Visioner av Emma Spak, Göran Hägglund, Göran Stiernstedt med flera. Sveriges befolkning 2050

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visioner av Emma Spak, Göran Hägglund, Göran Stiernstedt med flera. Sveriges befolkning 2050"

Transkript

1 Framtidens läkare Visioner av Emma Spak, Göran Hägglund, Göran Stiernstedt med flera Peak Oil och svensk sjukvård Vad händer när oljan tar slut? Den nya patienten Medverkan, inverkan, påverkan Framtidens tidskrifter Teknologin förändrar allt, även medicinsk kunskap. Läs om hur BMJs chefredaktör tror att Open Access kommer att förändra medicinska tidskrifter. Sveriges befolkning 2050 Vi lever längre men föder inte fler barn. Framtidskommissionen berättar om deras prognos för framtidens försörjningskvot. Framtidens etiska utmaningar Vad händer när vi kan erbjuda dyrare behandlingar men resurserna tryter? Svenska Läkaresällskapets Kristina Rut Söderberg spår framtidens utmaningar. istockphoto.com/akindo Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening #01/2013 Årgång 71

2 innehåll istockphoto.com/a-digit 7 Framtidens läkare Hur ser läkarrollen ut i framtidens hälso- och sjukvård? Vi har bett ledare inom svensk hälso- och sjukvård att dela med sig av sina visioner och tankar om framtidens läkarroll. 3 Den säkraste investeringen för framtiden 4 Aktuellt 6 Din framtida vardag 10 Utmaningar från den åldrande befolkningen 12 Framtidens patient I framtiden kommer patienter att bli alltmer informationssökande och vilja påverka sin egen sjukvård i betydligt större utsträckning än idag. - Det går inte att stå emot denna utveckling och det finns ingen anledning att stå emot. Det måste sjukvården inse! 14 The Future of Medical Publishing 16 Framtidens etiska utmaningar 18 Diabeteshälsa Peak Oil och svensk sjukvård 23 Semester - vad gäller? Sommarledigheten väcker ofta många frågor vad gäller egentligen? Vilka krav kan du ställa på din chef? Och vilka krav ställs på dig? SYLF ger dig här svar på några av de vanligaste frågorna. 24 OrdförandeOrdet 24 Dr Anders 25 Kvartalet som gått 26 Pedagogisk meritportfölj på nätet 2 moderna läkare #1 2013

3 ledare ISSN Redaktör och ansvarig utgivare Jonathan Ilicki Repro & Tryck Sörmlands Grafiska Katrineholm Den säkraste investeringen för framtiden Annonser samt prenumerationer Ann Abrahamsson SYLFs kansli Box Stockholm tel: fax: Styrelse Emma Spak, ordf. Jens Ellingsen, v. ordf. Adina Welander, a.v. ordf. Jonathan Ilicki, redaktör Harald Strömberg, ledamot Joakim Samuelsson, ledamot Yosef Tyson, ledamot Kansli Ann Abrahamsson SYLFs kansli Box Stockholm tel fax Pg Bg Internet sylf.se Omslagsfoto istockphoto.com/akindo Nya medicinska möjligheter och patienters ökande krav skapar utmaningar. Detta bidrar till sjukvårdens kontinuerliga utveckling men ställer samtidigt systemet på sin spets. Hur skall vi på ett smidigt sätt införliva ny kunskap i vårdvardagen? Och hur katten skall vi ha råd? Ingen kan spå framtiden, men en sak tycks de flesta kunna enas kring: vi kan inte göra som vi alltid har gjort. Så hur blir vården bättre, samtidigt som den blir mer kostnadseffektiv? Den viktigaste komponenten är kunskap. Som läkare har vi ett viktigt ansvar att bidra till utvecklingen. Hög kompetens och uppdaterade kunskaper är av största vikt för att kunna förstå och tolka nya rön, se deras värde i vardagen och implementera dem. Kompetens och kunskap behövs också för att kunna prioritera i vården. Sedan århundraden har läkaren spelat en avgörande roll för sjukvården. Mötet mellan patient och läkare är en av de mest fundamentala delarna av sjukvården. Patienter vill träffa läkare, och läkarens gärning kretsar alltid kring patienterna. Detta gäller oavsett om läkaren sitter på forskningslabbet, på kliniken eller i chefsstolen. Läkaren har dessutom i kraft av den djupaste medicinska kunskapen alltid haft en naturlig roll i hälso- och sjukvårdens utveckling. Denna kompetens gör att läkaren kan och ska ta ansvar, alltid med patienternas bästa för sina ögon. Därför är det olyckligt att fortbildning och utbildning alltför ofta är det som får stryka på foten när patienterna blir fler och klinikernas resurser tryter. Många ST-läkare vittnar om att de fått ställa in kurser och andra utbildningsmoment, ibland med kort varsel, på grund av att kliniken helt enkelt inte kan avvara dem. Att lösa ekonomiska problem genom att tumma på utbildning är en mycket kortsiktig lösning. På lång sikt är det en fara för patienterna och vårdens utveckling. Besparingen riskerar paradoxalt nog att orsaka stora kostnader i form dels av medicinska misstag, och dels av uteblivna innovationer och effektiviseringar. Hög kompetens är en förutsättning inte bara för god vård, utan också för att vården hela tiden ska bli bättre. Kunskap är således nyckeln till läkarrollen, till patientläkarrelationen och till den ständiga utvecklingen av hälso- och sjukvården. Läkarförbundets styrelse har fattat ett inriktningsbeslut om att inom ett förbundsägt bolag fortsätta driva de granskningar av utbildningskvalitén i ST (SPUR granskningar) som tidigare sköttes av IPULS. Att en rejäl satsning görs för att även fortsättningsvis säkra kvaliteten på utbildning och därmed kunskap tror vi är avgörande för såväl läkarprofessionens som vårdens framtid. Att investera i utbildning är att investera i framtiden. Det gäller för alla personalkategorier och genom hela yrkeskarriären, för våra patienters skull. Styrelsen moderna läkare #

4 aktuellt Dermatologens smartphone Det ligger i mitt DNA Under 2012 testade 20 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen samt hudmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset mobil teledermatoskopi. Med hjälp av en iphone, en särskild app samt ett specialanpassat dermatoskop kunde bilder på patienter skickas till dermatologer som kunde ställa en preliminär diagnos inom 1-2 dygn. Under testperioden sänktes tiden till operation för malignt melanom från 46 till 14 dagar. Patienter med förstadier till malignt melanom fick sin väntetid till behandling nedkortad från 65 till 15 dagar. Som alla teknologiska innovationer är detta ej helt okomplicerat. I januri publicerades en studie i JAMA Dermatology som handlade om teledermatologi. Författarna jämförde 4 olika appar med sedvanlig handläggning av malignitetsmisstänkta hudförändringar och studerade sensitiviteten och specificiteten. Tre av apparna var automatiska algoritmer som analyserade bilderna medan den sista skickade bilden till en dermatolog. De tre första apparna hade en sensitivitet på mellan %, medan den som skickades till en dermatolog hade en sensitivitet på 98.1% ( %), med en specificitet kring 30%. Författarna sammanfattar med att det finns risk för att oreglerade hälsoappar kan vara skadliga genom att skapa onödig 'doctor delay'. Snabbare behandling av hudcancer med hjälp av smartphones, Pressmedelande, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Wolf JA, Moreau J, Akilov O, et al. Diagnostic Inaccuracy of Smartphone Applications for Melanoma Detection. JAMA Dermatol. 2013;():1-4. DNA är ett bra lagringsmedel för vår arvsmassa det har hög densitet och kan hålla länge. I januari publicerades ett brev i Nature som beskriver en ny metod för praktisk inlagring av digital data i DNA. Forskarna skapade en DNA kod som innehöll 739kb data, syntetiserade en DNA sträng med den koden och hämtade sedan tillbaka informationen utan någon dataförlust. Då behovet av lagringsutrymme fortsätter att öka påtalar författarna att DNA kan bli ett realistiskt alternativ för större långvarig dataförvaring. Baserat på nuvarande prisutveckling kan DNA bli ett prisvärt alternativ redan inom de kommande tio åren, speciellt för data som behöver lagras under mer än 50 år. Goldman N, Bertone P, Chen S, Dessimoz C, Leproust EM, Sipos B, Birney E. Towards practical, high-capacity, low-maintenance information storage in synthesized DNA. Nature Jan 23. ADHD på MR En forskargrupp har nyligen lyckats använda MRI för att identifiera kroniska neuropsykatriska sjukdomar med hög säkerhet. I slutet av 2012 publicerade Bansal et al en studie i PLoS One där de beskriver sitt tillvägagångssätt. Gruppen skapade en algoritm som tittade på grupperingar av neuron i hjärnan på MR bilderna. Sedan testade de och utvecklade algoritmen på över 400 patienter med ADHD, schizofreni, Mb Tourettes, bipolär sjukdom eller patienter med en hög eller låg risk för egentlig depression. På dessa grupper kunde rätt diagnos sättas med % sensitivitet och % specificitet, beroende på diagnos. Tidigare studier har inte kunnat uppnå så pass hög diagnostisk säkerhet. Författarna förklarar dock att det kommer ta lång tid innan klinisk applicering är möjlig. Deras algoritm kräver exempelvis att man markerat ut olika hjärnregioner i detalj; en komplex uppgift som kräver flera dagars manuellt arbete. Detta är dock ett första steg till att börja använda MRI till att komplettera diagnostiken av komplexa neuropsykiatriska sjukdomar. Bansal R, Staib LH, Laine AF, Hao X, Xu D, et al. (2012) Anatomical Brain Images Alone Can Accurately Diagnose Chronic Neuropsychiatric Illnesses. PLoS ONE 7(12): e Surrogatmått och behandlingseffekt Mormor använder GPS En studie som nyligen publicerades i BMJ tittade på alla randomiserade kliniska prövningar som publicerades i sex stora medicinska tidsskrifter under 2005 och Forskarna ville se om behandlingseffekter och risk för bias skiljde sig mellan studier som tittade på surrogatmarkörer (till exempel biomarkörer) och studier som fokuserade på primära effektmått (hur en patient mår, fungerar eller överlever). Studien inkluderade 185 kliniska prövningar och bland dessa sågs ingen skillnad i risk för bias. Däremot såg de att surrogatmåttsstudierna generellt påvisade större behandlingseffekter än de andra studierna. Författarna uppmanar därför till försiktighet när man tolkar studier som använt sig utav surrogateffektmått. Ciani O, Buyse M, Garside R, Pavey T, Stein K, Sterne JAC, Taylor RS. Comparison of treatment effect sizes associated with surrogate and final patient relevant outcomes in randomised controlled trials: metaepidemiological study. BMJ 2013;346:f457 Under 2012 har det norska projektet Trygge Spor pågått för att se vilken roll IT kan ha inom demensvården. Fem norska kommuner utrustade 50 demenssjuka patienter med GPS-sändare. Man har nu analyserat datan och sett att GPSn förbättrat livskvalité, trygghet och känsla av frihet - både för patienten och dess anhöriga. Genom att tillhandahålla lokaliseringsteknologin tidigt i demensförloppet hoppas projektledarna kunna upprätthålla patientens självständighet längre och förbättra deras livskvalitet. Trygge Spor, SINTEF, 4 moderna läkare #12013

5 SYLF Dalarna anordnar föreläsning i Falun. SYLF Dalarna: IT-system Gustav Petri, SYLF Dalarna SYLF Dalarna bjöd den 14:e november in till en föreläsning i Falun med rubriken Jävla skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet och hur vi kan ta över kontrollen. Inbjuden föreläsare var Jonas Söderström som skrivit en bok med samma namn. Ämnet är aktuellt i Dalarna efter att ett nytt journalsystem inklusive nya undermåliga läkarjournalmallar enligt ICFstruktur infördes våren Efter pausen diskuterades det fackliga arbetet som gjorts i Dalarna för att återställa en fungerande läkarjournal. Föreläsning, diskussion och förtäring avnjöts av cirka 50 deltagare. Vi fick bland annat veta att arbetsmiljölagstiftningen starkt stödjer att även den digitala arbetsmiljön ska vara funktionell. Dessutom togs det upp några exempel på hur man kan arbeta lokalt med att förbättra arbetssituationen. Det som krävs för att ta tillbaka kontrollen är ett fortsatt fackligt fotarbete! SYLF Jönköping: Löneförhandling Daniel Castellanos, SYLF Jönköping Den 23:e oktober höll SYLF Jönköping en medlemskväll på Science Park Conference Center i Jönköping med temat löneförhandling. SYLF Jönköping har under en längre tid upplevt en stor efterfrågan från sina medlemmar att få diskutera detta ämne, som alltid är lika aktuellt. Det var första gången SYLF Jönköping anordnade en medlemskväll och vi bjöd in Peter Wursé, jurist, ombudsman och expert i löneförhandling från Sveriges Läkarförbund. AT-läkare och ST-läkare från Eksjö, Värnamo och Jönköping samlades för att ta del av kvällens föreläsning. Totalt blev vi 50 stycken deltagande medlemmar och reaktionen från kvällen var positiv. Många viktiga punkter berördes, men vi i SYLF Jönköping noterade ett kvarstående behov av att jobba med frågan. Vi kommer därför under våren att anordna flera utbildnings- och diskussionstillfällen avseende löneförhandling för våra medlemmar. SYLF Göteborg: Handledning Johanna Berg, SYLF Göteborg Socialstyrelsens föreskrifter för AT garanterar en viss mängd handledning. De gäller dessvärre inte för läkare innan AT. Vid intervjuer av 10 underläkare p å Sahlgrenska Universitetssjukhuset och primärvården i Göteborg framkom att endast 60 % hade fått en personlig handledare. Två hade inte haft någon handledning alls. I genomsnitt fick underläkarna handledning enskilt eller i grupp en gång varannan vecka med diskussion kring både kliniska och professionella frågor. Positivt för handledningen var en tillgänglig handledare, gemensam arbetsplats, kontinuitet samt formella riktlinjer. Försvårande faktorer var om handledaren fick ansvara för flera doktorer, tidsbrist och stress. SYLF Göteborg lämnade in en motion till fullmäktige som 2012 beslutade att verka för ökad formaliserad handledning till denna grupp underläkare samt att de skulle inkluderas i AT-rankingen. Läs hela rapporten på SYLF Stockholm: Framtidens hälso- och sjukvård David Hellgren-Svae m.fl., SYLF Stockholm Måndagen den 10 december slogs portarna ånyo upp på Villagatan i Stockholm för afterwork med SYLF Stockholms medlemmar. Stämningen bland de cirka 30 deltagarna var som brukligt god och inleddes med lättare förtäring. Kvällens tema var Framtidens Hälso- och Sjukvård (FHS). Ordförande i Stockholms Läkarförening, Thomas Flodin, höll ett intressant föredrag med utgång från SLL:s utredning SYLF Östra Skåne: Påverkansföreläsning Jonas Ålebring, Vice ordförande SYLF Östra Skåne I samband med SYLF Östra Skånes årsmöte 22 januari träffades ett tjugotal medlemmar för att lära sig om hur Region Skåne styrs och hur man bäst kan påverka. Styrelsen hade bjudit in Sven Oredsson, läkare och medicinsk rådgivare. Sven började med att berätta om vägen från kring FHS. Nya förutsättningar med förändrad demografi och ökad inflyttning till huvudstaden ställer stora krav på sjukvården. Flera stora ombyggnationer av befintliga vårdenheter är planerade samtidigt som nya tillkommer. Nya Karolinska Sjukhuset i Solna (NKS) bidrar även till stora förändringar i patientflöden under de närmsta åren. Föredraget följdes av frågestund och diskussion där farhågor och möjligheter dryftades. FHS och NKS kommer med säkerhet att påverka alla yrkesverksamma samt även blivande läkare i Stockholm. Särskilt viktig är frågan för AT-läkare, till kärlkirurg, till chef för akutcentrum på Helsingborgs lasarett fram till hans nuvarande arbete som medicinsk rådgivare för Region Skåne. Till stor del innebär arbetet att vara ett stöd för sjukvårdshuvudmän, det vill säga politiker och tjänstemän som styr regionen. Efter en genomgång av organisationsteoretisk karaktär togs verkliga exempel så som den planerade omstruktureringen av bland annat ögonsjukvård och elektiv ortopedisk kirurgi unga läkare där utbildning och handledning måste bibehållas, trots förändrade krav och utformning av vårdenheterna. SYLF Stockholm har bildat en arbetsgrupp som kommer att bevaka frågan fortlöpande. Vi kommer att försöka påpeka eventuella brister och delge beslutsfattarna konstruktiva förslag längsmed arbetets gång, så att våra medlemmars arbetsliv underlättas och patientsäkerheten upprätthålls. För den som vill fördjupa sig inom området finns mer information på sll.se. Arbetsgruppen för FHS inom SYLF Stockholm tar gärna emot förslag och synpunkter maila upp. Detta vävdes samman med den ekonomiska styrningen och hur kvalitetsindikatorer påverkar den ekonomiska ersättningen. För- och nackdelar presenterades och diskuterades. Som avslutning bjöd Sven oss på möjligheter att påverka regionens arbete och styrning och tips och råd inför kontakter med politiker och tjänstemän. Han betonade även att läkare har många karriärmöjligheter och vikten av läkares roll i ledningen av sjukvården. moderna läkare #

6 Framtiden Din istockphoto.com/stillfix Harald Strömberg, ledamot i SYLFs styrelse. När klockan ringer vid halv atta är du redan vaken Du sitter vid köksbordet och matar lillan med ena handen och läser Moderna Läkare på din läsplatta med den andra. Sedan de flexibla arbetstiderna infördes på avdelningen har allt blivit enklare, du hinner liksom med livet bättre även om du arbetar lika mycket, eller till och med mer. Den här veckan är din dagisvecka - du hämtar och lämnar och till skillnad från förr blir det aldrig stressigt. Kvart i åtta byter du smidigt fönster på läsplattan och skummar snabbt igenom morgonmötet, eller snarare morgonchatten som ersätter mötet för alla er som har flexibel morgon. Där kan du läsa att ingen på avdelningen är sjuk, att det finns två lediga platser och du får en kort rapport på de fyra patienter som lagts in under natten. Röntgenbilderna finns tillgängliga, men du väljer att vänta med dem till på ronden, du är ju trots allt fortfarande hemma. Innan du lämnar frukostbordet bekräftar du med ett enkelt klick till sjuksköterska och kandidaten att du är i tid och kommer att vara redo för ronden till nio. Efter din uppfriskande cykeltur med kort stopp på dagis kommer du till sjukhuset och tänker i trappen på hur jobbigt det var förr när man var tvungen att hämta arbetskläder i källaren, vilken tid det tog! Det nya systemet med personliga kläder som hämtas och lämnas i korridoren utanför arbetsrummet är både snabbare och dessutom bättre eftersom kläderna passar - aldrig mer byxor med gasbinda i midjan eller bussarong med v-ringning ner till naveln. Du dockar din läsplatta och byter den om SYLF får bestämma mot din journal, den handburna enhet som ersatt de flesta datorer inom sjukhuset. Uppe på avdelningen är arbetet redan i full gång. Din kollega som gillar tidiga morgonar har redan börjat gå rond till de patienter som planeras att skrivas ut under förmiddagen. Journalen visar att av dina patienter är det en som är på röntgenundersökning, två som opereras och en som arbetar med sjukgymnasten. Medan du tar en kopp kaffe kan du läsa igenom labresultaten och se vad patienterna själva skrivit in under natten om hur de mått. Stärkt av niokaffet går du sedan runt i patientsalarna och undersöker dina patienter samtidigt som du noterar, skickar recept och skriver remisser i handenheten. Röststyrningen gör att det mesta går automatiskt och det finns gott om tid för...morgonchatten som ersätter mötet för alla er som har flexibel morgon. undervisning och diskussion. Patienten på sjusängen är ett spännande fall och med ett enkelt klick lägger du in det i din katalog som du skall ta upp vid nästa handledarsamtal. Tvåan och trean är bra undervisningsfall som du markerar för kandidatronden och patienten på sal elva har gått hem, men du kontaktar henom lätt via bildtelefonfunktionen och kan hålla utskrivningssamtalet på distans. Efter ronden tittar du in på sjuksköterskeexpeditionen och efter lite prat bestämmer ni glatt att ses för lunch på den trevliga restaurangen vid tolv. Kim lovar att mejla och förbeställa så att maten är klar tills dess. I videorummet som ligger i anslutning till avdelningen är det nationell MDTkonferens och även om du inte skickat in något fall är det ett bra undervisningstillfälle. Förutom själva konferensen på video så finns ett chattforum där du har möjlighet att ställa frågor och tipsa om artiklar. Innan du går på lunch antecknar du lite i journalen utifall att lunchjouren skulle bli inkopplad på dina patienter under den timme du är och äter. Efter lunch när du slår igång handenheten har det kommit några remissvar som du kollar igenom. Ett av dem är lite oklart och via chattfunktionen pratar du med medicinkonsulten och patienten. Ni kommer överrens om att alla tre ses i undersökningsrum 2 om en kvart. Att kunna kontakta patienterna och diskutera via handenheten underlättar din vardag och du upplever att de deltar mer i sin vård sedan de fick terminaler vid varje säng där de kan följa arbetet. Plötsligt är klockan två och det är dags att gå till dagis. På väg till arbetsrummet markerar du de två patienterna som kommer att behöva eftermiddagsrondas. Idag är det din kompis som har forskningsmånad som skrivit upp sig för att gå eftermiddagsronden då familjen är på landet och hen har därmed ingenting emot att stanna till fem. Solen skiner, det blir en eftermiddag i parken. 6 moderna läkare #1 2013

7 Framtiden Framtidens läkare Hur ser läkarrollen ut i framtidens hälso- och sjukvård? Vi har bett ledare inom svensk hälso- och sjukvårds att berätta om sina tankar och visioner för framtidens doktorer. Alla tycks vara ense om att förändringar är på väg. Om detta innebär att morgondagens läkare kommer att ägna en större del av sin tid åt patienter, som sjukvårdsdirektör Göran Stiernstedt tror, eller tvärtom, som analyschef Anders Ekholm spekulerar i, får framtiden utvisa. Ebba Lindqvist, läkare Emma Spak, ordförande SYLF Foto: Regeringskansliet Göran Hägglund, socialminister Jag hoppas att framtidens patient ska bli allt mer välinformerad, engagerad och medskapan-de i sin egen vård. Detta kommer att ställa stora krav på framtida läkares pedagogiska förmåga att göra diagnostik och behandling begriplig och transparent för patienten. Att dela med sig av sin kunskap och att utan pekpinnar - motivera till hälsosamma livsstilsval är en viktig uppgift, där läkarna har ett stort förtroendekapital hos allmänheten. Jag hoppas på att läkarkåren allt mer kommer att ta till sig de Hälso- och sjukvårdens arbetssätt kommer att behöva förändras för att möta en morgondag med mindre resurser, större tekniska möjligheter och patienter som förväntar sig att bli sedda och omhändertagna som individer. Förväntningarna på oss läkare förändras och vår roll måste ständigt utvecklas för att vara relevant i hälso-och sjukvården. Som ordförande för Sveriges Yngre Läkares Förening ser jag med tillförsikt på framtiden. Jag tror att vi läkare kommer att ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling. Vi måste våga driva förändringar där vi bryter gamla invanda arbetsmönster och använder nya tekniska och terapeutiska rön för att arbeta mer rationellt. Som läkare med en medicinsk helhetsförståelse kan vi bidra till att skapa system där kortsiktiga besparingar vid enstaka vårdtillfällen undviks till förmån för ett samlat långsiktigt och kostnadseffektivt patientomhändertagande. Engagerade, välinformerade patienter kommer med hjälp av ny teknik kunna vara allt mer delaktiga i sin egen vård. Läkare och annan sjukvårdpersonal får en mer stödjande och rådgivande roll. Denna utveckling kan frigöra tid till andra patienter där sjukdom eller andra förutsättningar inte gör ett ökat eget ansvar för den egna vården lämplig. Individanpassad vård kommer att kräva ökad kommunikativ och pedagogisk kompetens av framtidens läkare. Det medicinska kunnandet är grunden i läkaryrket och en av de viktigaste komponenterna i läkarrollen. Utvecklingen inom det medicinska kunskapsområdet går allt snabbare och förmågan att värdera nya vetenskapliga rön kommer att bli allt viktigare för framtidens läkare. Inlärd kunskap riskerar att bli obsolet och framtidens läkare måste vara kapabla att lära sig ny och omvärdera gammal kunskap. Detta kräver ett stort eget engagemang och förmåga att sovra i informationsflödet, förutsättningar läkare måste få med sig redan från läkarutbildningen. Fortsatt kompetensutveckling kräver också tid och ett arbetsklimat där lärande prioriteras. Stora förändringar är att vänta inom hälso- och sjukvården och för oss läkare - det gäller att vi gör oss delaktiga i förändringsarbetet då framtidens läkarroll blir vad vi gör den till! Foto: Cina Stenson möjligheter som informationstekniken erbjuder. Rätt använd kan tekniken öka både patientsäkerhet och arbetstillfredsställelse. Men det krävs att både läkare och andra vårdprofessioner får möjlighet att engagera sig i kravspecifikation och utveckling av vårdens IT-system så att de anpassas till verkliga behov och stödjer vårdens processer. Forskning visar att medborgare och patienter som är aktivt engagerade i sin hälsa och involveras i sin vård tillfrisknar fortare, har bättre hälsa, lägre utnyttjande av vården och färre onödiga vårdepisoder. Jag tror att sjukvårdssystemet kommer att påverkas i grunden av att patientens ställning stärks. Sjukvårdsutbildningarna behöver naturligtvis förbereda framtidens vårdprofessioner på denna utveckling. Jag tror att pedagogisk förmåga och förmågan att kunna leda förändringsprocesser samtidigt som man är en skicklig lagspelare kommer att vara viktiga egenskaper. moderna läkare # D

8 Framtiden Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet Framtidens vård kommer gå från att ha medicinen som utgångspunkt till att ha patienten som utgångspunkt en personcentrerad vård. Denna utveckling kommer att kräva att olika yrkesgrupper med olika kunskapsområden samarbetar i mycket högre grad än idag. Framtidens läkare blir därför en i teamet, och det krävs att läkaren har förmåga att se sin roll som en del i teamet och att man har en öppen syn och förståelse för andra kunskapsområden. Läkaren blir medicinens kunskapare i vårdteamet, medan till exempel sjuksköterskan står för omvårdnadskompetensen. Generellt kommer förmågan att samverka och bygga team, och bemötandefrågor att bli ännu viktigare. Dessutom kommer kompetens att samordna vårdsystemet behövas, men här är det inte framför allt läkaren som är aktuell, utan andra av vårdens yrkesgrupper. För vissa av vårdens yrkesutövare kommer mer tid att ägnas åt interaktiva möten med patienter, exempelvis via internet. Andra patientgrupper kommer fortsätta behöva nära omvårdnad, som personer med demenssjukdom, och här blir troligtvis läkaren mer av en konsult. Efterfrågan på medicinsk kompetens blir troligtvis mer specialiserad. Högspecialiserad vård blir allt mer geografiskt koncentrerad, vilket exempelvis får till följd att vårdpersonal med spetskompetens inte kan arbeta var som helst i landet. Foto: Ulf Huett Foto: Regeringskansliet Anders Ekholm, analyschef på Socialdepartementet Framtidens läkarroll kommer att påverkas av att patientmötet måste effektiviseras markant. Vi kan, vill, och bör ha egenvård i mycket större utsträckning. För vissa tillstånd, exempelvis diabetes, fungerar detta redan idag utmärkt. Patienten sköter själv sin medicinering (insulinbehandling) med utgångspunkt från egenmätning (blodsockerkontroller). Detta är förstås en stor vinst för patienterna, och dessutom billigare för samhället. I framtiden, med en horisont på år 2050, behöver vi fundera ännu mer över vilka patienter vi bör träffa och vilka vi inte behöver träffa. De flesta patienter kommer att föredra, liksom vid exempelvis bankärenden, att sköta sina sjukvårdsärenden hemifrån. Genom att ha utmärkta web-system gör vi detta möjligt. Vi kommer i allt mindre utsträckning att behöva läkare-patient-möten i vården; patienterna kommer dels göra mycket själva, dels klara mycket med hjälp av tekniska system. Framtidens läkare måste använda sig av medicinsk teknik i större utsträckning. Det finns möjligheter redan idag att koppla upp människor och utföra kontinuerlig screening, att få data i realtid på personnivå, exempelvis från blodsockermätare hos diabetiker. Dessa data i kombination med andra data, exempelvis från program på användarens smartphone, skulle kunna användas till utvärderingsalgoritmer, och man kan på så sätt hitta sjukdomar mycket tidigt. Sjukvården kommer att bli mer algoritm-baserad. Framtidens tekniska system kommer att erbjuda hjälp med beslutsfattande, prioritering, diagnossättning och även förskrivning av läkemedel. Framtidens läkare ägnar sig åt de svåraste patienterna, åt att samarbeta med och designa tekniska system, och åt att utveckla de behandlingsalgoritmer som dessa system ska använda. De kommer alltså att ägna allt mindre tid åt att träffa patienter, men vissa patienter kommer de att träffa oftare och längre. På så vis kommer det bli mer utrymme för empati för dem som behöver i framtidens vård det kommer att finnas tid för det tack vare att rutinvården och administrationen för att hantera vårdkedjor kommer att vara automatiserad. 8 moderna läkare #1 2013

9 Framtiden Marie Wedin, ordförande Sveriges Läkarförbund Foto: Max Brouwers Foto: Sveriges Kommuner och Landsting I framtiden måste vi få till stånd en mer välfungerande primärvård, så att vi slipper att nattetid på akutmottagningen möta patienter som kunde och borde tagits omhand någon annanstans. Detta skulle skapa värdigare villkor för patient-läkarrelationen, för både patienten och doktorns skull. Jag tror och hoppas att IT-systemen kommer att bli bättre, och att vi läkare i framtiden kommer ägna allt mindre tid till datorarbete. Just nu måste vi väl ändå befinna oss i en all time low, men det har jag å andra sidan tyckt i flera år Ytterligare förändringar står i förhållande till att patienterna blir mer välinformerade och önskar vara mer involverade i sin egen vård. Utmaningen ligger därför i att gå från en läkarroll som innebar att läkaren var den som visste besked och delgav patienten sina beslut till en tillvaro där läkaren blir mer av en handledare för patienten. Framtidens läkare tar fram information, presenterar argument och hjälper sedan patienten att själv avgöra riktningen. Det ser jag som en positiv förändring. Detta innebär också att läkaren måste bli en bättre försäljare av sina argument, och bli duktigare i patient-läkarrelationen. Att veta hur man handskas med olika typer av patienter ligger i den professionalism som läkarrollen kräver, och är viktigt att lära sig som läkare. Det handlar om klassisk säljteknik; att veta hur man ger ett gott intryck, vad man förmedlar med sitt kroppsspråk med mera; kompetenser som innebär att vi etablerar ett förtroende med patienten och att vi får en bättre arbetsmiljö. Göran Stiernstedt, direktör på avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting Den största förändringen i framtidens läkarroll blir att förbättra samarbetet med modern teknik. Sannolikt är en datamaskin bättre än en läkare på att ställa diagnos. Genom användning av tekniken tror jag att läkare i framtiden kan frigöra tid för mer patientkontakt. Naturligtvis kommer det fortfarande att finnas en roll för det personliga patientmötet, för att bemöta patienten empatiskt och för att individualisera diagnos och behandling. Men läkare förblir en dyr resurs, och i takt med teknisk utveckling tror jag att enklare sjukvård, såsom okomplicerade återbesök och lättare diagnossättning, kommer att kunna tas över av maskiner och av andra personalgrupper. Vi kommer att i framtiden se en maktförskjutning, med minskning av läkarnas makt. Det svåra är att få läkare att bejaka den här utvecklingen; man vill så gärna vara superexperter som kan och gör allt. Men läkarkåren borde snarare slå vakt om sin kompetens genom att ta emot möjligheter att lämna ifrån sig enklare arbetsuppgifter, för att kunna ägna sig åt det mer komplicerade. Det finns en decentraliseringstendens, där jag tror att flera delar av framför allt den öppna specialistsjukvården i framtiden kommer flyttas ut från sjukhusen till primärvården. Samtidigt ser jag en centraliseringstendens i form av koncentration av viss kompetens. Jag tror inte att länsdelssjukhusen har en stor framtid som akutsjukhus utan kanske snarare som centra för exempelvis dag- och veckokirurgi. Den gemensamma kompetensbasen för läkare kommer att bli smalare, och specialiseringen kommer öka. Sedan utvecklas ju läkaryrket mot att bli mer av ett serviceyrke. Viss maktförskjutning har redan skett och kommer fortsätta att ske, och effektivitetskraven kommer inte att försvinna. Utvecklingen kommer således att fortsätta att gå mot verksamhet i vården även på kvällar och helger, och den typen av arbetstider kommer man att få vänja sig vid. moderna läkare #

10 Framtiden Utmaningar från den åldrande befolkningen Mårten Blix, departementsråd och sekreterare i Framtidskommissionen Sveriges befolkning åldras endast gradvis, men de många små förändringar som sker riskerar att dölja en demografisk utveckling med betydande förändringar för hela samhället. De utmaningar för välfärden vård, skola och omsorg som den åldrande befolkningen medför är huvudtemat i en kommande rapport från Framtidskommissionen. Framgångarna i välfärdssamhället har lett till att vi lever allt längre. Detta i kombination med att det föds färre barn än tidigare gör att balansen inom bland annat vården är på väg att förändras. Våra institutioner inom vården och andra områden samt deras finansiering bygger på balans Med andra ord kommer varje arbetande person år 2060 vara tvungen att försörja sig själv och cirka 0,9 personer till mellan de som arbetar och betalar skatt och de som är i utbildning eller i pension. Ett sätt att illustrera detta är jämföra antalet personer i åldern år med den övriga befolkningen (den så kallade försörjningskvoten). I diagrammet nedan framgår att den som jobbar idag ska försörja både sig själv och ytterligare cirka 0,7 personer och att den kvoten kommer att öka med cirka 20 % fram till Foto: Regeringskansliet Ytterligare ett decennium framåt i tiden kommer försörjningskvoten enligt Statistiska centralbyrån att ha ökat med ca 30 % från dagens nivåer. Med andra ord kommer varje arbetande person år 2060 vara tvungen att försörja sig själv och cirka 0,9 personer till. Bakom dessa siffror döljs betydande utmaningar för att Sverige ska klara en fortsatt god utveckling av välfärden. En slutsats är att vi kommer att behöva jobba längre för att ekvationen ska gå ihop. Men vi kommer att behöva göra flera andra saker också. Utmaningarna kommer att vara särskilt stora för sjukvården. Vilken relevans har ett längre arbetsliv för vården? Hälso-och sjukvården kommer till del att påverkas av några tydliga trender på arbetsmarknaden. För det första, kommer det att vara fler äldre som arbetar än idag. Det kommer att innebära delvis andra krav på såväl den fysiska arbetsmiljön som på ledarskap men även på företagshälsovården. Det är inte säkert att det kommer att räcka att bara skala upp befintliga rutiner och system. Ett skäl till detta är att de äldre i arbete troligen inte kommer att göra exakt samma arbetsuppgifter som de som är äldre idag. I och med att tillverkningsindustrin hela tiden krymper och tjänstesektorn ökar kan risker för arbetsolyckor och slitningsskador ändra karaktär och vi kommer nog att se mer heterogenitet bland äldre i framtiden. För det andra, teknologin medför att fysisk styrka och snabbhet blir allt mindre viktiga på arbetsplatsen. Det innebär att de hinder som tidigare fanns för äldre att arbeta i sådana miljöer kommer att fortsätta att minska. Det är även möjligt att dessa trender kommer att ändra de äldres beteenden. På samma sätt som bilister i moderna bilar med högre säkerhet inte alltid kör försiktigare utan kanske snarare tänjer på gränserna är det möjligt att framtidens äldre kommer vara än mer aktiva, såväl på jobbet som på fritiden. Modern teknologi kommer fortsätta att underlätta för äldre att ha ett aktivt liv och bli allt mindre begränsade. Några äldre kommer att vara vid god hälsa och klättra upp för höga berg, medan andra kanske kommer ha stora vårdbehov under många år. Ett längre liv kan därmed ge större skillnader i hälsa inom samma generation. Men den åldrande befolkningen innebär även andra utmaningar för vården, särskilt för äldreomsorgen. Fler äldre kommer att innebära större kostnader för omsorgen. Kostnadsökningen förstärks dessutom sannolikt av våra höga ambitioner för välfärdens utveckling. Ny teknologi är ofta kostnadsdrivande. För att hantera detta kommer det att vara viktigt att fortsätta arbeta med effektivisering i den offentliga sektorn och särskilt inom vården. Enklare rutinärenden, mätningar av till exempel blodtryck och uppföljning av medicinering kan göras via 10 moderna läkare #1 2013

11 Framtiden Försörjningskvoten i Sverige enligt SCB:s prognoser , ,86 0,84 0,82 0,80 0,78 0,76 0,74 0,72 0, Källa: SCB och Framtidskommissionens underlagsrapport Nr 7. Anm.: Kvot mellan # (0-19,65+) och N.b. Prognosen år 2011 är så lik den från 2010 att den döljs i grafen. smartphones. Det innebär för många, framför allt äldre och inte minst i glesbygden, att slippa besöka vården för rutinkontroller, och därmed undvika besvär med bland annat restid. Framtidens äldre kommer även att vara mer IT-kunniga. Denna utveckling kan frigöra tid för mer kvalificerad vård och fortsatta kvalitetsförbättringar i vården. Det Den åldrande befolkningen innebär även andra utmaningar för vården är av stor betydelse att vården förmår att realisera dessa tidsvinster för att upprätthålla en god välfärdsutveckling. När kommer effekterna av den åldrande befolkningen att bli kännbara? Diagrammet över försörjningskvoten ger sken av att det är någon gång i framtiden, men egentligen är vi redan där. 40-talisterna har snart alla gått i pension och kommer om några år närma sig års-åldern, då vårdbehoven för många ofta blir större. Om vi skjuter upp uppgiften att anpassa oss till ett samhälle med högre medelålder är risken att det framtida förändringsbehovet blir väldigt stort och svårhanterligt. FRAMTIDSKOMMISSIONEN - - moderna läkare #

12 Framtiden Framtidens patient I framtiden kommer patienter att bli alltmer informationssökande och vilja påverka sin egen sjukvård i betydligt större utsträckning än idag. Det tror Sara Riggare, doktorand vid Karolinska Institutet, som på många sätt är själva personifieringen av denna framtidens patient. Hon lever med Parkinsons sjukdom och har en högst dynamisk relation med sin läkare. Det går inte att stå emot denna utveckling och det finns ingen anledning att stå emot. Det måste sjukvården inse. Viktor Jonsson, frilansjournalist Ptienter blir allt mer involverade i svensk hälso- och sjukvård, något som inte bara påverkar den faktiska vården, utan även relationen mellan patient och läkare. En person som är väl insatt i denna utveckling är Sara Riggare. Hon är doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet i Stockholm och initiativtagare till MyOwnPROMs ett e-verktyg under utveckling, som ska kunna stödja patienter med kroniska sjukdomar. När Sara var 32 år fick hon diagnosen Parkinsons sjukdom, men symptom hade visat sig redan i tonåren. Som nybliven mamma och mitt i en karriär som ingenjör slog sjukdomsbeskedet ner som en bomb. Efter den inledande chocken beslöt hon sig för att erövra all tillgänglig information om sjukdomen, så till den grad att hon bytte yrkesbana. Jag ville kombinera mina ingen jörskunskaper med mina patienterfarenheter och få utlopp för min passion att hjälpa andra med kroniska sjukdomar och därigenom även hjälpa mig själv. När jag snubblade över det då nystartade mastersprogrammet för hälsoinformatik vid KI föll alla bitar på plats. Masterprogrammet stämde in på Saras önskemål, med dess tydliga fokus på IT och teknik med tillämpning inom medicin, vård och omsorg. Där fick hon lära sig metoder som är nödvändiga för att utveckla vården genom datorbaserad informations- och kunskapshantering. Som patient har Sara upplevt möjligheterna att påverka sin egen vård högst varierande. Det handlar helt enkelt om vilken läkare man träffar, förklarar hon. Jag har gått till samma neurolog i snart 20 år. Han känner mig och vi har en väldigt bra relation. Vi anammar så kallat shared decision making. Det är nödvändigt för patienter med kroniska sjukdomar, annars blir det inte bra. Men det är inte helt lätt, varken för patient eller sjukvårdspersonal. Patientmedverkan är en möjlighet, inte ett krav För patienten består svårigheten i det inledande kaoset, när hen inte förstår sin sjukdom utan endast vill ha hjälp, för klarar Sara. Men ju längre tiden går och ju mer fast mark patienten får under fötterna, desto vanligare brukar det vara att patienten vill ta mer ansvar för sin egen sjukdom. Illustration: Josephina Lexin Det är oftast inget medvetet val utan snarare något patienten gradvis känner att den vill. För sjukvårdspersonalens del gäller det då att förstå vilken nivå man ska möta patienten på och samtidigt hänga med i svängarna när patienten vissa dagar vill bestämma mer eller mindre. Sådant varierar från dag till dag. Sedan bör man också ta i beaktning att alla patienter inte har samma vilja eller förmåga att ta eget ansvar. Patientmedverkan är en möjlighet, inte ett krav. Sara menar att denna möjlighet utgör en försvårande aspekt för kommande generationers läkare. Patientmedverkan är redan idag betydligt mer utbrett än när Sara som tonåring först kom i nära kontakt med sjukvården, men att den hör framtiden till råder det enligt henne inget tvivel om. Det bör satsas mer inom detta område, säger hon. Men satsningen bör inte primärt ske inom primärvården. Jag tror inte att det lönar sig att lägga resurserna där. Där får patienten träffa en ny läkare varje gång och det långvariga samarbetet uteblir. Enligt Sara handlar patientmedverkan mer om att påverka sin egen hälsa än sin egen vård. Hon förklarar att kroniker patienter kämpar en ständig kamp, att ens dagliga nio-till-femjobb inte är ens yrke eftersom mitt yrke snarare är min hälsa. Av de nära 9000 timmarna som går på ett år, utgörs i mitt fall en timme av neurologisk vård från sjukvårdens sida. De övriga timmarna ägnar jag åt egenvård. När Sara går till sin neurolog frågar han henne om hur hon tar sin medicin, istället för att berätta för henne hur hon ska ta medicinen. Dialogen är viktig. Han är väldigt öppen och låter mina tankar, frågor och idéer vara underlag till en mycket konstruktiv diskussion. Visst inser jag att vi har en relativt ovanlig relation och som patienter är vi alla olika. Sara nämner communityn PatientsLikeMe.com som ett exempel på intressant nytänkande. Där samlas över patienter med hundratals olika sjukdomar för att diskutera och byta erfarenheter med personer som har liknande sjukdoms- 12 moderna läkare #1 #

13 Framtiden bild och, om så önskas, få tillgång till material som kan utgöra diskussionsunderlag vid nästa läkarbesök. Hemsidan växer i rasande takt och har hyllats som innovativ både inom och utanför den akademiska världen. Även kritiska röster har höjts, främst rörande den affärsmodell som PatientsLikeMe.com följer, där de finansierar verksamheten genom att sälja avidentifierad data till läkemedelsföretag och liknande. Vissa läkare tycker att patienter inte bör ägna sig åt att fördjupa sig i sina egna symptom, men utvecklingen pekar i motsatt riktning. Än finns det dock mycket att göra inom detta område, förklarar Sara. Hon menar att det pratas mycket om patient medverkan men att det inte görs just någonting alls. Det beror på att det inte är självklart vad patientmedverkan innebär. Som ingenjör har jag jobbat mycket med riskbedömning och det går att applicera även här. Hur mycket patientmedverkan kan jag som patient förvänta mig? Hur mycket hälsa kan jag förvänta mig? De medicinska möjligheterna måste vägas in, likaså etiska och ekonomiska förutsättningar. Det är inte helt lätt. Sara tror att framtidens patient kommer att bli allt mer uppkopplad och informationssökande. Hon nämner boken Patient.nu (Eriksson & Majanen, 2012) som en intressant betraktelse över vad som komma skall. Boken diskuterar bland annat hur globalisering, värderingar och livsstilsförändringar samverkar med nya kommunikationsteknologier till att forma nya arketyper av patienter med annorlunda behov och krav. Det går inte att stå emot denna utveckling och det finns ingen anledning att stå emot. Det måste sjukvården inse. Patienter behöver inte vänta på evidens och de gör det inte heller. Dessvärre är patienter inte alltid källkritiska och därför behövs det granskad och kvalitetsstämplad information från ett mer organiserat håll, säger hon och nämner Australien som föregångsland, där myndigheter lägger ut behandlingsriktlinjerna för lungcancer i en wiki (sökbar webbplats med snabba redigeringsmöjligheter, reds. anm.). Teknologin spelar och kommer i framtiden att spela en ännu större roll för patientens möjligheter att påverka vården, säger Sara. Hon har en förhoppning om att teknologin ska bli så pass mogen att den inte är framträdande, utan bara ligger i bakgrunden, som en självklarhet. För hundra år sedan samlades byn för att titta på en lysande glödlampa. Idag reflekterar vi inte över att elektricitet är något fantastiskt. Det handlar mer om effekten av tekniken än om själva tekniken. Foto: Anders Leines moderna läkare #1 #

14 Framtiden The Future of Medical Publishing The times they are a-changing. Technological progress is revolutionizing all aspects of healthcare; from innovative clinical treatments to new methods of patient interaction. Medical publishing is changing in an equally dramatic, albeit less visible, manner. In order to understand the future of medical literature, one must first understand its past. Jonathan Ilicki, ledamot i SYLFs styrelse During the 1640s, groups of English natural philosophers started meeting in London, inspired by Francis Bacon s ideas about the scientific method and the discoveries of their time. In 1660 King Charles II deemed that these meetings might amount to something and created the Royal Society of London for Improving Natural Knowledge. Five years later, Henry Oldenburg, secretary of the Royal Society, published what today is seen as the first scientific journal. Not only did it include useful articles like Observations About Shining Worms in Oysters, but it was also licensed by the council of the society, being first reviewed by some of the members of the same in other words, the world s first peer-reviewed journal. During many of the following centuries, acquiring and reading this journal would have been impossible for most people. I do believe that open access will become the dominant method of publication wihtin three to five years Getting hold of this first issue during the 1980 and 1990s would have been difficult as well even with access to a well-stocked library. However, since October 2011, all of the Royal Society s 12 journals, including the first issue, are available online and available for free. This free public access, an aspect of the publishing model called Open Access, is becoming increasingly common and is changing the world of medical publishing. The traditional business model of publishing is based upon publishers obtaining licensing fees from institutions, which in turn grant their readers free access to journals. This model is now being challenged by new models like Open Access, where the public gains free access to the journals while the revenue comes from other sources, such as author fees. The times seem to be changing, but what will the future entail? The experts are divided. Fiona Godlee is not your average general practitioner. Since 2005 she is the editor-in-chief of the British Medical Journal (BMJ), having previously been the President of the World Association of Medical Editors and Chair of the Committee on Publication Ethics. The BMJ went online in 1995 and became an open-access journal in 2008, allowing free access to its research articles but requiring a subscription for the other articles. Today we can see the shift from publishing research in print to publishing online. The old format with page and word limits due to the cost side of publishing is being disrupted by a different business model with web publishing. We ve come a long way the past 10 or 15 years with the internet, but there s a lot left to change, Fiona explains. The major publishers of scientific journals have continued to generate high profits during the past years despite the financial crisis. Elsevier, one of the largest publishing houses, had an operating profit margin of 37% and made 768M in profit during If traditional publishing has such large margins, why has open access not spread faster? Well, publishers still have a high level of expertise on the best way to publish, and there s a strong tradition among researchers to publish in certain journals with a high impact factor. Also, tenure committees often want their researchers to publish in a certain place. All these factors enable the traditional publishers to retain a pseudo-monopoly, which makes everything move much slower. But I do believe that open access will become the dominant method of publication within three to five years. Why within the coming three to five years? There are several reasons. I think authors will become less willing to publish in closed access journals and I think that librarians will see that an alternative exists to paying very large access fees. I think the main reason is simply that the people funding the research will want the results published in publically available formats. Fiona has a point. Last year in July the European Commission outlined a strategy to increase the amount of open access to research results. The idea is simple: greater Fotograf: Clive Featherstone 14 moderna läkare #1 2013

15 Framtiden access to results gives greater knowledge, which in turn will boost Europe s innovation capability. The EC is aiming for 60% of European publicly-funded research articles to be available under open access by istockphoto.com/skodonnell What about the open access business model abandoning the licensing fees? By now we know that the business model works - PLoS One and others have shown us that. PLoS One is an open access online-only journal that was founded in 2006 and relies solely upon author-fees. It publishes articles irrespective of perceived importance and focuses only on the actual research s scientific rigor according to Nature an attempt to challenge academia s obsession with journal They do a short review and then publish the submission online, just a couple of days after receiving the manuscript status and impact factors. By 2010 it had become the world s largest peer-reviewed journal and one year later 1 in 60 of all articles indexed in PubMed was published by PLoS One. Five Nobel laureates have published in PLoS and its success has led to several other similar open-access ventures, such as the Scientific Reports journal launched by the Nature Publishing Group. But beyond the disruption of Open Access what will the next paradigm shift be? There are lots of exciting things happening right now one example is the F1000research. The F1000? Sorry, yes, the F1000 it s short for Faculty of They do a short review and then publish the submission online, just a couple of days after receiving the manuscript. After it s published the research is peer-reviewed so that all the readers can read the reviewers comments and once it s been accepted by the reviewers it becomes citable. The idea is to support fairness by making the process transparent. I think we will be seeing more of this as academics are getting bolder. It truly seems as if the times are a-changing. Yes, some journals will trench to the traditional model and fail, and some will succeed, like PLoS. I think accepting open access gives journals a better chance, but I think journals will also have to accept a lower profit margin. The publishing companies that have been more courageous in accepting change will be the ones that survive. In 2002, an article was published in the BMJ which envisioned the future of medical publishing. It painted up four entirely different scenarios, aptly named after the characters in the Simpsons. The World of Marge (the wise mother) foretold the spread of Open Access, whereas the World of Homer (the lazy father) was a continuation of the status quo. In the World of Lisa publishers were replaced by global electronic conversations through social media whereas the World of Bart entailed large businesses acquiring the publishers role. One of the article s authors was Richard Smith, who at the time was the editor of the BMJ. Last year he discussed these visions in a blog post, describing how neither the World of Marge nor the World of Homer came to pass exactly as they imagined, but that both still contain considerable truth. Medical publishing has continued in a similar fashion, but at the same time open access has continued to increase. Around 17% of all articles published during 2011 were publisched in open access journals, and this number is increasing by around 1% annually. It is, as Smith writes, difficult to foretell the future and there are as many opinions as there are people. However, if Open Access continues to grow and F1000reserach is any indicator of the future, we may yet end up in the World of Marge, with a truly different way of disseminating medical information. If Henry Oldenburg was alive today he would surely be amazed at what his modern colleagues see in the future and that we today can read about Shining Worms in Oysters on our smartphones. moderna läkare #

16 Framtiden Framtidens etiska utmaningar istockphoto.com/grivina Den medicinska etiken är ett dynamiskt frågeområde med stor spännvidd. Nya medicinska teknologier tillkommer och utvidgar horisonten för vad som medicinskt är möjligt men medför samtidigt nya frågeställningar. Kristina Söderlind Rutberg, tillförordnad ordförande, delegation för medicinsk etik, Svenska Läkaresällskapet Vissa är mer spektakulära medan andra Vilka typer av etiska dilemman tror du att är mindre uppseendeväckande, men lika framtidens läkare kommer att möta? betydelsefulla. Kristina Söderlind Rutberg - En intensiv teknikutveckling äger rum på är överläkare på Universitetssjukhuset i medicinens område: hittills oanade och fascinerande nya metoder tillkommer för bild- Linköping och tillförordnad ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för analys, farmakologisk behandling, cellulära medicinsk etik. Hon ser en framtid där tekniken medför nya möjligheter för vårdgiva- ibland behöver vi också reflektera över vilka terapier - exemplen kan mångfaldigas. Men re, men även nya utmaningar. värden som går förlorade. Ersätter teknisk övervakningsutrustning i hemmet verkligen mänsklig närvaro och kommunikation? Systemen kan samla en mängd värdefulla data, men patienten riskerar att bli ensam och vårdgivaren går miste om icke-mätbar data. Det är bara ett exempel på de utmaningar som kan uppstå till följd av framstegen. - Jag kan tänka mig att gapet mellan vad man kan åstadkomma och vad som kan er- 16 moderna läkare #1 2013

17 Framtiden bjudas på grund av ekonomiska skäl successivt kommer att växa och skapa en etisk spänning både hos vårdgivare och hos patienter. Prioriteringsfrågor och gränssättningsproblem aktualiseras allt tydligare. Prioriteringsfrågan? - Ja, till exempel, vilka principer ska ligga till grund för välavvägda prioriteringsbeslut? Hur säkerställer vi god vård också för svaga grupper och inte bara för starka patientgrupper med högröstade företrädare? Etiska frågor aktualiseras då sjukvården omstruktureras. Patientens rättigheter förstärks och tydliggörs; nya valmöjligheter tillkommer. Men det finns patientgrupper som har svårt att ta del av dessa framväxande förmåner: dementa, psykiskt sjuka, mentalt funktionshindrade, de som är alltför sjuka för att orka välja Hur tillgodoser vi också deras intressen? Hur kan rättviseprincipen hävdas även för utsatta grupper med nedsatt autonomi? Vem har ansvaret för det? Samhället som skapar ett vårdsystem eller vi läkare som är verksamma i det? - Där har både den medicinska professionen och samhället ett ansvar. Professionen kan försöka tolka de önskemål patienten kan tänkas ha med hjälp av närstående och bedöma vad som är rimligt att göra utifrån en helhetssyn på patienten. Samhället kan tydliggöra de rättigheter de svaga patientgrupperna har och ange möjliga vägar för dem att få ta del av de möjligheter som står till buds. Men i övrigt ser vi väl generellt en ökad interaktion mellan vårdgivare och patienter? - Ja, en tydlig trend är en ökande betoning på autonomin, självbestämmanderätten. På många sätt är det en bra utveckling, där patientens önskemål och viljeyttringar hamnar mer i fokus, men priset kan ibland bli att patienten känner att han/hon lämnas åt sitt öde i ett skede då man är sjuk och orolig. Det förväntas att patienten kan inhämta information och fatta beslut själv, vilket han/ hon ibland kanske inte förmår. Den ökade delaktigheten kan skapa nya utmaningar. - Kommande lagstiftning har redan nu ett viktigt huvudsyfte: att göra patienten mer delaktig samtidigt som den ska tydliggöra patientens rättigheter. Vad tror du om vardagliga utmaningar till följd av ökad patientdelaktighet och kunskap? Finns det en risk att läkare till exempel kommer att göra fler onödiga utredningar på patientens begäran? - Möjligen. Det är troligt att kraven och önskemålen från patienterna kommer att växa, något som måste bemötas med information och samtal kring möjligheter och risker med önskade åtgärder. Ingen är ju betjänt av onödiga utredningar, som också kräver resurser, som hellre kunde ha använts för mer angelägna syften. Läkaren kan behöva lägga mer tid och större intresse på att förklara och motivera. Samtidigt som patienter får tillgång till sina egna journaler bör man fundera över vad det leder till - Samtidigt som patienter får tillgång till sina egna journaler bör man fundera över vad det leder till. Å ena sidan ger det möjligheter att få fram mer och bättre information kring patienten genom nya vägar till interaktion med sjukvården. Å andra sidan kan feltolkning och missförstånd påverka patienternas egna val och beslut och vålla oro och misstro. Detta kan leda till nya etiska dilemman i vardagen ska en patient få se sitt skyhöga PSA-värde eller cellprovssvar utan ett läkarsamtal? Det finns inga enkla sätt att lösa dessa dilemman. Teknologin utvecklas rasande fort och ibland kan man undra om etiken hänger med. Nyligen godkände FDA en apparat som heter irobot en telemedicinsk robot med en ipad i huvudhöjd som kan rulla runt och ronda patienter på vissa avdelningar. Roboten må kunna samla in mätvärden, men kan knappast ge ett cancerbesked. Genomförs det etiska analyser av sådana produkter avseende de mjuka konsekvenserna? - En viktig aktör är SMER, Statens Medicinsketiska råd, som mycket aktivt diskuterar de etiska implikationerna när det gäller införandet av nya medicinska teknologier. Inom vissa landsting finns det också så kallade Metodråd och liknande grupper, som bland annat arbetar just med etisk analys av nya teknologier. Så hur kan läkare agera för att lösa de dilemman som då uppstår? - Vissa dilemman förblir svåra att lösa. Några väsentliga faktorer är att försöka få en helhetssyn på patientens situation, att fråga efter patientens föreställningar om sin sjukdom, farhågor och förväntningar på vården och att ärligt berätta om vilka möjligheter och risker som tänkta åtgärder kan innebära. Allt för att göra det möjligt att fatta ett bra beslut för patienten. moderna läkare #

18 Framtiden Diabeteshälsa 2023 en Susanna hade haft det en aning stressigt på sin tjänsteresa. Hon hade återvänt till Sverige igår och inte helt lyckats hålla sig till de rutiner hon sedan länge följde för sin diabeteshälsa. Frukosten på hemmaplan var avklarad och likaså dagens första blodsockermätning. Tillbaka till jobbet. På väg till sin eldrivna bil, parkerad en bit bort, kunde hon i sina Google Glasses fånga en del av morgonens nyheter samt den uppdaterade kalendern för dagen. Google introducerade denna typ av glasögon med inbyggd datorskärm redan istockphoto.com/mathisworks Mats Olsson, Director Health & Healthcare, Kairos Future Den splitternya BMWn var bestyckad med all tänkbar elektronik som även omfattade teknik för förarlös körning 2. Vissa delstater i USA hade godkänt förar lös körning under 2012 och nyligen hade Sverige på försök börjat introducera detta. Susanna hade anmält sig till försöksprojektet eftersom hon utöver sin diabetes har en del andra åkommor, såsom hjärtkärlsjukdom, att hantera. Hennes försäkringsbolag hade uppmuntrat henne att medverka eftersom man ville utveckla försäkringslösningar för Susanna och andra i hennes situation. De senaste tio åren har egenansvaret för svenskarna utvecklats När hon hade startat elsystemet och elmotorn noterade hon en blinkande lampa på såväl panelen i bilen som i sina glasögon. Det indikerade att såväl diabetes- och hjärtkärlstatus låg utanför de referensvärden hon skapat med sina egna data under åren. Susanna kände nu ett behov att ta kontakt med sin mentor 3. Mentorer hade blivit allt vanligare under de senaste åren. De har olika specialiteter och ska bidra med stöd och kontakter för den enskilde medborgaren. De senaste tio åren har egenansvaret för svenskarna utvecklats då den skattebaserade hälso- och sjukvården arbetat konsekvent med att involvera patienten i medskaparprocessen allt för att åstadkomma mer hälsa på ett mer kostnadseffektivt sätt. Susanna fick ett snabbt svar från sin mentor. Med tillgång till Susannas uppdaterade data kunde mentorn konstatera att det fanns behov av ett möte med en läkare för att klargöra situationen. Genom mentorn bokades en tid och Susanna fick besked om att hon hade en tid om en timme på Minutkliniken på det närbelägna köpcentret. Genom mentorn försågs Minutkliniken med behörighet till Susannas egen hälsojournal. Eftersom Susanna hade en del tid över på köpcentret innan läkarbesöket passade hon på att handla eftersom kyl skåpet var en aning tomt efter utlandsresan. Livsmedelsbutiken har en särskild tjänst som hon prenumererar på. Genom att alla hennes hälsodata lagras enligt en fastställd begreppsmodell kan hon genom tjänsten underlätta sina livsmedelsinköp. Susanna har accepterat en koppling mellan sina egna hälsodata och butikssystemet och får därigenom hjälp med flera saker. Hon får rekommendationer i förhållande till sin hälsosituation och det finns flera guider att välja mellan beroende på vilken hon litar på. Hon får också en aktuell bild över ankomsttiden i butiken för färska produkter. Dessutom får hon hjälp att hitta i butiken beroende på hur inköpslistan ser ut. Minutkliniken består av en kedja av hälsooch vårdmottagningar som finns integrerade på samma sätt som apoteket i de större livsmedelsbutikerna. Framsynta utvecklare inom Minutkedjan såg till att tidigt vara med i utvecklingsarbetet av patient centrerad infrastruktur i Sverige. Baserat på välstrukturerad datahantering för sömlösa och kvalitetssäkrade dataflöden mellan olika användare och applikationer hade man 2020 kunnat åstadkomma stora vinster beträffande kvalitet och effektivitet i arbetet. Det första utvecklingsarbetet i Sverige hade initierats av en patientorganisation inom diabetes Med denna infrastruktur för informationsdelning (infra-info-sajt) ville man skapa en miljö för verklig interaktion med hälso- och sjukvården. Det handlade om att arbeta på ett modernare sätt och skapa förutsättningar för att effektivare åstadkomma den livskvalitet man även som diabetiker kan förvänta sig i dagens samhälle. Med hjälp av olika former av samarbete möjliggörs trygg, säker och hållbar användning av all personlig data för såväl individens som samhällets utveckling 5. Detta möjliggör patientcentrering vilket skapar 18 moderna läkare #1 2013

19 Framtiden framtidsvision mans med läkaren gå igenom sina hälsodata från det senaste året. Den data Susanna lag- rat kan även matchas med andra värden från exempelvis empe promenader och nattsömn. Utöver de apparater som Susanna an- vänder för sin diabetes kollar hon regelbundet status tu för hjärtat med hjälp av AliveCor som godkändes av FDA Dessutom använder hon kvalitetssäkrade appar p för stegmätning och nattsömn. En av många finesser med infra-info-sajten är att man kan totalintegrera de applikationer och sensorer som kvalitetssäkrats för sys- temet. På så sätt skapas verkligt värde för den individ som lägger tid på denna typ av registrering och köper tjänster för den egna hälsoprocessen. Det första utvecklingsarbetet i Sverige hade initierats av en patientorganisation inom diabetes 2013 Infra-info-sajten erbjuder också annan funktionalitet som Susanna uppskattar. Hon kan dela tips och erfarenheter med andra i samma situation. Hon får tillgång till kontinuerligt uppdaterad information om forskning och utveckling inom de områden hon valt att bevaka. Genom den behörighet hon valt får hon också information om planerad klinisk forskning inom diabetes. Om hon vill medverka i ett projekt bekräftar hon detta på infra-info-sajten och har därmed lämnat sitt samtycke att gå vidare i diskussionen med den aktör som initierat projektet. Susanna är nöjd med situationen. Genom samtycke i olika steg i datahanteringen deltar hon och andra aktörer i ett delat ägarskap av hennes hälso- och sjukvårdsdata. Denna data lägger grunden för en värld där hälsa skapas enligt nya principer. Det är en intressant framtidsvision du målar upp. Hur tror du att svensk hälso- och sjukvård kommer dit? Resan till 2023 och bortom följer ett huvudscenario som vilar på två grundläggande principer: den värdebaserade hälso- och sjukvården, som bygger på mätbar kvalitet baserad på strukturerad data förmedlad i modern infrastruktur, och stöd för beteendeförändring och hälsofrämjande. Glimten från en dag i Susannas liv 2023 innehåller komponenter som illustrerar ett mycket påtagligt skifte för hur hälsa skapas, och underhålls, i framtidens Sverige. Den engagerade patienten efterfrågas i ökande utsträckning när hälso- och sjukvården söker lösningar på framtidens utmaningar. Välkommen till nätverkssamhället och morgondagens hälsokonsumtion! 1 Dave Smith. Google Glasses Coming In 2013? Release Date Less Than 12 Months After Developer Edition. International Business Times BMW. BMW Group joins USC Center for Body Computing [Press release] Empati och high tech - Delresultat från LEV-projektet. Regeringskansliet, nov Storstockholms Diabetesförening (SSDF) 5 ISVIT, 6 OM FÖRFATTAREN Mats är framtidsstrateg på Kairos Future och arbetar i huvudsak med olika projekt, framtidsstudier och föreläsningar inom välfärdsområdet. Sedan 2007 är han projektledare för långtidsstudien om morgondagens hälso konsument (Opinion Hälsa). Medverkande och delfinansiärer i Opinion Hälsa utgörs av bland andra ett antal landsting, läkemedelsföretag och försäkringsbolag, exempel vis Stockholms läns landsting, Region Skåne, Läkemedelsindustriföreningen, Länsförsäkringar och SOS Alarm. OM KAIROS FUTURE Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden, genom forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys, framtidsbaserad affärsutveckling och innovation och genomförande av strategier. Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete. För mer information, besök och ladda hem rapporten om framtidens sjukvård The Data Explosion and the Future of Health. helt nya principer för hur den enskilde skapar värde i vården i samverkan med olika aktörer. Hos läkaren på Minutkliniken kunde Susanna konstatera att det inte fanns några nya medicinska faktorer som hade förändrat situationen. Det rörde sig mest om den situation som uppstått i och med oregelbundenheterna under tjänste resan. Hon kunde tillsammoderna läkare #

20 Framtiden istockphoto.com/tapuzina Det är strax efter lunch när en sjuksköterska kommer in på läkarexpeditionen: Du vet de där proverna du beställde i morse? Jag ville bara säga att du inte kommer att få något svar på dem, provtransporten är inställd. Och just det, blodet du beställde, den transporten är också inställd. Peak Oil och svensk hälso- och sjukvård 20 moderna läkare #1 2013

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år? FRÅGOR OCH SVAR Stockholm 16-01-25 Här finns samlat ett urval frågor och svar som inkommit till Konstakademien inför och under utlysningen av stöd och stipendier till konststudenter och unga konstnärer

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

Koder och kodtexter för användning i vård och omsorg från och med den 1 januari 2013.

Koder och kodtexter för användning i vård och omsorg från och med den 1 januari 2013. Koder och kodtexter för användning i vård och omsorg från och med den 1 januari 2013. - ICF och ICF-CY i databasformat - KVÅ inklusive beskrivningstexter Utveckling som utmanar @jocke i ett nötskal Grundare

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Ren Katt. Författare Deepa Balsavar Illustratör Kanchan Bannerjee. Översatt av Bokkok.se

Ren Katt. Författare Deepa Balsavar Illustratör Kanchan Bannerjee. Översatt av Bokkok.se Ren Katt Författare Deepa Balsavar Illustratör Kanchan Bannerjee Översatt av Bokkok.se Det här är mitt hus. Mamma, pappa och Cheena bor också här. 2 Den bästa stolen i huset är till för mig. Men att sitta

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30.

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30. Veckan som gått Nu har ännu en vecka gått och vi kan glatt konstatera att vårt senaste öppna hus gett resultat. Vi har fått fler barn i kön, vilket är väldigt roligt! Trevlig helg Lena Rebane, förskolechef

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Våra partnerorganisationer. #WelcomeTalent

Våra partnerorganisationer. #WelcomeTalent Våra partnerorganisationer Korta vägen Korta vägen är ett initiativ från arbetsförmedlingen och svenska universitet, där Stockholms Universitet är en av deras samarbetspartners. Syftet är att hjälpa utländska

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED.

ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED. ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED. 1 Innehåll»Presentation av Per och Mårten och Aditro (superkort vi

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Open Access guld och gröna skogar?

Open Access guld och gröna skogar? Open Access guld och gröna skogar? Y R S A. N E U M A N ( A ) A B O. F I Å B O A K A D E M I O P E N A C C E S S - F O R S K A R E ( W W W. P R O J E C T - A G O R A. O R G E U C I P 2 0 1 1-1 4 ) F L,

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Samverkande sjukvård för att möta framtidens vårdbehov. Hans Svensson Områdeschef akutverksamhet, NU-sjukvården

Samverkande sjukvård för att möta framtidens vårdbehov. Hans Svensson Områdeschef akutverksamhet, NU-sjukvården Samverkande sjukvård för att möta framtidens vårdbehov Hans Svensson Områdeschef akutverksamhet, NU-sjukvården Vad väntar oss? Experts have been enlisted to help the Government s discussions on how to

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer