i allmänhet anser att det är rimligt att EU utarbetar en gemensam strategi på området. En rad olika offentliga myndigheter och företrädare för näringslivet är medvetna om fördelarna med en gemensam EU-ram, särskilt med tanke på konsumenternas rörlighet över gränserna. Alla konsumentorganisationer ser positivt på åtgärder för att förbättra konsumentskyddet på denna marknad. De berörda parterna påpekade dock att det skulle vara svårt att genomföra en EU-strategi på grund av skiljaktiga lagstiftningar och nationella marknader 13 (se vidare avsnitt 3). Vissa framhöll också att den snabba utvecklingen i fråga om nationella och europeiska bestämmelser måste beaktas vid utarbetandet av ett initiativ på området, eftersom den påverkar pensionsprodukter inom den tredje pelaren och pensionsbolag 14. Gällande och planerad EU-lagstiftning om investeringsprodukter ställer allmänna konsumentskyddskrav på försäkrings- och investeringsprodukter, och kan även omfatta de flesta pensionsprodukter inom den tredje pelaren 15. Trots särdragen hos marknaden för pensionsprodukter inom den tredje pelaren och de unika risker som konsumenterna står inför, finns det inga särskilda EU-bestämmelser som tillgodoser konsumenternas behov. Av de skäl som anges i avsnitt 4 behöver konsumenterna särskilt skydd på denna marknad. Vissa EUländer har infört egna krav utöver EU-kraven, vilket har lett till en uppsplittrad marknad och en ojämn nivå på konsumentskyddet. En gemensam strategi, särskilt på områden som inte omfattas av EU-bestämmelserna, skulle bidra till att lösa problemet med eventuella skiljaktiga bestämmelser i nationell lagstiftning och därigenom undvika ytterligare uppsplittring i fråga om konsumentinformation och skyddsstandarder (EUT C 16, , s. 6). Skyddsstandarderna motsvarar de försäljningsmetoder som nämns t.ex. i direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) (direktiv 2004/39/EG, EUT L 145, ) och i direktivet om försäkringsförmedling (IMD) (direktiv 2002/92/EG, EGT L 9, ). Återkoppling ges i avsnitt 3 (nationell lagstiftning) och avsnitt 5 (EU:s policyinstrument). Definition och särdrag hos pensionsprodukter inom den tredje pelaren behandlas i avsnitt 2. Detta betonades särskilt av de tyska, danska, franska och brittiska myndigheterna. Exempelvis Nederländerna skulle föredra att vänta på resultatet av aktuella EU-lagförslag på området. Om pensionsprodukten definieras rättsligt som en försäkring omfattas den t.ex. av direktivet om försäkringsförmedling. Om produkten är ett finansiellt instrument tillämpas bestämmelserna i direktivet om marknader för finansiella instrument. Vilken relevans gällande EU-lagstiftning och aktuella lagstiftningsförslag har för den tredje pelaren diskuteras i avsnitt

5 Syftet med detta dokument är att identifiera de särskilda problem som konsumenterna stöter på när det gäller pensionsprodukter inom den tredje pelaren och att fastställa om frivilliga uppförandekoder som samordnas på EU-nivå eller certifieringsprogram skulle kunna leda till ett förbättrat konsumentskydd. Dokumentet syftar också till att styra debatten mot att hitta optimala sätt att hantera vissa av de särskilda aspekter som nämns nedan. Resultaten av samrådet kommer att beaktas inom ett bredare initiativ som syftar till att utveckla en genuin konsumentvänlig inre marknad för privat pensionssparande. De kommer också att fungera som underlag för att ta fram åtgärder och initiativ på grundval av översynerna av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) och direktivet om försäkringsförmedling (IMD) samt förslaget om investeringsprodukter för icke-professionella investerare, som behandlas nedan. Berörda parter kan yttra sig om samrådsdokumentet fram till den 19 juli Synpunkter lämnas till EU-kommissionen på följande adress: SANCO-THIRD-PILLAR-PENSION- Inkomna synpunkter och respondenternas namn kommer att publiceras på kommissionens samrådssida såvida inte respondenten motsätter sig publicering av personuppgifter av det skälet att det skulle skada hans eller hennes legitima intressen. I sådana fall publiceras synpunkterna anonymt. Det kan också innebära att yttrandet inte publiceras alls och att det i princip inte heller beaktas. Mer information om behandling av personuppgifter i samband med detta samråd finns i meddelandet om skydd av personuppgifter på samrådssidan (se ovan). 2. DEFINITION AV PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN 2.1 En gemensam operativ EU-definition av den tredje pelaren Åtgärd 13 i vitboken om pensioner syftar till att förbättra konsumentinformation och skyddsstandarder för pensionsprodukter inom den tredje pelaren för alla EU-konsumenter. För att man ska kunna fastställa omfattningen av ett nytt initiativ måste den tredje pelaren definieras tydligt. Det är inte lätt eftersom användningen av pelarmodellen i sig inte grundar sig på en gemensam syn 16. Detta bekräftas av de olika svar på frågeformuläret som inkommit från EUländerna (se avsnitt 3). Det står klart att man inte kan fastställa något gemensamt begrepp för pensionprodukter inom den tredje pelaren utifrån nuvarande nationella rättsliga eller handelsmässiga definitioner, men den indelning i privata tjänstepensioner (som arrangeras av arbetsgivaren) och privata individuella pensionsprodukter som görs i OECD:s definition från 1998 förefaller lämplig för detta dokument. Denna operativa definition bygger på aspekter av produkter inom den tredje pelaren som är gemensamma för alla EU-länder, oavsett rättsliga och handelsmässiga aspekter. 2.2 Identifiera pensionsprodukter inom den tredje pelaren i EU Det finns inga officiella eller rättsliga EU-definitioner av pensionsprodukter inom den tredje pelaren, men olika klassifikationer används för att avgränsa pensionspelarna. Pelarstrukturen förklaras i OECD-dokumentet Maintaining prosperity in an ageing society 17. Den första pelaren består av lagstadgade, offentligt förvaltade och i huvudsak förmånsbestämda pensionssystem. Den andra pelaren utgörs av privat förvaltade tjänstepensionssystem. Den tredje pelaren är Vissa föredrar att klassificera individuella pensionsprodukter med hjälp av kvalitativa kriterier (t.ex. i direktivet om tjänstepensionsinstitut). OECD Policy Brief (juni 1998), se: 5

6 individuellt privat pensionssparande. 18 I dokumentet Revised taxonomy for pension plans, pension funds and pension entities 19 vidareutvecklar OECD sitt tidigare förenklade angreppssätt. Här förespråkas användning av beskrivande termer och en mer sofistikerad klassifikation på grundval av olika indelningar som privat/offentlig, förmånsbestämd/avgiftsbestämd, ofonderad/fonderad och tjänstepension/privat pension. Syftet var att komma fram till en mer ändamålsenlig och heltäckande definition av privat pensionssparande 20. Eftersom detta dokument är inriktat på konsumentskydd förefaller OECD:s förenklade modell från 1998 vara en bättre utgångspunkt. Tillförlitliga rapporter bekräftar också fördelarna med att använda den traditionella indelningen Indelningen i tre pelare Det är ibland svårt att skilja mellan de tre pelarna, eftersom klassificeringen försvåras av olika hybridlösningar som finns tillgängliga på marknaden. Dessa hybridprodukter har drag av alla de tre pelarna, men det är svårt att dra gränsen mellan dem. Åsikterna kan gå isär när det gäller klassificeringen av flera privata individuella pensionsprodukter som kan anses ligga någonstans mellan den andra och den tredje pelaren. Det gäller t.ex. individuella pensionsprodukter som rekommenderas i arbetslivet men utan något direkt deltagande av eller bidrag från arbetsgivaren samt obligatoriska privata individuella pensionsprodukter som en del av de lagstadgade avgifterna går till 22. Eftersom produkterna är individuella och inte finansieras av arbetsgivaren är dock tredjepelarinslaget starkast. Frågor: 1. Är denna definition, som användes i frågeformuläret från 2012, lämplig för att identifiera pensionsprodukter inom den tredje pelaren? Pensionsprodukter inom den tredje pelaren definieras som alla slags frivilliga eller obligatoriska privata pensionsprodukter som konsumenterna köper individuellt [dvs. inte tjänstepensioner] 2. Om du svarar nej på frågan, vilken skulle vara den lämpligaste gemensamma EU-definitionen av pensionsprodukter inom den tredje pelaren? 3. LAGSTIFTNING OM PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN 3.1 Nationell lagstiftning I detta stycke ges preliminär information som inhämtats från frågeformuläret från Där uppmanades EU-länderna och berörda parter att beskriva sådana gällande nationella bestämmelser om pensionsprodukter inom den tredje pelaren som rör konsumentinformation och skyddsstandarder samt marknadssituationen på nationell nivå 23. Respondenterna ombads också att lämna preliminära synpunkter på hur effektiva de anser att de instrument som behandlas i Denna klassifikation har dock inte använts i andra sammanhang. Världsbanken definierar den andra pelaren som obligatoriska privat förvaltade pensionssystem, medan pensionssystem inom den tredje pelaren kännetecknas av frivillig inbetalning av avgifter. OECD (oktober 2002), se: OECD-dokumentet från 2002 behandlar också fem olika punkter (bilaga 3) som används för att utvärdera en klassificering av privata pensionsprodukter: 1) pensionsändamål (förmån/kontolikviditet), 2) finansiering och riskbärande, 3) administration av pensionssystemens finansiering och finansiella instrument, 4) villkor och deltagande samt 5) skattemässig behandling. Se aktuell undersökning från Europaparlamentet: Pension systems in the EU contingent liabilities and assets in the public and private sector (Generaldirektoratet för EU-intern politik, Europaparlamentet, 2011). Sådana produkter kallas också produkter inom den första-b-pelaren (undergrupp av den första pelaren), eftersom de finansieras genom avgifter som ursprungligen var avsedda att finansiera offentliga pensioner. Mer information om EU-bestämmelser som rör nationella pensionssystem och pensioninstitut ges i grönboken om pensioner från 2010 och åtföljande dokument [SEK(2010) 830 slutlig, avsnitt 3 och tabell 1]. Denna kartläggning (utförd av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) är dock inriktad på tillsynsbestämmelser. 6

7 vitboken skulle vara. Inlämnade synpunkter beskrivs i avsnitt De huvudsakliga utvecklingstendenserna enligt svaren från EU-länderna och Kroatien var följande: A) Marknadssituationen för pensionsprodukter inom den tredje pelaren I de flesta EU-länderna är pensionssparande inom den tredje pelaren frivilligt 25. Svaren visar att sådant pensionssparande i EU oftast innebär att ett försäkringsavtal sluts. Så är det i de större EU-länderna Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien, där försäkringsbolag är viktiga pensionsgivare. Utöver försäkringsavtal och pensionsfonder nämner några EU-länder även andra sparprodukter som kan användas för pensionssparande 26. I svaren nämns en rad olika pensionsgivare, bl.a. försäkringsbolag, inlåningsinstitut, fondförvaltningsbolag och andra finansförmedlare. De svar på frågeformuläret som gäller storleken på marknaden för pensionsprodukter inom den tredje pelare som en procentandel av BNP ger ingen konsekvent eller jämförbar bild av situationen i EU-länderna 27. Vissa uppgifter i EU:s rapport om den åldrande befolkningen från 2012 ger dock en jämförelse mellan pensionssystemen inom den andra och den tredje pelaren 28, och det finns vissa uppgifter om täckning uttryckt som antalet aktiva medlemmar i de olika systemen 29. B) Gällande nationella bestämmelser De offentliga myndigheternas svar på frågeformuläret från 2012 tyder på att bestämmelserna skiljer sig åt i mycket stor utsträckning. Endast fyra EU-länder verkar helt sakna lagstiftning som definierar eller indirekt avser pensionsprodukter inom den tredje pelaren (Bulgarien, Tjeckien, Grekland och Cypern). Alla de övriga EU-länderna har bestämmelser som i någon utsträckning omfattar pensionsprodukter inom den tredje pelaren, även om det inte alltid finns någon uttrycklig definition av privata pensionsfonder. I Estland, Italien 30, Luxemburg, Malta 31, Polen 32, Rumänien och Slovakien har det införts en övergripande rättslig ram för individuella kompletterande pensionssystem (försäkringsbaserade och andra). Lagstiftning som omfattar vissa specifika undergrupper av pensionsprodukter inom den tredje pelaren uppges finnas i Danmark, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Lettland, Litauen, Ungern, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland och Storbritannien. Beträffande försäkringsbaserade pensionsprodukter i den tredje pelaren uppger tio offentliga myndigheter att det saknas nationella bestämmelser 33 om informationskrav utöver tillämpning av aktuella EU-bestämmelser. I 13 EU-länder finns olika rättsakter med särskilda bestämmelser om konsumentinformation (Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Slovenien Finland och Storbritannien). Tio EU-länder saknar särskilda nationella bestämmelser om konsumentskyddsstandarder för individuellt Generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor har mottagit 50 svar på frågeformuläret som skickades ut i början av oktober Här ingår svar från 25 EU-länder (utom Belgien och Sverige, som inte har svarat) och Kroatien, 15 svar från företrädare för näringslivet och nio från användare som finns representerade i Pensionsforumet. Undantagen är obligatoriska privata pensionsprodukter som konsumenterna köper individuellt och för vilka lagstadgade pensionsavgifter tas ut (första-b-pelaren), oavsett om fonderna är obligatoriska (t.ex. Polen) eller semiobligatoriska (möjlighet till utträde). T.ex. Banksparen i Nederländerna är långfristiga sparkonton som kan knytas till inköp av livränta i samband med pensioneringen. Sparandet kan också öronmärkas för att köpa bostadsfastighet när avtalet löper ut eller kan behållas under hela livet. Tillgängliga källor omfattar OECD och EU-kommissionen. Det finns inga jämförbara uppgifter som skiljer tjänstepensioner från privat pensionssparande. Rapporten om den åldrande befolkningen från 2012, s (se fotnot 2). Särskilt från OECD (t.ex. Complementary and private pensions throughout the world 2008) och från en undersökning utförd av Oxera Consulting Ltd, som ska slutföras under Lagdekret 252 av den 5 december 2005 (Forme pensionistiche complementari individuali). I Malta har den pensionslag som antogs 2011 ännu inte trätt i kraft. I Polen definieras två slag av pensionsprodukter inom den tredje pelaren i lagen om individuella pensionskonton (IKE), som ändrades 2011 för att omfatta värdepapper för individuella pensionskonton (IKZE). De länder som uppgett att de inte har någon särskild lagstiftning om öppenhet och insyn när det gäller försäkringsprodukter är Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Cypern, Lettland, Ungern, Malta, Portugal, Rumänien och Slovakien. 7

8 pensionssparande i form av försäkringsprodukter. De flesta EU-länder uppger att man infört nationella konsumentskyddsbestämmelser om ickeförsäkringsbaserade pensionsprodukter inom den tredje pelaren genom särskilda rättsakter eller relevanta bestämmelser i mer allmän lagstiftning 34. Endast Grekland, Frankrike, Cypern, Nederländerna och Österrike saknar bestämmelser om informationskrav för andra produkter än försäkringar. Något fler EU-länder saknar bestämmelser om krav som rör försäljningen av andra produkter än försäkringar eller gav inga specifika svar (Grekland, Frankrike, Cypern, Nederländerna, Österrike, Polen och Slovenien). C) Självreglering inte vanligt i alla EU-länder Endast tio EU-länder uppger att frivilliga initiativ har tagits fram (Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Italien, Österrike, Slovenien, Finland, Sverige och Storbritannien) 35. Offentliga myndigheter från 11 EU-länder svarade att inga självregleringsinitiativ har registrerats i detta skede. 3.2 EU-lagstiftning Pensionsprodukter inom den tredje pelaren kan falla inom tillämpningsområdet för gällande och planerad lagstiftning, men det finns ingen särskild EU-lagstiftning på området. Eftersom de olika länderna använder olika definitioner av dessa produkter kan även avgränsningen mellan de olika pelarna vara otydlig, vilket beskrivs ovan. En översikt över olika omständigheter under vilka EU-lagstiftningen kan gälla pensionsprodukter inom den tredje pelaren ges i tabell 1 nedan. Den visar hur gällande och kommande EU-lagstiftning reglerar eller kommer att reglera tillsynskrav eller väsentliga produktkrav för pensionsprodukter inom den tredje pelaren, försäljning av sådana produkter till privatkunder samt produktinformation till privatkunder. En indelning görs i två huvudsakliga typer av produkter för individuellt kompletterande privat pensionssparande: försäkringsprodukter och andra produkter än försäkringar Rättsakter om andra pensionsprodukter inom den tredje pelaren än försäkringar har antagits i 19 EU-länder (Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Spanien, Italien, Litauen, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Storbritannien) samt i Kroatien. T.ex. det tyska försäkringsförbundets rekommendation om information och uppförandekod för försäkringsförmedling, den italienska försäkringssektorns riktlinjer för bl.a. krav som rör försäljning och möjligheten att överföra pensionsrättigheter samt det brittiska försäkringsförbundets uppförandekoder. 8

9 Table 1 Regulatory overview of third-pillar retirement products 36 Nationell nivå EU-nivå Försäkringar 1) Privat pensionssparande med karaktär av livförsäkring r 2) Kommersiella livförsäkringar / investeringsprodukter (möjlig ackumulering för pensionsändamål) Andra produkter 1) Individuella pensioner som inte är tjänstepensioner PRODUKTKRAV / TILLSYNSKRAV Solvency II Konsoliderade direktivet om livförsäkringar Skyddsstandarder KRAV SOM RÖR FÖRSÄLJNING IMD II IMD I Öppenhet INFORMATIONS- KRAV Förordning om paketerade investeringsprodukter för ickeprofessionella investerare 2) Hybridformer av privat pensionssparande utifrån kommersiella investeringsprodukter Ev. sektorsspecifik lagstiftning MiFID II MiFID Ev. sektorsspecifik Regulation lagstiftning Försäkringsprodukter 37 De två huvudsakliga kategorierna av livförsäkringar kan anses tillhöra den tredje pelaren: privat pensionssparande, där försäkringsbolaget och kunden kommer överens om villkoren, samt hybridformer av försäkrings- eller investeringsprodukter med kapitaluppbyggnad för pensionsändamål 38. Här ingår pensioner enligt försäkringsavtal 39. Båda kategorierna faller inom tillämpningsområdet för IMD I, 40 som främst fastställer krav som rör försäljning av försäkringsprodukter via förmedlare. Kommissionen föreslog under 2012 att denna lagstiftning skulle ses över (utkast till IMD II) 41. Kommissionens förslag om investeringsprodukter för icke-professionella investerare 42 innebär att det införs ett basfaktadokument för investeringsprodukter som är riktade till privatkunder och som har rättslig karaktär. Basfaktadokumentet ska innehålla enkel, objektiv och jämförbar information i ett gemensamt format, och ska tillhandahållas innan produkter säljs till privata Vissa informationskrav föreskrivs också i det konsoliderade direktivet om livförsäkringar och ingår därför i Solvency II. Andra rättsliga instrument om försäkringar, som det konsoliderade direktivet om livförsäkringar och Solvency II, som innehåller bestämmelser om produktkrav, faller utanför ramen för detta dokument. Vissa traditionella investerings- och försäkringsprodukter (fondförsäkringsprodukter) som konsumenterna använder för att pensionsspara. Enligt avsnitt 2.2 definieras denna kategori i OECD-dokumentet från 2002 som pensionsprodukter som erbjuds av försäkringsgivare och som består enbart av försäkringsprodukter. Se fotnot 10. Förslag till direktiv om försäkringsförmedling (omarbetning), COM (2012) 360 final, Direktivet syftar till att få fram lämpligare och mer objektiva konsumentråd, till att anpassa direktivet om försäkringsförmedling till direktivet om marknader för finansiella instrument när det gäller mer komplexa försäkringsprodukter samt till att fastställa, hantera och mildra intressekonflikter. Den planerade lagstiftningen kommer också att omfatta direkt försäljning från försäkringsbolag. Förslag till direktiv om faktablad för investeringsprodukter, COM(2012) 352 final,

10 investerare. Förslaget, som nu diskuteras i Europaparlamentet och rådet, omfattar pensionsprodukter inom den tredje pelaren och syftar till att fastställa gemensamma krav på information som också kan vara relevanta för pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Dessa krav skulle utvecklas som nivå 2-åtgärder 43 när en överenskommelse har nåtts om ramen för nivå Andra produkter än försäkringar I detta dokument omfattar de icke-försäkringsbaserade pensionsprodukterna andra individuella pensioner än tjänstepensioner, som förekommer i olika former i EU-länderna, samt (ickeförsäkringsbaserade) hybridformer av privat pensionssparande som i vissa fall grundar sig på andra investeringsprodukter av olika slag. I det senare fallet köper konsumenten en traditionell investeringsprodukt, t.ex. i form av en investeringsfond, som utgör hela eller en del av deras pensionssparande. Beträffande information kan vissa aspekter av hybridpensionsprodukter idag omfattas av sektorsspecifik lagstiftning som är tillämplig på den ursprungliga produkt som de grundar sig på. Om det grundläggande finansiella instrumentet är en investeringsfond riktad till privatkunder är fondföretagsdirektivet ofta tillämpligt på själva fonden, även om det finns ytterligare ett produktskikt. Det direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att hjälpa potentiella investerare att tillgodogöra sig viktig information om den föreslagna investeringsfonden, särskilt genom att hjälpa dem att jämföra riskerna med olika fonder. Skillnaderna i specifika sektoriella krav kan utjämnas genom den nya förordningen om investeringsprodukter för icke-professionella investerare. Förordningen är tänkt att omfatta pensionsprodukter inom den tredje pelaren och innehålla bestämmelser som beaktar dessa produkters särdrag. Beträffande krav som rör försäljningen föreskrivs i MiFID I att företagen ska agera hederligt, rättvist och professionellt i sina kunders bästa intresse. Dessutom föreskrivs andra särskilda krav beroende på vilken investeringstjänst som tillhandahålls, t.ex. investeringsrådgivning eller verkställande av uppdrag. Dessa krav kan vara tillämpliga på hybridprodukter när det gäller finansiella instrument. Kommissionen har antagit lagstiftningsförslag för översynen av MiFID (MiFID II) som skärper de nuvarande kraven som rör försäljningen 45. Det finns för närvarande inga särskilda EU-standarder för konsumentskyddet när det gäller försäljning av andra pensionsprodukter än tjänstepensioner. 4. EN SÄRSKILD STRATEGI FÖR PENSIONSPRODUKTER INOM DEN TREDJE PELAREN 4.1 Pensionssparande konsumentens viktigaste investeringsbeslut Att välja pensionssparande är ett av de viktigaste ekonomiska beslut som en konsument kan fatta. Det gäller särskilt individuella pensionsprodukter, där konsumenterna själva fattar stora beslut. Detta står i kontrast till den andra pelaren, där konsumentens val oftast är kollektiva. Pensionsprodukter inom den tredje pelaren har vissa särdrag som skiljer dem från andra investeringsprodukter riktade till privatkunder och som kan innebära särskilda informations- och Dessa nivåer i lagstiftningen syftar på den s.k. lagstiftningsprocessen enligt Lamfalussy-förfarandet. Lamfalussy-förfarandet består av fyra olika nivåer: antagande av ramlagstiftning (nivå 1), detaljerade genomförandebestämmelser (nivå 2), samarbete mellan tillsynsmyndigheter och tillnärmning av deras metoder (nivå 3) samt kontroll av efterlevnaden i rimlig tid och korrekt införlivande av EU-rätten i nationell rätt (nivå 4). Produkter inom den tredje pelaren inkluderas dock inte uttryckligen, utan bara som ett resultat av att investeringsprodukter för pensionsändamål inte utesluts. I förslaget utesluts uttryckligen tjänstepensionssystem (vilka omfattas av direktivet om tjänstepensionsinstitut) och pensionsprodukter till vilka arbetsgivaren måste bidra enligt nationell lagstiftning. Förslag till direktiv om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG. Detta förslag innebär att konsumentskyddet utvidgas till att omfatta krav som rör försäljningen. 10

11 skyddsbehov. Det viktigaste särdraget är att det handlar om långsiktiga investeringar. Att bestämma sparandet på lång sikt kräver en komplex bedömning av sannolik räntabilitet, ackumulering av avkastningen och förhållandet mellan förluster och kostnader. Det finns belägg för att konsumenterna har svårt att fatta sådana beslut. Den bristande flexibilitet som konsumenterna ofta upplever eftersom uttagen är begränsade är också en viktig faktor. Detta beror på investeringsriskerna under kapitaluppbyggnadsfasen och annuitetsrisker (livslängd, eller finansiella risker) under utbetalningsfasen. Ett felaktigt ekonomiskt beslut kan därför få stora konsekvenser för konsumenten. Om det saknas tydlig information om avgifterna kan det också få allvarliga negativa konsekvenser, särskilt på lång sikt och om konsumenten är bunden till produkten och inte kan välja en ny pensionsgivare utan straffavgifter. I vissa EU-länder främjas dock ökad öppenhet och jämförbarhet när det gäller pensionsprodukter inom den tredje pelaren genom webbportaler (t.ex. Danmark, Sverige och i viss utsträckning även Nederländerna). 4.2 Behovet av särskilt konsumentskydd Utvecklingen av marknaden för individuella privata pensioner gör att konsumenterna måste fatta beslut som de inte skulle ha behövt befatta sig med tidigare. Det är därför viktigt att konsumenterna får tydlig, korrekt och aktuell information samt god rådgivning så att de kan fatta bra beslut. Det är också viktigt att de bestämmelser som ska skydda konsumenterna från eventuella intressekonflikter och säkerställa rättvisa krav som rör marknadsföring och försäljning (inklusive god rådgivning) följs i praktiken och vid behov vidareutvecklas, och att efterlevnaden kontrolleras 46. Konsumenterna har inte samma kunskap och medvetenhet som pensionsgivarna eller distributörerna. Om de översyner och förslag som nämns ovan 47 omfattar pensionsprodukter inom den tredje pelaren skulle det i viss mån kunna bidra till en förbättring när det gäller information och kraven som rör försäljning. Särdragen hos pensionsprodukter inom den tredje pelaren kan särskilt beaktas i samband med utarbetandet av detaljerna i dessa krav genom genomförandebestämmelser, eller i samband med analysen av marknadsmetoder vid tillämpningen av dessa krav. Det är dock för tidigt att bedöma om de planerade EU-initiativen om investeringar och försäkringar kommer att vara lämpliga även när det gäller pensionsprodukter. 4.3 Ingen enhetlig lagstiftning Även om det existerar informations- och skyddskrav på EU-nivå som omfattar eller kan omfatta dessa produkter (se tabell 1), har avsaknaden av särskilda bestämmelser för pensionsprodukter inom den tredje pelaren lett till att de olika EU-länderna har olika strategier för konsumentskydd på detta område. Skiljaktiga nationella bestämmelser om konsumentinformation och skyddsstandarder är ett problem. EU-konsumenterna har samma skyddsbehov oavsett var de köper sina pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Eftersom olika bestämmelser gäller är det svårt att jämföra produkterna. Det skapar hinder, särskilt för rörliga arbetstagare, när det gäller att välja den lämpligaste pensionsprodukten för deras behov. Pensionsprodukterna inom den tredje pelaren är utformade på ett sådant sätt att de väl lämpar sig för handel över gränserna. Konsumenterna bör därför kunna få tillgång till de lämpligaste produkterna för sina behov, oavsett var förvaltningsorganet finns. Avsaknaden av särskilda EU-bestämmelser om informationskrav 48 och konsumentskydd, särskild för pensionsprodukter inom den tredje pelaren, kan hindra marknadens utveckling. Erfarenheterna på närliggande områden visar att gemensamma EU-bestämmelser kan bidra till att skapa en inre marknad i praktiken. Investeringsfonder riktade till privatkunder har nått framgångar tack vare Frågan om sådana bestämmelser bör utarbetas bör särskilt inriktas på fristående pensionsfonder (inte tjänstepensioner). I synnerhet IMD II, MiFID II och investeringsprodukter för icke-professionella investerare. Se dock förslaget om investeringsprodukter för icke-professionella investerare som handlar om informationskrav. 11

12 fondföretagsdirektivet, som har lett till ökad harmonisering. Floran av olika bestämmelser och krav kan också skapa orättvisa konkurrensvillkor för pensionsgivarna, även vid handel över gränserna, vilket får negativa effekter i form av snedvriden konkurrens och begränsade möjligheter för pensionsgivarna. Detta påverkar direkt konsumenternas beslut och produktens värde, oavsett vilka andra frågor (t.ex. skattemässig behandling) som också kan begränsa handeln över gränserna med dessa produkter. Frågor: 3. Vilka är de huvudsakliga riskerna för konsumenterna när de köper en pensionsprodukt inom den tredje pelaren? 4. Konsumenten och pensionsgivaren har mycket olika förutsättningar i fråga om information och kunskap om pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Hur stort problem anser du att detta är? 5. Har konsumenter som köper pensionsprodukter inom den tredje pelaren särskilda behov som bör beaktas bättre, t.ex. genom frivilliga uppförandekoder eller certifieringsprogram på EUnivå för konsumentinformation (öppenhet) och skyddsstandarder? - Hur kan i så fall konsumentinformationen (öppenheten) förbättras? Behandla både förhandsinformation och den information som ges när avtal sluts. - Hur kan i så fall skyddsstandarderna förbättras? Behandla marknadsföring, försäljningsmetoder, incitament, rådgivning och andra aspekter. 5. INSTRUMENT: UPPFÖRANDEKOD FÖR SJÄLVREGLERING ELLER EU- CERTIFIERINGSPROGRAM Konsumentinformation och skyddsstandarder kan förbättras på en rad olika sätt, från rekommendationer och utbyte av bästa praxis till bindande lagstiftning. I vitboken om pensioner behandlas två alternativ en uppförandekod (dvs. självreglering) och ett EUcertifieringsprogram. I detta samrådsdokument ligger fokus på dessa alternativ, som diskuterats i frågeformuläret från Som anges i avsnitt 3 innehåller de antagna eller föreslagna EU-rättsakter som påverkar pensionsprodukter inom den tredje pelaren bestämmelser om konsumentinformation och skyddsstandarder. Det gäller följande: förhandsinformation och information som ges när avtal sluts, krav som rör marknadsföring, försäljningsmetoder, incitament, rådgivning och andra aspekter som kan påverka konsumenternas intressen eller beslut. 5.1 Uppförandekodens roll Tidigare självregleringsinitiativ har lett till positiva resultat på olika områden. De har dock inte alltid genomförts och övervakats konsekvent. Därför har kommissionen ibland beslutat att ingripa och införa effektivare verktyg. Uppförandekoden för hypotekslån har t.ex. lett till goda resultat 49. På grund av det bristfälliga genomförandet ansåg kommissionen dock att det var nödvändigt att anta en rättsakt om hypotekslån. De offentliga myndigheter som svarade på frågeformuläret från 2012 hade skilda uppfattningar. Ett fåtal stödde självreglering (särskilt Bulgarien, Cypern, Portugal och Slovenien) medan andra uteslöt denna möjlighet eftersom de ställde sig tveksamma till om det skulle ge önskat resultat. Vissa berörda parter, särskilt företag verksamma i branschen, anser av flera skäl att självreglering är ett rimligt alternativ eftersom det innebär bl.a. lägre kostnader och är lätt att tillämpa. Försäkringsförbunden i flera EU-länder (Tjeckien, Tyskland, Estland, Italien, Malta, 49 Denna uppförandekod som används av konsumenter och branschsammanslutningar under kommissionens ledning har varit mycket viktig för införandet av standardiserade EU-faktablad och för att fastställa de huvudsakliga inslagen i värdefull konsumentinformation. 12

13 Polen, Portugal och Storbritannien) angav att de föredrog självregleringsinitiativ på detta område. Frågor: 6. Skulle självreglering via en uppförandekod vara det bästa verktyget för att förbättra kvaliteten på pensionsprodukter inom den tredje pelaren? 7. För vilka mål skulle en sådan uppförandekod vara det bästa alternativet (t.ex. stärka konsumenternas förtroende, ge en kvalitetsgaranti eller något annat mål)? 8. Vilka konsumentskyddsproblem skulle självreglering via en uppförandekod kunna bidra till att lösa när det gäller pensioner? 9. Vem ska övervaka att uppförandekoden följs i praktiken och hur ska detta ske? 5.2 EU-certifieringsprogrammets roll och funktionssätt Ett EU-certifieringsprogram skulle innebära ett direkt förhållande mellan en pensionsgivare som uppfyller vissa specifika krav (som fastställs på EU-nivå) för en viss produkt eller tjänst eller vissa specifika aspekter (inklusive information och skyddsstandarder) och att de produkter och tjänster som uppfyller kraven får ett europeiskt varumärke. På grund av de skillnader som råder mellan EU-länderna när det gäller marknader och lagstiftning är det tveksamt om ett europeiskt varumärke skulle ge något mervärde inom denna sektor. Även om sammanhanget är ett annat är erfarenheterna när det gäller investeringsfonder riktade till privatkunder, vilka regleras genom fondföretagsdirektivet, relevanta 50. Tillämpning av gemensamma EU-bestämmelser skulle i alla händelser innebära ett betydande perspektivskifte, även om det bara handlar om konsumentinformation och skyddsstandarder. Några EU-länder anser inte att det behövs något certifieringsprogram (Tjeckien och Polen), medan andra (Tyskland, Frankrike och Storbritannien) pekar på tänkbara svårigheter med att inrätta sådana program och genomföra dem i praktiken. De offentliga myndigheterna i en rad EU-länder (Irland, Grekland, Spanien, Italien, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Österrike, Rumänien, Slovakien och Finland) uttrycker ett försiktigt stöd för EU-åtgärder, och framhåller att det skulle innebära en förbättring av pensionsmarknaden. Branschsammanslutningarna anser visserligen att det skulle vara svårt att inrätta ett certifieringsprogram, men är mer öppna för ett initiativ på EU-nivå. Frågor: 10. Skulle ett EU-certifieringsprogram vara det bästa sättet att förbättra konsumentskyddet i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren? 11. För vilka mål skulle ett sådant program vara det bästa alternativet (t.ex. stärka konsumenternas förtroende, ge en kvalitetsgaranti eller något annat mål)? 12. Vilka konsumentskyddsproblem skulle ett EU-certifieringsprogram kunna bidra till att lösa när det gäller pensioner? 50 Den engelska termen UCITS syftade ursprungligen bara på företag som förvaltar kollektiva investeringsfonder, men blev synonym med de investeringsfonder riktade till privatkunder som regleras genom direktivet, och är ett välkänt europeiskt varumärke. 13

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1 SLUTAKT FA/TR/EU/HR/sv 1 FA/TR/EU/HR/sv 2 I. SLUTAKTENS TEXT 1. De befullmäktigade ombuden för HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2007/2290(INI) 1.7.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10 Ieke van den Burg (PE404.676v01-00) Framtiden för socialförsäkringssystemen och pensionerna:

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt EU:s bolagsrätt är en av den inre marknadens hörnstenar och har utvecklats mycket under de senaste 40 åren. EU:s harmonisering på bolagsrättsområdet täcker

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 06 (OR. en) 355/6 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: JAI 856 DAPIX 8 CRIMORG 33 ENFOPOL 359 ENFOCUSTOM 68 RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om automatiskt utbyte

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Kvalitetskriterier för praktikprogram. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Kvalitetskriterier för praktikprogram. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 18.4.2012 SWD(2012) 99 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Kvalitetskriterier för praktikprogram Följedokument till Meddelande från kommissionen till

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI)

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI) EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI) 8.5.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 Harald Ettl (PE404.730v01-00) Hedgefonder och private equity (2007/2238(INI)) AM\722912.doc

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT. 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/SE/sv 1 2 von 10 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184 NOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension BESLUTSPROMEMORIA Datum: 2011-06-13 FI dnr 10-2144 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya föreskrifter

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.12.2013 COM(2013) 861 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Rapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2015 COM(2015) 552 final 2015/0256 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/53/EU om bemyndigande för Konungariket Belgien

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

En presentation av några aktuella försäkringsfrågor på EU-nivå

En presentation av några aktuella försäkringsfrågor på EU-nivå En presentation av några aktuella försäkringsfrågor på EU-nivå Juridikseminarium den 19 oktober 2010 Paulina Dejmek (Dr. iur) EU kommissionen 1 Dagordning: 1. Inledning 2. Ny finanstillsyn EIOPA 3. Försäkringsgarantisystem

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Välj språk. Swedish.

Välj språk. Swedish. Page 1 sur 10 Välj språk Swedish Efterlevnadsundersökning gällande Supply Chain Initiative - 2016 Välkommen till Dedicateds webbenkät. Den webbaserade metoden garanterar att företagets svar behandlas konfidentiellt.

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.7.2012 SWD(2012) 192 final C7-0180/12 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till EUROPAPARLAMENTETS OCH

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Ditt första EURES-jobb

Ditt första EURES-jobb Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSRAPPORTEN {SEK(2008) 2340}

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSRAPPORTEN {SEK(2008) 2340} SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.7.2008 SEK(2008) 2341 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSRAPPORTEN {SEK(2008) 2340} SV SV ARBETSDOKUMENT

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2010 KOM(2010) 802 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer