Skiljeförfarande ur ett småföretagarperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skiljeförfarande ur ett småföretagarperspektiv"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Skiljeförfarande ur ett småföretagarperspektiv - eller småföretagarprincipens giltighet vid skiljeförfaranden S. Andersson, N. Junker Examensarbete i processrätt, 30 hp Examinator: Henrik Edelstam Stockholm, Vårterminen 2015

2 Abstract Swedish arbitrational law from the perspective of small businesses Parties with small economic resources should not be impeded their access to justice, regardless of whether they are considered a consumer or a business. In this paper we identify several situations within the application of law, legal statutes, doctrine and the social debate where small businesses are treated beneficial due to their inferiority. From the findings we draw the conclusion that this special treatment could be viewed upon as a principle of law where small businesses are considered to be in need of extra protection. Finally this paper compare the arbitrational rules in Sweden with the level of protection the principle statues. We find that arbitrational law in general satis- fyingly meets the standards of the protective principle but could be improved in certain areas to be even more rigour with other Swedish legislations. Improve- ments could be done in the areas of direction of proceedings, contract conclusions and financial aspects. Stringency in legislations encourages predict- ability and legal certainty. 2

3 1. INLEDNING Introduktion Syfte och frågeställning Metod och material Särskiljande av författare Avgränsningar Definitioner Näringsidkar- och konsumentbegreppet Småföretag DEN GENERELLA SKYDDSNIVÅN FÖR SMÅFÖRETAG Småföretagens ställning i rättskällorna Lagstiftning Civilrätt Marknadsrätt Övrig lagstiftning Sammanfattning av lagstiftning Praxis Högsta domstolen Hovrätterna Marknadsdomstolen Sammanfattning av praxis Doktrin Tendenser i samhällsdebatten Om den generella skyddsnivån och småföretagarprincipen Skyddsintresset för småföretag SMÅFÖRETAGARPRINCIPENS OMFATTNING VID SKILJEFÖRFARANDE Småföretag som utökat skyddsvärda subjekt vid skiljeförfaranden Lagen om skiljeförfarande Rättegångsbalken Skiljeavtalets ingående Partsvilja Standardavtal Kostnadsaspekten Processkostnader vid skiljeförfarande och allmän domstol Rättshjälpslagen Rättsskydd i försäkringsavtal Skiljeprocessen Jävsreglerna 65 3

4 3.4.2 Processledning Ogiltighet och klander Ogiltighet Klander Särskilda typer av skiljeförfaranden Ad hoc Förenklat skiljeförfarande INTRESSEAVVÄGNINGAR OCH LÖSNINGSFÖRSLAG Diskussion Oskälighet Rättssäkerhet Potentiella lagändringar och lösningsförslag AVSLUTNING Sammanfattning Avslutande ord KÄLLFÖRTECKNING Offentligt tryck Propositioner Betänkanden Nytt Juridiskt Arkiv II Övrigt offentligt tryck Praxis Högsta Domstolen Hovrätterna Marknadsdomstolen Litteratur Artiklar Övriga källor NÅGRA FÖRKORTNINGAR 107 4

5 1. Inledning 1.1 Introduktion Avtal mellan näringsidkare kommer många gånger att omfattas av skiljeklausu- ler, vilka tillser att inomobligatoriska tvister avgörs i skiljedomstol utan inbland- ning av det statliga domstolsväsendet. Med anledning av att handläggningen vid skiljeförfarande är snabb och att skiljedomen inte är möjlig att överklaga på ma- teriell grund beskrivs ofta eninstansförfarandet som tidseffektivt. Vidare är möjligheten att få skiljedomen verkställd utomlands, att de uppgifter som fram- kommer under skiljeförfarandet är undandragna offentlighetens insyn och granskning samt att parterna själva utser skiljemän ytterligare faktorer som bi- drar till skiljeförfarandets popularitet. 1 Förekomsten av skiljeförfaranden har sin grund i parternas autonomi att själva bestämma tvistlösningsform för sina inbördes relationer. En allmän dom- stol måste, efter parts invändning, således avvisa en tvist som omfattas av en skiljeklausul om den ändå skulle komma att inges till tingsrätt. Däremot kan domstolen pröva giltigheten av skiljeavtalet på samma sätt som andra avtals- klausuler. Rättsordningen respekterar förekomsten av skiljeavtal och skiljeförfarandets form regleras i lag (1999:116) om skiljeförfarande, vilken till stora delar dock är dispositiv. Av Sveriges ungefär en miljon registrerade bolag är de allra flesta privata, onoterade bolag och den absoluta merparten av alla företag utgörs av enmans- och mikroföretag med 1-9 anställda. 2 Denna stora grupp småföretagare intar i vissa affärsrelationer en underlägsen ställning gentemot sin motpart och har på olika sätt ansetts vara i behov av ett utökat skydd i rättstillämpningen. En under- sökning genomförd bland småföretagare visar att fyra av tio inte känner till huruvida deras ingångna avtal omfattas av en skiljedomsklausul eller inte, trots att klausulen får avgörande konsekvenser vid tvist om avtalet. Bland de 1 Årligen avgörs ungefär 400 skiljetvister i Sverige se Heuman, Skiljemannarätt s Totalt för år 2014 fanns registrerade juridiska personer. Vid bortseende från offent- liga bolag, bostadsrättsföreningar, kommuner, dödsbon, försvar och offentlig förvaltning kvarstår cirka bolag. Av dessa har cirka bolag (96,4%) nio eller färre anställda. Statist- iska centralbyrån, Företagsregistret, hämtad

6 som är medvetna om att de tecknat skiljeklausuler är det fyra av tio som inte känner till innebörden av dessa. 3 Med Anderssons bakgrund inom kommersiell avtalsrätt och processrätt och Junkers erfarenheter inom bolagsrätt och entreprenörskap har vi valt att i denna uppsats undersöka en problematik som kan uppstå i kölvattnet av avtal mellan näringsidkare, då den ena parten kan anses vara i underlägsen ställning, såväl ekonomiskt som erfarenhetsmässigt, jämfört med medkontrahenten. Av- talsvillkor som vid tvist om avtalet tvingar parterna in i ett skiljeförfarande riskerar att för den underlägsne parten fungera hämmande och motverka att process inleds med rädsla för ohanterliga kostnader och på så sätt betaga den underlägsna parten tillgång till rättvisa. Rättssäkerheten riskerar i och med detta att äventyras. 1.2 Syfte och frågeställning Det förekommer att parter av kostnadsskäl avstår från att hävda sin rätt. Detta händer oftare när part är bunden av ett skiljeavtal än när saken prö- vas av allmän domstol. Skiljedomsutredningen, SOU 1995:65 s. 203 Syftet med denna uppsats är att bedöma skiljedomsinstitutets ändamålsenlighet med beaktande av hur småföretagare generellt sett behandlas i lagstiftning och övriga rättskällor. Vi ämnar utreda huruvida det föreligger en generellt förhöjd skyddsnivå för småföretagare i lagstiftning och rättstillämpning, liknande det skydd som föreligger för konsumenter, för att sedan jämföra detta skydd med den skyddsnivå som föreligger för småföretag inom ramen för skiljeförfarande. Vi kommer därefter, beroende på om tendenser till ett generellt skydd kan identifieras eller inte, argumentera för om någon lagändring bör ske på skiljeför- farandeområdet för att harmonisera med övrig lagstiftning. I studien kommer 3 Wistrand Advokatbyrå, Skiljeklausuler en dold risk för företagare, skiljefoerfaranden/skiljeklausuler- en- dold- risk- foer- foeretagare.php, hämtad

7 jämförelser att göras mellan skiljeförfarande och den allmänna domstolsproces- sen samt diskussion ske kring rättssäkerhetsaspekten och potentiella lagänd- lagändringar på området. Den övergripande frågeställningen för denna uppsats blir således: Är skilje- förfarandeinstitutet effektivt och rättssäkert ur ett småföretagarperspektiv? 1.3 Metod och material I uppsatsen görs en analys och systematisk tolkning av hur småföretagare gene- rellt sett behandlas i rättskällorna och jämförelse med hur småföretagare be- handlas inom ramen för skiljeförfarande. Vi kommer att bedöma skiljedomsinsti- tutets ändamålsenlighet i förhållande till hur småföretagare hanteras i rätts- källorna i övrigt. Vår idé innefattar att för de fall småföretagare konsekvent behandlas på samma sätt i olika delar av lagstiftningen leder detta till tydlighet i rättstillämp- ningen och förutsägbarhet för näringsidkare såväl vid skiljeavtals ingående som vid process, vilket i sig leder till ökad rättssäkerhet och effektivitet. Inledningsvis utreder vi om det finns områden där lagstiftare och domsto- lar ansett att det föreligger ett utökat skyddsbehov för småföretag och vidare utreder vi syftet med detta eventuella skydd. Föreligger det en generellt utökad skyddsnivå rörande småföretagare eller är alla näringsidkare likställda i lagstift- ningens och rättstillämparens systematik? Nästa del av uppsatsen innefattar dels en deskriptiv del, i vilken vi bland annat redogör för skiljeförfarandets form, ingåendet av skiljeklausuler, klander och processföring samt dels en löpande jämförelse med den generella skyddsni- vån för småföretagare. Detta för att finna eventuell följdriktighet och stringens i systematiken inom de olika lagstiftningsområdena. Arbetet övergår sedan i en diskussion som bland annat behandlar oskälig- het och rättssäkerhet samt potentiella lagändringar på skiljeförfarandeområdet. Uppsatsen utgår i en rättsanalytisk metod där vi i ett första steg ämnar finna de lege lata (gällande rätt) avseende ett småföretagarskydd. Vi analyserar sedan utfallet i förhållande till gällande rätt på skiljeförfarandeområdet och dis- kuterar därefter de lege ferenda (hur rätten bör se ut). Avslutningsvis present- eras förslag på åtgärder vilka vi menar skulle bidra till ökad rättssäkerhet. 7

8 Material till denna studie omfattar dels förarbeten för att erhålla en dju- pare förstående för lagstiftarens syfte och ändamål, dels rättspraxis för tillämp- ningsfrågor, dels författningar inom de berörda rättsområdena och doktrin inom skiljemannarätt, processrätt, avtalsrätt och bolagsrätt för djupare insikt gällande debatt kring berörda ämnesområden. Vi berör även Europakonventionen samt visst internationellt material för jämförelse och undersöker vidare tendenser inom den aktuella samhällsdebatten Särskiljande av författare Arbetet med uppsatsen har utförts av författarna gemensamt i alla delar, dock med fördelning av huvudansvarsområden enligt följande. Andersson har ansva- rat för analys av författningstext samt skiljeprocessens form inklusive jävsregler, processledning, ogiltighet och klanderprocess. Junker har ansvarat för analys av rättspraxis på området, formen för skiljeavtals ingående samt kostnads- och rättsskyddsaspekterna Avgränsningar Rättssäkerhetsbegreppet Rättssäkerhet innebär trygghet, förutsägbarhet och effektivitet för enskild vid rättstillämpningen. Denna studie ämnar inte utreda eller diskutera rättssäker- hetsbegreppet som sådant, däremot förs diskussion huruvida vissa angivna förhållanden bedöms som rättssäkra eller inte. Vi har i dessa resonemang utgått från Europakonventionens definition av rättssäkerhet, vilken blivit inkorporerad i svensk lag. 4 I artikel 6 stadgas bland annat att var och en har rätt till en rättvis, opartisk och offentlig rättegång samt ska beredas tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt svaromål. Vi presumerar att process vid allmän domstol i Sverige uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet. 4 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättighet- erna och de grundläggande friheterna. 8

9 Internationell rätt Skiljeförfarandeinstitutet är mycket populärt vid internationell tvistlösning då det erbjuder ett neutralt forum skiljt från parternas nationella rätt. Dock ämnar vi i denna studie fokusera på nationell rätt och avgränsar oss mot att undersöka internationella förhållanden Nya skiljeförfarandeutredningen I februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av skiljeförfarandelagen. Utredningen antog namnet Skil- jeförfarandeutredningen och lämnade över betänkandet Översyn av lagen om skiljeförfarande, SOU 2015:37, i april i år. Således överlämnades betänkandet under arbetets gång med denna uppsats. Vi avgränsar denna studie till att inte utreda det nya betänkandet i detalj, dock redogör vi för vissa förslag som utred- ningen framlagt samt för diskussion om varför vissa förslag inte lagts fram av utredningen Definitioner Näringsidkar- och konsumentbegreppet Lagstiftaren har rättstekniskt definierat och åtskilt konsument- och näringsid- karbegreppet, bland annat i 2 lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsument- förhållanden. 6 Där definieras en näringsidkare som en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med hans näringsverksam- het. I flertalet författningar tillskriver lagstiftaren konsumenten en högre skyddsnivå än den som föreligger för näringsidkaren. Detta med anledning av att konsumenten förutsätts vara den svagare parten i relationen mellan de båda. 7 Åtskillnaden är till för att lagtekniskt kunna skapa ett utökat skydd för konsu- menter i dess avtalsrelationer med näringsidkare som inte gäller vid avtal 5 Se exempelvis avsnitt 3.5 om ogiltighet och klander. 6 Definitionen är i stort sett identisk med Rådets direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i kon- sumentavtal. 7 De viktigaste skyddsförfattningarna är konsumentkreditlag (2010:1846), konsumentköplag (1990:932), konsumenttjänstlag (1985:716) samt lag (2005:59) om distansavtal och avtal utan- för affärslokaler. 9

10 näringsidkare eller privatpersoner sinsemellan. Lagstiftarens grundinställning är att en form av likabehandlingsprincip föreligger där alla näringsidkare behand- las lika i förhållande till varandra oavsett dess storlek. I det vidare näringsidkarbegreppet ingår småföretagarbegreppet Småföretag I och med avsaknaden av legaldefinition av småföretagarbegreppet kan begrep- pet te sig en aning svårdefinierat och flytande. Gruppen är icke- homogen på så sätt att den varierar i det oändliga avseende ekonomiska och erfarenhetsmässiga förutsättningar. EU- kommission har i en rekommendation klassificerat olika företag i kate- gorierna mikro-, små- och medelstora efter kvantitativa mått såsom personal- styrka, årsomsättning och balansomslutning. 8 Vi anser, likväl som statens kon- sumentköpsutredning, att sådana mått är missvisande för att visa på makt- relationen mellan två bolag. 9 Även om man till viss del kan förutsätta att en näringsidkare som bedriver sin verksamhet i enskild firma generellt är att betrakta som en småföretagare kan inte heller den juridiska företagsformen komma att ligga till grund för defi- nitionen om huruvida ett företag anses intagit småföretagarställning eller ej. Detta eftersom den som bedriver verksamhet i enskild firma eller handelsbolag likväl som ett aktiebolag kan ha individuella erfarenhetsmässiga eller ekono- miska styrkor och fördelar. Snarare måste en individuell analys ske i varje enskilt fall för att bedöma vilken ställning företaget intagit i den specifika avtalsrelationen. Som exempel kan anges att ett verkstadsföretag med ett hundratal anställda knappast i typfal- let är att betrakta som ett småföretag, medan för det fall att företaget endast ägnar sig åt kontraktstillverkning åt ett väsentligen större biltillverkningsföretag är förmodligen verkstadsföretaget i småföretagarförhållande i den relationen Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikro- företag samt små och medelstora företag. 9 SOU 1981:31 s. 104 ff. 10 Bernitz i Festskrift till Sveriges advokatsamfund s

11 Vi har i denna uppsats valt att använda småföretagarbegreppet i en definit- ion som harmoniserar med 36 avtalslagens skrivelse om underlägsen ställning i förhållande till motparten, det vill säga skilt från juridisk företagsform och kvan- titativa mått. Avgörande för vår definition om en företagare är att betrakta som en småföretagare är således underlägsenheten till motparten. 2. Den generella skyddsnivån för småföretag 2.1 Småföretagens ställning i rättskällorna I denna del analyserar vi småföretagares generella ställning i rättskällorna. Vi har här avgränsat oss mot lag (1999:116) om skiljeförfarande för att behandla denna ingående i avsnitt Detta för att en tydlig jämförelse mellan skilje- domsinstitutet och övriga rättskällor ska kunna göras. En bred genomgång av rättskällorna behöver göras. Det som eftersöks är antingen tydliga uttalanden i förarbeten eller lagstiftning till stöd för påståendet om utökat skydd, eller olika tendenser och ordval i dessa som kan tolkas som att ett utökat skydd för småföretagaren avsetts med rättsregeln. Då svensk rätt består av många lagar med ännu fler förarbeten och avgö- randen gör vi här en reservation. Då vi har haft begränsat med utrymme har vi valt att fokuserat på relevanta rättskällor och avgöranden som vi anser är av sär- skild betydelse för vår uppsats. Denna del av uppsatsen är av utredande karaktär där vi avser att finna gäl- lande rätt, det vill säga huruvida småföretagaren är att betrakta som utökat skyddsvärd enligt rättskällorna eller inte. En jämförelse med det skydd som kon- sumenter åtnjuter gentemot näringsidkare i vissa situationer kommer att göras för att förtydliga vad ett utökat skydd för småföretagaren skulle innebära. Avsnittet inleds med att utvald lagstiftning undersöks, därefter gås rele- vanta avgöranden igenom och avslutningsvis kommer en sammanfattande del där vi summerar huruvida ett utökat skydd, eller åtminstone tendensen till ett sådant, existerar i svensk rätt eller inte. Vi berör även viss doktrin och undersö- ker tendenser inom samhällsdebatten. 11

12 2.2 Lagstiftning Relevant lagstiftning som behandlas nedan är avtalslagen (främst 36 ), handels- agenturslagen, kommissionslagen, avbetalningsköplagen mellan näringsidkare, avtalsvillkorslagen för näringsidkare, franchiselagen, lagen om anställnings- skydd, aktiebolagslagen, inkomstskattelagen samt kommunallagen. I samtliga av dessa lagar eller dess förarbeten nämns en underlägsen nä- ringsidkare, småföretagare eller dylikt i något sammanhang. Begreppet små- företagare används dock inte i någon bestämmelse. I många författningar besk- rivs dock näringsidkare med underlägsen ställning, vilket harmoniserar med småföretagarbegreppet. 11 I andra författningar, exempelvis köplagen (1990:931), har vi inte kunnat finna stöd för att småföretagaren ansetts utökat skyddsvärd. Lagrådet och en remissinstans nämner småföretagaren i förbigå- ende i lagens förarbeten när de diskuterar lagtextens språkliga formulering, dock finns det inget som tyder på att det har varit lagstiftarens syfte att skydda småfö- retagare, vilket även framgår av lagtexten. 12 Vi kommer i det följande att analysera närmare hur småföretagare gene- rellt behandlas i de olika lagarna. Jämförelsevis kommer detta att ställas mot det skydd konsumenter erhåller i de olika konsumentskyddslagarna. Uppsatsen har inte till syfte att i det närmare utreda det specifika förhål- landet mellan arbetstagare och arbetsgivare, dock kommer lagen om anställ- ningsskydd beröras kort Civilrätt avtalslagen Generalklausulernas generalklausul är en passande utgångspunkt för redogörel- sen av lagstiftning där småföretagaren möjligen kan ses som utökat skyddsvärd. Redan inledningsvis bör nämnas att då 36 AvtL är av så pass stor betydelse inom svensk förmögenhetsrätt går det att skriva hela uppsatser om dess olika 11 Se vidare härom avsnitt Prop. 1988/89:76 Lagrådet s. 227 och prop. 1988/89:76 Bilaga 3 s

13 nyanser och tillämpningsområden. Vi ska i uppsatsen dock endast fokusera på de delar som är relevanta för denna uppsats. 36 AvtL, nedan 36 eller generalklausulen, syftar till att möjliggöra jämkning av avtalsvillkor som bedöms vara ogiltiga på andra grunder än vad som stadgas i övrigt i AvtL Generalklausulen stadgar att: 36 Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avta- let jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhål- landet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal. I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Andra stycket som stadgar att särskild hänsyn ska tas till den som är i behov av skydd och som intagit underlägsen ställning i avtalsförhållandet är av extra in- tresse för denna uppsats. En småföretagare är ett exempel på sådant subjekt som åsyftas och särskild hänsyn ska i så fall tas till det vid prövningen av jämknings- möjligheterna av oskäliga avtalsvillkor. 13 I propositionen till 36 AvtL skrivs inledningsvis att det huvudsakliga syf- tet med lagändringen och införandet av 36 var att utöka domstolarnas möjlighet att jämka oskäliga villkor i avtal. 14 Ett ytterligare syfte med general- klausulens tillkomst var enligt dess förarbeten att vidareutveckla konsument- 13 Prop. 1975/76:81 s. 28 ff. se vidare Bernitz i Festskrift till Sveriges advokatsamfund s. 121 f och Post s. 110 ff. 14 Prop. 1975/76:81 s

14 skyddet och att 36 AvtL således skulle komma att utgöra ett komplement till 1971 års lag om avtalsvillkor i konsumentförhållandens bestämmelser om för- bud mot oskäliga avtalsvillkor. 15 Enligt utredningen var det av stor vikt att gene- ralklausulen bidrog till konsumentskyddet. 16 Det finns dock stöd i propositionen att syftet med generalklausulen även var att skapa ett skydd utanför konsument- området. 17 I betänkandet till den nya generalklausulen beskrivs en underlägsen part i ett avtalsförhållande som exempelvis en lantbrukare, fiskare, skogsarbetare eller hantverkare. 18 Dessa är typiska enmansbolag och småföretagare (möjligen med undantag för skogsarbetaren). Vidare hänvisas det i betänkandet till diskussion- er som förts i olika utredningar till konsumentskyddslagstiftning, där det förslagits att även liknande yrkesgrupper skulle omfattas av konsumentskyd- det. 19 Denna utvidgning av konsumentskyddet har inte realiserats men i betänkandet samt propositionen till 36 uttalas att man med hjälpa av gene- ralklausulen kan låta sådana principer som lagstiftaren har godkänt för konsumentområdet få giltighet också på andra områden där det råder samma skyddsbehov som inom det egentliga konsumentområdet. 20 Även i lagkommentaren till avtalslagen uttrycker Grönfors och Dotevall liknande slutsatser om att en enskild näringsidkare i många fall kan, i förhål- lande till exempelvis en leverantör, vara att betrakta som en konsument. 21 I sådana fall är det naturligt att den konsumenträttsliga lagstiftningen får ett tyd- ligt genomslag även om avtalspart inte i formellt hänseende kan betraktas som konsument. 22 Oskäliga villkor kan jämkas även om parterna är likställda. 23 Som nämnts ovan är 36 2 st. av särskilt intresse för oss. Där stadgas, som stöd för tolkningen av 1 st., att särskild hänsyn ska tas till behovet av skydd för 15 Prop. 1975/76:81 s års lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ersattes sedan av lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK). 16 Prop. 1975/76:81 s. 25 ff. 17 Prop. 1975/76:81 s. 28 ff. 18 SOU 1974:83 s. 109 f. 19 SOU 1974:83 s. 109 f. och prop. 1973:138 s. 74 f. 20 Bernitz i Festskrift till Sveriges advokatsamfund s. 124, SOU 1974:83 s. 134 ff. och prop. 1975/76:81 s. 122 f. 21 Grönfors s Grönfors s. 270 och prop. 1975/76:81 s Prop. 1975/76:81 s

15 den som är underlägsen, exempelvis i egenskap av konsument. Betoningen bör göras på själva underlägsenheten i avtalsförhållandet, oavsett om det är fråga om en konsument eller en näringsidkare. 24 En näringsidkare kan i relationen till an- nan näringsidkare inta en sådan underlägsen ställning att den i praktiken är att likställas med en konsuments underlägsna ställning. 25 Det kan rent av vara så att en konsument i vissa situationer i ett avtalsförhållande kan inta överlägsen ställ- ning i förhållande till en näringsidkare erbjuder inte uttryckligen ett utökat skydd för småföretagare men den öppnar upp för tolkningen att för de fall en näringsidkare befinns i en liknande utökat skyddsvärd situation som en konsument ska särskild hänsyn tas till detta vid oskälighetsprövningen av avtalsvillkor. Det finns således en möjlighet att småföretagare bör betraktas som utökat skyddsvärda i avtalslagens mening. Dock, som nämns ovan, föreskrivs i propositionen till 36 AvtL att denna under- lägsenhet kan träffa såväl stora företag som fåmansbolag. 27 Det bör göras en helhetsprövning i det individuella fallet för att avgöra huruvida den ena parten intagit underlägsen ställning eller inte. 28 Dock bör här påpekas att det inte finns något entydigt kriterium som avgör huruvida en part intar underlägsen ställning eller ej. En viss ledning för underlägsenhetsbedömningen kan fås genom HD:s praxis, se mer om detta nedan i avsnitt Även om 36 delvis tillkom som ett komplement till den konsument- skyddslagstiftning som redan fanns, anger dess förarbeten att 36 ska gälla över hela förmögenhetsområdet. 29 Den ska dock tillämpas med viss försiktighet när det avser förhållanden näringsidkare emellan. 30 Således kan vi konstatera att trots att syftet med 36 2 st. var att särskilt skydda konsumenter, förelåg även ett syfte att erbjuda ett utökat skydd åt en underlägsen näringsidkare, småföre- tagaren, mot oskäliga avtalsvillkor. Även om det utökade skyddet inte uttrycks ordagrant i lagbestämmelsen föreligger en viss systematik i förarbeten och lag- 24 Grönfors s Grönfors s. 274 och prop. 1975/76:81 s Grönfors s. 274 och prop. 1975/76:81 s Prop. 1975/76:81 s. 117 f. 28 Prop. 1975/76:81 s. 106 och s Prop. 1975/76:81 s. 103 ff. 30 Prop. 1975/76:81 s. 103 ff. 15

16 kommentarer som belyser att småföretagare i vissa skyddshänseenden är att likställa med konsumenter Handelsagenturslagen En mellanman är en person som handlar för någon annans räkning. Tidigare re- glerades vissa mellanmäns ställning och verksamhet genom lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande (KomL). 31 Idag är förhållan- dena för kommission respektive handelsagentur uppdelade i varsin lag. Handelsagenturslagen ersatte KomL på handelsagenturssidan och trädde i kraft Ett av dess huvudsakliga syften är att stärka handelsagentens ställning gentemot huvudmannen vilket skulle harmonisera med EU- rätten. 32 Det har där- för införts vissa tvingande rättsregler av skyddskaraktär i handelsagenturslagen som exempelvis reglerar förtida uppsägning och säkerhetsrätt i huvudmannens egendom. 33 I lagens förarbeten beskrivs situationer där agenten riskerar att hamna i underläge gentemot sin huvudman samt att det ofta föreligger ett obalanserat avtalsförhållande, inom vilket det finns ett behov av att i vissa hänseenden skydda den underlägsna parten, det vill säga agenten. 34 En handelsagent är i sin tur vanligen en småföretagare och i de flesta fall någon som bedriver sin verk- samhet i enskild firma. Denna författning är således ytterligare ett exempel på när lagstiftaren har ansett att småföretagaren är i behov av ett utökat skydd gentemot större företag Kommissionslagen Som nämnts ovan behandlades kommission och handelsagentur tidigare i en gemensam lag. Numera regleras kommissionshandel med lös egendom i kom- missionslagen (2009:865). I förarbetena till denna lag nämns den underlägsna småföretagarens behov av skydd gentemot sin starkare motpart uttryckligen som ett syfte med lagen Prop. 1990/91:63 s. 16 ff. 32 Prop. 1990/91:63 s. 16 ff. 33 Prop. 1990/91:63 s. 16 ff. 34 Prop. 1990/91:63 s. 24 ff. 35 Prop. 2008/09:88 s. 21 f. 16

17 I propositionen till lagen konstateras att i de kommissionsavtal där båda parter är näringsidkare agerar inte sällan den ena näringsidkaren utpräglat kommersiellt medan den andra har en mer eller mindre utsatt ställning som sna- rare påminner om en handelsagents ställning. 36 Leverantörerna är många gånger stora kapitalstarka företag medan åter- försäljarna däremot vanligtvis är småföretagare med begränsade resurser som kan ha åtagit sig att ta emot uppdrag från endast en leverantör. På grund av denna obalans mellan avtalsparterna har vissa tvingande lagbestämmelser av skyddskaraktär intagits i den nya kommissionslagen för att förstärka den sva- gare partens ställning gentemot en starkare motpart. 37 Propositionen nämner kommissionshandeln på värdepappersmarknaden som ett område där konsu- menter och småföretagare särskilt måste skyddas. 38 Några exempel på sådana skyddsregler där kommittenten (uppdragsgiva- ren) ges ett utvidgat skydd och som är åberopbart även när kommittenten är näringsidkare är bestämmelserna om självinträde, bestämmelserna om prisre- dovisning samt rätt till insyn och avvisning. 39 Detta menar lagstiftaren ska tillgodose behovet av skyddsregler för småföretagare i egenskap av underlägsen part, vilket är ett av lagens huvudsyften. 40 Det finns även vissa bestämmelser för de fall då kommissionären (den som handlar för kommittentens räkning) är i ett underläge och i utökat behov av skydd mot vissa avtalsvillkor. Exempelvis för de fall då en detaljist förbundit sig att enbart ta emot uppdrag från en generalagent och då är beroende av att avta- let inte oförutsett upphör, vilket kan leda till avbräck i verksamheten. Exempel på sådant skydd är de tvingade reglerna om rätt till provision på avtal som ingås efter det att kommissionsavtalet upphört, om uppsägningstid samt om kommiss- ionärens rätt till avgångsvederlag Prop. 2008/09:88 s. 23 ff. 37 Prop. 2008/09:88 s. 31 ff. 38 Prop. 2008/09:88 s. 31 ff. 39 Prop. 2008/09:88 s. 32 ff. 40 Prop. 2008/09:88 s. 23 f. 41 Prop. 2008/09:88 s. 32 ff. 17

18 I dessa bestämmelser skyddas både såväl kommissionärer som kommitten- ter genom tvingande lagstiftning, vilket innebär att en underlägsen part erhåller ett skydd i båda rollerna. Visserligen innebär det att även en överlägsen part skyddas av de tvingande bestämmelserna men rättsreglerna har dock tillkommit i uttryckligt syfte att skydda underlägsna parter. De situationer som lagstiftaren valt att skydda är situationer som med avsaknad av tvingande bestämmelser skulle kunna leda till en ojämn balans mellan parterna. Alltså skulle avsaknaden av tvingande bestämmelser ha knappt märkbar inverkan på förhållandena för en starkare part medan det för en underlägsen part skulle leda till oskäliga rätts- följder. Således kan konstateras att skyddsbestämmelserna ämnar skapa balans och jämna ut spelplanen för småföretagare. Således finner vi även i denna författning ett tydligt stöd för att lagstiftaren anser att småföretagaren är utökat skyddsvärd i lagstiftningen Avbetalningsköplagen mellan näringsidkare Lag (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. tillkom som ett komplement till konsumentkreditlagen (1977:981). 42 Kreditköp och avbetal- ningsköp reglerades innan dess i den gemensamma lagen (1915:219) om av- betalningsköp. 43 De båda lagarna trädde ikraft samtidigt. 44 Avbetalningsköp mel- lan näringsidkare m.fl. kom till med huvudsyftet att skydda avbetalningsköparen mot alltför stränga påföljder om köparen får svårt att fullfölja köpet. 45 I propositionen konstateras att den tidigare gällande lagen om avbetal- ningsköp tillkommit med såväl konsumenter som småföretagare som skydds- intressenter. 46 Propositionen konstaterar vidare att det är av vikt att den nya lagen upprätthåller skyddet för kapitalsvaga småföretagare, vilket var ett syfte med den äldre lagen Konsumentkreditlagen har därefter uppdaterats flera gånger och den senaste är från NJA II 1978 s. 2 f. 43 NJA II 1978 s NJA II 1978 s Prop. 1977/78:142 s. 1 och NJA II 1978 s. 2 ff. 46 Prop. 1977/78:142 s Prop. 1977/78:142 s. 29 och s

19 Det diskuterades i lagens förarbeten att införa tvingande bestämmelser enbart till förmån för småföretagare som intar konsumentliknande ställning (det ges som exempel hantverkare, lantbrukare och fiskare). 48 Det konstaterades dock att det är nästintill omöjligt att åstadkomma en hanterlig och rättvis gräns- dragning samt att det inte var rimligt att resurssvaga näringsidkare jämställs med konsumenter då kreditgivning till företag har en delvis annan funktion än kreditgivning till konsumenter för enskilt bruk. 49 Istället infördes tvingande be- stämmelser till förmån för köparen, oavsett dess ställning. 50 Med hänsyn till att lagen innehåller tvingande bestämmelsers till köparens fördel samt att ett av syftena med lagen uttryckligen är att skydda småföretagare talar tydligt för att lagstiftaren betraktar småföretagare som utökat skyddsvärda även i denna författning Marknadsrätt Avtalsvillkorslagen för näringsidkare Lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, nedan AVLN, tillkom som ett komplement till lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, nedan AVLK. 51 Redan under 1971 års förarbeten till AVLK aktualiserades frågan om det fanns behov av en marknadsrättsligt uppbyggd lagstiftning med syfte att skydda småföretagare mot oskäliga avtalsvillkor genom att förbjuda dessa. 52 Detta resonemang avvisades dock med argumentet att småföretagare kunde agera genom sina respektive organisationer. 53 I och med generalklausulens inträde på mitten av 70- talet, som hade som sekundärt syfte att skydda småföretagare mot oskäliga avtalsvillkor (se vidare härom ovan avsnitt ), återupptogs diskussionen om att införa en avtals- villkorslag för näringsidkare motsvarande AVLK. 54 Konsumentköpsutredningen fick 1981 i uppdrag att utreda frågan genom ett tilläggsdirektiv och presenterade 48 Prop. 1977/78:142 s SOU 1977:24 s Se till exempel 4 lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 51 SOU 1981:31 s. 7 ff. 52 Prop. 1971:15 s. 67 f. 53 Prop. 1971:15 s Bernitz i Festskrift till Sveriges advokatsamfund s. 135 ff. 19

20 i sin utredning ett förslag om att införa AVLN. 55 Utredningen ansåg att det fanns ett behov av ett skydd mot oskäliga avtalsvillkor näringsidkare emellan, liknande det som konsumenter erhåller genom AVLK. 56 Lagförslaget var kontroversiellt och kritikerna ansåg att det var överflödigt att lagstiftaren skulle lägga sig i och att marknaden torde kunna självreglera sig. 57 Lagstiftaren ansåg dock att lagför- slaget inte skulle komma att inkräkta på marknadens parters förhandlings- utrymme utan endast användas som en yttersta utväg för de fall en godtagbar uppgörelse inte kunde nås på frivillig väg. 58 Därför ansågs inte kritiken vara till- räckligt tungt vägande för att stoppa lagstiftningen. 59 AVLN är utformad med AVLK som nära förebild. 60 Syftet med lagen är att skydda näringsidkare mot oskäliga villkor i avtal, främst standardavtal. 61 Mark- nadsdomstolen kan med stöd av AVLN förbjuda en näringsidkare, som ställer upp oskäliga avtalsvillkor i förhållande till annan näringsidkare, att fortsätt- ningsvis ställa upp samma eller väsentligen samma villkor i liknande fall (1 AVLN). I lagens andra paragraf nämns särskilt underlägsen ställning. 2 Vid bedömningen av om ett avtalsvillkor är att anse som oskäligt skall särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Ett förbud enligt 1 AVLN får bara ställas upp om det är påkallat från allmän synpunkt (2 2 st.) vilket betyder att lagen bara ska tillämpas på avtalsvillkor i standardavtal eller liknande. 62 I förarbetena till lagen kan utläsas att en omständighet som är av särskild betydelse för oskälighetsprövningen är styrkeförhållandet mellan de olika av- talsparterna. 63 Här vill lagstiftaren ge ett utökat skydd till de mindre närings- idkarna, det vill säga småföretagen. I förarbetena ges flera exempel på sådana 55 SOU 1981:31 s. 3 f. 56 SOU 1981:31 s. 7 ff. 57 Prop. 1983/84:92 s. 8 f. 58 Prop. 1983/84:92 s. 8 f. 59 Prop. 1983/84:92 s. 8 f. 60 Bernitz i Festskrift till Sveriges advokatsamfund s NJA II 1984 s. 106 f. 62 Bernitz i Festskrift till Sveriges advokatsamfund s Prop. 1983/84:92 s

21 näringsidkare som bör åtnjuta visst utökat skydd. 64 Det mest målande exemplet som ges är det fall då den ena parten är ett leverantörsföretag med marknads- dominerande ställning, medan motparten är en lokal detaljhandlare med ringa omsättning. 65 Ett annat belysande exempel är de fall då ena parten är ett stort industriföretag, medan motparten är en liten verkstad som tillverkar vissa detal- jer för det större företagets produktion. 66 Detta är två typexempel på små- företagare och situationer dessa kan hamna i och ofta gör. I propositionen ges även som exempel företag vars fortsatta existens är starkt beroende av motparten och som därigenom inte har ett bra förhandlings- läge mot denne. Möjligheten att hitta annan leverantör eller kund kanske är utesluten. 67 Somliga av dessa näringsidkare intar en konsumentliknande ställ- ning i avtalsförhållandet och en prövning enligt lagen bör därför också ta i beaktande att deras skyddsbehov mot oskäliga avtalsvillkor är ungefär desamma som konsumentens. 68 I denna lag och främst i förarbetena till den, är det tydligt att lagstiftaren betraktar småföretagaren, även om inte just det begreppet används, som utökat skyddsvärd. 69 Det ska dock tilläggas att lagen inte har till syfte att slita uppkomna tvister utan ger MD möjlighet att förbjuda en näringsidkare vid vite att i framtiden an- vända liknande oskäliga avtalsvillkor. Vill part jämka ett avtalsvillkor som denne anser är oskäligt i det enskilda fallet får denne istället använda sig av 36 AvtL. Det finns, vilket vidareutvecklas i avsnitt nedan, relevant praxis från MD där den beaktat underlägsen ställning, ensidig beslutanderätt och långtgående friskrivningar vilket ger en tydlig indikation på att ett visst utökat skyddsintresse för småföretagaren föreligger även i AVLN. 64 NJA II 1984 s. 117 ff. 65 NJA II 1984 s. 117 ff. 66 NJA II 1984 s. 117 ff. 67 NJA II 1984 s. 117 ff. 68 NJA II 1984 s Prop. 1983/84:92 s. 8 ff. 21

22 Franchiselagen Lag (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet har som huvudsak- ligt syfte att stärka franchisetagarens ställning gentemot franchisegivaren. 70 Redan i detta huvudsakliga syfte finns stöd för det vi ämnar utreda i denna upp- sats, om lagstiftaren ser småföretagaren som ett utökat skyddsvärt subjekt. Den typiska situationen är att franchisegivaren är ett stort företag medan franchise- tagaren är ett småföretag, ibland även enmansbolag, där franchisetagaren intar en beroendeställning i förhållande till franchisegivaren. 71 Lagen innebär en informationsskyldighet för franchisegivaren (FG) att i god tid lämna information till franchisetagaren (FT) om vad avtalet innebär samt övriga förhållanden som behövs med hänsyn till omständigheterna. 72 Informat- ionen ska bland annat innehålla en beskrivning av den tilltänkta verksamheten, de ekonomiska villkoren för denna, villkoren för uppsägning samt upplysningar om hur en tvist med anledning av avtalet ska prövas. 73 Lämnar FG inte nödvän- dig information till FT kan MD vid vite ålägga FG att uppfylla sin informations- skyldighet. 74 I förarbetena till lagen belyses FT:s underlägsna ställning som ett argument till varför lagstiftning behövs på området. 75 Däri sägs att en grundläggande skyddslagstiftning skulle minska de risker som är förenade med denna obalans mellan avtalsparterna. 76 I författningskommentaren diskuteras problemet med skiljeförfarande som tvistlösningsform främst gällande hur kostnaderna för skiljeförfarandet ska för- delas. 77 Det konstateras att det vanliga är att tappande part står kostnaderna för förfarandet men att detta inte alltid är skäligt, främst när parterna inte är eko- nomiskt jämställda. 78 Sådana skiljeklausuler kan i vissa fall jämkas med stöd av 36 AvtL men för att undvika sådana risker i ett franchiseförhållande är det ofta 70 Prop. 2005/06:98 s Prop. 2005/06:98 s. 7 ff. 72 Prop. 2005/06:98 s. 7 ff. 73 NJA II 2006 s. 274 ff. 74 NJA II 2006 s. 283 ff. 75 Prop. 2005/06:98 s. 12 ff. 76 Prop. 2005/06:98 s. 12 ff. 77 NJA II 2006 s. 279 ff. 78 NJA II 2006 s. 279 ff. 22

23 lämpligt att man tar in särskilda bestämmelser i skiljeklausulen som begränsar FT:s ansvar för kostnaderna. 79 I denna lag samt dess förarbeten finns det ett tydligt ställningstagande från lagstiftarens sida att skydda den svagare parten samt skapa balanserade franchi- seavtal. Vi menar att detta starkt talar för ett generellt utökat småföretagarskydd då franchisetagare i majoriteten av fallen är småföretagare medan försäkringsgi- vare är medelstora till stora företag Övrig lagstiftning Lagen om anställningsskydd I 22 lagen (1982:80) om anställningsskydd, nedan LAS, stadgas i andra stycket en undantagsbestämmelse från huvudregeln om turordningsreglerna vid upp- sägning på grund av arbetsbrist. 22 Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följande turord- ningsregler. Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare med högst tio arbetstagare oavsett anta- let turordningskretsar undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Vid beräkningen av an- talet arbetstagare hos arbetsgivaren bortses från arbetstagare som avses i 1. Den eller de arbetstagare som undantas har företräde till fortsatt anställning. (Stycke två och tre uteslutna här) Detta innebär att småföretagare har getts ett utrymme att välja vissa nyckelper- soner i sin verksamhet och undanta dem vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I lagkommentaren används begreppet småföretagare. 80 Syftet med lagbestämmelsen framgår av bet. 1998/99:AU8. Där konstate- rar utskottet att en avvägning måste göras mellan dels arbetstagarnas intresse av anställningstrygghet och företagets intresse att för den fortsatta driften få 79 NJA II 2006 s. 279 ff. 80 Lunning & Toijer, Anställningsskydd: en lagkommentar s

24 behålla de anställda som är de viktigaste för företagets överlevnad och utveckl- ing. 81 LAS kan sägas vara skriven med ett storföretagande som mall och att små- företag därför inte nödvändigtvis behöver använda samma turordningsregler som de större företagen. 82 För småföretagaren är det ofta av stor vikt att vissa nyckelpersoner kan kvarstanna i bolaget. 83 Betänkandet betraktade således ett undantag från turordningsreglerna för småföretag dels som en möjlighet att sti- mulera småföretagande och dels som en möjlighet att öka kompetensen i mindre företag utan att arbetstagarna känner en överhängande risk att bli uppsagda. 84 Här är det tydligt att lagstiftaren ser på småföretagaren och dess anställda som en utökat skyddsvärd part. Visserligen tar dessa rättsregler sikte på småfö- retagarskydd ur ett annat perspektiv än tidigare beskrivet, men det visar hur lagstiftaren frångår likabehandlingsprincipen och särskiljer småföretag från öv- riga företag genom att erbjuda dessa lättnader. Det är tydligt att lagstiftaren vill stimulera småföretagande och även i LAS kan vi alltså finna stöd för att lagstifta- ren särskilt beaktat småföretagares skyddsbehov ABL samt inkomstskattelag I aktiebolagslagen (2005:551) och inkomstskattelagen (1999:1229) finns det vissa bestämmelser som är avsedda att underlätta småföretagande. Ett exempel på detta är bland annat 9:1 ABL där småföretagare undantas revisorsplikt. Syftet med lagändringen var att mindre aktiebolag samt handelsbolag så långt som möjligt skulle få avgöra vilka tjänster de är i behov av för sin organisation och förvaltning. 85 Ett ytterligare exempel är bestämmelsen om krav på minsta aktiekapital vid bolagsbildningen i 1:5 ABL. Efter en lagändring 2010 sänktes kravet från 81 Bet. 1998/99:AU8 s. 12 ff. 82 Bet. 1998/99:AU8 s. 12 ff. 83 Bet. 1998/99:AU8 s. 12 ff. 84 Bet. 1998/99:AU8 s. 12 ff. 85 Prop. 2009/10:204 s. 1 24

25 kr till kr. Syftet med lagändringen var att göra aktiebolag som bolagsform mer tillgänglig för småföretagare samt att underlätta för dem att driva sin verksamhet i aktiebolagsform. 86 År 2003 genomfördes bland annat vissa skattelättnader för småföretagare som trädde i kraft Dessa innebar en ändring i de så kallade 3:12- reglerna som för närvarande återfinns i kap. 57 i inkomstskattelagen. Förändringen inne- bar att den andel av vinsten som fåmansföretagen kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst ökade. 87 Dessa ändringar gjordes bland annat i syfte att förenkla för få- mansbolagen. 88 Den 1 maj 2013 trädde ytterligare en lagbestämmelse med syfte att för- enkla småföretagande i kraft. 25 kap. 20a ABL innebär en förkortad tid för styrelsens personliga betalningsansvar. Syftet med detta stadgande är att under- lätta för företagare vars aktiebolag har gått i konkurs eller likvidation att återgå till att driva näringsverksamhet. 89 Således främjas entreprenörsanda och viljan att starta nya företag, vilket främst träffar småföretagare. 90 Sammanfattningsvis kan konstateras att det faktum att lagstiftaren valt att genom åren genomföra dessa lagändringar inom bolagsrätten och skatterätten, med gemensamt syfte att underlätta för småföretagare att såväl starta som driva bolag, tyder på att lagstiftaren betraktar småföretagaren som utökat skyddsvärd och som ett subjekt som det bör underlättas för Kommunallagen Kommuner får som huvudregel inte individuellt stödja enskilda näringsidkare i kommunen. För de fall det finns synnerliga skäl för ett sådant stöd kan det dock vara motiverat och således inte otillåtet. Detta följer av kommunallagen (1991:900) 2 kap Prop. 2009/10:61 s Prop. 2005/06:40 s. 43 ff. 88 Prop. 2005/06:40 s. 43 ff. 89 Prop. 2012/13:65 s Prop. 2012/13:65 s

26 2 kap. 8 Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja nä- ringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synner- liga skäl för det. Synen på vad som räknas som sådana synnerliga skäl som innebär en rätt för en kommun att ge stöd till näringsidkare har förändrats genom åren. Av 2 kap. 7 kommunallagen framgår att en kommun endast får ägna sig åt sådan verksamhet som faller inom dess kompetens. Exempel på verksamhet som faller inom en kommuns kompetens är energiförsörjning och kommunikationsväsende. 91 Enligt 2 kap. 8 andra stycket får en kommun dock, om synnerliga skäl föreligger, göra vissa ekonomiska ingripanden. Exempelvis är verksamhet tillåten om det före- ligger så kallad anknytningskompetens, då verksamheten har nära anknytning till en befintlig och erkänd kommunal verksamhet, typexemplet är kiosk inuti ett badhus. 92 Ett ytterligare exempel på när synnerliga skäl kan föreligga är överskotts- kompetens då kommuns eller landstings kompetensenliga verksamhet har ett överskott som de bjuder ut på marknaden och detta sker under kortare tid. 93 Det tredje exemplet på när det kan vara tillåtet för en kommun att ge indi- viduellt riktat stöd till enskilda företagare, vilket är det mest relevanta exemplet för denna uppsats, är när vissa miniminivåer av kommersiell service saknas på orten. 94 Det kan ibland vara tillåtet för en kommun att ge stöd till enskilda livs- medelsbutiker eller hotell då det ansetts som en nödvändig tillgång att ha inom 91 Lindquist & Losman, Kommunallagen. I lydelsen den 1 januari 2013 s Lindquist & Losman, Kommunallagen. I lydelsen den 1 januari 2013 s. 36 och Lindquist & Los- man, Kommunallagen: en handbok med lagtext och kommentarer (1 januari 2015, Zeteo), kommentaren till 2 kap Lindquist & Losman, Kommunallagen: en handbok med lagtext och kommentarer (1 januari 2015, Zeteo), kommentaren till 2 kap Lindquist & Losman, Kommunallagen. I lydelsen den 1 januari 2013 s. 36 f. 26

27 rimligt avstånd på en ort. 95 Det krävs dock att enskilda företag eller personer inte är beredda, eller inte har möjlighet, att göra de nödvändiga insatserna. 96 Trots att syftet med bestämmelsen inte är att skydda en underlägsen små- företagare mot större företag utan snarare att erbjuda vissa essentiella nyttigheter till kommunens invånare, anser vi att det får en indirekt skyddande verkan mot småföretagare Sammanfattning av lagstiftning Det finns enligt de författningar som nu redogjorts för tydliga tecken på huruvida ett utökat skydd föreligger eller ej, samt även tecken på hur långtgående och om- fattande skyddet är. Inom civilrätten har vi 36 AvtL som given utgångspunkt. Enligt denna lagbestämmelse erhåller part som intagit underlägsen ställning i avtalsförhål- lande skydd mot oskäliga avtalsvillkor. Det anges i förarbetena att det är styrke- förhållandet mellan parterna som avgör huruvida ena parten intagit underlägsen ställning eller ej. En småföretagare är typiskt sett en sådan part som löper stor risk att inta underlägsen ställning. Det finns således ett tydligt stöd för att lagstif- taren ansett att småföretagare bör åtnjuta ett utökat skydd enligt 36 AvtL. I såväl handelsagenturslagen som i kommissionslagen finner vi vissa tving- ande bestämmelser till stöd för underlägsen part. Även i avbetalningsköplagen mellan näringsidkare är ett av huvudsyftena att skydda småföretagare mot allt- för stränga påföljder om denne inte lyckas fullfölja ett köp. Sammanfattningsvis kan konstateras att i flertalet förmögenhetsrättsliga författningar föreligger ett underliggande intresse att skydda underlägsen part mot oskäliga avtalsvillkor och att dessa underlägsna parter kan utgöras av småföretagare. Även i de marknadsrättsliga författningarna finner vi ett stöd för att lagstif- taren ansett småföretagaren vara ett utökat skyddsvärt subjekt. I lagarna nämns underlägsen ställning som särskild bedömningsgrund och i förarbetena nämns småföretagarna som skyddsintressenter. 95 Lindquist & Losman, Kommunallagen. I lydelsen den 1 januari 2013 s Lindquist & Losman, Kommunallagen. I lydelsen den 1 januari 2013 s

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005

R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005 R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/11800/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 december 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Skydd för näringsidkare

Skydd för näringsidkare Skydd för näringsidkare Inom avtalsrätten Magisteruppsats inom avtalsrätt Författare: Helena Karlsson Handledare: Jakob Heidbrink Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping december 2009 Magisteruppsats inom

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:3 2015-03-09 Mål nr B 3/14

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:3 2015-03-09 Mål nr B 3/14 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:3 2015-03-09 Mål nr B 3/14 KÄRANDE Konsumentombudsmannen Box 48, 651 02 Karlstad Ombud: Processrådet G. W. SVARANDE Swedish Online Services SOS AB (tidigare firma First Date

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Canal Digital Sverige Aktiebolag, 115 80 STOCKHOLM Ombud: advokaten Carl Anders Svensson

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1. 1. Bakgrund

Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1. 1. Bakgrund Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1 1. Bakgrund Avgörandet handlar om en kommersiell fastighetsförmedling där mäklarens första förmedlingsuppdrag som företagsmäklare,

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 930-06 KLAGANDE EE Ombud: Advokat GS MOTPART Comtax AB, 556561-7759 Drottninggatan 7 252 21 Helsingborg Ombud: Advokat

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

Om begreppet underlägsen ställning i 36 avtalslagen.

Om begreppet underlägsen ställning i 36 avtalslagen. 1 Skriftligt arbete, Handelsrätt D, 10 poäng Om begreppet underlägsen ställning i 36 avtalslagen. Marianne Wiklander Handledare: Kjell Adolfsson Ht 2003 UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT

Läs mer

P MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:12 DOM 2008: 2010-05-04 Dnr C 19/09

P MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:12 DOM 2008: 2010-05-04 Dnr C 19/09 P MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:12 DOM 2008: 2010-05-04 Dnr C 19/09 SÖKANDE Svenska Fotografers Förbund, Årstaängsvägen 5 B, 7 tr, 117 43 Stockholm Ombud: advokaten J. B., Advokatfirma L. DLA Nordic KB,

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 T 1462-06 KLAGANDE MS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BS MOTPART Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

4 Standardavtal i elektronisk miljö

4 Standardavtal i elektronisk miljö 4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 april 2012 Ö 5553-09 KLAGANDE Concorp Scandinavia AB, 556588-6990 Ombud: Advokat SB MOTPART Karelkamen Confectionary AB (tidigare Xcaret

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

KOMMISSION OCH ANDRA UPPDRAGSFORMER

KOMMISSION OCH ANDRA UPPDRAGSFORMER Juridiska Institutionen Juristprogrammet Höstterminen 2009 KOMMISSION OCH ANDRA UPPDRAGSFORMER en obligationsrättslig analys och jämförelse av gällande rätt Examensuppsats Tillämpade studier, 30 hp Författare:

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55)

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55) REMISSVAR 2008-10-28 Dnr 2008/494 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds

Läs mer

Det indirekta besittningsskyddet

Det indirekta besittningsskyddet Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt fastighetsrätt 30 högskolepoäng med praktik Det indirekta besittningsskyddet Ändamålsenlighet, syfte och rättstillämpning Författare:

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer